Issuu on Google+

Verksamhetsplan 2013


Innehåll Verksamhetsplan 2013_ _________________________________________ 4 Inledning

4

Övergripande mål

4

Prioriteringar

5

Uppgifter Inom medlemsuppdraget Inom myndighetsuppdraget

5 5 5

Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar

6

Styrdokument från staten

6

Beslutande och beredande organ Representantskapet Styrelsen Samråd med medlemsorganisationerna Beredningsgrupp, styrgrupp och referensgrupp

7 7 7 7 7

Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning

8

Kommunikation

9

Bidragsfördelning

10

Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Verksamhetsuppföljning Kvalitetsarbete

11 11 12

Nationella utvärderingar

12

Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

13 13 14 14

Administration

15

Kansli Kvalitetsarbete Kompetensutveckling Arbetsfördelning Kansliets organisation

15 16 16 16 16

Finansiering

17

Budget 2013 (tkr)

17


Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete under 2013.

Inledning Under året gör Folkbildningsrådets medlemsorganisationer en översyn av folkbildningens finansiering, styrning och organisation. Den utgör underlag för representantskapsmötets ställnings­tagande avseende Folkbildningsrådets myndighetsroll och organisation. Beslutet kommer, tillsammans med riksdagens beslut med anledning av folkbildningsutredningens betänkande samt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet, att styra Folkbildningsrådets framtida uppdrag. Folkbildningsrådet har, som sektorsmyndighet för folkbildningen, ansvar för att säkerställa att nuvarande modell för delat samhällsstöd till folkbildningen stärks och utvecklas. Folkbildningsrådets uppgift att förvalta och värna systemet för samhällsstöd till folkbildningen är prioriterad under 2013. För att alla medborgare ska ha fortsatt tillgång till ett brett utbud av folkbildning krävs nya ställningstaganden av både bidragsgivare och folkbildningsföreträdare. Under 2013 görs en uppföljning av studieförbundens verksamhet 2012 inför omfördelningen av grundbidraget kommande tvåårsperiod 2014– 2015. Vidare görs en uppföljning av grundvillkoren för statsbidrag till folkhögskolor.

4

Övergripande mål De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av medlemmarna – Folkbildningsförbundet (FBF), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering av verksamheten sträva efter att uppfylla statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen. Dessa är: – stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, – bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, – bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och – bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Staten har gett folkbildningen i uppdrag att själv identifiera målgrupper som är relevanta, men folkbildningen ska sträva efter att nå dem med kort och ofullständig utbildning eller som på andra sätt är utsatta. Vidare har riksdagen fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. De sju områdena är: – den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, – det mångkulturella samhällets utmaningar,

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


– den demografiska utmaningen, – det livslånga lärandet, – kulturen, – tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, och – folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.

Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst och att stärka deltagarnas rättsliga ställning inom folkhögskolan genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd.

Prioriteringar

Inom myndighetsuppdraget

Folkbildningsrådets prioriterade uppgifter 2013 är följande: – besluta om och implementera finansiering, styrning och organisation av folkbildningen, – säkerställa att nuvarande modeller för samhällsstöd till folkbildningen stärks och utvecklas och – fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: – att företräda staten i förhållande till folkbildningen, – att besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor samt studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag, – att fördela statsbidraget mellan dessa, – att ansvara för systemet för samhällsstöd till folkbildningen, – att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter, – att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget, – att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts, – att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen, – att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget, samt – att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.

Uppgifter Inom medlemsuppdraget Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Under 2013 kommer Folkbildningsrådets styrelse att beakta och vidta åtgärder med anledning av medlemmarnas beslut om folkbildningens styrning, finansiering och organisation. Frågor som behandlas inom ramen för det folkbildningspolitiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja. På uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrådet i uppdrag att svara för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. En översyn av uppdraget och behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande kommer att göras under året. Utvärderingen av projektmedlen till flexibelt lärande inom folkbildningen kan utgöra ett av underlagen i översynen.

Regeringen har aviserat att en översyn av riktlinjerna till Folkbildningsrådet kommer att göras in-

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

5


för 2014. Detta arbete påbörjades hösten 2012 påverkar Folkbildningsrådets verksamhet 2013. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning och omvärldsbevakning ur ett nationellt, euro­ peiskt och globalt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Därutöver ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Samlad bedömning

Folkbildningsrådets uppföljningar och verksamhetsstatistik samt nationella utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat under­lag för en samlad bedömning av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Folkbildningsrådet lämnar varje år en samlad bedömning till regeringen.

Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar – Folkbildningsrådets stadgar. – Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. – Arbetsordning för Folkbildningsrådet. – Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och studieförbund. – Plan för redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014. – Strategi för nationella utvärderingar 2010–2014. – Statsbidrag till folkhögskola 2013 – kriterier och fördelningsprinciper. – Statsbidrag till studieförbund 2013 – villkor, kriterier och fördelning. – Riktlinjer för prövning av statsbidrag till folkhögskola.

