Page 1

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

+

STÄMDE FÖR BROTT MOT LOU MAJ MAKTLÖS MOT MEDIA TÄVLING

Vinn GPS-navigator MARTA ETT VARUMÄRKE

NUMMER 1•2008 PRIS 49 SEK

BRA TIPS SKOLORNAS UTEMILJÖ

VI TAR ETT GREPP OM

Ramavtal som inte håller

FAMILJEHEM GRANSKAS DÅLIGT INGEN SKOLA BRA NOG

KOMMUNSPONSRADE idrottare www.kommuninfo.se

www.kommuninfo.se1

1 • 2008 | OBIZ


����������������� ������������������� Preem är Sveriges största oljebolag. Det betyder också att vi måste ta störst ansvar för miljön. I dag är vi till exempel ensamma i Sverige med att erbjuda en ny generation diesel – ACP Diesel. Kör du på ACP Diesel släpper din bil ut 31,4 % mindre koloxid än om du kör på vanlig diesel. Och 31,8 % mindre kolväten, 10 % mindre partiklar och 28,6 % mindre PAH (polyaromiska kolväten). Men vårt miljöarbete på Preem slutar inte vid ACP Dieseln. Jämförelser visar att våra raffinaderier är Europas mest miljö- och energieffektiva. Vi släpper till exempel ut 40 % mindre koldioxid, 75 % mindre kväveoxid och 78 % mindre svaveloxid per tillverkad liter bränsle än ett genomsnittligt raffinaderi i Västeuropa.

������������������������������� ��������������������������������� Vi ska inte trötta ut dig med mer siffror här och nu. Men om du vill veta mer om vad våra siffror har gjort för miljön de senaste 15 åren, gå in och läs på www.preem.se. Du är också hjärtligt välkommen att besöka oss på någon av våra drygt 650 Preemoch Såifa-stationer runt om i Sverige. Vi ses!

�������������������

2


LEDAREN

Bättre granskning under 2008 VI ÄR EN BRA BIT IN på år 2008 och det ut att bli

ett av de mest spännande i företagets historia. Flera produkter är på gång och de produkter vi lanserat har fått mängder av goda omdömen. Läs bland annat mer om vår uppskattade kommunbevakningstjänst, Komtent, på nästa uppslag. När det gäller denna tidning har vi tagit ett nytt och fastare grepp att granska upphandlingssverige och du hittar en mängd intressanta nyheter och reportage i detta nummer. Vi har bland annat ett granskande reportage om ramavtalen verkligen följs, om inte företagen som skrivit

avtalen närmast är rättslösa, men där vi också hittat ett företag som står upp för sin rätt. Dessutom har vi ett reportage som granskar kommunernas sponsring av idrottare, ett om hur det känns att bli hårt granskad av media inte minst vår uppskattade upphandlingsskola av en av Sveriges främsta experter på LOU: Per Hammarstedt på Stockholms handelskammare. Dessutom publicerar vi flera artiklar om ledarskap, miljö, skola och vård. JOAKIM BERGLIN, ANSVARIG UTGIVARE

INNEHÅLL NUMMER 1• 2008 Komtent – ny produkt från Kommuninfo

4–5

Bristande konkurrens hos byggföretag

40

6

Etiska upphandlingskrav allt vanligare

8

Ramavtalen – bara en papperprodukt?

10–13

Maktlös när media granskar

14–15

Dålig granskning av familjehem

16

Offenliga chefer hårdare än privata

19

Del 2 av Upphandlingsskolan

20–23

Säker vård med it-stöd

24–25

Idrottare som kommunens varumärke

26–28

Ungdomar är mentorer för vuxna

30–31

Storleken viktig på upprustad skolgård

32–33

Stämde landsting för brott mot LOU

26 Kommuninfo OBIZ ges ut av Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå. Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69. Epost: info@kommuninfo.se Web: www.kommuninfo.se Ansvarig utgivare: Joakim Berglin, Kommuninfo AB, 090-71 76 60, info@kommuninfo.se

www.kommuninfo.se

36

Annonspussel – vinn en GPS-Navigator

10

Ingen skola bra nog för kvalitetspris

38 40–41

Liten vinner upphandlingar

42

Kraftig ökning av miljöupphandlingar

44–45

Leverantörsregister

48–51

Annonser: 090-71 32 80 Redaktör: Erik Säfvenberg, AB Nordreportern 090-700 914, erik.s@nordreportern.se Produktion: AB Nordreportern. Tryckeri: Tryckeri City Omslagsfoto: Puma Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips. Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

1 • 2008 | OBIZ

3


PRODUKTINFO

VILL DU VETA VAD SOM HÄNDER INOM SVERIGES KOMMUNER? Komtent är en tjänst som bevakar, tar emot och sorterar information från Sveriges kommuner dygnet runt, året runt.

K

omtent är en databastjänst som automatiskt bevakar vad som händer inom Sveriges alla kommuner. Nu kan man på ett enkelt sätt få en effektiv omvärldsbevakning som tar emot och sorterar relevant information varje dag. – Komtent är ett nyttigt redskap som sparar mycket tid och hjälper till att hitta rätt information, säger Anna Galin på Nobicon som är en av aktörerna bakom tjänsten. Databastjänsten bygger på information som publicerats i offentliga dokument som exempelvis protokoll, föredragningslistor, utredningar, webbsidor och andra dokument. Komtent söker aktivt igenom alla kommunernas webbplatser och databasindexera-

4

OBIZ | 1 • 2008

rar kontinuerligt det senaste som publicerats. I databasen finns tiotusentals dokument och det spelar ingen roll i vilket format informationen publicerats. Komtent klarar av vanlig text, webbsidor, MS Word och PDF. ENKELT ATT ANVÄNDA

Komtent är enkelt att använda. Användaren kan antingen leta i databasen genom att lägga upp ett obegränsat antal egna sökprofiler

FAKTA

eller genom använda färdiga gemensamma sökprofiler ämnessorterade för att passa kommunernas verksamhetsområden. – Varje användare kan skräddarsy tjänsten efter eget önskemål, förklarar Anna Galin. Bland Komtents många användare finns de som arbetar inom en kommun och som vill veta hur andra kommuner hanterar liknande frågor som de själva har att bereda eller besluta om. Andra exempel är

KOMTENT

Komtent är utvecklat i samarbete mellan Aitellu Business Intelligence AB, Linköpings kommun och Nobicon. Kommuninfo är återförsäljare av Komtent.

www.kommuninfo.se


www.kommuninfo.se

Mångsysslaren!

Liten och målmedveten politiker och vill ha fakta och idéer om hur politiska frågor hanteras av andra. Företag som har kommuner som kunder har givetvis också nytta av Komtent och vill man granska eller påverka kommuner och deras verksamhet är tjänsten ett ypperligt verktyg. Östersunds kommun har använt sig av Komtent som en omvärldsbevakningstjänst i ungefär ett halvår. – Hittills är vi väldigt nöjda med vad vi fått ut av Komtent, säger Eva Rodin Svantesson, ITstrateg på Östersunds kommun. LÄGGA UT SOM TJÄNST

Östersund har valt att lägga ut Komtent som en tjänst på sina personalsidor. Där kan alla som vill registrera sig som användare. Tjänsten har inga begränsningar i antalet användare. – När en användare har registrerat sig och loggat in för första gången behöver man inte göra det igen, förklarar Eva Rodin Svantesson. Hittills har drygt 35 tjänstemän registrerat sig som användare, trots att Eva Rodin Svantesson ännu inte har lanserat tjänsten så hårt. – De som jag har pratat med är nöjda och menar att Komtent

www.kommuninfo.se

ger dem mycket nyttig information väldigt snabbt, säger hon. Varje användare kan själv välja hur man vill utnyttja Komtent. Det går att använda tjänsten som en sökmotor specialiserad för enbart kommunala hemsidor, men Komtent har även färdiga sökområden som det bara är att klicka på. Användarna kan också göra egna individuella sökningar som också går att ha kontinuerlig bevakning på och som skickar mejl när Komtent hittar uppdateringar. – Flexibiliteten i vad man kan söka och hur ofta man vill ha information är en av de stora fördelarna, säger Eva Rodin Svantesson. En annan är att hela tjänsten är anpassad till, och har fokus på, kommunal verksamhet. Tidigare skedde mycket av Östersunds omvärldsbevakning av kommunala hemsidor genom tidskrävande sökningar med exempelvis Google eller genom att söka på varje enskild hemsida. – Våra användare kan nu snabbt få en överblick av vilken information det finns på andra kommuners hemsidor i en speciell fråga, konstaterar Eva Rodin Svantesson. ✷

Myrjägare Kalkkrigare Konservator Kökskonsult Fläckknäckare Ogräsanfallare

På vår hemsida hittar du över 50 tips om hur Perstorp Ättika 24% löser dina problem på ett miljövänligt sätt.

www.perstorpattika.com

1 • 2008 | OBIZ

5


NYHETER

Näringsminister Maud Olofsson menar att regeringen måste jobba en hel del med att stärka konkurrensen i Sverige, inte minst inom byggsektorn.

STORA PROBLEM FÖR NYA BYGGFÖRETAG Konkurrensverket fick i uppgift av regeringen att under 2007 kartlägga konkurrensen i Sverige. En ny rapport visar stora brister inom bygg- och upphandlingsområdet.

I

Konkurrensverkets regleringsbrev för 2007 fick de i uppdrag av regeringen att presentera en rapport där konkurrensen i Sverige kartläggs. Resultatet visar att konkurren-

6

OBIZ | 1 • 2008

sen i allmänhet stärks i Sverige men inom till exempel byggoch energisektorn finns stora problem för nya företag att slå sig in på marknaden. Det gör att de etablerade företagen inte utsätts för konkurrens och därmed inte utmanas i utvecklingen av varor och tjänster. – Vi måste skärpa konkurrenslagen och öppna gränserna, bygg- och energisektorn har länge varit nationella handelsområden, säger näringsminister

Maud Olofsson. Rapporten fokuserar, förutom bygg- och energisektorn, på bland annat offentlig upphandling, offentlig och privat samverkan och taxitransporter. Det är marknader där konkurrensen kan bedömas som bristfällig och där det är svårt för företag att etablera sig. GÅR ÅT FEL HÅLL

Upphandlingsområdet, som utgör ungefär en sjättedel av Sveriges BNP, går enligt

Konkurrensverket åt fel håll. Antalet anbudsgivare minskar och det finns indikationer på att upphandlande enheter alltmer fokuserar på lägsta anbudspris. Det utgör ett hinder för leverantörernas vilja att välja nya och bättre lösningar. Maud Olofsson menar att regeringen måste se över reglerna för upphandling och arbeta mot kartellbildning. De måste också se till att små företag lättare tar sig in på marknaden och att de överlever. ✱

www.kommuninfo.se


Offentliga upphandlingar

OUTFORSKAT OMRÅDE SOM KRÄVER PENGAR Det sker ingen forskning på offentliga upphandlingar. Konkurrensverket vill ha mer pengar av regeringen för öka kunskapen.

I

en skrivelse till Näringsdepartementet har Konkurrensverket ansökt om pengar för forskning om offentlig upphandling. – Kunskapen är för liten. Vi vet till exempel inte exakt hur stor andel pengar som går till upphandlingar, säger Jimmy

Dominius, pressekreterare på Konkurrensverket. Genom forskning synliggör man mycket och kan på så sätt styra på ett annat sätt. Många vill konsumera mer miljövänligt och forskningen kan visa hur vi kan

styra konsumtionsmönster och om vi bör göra det. Andra frågor som kan besvaras genom forskning är hur offentlig upphandling påverkar konkurrensen, hur små företag påverkas och hur förnyande idéer och inovationer

tas emot. – Genom forskningen kan vi se möjliga brister, säger Jimmy Dominius. Om mer pengar tillsätts visar sig när regeringen offentliggör nästa års budget i höst. ✷

KVALITET – MILJÖ – LIVSMEDEL – MÄNNISKA

Det självklara valet vid tredjepartscertifiering Besök oss på vår nya hemsida – www.lrqa.se Här hämtar du information om LRQAs certifieringsprocess och användbara standarder inom din bransch. Kontakta oss, så får du veta mer om hur vi kan hjälpa just dig.

www.lrqa.se | info@lrqa.se | Tfn 031 26 21 80

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

7


UPPHANDLING

ETISK KONTROLL KRÄVS ALLT MER Att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar är numera okontroversiellt, men etiska krav är inte lika självklart. Sveriges Kommuner och Landsting har utrett om det finns utrymme i lagen för dessa krav och det finns det.

