Page 1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Destination:

innovation NOVEMBER 2015

28

si d o r o m fö re ta g e n so m in sp ir e ra r

Idéerna som tar Sverige in i framtiden Physio-Control/Jolife, Lunds Universitet, Patent och Registreringsverket, Celgene, Almi, Husqvarna, L’oreal, Jeppesen – och många fler.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

1,7 miljoner till varje vinnare Till PTS innovationstävling söker vi nu digitala lösningar som bidrar till en mer aktiv och givande fritid för alla, oavsett funktionsförmåga. Tävlingsbidragen kan handla om nya fritidsaktiviteter men också om att skapa lösningar för att planera, genomföra eller tycka till om en fritidsaktivitet. Varje vinnare kan få upp till 1,7 miljoner kronor. VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SENAST 16 DECEMBER 2015

Läs mer på pts.se/innovation

Post- och telestyrelsen arrangerar två gånger per år PTS innovationstävling. (pts.se/innovation ) Syftet är att stärka utvecklingen av fler och bättre kommunikationslösningar för personer med och utan funktionsnedsättning.

Innovation | Oktober 2015


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LEDARE

FIND1 ÄR EN ANNONS FRÅN HELA DENNA BILAGA

Destination:

innovation NOVEMBER 2015

28

sidor om företagen som inspirerar

Idéerna som tar Sverige in i framtiden

Patent och Registreringsverket, Physio-Control/Jolife, Lunds Universitet, Jeppesen – och många fler. Celgene, Almi, Husqvarna, L’oreal,

REDAKTION Projektledare: David Borg, david.borg@find1.se, 08-525 014 22 Produktionsledare: Ingrid Bellman, ingrid@find1.se Produktion: Oh My, ohmy.nu Art director och omslags­illustration: Fanny Lundstedt Layout: Jessica Jäderås och Andreas Wirf Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås och Daily Print, Umeå Innovation medföljer som bilaga i Dagens industri, november 2015 Find1. Östermalmsgatan 87E, 114 59 Stockholm Org. nummer: 5568644396 E-post: info@find1.se. Växel: +46 (0)8 525 014 20

Innovation och affär i samspel för framgång ”Sverige är ett innovativt land – som behöver öka kunskapen om samspelet mellan innovation och affär för att fler innovationer ska nå ut på marknaden.” PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg skriver om vikten av förståelse och medvetenhet om immaterialrätt som ett affärs­redskap för att få ut fler innovationer på marknaden. SVERIGE LIGGER I världs­eliten

när det gäller innovation, det är ingen nyhet. Vi är ett innovativt land – som behöver utöka vår kunskap om hur innovationer omvandlas till färdiga produk­ ter och tjänster som genererar tillväxt. För att lyckas med kommersialiseringen av en idé krävs bland annat en g ­ enomtänkt immaterialrättsstrategi samt ett fungerande stödsystem. IMMATERIALRÄTTEN CENTRAL FÖR ÖKAD TILLVÄXT OCH ­KONKURRENSKRAFT

I den kommande budget­pro­ positionen har PRV (Patent- och registreringsverket) fått i uppdrag av regeringen att sprida och öka kunskapen om immaterialrätt i samhället. Immaterialrätten och immateriella tillgångar är centrala

affärsverktyg för ökad tillväxt och konkurrenskraft, liksom att det är ett strategiskt redskap för värde­ skapande och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Målet är att vi ska bli skickligare på att omvandla idéer till produkter och utveckla nya innovationer, varor och tjänster. INNOVATION OCH AFFÄR I SAMSPEL FÖR FRAMGÅNG

På PRV arbetar vi för ett gynnsamt företagsklimat och en god innova­ tionsprocess som leder till tillväxt. Idéer ska kommersialiseras och blir färdiga produkter som fyller en funktion på marknaden. För att det ska vara möjligt behövs: • Fler kreativa miljöer där män­ niskor från olika disci­pliner möts. • Affärsstrategisk medvetenhet

och marknadskännedom bland företagen när det gäller stra­ tegisk hantering av företagets immateriella tillgångar. • Bättre användande av befintlig kompetens och kunskap för att skapa större möjligheter att lyckas med innovation. • Utökat stöd till, och kunskap hos, aktörer inom det offentliga innovationssystemet i arbetet för att stödja innovation och ekonomisk tillväxt. SVERIGE LIGGER I världseliten

när det gäller innovation. Vi är ett ­innovativt land – som behöver öka kunskapen om samspelet mellan affär och innovation för att fler innovationer ska nå ut på marknaden. Det är en förut­ sättning för att vi ska behålla vår position i framtiden.