6

– Riktlinjer för prövning av statsbidrag till studieförbund. – Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel. – Riktlinjer för studieomdömen inom folkhögskolan. – Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd.

Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: – Regeringens riktlinjer år 2013 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. – Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut 2011-12-21. – Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut 2006-05-31. – Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192. – Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451, 2006:1499 och 2011:311). – Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). – Lag (1996:1 059) om statsbudget. – Förvaltningslag (SFS 1986:233, § 4). Därutöver kan regeringen via riktlinjer, förordningar och skrivelser ge Folkbildningsrådet andra uppdrag.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


Beslutande och beredande organ Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av:

styrelser deltar. Styrelsekonferensen är ett reflekterande möte för att bland annat göra en gemensam omvärldsanalys.

Beredningsgrupp, styrgrupp och referensgrupp

Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger per år för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för Folkbildningsrådets egen budget. Representantskapet väljer också styrelseordförande och revisorer samt tar emot anmälan om utsedda styrelseledamöter av medlemmarna.

Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen ska se till att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att Folkbildningsrådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen. Styrelsen kan delegera till presidiet, ordföranden eller generalsekreteraren att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut.

Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen och genom representation i styrelsens beredningsgrupper. Vidare ska, enligt Folkbildningsrådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs till exempel verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Varje år genomförs en styrelsekonferens. Folkbildningsrådets och medlemsorganisationernas

För att bereda frågor kan styrelsen tillsätta en beredningsgrupp. Denna grupp leds av en styrelseledamot och medlemmarna inbjuds att utse representant enligt stadgarna. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och generalsekreteraren svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. En styrgrupp kan tillsättas för att närmare följa och styra ett medlemsuppdrag. Referensgrupper kan inrättas av generalsekreteraren för att tillföra sakkunskap kring kansliets arbete med myndighets- och medlemsuppdragen. Aktuella beredningsgrupper

– Uppföljning av Folkbildningens Framsyn. – Nya statsbidragsmottagare. – Översyn av folkhögskolans studieomdömen. Rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor

Folkbildningsrådet inrättar under 2013 till stöd för kansliets beredning av gränsdragningsfrågor en rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet med representanter från bidragsmottagarna. Ledamöterna byts vartannat år. Motsvarande grupp avseende studieförbundsområdet inrättas 2014. Expertgrupp för nationell utvärdering av folkbildningen

Folkbildningsrådets styrelse har en rådgivande expertgrupp för de nationella utvärderingar som genomförs. Gruppen är knuten till enheten för nationell utvärdering. Expertgruppens ledamöter utses av Folkbildningsrådets styrelse och består av en ordförande, tre ledamöter från forskarsamfundet och tre ledamöter föreslagna av Folkbildningsrådets medlemmar. Mandattiden är två år med möjlighet till omval ytterligare två år.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

7


Aktuella styrgrupper inom medlemsuppdrag

– Folkbildningsnätet. – Folkhögskolornas informationstjänst. – Folkhögskolornas studeranderättsliga råd.

Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar, i sin myndighetsroll, för bevakning och analys av områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete, på lokal/regional, nationell, europeisk och global nivå. I denna roll ingår rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter samt att före­träda folkbildningssektorn i förhållande till regeringskansli och myndigheter. Folkbildningsrådet har, som sektorsmyndighet på folkbildningsområdet, ansvar för att säkerställa att nuvarande modell för delat samhällsstöd till folkbildningen stärks och utvecklas. I uppdraget ingår att samråda med andra myndigheter. Folkbildningsrådet ska följa och påverka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Detta gäller såväl för folkbildningsverksamheten som i relation till utvecklingen inom andra jämförbara områden. Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen med motivering för framtida anslag till folkbildningen. En väsentlig grund för detta är arbetet med det folkbildningspolitiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja, fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och relevanta omvärldsfaktorer. Omvärldsbevakningen genomförs enligt strategin. Folkbildningsrådet ska fortsatt medverka i arbe­ tet med det nationella ramverket för kvalifikationer, NQF, med särskilt fokus på förutsättningarna för anslutning av utbildningar inom folkbildningen till NQF. Folkbildningsrådet ska i samband med detta uppmärksamma nationella valideringsfrågor, särskilt synliggörande och validering av

