Årsberättelse för verksamhetsåret 2017
“In the Dark I Don’t Have Four Limbs” på TSSK. Foto: FINNO 2
Årsberättelse 2017 Direktör Åsa Juslin April 2018
3
4
INNEHÅLL Styrelsens översikt
s7
Bakgrund & historik
s8
Styrelse
s8
Personal och organisation
s8
Nätverkssamarbete
s 10
Ekonomi
s 13
Strategiplan för 2016-2018
s 13
Information och marknadsföring
s 14
Programverksamhet
s 19
Utdrag ur programmet
s 21
Tack
s 26
Årsregnskap 2017
s 27
5
6
Årsberättelse 2017
Styrelsens översikt År 2017 har varit ett innehållsrikt och aktivt verksamhetsår för det Finsk-norska kulturinstitutet (FINNO) då institutet både firat sin 20-åriga verksamhet och Finlands 100-årsjubileum. Institutet har genomfört ett kvalitativt och omväxlande program på flera håll i landet. Kulturinstitutets verksamhet styrs av strategidokumentet för åren 2016-2018 där Finlands 100-årsjubileum varit fokusområde år 2017. Insitutets största satsning under året var utställningen 100 gjenstander fra Finland som visades på Norsk teknisk museum. FINNO stod som lokal arrangör i Oslo för utställningen, som producerats av Finlands institut i Estland. FINNO sammanställde ett skolmaterial för utställningen som i Oslo sågs av över 6351 skolelever. Utställningen kan även ses digitalt på www.100objects.fi och finns på 13 olika språk. Nätverksversionen gjorde utställningen tillgänglig för alla. Finlands 100-årsjubileum firades aktivt i hela Norge och det var glädjande många samarbetspartners, både nya och gamla, som ville vara med och fira årets jubileum. Det officiella temat för firandet var ”Tillsammans”, och i Norge lyckades vi väl med att tillsammans få ett aktivt år i firandets tecken. Institutets finansiering för verksamheten kommer till största delen från Finlands Undervisnings- och kulturministerium. Gällande institutets ekonomi så är vi beroende av projektfinansiering för programverksamheten som helhet. Institutets ekonomi har under 2017 varit stabil och institutet har i och med det haft möjlighet att delta i många större projekt i landet. Bokslutet visar ett totalt underskott på 178 302 NOK, av detta är 207 055 en tillbakabetalning av 2015 års bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet i Finland. Årets aktiviteter visar ett överskott på 28 753 NOK. Bokslutet har formulerats med fokus på verksamhetens fortgång och enligt styrelsen ger det bifogade bokslutet med referenser en verklighetstrogen bild av institutets verksamhet, samt av den ekonomiska situationen och det ekonomiska resultatet.
<< Konstnären Jaakko Niemelä och Åsa Juslin. Foto: FINNO
7
Årsberättelse 2017
Finsk-norska kulturinstitutet
Bakgrund & historik
Finsk-norsk kulturinstitutt grundades 1997 genom ett gemensamt avtal mellan Finlands utbildningsministerium och Norges kulturdepartement. Institutet arbetar dels för att förstärka kultur-, samhälls- och näringslivsförbindelserna mellan Finland och Norge, dels för att förbättra kännedomen om det finska kulturlivet i Norge och likaledes om det norska kulturlivet i Finland. Institutet fungerar som en informationsoch kontaktpunkt och arrangerar bland annat konserter, författarbesök och seminarier i samarbete med norska och finska institutioner. Det finsk-norska kulturinstitutet är ett av Finlands 17 kultur- och vetenskapsinstitut i utlandet. Sedan 2010 har institutet i Brønnøysundsregistret (jfr PRS) betecknats som ”annen juridisk person”, vilket beskriver institutets verksamhet bättre än ”förening” vilket institutet betecknats som tidigare.
Styrelse
År 2017 bestod det Finsk-norska kulturinstitutets styrelse av följande personer:
satta i Finland och Nord-Norge, har under en del av mötena deltagit via Skype. Informationsutbytet mellan styrelsens ordförande och institutets direktör har varit aktivt.
Karl Einar Ellingsen, ordförande (Katarina Siltavuori, suppleant) Personal och organisation Anna-Maija Isachsen, vice ordförande Personal (Elisabeth Sørheim, suppleant våren 2017) Som direktör fungerar Åsa Juslin och som produTorfinn Slåen cent för institutet fungerar Pauliina Gauffin. Båda (Virpi Näsänen, suppleant) har 100% tjänster. Espen Stedje (Peder Horgen, suppleant) Under år 2017 har institutet haft två högskoleNiko Valkeapää praktikanter genom Utbildningsstyrelsens inter(Bente Erichsen, suppleant) nationella praktikprogram för studerande och nyutexaminerade, och två praktikanter finansieUnder år 2017 har styrelsen samlats sex gånger: rade av Svenska kulturfonden. 13.2, 20.4, 30.5, 6.9, 25.10 och 5.12. Alla utom ett möte har hållits på FINNOs kontor. Mötet den Praktikanterna är en värdefull resurs för institu20.4 hölls på Hanaholmen i Esbo, Finland och tets verksamhet och tack vare dem har vi möjligmötet den 30.5 hölls i Bergen Festspills lokaler het att ha den bredd som verksamheten har idag. i Bergen, de övriga mötena har hållits på institutets kontor. Styrelsemedlemmarna, som är bo-
8
Årsberättelse 2017
Seminariet “Estetiske fagenes rolle i norsk og finsk skole” på Norsk Teknisk Museum. Foto: FINNO
Praktikanter år 2017: Iiris Tarvonen 16.1 - 16.6.2017 (Utbildningsstyrelsens internationella praktik för studerande och nyutexaminerade, Edufi) Rebecca Smeds 9.8.2016 - 4.7.2017 (Svenska kulturfonden) Ann-Marie Mäenmaa 7.8 - 31.12.2017 (Edufi) Katarina Pada 7.8.2017 - 2.7.2018 (Svenska kulturfonden) Motiverade anställda med adekvat och mångsidig kompetens är en förutsättning för insitutets verksamhet. Institutets lokaler År 2013 flyttade FINNO till sina nuvarande lokaler efter att man gått in för en mer produktionsinriktad programverksamhet inom institutets tyngdpunktsområden: ett tätare samarbete med landets aktörer, balansering av institutets ekonomi och koncentrering av resurser till programproduktion, samt beaktande av personalresurser. Detta i enlighet med de strategiska linjedragnin-
gar som gjorts upp, enligt vilka man i större utsträckning förverkligar projekt i samarbete med norska aktörer. Institutets adress är idag Wergelandsveien 23B dvs. mitt emellan märkbara kulturaktörer som Litteraturhuset och Kunstnernes Hus. Kontorslokalerna ligger i vindsvåningen i en gammal stadsvilla med goda förbindelser till centrum. Lokalernas hyra är förmånlig i jämförelse med den allmänna kostnadsnivån och de uppskattade hyreskostnaderna är under en tredjedel av vad de tidigare varit. Institutet har ca 85 kvm till sitt förfogande i form av kontorsutrymmen, bibliotek och lager. Institutet har möjlighet att låna möteslokaler hos hyresvärden, Det norske Skogselskap, samt egen parkeringsplats och ett källarförråd. Under årets lopp har Norsk-Finsk forening (NFF) utnyttjat institutets utrymmen för sina styrelsemöten.