SUSANNE ÅS SIVBORG GENERALDIREKTÖR PÅ PATENTOCH REGISTRERINGSVERKET

Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol

En snabbt växande marknad Taurus Energys kostnadseffektiva och miljövänliga framställning av etanol är idag på stark frammarsch som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och en allt striktare internationell miljölagstiftning är några av de anledningar som bidragit till det stora intresset. Världsmarknaden för etanol som motorbränsle uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder svenska kronor per år.

Vill du vara med och växa med oss i en bransch på frammarsch besök:

www.taurusenergy.eu

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

EXPERTPANEL

Utan innovationer stannar Sverige och utan innovativa företag blir det ingen utveckling. Innovation är kort sagt väldigt viktigt och vad kan vi göra för att främja den? Vi frågade några av landets skarpaste experter på innovation. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON

”Vi måste satsa på att få tillväxt i våra företag” Andreas Uhmeier

Chef Innovationsrådgivning, Almi Företagspartner

VAD BETYDER BEGREPPET INNOVATION FÖR DIG?

– Innovationer handlar om mycket mer än bara produktut­ veckling eller tekniska framsteg. En kraftigt förändrad tillverk­ ningsprocess, en ny tjänst eller nytt marknadskoncept är en minst lika viktig innovation om den skapar nya värden hos mål­ grupper och kunder. Det viktigas­ te är att idén är ny eller väsentligt förbättrad mot de lösningar som finns på marknaden idag. 
VAD VORE DEN VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGEN FÖR ATT FÅ BÄTTRE INNOVATIONSKLIMAT I SVERIGE?

– Att akademin ökar sin samarbetsvilja med omgivande samhälle, och då behöver förmod­ ligen incitamentsstrukturen först förändras. Men 99,9% av värl­ dens befolkning bor ju utanför Sverige, och en allt större andel av världens FoUI sker utomlands. Förmågan att samverka med parter i andra länder blir därmed allt viktigare. HUR FRÄMJAS BÄST INNOVATION I EN VERKSAMHET?

– Den högsta ledningen behöver vara engagerad och drivande. Det är viktigt att skapa en ”no-blame culture”, annars skapas rädsla som blockerar det innovativa tän­ kandet. God samverkan inom och utanför verksamheten är kritiska framgångsfaktorer. HUR SKAPAS BÄST ETT INNOVATIVT ARBETSTEAM?

– Atmosfär i teamet ska vara öppen, och det behövs tillit och ömsesidig respekt i gruppen. Ett innovativt team kräver en stor mångfald i personernas kom­ petens och erfarenhet. Ibland bör gruppens sammansättning förändras över tid, vissa individer är vassare i tidiga skeden, andra i lite senare skeden.

Innovation | Oktober 2015

Carl-Gustav Fabiansson Nordisk affärsområdeschef på Celgene

VAD BETYDER BEGREPPET INNOVATION FÖR DIG?

– Nya lösningar och möjligheter som kan förbättra en produkt, tjänst eller situation. Jag tycker att det finns stort värde i både stora fantastiska innovationer som kan förändra livet för människor och små kreativa innovationer som kan optimera en process i en organisation.

VAD VORE DEN VIKTIGASTE ­FÖRÄNDRINGEN FÖR ATT FÅ BÄTTRE INNOVATIONSKLIMAT I SVERIGE?

– Ta ur den sista droppen av jante som finns kvar och våga ­lyfta fram bra idéer och fram­ gångar även om de inte är dina egna. Det händer alltför ofta att innovativa lösningar möts av ”not invented here”-mentalitet vilket kan stoppa många lysande idéer i för tidigt skede. HUR FRÄMJAS BÄST INNOVATION I EN VERKSAMHET?

– Det är sagt många gånger, men väldigt högt i tak och en ärlig vilja att lyssna till nya idéer och förslag. Bygga en kultur av förstå­ else för betydelsen av innovation för verksamheten, hur viktigt det är med innovativt tänkande och agerande för verksamhetens överlevande. HUR SKAPAS BÄST ETT ­INNOVATIVT ARBETSTEAM?