8

generella kompetenser. Folkbildningsrådet ska följa och delta i motsvarande arbete kring EQF/NQF och validering inom EU och i Norden, bland annat inom ramen för medlemskapet i EAEA. En kartläggning av hur folkbildningens organisationer agerar gentemot EU:s institutioner genomförs. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor och har bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Folkbildningsrådet framför sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom remiss­ yttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet har genom sitt medlemskap i EAEA och ICAE en arena för europeiskt och global omvärldsbevakning. Folkbildningsrådet ska följa och uppmärksamma det europeiska medborgaråret 2013. Folkbildningsrådet ska bidra till att synliggöra folkbildningens roll i de regionala kompetensplattformarna och kulturplanerna, bland annat inom Reglab, som är ett forum för lärande om regional utveckling.1 Folkbildningsrådet ska medverka i en arbetsgrupp för myndighetsrepresentanter kring utformningen av Europeiska Socialfonden i Sverige f��r nästa programperiod 2014–2020. Folkbildningsrådet har undertecknat Digital Agenda för Sverige och kommer att initiera en diskussion om folkbildningens roll för digital delaktighet och som en konsekvens av detta utarbeta en strategi för Folkbildningsrådets insatser för digital delaktighet. Översynen av Folkbildningsnätet och projektmedlen till flexibelt lärande inom folkbildningen utgör ett stöd i arbetet. Folkbildningsrådet anordnar vartannat år en nationell folkbildningskonferens för medlemsorganisationer, studieförbund, folkhögskolor och beslutfattare. Syftet med konferensen är att ge inspiration och kunskap om hur folkbildningsarbetet kan 1 21 regioner/län, Vinnova, SKL och Tillväxtverket är medlemmar i Reglab. Svenska EFS-rådet och Folkbildningsrådet är partners.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


utvecklas och stärkas. Tema för konferensen är demokrati och mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Samverkan med andra myndigheter utvecklas, främst inom ramen för myndighetsnätverket. Resultaten tas tillvara och analyseras vid hantering av folkbildningspolitiska frågor, bidragsfrågor, uppföljnings- och kvalitetsfrågor samt nationell utvärdering. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Särskilda insatser

– Synliggöra Folkbildningens Vägval & Vilja i det folkbildningspolitiska arbetet. – Delta i arbetet med regionala kulturplaner och kompetensplattformar. – Kartlägga hur folkbildningens organisationer agerar gentemot EU:s institutioner. – Medverka i det fortsatta arbetet med NQF och validering. – Utarbeta strategi för Folkbildningsrådets arbete för digital delaktighet. – Medverka i utformningen av den Europeiska Socialfonden för nästa programperiod. – Genomföra möten med berörda riksdagsledamöter vid behov. – Genomföra en nationell folkbildningskonferens. – Arrangera seminarier om folkbildning i Alme­ dalen. – Fastställa nya riktlinjer för folkhögskolans studieomdömen från och med läsåret 2013/14. – Träffa överenskommelse med Myndigheten för yrkeshögskolan om nya behörighetsintyg för folkhögskolans Allmänna kurs. – Utforma intyg från folkhögskola för behörighet till gymnasieutbildning.

Kommunikation Folkbildningsrådet har i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi är utgångspunkt för hur Folkbildningsrådet kommunicerar internt och externt. Syftet med Folkbildningsrådets kommunikationsarbete är: – Att stärka folkbildningen som sektor och samhällsaktör. – Att interna och externa målgrupper har god kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet och betydelse för samhällsutvecklingen. För att uppnå dessa syften tas kommunikationsplaner fram avseende verksamheter och projekt. Efter avslutad verksamhet eller projekt följs kommunikationsarbetet upp och utvärderas. Webbplatsen www.folkbildning.se är det primära redskapet för kommunikation både mot interna och externa målgrupper. En översyn av innehåll och struktur på hemsidan ska genomföras med fokus på att göra den mer lättillgänglig. Sociala medier och nyhetsbrev används för att sprida information kring nyheter och publicerat material på hemsidan. Ett viktigt arbete under året är att öka intresset för Folkbildningsrådets rapporter och skrifter. En översyn genomförs av antal rapporter och skrifter som Folkbildningsrådet tar fram. För att förstärka kommunikationen ska fler seminarier i samband med publiceringen av nya rapporter och utvärderingar arrangeras. Mer arbete ska också läggas på att marknadsföra rapporter via nyhetsmedia. Folkbildningsrådet ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla nya digitala mötesformer. Det ska vara möjligt att både följa och aktivt delta på Folkbildningsrådets egna seminarier via internet. Folkbildningsrådet medverkar vid för folkbildningen betydelsefulla seminarier och konferenser och arrangerar vid behov egna konferenser.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

9


I övrigt används digitala, skriftliga och fysiska kanaler som exempelvis e-post, tryckt informationsmaterial och möten. Dessa kanaler analyseras och värderas kontinuerligt utifrån Folkbildningsrådets kommunikationsbehov. Särskilda insatser

– Göra en översyn av Folkbildningsrådets rapporter. – Se över och utveckla Folkbildningsrådets webb.