9
Årsberättelse 2017
Arbetshälsa och välmående Institutets verksamhet betonar arbetsvälmående. Under år 2017 har veckomöten hållits och direktören har hållit individuella utvecklingssamtal med hela personalen både vår och höst. Under året var de totala sjukfrånvarodagarna 17 (hela dygn, innefattar praktikanter) vilket var det samma som året innan.
Paula Viitanen deltog. Under besöken har kulturinstitutet även arrangerat egna möten med kulturinstitutioner och kulturarbetare.
Miljö Institutet strävar efter att spara på naturresurser i sin verksamhet och sorterar kontorets avfall. Mycket av det material och korrespondens som görs sänds elektroniskt till mottagare.
Samarbetet institutet och ambassaden emellan har varit speciellt aktivt under 2017 i och med Finlands 100-årsjubileum. Året har firats på flera håll i landet och tillsammans har vi planerat och arbetat med flera norska samarbetsparter.
Jämställdhet Institutet består 100 % av kvinnor som kan förklaras med att det under året procentuellt varit en högre ansökningsfrekvens bland kvinnor till kulturinstitutets praktikplatser.
Samarbete med parallellorganisationer Det Finsk-norska kulturinstitutet hör till Finlands kultur- och vetenskapsinstitut r.f. (SKTI). Vårmötet för föreningen för Finlands kultur- och vetenskapsinstitut ordnades i Bryssel 15-17 maj, där institutets direktör deltog. Höstmötet ordnades på Hanaholmen i Esbo 10-11 oktober. Under höstmötet deltog förutom institutets direktör även producenten Pauliina Gauffin och praktikanterna Katarina Pada och Ann-Marie Mäenmaa. Juslin deltog även i Utrikesministeriets press- och informationsdag den 14 februari i Helsingfors.
Personalens fortbildning Institutets personal uppmuntras kontinuerligt till att fortbilda sig och att bekanta sig med kulturprojekt. Institutet täcker eventuella fortbildningskostnader enligt ansökan och behov. Under året har personalen deltagit i seminarier och föreläsningar inom marknadsföring och nordiskt kultursamarbete.
Nätverkssamarbete Samarbete med finländska aktörer i stationeringslandet Samarbetet med finländska och norska aktörer inom konst- och kulturbranschen är mycket viktigt för institutet. Ett viktigt samarbete med andra finländska aktörer i Norge är samarbetsnätverket Team Finland. Nätverket består av representanter från Finlands ambassad, Finpro och kulturinstitutet. Institutet gör varje år upp en gemensam strategi tillsammans med ambassaden. I strategin dras riktlinjerna för samarbetsprojekt och gemensamma tyngdpunktsområden. Ambassaden ställer sin medietjänst till institutets förfogande, ordnar journalistbesök till Finland och ambassadens prestige ger mervärde till samarbetsevenemang som institutet ordnar. Team Finland Norge leds av handels- och pressråd Erja Karkkonen vid Finlands ambassad. Samarbetsorganets syfte är att utöka samarbetet och informationsutväxlingen mellan de olika parterna. Under året har institutet även deltagit i Team Finlands besök till Bodø där praktikant 10
Ett särskilt tack riktas till ambassadör Erik Lundberg och press- och handelsråd Erja Karkkonen samt pastor Anssi Elenius, för smidigt samarbete.
Under Finlands jubileumsår har institutet samarbetat med Finlands kulturinstitut i Estland kring utställningen ”100 gjenstander fra Finland / 100 esinettä Suomesta”. Dessutom har institutets projekt med #mattipåtur även exporterats till Ungern genom samarbetet med Finlands kulturinstitut i Ungern. Under året hade SKTI även ett projektbidrag från Undervisnings- och kulturministeriet i Finland för utbyte mellan personalen i kultur- och vetenskapsinstitutena. Producent Pauliina Gauffin var på en veckas utbyte vid Finlands institut i Frankrike, och FINNO hade i sin tur koordinator Päivi Miettunen på en veckas utbyte från Finlands Mellanösterninstitut i Beirut. Samarbete med utländska kulturaktörer i stationeringslandet Sedan hösten 2008 är FINNO del i EUNIC Norway-klustret (European Union National Institutets for Culture) som en av de grundande medlemmarna. EUNIC Norway samlades fyra gånger under år 2017. Åsa Juslin fungerade under året som ordförande för EUNIC Norway och möten hölls i Det norske Skogselskaps lokaler samt på EU-delgationen i Norges mötesutrymmen.
“In the Dark I Don’t Have Four Limbs” på TSSK. Foto: TSSK.