ETISKA KRAV VID UPPHANDLING • Frågan om kommuner och landsting har juridisk möjlighet att ställa etiska krav vid upphandling berör främst LOU men också kommunallagen. • Det saknas vägledande domar från EGdomstolen som är högsta avgörande instans i frågan. • Rättvisemärkt är en etisk och social märkning av varor med fokus på mänskliga rättigheter. Det finns även andra slag av etisk märkning, det vill säga en garanti för att en produkt framställts med respekt för rätten till en skälig minimilön, rimlag arbetsmiljö, grundläggande mänskliga rättigheter. • Rainforest Alliance och Utz Kapeh är exempel på andra etiska märkningar.

8

OBIZ | 1 • 2008

A

llt fler kommuner och landsting vill ställa etiska krav vid upphandling. De vill vara säkra på att till maten de köper in har hanterats av människor som behandlats väl. Sveriges Kommuner och Landsting har utrett huruvida det är juridiskt möjligt att ställa etiska krav vid en offentlig upphandling. Risken finns tillexempel att upphandlingen blir konkurrenssnedvriden. SKL kom fram till att så går och har nu tagit fram hjälpmedel för personer som jobbar med upphandlingar. – Det är inga riktlinjer eller rekommendationer, dessa hjälpmedel ska i huvudsak ge uppslag till hur de kan gå tillväga om de vill ställa etiska krav, säger Mathias Sylwan, jurist på SKL. Han menar att efterfrågan på rådgivning har blivit allt större de två senaste åren efter frågan tagits upp i media ett flertal gånger. SKL har anordnat två konferenser de senaste månaderna och då bjudit in stora privata företag, H&M och KappAhl som har jobbat med det här länge. – Vi måste ta lärdom av näringslivet, säger Mathias Sylwan. ✱

Loggan känns kanske igen. Många caféer och restauranger serverar numera rättvisemärkt kaffe.

H&M, ETT ETISKT ERFARET FÖRETAG Hennes & Mauritz samarbetar med cirka 700 fristående leverantörer främst i Asien och Europa. Företagets uppförandekod innehåller bland annat: • efterlevnad av lokal arbetsrätt • lagenlig lön och arbetstid • rätt att organisera sig och förhandla kollektivt • förbud mot barnarbete • förbud mot diskriminering • förbud mot tvångsarbete • hälsa och säkerhet på arbetsplatsen • efterlevnad av lokal miljölagstiftning.

www.kommuninfo.se


Medarbetaren är en viktig resurs!

������������ ��������

En lux motsvarar det ljus som behövs för att läsa. Våra effektiva handstrålkastare ger så mycket ljus på 330 till 1 000 meter. Du vet vad en ficklampa kan göra i en mörk lokal. Vill du veta vad våra stryktåliga strålkastare kan prestera i terräng eller över sjö? Kontakta oss.

1 70 m m 5 00 g Härifrån

en självklar del i ansträngningarna att behålla organisationens attraktionskraft.

och 740 m till ...

1 00 w 760 kr exkl moms

www.lightforce.se

Att mäta medarbetarens engagemang, välmående och uppfattning i olika frågor blir allt oftare

Tfn: 0950-120 00

Medarbetarundersökningar

Kundundersökningar

Organisationsutveckling

08-753 63 50 | info@zondera.com

Va?

Automatisera!

Inte stämmer ni väl av manuellt?

Datorn är här för att stanna! match, automatisk kontoavstämning

– det stämmer!

www.kommuninfo.se

Adr: Årsta ängsväg 1a 117 43 Stockholm Tln: 08-725 91 00 info@adramatch.com www.adramatch.com

1 • 2008 | OBIZ

9


RAMAVTAL

RAMAVTAL

– en skrivbordsprodukt? Att obefogat gå ifrån ett ramavtal kostar skattebetalarna pengar, är i teorin ett kontraktsbrott och ingenting som en offentlig aktör vill göra sig skyldig till. Företagen som ingår ramavtal står samtidigt i beroendeställning och är ovilliga att tala om hur avtalen bryts.

D

en första januari i år kom en ny upphandlingslag i Sverige. Den ska göra det lätttare för upphandlande organisationer att knyta ramavtal och att följa dem. Ett ramavtal är ett avtal som gäller upphandling av varor eller tjänster och det knyts på tre till fem år. Avtalet knyts mellan ett eller flera företag och en offentlig organisation, till exempel kommun, stat eller landsting. Ramavtal knyts ofta med de företag som kan erbjuda önskad vara till lägsta pris. Kan inte det avtalade företaget leverera önskade varor eller tjänster har man rätt att frångå avtalet, men då måste en ny upphandling göras. OBIZ har funnit att flera offentliga institutioner frångår ramavtal utan uppenbar anledning, något

10

OBIZ | 1 • 2008

som innebär att de då gör sig skyldig till kontraktsbrott och sannolikt slöseri med skattebetalarnas pengar. Ofta varnas den upphandlande avdelningen internt i dessa fall. Det missgynnade förtaget, som är i be-

roendeställning till upphandlande kommun eller landsting, vill dock inte göra sig ovän med sin kund och höjer därför inte rösten. Varför frångår man då ramavtalet?

FAKTA

RAMAVTAL

• Innan ett ramavtal knyts måste en offentlig upphandling ha genomförts. • De företag som vinner upphandlingen knyter ramavtal med organisationen på mellan tre och fem år. • Det är viktigt att den upphandlande organisationen tar hänsyn till konkurrensen under upphandlingen. Små företag ska inte missgynnas. • Den nya lagen som kom första januari ska göra det lättare för organisationer att genomföra lagliga och rättvisa upphandlingar. • Missköter en organisation avtalet finns i dagsläget inga sanktioner och de inblandade företagen är rädda att komma i dålig relation med organisationen de är beroende av.

www.kommuninfo.se


Administration och goda kontakter har visat sig vara ett par av argumenten. – Ser man historiskt på det kan det bero på mycket administration. Man ska plocka fram pärmar och leta reda fram dessa ramavtal. Men idag är det mesta datoriserat, så det borde inte vara ett problem, säger Jörgen Häggström, upphandlingskonsult på Upphandlingsbolaget i Borås. Han menar också att man i vissa fall har särintressen och därför vill handla av företag där relationerna är särskilt goda och som man handlat av många gånger tidigare. Många kommuner gör uppföljningar på sina ramavtal för att se hur hög köptroheten är. Anledningen till att den är lägre än önskat kan bero på dålig information och delaktighet i organisationens enheter. Per Hammarstedt, expert på

offentliga upphandlingar på Stockholms handelskammare, säger att det varit lite si och så med tidigare ramavtal. De har varit väldigt långa, krångliga att följa och inte tagit hänsyn till konkurrensen. Han menar att den nya lagen har tydligare regler för hur man tillämpar avtalen. Å ena sidan har han inte hört talas om kontraktsbrott annat än ryktesväg, han tror inte att det är vanligt. Å andra sidan tror han inte företagen vill göra en grej av detta. – De står ju i beroendeställning, säger Per Hammarstedt. Eftersom upphandlande organisationer handskas med skattepengar är ramavtal och att de följs väldigt viktigt, men också att konkurrensen beaktas. – För att få en bra upphandling är det viktigt att både små och medelstora företag får chans att delta, säger Per Hammarstedt. ✱

I vissa fall har upphandlaren särintressen och vill därför handla av företag där relationerna är särskilt goda och som man handlat av många gånger tidigare ”

TILLSYNSMYNDIGHET HAR INGA SANKTIONSMÖJLIGHETER Regler följs, ramavtal knyts. En ny lag underlättar för de som berörs av offentliga upphandlingar. Ändå förlorar kommunerna miljoner på grund av dålig köptrohet. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet, har inga sanktionsmöjligheter.

S

edan 1 September 2007 är det konkurrensverket som är tillsynsmyndighet för offentliga upphandlingar i Sverige. Verket har varken talerätt eller sanktionsmöjligheter. De har alltså inte rätt att inleda en process eller föra sin talan i domstol. De har inte heller rätt att utföra sanktioner mot de som sysslar med otillåten direktupphandling. I Februari i år arrangerade Kon-

www.kommuninfo.se

kurrensverket konferensen ”Effektivare offentlig upphandling”. Där utlovade Mats Odell, statsråd med ansvar för offentlig upphandling, att man inom EU och regeringskansliet arbetar med att ta fram förslag på rättsmedel att ta till vid otillåten upphandling. Påföljden skulle bli att kontraktet blir ogiltigt och i vissa fall ska man kunna spä på detta med en sanktionsavgift. Odell pratade också om att införa talerätt för Konkurrensverket i vissa fall. – Konkurrensverket har vid upprepade tillfällen höjt rösten angående detta. Att regeringen nu påbörjat arbetet välkomnas, menar Jimmy Dominius, konkurrensverkets pressekreterare. Om verket idag upptäcker eller får tips om ramavtal som inte följs kan de ingeting göra. Det är det missgyn-

Mats Odell

nade företaget eller företagen som måste driva en skadeståndsprocess och det händer sällan eftersom de står i beroende ställning till den upphandlande organisationen. ✱

1 • 2008 | OBIZ

11


RAMAVTAL

STOD PALL Det var som en kamp mellan David mot Goliat, eller i det här fallet sagt Ove Högberg mot Stockholms stad. Ove Högberg är inte feg av sig, när han blir felaktigt behandlad sätter han ner foten.

O

ve Högberg vill, liksom många andra företagare, helst inte prata om sitt fall. Det gick till förlikning och han fick det han ville ha. Han säger sig ha satt punkt för det nu. Fallet handlade om ett ramavtal som inte följdes av Stockholms stad och där Skyhill AB blev missgynnade. – Det är få företag som vågar säga ifrån. De törs inte, de är rädda, för vad vet jag inte. Jag är inte rädd för något, säger Ove Högberg som är vd och projektledare i företaget. Han menar att kommuner inte

SKÄRPER ARBETET För att veta hur verkligheten ser ut krävs uppföljning på de ramavtal som knyts på flera år. I Luleå ledde utvärderingsarbetet till högre köptrohet, men fortfarande handlar en av fem utanför ramavtal.

E

fter att ha studerat EmmaKristin Larssons uppsats ”Köptrohet till tecknade ramavtal”, som hon skrev på upp-

12

OBIZ | 1 • 2008

drag av Luleå kommun, förändrades kommunens arbete runt arbetet med ramavtalen. Uppsatsen skrev hon vid Luleå tekniska universitet 2004. Idag är hon upphandlare på Luleå kommun. Sedan 2004 har Luleå kommun haft som mål att öka köptroheten med fem procentenheter varje år. Det har de lyckats med och 2007 var den 78 procent i kronor och 67 procent i antalet köp. Men det

www.kommuninfo.se


MOT STOCKHOLMS STAD kan hålla på och gå ifrån ramavtal, det håller inte. Han säger att de skiter i reglerna och söker efter det som passar just då. Om fler borde säga ifrån menar han är upp till var och en. – För mig räcker det att jag säger ifrån, jag får det jag vill ha. Jag får med mig domstolen och det är det viktiga, säger han. Företaget avslutade nyss ytterli-

gare en process mot Strängnäs kommun, också den slutade i förlikning. Ove tycker inte att det spelar ingen roll om man är ett litet, nystartat företag eller som Skyhill ett etablerat välbärgat företag. Det viktiga är att man har den juridiska kunskapen och kan regler och lagar. – Jag har fått kunskapen genom erfarenhet, säger han. ✷

FAKTA

SKYHILL AB

• Skyhill AB är ett byggledningsföretag för såväl mindre projekt för privatper-

Det spelar ingen roll om man är ett litet, nystartat företag eller ett etablerat företag. Det viktiga är att man har den juridiska kunskapen och kan regler och lagar. ”

soner som större projekt för företag, organisationer med mera. • De arbetar bland annat med projektledning, arkitektprojektering, inredningsarkitektprojektering och illustration (3D och Photoshop) • Ove Högberg är 64 år och har drivit Skyhill sedan 1999. • Företaget har totalt nio anställda. • Skyhill AB hade en omsättning på cirka 5 miljoner 2006. • Skyhill AB ligger i Tullinge utanför Stockholm.

