Issuu on Google+

Utges av Svenska FN-förbundet

3/2011

”Tyst diplomati” problematisk idag sidan 9

Detta är Förenta Nationerna sidan 13

FN-förbundet igång med insamling för Afrikas horn sidan 20

Arvet efter

Dag Hammarskjöld


FN-NOTISER Foto: FN//JC McIlwaine

14 juli 2011: Sydsudans flagga – den fjärde från vänster – vajar för första gången tillsammans med andra medlemsstaters flaggor utanför FN:s ­högkvarter i New York.

Sydsudan blev FN:s 193:e medlem FN:s generalförsamling röstade den 14 juli för att anta den nya staten Sydsudan som FN:s 193 medlem. – Jag är övertygad om att Sydsudan kommer att bidra till att främja säkerhet, fred, välstånd, vänskap och samarbete mellan folken, såsom FN arbetar för att främja dessa, sa generalförsamlingens president Joseph Deiss vid den högtidliga omröstningen. Det nya landets vicepresident Riek Machar talade å Sydsudans vägnar och uttryckte sin regerings och sitt folks tacksamhet till församlingen, samtidigt som han försäkrade att Sydsudan ska verka för fred och stabilitet i sin region. Sydsudan bildades den 9 juli 2011 som ett resultat av den folkomröstning i januari som hölls i enlighet med fredsöverenskommelsen mellan norra och södra Sudan från 2005. Senast FN fick en ny medlem var i juni 2006 då generalförsamlingen antog Montenegro som medlem nr 192.

2

Bombattentat mot FN i Nigeria Ett självmordsattentat genomfördes den 26 augusti mot FN-högkvarteret i Nigerias huvudstad Abuja. Minst 23 människor dödades och ett 40-tal skadades. Omkring hälften av de döda arbetade för något av de 26 olika FN-organ och program som var inrymda i byggnaden. En islamistisk grupp, Boko Haram, har tagit på sig ansvaret för dådet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har tillkännagivit att en global översyn av hotbilden mot FN kommer att genomföras framöver. – Vårt mål måste vara att stanna även i situationer där säkerheten är hotad, inte att ge oss av. Vi måste fortsätta med vårt livsviktiga arbete och inte låsa in oss bakom höga murar, sa Ban Ki-moon. UNHCR får donation av IKEA FN:s högkommissariat för flyktingar, UNHCR, meddelade den 30 augusti att organisationen får 62 miljoner dollar, motsvarande 390 miljoner kronor, av IKEA

Foundation. Det är den största privata donation som organisationen tagit emot under sin 60-åriga historia. Pengarna ska gå till UNHCR:s nödhjälp till världens största flyktingläger i Dadaab i Kenya. – Krisen på Afrikas horn förvärras hela tiden, tusentals människor flyr från Somalia varje vecka. Vi är oerhört tacksamma. Hjälpen kunde inte komma mer lägligt, säger högkommissarien António Guterres. Brasilian ny chef för FAO José Graziano da Silva från Brasilien har valts till ny generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Graziano da Silva har varit minister för livsmedelsförsörjning och hungerbekämpning i sitt hemland. Sedan 2006 har han varit FAO:s regionala representant för ­Latinamerika och Karibien. Han tar över posten som FAO-chef efter Jacques Diouf från Senegal. Blandat resultat för millenniemålen Samtidigt som betydande framsteg har gjorts för att nå FN:s millenniemål återstår fortfarande stora utmaningar. Framförallt handlar det om att de allra fattigaste och mest utsatta grupperna halkar efter. Det framgår av FN:s generalsekreterares årliga rapport The Millennium Development ­Goals Report 2011. Det övergripande målet om att halvera antalet extremt fattiga till 2015 kommer sannolikt att uppnås på global basis, enligt rapporten. Den extrema fattigdomen i världen beräknas då ha sjunkit till 15 ­procent – en bra bit under målet på 23 procent. Detta trots bakslag efter senare års mat-, energi- och finanskriser. Stora ­framsteg har också gjorts när det gäller grundskoleutbildning för alla barn, ­minskad barnadödlighet och kamp mot malaria och hiv/aids. Läs mer på www.undp.se. Foto: FN/Eskinder Debebe

Historisk resolution om HBT-frågor antagen FN:s råd för mänskliga rättigheter (”MRrådet”) antog i juni en resolution om våld mot och diskriminering av HBT-personer (homo-, bi- och transpersoner). Det är första gången en resolution om HBT-frågor antas i FN. Resolutionen uppmanar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att dokumentera diskriminerande lagar och våldshandlingar mot HBT-personer som sker i alla delar av världen. Resultatet av studien ska sedan diskuteras av MR-rådet i mars 2012. Rådet ska då också se över lämpliga sätt att följa upp hur det internationella regelverket för mänskliga rättigheter kan användas för att bekämpa könsrelaterat våld och diskriminering.

Hållbar utveckling prioriterat för omvald Ban FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon omvaldes i juni till en andra mandatperiod, från 1 januari 2012 till 31 december 2016. Ban Ki-moon från Sydkorea har varit FN:s högste chef sedan 2007. I augusti meddelade han att han ägnat mycket tid åt konsultationer med medlemsstaterna angående deras syn på de utmaningar som FN står inför och att hans främsta prioritering under den andra mandatperioden kommer att vara hållbar ­utveckling. – Fattigdomsbekämpning och hur vi når millenniemålen kommer att vara en huvudfråga tillsammans med frågan om hur vi minskar risken för katastrofer p g a klimatförändringar och stärker vår beredskap inför sådana katastrofer, sa Ban.

I Afrika söder om Sahara har stora framsteg gjorts i arbetet för att alla barn ska gå i skolan. Bilden visar skolbarn i Etiopien.

Världshorisont 3/11


Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro’ Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på varldshorisont@fn.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på ­Världs­horisonts webbplats. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

En modig människa H

östen 1961 dog Dag Hammarskjöld och jag föddes. Av naturliga skäl har jag inget minne av honom men under de tio år som jag varit redaktör för Världshorisont har jag stött på hans namn desto oftare.

I början förstod jag inte riktigt vad det var som var så märkvärdigt med denne man. Jag tänker på en bok med citat av barn som jag har hemma där ett av barnen undrar: ”Varför är Jesus så populär?”. Ungefär i den riktningen gick mina tankar. Men nu har jag läst på och är fullständigt besegrad, kan man säga. Man kan inte annat än fascineras av människan och myten Dag Hammarskjöld. Ta bara hans tal i FN:s generalförsamling den 3 oktober 1960. Bakgrunden var att den ­sovjetiske partichefen Nikita Chrusjtjov hade fördömt FN:s och Hammarskjölds aktiviteter i Kongo. Han hade dessutom lanserat ett förslag att sekretariatet inte längre skulle ledas av en enda generalsekreterare, utan att denne skulle ­ersättas av en ”trojka” bestående av tre personer. Hammarskjöld motsatte sig idén och det ledde till att Chrusjtjov kritiserade honom för att ”inte ha modet att avgå”. Hammarskjöld, som gjort sig känd som de små ­staternas ­försvarare, svarade: ”Genom att avgå skulle jag i nuvarande svåra och farliga läge kasta ­organisationen för alla vindar. Jag har ingen rätt att göra detta, ty jag har ett ansvar gentemot alla de medlemsstater för vilka organisationen är av avgörande betydelse /---/. Det är inte Sovjetunionen eller för den delen någon av de andra stormakterna som behöver Förenta ­Nationerna för sitt skydd, det är alla de andra. I den meningen är organisationen ­framförallt deras organisation och jag är djupt över­tygad om den ­klokhet varmed de kommer att kunna använda den och vägleda den. Jag kommer att stanna på min post min ämbetstid ut som organisationens tjänare i alla dessa andra nationers intresse så länge de önskar att jag ska göra detta. I detta sammanhang talade ­Sovjetunionens representant om mod. Det är mycket lätt att avgå; det är inte så lätt att stanna kvar. Det är mycket lätt att böja sig för en stormakts ­önskan. Det är en annan sak att göra motstånd.” Talet avbröts av applåder på flera ställen och när det var slut ­applåderade delegaterna i flera minuter. Chrusjtjov och Sovjetunionens ­utrikesminister Andrej Gromyko slog nävarna i bordet. Behöver jag tillägga att det sovjetiska förslaget skrotades? Dag Hammarskjöld betydelse för FN:s utveckling kan knappast överskattas. Han kom till organisationen då den bara var åtta år gammal och befann sig i djup kris. Utan honom finns stor risk att den bara blivit ett lamt konferensmaskineri, fjärran från den världsaktör som vi idag vill se den som. Välkommen till detta temanummer om Dag Hammarskjöld och god läsning!

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Omslagsbild nr 3/11: Porträtt från 1959 av FN:s dåvarande general­ sekreterare Dag Hammarskjöld. Foto: FN/JO

INNEHÅLL om Dag Hammarskjöld 4 Ett– ochsamtal tio korta intervjuer frågor presenteras i 9 Treljusetdagsaktuella av arvet efter Dag Hammarskjöld nr 3/11: Fyra sidor om 13 FN-fakta Förenta Nationerna förfaller – pengar saknas till 17 Backåkra upprustning av Hammarskjölds gård

Twitter: varldshorisont

på Afrikas horn: FN-­ 20 Svältkatastrofen förbundet samlar in pengar till WFP:s insats Bake berättar om uppdraget som 21 Gabriel folkrörelserepresentant till generalförsamlingen Maud Edgren-Schori och Pierre 23 Recension: Schori har skrivit en bok om Elfenbenskusten runt: FN-föreningar och distrikt 24 Landet ­rapporterar om sina aktiviteter


da g hamm arsk jöld

Världen behöv Världen behöver ett FN och en generalsekreterare som kan föra den samlade mänsklighetens talan och stå fri från stormakters egenintressen. Samtidigt är världen idag mer komplex än för 50 år sedan och uppdraget svårare. Det var den gemensamma slutsatsen när Världshorisont samlade tre kunniga personer för att samtala om arvet efter Dag Hammarskjöld. Deltog gjorde: Anders Lidén, FN-ambassadör 2004-2010, nu ambassadör i Zimbabwe, Stina Oscarson, chef för Radioteatern, samt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning.

Wallensteen: Jag skrev upp tre ord här: integritet, aktivitet och kreativitet. Den tidigare generalsekreteraren, Trygve Lie, betraktades som lierad med västmakterna och när Hammarskjöld tillträdde befann sig FN i kris. Så han ville rekrytera kompetent folk och skapa en integritet i sekretariatet. Han var också en aktiv person och genom att han agerade i olika sammanhang fick FN en väldigt central roll. Sin kreativitet gav han prov på många gånger, inte minst i samband med Suezkrisen 1956 då läget var helt låst i säkerhets­ rådet p g a västmakternas inblandning. Då lyckades han lyfta frågan till generalförsamlingen som tog ett beslut om en fredsbevarande operation – det visar på en helt enastående förmåga att utnyttja situationen och föra frågor framåt. Lidén: Samtidigt får man komma ihåg att Hammarskjöld faktiskt misslyckades ibland, det är lätt att man glömmer bort det. Det fanns ju också begränsningar för vad han kunde göra. Men där han kunde göra någonting försökte han, och skapade

då t ex hela det fredsbevarande maskineriet. Det var ju en enorm prestation. Han försökte och lyckades också till stor del få FN att gå från att vara ett förhandlingsmaskineri till att bli en aktör i världspolitiken. Men det var också det som fick honom att hamna i konflikt med stor­ makterna – så på sikt var det också bak­ sidan med att han var så aktiv – och som till slut försvagade hans möjligheter att verka.

Nämn några enskilda händelser som hade stor betydelse under hans ­ämbetsperiod! Lidén: En är den stora avkoloniseringen som inleddes vilket gjorde att antalet medlemmar i FN ökade väldigt snabbt och att FN plötsligt fick många fler medlemmar som var utvecklingsländer. Dag Hammarskjöld tog själv flera steg i samband med det för att göra FN till en viktig utvecklings­ aktör, vilket organisationen ju också blev. Wallensteen: Ja, det är fantastiskt att läsa om hur han reste runt i Afrika i ett rasande tempo och avverkade ett enormt antal länder på bara en månad. Man får en bild av att han förstod att det som hände var historiskt.

Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953–1961. Han var handlingskraftig och orädd och bidrog till att FN fick en viktig roll i världen. I flera internationella konflikter agerade han kraftfullt. Genom “tyst diplomati” och skapandet av den första fredsbevarande operationen vann han uppskattning. 4

En episod som jag tror var väldigt v­ iktig för hans ställning var annars den med de amerikanska piloterna som var tillfångatagna i Kina. Det var när han reste till Kina och med tiden lyckades få loss dem som man verkligen fick upp ögonen för honom. Lidén: Man bör också nämna ­prevention och förebyggande som ­Hammarskjöld sysslade mycket med. Han var snabb med att skicka ut emissarier och liknande så fort det luktade konflikt. Jag tror han insåg redan då att det var mycket bättre att vara ute tidigt än att behöva sopa upp spillrorna efter en ­konflikt. Så ”preventiv diplomati” var Hammarskjöld faktiskt först med i FN. Wallensteen: Mycket av hans insats be­stod också i att han hindrade de här konflikterna från att bli en del av det kalla kriget, han manövrerade på ett skickligt sätt så att stormakterna kunde hållas utanför. Lidén: En annan sak som var ständigt återkommande var Dag Hammarskjölds roll i att försvara de små staternas intressen gentemot de stora staterna. Att han ville hålla konflikterna utanför det kalla kriget

Foto: FN

Hur kan man summera Dag ­Hammarskjölds tid som ­generalsekreterare?

Världshorisont 3/11


Dag hammarskj öld

er ­ en  ny Dag

I Världshorisonts samtal om Dag Hammarskjöld deltog (från vänster) Anders Lidén, FN-­ambassadör 2004–2010, nu ambassadör i Zimbabwe, Stina Oscarson, chef för Radioteatern, samt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

Foto: AnnaLena Andrews

Vad vill du säga om Dag Hammarskjöld? Foto: AnnaLena Andrews

Världshorisont 3/11

Per Larsson, tidigare kyrkoherde:

Karin Enström (M), ordförande i ­riksdagens utrikesutskott: För mig är Dag

Dag Hammarskjöld sa att vägen till helighet idag går genom handling. Han var mystiker och han var FN:s generalsekreterare och kunde förena de här två sakerna. Hans skrift Vägmärken betyder oerhört mycket för många kristna människor idag som ägnar sig åt en kristendom som går på djupet.