– Skapa ett team som får ha roligt och som trivs tillsammans! Team där det är en positiv energi och glädje levererar alltid bra idéer, lägg till en större acceptans till att få göra fel och förståelse att lära av felen också så kommer innovationen flöda.

Frida Ekeberg

Avdelningschef på PRV:s patentavdelning

VAD BETYDER BEGREPPET INNOVATION FÖR DIG?

– Begreppet innefattar hela processen från en idé till att skapa en produkt eller tjänst. Innova­ tion uppstår när man omvandlar en idé till en färdig produkt som behövs och fyller en funktion på marknaden. Det blir en innova­ tion när produkten når framgång på marknaden. HUR SKA SVERIGE GÖRA FÖR ATT FORTSÄTTA BEHÅLLA POSI­ TIONEN SOM EN AV DE LEDANDE I VÄRLDEN INOM INNOVATION?

– Vi måste satsa på att få tillväxt i våra företag. Vi måste bli bättre på att hjälpa och stödja de innovatörer som vill ta en idé till produkt. Vi behöver utveckla kompetens och kapital i företa­ gens alla skeenden. Vi är duktiga på att hjälpa till i början och i slu­ tet, men i mitten saknas ofta ett riktigt fungerande stödsystem. Vi måste tillvara den kompetens och kunskap som finns. Affärskun­ skap och allt; hur man gör för att få en produkt ut på marknaden. MÅNGA FLYTTAR R&D UTOM­ LANDS, HUR SKA VI GÖRA FÖR ATT MOTVERKA DEN UTVECK­ LINGEN?

– Vi måste skapa förutsättning­ ar för företagen i Sverige. Vi har excellenta forskare och universi­ tet här. Investeringsmöjligheterna behöver förbättras och vi måste marknadsföra Sverige mer, skapa en stolthet och på så sätt behålla vår kompetens i landet. HUR SKAPAS BÄST EN PROCESS SOM LEDER TILL INNOVATION?

– I en kreativ miljö där möjlig­ heter finns och människor, kan­ ske från olika discipliner, möts.

Mats Lindroos Head of Accelerator Division ESS

VAD BETYDER BEGREPPET INNOVATION FÖR DIG?

– Inom den ingenjörs- och fysikvetenskap som jag ofta kallar acceleratorvetenskap så tänker vi främst på ny teknik, ibland ny-gammal teknik (gamla teknis­ ka lösningar men genomförda med den senaste tekniken) men minst lika viktigt är nya metoder för hur vi genomför dessa avan­ cerade jättesamarbetsprojekt och hur vi tillverkar komponenterna. VAD VORE DEN VIKTIGASTE FÖR­ ÄNDRINGEN FÖR ATT FÅ BÄTTRE INNOVATIONSKLIMAT I SVERIGE?

– Öppen kommunikation och rätten att ta risker, till och med krav eller uppmuntran att våga ta risker. Risktagande ska dock ledsagas av att man systematiskt tar fram en “Plan B”, på fackspråk säger man väll "en väl utvecklad riskmitigationsplan".

HUR FRÄMJAS BÄST INNOVATION I EN VERKSAMHET?

– Incitament som rätten i anslagsbaserad verksamhet att använda anslag som “blir över” genom en bra lösning till andra relaterade projekt, en bra formu­ lerad IP-politik som ger uppfinna­ ren möjlighet att bli delaktig och en öppen miljö som uppmuntrar livlig diskussion och nya idéer (och inte straffar).

Thomas Laurell

Professor Medical Chemical Microsensors, Lunds universitet

VAD BETYDER BEGREPPET INNOVATION FÖR DIG?

– Sett från en forsknings­ synvinkel är en innovation när du gör ett forskningsfynd som sedan utvecklas till en tillämpning som kommer samhället till godo.

VAD VORE DEN VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGEN FÖR ATT FÅ BÄTTRE INNOVATIONSKLIMAT I SVERIGE?

– Tillgång till riskvilligt kapital i den allra tidigaste fasen av företagsutvecklingen är viktigt. Dessutom en förändrad syn på nyföretagande så till vida att det är helt ok att ett företag du startat går i konkurs.