– förlorar ändå pengar innebär också att en av fem fortfarande inte följer ingångna ramavtal. Emma-Kristin Larsson har inte de precisa siffrorna från tidigare år. – Nu har vi kommit så långt att vi istället pratar om att ha som mål att hålla dessa siffror, säger hon. Luleås siffror är inte unika. Att uppnå 100 procent köptrohet är näst intill omöjligt. Det

www.kommuninfo.se

finns alltid produktgrupper som avtalet inte täcker. Men ramavtalen ska vara ett kvitto på att skattebetalarnas pengar används på bästa möjliga sätt. NETTOPRISLISTAN

För att spara pengar gäller det att hålla sig till nettoprislistan och göra stora beställningar i stället för många små. Göteborgs stad kommer

under våren att jobba med beteendeförändringar hos sina anställda för att de ska förstå vikten av att hålla sig till nettoprislistan. Vissa artiklar som beställs kan vara tio gånger dyrare än de som finns i listan. – Det handlar inte om att de frångår ramavtalet, det handlar om att de köper fel saker av fel leverantör, säger Lars-Erik Olsson på Upphandlingsbolaget i

Göteborg stad. Han menar att de i dagsläget inte har något bra arbetsredskap att kontrollera köptroheten med, men ju fler de kan få att handla på webben desto lättare är det att få köparen att handla rätt. – Vi har hela spektrat med upphandlare, från de som ringer och faxar till de som endast beställer på webben, säger han. ✷

1 • 2008 | OBIZ

13


MEDIA

När en reporter från SVTs »Uppdrag granskning« plötsligt stod i skolans lokaler var Maj Dellström första tanke att hålla total öppenhet. Hon är rektor på Tibble gymnasium i Täby och hamnade i en veritabel mediastorm efter tv-programmet om skolan. Idag ångrar inget annat än att hon att var så tillgänglig som hon trodde hon var tvungen till. en 19 september 2007 sände Sveriges televisions program ”Uppdrag granskning” ett inslag om hur det hade gått till när Tibble gymnasium skulle omvandlas till friskola. Rektorn Maj Dellström hamnade i skottlinjen med resonemanget att hon valt att göra skolan till friskola mot personalens vilja och att hon fått köpa skolan till underpris. Oavsett fakta i sakfrågan, hamnade hon i mångas arbetsmardröm – att bli granskad av media. ”Med rent mjöl i påsen har man inget att frukta från media”.

skrämmande nog för många. Skrämmande var dock inte Maj Dellströms första känsla, snarare förvåning. – Jag hade sett reportern

smyga omkring på skolan under dagen och var lite nyfiken på vad han ville. Min spontana inställning var att vara så öppen som möjligt mot honom. Jag

tycker bättre om öppenhet och har lärt mig att reportrar gör sitt reportage som de vill oavsett vad jag gör, säger hon. Men allt som sedan hände

SKRÄMMANDE

Det brukar vara en grundinställning som många som inte befunnit sig på den granskandes sida brukar inta. Men det är inte så enkelt. Bara det faktum att en dag ha en reporter på arbetsplatsen som ställer frågor, kan vara

14

OBIZ | 1 • 2008

Maj Dellström i Svts program Uppdrag granskning.

www.kommuninfo.se


sedan var utom hennes kontroll som hon inte kunnat förvänta sig. Hon kände att hon blev i slagträ i friskoledebatten och maktlös över mångas färdiga uppfattning om henne som person och rektor. Maj Dellström tycker att tv-reportern hade en färdig tes som skulle drivas till varje pris. Idag är hon, om inte bitter, så i alla fall besviken. Men hon ångrar inte sin öppenhen. Hade det varit idag hade hon gjort exakt samma sak och pekar på de två

viktigaste sakerna hon lärt sig av kontakterna med media. – Öppenhet, mest för min egen del för att ha känslan av att jag gjort vad jag kunnat. Det är viktigt att vara sann mot sig själv. Sedan skulle jag inte ha ställt upp på alla intervjuer. Man brukar få rådet att ta kommandot mot media och inte låta sig bli intervjuad förrän man själv bestämt förutsättningarna, men det tycker jag spelar mindre roll, anser Maj Dellström. ✷

���������������� ��������������������� ������������������ ��������������

����������������������� ��������������������� ������������������������������������������������ ���������������������������������� ���������������������������������������� ��������������������������������������� ������������������������������������������������������

MAJ DELLSTRÖMS TIPS • Var dig själv • Var sann mot dig själv • Var ärlig • Ställ inte upp på alla intervjuer

www.kommuninfo.se

����������������������������������������� �����������������������������������������������

1 • 2008 | OBIZ

15


VÅRD

BRISTER I TILLSYNEN AV FAMILLJEHEM Det brister i tillsynen av familjehemmen i Sverige. Det konstaterar Barnombudsmannen och utredaren Anders Nyman. Dessutom arbetar Socialstyrelsen med en rapport som också uppdagat brister i tillsynen.

R

edan i juni 2004 gjorde Sveriges Radios Eko-redaktion en granskning. Den visade att även dömda pedofiler kan starta förmedlingsverksamhet för familjehem. De frågade: Kan jag starta en förmedling även om jag suttit inne för sexbrott? Vi ett tillfälle suckade länsstyrelsens tjänsteman svarade: ”Ja, eftersom vi inte har något ansvar för det på länsstyrelsen så går det, men jag tycker kanske att du ska vänta något år, men det är min personliga åsikt”. BILDEN BÖRJAR KLARNA

Sedan dess har tillsynen skärpts, eller? Som en del av en större rapport till Socialstyrelsen har länsstyrelserna granskat kommunernas tillsyn av familjehemmen. Trots att rapporten ska vara klar om någon månad har bilden redan börjat klarna. I fem av elva kontrollerade kommuner Västra Götaland fann länsstyrelsen brister. Det handlade bland annat om att socialsekreteraren träffade barnen för sällan. Andra brister var till exempel att barn placerats i familjehem i andra kommuner utan att meddela dem

16

OBIZ | 1 • 2008

om detta. I Västernorrland fick barnen i vissa fall inte komma till tals. Upp till dryga tre år tog det innan en socialsekreterare tog kontakt med det barn personen var satt att kontakta. Lagen pekar tydligt ut att socialnämnden ska ha en rapport varje halvår om hur barnet har det i familjehemmet. Gunilla Westerdahl pekade för Sveriges Radios Ekoredaktion ut att brister i kunskap om lagar och vårdplaner kan ligga bakom missförhållandena. RÄTT TILL EGET OMBUD

Rädda barnens utredare Anders Nyman och Barnombudsmannen, Lena Nyberg, har var för sig också funnit brister. Nyman leder en grupp som försöker kartlägga den vanvård som de anser förekommit inom den sociala vården. Han pekar på brister i uppföljning från både socialtjänst och länsstyrelse och att placeringar i familjehem ofta är en akutlösning. Bris, barnens rätt i samhället, föreslår att alla omhändertagna barn ska ha rätt till ett eget ombud. Ett av huvudproblemen är dock att det är så svårt att rekrytera familjehem, därför är det inte alltid lätt att veta om det är den mest lämpliga familjen som blir familjehem. Bristen på valmöjligheter kan göra att ett dåligt familjehem väljs då det ändå är bättre än barnens situation i hemmet. ✷

FAKTA FAMILJEHEM

Familjehem är en modern term för vad som tidigare kallades fosterhem. De regleras av Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) med kompletterande regler i Socialtjänstförordningen (SFS 2001:937). Familjhem är ett enskilt hem som tar emot barn för vård och fostran. I betydligt mer sällsynta fall kan det också handla vuxna, oftast missbrukare, som anses behöva vård och omvårdnad. För att en familj skall räknas till ett familjehem så måste det först vara utrett och godkänt av socialnämnden. När detta är gjort får ”familjehemmet” ta emot barn och ungdomar i sitt hem. Familjehemmet måste leva under ordnade förhållanden, ha tid, energi och uthållighett samt ha ett stort hjärta för barn. Du kanske själv har tankar om att ditt barn skall placeras i ett visst hem i din egen släkt eller i ditt nätverk. Denna familj kommer då först att utredas om sin lämplighet att bli familjehem av en familjehemssekreterare. Familjehemmet måste ha kontinuerlig kontakt med en socialsekreterare och en familljehemssekreterare som ska se till att barnet får den hjälp och omsorg som det behöver. Familjehemmet måste också vara berett att ställa upp och underlätta när barnet skall umgås med sina biologiska föräldrar och andra personer som är viktiga för barnet.

www.kommuninfo.se


�� Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. �� Vi samarbetar med närmare 100 familjehem vilka är erfarna och väl utredda. �� Familjehemmen är belägna från södra Dalarna och ner till Skåne. �� 11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av familjehemsvård och kommunal socialtjänst. �� Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och familjehem. �� Handledning minst en gång per månad samt kontinuerlig fortbildning. Kontakta vår samordnare: Åsa Lundquist

0140-130 15 070-276 12 30 www.familjehemspoolen.com

Källsortera med

systems.se Eko systems AB, Upplagsvägen 10 D, 117 43 STOCKHOLM tel: 08-556 75 100 e-post: info@ekosystems.se

PERSONLIG ASSISTANS NÄR DEN ÄR SOM BÄST

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

17


ARBETSMILJÖ

STRESSANDE MED MÅNGA MÖTEN En undersökning gjord på nära 2 000 kontorsanställda i 18 europeiska länder visar att det finns många källor till frustration, och att den inte sällan tas ut på utrustning och på möblemang.

D TIPS & RÅ Psykoterapeuten Lucy Beresfords fem bästa tips för att hantera stress och ilska på kontoret: · Sätt dina egna gränser. · Var inte rädd för att säga nej. · Slappna av. Att ta sig tid att gå en promenad, lyssna till sin iPod eller läsa en bok kan bidra till att tänka på annat än vardagens stressiga uppgifter. · Hoppa inte över lunchen.

Långa möten, öppna kontorslandskap och stökiga kök leder till arga och stressade anställda. Det visar en studie gjord av undersökningsföretaget ICM Technology som intervjuat kontorsarbetare i Europa om vad som genererar mest ilska och frustration på jobbet.

U

ndersökningsföretaget ICM Technology har undersökt vad som genererar mest stress på kontor runt om i Europa. Ungefär hälften av de tillfrågade menar att en av de största källorna till stress

18

OBIZ | 1 • 2008

är långa, meningslösa möten. Hela sex av tio anser att öppna kontorslandskap orsakade stress på grund av avsaknad av egen yta. Som andra stressfaktorer anges bland annat krånglande IT, fel temperatur på kontoret, kollegor som inte stänger av sin mobiltelefon och ett stökigt kök. Lucy Beresford, författare och psykoterapeut som analyserat rapporten, menar att ett problem med kontorsarbete är att man är en del av en större grupp och därför måste stå ut med en ständig kamp om tid, plats och tillgångar vilket skapar stress. Hon anser att de anställda måste känna att de har kontroll över sitt arbetsliv och sin arbetsmiljö för att de ska känna sig mindre stressade. Undersökningen genomfördes på uppdrag av skrivarföretaget Canon under hösten 2007 av ICM Research som intervjuade 1 857 kontorsarbetare i 18 europeiska länder. Den visar också att anställda i sin frustration kan gå lös på kontorsmöblemanget. Hela 83 procent svarar att de har sett kollegor ta ut sin frustration på inredning och maskiner som skrivbord, skrivare, telefoner och tangentbord. ✱

Och låt inte lunchen bli en macka framför datorn. Ett avbrott mitt i arbetsdagen hjälper dig att mentalt slappna av och återhämta dig. · Se till att du får tillräckligt med sömn.

P FEM I TOP

I undersökningen frågades vad som skulle göra dem mindre stressade och arga på kontoret. Här är de fem de förbättringar som hamnade i topp: · Flexibelt arbete - komma bort från skrivbordet mer · Bättre IT och nätverk som inte kraschar · Ny och bättre chef · Skrivare som alltid är fulla med papper och aldrig får papperstrassel · Färre möten

www.kommuninfo.se


OFFENTLIGA CHEFER HÅRDARE ÄN PRIVATA Många offentliga chefer anser att det är totalt förbjudet att bjuda privat på restaurang och sedan ta ut ersättning för representation. Att skicka privata mejl på arbetstid är däremot accepterat.

E

n enkätundersökning som tidningen Chef har gjort visar att privata chefer är betydligt mer toleranta när det gäller tidsfiffel än vad offentliga chefer är. Med tidsfiffel menas sådant som

anställda gör på sin arbetstid som är mer eller mindre privat. 650 chefer i privata näringslivet och 380 chefer i offentliga sektorn har svarat på frågorna och tydliga skillnader visade sig. Till exempel tycker 58 procent av de privata cheferna att det är okej att ringa privatsamtal på tjänstemobilen. Bland de offentliga cheferna gäller det endast 33 procent. Drygt sju av tio privata chefer accepterar privata ärenden på arbetstid för att sedan jobba över. Bland offentliga kan det

jämföras med knappt sex av tio. – Jag tror att ju tryggare en chef är desto tolerantare. Vi pratat gärna om självstyre inom kommunerna men jag tror sällan det fungerar speciellt bra. Offentliga chefer har ofta otydliga ramar och det skapar osäkerhet, säger Agneta Granberg, kommunalråd i Göteborg. Allra mest förbjudet på hela arbetsmarknaden är det att rapportera mer övertid än man faktiskt har och mest accepterat är det att gå till läkaren som en del av arbetstiden. ✷

58 procent av de privata cheferna att det är okej att ringa privatsamtal på tjänstemobilen.