Hammarskjölds viktigaste arv att han hade en vision om ett Förenta Nationerna som aktivt och konkret arbetar för fred och säkerhet. Detta är en målsättning som Sverige delar och något som vi ständigt måste arbeta för. Förenta Nationerna är på samma gång, som Hammarskjöld påpekade, både ofullkomligt och oumbärligt.

5


da g hamm arsk jöld tjänsteman som stormakterna har valt. Man har sagt åt honom att ”vi vill att du ska göra det här jobbet”, och då fogar han sig efter det.

mig är han den absolut bästa förebild som man kan ha. Just genom att han sätter upp principer för sitt agerande och verkligen bemödar sig om att följa de principerna. Och det sättet att agera kanVilka egenskaper hos Dag ske är svårt att uppnå och han var kanske ­Hammarskjöld var avgörande Vad säger man om Dag Hammarsvårtillgänglig, just för att han höll så hårt för hans ­framgångar? skjöld ute i världen? på sin integritet. Men han visar ändå på Oscarsson: Han hade ett väldigt starkt Wallensteen: Han var ju väldig intressemoraliskt rättesnöre, han hade en idé om rad av andra kulturer och han hade också ett förhållningssätt som är vägledande. vad som var rätt och vad som var sant. en förmåga att kommunicera, att förklara Jag haft nytta av att läsa hans Vägmärken dagligdags skulle jag säga. De påminner Och det gjorde att han hade en tyngd och också att förstå andra. Det gjorde att en om värden som man kan bakom de ord som han sa. Han hade en tro på männis- ”Han försökte och lyckades också till stor del få glömma bort: kan jag se det kan. Sedan tror jag att han FN att gå ifrån att vara ett förhandlingsmaski­ här ur ett annat perspektiv, kan jag tänka högre, längre..? såg alla omkring sig, han neri till att bli en aktör i världspolitiken. Men Lidén: Jag tycker också såg vad var och en hade att det var också det som fick honom att hamna i man kan se honom som förebidra med och det är bra bild, med vissa reservationer, ledaregenskaper. konflikt med stormakterna.” naturligtvis. I vissa avseenden Jag tror också att hans enorma bildning spelade in. Det spelar en han blev väldigt omtyckt och respekterad, är han en stor förebild. Hans mod och integritet t ex. stor roll för det ger en förståelse för männästan vart han än kom. Wallensteen: Det här att han tänkte så niskan, för andra kulturer. Du sa att han Lidén: Min erfarenhet från FN och mycket för sig själv var en svaghet som var kreativ, och det kommer ju därifrån även från besök i andra länder är att han jag menar kanske bidrog till att han fick – man kan se saker ur helt andra pernästan är lite av en myt. Man ser allt med problem i Kongo. Han hade inte informespektiv, och se möjligheterna. honom som var positivt och glömmer rat sina medarbetare ordenligt om vad Lidén: Jag tror också att han hade en gärna att han faktiskt också misslyckades det var som gällde och hur han tänkte, tydlig världsbild, och en religiös tro. Du, ibland. I hög grad symboliserar han den Stina, har nog läst hans skrift Vägmärken oberoende internationelle tjänstemannen och det ledde i sin tur till ett antal problem. En bra ledare idag tror jag måste bättre än vad jag har men man har en och ett starkt FN, ett FN som aktör. Ofta vara bättre på att skapa ett lag så att man känsla av att han kände att det han gjorde när man tittar tillbaka och jämför genejobbar tillsammans i en viss riktning. var rätt, vilket gjorde honom trygg. ralsekreterare så framställs han som den Lidén: Jag tror jag sa tidigare att han Oscarsson: Ja, han kände att han hade störste generalsekreteraren genom tiderblivit lite av en myt. Man har skalat bort ett uppdrag, som var större än han själv. na. Och det ifrågasätts knappast från en hel del av svagheterna och det som Och han hade en förmåga och en vilja att något håll. återstår, myten, är naturligtvis en förebild. underkasta sig det uppdraget på ett sätt Många andra personer ur världshistorien som få personer har. Och när man känTycker ni att Dag Hammarskjöld är framställs också i hög grad som myter. ner att man har ett uppdrag, på det sättet, en bra förebild? Varför i så fall? Så Hammarskjöld representerar myten så tror jag att man blir orädd. För då Wallensteen: Nej, jag tycker han är onåom den oberoende internationelle tjänshandlar det inte om huruvida jag blir bar på något sätt, han verkar otillgänglig. temannen som leder världsorganisatioskadad eller får skäll, det handlar om Han tänkte på något vis mycket på egen nen och som spelar en roll gentemot stornågot som är större än det. hand. I sitt sätt att relatera till media eller makterna och så vidare. Wallensteen: Ja, han hade ju aldrig andra organisationer, t ex, så går han sin Wallensteen: Trots mina kritiska ord bedrivit någon valkampanj eller något i egen väg, hans intellekt fungerar på något så tycker jag ju att han är en stor källa till den stilen. Det är något som man inte sätt bäst då. Så jag skulle nog inte vilja att inspiration – hans förmåga att lösa upp kan föreställa sig att han skulle göra. I mina barnbarn skulle bli som honom… situationer, hans personliga mod och stället kommer han till sin post på ett Oscarsson: Men innebär en förebild väldigt speciellt sätt, som en kapabel att man måste bli som den personen? För hans förmåga att skapa personliga relatiovar också ett sätt att skydda de små ­staterna från att bli satelliter eller dras in i konflikter som inte var deras.

Han är i FN:s annaler en unik generalsekreterare. Han hade en integritet som aldrig böjde sig för dem som har den verkliga makten över FN: stormakterna. Det gjorde hans situation farlig och det var en tragedi för organisationen och för världen att han omkom. Idag väljs generalsekreterare som man tror inte kommer att lägga sig i på ett avgörande sätt.

6

Foto: AnnaLena Andrews

Foto: AnnaLena Andrews

Bo Ekman, grundare av och ­ordförande i Tällbergsstiftelsen:

Hanna Ojanen, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet, Sverige/ Finland: Dag Hammarskjöld är för mig en hjälte. Ibland undrar man om han verkligen har funnits. Det finns en myt omkring honom och samtidigt är det på något sätt hoppingivande, det visar att en enskild människa kan göra så mycket. Det behövs bara en person. Mitt intryck är att han var mycket vis och på något sätt fri – en hel människa.

Världshorisont 3/11


Dag hammarskj öld Foto: FN

ner. Han pratar med folk och flyger iväg och träffar alla möjliga aktörer, för att så småningom ringa in problemen och komma med något slags lösning. Det tycker jag är mycket inspirerande.

Vad har du själv för relation till Dag Hammarskjöld? På vilket sätt relaterar du till honom i ditt liv? Wallensteen: Ja, jag är ju gift med honom! (skratt) Eftersom min professur heter Dag Hammarskjölds professur. Så det är inte helt lätt att ta sig ur. Men när man växte upp fanns han alltid där, det var en enorm uppmärksamhet omkring honom. Så då var han verkligen en förebild och någon som man såg upp till. Lidén: Jag kanske inte relaterar så mycket till honom i mitt liv för närvarande men precis som Peter så minns jag hur stor han var på den tiden. Och jag ville förstås bli generalsekreterare i FN. Det blev jag ju aldrig, men jag har känt mig stolt som svensk när jag jobbat i FN eftersom jag hela tiden möter inställningen att Dag Hammar­ skjöld kanske var den störste general­ sekreteraren som FN någonsin har haft. Oscarsson: Jag var inte ens född på den tiden men jag har en väldigt personlig relation till honom ändå. Jag har de senaste 15 åren läst och haft stor vägledning av hans Vägmärken. Jag kan ha läst ett vägmärke och inte förstått det, men sedan flera år senare kan jag ha befunnit mig i en situation och så plötsligt minns jag det och förstår precis vad han menar. Sedan lägger han ju ribban väldigt, väldigt högt. Men man kan ändå läsa hans ord och prova sin egen situation mot dem och få vägledning.

7 juni 1956: En nöjd och avspänd generalsekreterare berättar vid en presskonferens i FN-högkvarteret att han fått stöd i säkerhetsrådet för sin rapport och sin linje i fråga om Mellanöstern.

Lidén: Det är stora avtryck, det är ingen tvekan om det. Ett avtryck, som vi ju talat om, är myten Dag Hammarskjöld. Han framstår som den ideala generalsekreteraren – en självständig internationell tjänsteman med stenhård integritet, som förmår agera även om stormakterna blir irriterade, som vågar säga emot o s v. Det andra stora avtrycket han gjorde är naturligtvis de fredsbevarande operationerna, som infördes under hans tid. Och

väldigt stor tyngd idag. Men i den nya tiden där Kofi Annan och Ban Ki-moon finns skulle jag säga att världen är mer komplex och det gör också olika insatser mer komplicerade. Men att leta efter förhandlingslösningar hela tiden och att tala med parterna som han gjorde har förstås alltid ett stort värde. Oscarsson: Jag tycker att man har rört sig ganska långt bort från hans åsikter idag när man dels använder våld allt oftare och också använder våld för att lösa konflikter. Jag tänkte på det just i förhållande till Libyen och hur FN agerat där. Jag skulle säga att arvet efter honom finns kvar som en jämförelsepunkt i teorin, men inte i sättet som man faktiskt agerar.

”Jag har alltid undrat om vi fick ett ­besök från en annan planet, vem ­representerar då planeten jorden?”

Hur märks det avtryck som Dag Hammarskjöld gjorde på dagens FN?

i och med att man med tiden har breddat deras mandat, så att de innehåller alltmer civila insatser, så är det en av de viktigaste sakerna som hänt i FN genom åren. Wallensteen: När jag tänker på det avtryck han gjorde så tänker jag på de idéer han hade kring förebyggande och prevention; att han ville vara ute tidigt i alla konflikter. Det är ju idéer som har

– med sin starka personliga integritet, principfasthet och oräddhet – utveckla FN:s och generalsekreterarens möjlig­ heter på ett avgörande sätt. Vi bör alla glädjas åt att han fortfarande i vida kretsar ses som ett föredöme för hur internationella tjänstemän bör söka verka i fredens och utvecklingens tjänst. Hans arv lever.

Världshorisont 3/11

Foto: AnnaLena Andrews

Foto: Pawel Flato

Mårten Grunditz, Sveriges FNambassadör: Hammarskjöld lyckades

Vad var egentligen hans inställning till våldsanvändning? Lidén: Han var ingen pacifist. Men hur skulle han ha ställt sig till insatsen i ­Libyen? Jag vet inte om det är så självklart egentligen. Det är klart att han önskade lösa konflikter med fredliga medel, det är

Ira Sundberg, ekopsykolog: Han var en stor ledare och en människa vars idéer fortfarande lever kvar. Han var en väldigt mångsidig person – det är först på senare år som jag har förstått också hans mer andliga sida. Att kunna ha det djupet och göra de reflektionerna som han gjorde tror jag är en viktig ­egenskap och något vi kan läras oss av, inte minst idag.

7


da g hamm arsk jöld

Om man ser till dagens värld, vad finns det i arvet efter Dag Hammarskjöld som man bör ta fasta på? Lidén: Det pågår en maktomfördelning i världen och ser man på historien så är det alltid under perioder då maktförhållanden förändras som det blir krig. Så vi lever i en farlig tid. Och då måste vi ha något organ eller någon som är där för att överbrygga motsättningarna. Där skulle givetvis en person av Dag Hammarskjölds kaliber spela en roll.

15 september 1961: En av de sista bilderna på Dag Hammarskjöld tagen tre dagar före hans död. Här är han hedersgäst vid en kvällsmottagning i ­Léopoldville (nuvarande Kinshasa) i Kongo. Till höger vice premiärminister Antoine Gizenga (med glasögon) och premiärminister Cyrille Adoula.

Men då får han eller hon inte vara rädd för stormakterna utan måste hitta precis det handlingsutrymme som finns. Och det är ju cirkelns kvadratur, det kräver nästan övernaturlig förmåga – att vinna respekt i alla läger och uppfattas som den som hjälper till att brygga över motsättningarna. För vad det handlar om är att försöka se till att den här förändringen blir en win-win-situation i stället för att någon ska vinna och någon förlora. Annars ökar, enligt min mening, konfliktrisken. Oscarsson: Ja, vi behöver någon som kan överbrygga konflikter. Det handlar om att kunna se längre och se andra värden. Jag tänker på hur Stoltenberg hanterat det som hände i Norge i somras och hur han lyckats agera på ett sätt som verkligen leder framåt. Om man jämför med vad Bush gjorde efter 11 september, och vad som skedde då i världen med en spricka och ett hat mellan människor som bara ökade. Medan man i Norge har tagit steget bortom hämnd och hat, bortom det djuriska, instinktiva sättet att reagera. Det är väldigt lätt efter så hemska händelser att välja att hata men Stoltenberg lyckades att inte hemfalla till det, och då kan man också som ledare få

Jan Eliasson, diplomat och tidigare ­utrikesminister: Han betyder oerhört mycket för svensk utrikespolitik och diplomati. Men jag vill särskilt framhålla hur han inspirerades av kultur i olika former och av naturen. Många undrar hur han hann med allt han gjorde, långa vandringar i fjällen t ex. Jag vill vända på det där och säga att jag tror att ett av skälen till att han blev en så stor generalsekreterare är att han hade också denna dimension. Det lade ett kraftfält runt honom som gav honom denna alldeles speciella ställning.