HUR FRÄMJAS BÄST INNOVATION I EN VERKSAMHET?

– Genom att premiera i­ nnovation och se till att det är ­meriterande. Bygg miljöer som har innovation och företagande som en del av sin output

HUR SKAPAS BÄST ETT ­INNOVATIVT ARBETSTEAM?

– En mixad kompetensmil­ jö. Här behövs allt från teknik till ­affärsutveckling. Goda mentorsmiljöer som ger av sin erfarenhet. VILKEN INNOVATION ÖNSKAR DU HADE FUNNITS?

–Vet ej.

HUR SKAPAS BÄST ETT ­INNOVATIVT ARBETSTEAM?

– Förtroende och öppenhet. Det är lätt att prata om vikten av inn­ ovationer men om de som arbetar med en (och för en) inte känner förtroende både angående rätten till ett IP och rätten att eventuellt göra fel så blir det i min erfa­ renhet lita av det. Vidare så ger en öppen diskussion och öppna planer för hur arbetet ska utföras möjlighet för alla delaktiga på alla nivåer som har idéer att föreslå nya vägar framåt.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

AAK

Choklad för tropiskt klimat Chokladens hemländer blir allt varmare, något som påverkar kvalitén av det mörkbruna guldet. – Vi tittade på marknaden och såg att det saknades en lösning. Så föddes idén till TropicaoTM, säger René Schou, Global Marketing Director CCF på AAK. T E X T: S O P H I A M AG ASA N I K F OTO : SA N D R A H E N N I N G SS O N

HAR DU NÅGONSIN funderat på

hur choklad ska vara tempererad för att den ska smaka gott? Det har företaget AAK gjort, och nu utvecklat en lösning för att chok­ laden inte ska bli trist och grå. När chokladens kristaller blir för varma, börjar chokladen att ”fettblomma”, den blir grå och får en artificiell och torr smak. När fettet sedan kyls ner igen, har kristallerna glömt sin original­ form och –smak, och chokladen kan bli smakmässigt och utseen­ demässigt osäljbar. De tidigare lösningar som har funnits på marknaden har tydligt påverkat chokladens smak och upplevelse, och det fanns ett starkt behov från chokladproducenterna för en ny lösning. Tropicao, som AAK har utvecklat, fungerar som ett typ av ”minne” så att chokladen behåller samma smak, textur och överliggande kvalité. – När vi började med processen att ta fram en lösning, utvecklade vi tre komponenter: Tropicao Seed, Tropicao Seeder och Tropi­ cao CBI. Alla komponenterna är unika i sitt slag, och tillsammans utgör de en unik lösning som är kompatibel med alla produktlin­ jer och som tillsammans gör så att chokladen behåller den kvalitén som chokladproducenten lovar sina kunder, säger René Schou. DE STORA CHOKLADTILL­ VERKARNA letar hela tiden efter

nya och växande marknader att komma in på. Många av de nya marknaderna finns i varma kli­ mat och AAK såg att det fanns en stor efterfrågan på en lösning för att få varumärkena att nå ut med den produktkvalitén som de ville. – Det var spännande att få vara med och utveckla lösningen. Först var vi tvungna att kart­lägga pro­ blemen. Vad finns det för behov? Vad finns det för lösningar sedan tidigare? Vi visste att det krävdes en lösning, och i dag arbetar vi hela tiden nära kunden för att maximera kvalitén. Allt det här

René Schou TITEL: Global Marke-

ting Director CCF BAKGRUND: René har

länge varit intresserad av matteknologin, och har jobbat inom branschen i många år. FAVORITINNOVATION:

Tropicao BÄSTA MED MITT JOBB:

”Att jag får jobba globalt, resa världen runt och möta olika kulturer. Jag gillar att få sätta min egen ­prägel på livsmedelsindustrin. Vi konsumerar allt mer mat än vad vi borde här i västvärlden, samtidigt som andra delar av världen inte har nog. Det är spännande att få vara med och utveckla teknologi som hjälper de länder som inte har så mycket”

OM A AK AAK ÄR EN av världens

ledande tillverkare av högförädlade vegetabiliska specialoljor och fettlösningar. Produkterna används som ersättning för mjölkfett och kakaosmör, transfria lösningar för fyllningar i chokladoch konfektyrprodukter samt inom kosmetikindustrin. Produktionsanläggningarna finns i bland annat Belgien, Colombia, Mexiko, Uruguay, USA och Sverige. AAK har sitt huvudkontor i Malmö i Sverige, och är ett svenskregistrerat aktiebolag, och omsatte 2014 knappt 20 MIA SEK.