Bygga nytt, bygga om eller bygga till? Har ni svårt att få anbud på Byggnadsentreprenader? Dagens byggmarknad innebär att det är svårt att få in anbud. Många entreprenörer tvekar av tidsskäl. Genom att bifoga en anbudsmängdförteckning i ert förfrågningsunderlag ökar chansen till fler anbud. Entreprenörerna spar tid och fler lämnar in anbud, ni får en bättre upphandling i god konkurrens. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se, 08-585 375 00

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

19


UPPHANDLINGSSKOLAN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES

Upphandlingsskola del 2 SKOLAN ÄR INDELAD I FEM STEG STEG 1 GRUNDERNA FÖR DEN OFFENTLIGA MARKNADEN STEG 2 HUR GÖR MAN SIG KÄND PÅ UPPHANDLINGSMARKNADEN? STEG 3 HUR LÄMNAR MAN ANBUD? STEG 4 HUR PRÖVAS ANBUDEN? STEG 5 HUR FÖLJER MAN UPP RESULTATET?

Hur gör man sig känd på upphandlingsmarknaden? DEN OFFENTLIGA MARKNADEN skiljer sig inte

Per Hammarstedt är jurist på Stockholms handelskammare och jobbar med medlemsservice och näringspolitik. Han är också handelskammarens upphandlingsexpert och en av landets mest kunniga jurist på området. Som sådan är han mycket lämpad att lära oss mer om upphandlingsförfarandets vägar och det här är andra delen av upphandlingsskolan i OBIZ.

20

OBIZ | 1 • 2008

i alla steg från den privata dito. Det är lätt hänt att leverantören på grund av de formella reglerna kring upphandlingsprocessen gör misstaget att bortse från marknadsföring gentemot upphandlande myndigheter/enheter. Skäl kan vara att man inte vill riskera att bli diskvalificerad att delta som anbudsgivare i upphandlingen. En leverantör bör dock inte undvika att söka kontakt med en upphandlande enhet utan däremot gärna föreslå möte för att presentera sin verksamheten eller demonstrera en vara eller tjänst. Upphandlare rekommenderas också att utanför pågående upphandling genom s.k. show case eller hearings stärka kommunikationen med marknadens experter, dvs leverantörerna. Information till upphandlaren hjälper denne i sin nulägesoch behovsanalys för att fastställa vad som är mest lämpligt att upphandla och hur tydliga förfrågningsunderlag bör utformas. I ett andra led skiljer sig dock den offentliga marknaden från den privata. När man inom privat sektor håller möten, tyder köpsignalerna och förhandlar om kontrakt för att nå en uppgörelse, är förfarandet inom offentlig upphandling starkt reglerat och präglas av unika funktioner som offentlighet, transparens, likabehandling och möjligheter att

begäran överprövning. Hur stora eller små möjligheterna är till överprövning i praktiken får vi dock anledning att återkomma till senare. SKAPANDET AV ANBUDSFÖRFRÅGNINGAR

Utformningen av förfrågningsunderlaget är naturligtvis en uppgift som vilar helt på upphandlaren. Innehållet i underlaget utgör förutsättningarna för den efterföljande processen i upphandlingen och är därför mycket viktig. Det kan dock vara svårt för upphandlaren att ensam utforma kravspecifikationen för en produkt eller tjänst. Nödvändig kunskap för sådant arbete besitter oftast leverantörerna. Kravspecifikationen bör därför i praktiken utformas i samarbete mellan beställaren, inköparen och den sakkunnige experten. Det förekommer att upphandlaren håller ett möte med flera leverantörer för att sätta rätta kravnivåer och utforma s k “skall-” och “bör-” krav. På detta sätt utformas förfrågningar och kravställningar allt mer efter hur man vill att resultatet skall se ut, snarare än utifrån vad som måste ingå för att man skall komma dit (Flera exempel härpå finns för relativt komplicerade upphandlingar inom läkemedelsindustrin). Förfarandet ger ibland möjligheter för leverantören att ge alternativa förslag. Ofta kan emellertid ett alterna-

www.kommuninfo.se


tivt förslag inte anses rymmas inom förfrågningen. Det är lätt hänt att leverantörernas perspektiv inte stämmer med upphandlarens och att anbudet enligt strikt tolkning av reglerna faller utanför förfrågningen. Anbudet uppfattas alltså som ett sidoanbud och måste därför förkastas. Om nya förutsättningar ingår i ett anbud kan det endast komma att beaktas som ett sidoanbud. Det är högst oklart när sidoanbud verkligen beaktas. I de allra flesta fall torde det klassas som oren accept och därför falla under ny anbudsgivning. Upphandlare kan inte heller godtaga alternativa anbud om man inte uttryckligen angivet i förfrågningsunderlaget eller annonsen att sådana kommer att beaktas. En varningsflagg bör resas för att en leverantör allt för ingående medverkar i framtagningen av förfrågningsunderlaget. Samarbetet kan i positiv mening skapa starka band med beställaren. Men det medför också en uppenbar risk att man, i egenskap av expert, i för hög grad påverkar vilka krav som ställs i förfrågningen. Därmed är risken stor att leverantören också diskvalificerar sig själv från att

medverka i anbudsgivningen. Innan man medverkar som konsult med uppdraget att formulera förfrågningshandlingar bör man som leverantör alltså ställa sig frågan om inte intresset av att deltaga som anbudsgivare i själva upphandlingen är större. Även om ansvaret vilar på den upphandlande myndigheten/enheten bör en vinnande leverantör som också deltagit i att utforma underlaget vara medveten om riskerna för överprövning pga diskriminering eller brott mot likabehandlingsprincipen. ANNONSERINGSKRAVEN

Upphandlingar skall som huvudregel alltid annonseras. Det gäller alltså även upphandlingar under de s.k. tröskelvärdena som omfattas av de svenska upphandlingsreglerna (nya LOU 15 kap.). De databaser där annonsering måste ske för att kraven skall anses uppfyllda finns listade på bland annat handelskammarens hemsida för offentlig upphandling. From 1 januari i år förekommer ett nytt begrepp i upphandlingsreglerna, s.k. upphandlarprofil. Med sådan avses att upphandlare själva skall kunna

överprövning

tjänstelevera

förfrågnin

uppgörelse www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

21


UPPHANDLINGSSKOLAN

till de offentliga databaserna. Förfrågningsunderlag får i normalfallet heller inte skickas ut till leverantörer direkt, med risk för att några utesluts. Enligt tillsynsmyndigheten är det dock tillåtet för upphandlaren att skicka över en kopia på annonsen till en leverantör som man inte vill skall missa upphandlingen. HUR HITTAR MAN PASSANDE ANBUDSFÖRFRÅGNINGAR?

http://publications.europa.eu/tenders/index_sv.htm

förhandsannonsera sina upphandlingar – observera dock bara upphandlingar under tröskelvärdena – på en egen upphandlarprofil via Internet. Skyldigheten att publicera upphandlingen i en offentlig tillgänglig databas upphör därmed, under förutsättning att ett meddelande om detta offentliggörande sker till EU-kommissionen. Det kan därför komma bli allt vanligare i framtiden med annonsering via den upphandlande enhetens egna hemsida. Som leverantör gör man alltså klokt i att kontrollera med sin annonstillhandahållare om deras söktjänster även omfattar annonser via upphandlarprofiler. De grundläggande principerna om likabehandling och icke- diskriminering omfattar naturligtvis även annonseringsplikten. Det innebär till exempel att det inte är möjligt att ge mer omfattande information via en hemsidan innan samma information också sänts till EU:s publiceringskontor (se http://publications.europa.eu/tenders/index_sv.htm) eftersom det diskriminerar de leverantörer som endast vänt sig

örelse

Så ställs då leverantören inför den svåra uppgiften att hitta de förfrågningar som passar den egna verksamheten. Marknaden för de offentliga affärerna är mångfacetterad. Det är inte helt enkelt att få kännedom om vilka förfrågningar som ges ut och vid vilken tid så sker. En förfrågan som till en början kan verka intressant kan efter en närmare analys visa sig ligga i utkanten av företagets verksamhetsområde. Till hjälp för att hitta lämpliga affärer finns en rad utbildare och tjänsteleverantörer som tillhandahåller annonser. Några är www.kommuninfo.se, www.allego. se, www.opic.se, www.mercell.se, eller www.api.se. Det finns stora variationer i tjänsteutbudet och en leverantör bör därför undersöka vad som ingår i de olika tjänsterna. Upphandlingar finns att söka utan kostnad på många webbsidor om offentlig upphandling. De flesta annonstillhandahållare skräddarsyr en sökprofil för företag så att bara de förfrågningar som passar denna profil skickas ut till företaget. Det saknas tyvärr tjänsteleverantörer som har ett heltäckande annonsunderlag. Men de flesta säger sig täcka ungefär 80 % eller mer av marknaden. Om man verkligen vill vara på säkra sidan är man alltså tvungen att söka bland annonser hos flera av de större tjänsteleverantörerna om man inte vill missa intressanta upphandlingar. ✱ I nästa steg tar vi upp frågor kring förfrågningsunderlaget och viktiga tips inför anbudsskrivandet.

nsteleverantörer

frågningsunderlag 22

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


Ät grönt - må skönt! I vår sortiment hittar du allt du kan tänka dig. Ingen produkt är för svår eller för komplicerad att få tag i. Sortimentet består i huvudsak av frukt, grönsaker, potatis och ägg. Vi samarbetar även med olika leverantörer av konserver, oljor, pasta och kryddor. Livsmedelsverkt rekommenderar ett dagligt intag av frukt och grönsaker på ca 500 gram. Det motsvarar ca 3 frukter och ordentligt med grönsaker till lunch och middag. Utbudet idag gör det lätt att variera för att undvika att tröttna.

Centrala Partihallen AB Importörvägen 5-21, 120 44 Årsta

Tel: 08-81 03 35

Fax: 08-91 48 95

Info@cph.se

www.cph.se

Etesia tillverkar smidiga maskiner - du väljer mellan mulching och uppsamling - och kan användas hela året runt! Skeptisk eftersom klippdäcket sitter under: Prova! Du kommer att vara imponerad.

”Allt du kan lägga kan du klippa”

Attila är otroligt effektiv för skötsel av områden med långt gräs, sly eller buskar. Du kan klippa sly och buskar upp till 4 cm grova utan problem.

För mer information eller för att få en gratis demonstration tveka inte att ringa din Etesiaagent i Sverige på 0733-54 60 25 eller skicka ett email till etesia.sverige@yahoo.com

Klipper otroligt fint även i hög hastighet (22 km/tim) och i längre gräs.

1) Mulching/ bioclip under säsongen 2) Samla upp löv under hösten utan problem/ Städa 3) Snöröja och sanda 4) Vertikalskära…

Återförsäljare:

Service Centralen i Sundsvall, Pelles Service i Hallstavik, Trädgård´s i Enebyberg, Trädgårdsmaskiner i Sollentuna, Skärholmen Bil&Traktor i Huddinge, Svanå maskiner i Västerås, Miljömaskiner i Örebro, Miljömaskiner i Linköping, Tibro Skog&Trädgård i Tibro, Rasks Såg&Motor i Ulricehamn, Hornabo Maskin i Gnosjö, GH Maskin i Alingsås, Göteborgs Skog&Trädgård i Askim, Handins Skog&Trädgård i Tvååker, WBM Wilhelmsson i Fleninge, Alms Motor i Ystad, Jörgens Skog&Trädgård i Vinslöv, Ronneby Maskinaffär i Ronneby.

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

23


IT

SARAH-projektets syfte har varit att leverera säker och högkvalitativ vård i patientens hem. Med avancerad mobil diagnosutrustning och lättillgängligt journalsystem, har hemvården blivit både säker, enklel och effektiv.