11
Årsberättelse 2017
INKOMSTER
2016
2017
Offentligt understöd från Finland
2 464 680,00
2 413 125,00
Offentligt understöd från Norge
134 000,00
140 000,00
Projektbidrag/fonder
321 055,00
440 365,00
65 000,00
65 000,00
9 977,00
33 649,00
16 000,00
10 000,00
Summa
3 010 712,00
3 102 139,00
UTGIFTER
2016
2017
Personalkostnader
1 319 136,00
1 362 291,00
239 737,00
233 196,00
1 053 134,00
1 083 763,00
345 301,00
601 529,00
2 957 308,00
3 280 779,00
Sekretariatstillskott Övriga intäkter Annonser
Lokalkostnader Projektkostnader Övriga administrationskostnader Summa
Inkomster 2017
Utgifter 2017
e
t
Offentligt understöd från Finland
Personalkostnader
Offentligt understöd från Norge
Lokalkostnader
Projektbidrag/fonder
Projektkostnader
Sekretariatstillskott
Övriga administrationskostnader
Övriga intäkter Annonser
12
Årsberättelse 2017
Ekonomi
Institutets ekonomi är stabil och man kan konstatera att tidigare års arbete för en bättre ekonomi har gett resultat. Finlands Undervisnings- och kulturministerium gav institutet ett understöd på 2 413 125 NOK dvs 260 000 euro. (År 2016: 2 464 681 NOK dvs 265 500 euro). Det offentliga understödet från Kulturdepartementet i Norge var 2017 140 000 NOK (2016: 134 000 NOK). Institutets övriga inkomster består av sekretariatsuppdrag som inbringat 65 000 NOK. Den bilaterala kulturfonden för Finland och Norge stödde institutets grundverksamhet och projekt med en summa på 323 208 NOK (35 000 Euro). Övriga finansiella bidragsgivare/samarbetsparter är Svenska kulturfonden. Institutets projektfinansiering var sammanlagt 117 159 NOK år 2017. Annonsintäkterna var 10 000 NOK under året och övriga intäkter 33 649 NOK. Arbetet kring att utvidga den finansiella ramen för kulturinstitutet har varit aktivt under året. I enlighet med sitt namn skall kulturinstitutet driva verksamhet i båda riktningarna och enligt sina stadgar har institutet möjlighet att ansöka om stöd till projekt och verksamhet av respektive stater. År 2017 beviljades kulturinstitutet 140 000 NOK av Kulturdepartement i Norge i årligt verksamhetsstöd. Eftersom institutet erhåller statsunderstöd kan institutet inte ansöka om projektfinansiering från Norsk Kulturråd, något som påverkar möjligheten att exportera norska projekt till Finland. Programverksamheten finansieras genom utomstående finansiering och genom samarbetsavtal. Detta orsakar stor osäkerhet och försvårar långsiktig planering och utövningen av en målinriktad kulturpolitik. Institutet anlitar bokföringsbyrå Saga Regnskap Lysaker AS (org. nr: 981 440 838). Som revisor fungerar Echas Revisjon AS v/ Erik Christoffersen (Org nr: 980 906 965), som är en statsauktoriserad revisor.
Strategiplan för 2016-2018 Styrelsen sammanställde år 2015 en strategiplan som togs i bruk 2016. Målsättningarna för institutet enligt strategin är nätverksbyggande, utvecklande av institutets roll som sakkunnig, förmedlare och initiativtagare inom kulturfältet. Institutet som nätverksskapare Institutet skapar aktivt nya nätverk och upprätthåller befintliga kontakter. Nätverksbyggandet stöder programverksamheten så att nya aktörer nås både geografiskt och branschmässigt. De personliga kontakterna som institutets anställda knutit är centrala för verksamheten. Institutets tyngdpuktsområden styrs av dess roll som nätverksskapare. Institutet arbetar aktivt med att utveckla nätverk även i nordområdena. Institutet som sakkunnig Syftet är att öka institutets inflytande inom verksamhetsområden och att öka synligheten och institutets anseende genom nya projekt och verksamhetsområden. Målet är att stärka institutets namn som pålitlig och uppskattad samarbetspartner. Institutet som förmedlare Institutets verksamhet främjar internationell växelverkan mellan institutioner, konstnärer, sakkunniga och beslutsfattare. Institutet har blivit en spjutspets i det finländska nätverket för kulturexport som samlar och upprätthåller kulturaktörers och institutioners kontaktuppgifter i Finland och Norge. Institutet som initiativtagare Institutet är en stödorganisation för projekt men tar i högre grad samproducentens roll som beställare, katalysator och initiativtagare till projekt och produktioner. Produktioner och projekt ger finländska aktörer chansen att få fotfäste i det norska kulturfältet och stärker deras befintliga verksamhetsförutsättningar i Norge. Institutets verksamhet täcker hela landet. Med högklassiga och välriktade produktioner växer tilliten till institutet som en expert inom kulturutbyte och institutets roll som nätverksskapare och förmedlare stöds.
13
Årsberättelse 2017
Information och marknadsföring Institutets kommunikationsstrategi Institutets kommunikationsstrategi sammanställdes år 2014 och revideras årligen efter behov. Kommunikationsstrategin grundar sig på institutets verksamhetsstrategi. Genom att stärka kommunikationen strävar institutet till en större synlighet genom olika kanaler. Institutets kommunikationsstrategi kan sammanfattas i tre teser: institutets kommunikation strävar efter att vara mångsidig, kvalitetsmässig och ha en hög interaktionsförmåga. Genom vår kommunikation strävar vi efter att vara både intressanta, aktuella och tydliga. FINNO har idag ett brett samarbetsnätverk med det norska kulturfältets aktörer och institutet har en stark position i Norge och samarbetar med centrala kulturaktörer såväl i Finland som i Norge. Genom vårt arbete skall vi göra den finländska kulturen känd och synlig i Norge. Vi vill lyfta fram till publikens kännedom framför allt institutets egna men också andras kulturprojekt, där finländska aktörer medverkar. Institutet kommer även i framtiden att förverkliga projekt i samarbete med andra kulturaktörer och institutioner och då är den stora utmaningen för institutet att synas. Eftersom det idag finns ett enormt utbud av högkvalitativ och nyskapande kultur, är det speciellt utmanande att komma igenom mediabruset och synas som en liten organisation. Allmänt om institutets information och marknadsföring År 2017 publicerade institutet två programblad, ett vår- och ett höstprogram. Information om vårt programblad har spridits genom nyhetsbrev, via vår webbsida samt genom vår Facebooksida. Programbladet delas ut i huvudstadsregionen på olika centrala platser, och sänds även ut till våra samarbetspartners runt om i landet. Vår e-postlista genomgås kontinuerligt och alla som är med på listan får en påminnelse om varje evenemang som ordnas av institutet. Institutet informerar även om evenemang som anordnas av andra aktörer som har med finskt kulturliv att göra. Regelbunden information om vår verksamhet finns på webbsidan och Facebook, samt i Norsk-Finsk forenings tidning NFF-nytt och i Kirkonkukko, tidningen för den finländska församlingen i Norge. Under 2017 gjordes en del extra satsningar i och med Finlands 100-årsjubileum och institutets 20-årsjubileum, bl.a. genom att synas även i Foreningen Norden i Norges tidning.