Foto: AnnaLena Andrews

Foto: AnnaLena Andrews

8

Foto: FN/BZ

ju själva grundtanken med FN, och det var ju det han försökte med sina diplomatiska och preventiva insatser. Men på den tiden fanns inte doktrinerna om mänsklig säkerhet och ansvaret att skydda. Så jag tror att han hade varit försiktig inför den här situationen och försökt skicka ut emissarier för att tala med olika parter. Oscarsson: Det tror jag också, han skulle ha rest dit själv, och på ett ganska tidigt stadium. Och inte sagt att det finns ”passivitet eller bomber”. Det är just det där samtalet, som vi var inne på. Han trodde verkligen på samtalet som en möjlighet. Lidén: Men vi ska komma ihåg att Dag Hammarskjöld också var FN-stadgans försvarare. Och enligt stadgan ska man ingripa om FN:s säkerhetsråd beslutar detta. Så jag tror att han hade försvarat flygförbudet. Men hellre än att det skulle bli bombningar mot markmål, som det blev, tror jag också att han hade åkt ut och talat med aktörerna. Wallensteen: Det jag tror att han hade invänt mot är främst idén att lägga ut hela aktionen på Nato. Jag tror att om han hade varit där hade han lagt sig i utformningen av resolutionerna och de hade nog sett annorlunda ut. Exakt hur annorlunda vet jag inte, men han hade definitivt försökt hålla det som en FN-aktion och inte lagt ut det på någon annan. För han såg FN som den centrala aktören för fred och säkerhet.

människor med sig. Wallensteen: Det är också väldigt intressant hur Dag Hammarskjöld väldigt medvetet, som vi sa tidigare, försöker bygga upp de små staternas ställning. Generalsekreteraren är ju, så att säga, den högste ämbetsmannen som världssamfundet har och då är det också naturligt att den personen verkar för kollektivets bästa och för att motverka själviska egenintressen hos stater. Lidén: Ja, det är oerhört viktigt att det finns någon som representerar den samlade mänsklighetens bästa. Och det är ju hela tiden idealet för FN, att man kan hitta någonting som går utöver enskilda staters intresse och i stället verka för lösningar som är bra för alla. Då är det ju fint om vi kan hitta en person som representerar detta, och som har modet att hävda det bästa för hela mänskligheten, och som kan stå upp emot stormakternas egenintressen. Wallensteen: Just därför är omvalsprincipen en så central fråga, för när en generalsekreterare ska väljas om så står ju denne inte fri från stormakterna som har veto. Säg att man hade en enda mandatperiod i stället på sex-sju år för att odla generalsekreterarens roll och ställning i världen. Då skulle man ha en period på ett par år då man bygger upp sitt program och därefter ha tid att genomföra det, utan att behöva tänka på omval. Jag har alltid undrat om vi fick ett besök från en annan planet, vem representerar då planeten jorden? Är det 200 representanter eller är det en organisation som har trovärdighet hos hela mänskligheten? FN:s generalsekreterare är nog den som kommer närmast! n  AnnaLena Andrews

Ovanstående text är en kortad och komprimerad version av ett längre samtal som kan läsas i sin helhet på www.fn.se/samtalomdag.

Annika Söder, f d under­ generaldirektör i FAO, nu på ­utrikesdepartementet: Dag ­Hammarskjöld talade väldigt mycket om den internationelle tjänstemannens integritet, att man inte ska gå stormakternas ärenden utan i stället värna de gemensamma intressena. Det synsättet är otroligt betydelsefullt, också idag. Efter fyra och ett halvt år i FN som tjänste­man skulle jag väldigt gärna se mer av det.

Världshorisont 3/11


Dag hammarskj öld

Tre frågor

med koppling till Hammarskjöld

Diplomati, FN:s fredsfrämjande insatser och skyddet av civila är frågor som är lika aktuella idag som de var under Dag Hammarskjölds tid. Vad har hänt sedan dess och var står vi idag? Världshorisont summerar läget och debatten.

1

Diplomatin och general­sekreterarens ställning

Till skillnad från Dag Hammarskjöld har FN:s nuvarande generalsekreterare Ban Ki-moon hållit en låg profil och undvikit att stöta sig med stormakterna. På bilden från juni 2011 svärs han in för en andra mandatperiod på posten.

Kalla kriget – Då dominerade det kalla kriget, med starka låsningar i FN och säkerhetsrådet. Vetot användes notoriskt, först av Sovjetunionen och sedan av USA och västländerna. Det kalla kriget lamslog all internationell politik. Det var naturligtvis en begränsning, menar Jan Eliasson, men det skapade

också vissa möjligheter för general­ sekreteraren att ta egna initiativ. – Å andra sidan trampade Dag ­Hammar­skjöld ofta på ömma tår. Och han fick känna av stormakternas ­reaktioner. – Idag är verkligheten mer komplicerad, med olika grupper som agerar i olika riktningar. FN har fått konkurrens från G20 och andra konstellationer av länder.

Joe Ross, poet, USA/­ Frankrike: Som poet försöker man skapa relationer, skapa fred. Jag är en poet som gått över till politikens värld och sedan tillbaka. När man diskuterar karaktärs­ styrka och verkligt ledarskap går tanken till Dag Hammarskjöld. Jag är från USA och jag tycker att mitt land skulle kunna lära sig mycket av honom.

Foto: Pawel Flato

Foto: AnnaLena Andrews

Världshorisont 3/11

Foto: FN/Mark Garten

– Det har skett en dramatisk förändring, säger FN:s förre rättschef Hans Corell med emfas när diplomatin, interaktionen mellan världens stater, kommer på tal. Det är lätt att hålla med honom. Vi är många som drabbas av svindel ibland när vi tänker på det hotfulla tonfallet i världspolitiken fem decennier tillbaka i tiden och jämför det med dagens till synes hövliga menings­ utbyte stormakterna emellan. – På Dag Hammarskjölds tid hade FN ett 60-tal medlemmar, idag är de 193. De diplomatiska kontakterna är oerhört ­intensiva. Vi har dessutom fått nya folkrättsliga regler. Och i allmänhet följer staterna folkrätten därför att det ligger i deras intresse, säger Hans Corell. Diplomaten och tidigare utrikes­ ministern Jan Eliasson håller med.

Diplomatin har också blivit mer ­mångfacetterad. Efter det kalla kriget har FN och säkerhets­rådet fått en ny, aktiv roll i världspolitiken, menar Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Det kan mätas i siffror. Fortsätter på nästa sida.

Elinor Hammarskjöld,­brorsbarnbarn till Dag H­ ammarskjöld, diplomat: Dag Hammarskjöld satte som generalsekreterare i FN en agenda som fortfarande är ­relevant idag, inte minst gäller det FN:s arbete för utveckling och vikten av att förebygga väpnade konflikter. Samtidigt med det intensiva arbetet i FN hade han en stor kärlek till naturen – från heden på Österlen till fjällen i Sarek – och till konsten och ­litteraturen.

9


da g hamm arsk jöld – Före 1990 antog säkerhetsrådet en resolution i månaden, ofta under kapitel VI, d v s rekommendationer. Idag är vi uppe i en resolution i veckan, och hälften av dem under kapitel VII. FN-systemet har aktiverats på ett förbluffande sätt. Peter Wallensteen menar att även vill­ koren för diplomatin har ändrat karaktär. – Hammarskjöld kunde bedriva s k tyst diplomati, arbeta direkt med ledarna, träffa överenskommelser direkt med dem. Det kan man inte idag. Man måste förklara vad man gör, få med sig folkopinionen, folkrörelserna, det civila samhället. För Hans Corell är civilorganisatio­nernas inträde i världspolitiken en av de viktigaste förändringarna. – Naturligtvis fanns det icke-statliga organisationer redan då, men inte lika ­utvecklade och inte med samma kom­munikations­ möjligheter som idag. Dess­ utom har det tillkommit nya viktiga aktörer, inte minst näringslivet. Före­tagen har stora möjligheter att påverka utvecklingen i positiv ­riktning.

general­sekreteraren ska ansvara för administrationen av sekretariatet och inget annat. Den andra skolan menar att stadgans artikel 99 ger generalsekreteraren rätt att ta initiativ även i frågor som rör inter­nationell fred och säkerhet. – Sedan är det också en fråga om ­personlighet. Om ork, beslutsamhet och mod. Det är inte lätt när de fem permanenta medlemmarna trycker på och ser sina nationella intressen hotade. Det är

”Hammarskjöld kunde bedriva s k tyst diplo­ mati, ­arbeta direkt med ­ledarna, träffa överens­ kommelser direkt med dem. Det kan man inte idag.”

VARIERANDE STÄLLNING FN:s generalsekreterare kallas ofta ­”världens främsta diplomat”. Men hans ställning i världspolitiken går upp och ner, menar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala Universitet. – Just nu verkar generalsekreterarens roll ha blivit mycket svag. Och det är synd, för det finns ändå ett manöver­ utrymme, en möjlighet att påverka. Det är svårt att veta vilket genomslag Ban Ki-moon skulle få om han försökte hålla en högre profil. Henning Melber, VD på Dag Hammar­ ­skjöld-centret i Uppsala, döljer inte sin besvikelse över att Ban Ki-moon nyligen har blivit återvald för en ny 5-årsperiod. – Ban Ki-moon är en administratör, inte den som tar sig rätten att definiera FN-stadgans anda och mening och ­driva det som sin självständiga ­uppfattning. Det centrala för mig är att stormakterna inte vill ha en general­ sekreterare som Dag Hammarskjöld. Jan Eliasson påpekar att det finns två motsatta tankeströmningar om general­ sekreterarens roll och funktion. En skola, företrädd av bl a USA:s förre FNambassadör John Bolton, hävdar att 10

det som jag beundrar mest hos Dag Hammarskjöld, att han hade en sådan kyla och en sådan principfasthet i svåra situationer. – Samtidigt vill jag säga att hans värld var mindre komplicerad än Kofi ­Annans och Ban Ki-moons. NEUTRAL PERSONAL Principen om FN-personalens ”neutrala integritet”, som Dag Hammarskjöld hävdade starkt i alla situationer, finns inskriven i FN-stadgans artikel 100. – Men den var inte tillräckligt efterlevd och den har sedan inte blivit lika efterlevd som under Hammarskjöld, säger Jan Eliasson. Jag tror att han fick en viss hjälp av att han kom från ett neutralt, alliansfritt land som Sverige. Det låg i hans gener att vara präglad av opartiskhet och neutralitet. Stadgans artikel 100 förbjuder med­ lems­staterna att försöka påverka FN:s anställda. Men enligt Peter Wallensteen utgör organisationens otillräckliga budget en fara för neutraliteten och integriteten. – Behöver man göra nya satsningar blir man tvungen att vända sig till ­länder som Sverige, Norge, Kanada och andra som är beredda att betala. Organisationen blir då beroende av vad dessa länder vill göra. Och man blir öppen för deras förslag om vem som ska anställas. n  Carlos Garat, frilansjournalist

2

FN:s fredsfrä 

I april 1948 antog FN:s ­säkerhetsråd resolution 47 med en rekommendation om att en grupp militära experter skulle placeras i Jammu- och Kashmir-området mellan Indien och Pakistan för att övervaka ett vapenstillestånd. Utplaceringen förutsatte ländernas medgivande. Ett grundvillkor var att observatörerna skulle vara obeväpnade. Resolution 1973, som antogs i mars 2011, gav det internationella samfundet – i praktiken de länder som var villiga att ta sig an det – uppdraget att införa ett flygförbud över Libyen och använda ”alla nödvändiga medel” för att skydda civilbefolkningen i landet. Insatsen skedde utan medgivande från Libyens regering. FN:s fredsbevarande insatser har genom­gått en omfattande förändring. Ett exempel på det är hur våld används som ett verktyg för att nå fred. – FN:s operationer har blivit mycket mer komplexa, säger Inger Österdahl.

Världshorisont 3/11


Foto: FN/Basile Zoma

Dag hammarskj öld

ä mjande insatser då och nu FN:s fredsbevarande styrkor får idag mycket bredare mandat och rätt att använda våld i olika syften. De får uttryck­ liga mandat att skydda människor, att skydda mänskliga rättigheter. Opera­ tionerna har blivit mera våldsamma, mer aktivistiska. Samtidigt som insatserna har utökade mandat att använda våld innehåller de också fler komponenter som syftar till att påverka grundorsakerna till konflikten. Det kan t ex handla om att införa eller återuppliva en demokratisk kultur eller främja ekonomisk utveckling i landet. Förändringen grundar sig i insikten att fred är mer än bara att få slut på stridig­ heterna. FÖRSTA BEVÄPNADE STYRKAN Dag Hammarskjöld skapade FN:s första egentliga fredsbevarande styrka, UNEF, 1956. Uppdraget var att övervaka trupptillbakadragandet efter Suezkrisen. UNEF var den första beväpnade FN-styrkan. Det var också Dag Hammarskjöld som Världshorisont 3/11

utarbetade de principer som länge skulle vara vägledande för de berömda blå baskrarna: de skulle vara strikt opartiska, ha medgivande från landet de var i och aldrig använda våld annat än i självförsvar. – Och knappt ens då, säger Peter ­Wallensteen. Det är definitivt en stor förändring att de fredsbevarande ­trupperna nu kan ingripa, som de gjorde nu senast i Elfenbenskusten. FN:s fredsbevarande styrka (UNOCI) och de franska trupperna som var stationerade i Elfenbenskusten ingrep militärt för att avsätta president Laurent Gbagbo som vägrade avgå efter valförlusten i ­november 2010. Insatsen motiverades med hänvisning till säkerhetsrådets resolution 1975 som gav UNOCI i uppgift att använda alla nödvändiga medel för att skydda civilbefolkningen. – Det kan bli problematiskt för FN att man ger i uppdrag att använda militär makt, för då kan FN användas som ett interventionsinstrument, säger Peter Wallensteen. Han skulle vilja se en

Marockanska representanter för FN:s fredsbevarande styrka i Elfenbenskusten (UNOCI) tar emot förnödenheter till internflyktingar i Moyen-Cavally.