Bidragsfördelning Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier samt fördelar folkbildningsanslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Fördelningen genomförs på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Grundbidraget till studieförbunden omfördelas inför ny tvåårsperiod, 2014–2015. Folkbildningsrådet arbetar för att kvalitetssäkra bidragsfördelningen och förebygga felaktig användning av statsbidragen. Till stöd för kansliets beredning av etik och gränsdragningsfrågor inrättas under 2013 en rådgivande grupp för folkhögskolor. Motsvarande grupp för studieförbund inrättas 2014. Folkbildningsrådet uppmärksammar och agerar om verksamhet i studieförbund och folkhögskolor inte uppfyller bidragsvillkor samt korrigerar i förekommande fall beräkningsunderlag för statsbidrag. I sådana fall kan Folkbildningsrådet återta statsbidrag samt omfördela dessa medel. Folkbildningsrådet bereder ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser att starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar ställning till eventuell utfasning av statsbidrag. Vidare behandlas ansökningar från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap för en befintlig folkhögskola. Folkbildningsrådet bedömer om organisatoriska förändringar hos nuvarande bidragsmottagare är wav

10

betydelse för erhållande av statsbidrag. Utifrån uppföljning av verksamheten och förändringar i omvärlden dras slutsatser för bidragsfördelning till folkhögskola och studieförbund. Folkbildningsrådet ska inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Den digitala delaktigheten inom folkbildningen ska stärkas genom att pedagogiska verktyg och mötesplatser på nätet utvecklas. Formerna för stöd till flexibelt lärande och digital utveckling ses över inför 2014. Folkbildningsrådet ska fördela medel till den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan (SMF). Folkbildningsrådet har kontakt med andra bidragsgivande myndigheter samt med kommuner och landsting/regioner. Det sker genom informationsaktiviteter, deltagande i nätverk och kontakter i konkreta bidragsärenden. Förstärkningsbidrag till folkhögskolor fördelas i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. I förekommande fall fördelas medel för utvecklingsarbete och kompetensutveckling, bland annat till folkhögskolorna i form av bidrag till rektorsoch personalfortbildning. Vidare fördelar Folkbildningsrådet eventuella övriga anslag som tilldelas Folkbildningsrådet under året. Folkbildningsrådet genomför introduktionsseminarier för nya rektorer i studieförbund och vid folkhögskolor. Särskilda insatser

– Förtydliga villkor för bidragsfördelning till studieförbund respektive folkhögskolor. – Överlägga med SKL och myndigheter om modeller för samhällsstöd till folkbildningen. – Etablera en modell för prövning av etik och gränsdragningsfrågor avseende folkhögskoleverksamhet. – Fördela medel till den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Folkbildningsrådet följer upp verksamheten i ­f örhållande till statens syften med stödet till folkbildningen och de villkor som Folkbildningsrådet har föreskrivet för att statsbidrag ska lämnas. ­I enlighet med regeringens riktlinjer lämnas rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser till regeringen. Uppföljningsarbetet följer kriterierna för och anvisningarna i statsbidragssystemet och uppgiften att ansvara för samhällsstödsmodellen i relation till andra bidragsgivare/ myndigheter.

Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet följer upp att folkhögskolor och studieförbund följer fastställda kriterier och riktlinjer och att verksamheten lever upp till statens mål och syften enligt förordning om statsbidrag till folkbildningen. Vidare följs upp att det årligen upprättas och sänds in de dokument och redovisningar som anges i statsbidragsvillkoren och att dessa uppfyller de krav som ställs. Genom fortsatt digitalisering utvecklas och kvalitetssäkras rutiner för att hantera dessa handlingar. Folkbildningsrådet följer med utgångspunkt i risk- och väsentlighetsanalys att folkhögskolor och studieförbund arbetar med kontroll och uppföljning av rapporterad verksamhet och att möjliga risker definieras, bedöms och förebyggs. Hur den interna kontrollen av bidragshanteringen utförs, resultatet av denna kontroll och vilka delar som behöver vidareutvecklas redovisas till regeringen. Folkbildningsrådet tar fram statistiska och ekonomiska underlag för bidragsfördelning och till årsredovisning, samlad bedömning, årsskrift och budgetunderlag samt för övrig återrapportering till regeringen. Folkbildningsrådet tillhandahåller också officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi. Till regeringen redovisas resultat av utvärde-