“In the Dark I Don’t Have Four Limbs” på TSSK. Foto: FINNO >> 14
15
rsberättelse 2017
finsk-norsk kulturinstitutt
#mattipåtur #mattimatkalla #mattiutazik. Fotokollage: FINNO
Social media Institutet arbetar mycket med att vara aktiv på social media. Under året har antalet följare på Facebook ökat från 2279 följare i januari till 2499 följare i december och antalet ökar hela tiden. Social media spelar en stor roll när det gäller att aktivera publiken. Utöver Facebooksidan arbetar vi sedan 2014 även aktivt med att få ut material genom Instagram, där vi har 993 följare, och på Twitter där vi har 573 följare. Genom att direkt informera från våra evenemang vill vi sänka tröskeln för kommunikationen och aktivera våra publik. Social media möjliggör snabb information från själva evenemangsplatsen, medan institutets webbsida erbjuder ”långsammare” innehåll. Interaktionen har en central roll i kommunikationen och genom att aktivera våra följare på Facebook med t.ex. frågor och tävlingar får vi en mer direkt kontakt med vår publik. För att engagera ungdomar i Finland 100 startade institutet en kampanj där karaktären Matti ur serien ”Finnish Nightmares” av illustratören Karoliina Korhonen trycktes som vykort. Kortet kunde även tas ut från institutets webbsida.
16
Genom att fotografera Matti på olika platser i Norge under hashtaggarna #mattipåtur #mattimatkalla kunde man följa hans resa runt i Norge och även på andra ställen. #mattipåtur var även en del av Finlands officiella jubileumsprogram. #mattipåtur har figurerat både på Instagram, Facebook och Twitter. Finlands ambassad i Norge presenterade även Matti för flera högt uppsatta finska politiker på besök i Norge. #mattipåtur fick även en uppföljare i Ungern där hashtaggen blev #mattiutazik. Media Ett svårare område är idag massmedia som är väldigt restriktiva med vad som tas in i tidningarna idag. Institutets evenemang/samarbetsprojekt har under året synts bland annat i Aftenposten, Klassekampen, Dagsavisen, Morgenbladet, Stavanger Aftenblad och Helsingin Sanomat. Största genomslaget fick bildkonstnären Irma Salo Jægers retrospektiva utställning ”På en varm dag” som visades på Henie Onstad kunstsenter. Det finns ett ständigt tryck att utveckla kommunikationen och informationsflödet och speciellt inom dessa områden vore det viktigt med utökade personalresurser.
Årsberättelse 2017
Visuellt profileringsarbete Sedan 2011 har institutet aktivt arbetat med den visuella profilen och den har förnyats och förstärkts med jämna mellanrum. Samarbetet med designbyrån Forest inleddes redan 2011, och institutet har jobbat med dem sedan dess. Inför 2018 har vi önskat förnya utseendet av vårt programblad, så under hösten 2017 inleddes arbetet för att förverkliga det. I samarbete med designbyrån Forest har vi utarbetat en uppdaterad grafisk profil för institutet. Nya färger har tagits in och programbladet har fått en ny, fräsch layout. När de nya färgerna tas i bruk 2018 uppdateras även webbsidans utseende för att få en enhetligare bild. Det visuella utseendet är det som vår publik och samarbetspartners ser först, och därför är det viktigt att vi ger en bra och dynamisk bild av vår verksamhet. Arbetet med det visuella tar aldrig slut och det är viktigt att våga förnya sig för att på det sättet även locka till sig ny publik utan att våra trogna besökare försvinner.
FINNOBLÅ
MUSIKK
FOREDRAG/ SEMINAR
USTILLING
LITTERATUR
FILM
SCENEKUNST
EKSTRA
GRÅ
17
Årsberättelse 2017
Finland 100 på Norsk Teknisk Museum. Foto: Haakon Bergseth
Institutet har under verksamhetsåret 2017 samarbetat med: Blaafarveverket, Blomqvist Nettauksjon AS, Cappelen Damm forlag, Cinemateket i Oslo & Trondheim, Den finländska församlingen i Norge, DogA - Design og arkitektur Norge, EUNIC Norway, Festspillene i Bergen, Finlands ambassade i Norge, Finlands institut i Estland, Fiskars och Iittala Norge, Foreningen Norden, Hanaholmen - Kulturcentrum för Sverige och Finland, Henie Onstad Kunstsenter, JM Norway, Barnefilmfestivalen i Kristiansand, Kulturbyrået Mesén, Kunsthall Stavanger, Kunstplass [10], Musikk i Skolen, Lofoten Internasjonale Kammermusikkfest, Momentum - Nordisk biennale for samtidskunst, Nordlandsmuseet Fauske bygdetun, Nordic Light International Festival of Photography, Norsk-finsk forening i Bergen, Norsk Teknisk Museum, Norway Fringe Festival in Bergen, Oslo Griegfestival, Pax Forlag, PechaKucha Night Oslo, Riksscenen - scene for folkemusikk og folkedans, Samarbeidsforum for estetiske fag, Sibelius-selskapet i Norge, Skábma-festivalen for sirkumpolar samtidskultur, Tromsø bibliotek, Trondheim Jazzfestival, Trøndelag senter for samtidskunst, Vinterfestspill i Bergstaden, Verdens beste - Tromsø Barnefilmfestival och Voksenåsen - senter for svensk-norsk samarbeid.
18
Arne Alligator & Djungeltrumman under Finlandskalas! på Voksenåsen. Foto: FINNO
Programverksamhet
Basverksamhet I basverksamheten för kulturinstitutet ingår utöver planering, koordinering och verkställande av olika produktioner även informering och skapande av nätverk, vilket lyckats väl under det gångna året. Målet har varit att öka intresset för finsk kultur. Man kan konstatera att social media även här har fått en allt viktigare roll i att sprida information om institutet och dess verksamhet. Regelbunden information om institutets program och andra finska aktiviteter distribueras till dem som finns på institutets e-postlista samt genom Facebook. Institutets aktivitet utökas hela tiden emot förmedlingsaktivitet av olika projekt. Finska och norska aktörer lotsas till potentiella samarbetspartners. Å andra sidan försöker institutet skapa kontakter genom att koordinera möten och genom att ordna besöksprogram inom nyckelprojekt.
