Issuu on Google+

NATIONELL RISKBEDÖMNING 2012-09-06 Johanna Enberg


Nationell riskbedömning • EU:s rådslutsatser i april 2011 • Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 • Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013


EU:s rådslutsatser om riskbedömning – april 2011 • Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en samsyn gällande risker i EU. • Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att förebygga och minska gemensamma och gränsöverskridande risker. • Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer. • Kommissionen ska sammanställa resultatet av medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.


Ett första steg mot en nationell riskbedömning • Rapporten klar i november 2011. • Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och kan få stora konsekvenser. • Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för EU:s övergripande bild. • Ett urval av risker som 46 myndigheter har identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.


Nationell riskidentifiering – de 24 riskerna •

översvämningar

dammbrott

ras och skred

stormar

störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen

jordbävningar och vulkanutbrott

solstormar

omfattande bränder i byggnader och tunnlar

värmebölja

skogsbränder

störningar i elektroniska kommunikationer

angrepp av skadeinsekter

störningar i energiförsörjningen

smittsamma sjukdomar

störningar i betalningssystemen

resistenta bakterier och resistens mot antiviraler

oljeutsläpp

störningar i försörjning av läkemedel

avbrott i transporter och stora transportolyckor

risker med nukleära och radiologiska ämnen

terrorism

cyberattacker

risker med kemiska ämnen

risk för instabilitet i samhället och social oro


Nationell riskbedömning • MSB ska i samverkan med berörda myndigheter fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning, med utgångspunkt i rådslutsatserna om riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11). • MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.


Deltagande aktörer • 35 centrala myndigheter • 21 länsstyrelser • 16 kommuner • 3 landsting • 4 branschorganisationer


Risk- och sårbarhetsanalys • Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2002) • Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och regeringen • Kommuner och landsting ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2006) • Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna


Risk- och sårbarhetsanalys • Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet • Ska ge kunskap om – vad som måste skyddas, – vad som kan hända, – vilken förmåga vi har att hantera olika händelser och – vilka konsekvenser olika händelser får


Steg 1: Vad ska skyddas?


Vad ska skyddas? • Människors liv och hälsa • Samhällets funktionalitet • Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga frioch rättigheter • Ekonomiska värden och miljön • Nationell suveränitet


Steg 2: Riskidentifiering


Riskidentifiering • Workshop om riskidentifiering och urval. • Genomgång av 200 olika händelser från myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från andra länders nationella riskbedömningar.


Steg 3: Urval


Elva nationella händelser • Störningar i GPS

• Dammbrott

• Skolskjutning

• Brand i stort kryssningsfartyg

• Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn • Pandemi • Utsläpp i dricksvattentäkt

• Värmebölja • Kärnkrafthaveri • Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan • Våldsamma upplopp i flera städer


Steg 4: Scenarioutveckling


Steg 5: Analys


Analys genom workshop • Störningar i GPS datum: 11–12 september

• En skolskjutning i en svensk skola datum: 25 september

• Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn datum: 2 oktober


Analys på annat sätt • Pandemi • Utsläpp i dricksvattentäkt • Dammbrott • Brand i stort kryssningsfartyg • Värmebölja


Analys vid senare tillfälle • Kärnkrafthaveri • Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan • Våldsamma upplopp i flera städer


Hur kan en nationell riskbedömning användas? • Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt myndighetsperspektiv. • Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar. • Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra prioriteringar på alla nivåer i samhället.


MSB-Sverige