rings- och uppföljningsinsatser som bedrivs inom folkbildningen. Vidare ska resultaten av den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- och gymnasieskolan samt insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund redovisas till regeringen. Inom ramen för uppdraget att ansvara för modellen för delat samhällsstöd till folkbildningen ingår insamling av uppgifter kring kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Vidare tas uppgifter fram om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor erhåller studieomdömen och behörighetsintyg. Folkbildningsrådet besöker alla studieförbunds förbundskanslier, en lokal enhet per studieförbund och tio folkhögskolor för att ta del av anordnarnas kvalitets- och uppföljningsarbete samt för samtal med ledningsansvariga om roll/ansvarsfördelning, riskbedömning och frågor av uppföljningskaraktär. Folkbildningsrådet följer och genomför analyser av ekonomin i folkhögskolor och studieförbund, samt gör en årlig sammanställning av ekonomin i studieförbundens lokalavdelningar. Folkbildningsrådet följer också upp och analyserar uppgifter om pedagogiska utbildningsnivåer hos folkhögskolans personal. Folkbildningsrådet genomför även andra uppföljningar vid behov. Systemet för inrapportering av verksamhet utvecklas för att höja kvaliteten i de insamlade uppgifterna och i efterföljande analys. Statistiken presenterad via SCB:s och Folkbildningsrådets webbplatser ses över, justeras och kompletteras. Folkbildningsrådet samverkar med andra myndigheter och organisationer i frågor som rör uppföljning och verksamhetsredovisning. Folkbildningsrådet genomför seminarier för folkhögskolornas administrativa personal samt för rapporterings- respektive ekonomiansvariga i studieförbunden. Särskilda insatser

– Följa upp grundbidraget till studieförbunden inför omfördelning 2014–2015.

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

11


– Följa upp grundvillkoren för statsbidrag till folkhögskolor. – Följa villkoren för tolkutbildningar vid folkhögskolor och i studieförbund.

Kvalitetsarbete Folkbildningsrådet tar fram och förankrar gemensamma ramar för ett förstärkt kvalitetsarbete och utarbetar nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Folkbildningsrådet lämnar årligen nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen utifrån folkhögskolornas och studieförbundens redovisningar till regeringen. Folkbildningsrådets styrelse fastställde i oktober 2010 en plan för redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014. Den nationella kvalitetsredovisningen ska ge en bild av hur systematiken i studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsarbete utvecklas och hur kvalitetsarbete bedrivs i relation till statens syften. I den nationella kvalitetsredovisningen lämnar bidragsmottagarna en beskrivning av sitt kvalitetsarbete och dess resultat och effekter på verksamheten. Folkbildningsrådet samverkar med andra myndigheter och organisationer för att utbyta erfarenheter om kvalitetsarbete.

Nationella utvärderingar Under hösten 2009 utarbetade Folkbildningsrådet en femårig strategi för de nationella utvärderingarna 2010–2014. Under 2014 fattar Folkbildningsrådets styrelse beslut om en ny utvärderingsstrategi. Som stöd i arbetet med de nationella utvärderingarna har Folkbildningsrådet inrättat en rådgivande expertgrupp som består av personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna. Ordförande är riksdagsledamot. Under 2013 fortgår arbetet med att utveckla

12

Folkbildningsrådets nationella och internationella nätverk inom utvärderingsområdet. Reviderade statsbidragssystem till folkhögskolor och studieförbund

Under 2012 infördes nya statsbidragssystem för folkhögskolan respektive studieförbunden. En utvärdering har tillsatts som omfattar planeringen, implementering och resultaten av de nya bidragssystemen. I april 2012 presenterades den första av tre delrapporter inom denna utvärdering, avseende planeringen och framtagandet av de nya bidragsmodellerna. Vid halvårsskiftet 2013 kommer delrapport två, som handlar om implementeringen. Detta är en allmän utvärdering, i vilken vissa förutsättningar för folkbildningen undersöks. Studieförbundens kulturprogram

En utvärdering i tre delar startade 2012 som under­söker vilken betydelse som studieförbundens kulturprogram har. Som underlag för utvärderingen genomfördes under våren 2011 en kartläggning av kulturprogrammens ekonomiska betydelse för Sveriges kommuner i samarbete med Högskolan i Jönköping. Utvärderingen utförs i tre delar: – Utvärdering 1: Kulturprogrammens betydelse för deltagarna. – Utvärdering 2: Kulturprogrammens betydelse för de medverkande. – Utvärdering 3: Kulturprogrammens betydelse för det omgivande samhället. Under 2013 presenteras samtliga tre utvärderingar. Dessa är syftesinriktade utvärderingar, inriktade mot syftena med statens stöd till folkbildningen. Utvärdering bland studieförbundens cirkel­ledare

En utvärdering bland studieförbundens cirkel­ ledare startade under hösten 2012 och avrapporteras våren 2013. Syftet är att skapa en bild av cirkelledarnas kompetenser och av de kompetensbehov som studieförbunden definierar. Med det senare avses