Under år 2016 och våren 2017 besökte norska kulturaktörer och gallerister finska konstnärer, museer och gallerier. Detta har i sin tur lett till utställningar under 2017 som bl.a. Jaakko Niemeläs utställning ”Nostalghia” på Kunstplass [10] i Oslo och ”Systema Naturae” på Kunsthall Stavanger. Även personal från Norsk Teknisk Museum besökte Designmuseet i Helsingfors för att se utställningen ”100 gjenstander fra Finland”, som sedan också visades på museet här i Oslo. Det Finsk-norska kulturinstitutet fungerar som sekretariat för Sibelius-selskapet i Norge och institutets direktör är sällskapets verksamhetsledare. Institutet kompenseras ekonomiskt årligen för sekretariatsuppdraget. Institutet fungerar även som sekretariat för Norsk-finsk kulturfond, och kompenseras årligen även för detta sekretariatsuppdrag.
19
Årsberättelse 2017
PROGRAMVERKSAMHET Utställningssamarbete
2017
Besökare
9
52353*
Konsertsamarbete
18
6930
Föreläsningar/seminarier samarbete
11
2469
Litteratursamarbete
8
617
Scenkonstsamarbete
1
30
Filmsamarbete
6
2028
64427 *varav 3791 besökare på den digitala utställningen på www.100objects.fi/norge
Programverksamhet 2016
20
Programverksamhet 2017
Utställningssamarbete
Utställningssamarbete
Konsertsamarbete
Konsertsamarbete
Föreläsningar/seminarier samarbete
Föreläsningar/seminarier samarbete
Litteratursamarbete
Litteratursamarbete
Scenkonstsamarbete
Scenkonstsamarbete
Filmsamarbete
Filmsamarbete
Årsberättelse 2017
Utdrag ur programmet Finlands 100-årsjubileum Många festivalarrangörer i Norge har velat göra en extra satsning i och med Finlands 100-årsjubileum. Institutet producerade egna program under jubileumsåret och de största satsningarna var ”Finlandskalas! – Finland på svensk i Norge” på kulturcentret Voksenåsen, och Finlands 100-årsjubileums familjehelg på Norsk Teknisk Museum. Under ”Finlandskalas! – Finland på Svenska i Norge” arrangerades en hel dag med finlandssvenskt program på kulturcentret Voksenåsen. På programmet stod Arne Alligator & Djungeltrumman, Humorgruppen KAJ, Frida Andersson samt Dick Harrison och Ulla-Lena Lundberg. Dagen avslutades med ett finlandssvenskt gästabud där Henrik Huldén stod som värd. Evenemangen på Norsk Teknisk Museum inleddes med ett näringslivsseminarium som arrangerades av Team Finland. Dagen fortsatte med vernissage för utställningen ”100 gjenstander fra Finland” som producerats av Finlands kulturinstitut i Estland. FINNO fungerade som lokal arrangör. Efter vernissagen bjöd Finlands ambassad i Norge på en festmottagning i den stora flyghallen på museet. Under följande dag stod FINNO som huvudarrangör för seminariet ”Estetiske fagenes rolle i norsk og finsk skole”. Seminariet arrangerades i samarbete med Musikk i skolen och Samarbeidsforum for estetiske fag. Föreläsarna bestod av specialister från både Finland och Norge. I samband med seminariet hölls även workshops för skolelever med SuoMu och Mehackit. Under familjehelgen arrangerades ytterligare workshops, musikprogram och Muminkonserter. FINNOs 20-årsjubileum Institutet inledde sin verksamhet för 20 år sedan, och detta firades med en festkonsert och middag i Oslo med 80 inbjudna gäster. För programmet stod sångerskan Annika Cleo och pianisten Claes Andersson, som under sin tid som kulturminister skrev under avtalet för institutets igångsättande. Utställningssamarbete Verksamhetsåret inleddes med en stor retrospektiv utställning av Irma Salo Jæger på Henie Onstad Kunstsenter. Nordic Light International Festival of Photograp-
hy i Kristiansund visade fotografen Elina Brotherus’ fotoserie ”The Women of Maison Carré”. På Kunstplass [10] i Oslo visades konstnären Jaakko Niemeläs utställning ”Nostalghia”, och under utställningsvernissagen visades videoverken till livesång framförd av kammarkören Ensemble 96. På Kunsthall Stavanger visades utställningen ”Systema Naturae” med konstnärerna Sanna Kannisto, Salla Tykkä och Kustaa Saksi. Under sommarens ”Momentum9” i Moss visades verk av finska konstnärerna Jussi Kivi, Jenna Sutela. Ilari Laamanen från Finlands kulturinstitut i New York fungerade som en av kuratorerna för utställningen. Den märkbart största satsningen under året var utställningen ”100 gjenstander fra Finland” som visades på Norsk Teknisk Museum i Oslo. Utställningen förverkligades också elektroniskt, och kan fortfarande ses på www.100objects.fi. Året avrundades med utställningen ”In the Dark I Don’t Have Four Limbs” med verk av konstnärerna Alma Heikkilä, Mikko Lipiäinen och Reetta Pekkanen. Utställningen kuraterades av Jussi Koitela. Konsertsamarbete I samarbete med Voksenåsens sommarakademi för unga musiker startades gruppen Nordlydkvartetten för att framföra finsk musik under jubileumsåret. Nordlydkvartetten turnerade i Norge, med start på Festspillene i Bergen, men även utanför landets gränser bl.a. i Finland, Färöarna, Danmark och Island. Festspillene i Bergstaden i Røros gjorde en större satsning på finsk musik, där bl.a. munspelskvartetten Sväng och barytonen Kristian Lindroos uppträdde. På Trondheim Jazz uppträdde Verneri Pohjola Trio, och på Festspillene i Bergen var Kaija Saariaho årets konstnär; hon höll masterclasser och hennes musik framfördes under flera konserter. Institutet var även med och stödde Skábma-festivalen for samisk samtidskultur, där rap-artisten Ailu Valle uppträdde och dokumentärfilmen ”Kaisa’s Enchanted Forest” visades. Under november satsade Riksscenen stort på finsk folkmusik med fyra separata konsertkvällar. 21