­ tveckling och effektivisering av de u ­internationella sanktionerna istället. ANNAN LEDNING Fredsfrämjande insatser leds idag inte heller enbart av FN, även om beslutet kommer från FN:s säkerhetsråd. – De rena FN-insatserna, i bemärkelsen att det är FN som styr operationen, har blivit färre. Många operationer idag är sådana där FN delegerar ansvaret till ­regionala organisationer eller ”ad-hoc coalitions”, grupper av länder som är­ ­villiga att utföra uppdraget, säger Inger ­Österdahl. – Det handlar om att länderna inte vill att FN ska styra operationerna. FN ­upplevs som inkompetent. Och det ­handlar också om att de ledande ­makterna själva vill ha kontrollen, de vill inte låta andra styra över insatserna, säger hon. n  Carlos Garat, frilansjournalist

11


da g hamm arsk jöld

3

Skyldigheten att skydda

– Jag blev starkt präglad av Srebrenica och Rwanda under min tid som svensk kabinettsekreterare, säger Jan Eliasson. Jag har känt stor frustration över att solidariteten stannar vid en gräns och inte vid ­män­niskor i nöd, att brutala makthavare kan plåga sin egen befolkning utan att ­omvärlden gör någonting. I mer än ett decennium debatterade det internationella samfundet behovet av att skydda människor som hotas av ­mass­dödande, etnisk rensning och andra svåra förbrytelser mot de mänskliga rättig­heterna. Initiativet kom från ­väst­länderna, som från början lanserade formeln ”­humanitär intervention”. ­Begreppet mötte motstånd från många utvecklingsländer, men också från två av de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd, Ryssland och Kina. De ansåg att det stred mot förbudet mot yttre inblandning i staters inre angelägenheter. – Vi vände på begreppet och argumen­ terade för att ”suveränitet” är ett så vitt begrepp att det också borde innefatta att man skyddar sin egen befolkning, säger Jan Eliasson.

AV ANNAN KARAKTÄR Dagens konflikter är av en annan karaktär än de som Dag Hammarskjöld hade att handskas med. Då var det motsättningar mellan stater som hotade internationell fred och säkerhet. Inte minst konfrontationen mellan USA och Sovjetunionen förde vid flera tillfällen världen till ­randen av ett kärnvapenkrig. – Det gjorde att Dag Hammarskjöld arbetade huvudsakligen med frågan om krig och fred, och mindre med utveckling eftersom avkoloniseringen knappt hade börjat. De mänskliga rättigheterna hade fått ett stort och viktigt genombrott i och med 1948 års Allmänna Förklaring, men det arbetet hade stelnat i skuggan av det kalla kriget, säger Jan Eliasson.

Foto: UNHCR/A Duclos

NY PRINCIP ANTOGS Debatten utmynnade i att världens ­statsoch regeringschefer 2005 antog den nya principen om skyldighet att skydda ­(Responsibility to Protect, R2P). Alla stater har en grundläggande skyldighet att skydda den egna befolkningen. När en

regering inte gör det övergår ansvaret att skydda den hotade befolkningen till det internationella samfundet. Principen om R2P är den mest långt­ gående förändringen av folkrätten under senare år, eftersom den innebär en tydlig begränsning av den nationella ­suveränitet som ligger till grund för FN-stadgan. Det var med hänvisning till R2P som säkerhetsrådet gav USA och NATO i uppdrag att ingripa i konflikten i Libyen. Jan Eliasson anser att beslutet var ­nödvändigt. – När en regeringschef, en president, en ledare betraktar sitt eget folk som kackerlackor och råttor och är på väg att göra någonting som kan bli ett nytt ­Srebrenica, då måste omvärlden reagera.

Tusentals hungriga och utmattade människor på den libyska sidan om gränsen till Tunisien väntar på att få lämna våldet och osäkerheten i Libyen. Mars 2011.

12

Under de senare decennierna har det i ökande grad varit konflikter inom stater som plågat världens länder, med stort lid­ ande och fara för civilbefolkningar som följd. Henning Melber är Dag Hammarskjöld-centrets VD i Uppsala. Han talar sig varm för det internationella samfundets skyldighet att skydda, som enligt honom har punkterat den tidigare vattentäta principen om icke-intervention i staters inre angelägenheter, den s k ­Westfaliska ordningen. – Fram tills nu har vi sett diktatorer och tyranner använda sig av rätten till självbestämmande och principen om nationell suveränitet för att förtrycka sina egna folk. Det är bra att FN har slagit fast att andra får ingripa när en stat inte ­skyddar sin egen befolkning. Men frågan är: Vem har tolkningsrätten? Henning Melber menar att västvärlden ofta blundar för förbrytelser som begås av dess allierade. – Faktum är att tillämpningen hittills har varit mycket selektiv. Och så länge alla inte mäts med samma måttstock får man inte den legitimitet och trovärdighet som de goda principerna förtjänar. ATT FÖREBYGGA KONFLIKTER Begreppet R2P omfattar inte bara omvärldens rätt att ingripa med våld när det behövs. Lika viktigt är det internationella samfundets ansvar för att förebygga ­farliga konflikter – s k prevention – och att återuppbygga samhällen efter krig. Det var Dag Hammarskjöld som lanserade begreppet ”preventiv diplomati” och även i hög grad tillämpade det i praktiken. Det var också så han dog, mitt i försöket att mäkla fred i en infekterad konflikt i det nyfödda Kongo. Henning Melber menar att preventiv diplomati av det slag som Dag Hammarskjöld stod för saknas i dagens värld. – I Dag Hammarskjölds tolkning ger FN-stadgan generalsekreteraren rätt att självständigt bedriva preventiv diplomati, d v s ta egna initiativ i kraft av sitt ämbete­. Men idag ägnar sig general­ sekreteraren åt att implementera det som de fem permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet säger till honom att göra. Det är en stor skillnad. n  Carlos Garat, frilansjournalist Världshorisont 3/11


FN-fakta Förenta Nationerna

RÄTTV IS HANDE FN OCH EUL

Detta är FN Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör. Organisationen bildades den 24 oktober 1945 då stadgan trädde i kraft. Från början hade FN 51 medlemsländer, idag har antalet ökat till 193.

FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänsklig­ heten. FN har 193 medlemsstater. Samarbetet bygger på frivillighet och ska inte inkräkta på staters rätt till självbestämmande. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

Foto: FN/Joao Araujo Pinto

Vad är FN?

Vad är FN inte?

FN är ingen världsregering som kan ­bestämma över medlemsländerna och det är heller ingen världspolis. FN kan inte jämföras med Europeiska Unionen, där medlemsländerna lämnar över beslutande­rätten för delar av det egna landets ­politik till EU:s styrande organ.

FN:s stadga

FN-stadgan anger FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Den preciserar medlemsländernas rättigheter och skyldigheter gentemot organisationen och varandra, och är ett folkrättsligt instrument eller traktat. Den förbjuder t ex stater att använda våld mot andra stater annat än i självförsvar.

FN:s mål och ­huvuduppgifter

FN:s stadga anger fyra huvudmål för FN: • Att upprätthålla internationell fred och säkerhet. • Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder. • Att åstadkomma internationell sam­ verkan för att främja utveckling och mänskliga rättigheter. • Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål.

Medlemsländernas flaggor framför FN-högkvarteret på Manhattan i New York.

FN-systemet

FN har sex huvudorgan vars uppgifter och befogenheter är inskrivna i stadgan. I takt med att FN:s arbetsområde utvidgats har även ett antal underorgan inrättats, vart och ett med sitt specifika mandat och ­kompetens. Underorganen inrättas av FN:s generalförsamling och är en del av FN. Ut­ över detta finns fackorganen, som är självständiga internationella organisationer för samarbete inom områden som postgång, sjöfart, civilflyg etc. De är inte underställda FN men har samarbetsavtal med FN. Tillsammans med huvudorganen och under­ organen utgör de vad vi kallar FN-systemet.

FN:s ekonomi

FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är bl a bidrag till FN:s reguljära budget (ca 2,6 miljarder dollar 2011) och till de fredsbevarande operationerna (ca 3,5 miljarder dollar 2011). Medlemsländernas betalnings­ förmåga avgör hur mycket varje land ska bidra med. Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för de sex huvud­ organen inklusive sekretariatets många

enheter, kontor och program. Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländerna.

Vad kostar FN?

Enligt en beräkning gjord av organisationen Global Policy Forum kostar FN:s verksamhet ungefär 30 miljarder dollar per år. Det motsvarar ca 4 dollar per människa på jorden och är mindre än två procent av världens samlade militärutgifter 2010. Beroende på att länders frivilliga bidrag till FN minskar, och att många inbetalningar är sena eller helt uteblir, brottas FN ständigt med ekonomiska problem.

FN:s generalsekreterare

Generalsekreteraren leder sekretariatet och är FN:s högste chef. Denne har en central roll i skapandet av fred och utveckling, både genom personliga insatser och genom sina ”särskilda representanter”. General­ sekreteraren utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Nuvarande generalsekreteraren Ban Kimoon (Sydkorea) blev 2011 omvald till en ny mandatperiod på fem år.


fN:s huvudorgan Generalförsamlingen. Generalförsamlingen fattar beslut om FN:s årliga arbete och där finns alla 193 medlemsländer representerade. Det är ett unikt forum för multilaterala diskussioner och beslut som fattas kan med fog sägas vara ett uttryck för världssamfundets vilja. Varje land har en röst. Beslut fattas i regel med enkel majoritet och är inte juridiskt men däremot moraliskt bindande.

FN bedriver verksamhet i så gott som alla länder i världen. Verksamheten kan innefatta allt från utvecklings- och utbildnings­projekt till nödhjälp och fredsbevarande styrkor.

Till det årliga mötet i general­ församlingen kommer delegationer från FN:s alla medlemländer. Alla möten simultantolkas till FN:s sex officiella språk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, spanska och ryska.

Säkerhetsrådet. Säkerhetsrådets ansvar är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det består av 15 medlemmar. Fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Resterande tio väljs för två år av generalförsamlingen. ­Beslut är bindande och kräver nio ja-röster. De permanenta medlemmarna har vetorätt vilket innebär att beslut inte kan fattas om någon av dem röstar emot. Sekretariatet. Sekretariatet, som leds av FN:s generalsekreterare, sköter det löpande arbetet och ser till att de beslut som FN fattar genomförs. Omkring 44 000 ­tjänstemän arbetar inom sekretariatet som, förutom huvudkontoret i New York, utgörs av ett stort antal kontor och avdelningar spridda över världen. Ekonomiska och sociala rådet. Ecosoc, det ekonomiska och sociala rådet, samordnar det ekonomiska och sociala arbete som utförs av FN:s under- och fackorgan. Det ansvarar också för FN:s kontakter med ickestatliga organisationer. Internationella domstolen. Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) har säte i Haag. Den avgör ­tvister mellan stater och är rådgivande ­instans för andra FN-organ. Den kan endast ta upp fall där de inblandade parterna ­accepterat att tvisten ska avgöras av dom­ stolen. Beslut är bindande. Förvaltarskapsrådet. Rådet inrättades för att hjälpa ett antal kolonier och förvaltningsområden inför och under deras ­omvandling till självständiga stater. Sedan 1994, då Palau (USA) som sista område blev självständigt, har rådet ingen uppgift längre.

IMO bevakar en av världens största allmänningar, världshaven, bl a genom att ta fram avtal som ­reglerar utsläpp från sjöfarten.

FN består av 193 medlemsländer. Medlemmarna måste åta sig och vara villiga och kapabla att uppfylla de skyldigheter som stadgan ålägger dem och att acceptera och följa beslut, även om besluten inte är ­juridiskt bindande. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem. Tillsammans med Palestina har man dock permanent observatörsstatus i FN.

FN:s fackorgan FAO. FN:s livsmedels- och ­jordbruks­organisation (Rom) ICAO. Internationella civila ­luftfarts­organisationen (Montreal) IFAD. Internationella jordbruks­ utvecklingsfonden (Rom)

ILO. Internationella arbetsorganisationen (Genève) IMF. Internationella valutafonden ­(Washington) IMO. Internationella ­sjöfarts­organisationen (London) ITU. Internationella teleunionen (Genève)


FN:s underorgan

Ungefär 40 miljoner människor var på flykt 2010. Oroligheterna i Kirgizistan resulterade i uppemot 300 000 internflyktingar och 75 000 personer flydde över gränsen till Uzbekistan.

Genève är huvudstad för FN:s arbete för mänskliga rättigheter (MR). Här har MR-rådet sina möten och högkommissarien sitt kontor. FN bevakar genom sina specialrapportörer MR-situationen i Burundi, Burma (Myanmar), Haiti, Kambodja, Nordkorea, Palestina, Somalia och Sudan.

UNCTAD. FN:s konferens om handel och utveckling, integrerar utvecklingsländer i världsekonomin. UNDP. FN:s utvecklingsprogram, det ­centrala organet för utveckling och bistånd. UNEP. FN:s miljöprogram, samordnar ­mellanstatligt samarbete inom miljöområdet. UNFPA. FN:s befolkningsfond, arbetar bl a med reproduktiv hälsa och rättigheter.

WFP bedriver skolmatsprojekt i många länder, bl a i Afghanistan.

UN-HABITAT. FN:s program för boende och bebyggelsefrågor, arbetar för allas rätt till drägliga bostäder.

FN har sedan 1956 inrättat 65 fredsbevarande operationer. För närvarande pågår 15. I operationerna ingår såväl militär, polisiär som civil personal. UNAMID i Sudan (Darfur) är för närvarande FN:s största fredsoperation och ca 27 000 personer ingår.

FN-systemets verksamhet i omkring 170 länder ökar möjligheterna att nå millennie­målen, t ex minskad fattigdom och förbättrad barna- och mödrahälsa. Ett land som redan nått mål två om grundskola för alla barn är Rwanda.

UNHCR. FN:s flyktingorgan, ger rättsligt skydd och nödhjälp åt flyktingar. UNICEF. FN:s barnfond, arbetar för att barns grundläggande behov ska tillgodoses. UNODC. FN:s organ mot brott och ­narkotika, bekämpar gränsöverskridande brottslighet.

FN är en organisation för stater. Icke-statliga organisationer har ingen självklar plats eller roll. Samarbete mellan FN och icke-statliga aktörer är reglerat i FN-stadgans artikel 71. Organisationer kan få en ”rådgivande ställning”, vilket bl a innebär rätt att delta på FN-konferenser som observatörer, i vissa fall även med möjlighet att cirkulera dokument och yttra sig. De spelar en särskilt viktig roll i FN:s arbete för mänskliga rättigheter då de bidrar med viktig information om förhållandena i olika länder.