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


både formella krav som ställs på en cirkelledare i termer av utbildning och erfarenheter, liksom mer eller mindre outtalade förväntningar som bygger på värderingar kring cirkelledarskapet och vad som definierar en bra cirkelledare. I utvärderingen ingår också att ge en demografisk beskrivning av cirkelledarna. Detta är en syftesinriktad utvärdering, inriktad mot syftena med statens stöd till folkbildningen. Utvärdering bland folkhögskolornas lärare

En utvärdering bland folkhögskolans lärare startade under hösten 2012 och avrapporteras vid halvårsskiftet 2013. Denna samplaneras med en attitydundersökning bland lärare och deltagare inom komvux och sfi som Skolverket, på regeringens uppdrag, genomför under samma period. Syftet med Folkbildningsrådets utvärdering är att skapa en bild av det kunnande och de kompetenser som folkhögskolornas lärare har och av de kompetensbehov som folkhögskolorna definierar. Med det senare avses både formella krav som ställs på en lärare i termer av utbildning och erfarenheter, liksom mer eller mindre outtalade förväntningar som bygger på värderingar kring lärande och vad som definierar en bra folkhögskolelärare. I utvärderingen ingår också att ge en demografisk beskrivning av folkhögskolans lärare. Detta är en syftesinriktad utvärdering, inriktad mot syftena med statens stöd till folkbildningen. Cirkeldeltagarundersökning

Folkbildningsrådet genomför vart fjärde år cirkeldeltagarundersökningar. Planeringen av den femte påbörjades hösten 2012 och avrapporteras 2014. I denna undersöks vilka deltagarna är i demografiskt avseende, samt deras erfarenheter av och attityder till cirkelstudier. Detta är en syftesinriktad utvärdering, inriktad mot syftena med statens stöd till folkbildningen. Ytterligare utvärderingar

Arbetet med att identifiera utvärderingsbehov och initiera nationella utvärderingar i enlighet med

dessa behov pågår kontinuerligt. Därför kan ytter­ ligare ett antal utvärderingar komma att starta under 2013.

Medlemsuppdrag En eller flera medlemmar tillsammans kan ge Folkbildningsrådet i uppdrag att för medlemmens/ medlemmarnas räkning genomföra uppdrag. Uppdrag leds av en styrgrupp bestående av personer nominerade av medlemmen/medlemmarna. Styrgruppen ansvarar för att förankra sitt förslag till verksamhetsplan och budget inom respektive medlemsorganisation innan Folkbildningsrådets styrelse tar beslut om att ta sig an uppdraget. Styrgruppen ansvarar för riktlinjer för uppdraget, måldokument, verksamhetsplan och budget. Medlemsuppdrag kan vara tidsbestämt. Utvärdering av medlemsuppdrag ska genomföras enligt beslut i styrgruppen. Folkbildningsrådet bär ansvar för att tillhandahålla kansli och personal i enlighet med uppdragsbeskrivningar och budget.

Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet är öppet för alla inom folkbildningen. Det drivs centralt av Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Folkbildningsnätets inriktning beslutas av en särskild styrgrupp med företrädare från de tre medlemsorganisationerna. Under 2013 kommer medlemmarna att göra en översyn av uppdraget samt utreda behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande inom folkbildningen. Folkbildningsnätet består av: – FC Folkbildning – SM Folkbildning – Pedagogiska resurser – Videomaten – Webbvideo Folkbildning – Videokonferens Folkbildning samt – Nättidningen re: flex

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

13


Folkbildningsnätets mål

Folkbildningsnätet ska: – erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande, – stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärande inom folkbildningen, – erbjuda mötesplatser för folkbildningen, och – erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer. Flexibelt lärande

Med de ökade krav som studieförbundsavdelningar och folkhögskolor ställs inför vad gäller digital kommunikation och på digitala resurser och tjänster i den pedagogiska verksamheten spelar Folkbildningsnätet en viktig roll i utvecklandet av det nätbaserade lärandet inom folkbildningens organisationer. Särskilda insatser

– Digital tillgänglighet: Göra Folkbildningsnätets tjänster så tillgängliga som möjligt för alla, produktion av pedagogiska material samt inspirera folkbildningens organisationer till eget tillgänglighetsarbete. – Fortbildning: Kurser kring Folkbildningsnätets resurser. – FirstClass version 12: Informations- och anpassningsinsatser för Folkbildningsnätet med nya FirstClass. – Pedagogiska resurser: Utveckling av Mina resurser som gör det möjligt för inloggade användare att personifiera webbsajten. – Se över uppdraget och behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande.

Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, arbetar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlemsorganisationer RIO och SKL och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag. FIN:s arbete har förordningen om statsbidrag till folkbildningen som grund.