rsberättelse 2017
finsk-norsk kulturinstitutt
Vernissage för utställningen “Nostalghia” av Jaakko Niemelä. Kammarkören Ensemble 96 medverkade. Foto: FINNO
Föreläsningar och seminarier Som tidigare nämnts arrangerades seminarier under Finland 100-satsningen på Norsk Teknisk Museum. Under år 2017 bjöd institutet in tre kulturaktörer för att presentera sin verksamhet på PechaKucha Night i Oslo. Evenemanget är mycket populärt och ordnas fyra gånger om året. Varje evenemang har haft mellan 450 och 600 åhörare i publiken. Institutet bidrog under 2017 med följande presentatörer: projektledare Tytti Siukonen som berättade om Mobile Home 2017-projektet, designern Laura Väinölä som står bakom den virtuella blomsterbutiken Flora & Laura, samt Anna Brchisky som fungerat som projektledare för Marimekko Designathon. Litteratursamarbete Under 2017 har finska författare översatts flitigt och det har även synts i programmet då flera författare har besökt Norge under året. I samarbete med Tromsø bibliotek och Foreningen Norden bjöds Sanna Tahvanainen in till författarträff. Under Finlandskalaset på Voksenåsen deltog författaren Ulla-Lena Lundberg och historikern Dick Harrison. I samarbete med Pax forlag arran22
gerades en författarträff med Tommi Kinnunen i Oslo, och även Ari Turunen, Henrika Ringbom och Monika Fagerholm har besökt Oslo under året. I Bergen arrangerades Finland 100-evenamang där historikern Henrik Meinander höll ett festtal. Scenkonstsamarbete Norway Fringe FestivaI arrangerades för första gången i Bergen i september 2017. Finland representerades av Milla Virtanen och Jaakko Toivonen som framförde dansföreställningen ”Blackpool” på Cornerteateret i Bergen. Filmsamarbete Finska spelfilmer och kortfilmer har visats flitigt runt om i Norge under 2017. Cinemateket i Trondheim arrangerade ”Finland 100 - En feiring av finsk film”. I samarbete med Cinemateket i Oslo arrangerades ett möte med filmregissör Klaus Härö, och alla hans filmer visades under ett par veckors tid. Under Barnefilmfestivalen i Kristiansand visades flera finska filmer, bl.a. ”Little Wing”, som senare under året vann Nordiska rådets filmpris.
Arkki håller labyrintworkshop på Norsk Teknisk Museum. Foto: FINNO
Festivalsamarbete – konstnärsförmedling Samarbetet med norska festivaler, evenemangsarrangörer, museer och gallerier är en viktig del av verksamheten. Att främja synligheten för såväl etablerade som nya finska konstnärer är ett viktigt arbete som kulturinstitutet kontinuerligt utvecklar. Institutet har under året bl.a. samarbetat med Festspillene i Bergen, Festspillene i Bergstaden, Finnmark Internasjonale litteraturfestival, TIFF Verdens beste – Tromsø Barnefilmfestival, Barnefilmfestivalen i Kristiansand, Tromsø Interansjonale Filmfestival och Trondheim Jazzfestival. Under året har institutet inlett samarbeten med flera festivaler inför 2018. Barn och unga Institutet anser det vara viktigt att arbeta med verksamhet riktat till barn och unga, och under 2017 var barnverksamheten mångsidig. Det har arrangerats författarbesök i Finnmark då Silja Sillanpää besökte skolor under en turné. Under öppningen av ”100 gjenstander fra Finland” arrangerades en familjehelg med konserter, filmvisning, musiklekskola, sagoläsning och workshops med Mehackit och SuoMu där barn fick lära sig både kodning och design.
Senare på hösten hölls också en labyrintworkshop på Norsk Teknisk Museum med Arkki – arkitekturskolan för barn från Helsingfors. Verksamhetens utvärdering Den planerade verksamheten har genomförts och de uppställda målen om publikgruppsfokus och expertis har uppnåtts enligt planen. Efter varje projekt har man tillsammans med samarbetsparterna gjort en utvärdering och gått igenom vad som varit bra och vad man kan ändra på till nästa gång. Institutets verksamhet uppskattas, samarbetsparterna är nöjda med samarbete och är tacksamma för den kompetens som finns inom institutet. Institutet strävar till att öka den utomstående finansieringen och in-kind-finansieringen. Det är svårt att få siffror eller uppskattningar på in-kind-finansieringsandelar av samarbetsparterna, men det är tydligt att institutet kunde omöjligt förverkliga evenemang som konserter eller utställningar om samarbetsparters personalresurser eller hyreskostnader inte bekostades som in-kind-finansiering av samarbetsorganisationerna.
23
Årsberättelse 2017
Utställningssamarbete 13.1.-16.4. Irma Salo Jæger
HOK, Høvikodden
3.5.-7.5. Elina Brotherus
Nordic Light, Kristiansund
13.5.-24.9. Drømmen om en hage
Blaafarveverket, Åmot
24.5.-15.9. Leve, drømme, sveve - Tove Jansson i bilder Nordlandsmuseet, Fauske 17.6.-11.10. Momentum9, Alienation
Momentum kunsthall, Moss
31.8.-15.10. Systema Naturae
Kunsthall Stavanger, Stavanger
8.9.-29.10. 100 gjenstander fra Finland
Norsk Teknisk Museum, Oslo
28.9.-29.10.
Nostalghia - Jaakko Niemelä
Fotogalleriet, Oslo
30.11.-21.12.
In the Dark I Don’t Have Four Limbs
TSSK, Tronheim
Konsertsamarbete 16.3.-19.3. Sväng och Kristian Lindroos
24.5.- Nordlydkvartetten
Vinterfestspill i Bergstaden, Røros Oslo, Bergen, Helsingfors mfl.