SÄKER VÅRD I HEMMET MED IT-STÖD

Samarbetsprojektet SARAH har provat avancerad vård i hemmet med mobilt it-stöd. Med mobil diagnosutrustning och delad patientinformation har projektet funnit att vården blivit både säkrare, effektivare och enklare för patienterna. SARAH-PROJEKTET är ett nä-

ringslivsutvecklingsprojekt där syftet har varit att leverera en vård med hög kvalitet och säkerhet till patientens hem. Som ett led i detta har ett antal it-leverantörer utvecklat en integrerad produktplattform och kompletterande tjänster för vård och omsorg i hemmet. Fältförsöken

har gjorts med vård och omsorgspersonal vid Norrbottens läns landsting, Praktikertjänst i Vittangi , Luleå kommun och Bodens kommun. De har använt sig av en mobil diagnosvagn med dator och mobil diagnosutrustning kopplad till en dator som mobilt kopplat upp sig mot landstingets och kommunernas intranät. Försöken har gjorts med distriktsläkare, distriktssköterskor och kommunala sjuksköterskor i Råneå, Vittangi, Luleå och Boden. – Det som varit lite speciellt är både kommunala primärvården, landstinget och Praktikertjänst, en privat aktör deltagit, berättar Susanne Andersson,

www.kommuninfo.se


processutvecklare på Norrbottens läns landsting. NOMINERAT TILL PRIS

Projektet är nominerat till Sveapriset, som delas ut under Kvalitetsmässan, och i den utvärdering som gjorts i projektet pekar man på flera positiva erfarenheter. Den viktigaste är att tillgången till patientjournaler på plats hos patienten ger ökad säkerhet, då all information och patienthistorik kunnat tas fram direkt den behövts. – Genom mobil tillgång till journalerna har läkare har kunnat få aktuell information om patienten, till exempel vilka mediciner de använder. Det har betytt att patienterna fått ökad säkerhet och kontinuitet i bedömningarna, berättar Susanne Andersson. MOBIL DIAGNOSTIK

Möjligheten för distriktssköterskor på plats och distriktsläkare, som kan vara placerade på var som helst, att se samma information har visat sig värdefull. Dessutom har de kunnat dela direktinformation om patienternas status, då utrustning för mobil diagnostik använts för att

ge diagnosunderlag via datorn. En viktig effekt av detta är bland annat att man sluppit sätta kateter. Idag sätter man ofta kateter för säkerhets skull för att inte riskera framtida men. Med en portabel bladderscan, ett instrument som genom ultraljud mäter urinmängden i urinblåsan, har de kunna se den faktiska urinmängden. Annan utrustning som varit effektiv har varit en webbkamera och elektroniskt stetoskop där distriktsläkaren kunnat se och lyssna på patienten på distans. Journalernas tillgänglighet har också gjort att läkarna kunnat dokumentera i journalen i direkt samband med patientmötet, något som ytterligare ökat patientsäkerheten. Att mötet kunnat göras på plats på äldreboenden eller i hemmen, har också bidragit till ökad säkerhet och en lugnare miljö för patienterna. – Försöket inneburit en ökad arbetsbelastning för distriktssköterskorna, men också en uppgraderad roll. Dessutom har även de som varit skeptiska mot tekniken från början blivit positiva under försökets gång, säger Susanne Andersson. ✱

Tekniken både gjort att sköterskor och läkare kunnat dela information men har också underlättat vissa undersökningar. Med en webbkamera och elektroniskt stetoskop har distriktsläkaren kunnat se och lyssna på patienten på distans.

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

25


SPONSRING

Har kommunen rätt att använda skattebetalarnas pengar för att sponsra en enskild person? Vad får invånarna ut av det? Det finns kommuner som gjort det och andra som aldrig skulle komma på tanken.

ENSKILDA

IDROTTARE

blir kommunens

P

engarna som Örnsköldsvik satsade på Umeå IK:s stjärna Marta förväntas ge mycket mer tillbaka till kommunen än en annons i Umeås största dagstidning Västerbottens-Kuriren. – Den plats vi fick i media skulle vi aldrig fått för samma summa pengar i en annons, säger Elvy Söderström, Örnsköldviks kommunalråd. Men satsningen föll inte i god jord hos de lokala klubbarna. Det var framför allt Själevads IK som opponerade sig och tyckte dessa pengar skulle ha gått till något annat. – Det var många som tyckte att vi till exempel kunde

26

OBIZ | 1 • 2008

ha satsat på vår konstgräsplan som inte värms upp förrän i mars, säger Fredrik Holmgren, projektledare för Världsklass 2015. SATSNINGEN VAR EN DEL i projektet Världsklass

2015 där Örnsköldsvik arbetar med att kommunen år 2015 ska vara en stad i världsklass att leva, bo och besöka. De jobbar med fem delprojekt och ett av dem är regionutveckling. Hösten 2010 ska Botniabanan invigas och Umeå och Örnsköldsvik kommer att knytas ihop på ett tydligare sätt än tidigare. Under hösten 2007, just när Umeå IK stod i förhandlingar med Marta om kommande säsong, tog

www.kommuninfo.se


varumärke projektledaren för Världsklass 2015, Fredrik Holmgren, beslutet att samarbeta med klubben. Motprestationen är att Marta under våren ska göra två besök hos Örnsköldsviks föreningar. Kanske Själevad, Hägglunds Tjejsatsning eller fotbollsgymnasiet. – Vi har fått väldigt mycket för de 40 000 kronor vi satsade, säger Fredrik Holmgren. ÖRNSKÖLDSVIK HAR TIDIGARE hjälpt en handikap-

pad skidåkare och enskilda konståkare med pengar av symbolisk storlek. – Att bjuda in och uppmärksamma dessa idrottare tror jag stimulerar dem att fortsätta och vårt bidrag kan

www.kommuninfo.se

hjälpa en bit på vägen, säger Elvy Söderström. Kommunallagen säger att en kommun inte får gynna enskilda personer men Örnsköldsvik säger sig sponsra klubbarna dessa idrottare tillhör. EN ANNAN KOMMUN som passar på att använda sig

av en idrottsprofil är Pajala. Efter Charlotte Kallas seger i Tour de Ski i början av året lovade kommunalrådet henne en kommunal hustomt. Även här höjdes en del röster i protest men Bengt Niska menade att beslutet hade kommuninvånarna bakom sig och vad gäller kommunallagen var han säker på att ingen skulle överklaga. Några veckor senare säger han att tomtgåvan är

1 • 2008 | OBIZ

27


SPONSRING

FAKTA

ÖRNSKÖLDSVIKS SPONSRING AV UMEÅ IK

• Skulle Örnsköldsvik köpa en annons i VK/VF skulle de få betala 11 940 kronor för en kvartssida. • Hade Marta varit en kille hade det inte varit aktuellt för Örnskäldsvik att sponsra laget i Umeå. • De 40 000 kronorna som gick till UIK kom från projektet Världsklass 2015 som totalt besitter 7,3 miljoner kronor. Projektet har inte öronmärkta pengar för idrott. • Världsklass 2015 ska resultera i att Örnsköldsvik år 2015 har 60 000 invånare, en ökning med 5 00 personer, och ge 2 500 fler arbetstillfällen.

inaktuell men vill gärna att Kallas namn ska förknippas med kommunen. NIKLAS OLOVZON är varumärkesexpert på

kommunikationsbyrån S&B och han menar att det är en generell trend att kommuner funderar i varumärkestermer. Det finns numera marknadschefer eller utvecklingschefer anställda för att jobba med marknadsföringen. – Kommunerna lånar allt mer begrepp från näringslivet, säger han. Niklas Olovzon menar att det blir mer och mer fokus på storstadsregionerna, de små och mellanstora kommunerna måste fightas hårdare för att synas och höras. Han tror det är effektivt att ge kommunen ett ansikte genom en enskild person och idrotten kan många känna igen sig i.

att det därför skulle finnas en anledning att uppmuntra henne ser han inte. – Hon har väl så hon klarar sig ändå, det ska inte skattebetalarnas pengar gå till, säger Bo Frank. Niklas Olovzon tror att kommuner kan

vara försiktiga med att satsa på enskilda idrottare för att risken är större än sponsring av en hel klubb. – Nackdelen är att en person kan skada sig eller ställa till med någon skandal och då kan karriären vara över, säger han. ✱

KLÜFT PÅ EGNA BEN

Att få bidrag av sin kommun är inte något som enskilda idrottare ska räkna med. Till exempel Karolina Klüfts hemkommun Växjö har aldrig diskuterat frågan att sponsra henne. – Det känns väldigt främmande, säger kommunalrådet Bo Frank. Han menar att de bara sponsrar föreningar och tycker även det skulle kännas främmande om ett kommunalt bolag skulle sponsra en enskild idrottare. Att till exempel Karolina Klüft sätter Växjö på kartan och

28

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


Miljöledning – ett verktyg för hållbar utveckling Miljöledning enligt ISO 14001 – ett utmärkt sätt att visa för omvärlden att er kommun faktiskt arbetar aktivt med miljöfrågor. ISO 14001 leder till fördelar som: • Effektivare miljöarbete • Bättre struktur och överblick • Tydligare rutiner och ansvar • Bättre beslutsunderlag vid t.ex. upphandling

Pris 1 145 kr

Beställ p

å: Tel : 08 E-post : -555 523 10 sis.sale www.s s @ sis.se is.se

Moms och frakt tillkommer

Störst i Norden på standarder SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

KWA skapar trivsel i Park och på Café

Holmsund möbelgrupp

Birka cafémöbler

Vi vill gärna ge alla människor en möjlighet att njuta av utelivet på bästa sätt. Närproducerade möbler, vi har i över 60 år tillverkat trädgårdsmöbler i Halländska Knäred! Svenska råvaror, FSC-märkt furu som laseras och stål som galvaniseras före pulverlackering.

0 4 3 0 - 4 9 4 1 0 | w ww. kwa.se | sales@kwa. se

www.kommuninfo.se

Wallen parkbänk


LEDARSKAP

Linnea Begqvists första adept i det omvända mentorprogrammet i Skellefteå var Jan Midlert, gymnasiechef i Skellefteå kommun.

OMVÄNT 30

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


Utifrån ser mentorprogrammet i Skellefteå ut som omvända världen där ungdomar är mentorer åt vuxna, men projektledaren Annica Bray poängterar likheterna med andra mentorprogram och menar att det endast mentorernas kompetens som är ovanlig – att vara unga.

V

åren 2006 startade ett projekt i Skellefteå där tio vuxna chefer från privata näringslivet och offentlig sektor i Skellefteå fick möjligheten att få en mentor av det lite ovanliga slaget. De vuxna adepterna fick var sin ungdom som mentor, att lyssna på och ta intryck av. – Ungdomar är experter på hur det är att vara just ungdomar och det är den spetskompetensen adepterna är ute efter, säger Annica Bray, projektledare och vd på konsultföretaget Kubera Production AB. LYSSNAR PÅ UNGDOMAR

Hon pekar på att vuxna idag vill vara så ungdomliga att många tror sig om att fortfarande veta hur det är att vara ung. Där, menar hon, gör vuxna ett misstag som inte fullt ut lyssnar till ungdomar med insikten om att kunskapen om hur unga tänker idag är unik för de unga. Inspirationen till projektet fick hon efter att ha sett filmen Big, med Tom Hanks i huvudrollen. Där får en ung pojke plötsligt en vuxens kropp och blir anställd som produktutvecklare åt ett leksaksföretag. Insikten om att denna pojke var den som var bäst lämpad att ta fram nya leksaker satte

www.kommuninfo.se

projektledaren Annica Bray på spåret som ledde till det projekt som nu drivs i Skellefteå. HITTA SINA ROLLER

Första omgången genomfördes med tio vuxna och tio mentorer, där mentorerna identifierats och rekryterats via skolornas elevråd. Varje adept fick ta fram en profil på sina mentorer, men också gå en kortare utbildning för att bättre kunna ta vara på mentorernas kunskap och hitta sina, kanske ovana, roller. En av mentorerna som nu är inne på sin andra omgång är Linnea Bergqvist, 17-årig gymnasiestudent på estetiska programmets andra år. Hon tvekade inte att återigen ta sig an en äldre adept. – Jag har lärt mig massor av att vara mentor, inte minst språkligt och vilka överväganden man arbetar med som vuxen, säger hon. UNGA ÖVERVÄGANDEN

Jan Midler, gymnasiechef och Linnea Bergqvists första adept, tycker att det var givande att ha henne som mentor och pekar på att sällan har möjlighet att höra ungdomars synpunkter trots att hans arbetet rör just ungdomar. – Att sitta ner och samtala som vi har gjort har givit mig ökade kunskaper om hur en ung människa resonerar i olika frågor och vilka överväganden hon skulle gjort i min situation, säger han. Nu har andra mentoromgången startat och trots att den också skulle ha samlar tio mentorer och adepter, blev de elva par till slut. Så stort var trycket på att få vara med. ✷

Vi bryr oss om din personal. Som arbetsgivare eller ansvarig chef är du mån om att din personal ska må bra. Med rätt hjälp blir sjukskrivningen kortare och kostnaderna lägre. Hos Alfta Rehab Center finns aktiva friskvårdsoch rehabiliteringsprogram som hjälper människor som kommit i obalans pga livsstil, sjukdom eller olyckor. Hos oss är alltid människan i centrum. Vi möter människan som hon är – unik – och skräddarsyr insatserna efter behov. Varje människa ska få en nystart som gör det möjligt att komma tillbaka till yrkeslivet samt kunskap som möjliggör ett aktivare liv i framtiden. Vår grundinställning är att alltid stärka det friska. Att alltid få människor att finna sin inre kraft att komma tillbaka till ett friskare liv. Idag möter vi människor inte bara på vår anläggning i Alfta utan vi genomför utredningar och rehabiliteringar över hela Sverige. Närmare dig.

www.alftarehab.se Alfta • Borlänge • Göteborg • Kalix • Söderhamn • Umeå Uppsala • Västerås • Östersund 0271 – 58 000

1 • 2008 | OBIZ

31


SKOLORNAS UTEMILJÖ

YTAN VIKTIGAST NÄR LUNDASKOLA FICK UPPRUSTAD SKOLGÅRD Vad som för några år sedan var en liten skolgård som användes som parkering på eftermiddagarna, stor busshållplats i närheten och en massa asfalt. Det är idag en fungerande skolgård med damm och grönyta, men det var själva ytans ökning som var viktigast.