14

FIN:s uppdrag

Att genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skolform och bidra till rekrytering av kursdeltagare. FIN:s vision

Att alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den samlade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud. Detta nås genom att FIN: – Marknadsför folkhögskolan och kommunicerar folkhögskolans identitet och kännetecken så att folkhögskolan blir mer synlig. – Vägleder och informerar presumtiva kursdeltagare och vidareinformatörer om folkhögskolan som skolform och om folkhögskolekurser. – Nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och aktörer inom medieområdet samt anpassar sin kommunikation till medieutvecklingen. – Stödjer folkhögskolorna i arbetet med kommunikation, marknadsföring och studie- och yrkesvägledning. Särskilda insatser

– FIN fortsätter att utveckla och marknadsföra www.folkhögskola.nu, både webb- och mobilversionen. – FIN samordnar Folkhögskolans dag lördagen den 20 april 2013 och breddar samverkan kring dagen för att få större genomslag. – FIN genomför en informationskampanj om folkhögskolans nya behörighetsgivning och studieomdöme.

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR, är ett medlemsuppdrag från RIO och SKL. FSR har till uppgift att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. Detta görs genom en styrgrupp, ett kansli, samt ett studeranderättsligt råd. Rådet

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


består av företrädare för medlemsorganisationerna, för de studerande och har en oberoende jurist som ordförande. FSR ska: – skapa medvetenhet hos folkhögskolor om behoven av ökad tydlighet i studeranderättsliga frågor. – skapa medvetenhet bland studerande om deras rättigheter. – bidra till fördjupad kunskap och kunskapsspridning hos företrädare för folkhögskolor. – se till att de studeranderättsliga frågorna ges hög status inom folkhögskolan. – se till att det sker en utveckling inom de studeranderättsliga frågorna på folkhögskola. Förebyggande verksamhet

– Genomföra kartläggningar och ta fram lägesbeskrivningar inom studeranderättsligt viktiga områden. – Samla och utveckla kunskap om studeranderättsliga frågor. – Genomföra informations- och utbildningsinsatser om studeranderättsfrågor i allmänhet och arbetsmiljöfrågor samt diskrimineringsfrågor i synnerhet. – Vidareutveckla en hjälpreda som stöd för det studeranderättsliga arbetet. – Vidareutveckla webbaserad information om studeranderättsliga frågor. Det studeranderättsliga rådet

– Fortsätta att vidareutveckla rutiner och metoder för det studeranderättsliga rådets arbete. – Ta emot och behandla anmälningar från studerande. Särskilda insatser

– Genomföra insatser riktade till de skolor som ännu inte har anslutit sig till FSR.

Administration Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom Folkbildningsrådets kansli och arbetar med frågor som rör ekonomi, personal, produktion, webb, konferens, IT och service. Arbetsuppgifterna inom ekonomi är bland annat bokföring och bokslutsarbete samt att följa upp förändringar i gällande lagstiftning inom dessa områden. Inom personal sker stödet genom rekryteringar, löneutbetalningar, avtal om köp av tjänster, kompetensutveckling, arbetsmiljöarbete, framtagande av olika personalpolicys med mera. Enheten svarar för samordning och upphandling av Folkbildningsrådets produktion och följer upp att den grafiska profilen används/anpassas på ett konsekvent sätt i olika produktioner. Enheten svarar också för samordning, utveckling, planering och administration av konferenser, seminarier, studiebesök och digitala möten. IT-stödet sker genom programuppdatering och drift av Folkbildningsrådets datatrafik både internt och externt. Servicestödet innefattar bland annat växel och reception, mötes- och konferensservice, lokalfrågor och arkiv. Särskilda insatser

– Implementering av nytt ekonomisystem samt nya rutiner för ekonomiadministration.

Kansli Medlemmarna ser under 2013 över folkbildningens finansiering, styrning och organisation. I denna översyn ingår att tydliggöra Folkbildningsrådets myndighetsroll och organisation. Under de kommande fem åren kommer en tredjedel av kansliets nuvarande personal för myndighetsuppgifterna att pensioneras. Det kommer att medföra extraordinära kostnader för kansliet både avseende rekryteringarna och övergångarna/introduktionerna. 2013 kommer därför kompetensbe-

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

15


hoven och kansliorganisationen att ses över för att kansliet på ett optimalt sätt ska kunna möta dessa förändringar och beakta nya kompetensbehov vid rekryteringar. Kansliets organisation, kompetensområden och personal anpassas till fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet. Arbetsuppgifter som utförs av kansliets personal genomförs i enlighet med de anvisningar och villkor som Folkbildningsrådets medlemsorganisationer och styrelse samt regeringen anger. Uppgifterna redovisas inom respektive område i verksamhetsplanen. Till detta kommer kansligemensamma arbetsuppgifter. Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag kräver hög kvalitet i beredningen av ärenden. En väsentlig del av kansliets arbete går åt till denna beredning. Verksamheten ställer krav på att både expertkompetens och generell kompetens finns på kansliet. Kansliet förväntas att utifrån sitt ansvar för sektorn folkbildning bistå utredningar med material och att medverka i regeringens och myndigheters arbetsgrupper och möten. Fastställda planer för jämställdhet, miljö (hållbar utveckling), arbetsmiljö, krispolicy, kompetensutveckling, friskvård samt lönekartläggning ska årligen följas upp. Revidering av dessa planer sker i arbetsgrupper med representanter från den lokala fackklubben och arbetsgivaren. Arbetet att ta fram en kompetensplan, som gjordes med stöd av Trygghetsrådet 2010–2011, fortsätter under 2013.

Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av Folkbildningsrådets arbete är en integrerad del av enheternas verksamhet och är kompetensutvecklande. Kvalitetssäkringen utförs av enheterna och stöds av en kansligemensam kvalitetssäkringsgrupp. Kvalitetssäkringsområden identifieras med hjälp av en risk- och väsentlighetsanalys. I denna analys ska ett kansli-

16

gemensamt perspektiv ingå. Under 2012 har kvalitetsarbetet tagit sin utgångspunkt i regeringens riktlinjer och medlemmarnas uppdrag till Folkbildningsrådet. Under 2013 kommer styrelsens och styrgruppernas riktlinjer till kansliet att vara i fokus för arbetet.

Kompetensutveckling Kansliets organisation och samlade kompetens ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. En partssammansatt grupp svarar för samordning och planering av i första hand gemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av seminarier, kurser, studiebesök med mera. Personalen ska därutöver ges möjlighet till kompetensutveckling i enlighet med individuellt upprättade utvecklingsplaner.

Arbetsfördelning Kansliet är organiserat i tre enheter för myndighetsuppdragen och en enhet för administration under GS-ledning. Samtliga medlemsuppdrag utgörs också av enheter och har styrgrupper med företrädare för medlemmarna. Kansliorganisationen ses kontinuerligt över för att passa verksamhetens behov. Majoriteten anställda vid Folkbildningsrådet är tillsvidareanställda och de flesta är heltidstjänster. Antalet anställda för myndighetsuppdragen uppgår till 19 personer (18,6 tjänster), varav tre arbetar delvis med service till Folkbildningshuset (reception, växel och kontorsservice). Antalet anställda för medlemsuppdrag är sju personer.

Kansliets organisation Ledning

– Generalsekreterare – Folkbildningspolitik, omvärldsfrågor och kommunikation

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013


inom medlemsuppdraget. Finansiering av medlemsuppdragen Folkhögskolornas informationstjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd sker via folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget.

Myndighetsuppdrag

– Bidragsfördelning – Verksamhetsuppföljning – Nationell utvärdering Medlemsuppdrag

– Folkbildningsnätet – Folkhögskolornas informationstjänst – Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

Budget 2013 (tkr) FINANSIERING

Administration

– Växel, reception, ekonomi, personal, produktion, IT och service

Anslag Allmänna folkbildningsanslaget Anslag via Arbetsförmedlingen Övrig finansiering Upplösning reserverade medel Övriga intäkter och ränteintäkter

Finansiering

Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höstsammanträdet avsätter ur folkbildningsanslaget. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom anslag från andra myndigheter. Verksamheten ska präglas av effektiv resurshantering och att möjligheter till besparingar beaktas. Genom samverkan med RIO sker även sam­ finansiering av vissa kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljnings- och ränteintäkter. Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom uttag ur folkbildningsanslaget i relation till studieförbundens respektive folkhögskolornas andel av anslaget. Finansiering av etik och gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet finansieras via folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget. I och med att Folkbildningsrådet har tilldelats ett entydigt utvärderingsuppdrag har villkoren för finansieringen av nationell utvärdering förändrats. Möjligheten att delfinansiera utvärderingar med hjälp av externa forskningsmedel har upphört. Finansiering av medlemsuppdraget Folkbildningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna

3 385 752 168 000

3 156 1 120 3 558 028

DISPOSITION Allmänt statsbidrag till studieförbund 1 670 294 folkhögskolor 1 606 558 folkhögskolor, extra medel till allmänna kurser 60 000 studerandeorganisation inom folkhögskolan 200 28 240 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag (1) Etik och gränsdragning inom folkhögskolan 1 200 Särskilda insatser inom Flexibelt lärande 8 920 Övriga uppdrag Folkhögskolesatsning för arbetslösa Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Beslutande och beredande organ Till styrelsens förfogande Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Kommunikation Bidragsfördelning Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Nationell utvärdering FBR kansli (ledning och administration)

168 000

5 551 7 705 1 360 3 558 028

(1)

Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2013

4 250 500 2 620 2 850 2 600 4 100 7 320 4 000 28 240

17


Folkbildningsr책det Box 380 74, 100 64 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se


Verksamhetsplan 2013