24.5.-7.6. Kaija Saariaho på Festspillene i Bergen Bergen 10.6.-18.6.. Laura Mikkola
Oslo Griegfestival, Oslo
10.7.-16.7. Olli Mustonen o. Sole Mustonen
Lofoten int. kammermusikkfestival
27.8. Arne Alligator & Djungeltrumman
Voksenåsen, Oslo
27.8. Humorgruppen KAJ
Voksenåsen, Oslo
27.8.
Voksenåsen, Oslo
Frida Andersson
6.9 FINNOs 20-årsjubileum, Annika Cleo & Claes Andersson Oslo 9.9.
Benny Törnroos & Mumintrollet
9.9.-10.9. Muskari
Norsk Teknisk Museum, Oslo Norsk Teknisk Museum, Oslo
21.9. Sibeliusprisutdelning, Jorma Panula
Oslo Konserthus, Oslo
22.9. Masterclass med Jorma Panula
Barratt Due musikkinstitutt, Oslo
18.11.-19.11. Ailu Valle, Kaisa’s Enchanted Forest
Skábma-festivalen, Kjøllefjord
23.11. Antti & Arto Järvelä
Riksscenen, Oslo
24.11. Pekko Käppi & K:H:H:L
Riksscenen, Oslo
25.11. Fokus Finland 100 år – Kaustinen
Riksscenen, Oslo
6.12. Darya & Månskensorkestern på självständighetsfest
24
Rådhuset, Oslo
Årsberättelse 2017
Litteratursamarbete 24.4.-27.4. Silja Sillanpää på skolturné
Skolor och bibliotek i Finnmark
27.8. Ulla-Lena Lundberg och Dick Harrison Voksenåsen, Oslo 28.8. Tommi Kinnunen
Last Train, Oslo
9.9-10.9 Johanna Birkelands sagoläsning
Norsk Teknisk Museum, Oslo
13.10. Henrika Ringbom
Schous bøker, Oslo
9.10.-13.10. Sanna Tahvanainen
Tromsø och Finnmark
10.11. Ari Turunen
Oslo bokfestival, Oslo
16.11. Monika Fagerholm
Sørum bibliotek, Sørum
Filmsamarbete 6.3.-12.3. Finland 100 år –en feiring av finsk film Kosmorama, Trondheim 9.3.-22.3.
Visning av Klaus Härös filmer
Cinemateket, Oslo
25.4 -30.4.
Barnefilmfestivalen i Kristiansand
Kristiansand Kino, Kristiansand
1.8.-7.9. Aki Kaurismäki -filmserie
Cinemateket, Oslo
7.6.-11.6. Little Wing på Verdens beste
TIFF Barnefilmfestival, Tromsø
27.10.-29.10. Little Wing under Nordisk filmhelg
Cinemateket, Oslo
Scenkonstsamarbete 13.9. Blackpool på Norway Fringe Festival
Cornerteateret, Bergen
Föreläsningar & seminarier 14.2. Tytti Siukonen / Mobile Home
PechaKucha Night DogA, Oslo
9.3. Möte med filmregissör Klaus Härö
Cinemateket, Oslo
6.6. Laura Väinölä / Flora & Laura
PechaKucha Night DogA, Oslo
19.6-21.6 Mehackit på Boost-festivalen
Sentralen, Oslo
8.9. Estetiske fagenes rolle i norsk og finsk skole
Norsk Teknisk Museum, Oslo
8.9-9.9. Workshops med Mehackit
Norsk Teknisk Museum, Oslo
9.9.-10.9. Workshop med SuoMu
Norsk Teknisk Museum, Oslo
16.9. Workshop med Arkki
Norsk Teknisk Museum, Oslo
28.10.
Blomqvist nettauksjon, Oslo
Finsk design - Katarina Siltavuori
31.10. Finland 100 med Henrik Meinander
Bergen universitet, Bergen
7.12. Anna Brchisky/Marimekko Designathon PechaKucha Night, Oslo
25
FINNOs personal hösten 2017: Katarina Pada, Åsa Juslin, Pauliina Gauffin, Ann-Marie Mäenmaa. Foto: Hannu Aaltonen
Tack Det finsk-norska kulturinstitutet tackar alla samarbetsparter och kontakter för ett gott samarbete år 2017. Ett varmt tack till vår publik, till konstnärer, föreläsare, samarbetspartners och till alla som gjort en insats för institutets programverksamhet år 2017. I Oslo den 18 april 2018
Karl Einar Ellingsen Torfinn Slåen Niko Valkeapää Styrelseordförande Ordinarie medlem Ordinarie medlem
Anna-Maija Isachsen Espen Stedje Åsa Juslin Vice ordförande Ordinarie medlem Direktör
26
Årsberättelse 2017
Årsregnskap 2017 for Finsk-Norsk Kulturinstitutt Organisasjonsnr. 878687582
Utarbeidet av: Saga Regnskap og Økonomi AS Autorisert regnskapsførerselskap Cort Adelers gate 16 0254 OSLO Organisasjonsnr. 981440838 27
Årsberättelse 2017
Finsk-Norsk Kulturinstitutt
Resultatregnskap Note
DRIFTSINNTEKTER OG DRIFTSKOSTNADER Driftsinntekter Annen driftsinntekt Sum driftsinntekter Driftskostnader Prosjektkostnad Lønnskostnad Annen driftskostnad Sum driftskostnader DRIFTSRESULTAT
3 010 712 3 010 712
1 030 201 1 362 291 888 288 3 280 780 -178 640
1 053 134 1 319 136 585 038 2 957 308 53 404
339 0 339
950 2 393 3 343
0 0 339
174 174 3 169
ÅRSRESULTAT
-178 302
56 573
OVERFØRINGER OG DISPONERINGER Overføringer annen egenkapital SUM OVERFØRINGER OG DISPONERINGER
-178 302 -178 302
56 573 56 573
Årsregnskap for Finsk-Norsk Kulturinstitutt
28
2016
3 102 139 3 102 139
FINANSINNTEKTER OG FINANSKOSTNADER Finansinntekter Annen renteinntekt Annen finansinntekt Sum finansinntekter Finanskostnader Annen rentekostnad Sum finanskostnader NETTO FINANSPOSTER
5
2017
3 2,3,5
Organisasjonsnr. 878687582
Årsberättelse 2017
Finsk-Norsk Kulturinstitutt
Balanse pr. 31.12.2017 Note
31.12.2017
31.12.2016
EIENDELER OMLØPSMIDLER Fordringer Kundefordringer Andre fordringer Sum fordringer Bankinnskudd, kontanter o.l. SUM OMLØPSMIDLER SUM EIENDELER
4
250 16 966 17 216 483 444 500 659 500 659
30 000 7 552 37 552 545 649 583 201 583 201