UNRWA. FN:s hjälporganisation för ­palestinaflyktingar, stödjer invånarna i de palestinska flyktinglägren. UN-Women. FN:s enhet för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter, arbetar för global jämställdhet. WFP. FN:s livsmedelsprogram, räddar liv genom livsmedelsbistånd, bl a i katastrof­ situationer. UNAIDS. FN:s gemensamma program mot hiv/aids där tio av FN:s underorgan ­samverkar.

UNESCO. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Paris) UNIDO. FN:s organisation för industriell utveckling (Wien) UNWTO. Världsturismorganisationen ­(Madrid) UPU. Världspostunionen (Bern)

Relaterade organisationer 1

WHO. Världshälsoorganisationen (Genève) WIPO. Världsorganisationen för den ­intellektuella äganderätten (Genève) WMO. Meteorologiska världs­organisationen (Genève) Världsbanken. (Washington)

IAEA. Internationella atomenergiorganet, främjar en säker och fredlig användning av atomenergi. WTO. Världshandelsorganisationen, arbetar med villkoren för internationell handel. Självständiga men anslutna till FN enl art 102 i FN:s stadga.

1


FN:s arbete är indelat i tre huvudområden – FN:s tre pelare:

Fred och säkerhet FN ska enligt FN-stadgan bevara internationell fred och säkerhet. I första hand ska konflikter lösas på fredlig väg. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med parterna fatta beslut om en fredsbevarande operation för att t ex övervaka ett fredsavtal. Normalt får våld endast användas i självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder enligt kapitel VII i FN:s stadga. I sista hand kan man även besluta om åtgärder som innebär militärt våld. FN-stadgan är framtagen för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser. Medlemsländerna antog därför på ett FNtoppmöte 2005 principen om ”skyldighet att skydda”, vilket innebär att det internationella samfundet ska agera när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp. FN arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling och genom att utgöra en mötesplats för stater. Konfliktförebyggande är även det arbete som utförs av olika FN-organ för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, som fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. I fredsarbetet ingår även FN:s nedrustningsarbete. Det är vanligt att konflikter blossar upp på nytt och FN har därför inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. Även antagandet år 2000 av resolution 1325, som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet.

Utveckling och fattigdomsbekämpning 1946 upprättade FN:s generalförsamling det första underorganet, FN:s barnfond Unicef. Dess första uppdrag var att rädda krigsdrabbade barn i Europa. I dag arbetar Unicef tillsammans med andra underorgan och fackorgan i FN-systemet med långsiktigt bistånd – utvecklingssamarbete – men även med humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och ­konflikter. Det innebär att FN-systemet i sin helhet satsar stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning. FN har anordnat många internationella konferenser som fått stor betydelse på utveck­lingsområdet. Som ett resultat av den första FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972 bildades FN:s miljöprogram Unep. Kvinnokonferensen i Mexico City 1975 upprättade FN:s kvinno­ program Unifem, nu ombildat till UN ­Women. FN-konferenserna har antagit handlingsplaner. Den mest kända är Agenda 21 från konferensen i Rio de ­Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Konferensen följs upp 2012 av en ny, ”Rio+20”, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen, som antogs av generalförsamlingen 2000, sammanfattar en del av de viktigaste besluten från några av FN-konferenserna. I anslutning till detta enades världssamfundet om åtta s k millennieutvecklingsmål som man arbetar för att uppnå till 2015. För att effektivisera FN:s arbete i fält har under ett antal år ett pilotprojekt, Delivering as One – One UN, pågått i åtta länder.

Mänskliga rättigheter Den allmänna förklaringen om ­mänskliga rättigheter antogs av FN:s general­ församling den 10 december 1948 och definierar vilka de grundläggande ­mänskliga rättigheterna är. Den är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt åtagande för staterna. Med för­ klaringen som norm har FN:s general­ församling antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för stater som ratificerar dem. Nio av dessa, t ex barnkonventionen, är s k kärnkonventioner. För varje kärnkonvention finns en kommitté som granskar hur staterna ­sköter sig. Varje konventionsstat är ­skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till dessa. Kommittén kommer sedan med ett slututlåtande där landet i fråga uppmanas att rätta till eventuella brister. Som underlag för sin bedömning har kommittéerna även tillgång till information (”parallellrapporter”) från ickestatliga organisationer. Situationen för mänskliga rättigheter i alla FN:s medlems­länder granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter. MR-rådet kan även löpande ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. För länder där MRrådet anser att det behövs en särskild granskning har speciella landrapportörer utsetts. Det finns även s k tematiska rapportörer som arbetar med vissa vanligt förekommande MR-brott, t ex tortyr och våld mot kvinnor.

Läs mer på: www.fn.se

FN-fakta nr 3/11: Förenta Nationerna · Text: Per Jacoby. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se


Dag hammarskj öld

Pengar saknas till

underhåll av Backåkra B

ackåkra, den vackert belägna gård som Dag Hammarskjöld efter­ lämnade på Österlen, ligger många svenskar varmt om hjärtat. Här finns ett välbesökt museum där man kan få inblick i den svenske generalsekreterarens liv och gärning och här anordnas sedan många år uppskattade föredrag om internationella frågor. Men anläggningen är i stort behov av upprustning och ­någon form av tryggad finansiering för att kunna drivas vidare. Dag Hammarskjöld testamenterade Backåkra till Svenska Turistföreningen (STF). I testamentet stadgas det att STF och vissa ideella föreningar har rätt att ordna sammankomster där och att medlemmar i Svenska Akademin får disponera en länga under sommaren. STF har följt anvisningarna och gjort om bostaden till museum för allmänheten. BEHÖVER RENOVERAS Samtidigt finns det sedan länge behov av en omfattande renovering av Backåkra. Taket behöver läggas om, grunden är fukt­ skadad och interiören behöver renoveras. – Det behövs 20 miljoner kronor för att klara de nödvändiga investeringarna och för att bilda en fond som kan bekosta den löpande driften, säger Torgny Håstad, ordförande i STF. Svenska Turistföreningen har under en lång rad av år fått skjuta till uppemot 400 000 kronor om året från egna tillgångar för att klara de löpande kostnaderna – en utgift som blivit allt svårare att bära. – STF har andra anläggningar med stora investeringsbehov, bl a fjällstationer som är viktigare för medlemmarna. Om Backåkra inte ska förfalla behövs medel utifrån, säger Håstad som är ­öppen för olika lösningar. Som många andra som engagerat sig i frågan har Håstad och STF försökt få staten och då närmast UD att ta ett större

Världshorisont 3/11

Dag Hammarskjölds gård Backåkra på Österlen är i stort behov av upprustning men pengar saknas.

­ansvar. Men det har inte varit lätt. – Visserligen anslog regeringen en miljon kronor till Backåkra i samband med 100-årsfirandet av Dag Hammarskjölds födelse 2005. Men det var bara en tjugondel av vad man lade ner på jubileet, och sedan dess har statens intresse för den unika gården och dess möjligheter varit svalt, konstaterar Torgny Håstad. Nu arbetar STF istället vidare med andra intressenter som Lunds universitet och Ystad kommun för att försöka lösa ­finansieringen. MOTION I RIKSDAGEN En av dem som inte vill ge upp möjligheten att få staten att engagera sig mer helhjärtat i Backåkra är riksdagsledamoten Ulf Nilsson (FP). Förra året skrev han och några partikamrater en motion i riksdagen där man i första hand yrkade på att Statens fastighetsverk (SFV) skulle ta över förvaltningen av Backåkra. ­Motionen avslogs men Ulf Nilsson tänker återkomma med en ny motion i höst. Chefsjuristen Björn Andersson på SFV menar att det i princip är möjligt för SFV att engageras i Backåkra, särskilt med tanke på ”Hammarskjölds viktiga insats som generalsekreterare i FN”. Frågan är dock hur stort åtagande SFV ska ha för fastigheter av det här slaget. En aktuell

­ tredning föreslår nämligen att staten u bara ska äga en mindre krets av fastigheter. – Så det blir väl att gå på regeringen igen, påpekar Andersson. Ulf Nilsson tycker också att Kultur­ departementet borde ta ett större ansvar, kanske få till stånd något slags basverksamhet på Backåkra, t ex en konferens­ anläggning som skulle kunna locka till sig sponsorer. Departementssekreterare Fredrik ­Linder på Kulturdepartementet är medveten om den oro som finns för den fortsatta verksamheten på Backåkra, men konstaterar samtidigt: – Just nu är det här ingen aktuell fråga för regeringen. FÅR EJ TA AVGIFT Ett stort problem i sammanhanget är Dag Hammarskjölds uttalade vilja i testamentet att verksamheten på Backåkra inte får avgiftsbeläggas. – Hammarskjöld ville säkert bara väl. Men villkoret är ett väsentligt hinder för en fortsatt drift av Backåkra, påpekar Torgny Håstad. Som ett led i en förnyelse av verksamheten överväger STF därför att begära en ändring av testamentsvillkoren hos Kammarkollegiet. n  Text och foto: David Dahmén, frilansjournalist

17

u


da g hamm arsk jöld

Ur  FN:s

arkiv

Den brittiska tidningen The Guardian publicerade i augusti nya uppgifter om Dag Hammarskjölds död den 18 september 1961 i samband med ett medlingsuppdrag i Kongo. En ­utredning av den svenske bistånds­ arbetaren Göran Björkdahl och The ­Guardian tyder på att Hammarskjölds plan sköts ned av ett annat plan. Man stödjer sig bl a på vittnesmål från personer som såg kraschen och som tidigare inte trätt fram. Enligt artikeln hade personer som ­vittnat om ­händelsen förts bort och fängslats, vilket skrämde andra till tystnad. I samband med uppgifterna i The Guardian gick Svenska Dagbladet ut med uppgifter från en kommande bok, Midnatt i Kongo – Dag ­Hammarskjölds förlorade seger. I ­boken redogörs för de teorier som finns om kraschen. Författarna Rolf Rembe och Anders Hellberg är ­kritiska till svenska myndigheters bristande intresse och kräver att ­regeringen engagerar sig i frågan. De nya uppgifterna fick FN-­ förbundet att kräva att Hammarskjölds död utreds på nytt: – Sanningen om Dag Hammarskjölds död måste fram. Vad vore ett bättre sätt att hedra Hammarskjöld femtio år efter hans dödsdag än att grundligt utreda omständigheterna kring hans död? säger Aleksander Gabelic, förbundets ordförande. Enligt The Guardian ska Hammarskjöld ha fallit offer för USA:s och Storbritanniens ilska över en FN-­ offensiv mot Katanga som general­ sekreteraren hade beordrat bara ­dagar före sin död. Brittiska intressen i ­minindustrin ska ha varit orsaken till motståndet mot Hammarskjölds fredssträvanden. Hammarskjöld var också omstridd bland stormakterna för sitt stöd för avkolonialiseringen, enligt tidningen.

Läs om Svenska FN-förbundets aktiviteter i samband med 50-­årsminnet av Dag Hammarskjölds död på www.fn.se/dag

18

Foto: FN/JG

Nya uppgifter om Hammarskjölds död

FN:s första fredsbevarande styrka bildades 1956 och kallades UNEF (UN Emergency Force). På bilden från 1 december 1956 anländer 164 officerare och soldater från Sverige för att ansluta sig till styrkan.

Suezkrisen 1956

FN:s fredsbevarande styrkor föds

Å

r 1869 stod Suezkanalen klar. Den hade byggts av fransmän och britter och de hade försvarat ­kanalen mot turkarna under första världskriget och tyskarna under det andra. ­Européerna tog hem enorma vinster från kanaldriften och Egypten var i praktiken ett brittiskt lydrike. 1952 genomförde ­militären Nasser en statskupp. Han ville förbättra egyptiernas situation, bl a genom att ­dämma upp Nilen, ett kostsamt projekt för det fattiga landet. USA skulle finansiera bygget, men när Egypten köpte vapen av Sovjet drog USA tillbaka löftet. Nasser svarade sommaren 1956 med att nationalisera kanalen. Britter och fransmän tänkte inte acceptera detta.

Staten Israel hade utropats 1948 och ­direkt hamnat i krig med grannstaterna. FN förhandlade fram en bräcklig vapenvila men det hindrade inte den palestinska gerillan från att göra räder in i Israel. 1956 hade verksamheten ökat ordentligt och Hammarskjöld reste i regionen för att dämpa känslorna. De franska, brittiska och israeliska ­intressena sammanföll och tillsammans utarbetade de tre en plan som gick ut på att återerövra Suezkanalen, samtidigt som Israel skulle få lugn vid sina gränser. Den 30 oktober 1956 anföll Israel Egypten. Detta skedde samtidigt som världens

blickar var riktade mot upproret i Ungern. Därefter anföll européerna kanalzonen för att, som de sa, skilja de stridande åt. FN:s säkerhetsråd samlades i New York. USA och Sovjet valde att låta FN och Dag Hammarskjöld hantera krisen. Storbritannien och Frankrike använde sin vetorätt och blockerade alla förslag. Hammarskjöld hjälpte Jugoslavien med en resolution som flyttade Suezfrågan från säkerhetsrådet till generalförsamlingen utan att ett veto kunde stoppa det. Där fick Hammar­skjöld personligen i uppdrag att för FN:s räkning förhandla fram en vapen­vila. Han arbetade oavbrutet och intensivt och lyckades ta sig igenom alla de hinder som restes på vägen mot fred. Insatsen kröntes med ett eldupphöravtal. Tanken var att FN, för första gången i historien, skulle stationera fredsbevarande trupper mellan de stridande. Hammarskjöld utarbetade personligen riktlinjerna för FN-trupperna - principer som gäller än idag. Suezkrisens lösning och skapandet av FN:s fredsbevarande styrkor blev kanske Hammarskjölds största framgång som generalsekreterare. USA och Sovjet skulle i fortsättningen inte tillåta att FN fick ett så stort inflytande. n  Per Zacharoff Världshorisont 3/11


Dag hammarskj öld

Seminarium i Kinshasa

2011 viktigt år för Kongos framtid I  konferenssalen på Hotell Sultani har publiken delats in i fyra grupper som i varsitt hörn diskuterar Demokratiska Republiken Kongos framtid ur olika perspektiv. Vad innebär skyldigheten att skydda för Kongo? Hur skapar man demokrati, en fungerande rättsstat och lika rättigheter för kvinnor och män? Det resoneras ivrigt kring dessa teman. Alla verkar ha egna erfarenheter av brister och många har förslag på åtgärder. Varje grupp formulerar tillsammans det civila samhällets rekommendationer till Kongos regering och parlament samt till det ­internationella samfundet.