S

tatens Byggeforskningsinstitut i Danmark har tittat närmare på skolornas utemiljö i Norden och funnit att den försämrade utemiljön minskat barnens möjligheter till ett aktivt uteliv i skolan, och de många åren av åsidosatt

underhåll och utveckling har medfört att skolans utemiljö ofta är nedsliten och oinspirerande. HÅRDGJORDA YTOR

Vidare anser de inte heller att förhållandet på de nya skolorna är mycket bättre. Där används de gröna områdena mest för idrott sommartid, och rummen mellan husen är trista hårdgjorda ytor med få utmaningar till annat än bollspel. Inte så konstigt då, att soffhörnan då blir en attraktiv plats under rasten. – I alla de nordiska länderna har man de senaste åren börjat prioritera skolans utemiljö för både lek och lärande. Nya

Planskiss över Vårfruskolans skolgård.

Sparkbilen Specialpris 1990.-

Bilar för aktiva barn Lådbilar, sparkbilar, hästvagnar och RollerCar Classic. Snart är det vår med nya uteaktiviteter. Vi på RollerCar utvecklar produkter som passar bra för barnen i skolan, förskolan och på fritidsverksamheten.

RollerCar-Classic

info@rollercar.com | www.rollercar.com | 031-91 85 50

32

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


platser iordningställs – i flera fall med verkstäder under bar himmel med plats för hantverk och naturstudier, eldstäder och naturlekplatser. Det stimulerar till fysisk aktivitet i det fria både under lektion och under rast. Skolgården fyller också en viktig funktion efter skolans slut, då de olika platserna i utemiljön kan brukas för fritidsaktiviteter av både barn och vuxna, säger seniorforskare Karen Attwell, samordnare i ett projekt som syftat till att kartlägga och sprida exempel på bra utemiljöer på skolor i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sverige är det nordiska land som först började sätta skolgården i fokus. Och det har lett till goda resultat. GRÖNSKANDE MILJÖ

Vårfruskolan, uppförd 1868 och tillbyggd 1993, ligger mitt i Lund. Under de senaste tio åren har en grupp lärare ansvarat för utvecklingen av skolans utemiljö. Den ursprungliga asfaltöknen är nu omvandlad till en spännande skolgårdsmiljö med grönska och flera olika platser och rum för olika aktiviteter. Att ytan blev större anses som det viktigaste steget

mot förbättringen som bland annat innehåller en av barnens favoritplatser, en labyrint byggd av tegelsten och omgärdad av en grön häck. Labyrinten är skapad av lärare, barn och föräldrar. I samband med tillbyggnaden av skolan 1993 fick skolgården två små skuggande körsbärslundar med stora stenar under träden och en upphöjd planteringsbädd med blommor och buskar. Där blev också plats för en talarstol, Speakers Corner, och ett växthus att användas i undervisningen.

� ��� �

�� � � �

Svanenmärkta lekhus, gungor, klätterredskap

HJÄLP FRÅN KOMMUNEN

När en bussterminal som låg nära skolan flyttades och ersattes med en tillfällig park, tog skolan en del av parken i anspråk som skolgård. Här finns skolans enda gräsmatta, omgiven av buskoch trädplanteringar som skydd mot det omgivande offentliga rummet. På gräsmattan har lärare och föräldrar med hjälp från kommunen anlagt en liten damm, och en klass har tillsammans med sin slöjdlärare byggt en välvd träbro över vattnet. Varje lärare ansvarar för ett särskilt området på skolgården och sköter det tillsammans med sina elever. ✱

vanenmärkt lekutrustning, S miljövänligt och säkert för barnens bästa. öve Lekmiljö är första S leverantör i Skandinavien att tildelas miljömärket Svanen på lekutrustning. öve ger 15 års S hållbarhetsgaranti på aluminium och HPL.

Skandinaviens enda leverantör av Svanenmärkt lekutrustning! FÖR BARNENS SKULL! Skolans utemiljö har fört en tynande tillvaro de senaste 50 åren. Men bland annat på Vårfruskolan i Lund kan man hämta inspiration till bättre skolgårdar.

Hitta mer information på www.sove.se

FOTO: PIA SCHMIDTBAUER

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

33


SKOLORNAS UTEMILJÖ

TIPS FÖR EN BRA SKOLGÅRD • Fantasifulla skulpturer • Ihåliga stockar och stora stenblock • Träd och buskar • Lianer • Gräskullar • Buskage och skogspartier som delar in skolgården i zoner och revir • En riktig lekstuga eller annat hus att utveckla lekar i

MYCKET GÅR ATT FÖRBÄTTRA Det går att göra enkla, men viktiga förbättringar av skolans utemiljö utan att hela skolans budget behöver ta slut. Storlek, gräs, ytor att utforska och en skolgård som inte omgärdar – det är några viktiga råd.

K

arin Ingelström är lärare på Vårfruskolan i Lund och är den som tillsammans med arkitekten Claus Kindt ligger bakom mycket av förändringarna och deras samlade bild är att den största förändringen av skolgården på Vårfruskolan var att den blev större. Busshållplatsen som tagit upp utrymme flyttades bland annat och de fick granntomten. Det man prioriterade var lek och estetik. – Det byggdes modeller över

LÄS MER 34

OBIZ | 1 • 2008

hur skolgården skulle kunna se ut. Planeringsarbetet är viktigt, säger Karin Ingelström. Man fick rätta mun efter matsäck och göra förändringar som inte kostade så mycket. Större delen av alla asfalt fick vara kvar, men på en del av gården lades det gräs, en stubbring byggdes, ett speakers corner gjordes i en del av gräsytan och en damm anlades. På så sätt fick man en park på skolgården som i sin tur blev en del av stadens grönytor. – För att det ska bli en bra skolgård behövs upplevelser. Grönytan och vattnet ger liv åt gården. Sedan var det viktigt att den inte omgärdade, utan att eleverna hade möjlighet att gå runt huset och kanske vara lite för sig själva ibland. Det har också gjort skolgården lugnare, säger Karin Ingelström. ✱

Hemsida www.greenathome.se

• Små naturliga uterum • Pampiga entréer, plattor fram till ingången • Ombonad samlingsplats • Harmoniska konstverk som vänder sig till barn

E-mail info@greenathome.se

Tel 0733-343 993

Varför ska vi ha konstgräs på våra skolgårdar? - ser ut som naturligt gräs - tål slitage till skillnad från vanligt gräs - blir varken lerigt eller dammigt - minskade skötselkostnader utomhus - minskade städkostnader inomhus - roligare lekyta för barnen - gräsallergiker blir utan besvär För mer info www.greenathome.se

Få fler tips på: www-uterum.slu.se

www.kommuninfo.se


Bot mot fyrkantiga ögon. Datorskärmens flimmer utövar en hypnotisk dragningskraft på dagens barn. Men det finns ingen ersättning till den spontana och fria leken. Det är genom att leka tillsammans som barn lär sig förstå varandra, hittar sin nyfikenhet och utvecklar sin förmåga att lösa praktiska problem. Hos oss på HAGS har lekfullheten alltid fått fritt spelrum. För nya generationer utvecklar vi lekplatser där kreativiteten syresätts – och där ingen blir avskärmad.

HAGS konstruerar, tillverkar och marknadsför kvalitets- och säkerhetstestade lekplatser sedan 1948. Läs mer på www.hags.se

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

35


LOU

VS Stämde för moralens skull GE Healthcare hittade inget tidigare liknande fall inom samma sektor när de beslutade sig för att stämma Region Skåne för brott mot LOU. Bengt Nielsen litade på sin magkänsla och gav sig in i striden.

Å

ret var 2004 och Bengt Nielsen var på den tiden chef för GE Helthcare i Norden. De var med i en upphandling som Region Skåne gjorde för sjukhusutrustning till det nya diagnostiska centret i Malmö. Det var en av de största upphandlingarna som gjorts i Sverige och allt kändes bra, företaget var ganska säkra på att vinna stora delar av upphandlingen. Men så blev inte fallet. Istället gick i stort sett hela avtalet till Siemens och Bengt Nielsen blev misstänksam. Ett företag har tio dagar på sig att överklaga en upphandling och efter att Bengt och hans medarbetare läst alla papper gällande tilldelning beslutade de sig för att gör så. Det var något i förfarandet som indikerade på att allt inte stod rätt till, att allt

36

OBIZ | 1 • 2008

inte kom upp på bordet. – Vi är ett stort och inarbetat företag. Vår policy är att göra så transparenta och etiska affärer som bara är möjligt, säger Bengt Nielsen som idag är externt forskningsansvarig på företaget. De lämnade in sin ansökan till Länsrätten som beslutade att fallet skulle backas och en ny utvärdering skulle göras. Efter en överklagan från Region Skåne beslutade Kammarrätten att hela upphandlingen skulle göras om. Region Skåne hade då redan skrivit under avtalet med Siemens och de menade att allt gått rätt till. Det fanns stora frågetecken varför de gav Siemens avtalet i stället för GE Healthcare. – De sa att vi var för dyra, men det visade sig i rätten att det var en efterkonstruktion, säger Bengt Nielsen.

säger han. Tingsrätten slog 2005 fast att Region Skåne skulle betala cirka 23 miljoner kronor i skadestånd till GE Healthcare. Region Skåne överklagade domen till Hovrätten men gick i april 2007 med på förlikning. De betalade en summa på 13,5 miljoner till GE Healthcare som skänkte bort pengarna till välgörande ändamål i Sverige. Bengt Nielsen poängterar att denna process inte handlade

om pengar för företaget. De vill att affärer ska vara etiskt riktiga och en sådan här rättsprocess tror han främst gynnar småföretagare. – Att organisationer ska kunna bryta mot LOU helt öppet utan att få backning är förskräckligt. Lagen måste skydda små företag som inte kan ta den risk vi klarade av, säger han. Obiz har sökt kommentarer från Region Skåne utan framgång. ✱

FAKTA

GE HEALTHCARE

• GE Healthcare tillverkar sjukhusutrustning och utvecklar IT-system som binder ihop den digitala kommunikationen. • I Uppsala utvecklar de och tillverkar produkter som deras kunder använder för framställning av biotekniska läkemedel, så som insulin och humant tillväxthormon. • I Umeå producerar de laboratorieinstrument. • Globalt omsätter GE Healthcare 15 miljarder USD varje år.

TUNG BEVISBÖRDA

• GE Healthcare har drygt 45 000 anställda i mer än 100 länder.

En komplicerad och snårig rättsprocess drog igång med många detaljer och mycket material. – Vi hade tung bevisbörda. Om allt skulle ha skötts på rätt sätt skulle vi ha vunnit affären,

• I Sverige sysselsätter de närmare 2 000 personer. • GE Healthcare ingår i General Electric Company som varje år satsar 1 miljard USD på forskning. • I Sverige forskar de bland annat för att kunna upptäcka sjukdomar redan på genstadiet, innan de hunnit utvecklats.

www.kommuninfo.se


Spol- & Sugfordon

Avloppsrengöringstillbehör

Högtryckspumpar TV-inspektionsutrustning

Vi finns på Underhållsmässan i Göteborg, 1-4 April. NYHET! Vi har den senaste Slamsugaren & finns utanför entrén. AB Högtryckskonsulten Ekebergabacken 70, 123 63 Farsta Tel. 08-604 71 80

�������������� ���������������� ������������������� Är det för att du vill ha nöjda kunder, affärsmässighet och kompetenta, motiverade medarbetare? Eller för att dina kunder ställer krav på kvalitet, miljöledning och kompetens? Eller är det för att FR 2000 utgår från ISO, men är enklare att införa och ett mer integrerat system för ledning av kvalitet, miljö, kompetens, hälsa och säkerhet? Vi tror det, men se själv på www.fr2000.se

VERKSAMHETSLEDNING FÖR ALLA ORGANISATIONER

www.fr2000.se

www.hogtryckskonsulten.com

Flytta PC:n – gör som fler och fler av Sveriges landsting. Kontakta oss för en trygg och säker BLACK BOX lösning. Med en Black Box lösning får du:

Mer plats, högre säkerhet, tystare arbetsplats, bättre åtkomst vid service. Du undviker:

Buller, värmeutveckling, säkerhetsproblem, elektromagnetisk och galvanisk störning.