115 959 115 959 115 959
294 261 294 261 294 261
0 0 0
25 000 25 000 25 000
6 636 60 670 317 394 384 700 384 700 500 659
4 157 65 116 194 667 263 940 288 940 583 201
EGENKAPITAL OG GJELD EGENKAPITAL Opptjent egenkapital Annen egenkapital Sum opptjent egenkapital SUM EGENKAPITAL GJELD LANGSIKTIG GJELD Avsetning for forpliktelser Andre avsetninger for forpliktelser Sum avsetning for forpliktelser SUM LANGSIKTIG GJELD KORTSIKTIG GJELD Leverandørgjeld Skyldig offentlige avgifter Annen kortsiktig gjeld SUM KORTSIKTIG GJELD SUM GJELD SUM EGENKAPITAL OG GJELD
4
Oslo, 18.04.2018 Karl Einar Ellingsen Styreleder
Espen Stedje Styremedlem
Torfinn Slåen Styremedlem
Niko Valkeapää Styremedlem
Anna-Maija Isachsen Styremedlem
Åsa Juslin Daglig leder
Årsregnskap for Finsk-Norsk Kulturinstitutt
Organisasjonsnr. 878687582
29
Årsberättelse 2017
FINSK-NORSK KULTURINSTITUTT NOTER 2017 Note 1. Regnskapsprinsipper Årsregnskapet er satt opp i samsvar med regnskapslovens bestemmelser og god regnskapsskikk. Klassifisering og vurdering av balanseposter Omløpsmidler og kortsiktig gjeld omfatter poster som forfaller til betaling innen ett år. Øvrige poster er klassifisert som anleggsmiddel/langsiktig gjeld. Omløpsmidler vurderes til laveste av anskaffelseskost og virkelig verdi. Kortsiktig gjeld balanseføres til nominelt beløp på etableringstidspunktet. Anleggsmidler vurderes til anskaffelseskost, men nedskrives til virkelig verdi dersom verdifallet ikke forventes å være forbigående. Langsiktig gjeld balanseføres med nominelt beløp på etableringstidspunktet. Inntektsføringsprinsipp Tilskudd fra stat og andre offentlige institusjoner inntektsføres i den perioden de er tildelt for, hvilket normalt vil falle sammen med utbetalingsåret. Tilskudd som er øremerket spesielle prosjekter, inntektsføres på det tidspunktet organisasjonen har juridisk rett til tilskuddet, det er rimelig sikkert at inntekten vil bli mottatt, og den kan måles pålitelig. Inntekter med utenlandsk valuta, blir omregnet til valutakurs på fakturatidspunkt. Varige driftsmidler Varige driftsmidler balanseføres og avskrives over driftsmidlets levetid dersom de har levetid over 3 år og har en kostpris som overstiger kr 15 000. Direkte vedlikehold av driftsmidler kostnadsføres løpende under driftskostnader, mens påkostninger eller forbedringer tillegges driftsmidlets kostpris og avskrives i takt med driftsmidlet.
Note 2. Leiekontrakt Instituttet har en standard leiekontakt i Wergelandsveien 23 b Av posten annen driftskostnad på kr 888 288,-, utgjør husleie kr 211 350,-.
Note 3. Lønnskostnader, antall ansatte, godtgjørelser, lån til ansatte m.m. Lønnskostnader Lønninger Arbeidsgiveravgift Pensjonskostander Andre ytelser Sum Lønn og annen ytelse til daglig leder Honorar / andre godtgjørelser til styret Antall årsverk
2017
2016
998 181 163 179 159 195 41 736 1 362 291 584 156 2
992 013 158 216 130 118 38 789 1 319 136 579 647 2
Pensjonsforpliktelsene for samtlige ansatte er dekket ved en kollektiv pensjonsforsikring etter lov om oblikatorisk tjenestepensjon. Forpliktelsen er ikke balanseført, og den årlige pensjonspremien anses som pensjonskostnad. Revisor: Revisjonshonoraret for året er kostnadsført med kr 16 250,-, og utgjør i sin helhet ordinær revisjon.
30
Årsberättelse 2017
FINSK-NORSK KULTURINSTITUTT NOTER 2017 Note 4. Bankinnskudd Av selskapets bankinnskudd er kr 37 500,- bundet på konto for skattetrekk. Skyldig skattetrekk utgjør kr 37 422,-, og er gjort opp ved forfall.
Note 5. Inntekter Spesifikasjon av inntektene i regnskapet
2017
2016
Annonseinntekter Sekretariatsinntekt Sibelius-selskapet Sekretariatsinntekt Norsk-Finsk kulturfond Offentlige tilskudd fra Finland Offentlige tilskudd fra Norge - KD Offentlige tilskudd Kulturexport Kulturfondet för Finland och Norge Svenska Kulturfonden Seminarinntekter Refusjoner / andre inntekter Andre tilskudd / prosjekter Tilskudd reise prosjekt 717, EUR 848,95 Tilskudd prosjekt 705
10 000 25 000 40 000 2 413 125 140 000 323 207 94 105 24 063 9 586
16 000 25 000 40 000 2 296 057 134 000 168 624 231 163 50 517 9 977 39 374
Sum
3 102 139
8 053 15 000
3 010 712
Instituttet har i 2017 tilbakebetalt en andel av tilskuddet utdelt av det finske minesteriet i 2015. Denne andelen utgjør 22.456,52 EUR, og er kostnadsført i 2017. Ser man bort fra denne tilbakebetalingen er aktivitetsoverskuddet i 2017 kr 28 753,-.
31
32
JubileumsĂĽrets mottakelse i Oslo rĂĽdhus 6. desember. Foto: Hannu Aaltonen 33
Finsk-norsk kulturinstitutt Wergelandsveien 23B, 0167 Oslo tlf. 22 47 76 80 info@finno.no www.finno.no
34
SuoMu-workshop pĂĽ Norsk Teknisk Museum. Foto: FINNO 35
36