VÄGEN MOT HÅLLBAR FRED Gruppdiskussionerna är en del av det Med anledning av 50-årsminnet av Dag Hammarskjölds död arrangerades i maj ett seminarium om seminarium om vägen mot hållbar fred i Kongos framtid. Några av deltagarna var (från vänster) Jean-Pierre Bolduc, Kanadas ambassad i Kongo som Svenska FN-förbundet och ­Kinshasa, Georges Kambi Lutula, SADC, Aleksander Gabelic, FN-förbundet, Ferdinand Kambere, Kongos regering, Linda Nordin Thorslund, FN-förbundet, Cissa wa Numbe, Kongos FN-förbund samt Muhima Kongos FN-förbund arrangerade i Bintu Sabine, parlamentsledamot. ­Kinshasa den 28 maj 2011. Gruppernas ­rekommendationer innehöll, bland mycket annat, uppmaningar att ge de juridiska nuvarande Kongo. International Crisis Groups chef för institutioner som upprättats i landet 2011 är ett viktigt år för DR Kongo och ­resurser nog att också utföra sina uppdrag ­Centralafrika, Thierry Vircoulon, redoför diskussionen om landets framtid. I gjorde för problemen med handel med på ett bra sätt, att avlöna tjänstemän så de inte behöver leva på mutor, att öka andelen konfliktmineraler i Kongo och för arbetet november genomförs vad som förhoppningsvis blir landets andra fria och rätt­ med att begränsa den. Ett problem med kvinnor på alla viktiga poster i samhället visa val. Men uppmärksamheten från det att försöka reglera handeln är, enligt samt att se till att de som gjort sig skyldiga internationella samfundet är mycket ­honom, att det saknas möjligheter att till sexuellt våld döms och straffas. mindre den här gången och många är övervaka att reglerna följs överallt i det Under förmiddagen gavs en rad intresoroliga för att bristande resurser kommer stora landet. Och för att komma åt santa presentationer. FN:s vice sändebud påverka förutsättningarna för bl a val­ ­problemet måste man börja med dem till Kongo, Leila Zerrougui, berättade om övervakning och tillgång till valstationer. som tjänar mest på att utmaningarna för FN-styrn  Linda Åkerström ­handeln fortgår, fortkan framöver. För att åtgär- ”Vad innebär skyldig­ satte han. Bland övriga der för fred ska hålla i längSkribenten är handläggare för fred, säkerhet och heten att skydda för den kan de inte utföras av ­Kongo? Hur skapar man talare fanns Mette nedrustning vid Svenska FN-förbundet ­Sunnergren från svensFN ensamt, alla aktörer i demokrati, en fungeran­ ka ambassaden, Luzolo samhället måste vara involde rättsstat och lika Bambi Lessa, Kongos verade, betonade hon. På ­rättigheter för kvinnor justitieminister, och en fråga från FN-förbunÄven i Sverige har ett seminarium hållits Marion Arnaud från dets generalsekreterare och män?” med anledning av 50-årsminnet av Dag Koalitionen för Linda Nordin Thorslund Hammar­skjölds död. Seminariet hölls i ­skyldighet att skydda. Seminariet var en om hur hon ser på det civila samhällets Stockholm den 15 september och hade del av Svenska FN-förbundets projekt för roll svarade hon att organisationer i det rubriken R2P and the Future of Peace­ att hedra minnet av FN:s tidigare civila samhället utgör en unik arena där keeping. Bland talarna ­märktes Alain Le ­generalsekreterare Dag Hammarskjöld. människor kan mötas på lika villkor, oav­ Roy, f d chef för FN:s ­fredsbevarande Det är i år 50 år sedan Hammarskjöld sett klass, stamtillhörighet eller partipoli­styrkor, och ­försvarsminister Sten dog i en flygkrasch under ett tisk färg. På så sätt är det en viktig aktör i ­Tolgfors. ­medlingsuppdrag för freden i utvecklingen mot en fred som håller. Världshorisont 3/11

19


Insamling till

hungerkatastrofen på Afrikas horn Foto: FN/Stuart Price

FN-förbundet har under sommaren öppnat sitt insamlingskonto för bidrag till Afrikas horn. Pengarna går till Världslivsmedelsprogrammet WFP och dess insatser i regionen.

D

en svåra torkan i Somalia, ­Kenya, Djibouti och Etiopien gör att omkring 13 miljoner människor i dessa länder är i akut behov av matbistånd, enligt FN. Världslivs­ medelsprogrammet WFP (World Food ­Programme), ett av FN:s underorgan, har sedan i våras arbetat med katastrofinsatser i området. Man bedömer att operationen på Afrikas horn kan komma att bli ­organisationens största någonsin. Av de 13 miljoner människor som drabbats av torkan och hungersnöden siktar WFP på att nå ut med hjälp till elva miljoner människor. Särskilt försöker

Skänk ett bidrag!

ett barn i 100 kr räcker till matbistånd för till WFP:s a bidr du två månader! Så här kan : horn insatser på Afrikas 00 79-5 • Sätt in ditt bidrag till plusgiro 90 och ange ”hunger”. ” till 72909 • Skicka ett SMS med ordet ”FN kr). 50 (du skänker då till vår • Anmäl dig som autogirogivare togiro e/au .fn.s www Se d. ffon stro kata

Föräldrar väntar med sina uttorkade och undernärda barn i en korridor i Banadirsjukhuset i Somalias huvudstad Mogadishu. Tiotusentals människor har redan dött i katastrofen.

man nå barn under fem år eftersom de minsta är de mest sårbara i en hunger­ katastrof. Regeringar och andra aktörer stödjer resten av de behövande. ÅTTA MILJONER HAR FÅTT HJÄLP I augusti hade WFP nått ut med hjälp till åtta miljoner av de elva. I Somalia får 1,5 miljoner människor mat och WFP arbetar med att försöka nå fler i svårtillgängliga områden i den södra delen av landet. I Etiopien hade 3,7 miljoner människor nåtts av hjälpen. I Kenya hade man nått 1,85 miljoner människor, i Uganda 809 000 och i Djibouti 109 000. FN:s hjälparbete är i ständigt behov av finansiering. Fortfarande saknas ungefär 600 miljoner kronor för att WFP ska kunna genomföra sina planerade aktivi-

teter på Afrikas horn under de närmaste sex månaderna. – Det var när omfattningen av ­katastrofen började bli känd i somras som vi beslutade att starta en insamling till Afrikas horn. Att pengarna skulle gå till WFP och deras gedigna arbete i regionen var självklart, säger Solveig Berntsen, insamlingsansvarig på FN-förbundet. Bland annat har företag, FN-föreningar, skolor och givare hittills engagerats i FNförbundets insamling och en större insats gjordes även i samband med musikfestivalen Way Out West (se här intill). Kampanjen kommer att fortsätta så länge katastrofen på Afrikas horn är i ett akut skede. Läs mer på www.fn.se/hunger!

FN-förbundet på World Scout Jamboree

V

art fjärde år arrangeras ett världs­ läger för scouter, en s k World Scout Jamboree. 2011 var det ­Sveriges tur att vara värdland och lägret

Frågan om minröjning stod i centrum för FN-­ förbundets aktiviteter på World Scout Jamboree 2011 utanför Kristianstad i Skåne.

20

ägde rum under tolv dagar i juli-augusti i Rinkaby utanför Kristianstad. Över 40 000 scouter från 146 l��nder deltog vilket gjorde detta till den största jamboreen någonsin. Svenska FN-förbundet fanns på plats i lägrets s k Global Development Village. I denna världsby diskuterades globala frågor och hur man kan engagera sig för en bättre värld. Med hjälp av volontärer genomförde FN-förbundet en serie workshops om ­landminor. Aktiviteten syftade bl a till att förmedla en känsla av hur det är att leva i ett mindrabbat område. Den visade också tydligt att antalet skadade och dödade minskar i takt med att minorna röjs. Parallellt med lägret i Rinkaby arrangera-

de Kristianstads FN-förening och Unicefgrupp det s k GLOBAL-torget i centrum av Kristianstad. Torget var en mix av alternativ scoutzon, världsförbättrarby, diskussions­ forum och mötesplats. Tillsammans med ett 30-tal andra ­aktörer hade man fått ihop ett varierat program med utställningar, workshops, politiker­ debatt, FN-rollspel, utomhusbio och föreläsningar. En lång rad musikframträdanden gjordes också med allt ifrån barnvisor till hiphop, blues och brasilianska sånger. Bilder kan ses på http://globaltkristianstad.blogspot.com/

Världshorisont 3/11


Hallå där! Gabriel Bake, suppleant i FN-förbundets styrelse som åker som folkrörelserepresentant med den svenska delegationen till FN:s generalförsamling i New York i oktober. Vad innebär uppdraget som folk­ rörelserepresentant ? – Vi i Sverige har en tradition av att folkrörelser har inblick i förhandlingar och kan ta ned diskussionerna på gräsrots­ nivå. Jag kommer att åka med delegationen från den svenska regeringen till New York och vara på plats under två veckor, och övervaka och rapportera hem om det som händer. Hur förbereder du dig inför resan? – Just nu sitter jag och läser in vad det ska förhandlas om. Under första veckan kommer de att diskutera nedrustningsfrågor och andra veckan kommer årsrapporten från FN:s befolkningsfond att behandlas. Rapporten tar bl a upp matfrågor, flyktingfrågor och situationerna i Haiti och Syrien. Jag sätter mig in i dagordningen för mötet och försöker få en bild av hur vi som folkrörelse kan arbeta. Vi har ett gemensamt ansvar att hjälpa våra ­regeringar att ta fram nya förslag. Vad förväntas du göra i New York? – Jag har en observatörsroll och ska ta hem kunskap och sprida till allmänheten. FN-missionen i New York har förberett ett program för mig och jag kommer att träffa personal från missionen och tala med dem om hur de arbetar.

Hur kommer du att sprida det du har lärt dig vidare när du kommer hem? – Jag ska skriva en rapport som främst kommer att användas inom FN-­ förbundet. Jag kommer också att åka ut på skolor och prata. Jag arbetar med FN-­ frågor och kommer att kunna ge en bättre information till mina studenter om hur FN arbetar. (Gabriel håller två FN-kurser på Internationella Handelshögskolan i ­Jönköping). Varför har just du fått detta uppdrag? – Att vara folkrörelserepresentant är mycket hedrande. Jag har fått förtroendet från förbundsstyrelsen för mitt engagemang, för att jag är insatt i globala frågor och för att jag vågar ställa frågor. Om jag hör att regeringen diskuterar något som jag inte håller med om vågar jag ställa kritiska frågor. Vad ser du mest fram emot? – Jag ser fram emot att representera FNförbundet och visa att vi har mycket att bidra med. Att vara en del i den svenska demokratin och verka för en transparent regering är positivt och jag hoppas att den lever upp till just detta på plats. Elina Sundström, n  frilansjournalist

Sedan 1974 har en observatör och senare en folkrörelserepresentant från Svenska FN-förbundet åkt till generalförsamlingen i New York. FN-­förbundets styrelse ­nominerar en kandidat som blir en del av den officiella regeringsdelegationen. Ett flertal länder har en sådan s k NGO-representant på plats. Syftet är att få med civilsam­hällets ­perspektiv och erfarenheter i FN. Personen är med under två veckor av ­generalförsamlingens arbete under hösten. Andra möten som FN-förbundet till och från fått utse folk­rörelserepresentanter till är ­Kommissionen för hållbar utveckling, CSD, samt olika internationella FN-konferenser. Folkrörelserepresentanten är en koppling mellan det svenska samhället och FN. Han eller hon ska också föra sina lärdomar från FN vidare till allmänheten.

Världshorisont 3/11

Aktion mot hungern på Way Out West I augusti deltog FN-förbundet på musik­ festivalen Way Out West i Göteborg. I fokus för aktiviteterna stod insamling till Världslivsmedelprogrammet WFP och dess arbete mot hunger i världen. – Till vår stora glädje valde stora ­artister som Kanye West, Robyn, Pulp och The Hives att vara med och hjälpa oss att samla in pengar till hunger­ katastrofen på Afrikas horn. Vi fick flera t-shirts signerade och artisterna skänkte också andra prylar till insamlingen, berättar Solveig Berntsen, insamlings­ ansvarig på FN-förbundet. Även restaurangtälten på festivalen var med på noterna och skänkte två ­kronor per såld måltid till WFP:s skolmatsprojekt. En rad volontärer jobbade hårt med att få festivalbesökarna att uppmärksamma FN:s arbete i kampen mot hungern. – När folk får reda på att två kronor är allt det kostar för att ge ett barn i extrem fattigdom en näringsriktig måltid så blir många ganska gripna, berättar t ex Juan från Uppsala FN-förening. Totalt fick volontärerna besökare att sms:a in över 13 000 kr till FN-förbundets insamling och genom att skramla bössor och informera samlade de in ytterligare 23 800 kr. Resultatet från ­restaurangerna slutade på ca 32 000 kr. De signerade skivorna, t-tröjorna och andra föremål auktionerades ut på ­Tradera efter festivalens slut. Dessutom bidrog konsertarrangören Live Nation och skivbolaget Universal Music med föremål från andra tillfällen. Inkomsterna från auktionerna uppgick till dryga 27 000 kronor och går till Afrikas horn. 21


Befolkningsökningen gestaltas på Fotografiska I oktober blir vi sju miljarder människor på jorden. FN:s befolkningsfond UNFPA arrangerar i samarbete med tidskriften National Geographic en utställning som visar just detta – att vi blir allt fler på jorden. Den 26:e oktober kommer den till Sverige och Fotografiska museet i Stockholm. Svenska FN-förbundet är med och arrangerar den svenska utställningen och kommer i samband med detta att lyfta fram kampanjen ”Flicka”. Jonas Nyström på FN-förbundet är ansvarig för kampanjen och håller i trådarna för utställningen: – Det är fantastiska, starka bilder från olika delar av världen. Bilderna innehåller allt ifrån extrema urbana miljöer till påminnelser om att fler människor på jorden konsumerar mer resurser. De illustrerar kontraster i levnadsförhållanden och befolknings­ täthet och formar en stark berättelse om vilka vi människor är, att vi blir fler, att vi är lika men ändå olika. Fler människor på jorden innebär nya problem, som konflikter, ökad exploatering av mark och vatten och ökat behov av resurser. UNFPA har tre kärnfrågor som de arbetar med – reproduktiv hälsa, jämställdhet mellan könen och befolknings- och utvecklingsstrategier. FN-förbundet samarbetar med UNFPA även i Flicka-kampanjen. – Kampanjen syftar till att uppmärksamma och hjälpa flickor att få sina rättigheter tillgodosedda. Deras rätt till utbildning och hälsa är centralt, men även deras utsatthet eftersom många flickor utnyttjas sexuellt, gifts bort och får barn i alltför tidig ålder, säger Nyström. FN-förbundet har tagit fram en mobil version av utställningen som exempelvis FN-föreningar och FNskolor runt om i Sverige kan låna under ett par veckor. Se www.fn.se/flicka. Foto: FN/Fred Noy

22

Succé för första ­

skolrollspelet i Sydafrika Foto: UNASA

I augusti arrangerade det sydafrikanska FN-förbundet, UNASA, sitt första FNrollspel för ungdomar i åldern 14-16 år (”School MUN”). Tidigare har endast universitetsstudenter kunnat delta i sydafrikanska FN-rollspel.