Urval av miljöer med BLACK BOX lösningar: � Kontorsmiljö för direkt access till servrar i datahallen � Sammanträdesrum och konferenssalar � Lärosalar på skolor, universitet och bibliotek � Digital signage lösningar för informationsystem. � Sjukhus

BLACK BOX förenklar och säkrar patientmiljö och övervakning i sjukhusmiljö. Med KVM Extenders från Black Box får man en bättre miljö för både personal och patienter på sjukhuset. Genom att skilja datorn från användarplatsen får man bort ljud och värmeutveckling från patientnära miljö och samtidigt får datorn en bättre miljö för service/underhåll. Högupplösta applikationer upp till 1920x1200 stöds och med

fiberextenders får man en galvanisk avskiljning mellan dator och patient. Vi har bland annat sålt lösningar för dessa områden: Våra KVM Extenders finns - Operationssalar i modeller för CatX, - Patientövervakning fiberoptik och TCP/IP. - Informationssystem DVI/ VGA io Aud B US

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

Kontakta oss för rådgivning: 08-44 55 880, 031-15 80 90, 040-23 60 90. Fri telefonsupport 24/7/365 på alla Black Box produkter. www.blackboxab.se

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

37


ANNONSPUSSEL

ANNONSÖRSLISTA

HITTA RÄTT ANNONS – vinn en GPS-navigator Nu har du chansen att vinna en GPS-navigator, en Garmin nüvi 200. Det enda du behöver göra är att hitta de annonser vi valt delar av och lagt i var sin ruta. Din uppgift är att skriva sidnumret på den annons som vi valt en del av och skriva det numret i anslutning till numret på den ruta det gäller. På nedanstående kupong skriver du också ditt namn, adress, telefonnummer och epost-adress. När du gjort det tävlar du inte bara om en tv, vi har också 10 tröstpriser i form av trisslotter. Skrapar du fram en miljon där har du snabbt förvandlat tröstpriset till ditt livs förstapris!

Flytta PC:n Vinnare

PREEM (bizkit)

2

Perstorps Spec.Chemicals

5

LRQA Sverige AB

7

Adra Match

9

Lightforce Sweden AB

9

Zonderacom

9

Bergslagsbild

15

ISP Prod AB

15

Eko Systems

17

Familjehemspoolen

17

Assistansia/Humana AB

17

BK Beräkningskonsulter

19

Centrala Partihallen

23

Etesia Agent i Sverige

23

Sysarb Tools AB

25

KWA Knäreds Verkstad

29

SIS Förlag

29

Högtryckskonsulten AB

31

MVR Service AB

31

Roller Car

32

Green at home

32

Söve AB

33

Hags Aneby AB

35

Alfta Rehab Center

37

Black Box landsting

37

Locker Room/Hjälmhuset

39

Brio Lek & Lär

41

Norsjö Moped AB

41

Daus Tryckeri

46

– gör som fler och fler av Sveriges landsting. Kontakta oss för en trygg och säker BLACK BOX lösning.

Obiz nr 2 2007

ANNONSPUSSELTÄVLING FÖRETAGSKRYSSET 1:a pris – Mobiltelefon Tröstpris – trisslott 10 st biobiljetter EPI Specialisten Rolffår Cederström, Stockholm Håkan Wallman, Smedjebacken Erling Permed Henriksson, Linköping Med Bergkvist, en BlackKristinehamn Box lösning du: Urval av miljöer BLACK BOX lösningar: Colemont Kristina Lövgren, Dorotea Richtnér, Sundbyberg 2 st biobiljetter Mer plats, högre säkerhet, tystare arbetsplats, Ingegerd Jobmeal KontorsmiljöViola för Holgersson, direkt access till servrar i datahallen Carina Karlsson, Aneby Lena Larsson, � Vilhelmina bättre åtkomst vid service. Roland Thulin, Jönköping Maj-Lene Blomberg, Ljusne � Sammanträdesrum Vårgårda och konferenssalar Torbjörn Rönnbäck, Mockfjärd Håkan Lindberg, Fränsta Karin Hallberg, Strömstad �

Du undviker:

Buller, värmeutveckling, säkerhetsproblem, elektromagnetisk och galvanisk störning.

� �

46 47 52

Lärosalar på skolor, universitet och bibliotek Lars Ahlm, Åshammar Digital signage lösningar informationsystem. Katarina Pousette,för Umeå Sjukhus

BLACK BOX förenklar och säkrar patient- fiberextenders får man en galvanisk avskiljmiljö och övervakning i sjukhusmiljö. ning mellan dator och patient. Jag harMed hittatKVM alla Extenders annonserna och vill vara med ochVi tävla en GPS-navigator! från Black Box får harom bland annat sålt lösningar för OBIZ/GPS 2008 man en bättre miljö för både personal och dessa områden: Ruta 1: annonsen finns på sidan ______ Ruta 4: annonsen finns på sidan Våra ______ KVM Extenders finns patienter på sjukhuset. - Operationssalar i modeller för CatX, Ruta 2: annonsen finns sidan ______ Ruta- 5: annonsen sidan ______ enatachlumska.se. Klättra upp på världens högstaattberg. Gör en överdådig iPatientövervakning kajak ochfinns på på cykel. Genom skilja på datorn från användar- resa fiberoptik och TCP/IP. Ruta 3: annonsen på sidan ______ Ruta- 6: annonsen finns på sidan ______ 1 2 platsen får finns man bort ljud och värmeInformationssystem utveckling från patientnära miljö och NAMN:samtidigt ___________________________________________________________________________________ får datorn en bättre miljö för service/underhåll. Högupplösta applika- må skönt! GATUADRESS: ____________________________________________________________________________ tioner du allt du kan tänka dig. Ingen produkt är för svår eller för komplicerad att få tag i. Sortimentet består i huvudsak av frukt,upp till 1920x1200 stöds och med

KUPONG

nata tar inga onödiga risker! DVI/ VGA io Aud B US

h ägg. Vi samarbetar även med olika leverantörer av konserver, oljor, pasta och kryddor.

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

POSTNUMMER/ORT: _______________________________________________________________________

mmenderar ett dagligt intag av frukt och grönsaker på ca 500 gram. Det motsvarar ca 3 frukter och ordentligt med grönsaker Utbudet idag gör det lätt att variera för att undvika att tröttna.

3

mska.

Kontakta oss4 för rådgivning: 08-44 55 880, 031-15_______________________________________________________________________ 80 90, 040-23 60 90. TELEFONNUMMER: Pålästa proffs skyddar sig på säkraste sätt mot Fri telefonsupport 24/7/365 på alla Black Box produkter. EPOST-ADRESS: ___________________________________________________________________________ det ovissa i både äventyr och vardag. Det gäller www.blackboxab.se

n AB Importörvägen 5-21, 120 44 Årsta

5

Medarbetaren är en Ev skatt betalas av vinnaren. Skicka ditt svar till Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå. också vid valet av cykelhjälm. viktig resurs! OBS! Senast den 21 april 2008 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! Märk ditt kuvert: GPS-navigator. Tel: 08-81 03 35

6

Fax: 08-91 48 95

Info@cph.se

www.cph.se

Vinnarna meddelas i nummer 2/2008 av Kommuninfo – OBIZ.

Prowell cykelhjälmar har ”evigt” uthålliga uppfattning i olika frågor blir allt oftarehärdplasten Polyuretan som stötfångare och Anställda på Kommuninfo eller eventuella samarbetsföretag, samt de anställdas anhöriga, äger inte rätt att delta i denna tävling. en självklar del i ansträngningarna att inte någon sakta sönderfallande termoplast. ® Att mäta medarbetarens engagemang, välmående och

atser sedan 1948. Läs mer på www.hags.se behålla organisationens attraktions-

38

OBIZ | 1kraft. • 2008

www.kommuninfo.se


Besök www.renatachlumska.se. Klättra upp på världens högsta berg. Gör en överdådig resa i kajak och på cykel.

Renata tar inga onödiga risker! Renata Chlumska. Äventyrare.

Pålästa proffs skyddar sig på säkraste sätt mot det ovissa i både äventyr och vardag. Det gäller också vid valet av cykelhjälm. Prowell® cykelhjälmar har ”evigt” uthålliga härdplasten Polyuretan som stötfångare och inte någon sakta sönderfallande termoplast.

Storebror David: ”Emil kan ärva min Prowell. Den är alltid säker.”

���������������������������������������������������®�������������� �������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������

SSEN1078 SSEN1080

�������������������������������������������������������������������������������������������������������

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

39


KVALITETSARBETE

Örkelljunga Utbildningscentrum var en av tre skolor i Sverige som fick ett erkännande av SIQ. Ingen var bra nog att få pris.

INGEN SKOLA VAR BRA NOG 40

OBIZ | 1 • 2008

Ingen skola fick Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2007. Det är en kraftig försämring från förra året då tre skolor tog emot utmärkelsen. 2006 FICK SIQ , Institutet för kvalitets-

utveckling, i uppdrag av regeringen att lyfta fram goda föredömen i skolan. De ska ska stödja systematisk kvalitetsarbete och styra undervisningsarbetet mot våra nationella mål. Skolorna betalar, beroende på antalet anställda, en summa för att få stödet och examinatorer åker runt till skolorna och utvärderar arbetet. Förra året fick tre skolor utmärkelsen men varför ingen fick det i år är svårt att svara på. – För att nå upp till dessa krav krävs en skola i världsklass, de ska vara nationella föredömen, säger Fredrik Lundgren, projektledare Kvalitetsutmärkel-

www.kommuninfo.se


Cleverboard

- vår interaktiva skrivtavla - passar alla! Effektiviteten och koncentrationen ökar på lektionerna genom att du får datorns alla fördelar men behåller fortfarande ögonkontakt med eleverna eftersom du står framme vid tavlan, precis som vanligt.

För info om priser och demonstrationer kontakta Kajsa Eek, tel 0479-19 839, email kajsa.eek@briolekolar.se. www.lekolar.se

sen Bättre Skola. De tre skolorna som fick erkännanden var på god väg och Fredrik Lundgren tror att detta motiverar dem att jobba vidare med kvalitetsarbetet. Rektor Roy Ekstrand på Örkelljunga Utbildningscentrum i Skåne håller med. De var en av de tre skolorna som fick ett erkännande. – Vi tar emot erkännandet med glädje, detta sporrar oss att jobba vidare och vi hoppas på en utmärkelse nästa gång, säger han. Örkelljunga Utbildningscentrum hade bra systemarbete, kvalitetsutveckling och dialogutveckling. De saknade däremot bitar i sitt synliggö-

www.kommuninfo.se

rande av resultatet och analysen var något knapp. Roy Ekstrand tycker att det är viktigt för skolan att vara med, speciellt eftersom de är en relativt nystartad skola. – Vi har hård konkurrens och det gäller att se till att vara med på banan, säger han. Varför behövs då ett pris som detta? Fredrik Ljunggren menar att det finns många duktiga individuella lärare men många skolor har ett dåligt organisatoriskt arbete. Undervisningen och arbetet runt omkring med till exempel föräldrar kan vara bristande och därför behövs SIQ:s arbete. Sex skolor deltog i kvalitetsarbetet under 2007. ✱

1 • 2008 | OBIZ

41


UPPHANDLING

LITEN KÄMPE VINNER MOT DE STORA Om och om igen vinner de allt fler och fler avtal. Under ett kvarts sekel har familjen Bäckvall levererat frukt och grönsaker till kunder runt om i Stockholm.