U

NASA samarbetar sedan 2010 med Svenska FN-förbundet och i juni i år besökte FN-förbundets skolhandläggare Helen Huledal Sydafrika för att hjälpa till med förberedelserna inför rollspelet. Under besöket genomfördes fyra olika möten med skolor, elever, studenter och UNASA-medlemmar som skulle delta. Två minirollspel i form av klimattoppmöten genomfördes och elever, lärare och studenter fick en grundkurs i vad FN-rollspel är. – Det var så spännande och inspirerande att se unga sydafrikanska elever från skilda samhällsgrupper visa ett så stort intresse redan vid de förberedande övningarna, säger Helen Huledal. – Eleverna tog sig an klimatfrågan med ett självklart allvar och engagemang och de klev blixtsnabbt in i sina roller som diplomater från skilda länder. HAR INSPIRERATS UNASA har inspirerats av ett rollspelsmaterial som Svenska FN-förbundet tagit fram tillsammans med Plan Sverige. Det består av rollkort och lektionsövningar och ämnet är världens klimat. Ökad förståelse och integration mellan ungdomar från olika samhällsgrupper i Kapstaden är ett viktigt syfte med det

Hållbar utveckling och klimat var ämnet för ­Sydafrikas första FN-rollspel för ungdomar i högstadieåldern.

Sydafrikanska FN-förbundets rollspelssatsning, berättar Helen Huledal. Därför bestämdes att hälften av deltagarna i ­rollspelet skulle komma från mindre privilegierade områden runt Kapstaden. Eleverna möttes inte bara i debatter och förhandlingar – de samarbetade även i delegationer där de parats samman med elever som de annars aldrig skulle få ­möjlighet att möta i skolsammanhang. När rollspelet sedan gick av stapeln den 13 augusti var Svenska FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin ­Thorslund och ordförande Aleksander Gabelic på plats i den lokala parlamentsbyggnaden där det hölls. – Ungdomarna som deltog kom från ett tjugotal skolor i regionen och från alla delar av samhället. De var så duktiga och det var helt fantastiskt att bevittna – mycket upplyftande och hoppingivande! Dessutom blev genomslaget i media ­väldigt stort, säger Gabelic.

Sex nya FN-skolor igång

I

samband med skolstarten fick sex nya gymnasieskolor i Sverige certifiering som ”FN-skola” i samarbete med ­FN-förbundet. – FN-skolorna får under läsåret ta del av särskilda tjänster och material, t ex lärarfortbildningar, undervisningsmaterial och underlag för elevaktiviteter. De blir dessutom del av ett nationellt nätverk där pedagogiska metoder som t ex FN-rollspel knyter samman skolor från skilda

håll i landet, säger Sanna Wolff, skolhandläggare på FN-förbundet. De nya FN-skolorna är: Bladins ­gymnasium i Malmö; Polhemsskolan i Lund; Sannarpsgymnasiet i Halmstad; ­Gymnasium Skövde, Västerhöjd; ­Jämtlands gymnasieförbund, Östersund samt Uddevalla gymnasium, Akademi Sinclair Margretegärde. Läs mer på www.fn.se/fnskola

Världshorisont 3/11


Recension

”Elfenbenskusten – En utmaning för FN och Afrika”

D

Sedan den västafrikanska et är en viktig bok makarna Maud Edgren-Schori och ­samarbetsorganisationen ECOWAS Pierre Schori skrivit om Elfenbenskusten. Få andra och sedermera också FN:s säkerhetssvenskar kan skildra bakgrunden till – och händelseutråd erkänt oppositionskandidaten vecklingen under – de senaste årens kris i det västafrikanska Ouattara som vinnare i valet fördömlandet och hur FN och omvärlden försökt hantera den. Pierre de Gbagbo omvärldens inblandning. var 2005-07 FN:s generalsekreterares specielle sändebud till Regimtrupper stödda av ungpatrioter Elfenbenskusten, tillika chef för den fredsbevarande FN-­ slöt upp bakom Gbagbo och till fiende utsågs inte bara Ouattaras insatsen ONUCI. Maud var under samma period rebellstyrkor utan även – rentav i ­genusrådgivare åt ­FN-organet UNDP. ­synnerhet – FN-trupperna i landet. Boken ger, utan att gå på djupet, en ”När Gbagbo 2010 går till val med Ouattaras rebeller backades upp av god bild av de många konfliktgrunder slagordet ’Vi vinner eller så vinner vi’ FN-styrkan ONUCI men också av en som finns i landet. Det gäller t ex dess så var det redan på förhand uppenbart fransk militär styrka, Licorne, som varit naturtillgångar – inte minst kakao att han inte tänkte släppa ifrån sig på plats i landet sedan 2002 (då på – och viljan hos landets högsta ledmakten efter en eventuell förlust.” ­Gbagbos begäran, dråpligt nog). Efter ning att stoppa inkomster från dessa i några månaders blodspillan, som hade egen ficka. Att vi i väst har ett ansvar undvikits om FN haft en tillräckligt starkt närvaro i landet från här blir tydligt för läsaren och förhoppningsvis även för det i början, tvingade denna koalition Gbagbo från makten. boken namngivna företaget Nestlé. En annan konfliktorsak är hets mot olika folkgrupper. ­Personer som fötts av föräldrar tillhörande någon av de etniska ag hade gärna sett ett längre resonemang kring det lämpliga i grupper som kan sägas höra till Elfenbenskustens ursprungs­ att just den gamla kolonialmakten får spela en fortsatt militär roll i landet. En analys av den möjliga bristen på tydlighet i befolkningar ses som ”riktiga ivorianer” medan resterande 25 mandaten vore också på sin plats. procent av befolkningen nedlåtande kallas allogènes och Att boken är gemensamt skriven av makarna är både en ­betraktas som utlänningar. ­tillgång och ett problem. Det kan inte ha varit lätt för paret att beskriva sig själva i tredje person och det gör också texten lite törre delen av boken rör dock, naturligt nog, freds­ processen under 00-talet och det val hösten 2010 som blev mindre personlig än vad som hade kunnat vara fallet. Ett annat problem är naturligt nog aktualiteten. Det märks att boken den tändande gnistan till årets inbördeskrig. Det råder ­började skrivas innan Gbagbo tvingades ge upp i våras och att ingen tvekan om författarnas åsikter om den nu från makten borttvingade presidenten Gbagbo. Att denne skott sig personligen den sedan fick kompletteras när så skedde. under sina år vid makten framställs tydligt och när Gbagbo n  Jens Petersson 2010 går till val med slagordet ”Vi vinner eller så vinner vi” så Skribenten är biträdande var det redan på förhand uppenbart att han inte tänkte släppa generalsekreterare vid Svenska FN-förbundet ifrån sig makten efter en eventuell förlust.

J

S

GloBallCup 2011 – massor av mål för FN

F

otbollscupen till förmån för FN:s arbete, GloBallCup, har som vanligt gått av stapeln i Enköping under sommaren. Närmare 2 000 spelare deltog och dessutom kom ca 6 000 besökare till cupen. För varje mål som görs på GloBallCup skänker ett antal sponsorer pengar till minröjningsarbete i Kambodja. Årets cup genererade totalt närmare 300 000 kr som går till FN:s ­arbete med att röja minfält i den kambodjanska byn Ta Maing. GloBallCup invigdes med folkfest och Världshorisont 3/11

musik i Skolparken i Enköping den 30 juni. Det var fullsatt i publiken när ­artister som Anna Bergendahl, Elin Lanto och Rasmus Wurm underhöll från ­scenen. Hammarbymålvakten Rami Shaaban invigde cupen tillsammans med bl a FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund. – GloBallCup ger ett viktigt stöd till det humanitära minröjningsarbetet i Kambodja, men leder också till att kunskapen om FN ökar bland deltagare och

publik, berättar Jonas Nyström som är kampanjansvarig på FN-förbundet. Under cupen hade FN-förbundet ett tält på plats där man kunde få information om FN, köpa t-tröjor, delta i en frågesport­eller bli tatuerad med något av cupens budskap. Hundratals matcher spelades i sol­ skenet, tusentals mål gjordes och mellan matcherna åt man glass eller träffade ­kompisar från andra lag. GloBallCup, som genomfördes för sjätte året i rad, är FNförbundets största insamlingsaktivitet. 23


kt ö renin g ar o c h distri Aktiviteter i FN-f

Ge aldrig upp! En av de stora eldsjälarna i FN-rörelsen är Inger Holmlund, ordförande i Gävleborgs FN-distrikt och Hudiksvalls FN-förening. Hon är en riktig idéspruta och inspiratör med stor förmåga att få folk att engagera sig. För att få veta mer ställde jag några frågor till henne. Varför gick du med i FN-förbundet? Redan när USA:s atombomber föll över Hiroshima och Nagasaki sa jag som många andra; detta får inte hända igen. När FN-förbundet bildades blev jag ­otroligt glad över att FN-tanken också ledde till en folkrörelse där alla

­ änniskor skulle kunna delta och m ­påverka. Vilken fråga tycker du är viktigast för FN-rörelsen att jobba med? Fred, säkerhet och nedrustning, även om alla frågor är viktiga att jobba med. Första paragrafen i FN-stadgan måste följas. Det är dags att damma av den! Svält och fattigdom kan förhindras. Vi kan dela med oss av t ex femtio kronor i månaden via autogiro. Varför är det viktigt att vara medlem i FN-förbundet? Därför att du får kunskap om hur världen ser ut. Du kan delta i projekt och insam-

Inger Holmlund

lingsarbete som förändrar och gör tillvaron bättre för människor. Du blir delaktig och bättre till mods. Du är med i världens ­största och viktigaste folkrörelse. Vi ­behöver FN. Hur har du gjort för att få så många nya FN-föreningar i distriktet? Det bör finnas en FN-förening i alla ­Sveriges 290 kommuner. Det finns eldsjälar överallt. Så nu har vi en FN-förening i var och en av de tio kommuner som ingår i Gävleborgs län. Det finns en kampsång som jag ofta nynnar på: ”Vi blir ett träd med djupa, djupa rötter. Aldrig ger vi upp!” Anita Seidel

Samers rättigheter på agendan

En kvinna i Miraflor som tvättar.

lokalen i Miraflor. Margareta Feldt på möte i samlings

Sotenäs FN-förening ställde upp efter skyfall Margareta Feldt, Sotenäs FN-förening, har sänt oss ett hoppfullt meddelande från Miraflor i Nicaragua: ”Jag sitter vid en liten hydda i Miraflor, Nicaragua, och tittar ut över ett vidunderligt skogslandskap. Här och där i den djupa grönskan ser man ett litet enkelt hus byggt av träskivor och med plåttak. Här bor en del av de människor som tagit del av Sotenäs FN-förenings projekt och som jag träffat under eftermiddagen. Genom projektet har vi bidragit med tak till ett 30-tal av de fattigaste familjerna i området. I höstas var vädret i Miraflor – som normalt är mycket regnigt – en total ­katastrof med häftiga skyfall som förstör24

de en stor del av skörden. Min kontakt i ­Miraflor, Julio Moreno, skrev då ett mejl till mig och frågade om vi kunde använda en del av projektets pengar till att köpa utsäde. FN-föreningens styrelse beslöt att acceptera detta. Den här lördagseftermiddagen har jag blivit kallad till ett möte i kommunens samlingslokal. Efter en kort inledning där Julio berättar hur de i våras när vädret stabiliserade sig sådde frön för ny majs, nya bönor och nya grönsaker reser sig byborna en efter en upp och berättar hur mycket detta hjälpt dem. När jag berättar hur FN-föreningens medlemmar stått utanför olika affärer i kommunen och hur villiga många varit att hjälpa till får FN-föreningen en spontan applåd. ”

Åre FN-förening och Jämtlands läns FN-distrikt genomförde den 11 augusti ett planeringsmöte på Åre Fjällsätra. Johanna Wiklund, MR-ansvarig på FNförbundet, och Olof T Johansson talade. Åre FN-förening vill tillsammans med FN-förbundet och representanter för samerna ta ytterligare ett steg för att ILO-konventionen 169 ska undertecknas av den svenska regeringen. James Anya, FN:s specialrapportör, har inbjudits till en konferens i Åre hösten 2012.

Haparanda FN-förening i Suomussalmi Den 8-9 juni arrangerade Haparanda FN-förening en bussresa med 48 personer till finska Suomussalmi. Här stod under slutet av november 1939 och början av 1940 ett mycket blodigt slag mellan finska och sovjetiska styrkor. Många sovjetiska soldater, som kom från Ukraina med ett helt annat klimat och endast sommar­ uniformer, frös ihjäl. Deltagarna på studie­ resan kunde konstatera att krig är den mest barbariska och meningslösa aktivitet som människor kan ägna sig åt. I krig finns bara förlorare, absolut inga vinnare. Mänskligheten borde nu ha lärt sig detta. Världshorisont 3/11


Stor satsning för en hållbar utveckling

Ungdomssektionen i Partille FN-förening säljer muffins.