C

entrala Partihallen AB har funnits sedan mitten av 50-talet och sedan 1974 i familjen Bäckvalls regi då Kenneth Bäckvalls pappa köpte det. De har alltid varit inriktade på upphandlingar och det är också något de har blivit riktigt bra på. De senaste sex, sju åren har företaget expanderat. – Vi kom till ett läge där vi var tvungna att välja om vi skulle hoppa på tåget och hänga med eller fortsätta vara små, säger Kenneth Bäckvall som nu äger företaget tillsammans med sin fru Ingela Bäckvall. Företaget levererar frukt och grönsaker till främst statliga och kommunala inrättningar, men också restauranger och

butiker. Det går bra för dem. Just nu har de 15 kontrakt som de jobbar med. Många av dessa är upphandlingar de lyckats ta hem även med stora medtävlare som Cervera och Minigo. Vad är det då som gör dem så framgångsrika? Mycket tur och mycket skicklighet om man får tro Kenneth Bäckvall. – Jag skulle kunna tänka mig hålla kurser i upphandling i framtiden, säger han och ler lite hemlighetsfullt. En del av framgångskonceptet handlar om att företaget hoppar över en del mellanled, det gör varorna fräschare och priserna kan hållas nere. Han tror att en viktig del när det gäller konkurrensen är att hålla hög nivå på miljötänkandet. De är anslutna till REPA, stödjer Svenska Naturskyddsföreningen och arbetar med så korta och miljövänliga transporter som möjligt. – Det är för många som struntar i miljön, säger Kenneth Bäckvall. ✷

Centrala Partihallen AB har alltid varit inriktade på upphandlingar och det är också något de har blivit riktigt bra på. Kenneth Bäckvall äger företaget tillsammans med sin fru Ingela Bäckvall.

FAKTA

CENTRALA PARTIHALLEN AB

FÖDELSENAMN: Företaget hette från början Grönbergs partiaffär, dåvarande ägare var Gösta Grönberg. OMSÄTTNING: 2007 var omsättningen mellan 50 och 60 miljoner. Det väntas bli mera i år. ANSTÄLLDA: 25, inklusive Kenneth, Ingela och deras två döttrar. FRAMTIDSUTSIKTER: Utöka sortimentet, de har köpt en ny fastighet och vill satsa mer på konserveringsvaror och djupfrysta varor och torkade kryddor. De vill växa långsamt vilket emellanåt kan vara svårt. FÖRETAGSIDÉ: Vara en leverantör som kunderna är nöjda med och behandla stora och små kunder på lika villkor.

42

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


Konkurrensverket möter berörda inom upphandling Konkurrensverket har åkt runt och bjudit in till diskussion. De har besökt fem städer runt om i Sverige för att effektivisera offentlig upphandling och gynna konkurrensen.

U

pphandlande myndigheter, leverantörer, Handelskammaren, Företagarna och jurister har medverkat i diskussionerna

www.kommuninfo.se

som ska resultera i effektivare offentliga upphandlingar och gynnsammare konkurrens. – Vi har haft väldigt intressanta samtal, säger Peter Lindblom, chef för upphandlingsavdelningen på Konkurrensverket. Han menar att diskussionen är väldigt viktig. Konkurrensverket måste ta reda på vad som känns svårt och besvärligt och vad de kan göra för att underlätta för båda parter, säger Peter

Lindblom. Aktiviteten under diskussionerna har varit stor. – Det är viktigt att vi åker runt i Sverige och inte bara sitter i Stockholm och tror att vi vet hur det ska göras, säger han. Effektiviseringen av offentliga upphandlingar är väsentlig för att det handlar om väldigt stora pengar. Våra gemensamma medel ska utnyttjas på bästa sätt. Bland annat måste fler leve-

rantörer engagera sig och intressera sig för offentlig upphandling. För att det ska lyckas får inte förfrågningsunderlaget vara för krångligt och kraven som ställs måste kunna följas upp. – Ställer man till exempel vissa miljökrav måste det gå att följa upp dessa. Uppfylls de inte så har leverantören bluffat. Förtroende parterna emellan är viktigt, säger Lindblom. ✱

1 • 2008 | OBIZ

43


UPPHANDLING

På två år ska antalet miljövänliga upphandlingar öka med 50 procent. Miljövårdsverket tror inte det är en omöjlighet trots att antalet miljövänliga upphandlingar minskat de senaste tre åren.

+50% MILJÖVÄNLIGA UPPHANDLINGAR

SKA ÖKA REJÄLT FAKTA MILJÖVÄNLIGA UPPHANDLINGAR • I sex av tio upphandlingar ställs idag miljökrav. • 2010 ska nio av tio ställa miljökrav. • Fyra av tio upphandlare uppger att de ställer miljökrav ”ibland” eller ”sällan”. • Var tredje upphandlare anser att deras organisation är ”dålig” eller ”mycket dålig” på miljöanpassad upphandling. • I kommuner där många fått gå utbildningar har andelen miljöanpassade upphandlingar ökat. • Landstingen har kommit längre än kommunerna, det beror på att de är större och har råd att anställa spetskompetens. • Även EU vill uppmuntra miljökrav vid upphandlingar och kommissionen utvecklar just nu en verktygslåda med tips och råd till upphandlare.

44

OBIZ | 1 • 2008

I

dag ställs miljökrav i cirka 60 procent av alla offentliga upphandlingar. På tre år har den siffran minskat med nästan tio procentenheter. Trots det har Miljöstyrningsrådet ett mål att öka siffran till 90 procent på två år. – Jag tror inte det är orealistiskt, vi tycker om att ha något att bita i, säger Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upphandling på Miljöstyrningsrådet. Det är Naturvårdsverket som gör undersökningarna med hjälp av enkäter. Enligt en gammal undersökning från 2001 är bara cirka hälften av de fall där miljökrav ställs

utformade så att de har en reell positiv påverkan på miljön. Även detta vill Miljöstyrningsrådet ändra på till 2010 då en fördubbling ska ha skett. HANDLINGSPLAN

Grunden till detta förbättringsarbete kom i mars förra året då regeringen kom med en handlingsplan för Miljöstyrningsrådet som sträcker sig över tre år. Detta innebär bland annat drygt 20 miljoner kronor i resurspengar för att rådet ska uppnå målen. Pengarna är väl behövda då rådet länge dragits med mager ekonomi. Nu satsar de på nyanställning

www.kommuninfo.se


Jag tror inte det är orealistiskt, vi tycker om att ha något att bita i ”

och marknadsföring. – Vi har anställt en marknads- och informationsansvarig. Det tror jag kommer att sätta sprätt på det hela, säger Peter Nohrstedt. Miljöstyrningsrådet ska synas mer i media än tidigare men de ska också samarbeta mer med andra organisationer inom näringsliv och offentlig sektor. Dessutom ska de utbilda fler som arbetar professionellt med upphandling. Nohrstedt tror också att politikerna måste

börja engagera sig på allvar allt eftersom miljötänket blir allt viktigare. SPJUTSSPETSKRITERIER

Ett annat arbete de driver för att uppnå målen är att utveckla mer miljöteknikdrivande kriterier, så kallade spjutspetskriterier. Dessa kriterier ska driva på utvecklingen och trigga marknaden. Ser man övergripande på marknaden så finns det produkter som ligger på en basnivå av miljöprestanda,

produkter som ligger på en mellannivå av miljöprestanda men sedan finns det också de så kallade spjutspetsarna. De omfattar produkter i frontlinjen av befintlig miljöanpassning. – Dessa vill vi identifiera och beskriva i form av kriterier och de ska vara verktyg som hjälper till att handla mer miljöanpassat, säger Peter Nohrstedt, . Arbetet med dessa spjutspetskriterier är nystartat och han menar att arbetet kommer att utvecklas under resans gång

men det är också en del i det som ska förbättra siffrorna till 2010. REGIONAL FRÅGA

Om vi någonsin får se miljökrav i hundra procent av alla offentliga upphandlingar vet inte Peter Nohrstedt. – Kanske om riksdag och regering sätter upp något sådant mål men det är en typisk kommunal och regional fråga där självstyret gäller. Det kan bli svårt att få nästan 300 kommuner att ta samma beslut. ✱

PROFESSIONELLA UPPHANDLARE HAR DÅLIG KUNSKAP Färre kommuner ställer miljökrav vid upphandlingar idag än för tre år sedan. Minskningen är oförklarlig men nu satsar staten på utbildning för att vända trenden.

A

mbitionen finns, andelen kommuner som antagit riktlinjer för miljöanpassad upphandling har ökat till fyra av fem, det är nästan en fördubbling på tre år. Men på samma tidsperiod har de som verkligen ställer miljökrav vid upphandling minskat med nästan tio procentenheter. Naturvårdsverket som gjorde

www.kommuninfo.se

undersökningen kan inte förklara minskningen men tror sig veta hur de ska vända trenden. Det handlar om att förmedla kunskap. – Skälet till varför kommunerna inte ställer krav beror på att kompetensen inte finns, säger Tomas Chicote, projektledare på Naturvårdsverket. INGA VERKTYG

Han menar att upphandlarna på kommunerna inte har verktygen, trots att det statliga Miljöstyrningsrådet tagit fram nya kriterier för hållbar upphandling och erbjuder gratis rådgivning via telefon. Rådet har i uppdrag att få fler upphandlare att tänka

miljövänligt. Ett län som föregår med gott exempel är Västernorrland. Alla sju kommuner säger sig alltid ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar. På Kommunförbundet Västernorrland sitter Sofia Ahlstedt som är projektledare för miljöanpassad upphandling. Hon jobbar med att stötta kommunerna vid upphandling. – Det finns ett tydligt behov hos upphandlarna att få hjälp med verktyg för att kunna ställa miljökrav, säger Sofia Ahlstedt. Projektanställningen finansieras av kommunerna, Landstinget, Nutek, länsstyrelsen och Vägverket Region Mitt.

Hon tycker det är för mycket begärt att kräva att de som sköter upphandlingar inom en kommun ska sätta sig in i alla miljöaspekter. Miljökraven gäller dessutom alla, från politiker och chefer och upphandlare till de som beställer och använder produkterna. TA HJÄLP AV EXPERTER

Ahlstedt råder kommuner som tycker miljöaspekten är svår att kontakta Miljöstyrningsrådet. – De har kompetens och är duktiga på att ge tips och råd. Vår konsumtion är en stor del av miljöproblematiken och det gäller att höja statusen för dessa frågor, säger hon. ✱

1 • 2008 | OBIZ

45


FÖRMÖ- FATTA POLARE FRÄTAN- IAKTTA TALADE VASS- HUVUDDE ÄMNE FEBRIGT FLOTTE STADSGEN TILL SLUT GREK

© Bonnier Korsord SC–197

EN AV FEM PÅ FOT SKRIVIT NER

TOPPKORT

SAMHÄLLENA

OBETYDLIGA HÖGSTE ASEN LÄGGER

TROSS ANKOMST ÖVER HURRING GRÄNSEN REPEKTERAD

HURRA!

LEN SOM FÅGELUNGEN

PINGIS VARA KAINS KORT CHEF BROR

RYKT KALASKULA

SENIOR

RIKTIGT

FÅ MAT AV MOR PROV FÖR STUDENT

RESER BRANDKÅREN

LAPP OM REK

GRAN OCH TALL DUMBURK

KORT VID BELOPP GAMMAL OCH DYR

PLATTAR TILL VID BAKET

HÅLLER LÅDA

������������������������������������� ������������������������������ �������������������������������������

����������� ����������������������������� �����������������������������������������

Intelligenta informationspaket för effektivare kommunikation Vad kan vi göra för dig? NTA INFORMATIONSPAK E T F ÖR LLIGE E T EFFEKTIV IN • Projektledning • Tidningar • Trycksaker • Förlag • Formgivning • Förmedling • Utställningar & Events • Informationsteknologi

�������������� ���������������������� ��������������������������������������������������� ����������������������������������������������� ����������������������������������������������� ��������������������������������������������������� ����������������������������������������������� �������������������������

EM R 859

N TIO KA I N ARE KOMMU

Som kund hos oss står det Dig fritt att själv plocka ur informationspaketen till något som passar just Dig och Ditt företag eller organisation. Vi vill skapa en dialog med Dig som kund för att samarbeta om långsiktiga lösningar och mål.

�������������� ������������������ ��������������������

�������������

46

OBIZ | 1 • 2008

��������������������

Daushuset

893 80 Bjästa 0660 26 61 00

www.daus.se

www.kommuninfo.se


www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

47


- tryggare kan ingen vara -

48

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


LARSON

www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

49


50

OBIZ | 1 • 2008

www.kommuninfo.se


www.kommuninfo.se

1 • 2008 | OBIZ

51


Markant Reklambyrå

Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

Öppna café och närbutik på jobbet.

Vi på JOBmeal erbjuder inte bara kaffeautomater. Nej, vi har även ett stort sortiment av maskiner för mat, dryck och godis. Kontakta oss för en demonstration. Då får du se hur du kan göra fika- och matrasterna lite enklare och godare.

Ring 090 - 13 40 00 eller gå in på www.jobmeal.se

obiz 1-08  

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER NUMMER 1•2008 Form och layout

Advertisement