Ovanåkers FN-förening hade i slutet av augusti en rättvisefest med nio seminarier om omställning och hållbart leverne. I höst kommer FN-föreningen genom ett stort utbytesprojekt med åtta deltagar­länder att ytterligare fokusera på miljö och hållbar utveckling.

Gott för en god sak Partille FN-förenings ungdomssektion deltog i Jonsereds vårmarknad den 7 maj. De hade bakat muffins som de sålde ­tillsammans med kaffe. – Detta plus bössinsamling gör att vi från ungdomssektionen kunde sätta in 1 000 kronor till skolmatsprojektet, säger en glad Britt Öberg, sekreterare i f­öreningen.

Barns rättigheter lyfts fram Stenungsund, Orust och Tjörns FN-­ förening kommer att arrangera studiecirklar om barnkonventionen på Billströmska Folkhögskolan under hösten. Den 14 september inledde barnläkaren Henry Ascher med en föreläsning om ensamkommande flyktingbarn.

Elever bidrog till ­tjugotusen skolluncher – Det är med ett stort leende på läpparna som jag kan berätta att elever på ­Eriksbergsskolan har samlat in över 40 000 kronor till Skolmat blir kunskap, säger Maria Karlsson, ordförande i ­Uppsala FN-förening. Det goda resultatet beror till stor del på Jonas Nyströms inspirerande föreläsning på skolan. ­Eleverna samlade in pengar likt modellen som Operation dagsverke tillämpar.

Östhammar följer revolutionen

lokalt. Gotlands FN-förening sprider FN-frågor

Gotlands FN-­förening på marknader Gotlands FN-förening hälsar att de fortsätter att jobba för att öka hembygdens nyfikenhet för FN-frågor, bl a genom att vara med på lokala ­marknader.

Östhammars FN-förening har under våren haft diskussioner om vad som händer i Egypten och Libyen och om situationen i Nordafrika. På kvinno­ dagen lyfte föreningen fram kvinnors situation i Iran.

Tatueringar för skolgång Borlänge FN-förening medverkade även i år vid Peace & Love-festivalen. Föreningen ”tatuerade” och informerade om FN och millenniemålen med fokus på min­röjning och mål 2, grundskoleutbildning för alla. Fredsbaskrarna var represen­ terade genom Anders Uhlin som strax innan hade kommit hem från ett FNuppdrag i Afghanistan. Omkring 1 000 personer kom till deras paviljong. Intresset var stort och de hoppas att FN-föreningar i Sverige har fått nya medlemmar.

Poesikväll för ungdomar

Pris till skolelever I juni delade Nacka FN-förening ut sitt pris för gott arbete i FN:s anda. Priset gick till eleverna Anton Gäfvert, Jennifer Mannerstål, Martin Jareman, Moa Adrian, Adam Nordström-Andersson och Vigdis Brudvik vid Myrsjöskolan i Nacka.

Världshorisont 3/11

Elever som fått pris för gott arbete i FN:s anda.

De har under flera år uthålligt och engagerat arbetat för ett skolprojekt i Uganda. Genom projektet har tre skollokaler för sammanlagt 220 barn byggts. Priset delades ut i samband med skolavslutningen inför alla högstadiets elever.

Lunds FN-förening driver ett projekt för ungdomar i samarbete två gymnasie­ skolor i Lunds kommun, Spyken och ­Polhem. Elever från båda skolorna kommer under hösten att skriva dikter på temat mänskliga rättigheter, Dag Hammarskjöld och FN. Samarbetet kommer att utmynna i en poesikväll den 12 oktober. Evenemanget gästas av Navid Modiri.

kt ö renin g ar o c h - distri A k ti v iteter i F N - f ej anges.

annat Anita Seidel om 25 till Landet runt är skriven av en ext el. T eid ta S Ani 08 – 462 25 53 n: ör: akt lefo Red E-post: anita.seidel@fn.se · Te


Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

Vinn en studieresa till FN-högkvarteret!

Gymnasieungdomar kan under hösten delta i en foto- och filmtävling som FN-förbundet arrangerar. Ämnet är Dag Hammarskjöld och fredsfrågor. Bidrag ska skickas in senast 1/11. Läs mer på www.fn.se/dag

Svenska FN-förbundet har påbörjat insamling till de hungrande på Afrikas horn. De insamlade medlen går vidare till FN:s livsmedelprogram, som jobbar med att distribuera livsmedel till de mest utsatta. Läs mer på www.fn.se/hunger

bli medlem i FN-­ förbundet? Det är enkelt att bli medlem på vår webbplats www.fn.se.

FN-ABC-kurser

ro om fredsfrågor i Öreb 15 oktober: B-kurs studieresa till Genève av m for i mber, C-kurs 30 oktober - 4 nove i Stockholm om utvecklingsfrågor 12 november: B-kurs heter i Luleå om mänskliga rättig 19 november: B-kurs ande plan i Stockholm om FN på ett övergrip 3 december: A-kurs ockholm rs om fredsfrågor i St 16 december: B-ku

Vem skulle du vara om du levde i ett annat land?

Följ Världshorisont på Twitter! Se http://twitter.com/varldshorisont

Under hösten kan du få reda på det och mycke t mer om hur världen utvecklas och blir bättre. FN-förbundet har ambit ionen att med ­sajten världskoll.se låta visualiserad statistik, berättelser och ­personliga bilder ge nya perspektiv och ökad kunskap om hur ­världen faktiskt ser ut. Sajten lanseras i slutet av oktober. För ­information kontakta caroline.kullberg@fn.se.

Kongress 2012

har beslutat FN-förbundets styrelse mer att äga kom 12 20 n sse att kongre juni. -17 rum i Jönköping den 16

Seminarium om a­ ktuella FN-frågor

Välkommen till FN-förbundets traditionella seminarium ”På FN:s agenda” som fokuserar på aktuella frågor på FN:s agenda i samband med generalförsamlingens öppnande. I år aktualiserar vi bl a kopplingen mellan fattigdom och mänskliga rättigheter samt Sveriges kandidatur till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Seminariet äger rum i Göteborg lördag den 24 september och i Stockholm fredag den 30 september.

Några kommande FN-dagar

Nytt om pe r på FN-för sonal bundet

Eva Brattan

Introduktionskurs i FN-rollspel för lärare 30 september Heldag i Stockholm. Kontakta Helen Huledal (helen.huledal@fn.se) för mer information.

26

Viktor Olsso n är ny ungdomssekrete rare på FNförbundet. Fö lj honom på http://ung-b loggen.­ blogspot.com /

der har börj Oktober at arbeta so organisation m ssekreterare 1 Internationella dagen för parallellt m Anita Seide äldre ed l som går ne 3 Internationella barnda r i arbetstid. gen (1) 16 Världslivsmedelsdagen 17 Internationella dagen för utrotning av fattigdom FN-förbundets årliga seminarium 24 FN-dagen! November 16 Internationella dagen för tolerans 20 Internationella barnda gen (2) 25 Internationella dagen för av­ skaffande av våld mot kvin nor December 1 Internationella aids-dage n 10 Mänskliga rättigheterna s dag

FN-familjen på Stockholms central

arder att vi blir 7 milj I samband med (FN:s A FP UN r den ta människor på jor ställ) fram en fotout befolkningsfond l med Nationa ning i samarbete ar rbundet arranger -fö FN Geographic. te be ar m sa i na bilder en utställning av olm. kh oc St i t ee us am med Fotografisk en uda utlåning av bj er å ks oc n ka Vi n frå en ­utställning mobil version av ta ak nt Ko mber. och med 1 nove tta. .se angående de fn @ m tro ys .n jonas

Insamling till Afrikas Horn

ion Ge bort en prenumerat lapp! lk på Världshorisont i ju Vill din granne tsnyggt presen För 170 kr får du ett får fyra nummer n kort och mottagare ekt i brevlådan av Världshorisont dir beställning till din under 2012. Mejla ! se n. @f nt so varldshori

g Fotoutställnin

Missa inte tillfället att träffa FN-familjen i Sverige på Stockholms centralstation fredag den 28 oktober. Kom och fråga, diskutera och tyck till om FN:s arbete. På plats finns FN-förbundet, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, FN:s utvecklings­ program UNDP, Stockholms FN-förening, Svenska Unescorådet, UNICEF Sverige och UN Women Sverige.

inför FN-dagen äger i år rum f­redag den 21 oktober på Konserthuset i Stockholm. Temat är ”FN och den arabiska våren”. Ett ­liknande seminarium arrangeras i Göteborg den 22 oktober. Läs mer i kalendariet på www.fn.se. För ­infor­mation och anmälan ­kontakta eva.brattander@fn.se.

SMUN

Stockholm Model United Nations är ett FN-rollspe l på Stockholms universitet för stu denter som äger rum den 10 -13 november. Läs mer på www. smun.se

Världshorisont 3/11


aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

S

Utred Hammarskjölds död!

ommarens omval av ban ki-moon till ytterligare en period på generalsekreterarposten sätter än en gång FN-chefens roll i ljuset. Att Ban har ifrågasatts torde inte ha förbigått någon FN-vän. Hur han kommer att agera under sin andra mandatperiod återstår att se. Svenska FN-förbundet har efterlyst en aktiv generalsekreterare och mer aktivt stöd till generalsekreteraren från FN:s medlemsländer. En förebild bland tidigare FN-chefer är Dag Hammarskjöld som under hösten 2011 åter uppmärksammas på flera håll i världen. Den 18 september var det exakt 50 år sedan ­Hammarskjöld omkom i en flygkrasch nära Ndola i Zambia, omkring tio kilometer från gränsen mot Demokratiska ­republiken Kongo. Den brittiska tidningen The Guardian publicerade inför dödsdagen nya uppgifter om Hammarskjölds död. En ­utredning av den svenske biståndsarbetaren Göran Björkdahl pekar på att hans plan sköts ned av ett annat plan. Tidningen stöder sig bl a på vittnesmål från personer som såg kraschen och som tidigare inte har trätt fram. Samtidigt lanserar de svenska författarna Rolf Rembe och Anders ­Hellberg boken ”Midnatt i Kongo – Dag Hammarskjölds förlorade seger” som redogör för olika teorier om flygkraschen. De nya uppgifterna ger anledning att närmare utreda omständigheterna kring flygkraschen. Att flera vittnen av allt att döma inte har fått komma till tals kan ha försvårat tidigare utredningar av Hammarskjölds död. Organisationen Dag Hammarskjöld Foundation har påpekat att det i FN:s

arkiv fortfarande finns hemligstämplade handlingar som rör den svenske generalsekreterarens död. FN:s generalsekreterare har inte bara ett av världens svåraste jobb, utan också ett av världens viktigaste. Hammarskjöld satte en ära i att vara en stark, oberoende och framåtsträvande generalsekreterare. Han såg som en av FN:s ­viktiga uppgifter att värna de små ländernas intressen ­gentemot stormakterna. Enligt The Guardian ska Hammarskjöld ha fallit offer för USA:s och Storbritanniens ilska över en FN-offensiv mot Katanga som generalsekreteraren hade beordrat bara dagar före sin död. Brittiska intressen i minindustrin ska ha varit orsaken till motståndet mot Hammarskjölds fredssträvanden. Hammarskjöld var omstridd bland stormakterna också för sitt stöd för avkolonialiseringen, enligt tidningen. Att utreda orsakerna till Dag Hammarskjölds död handlar inte bara om att bringa klarhet i historien utan också om värna de ideal som Hammarskjöld stod för och som måste gälla för FN:s generalsekreterare även i vår tid. FN-systemet, Sveriges regering och oberoende forskare och historiker borde därför samverka i ett grundligt arbete för att lägga alla pusselbitar på plats. Frågan om Hammarskjölds död har debatterats tidigare, men så länge osäkerhet råder om orsaken till flygkraschen måste ytterligare ansträngningar göras. Sanningen om Dag Hammarskjölds död måste fram.

Nästa nummer  Foto: FN

av Världshorisont kommer ut den 1 december. Det kommer att handla om mänskliga rättigheter och rasism. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” lyder artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men rasism och etnisk diskriminering förekommer­ över hela världen. Det orsakar slitningar i ­samhällen och konflikter mellan folkgrupper, såväl som stort lidande för den enskilde. Inom FN-systemet är konventionen mot rasdiskriminering, CERD, ett viktigt verktyg för att motverka rasism. Men hur ser rasismen ut Världshorisont 3/11

i Sverige och hur används CERD-konventionen här? Det är ett par av frågorna som tas upp i Världshorisonts temanummer. Världshorisont kan användas som ett redskap för att sprida kunskap och väcka engagemang. Hjälp gärna till genom att beställa extra ex av tidningen och sprida dem där du kan! Se www.fn.se/butik eller mejla varldshorisont@fn.se 27


S pr änkt is: m 25 ed 0 k lem r s-

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

LÅNGÄRMAD TRÖJA ELLER VÄST I funktionsmaterial. Pris: 450 kr

Ek ol og is k ty gk asse m ed Da g Ha m m ars kj öl d- tryc k. Pris: 40 kr

ris:

p lems Med r 35 k

PIKÉTRÖJA I HÖG KVALITET. DAM- och herrMODELL. Pris: 250 kr

Sän pris kt me : 15 dle 0 k msr

Nyckelband med dag hammarskjöld-tryck. Pris: 25 kr

-

ms dle e m kr nkt 0 Sä is: 15 pr

Termos, okrossbar svart med FN-logga. Pris: 200 kr

Med 20 lemsp kr ris:

Handla för en bättre värld Du har väl inte missat FN-förbundets webbshop? Här hittar du fina och användbara kvalitetskläder och produkter toppat med höstens nyheter. Med ditt köp stödjer du också FN-förbundets arbete för ett starkare FN och en bättre värld. Vi ses på www.fn.se

www.fn.se


Världshorisont nr 3/11, tema Dag Hammarskjöld