Chokladproducenterna välkomnade lösningen och responsen på Tropicao har varit överväldigande positiv. har resulterat i att vi har utveck­ lat flera patent, säger René Schou. CHOKLADPRODUCENTERNA VÄLKOMNADE LÖSNINGEN och

responsen på Tropicao har varit överväldigande positiv, menar René Schou. AAK är i dag ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter, och erbjuder en stor variation av lösningar för

att utveckla både konfektyr- och sminkindustrin. – Nästa steg för oss här på AAK är att fortsätta arbeta nära kunderna, och få ut våra pro­ dukter på alla marknader. Vi jobbar alltid med nya idéer, inte bara för choklad, utan också för exempelvis Infant Nutrition och Personal Care. Det är otroligt, vad man kan göra med vegetabiliska

oljor. Nu är vi på väg med nästa stora ­innovation, som kommer att komma ut på marknaden nästa år, säger René Schou.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

NCC RECYCLING

NCC sluter sitt eget kretslopp Inom byggsektorn uppstår årligen omkring 40 procent av Sveriges totala avfall. NCC Recycling arbetar för att avfallsströmmar från bygg- och rivningsbranschen i så stor utsträckning som möjligt ska få nytt liv och återföras i nybyggnationer. T E X T: E R I K B AC K LU N D F OTO : N CC

NCC RECYCLING TAR hand om avfall från bygg- och rivnings­ branschen. Både från den egna kon­ cernen, NCC, och externa bolag. – Ett av våra stora mål är att sluta vårt eget kretslopp i så stor utsträckning som möjligt, säger Christopher Jonsson. Det som särskiljer oss från vanliga åter­ vinningsföretag är att vi är en del av ett byggbolag som också tar ansvar för vårt eget avfall och därmed knyter ihop krets­ loppet på ett sätt som är mycket ovanligt i vår bransch. Lin Tennung utvecklar: – Eftersom vi är en del av byggbranschen som verkar för byggbranschen har vi en lite annorlunda infallsvinkel än ­t raditionella återvinningsbo­ lag. Vi är ett varuproducerande ­bolag som tar ett stort och lång­ siktigt ansvar för ett hållbart samhälle. Det ger oss också möjligheten att genom att ta om hand om vårt eget avfall enk­ lare kunna återinföra det i nya

OM NCC RECYCLING

NCC Recycling är en sektor inom byggkoncernen NCC. Målet är att lösa sina kunders avfallshantering på ett långsiktigt och hållbart sätt. Visionen är att i så stor utsträckning som möjligt sluta den egna koncernens kretslopp. Sektorn är idag verksam i Sverige, Finland och Danmark med närmare 20 anställda. LÄS MER PÅ:

www.ncc.se

­ rocesser och därmed minska p vår resurs­a nvändning. TIDIGARE HAR NCC genom

bolaget NCC Roads tagit hand om avfall inom stenmaterial och asfalt, det är först sedan början av 2014 som NCC Recycling tagit form och utökat sitt ansvars­ område till att även inkludera bygg- och rivningsavfall. Och NCC menar allvar med sin satsning, från att ursprungligen ha bestått av en handfull med­

arbetare rymmer NCC Recycling i dag närmare 20 medarbetare utspridda över Norden. – Det här är framtiden, menar Lin. Att tänka resurssmart och arbeta med ett större fokus på hållbarhetsfrågor inom den här sektorn är helt rätt, både av mil­ jöskäl och ekonomiska faktorer. Sedan början av 2000-talet har reglerna omkring avfalls­ hantering skärpts, en mindre del ska hamna på deponi vilket har ställt krav på nytänkande och innovation. – Man behöver se över avfalls­ hanteringen generellt, säger Christopher. Oavsett om det handlar om ett byggföretag eller en bostadsrättsförening. Det gäller att försöka tänka nytt och lokalt. Vad kan man återvinna eller återanvända redan vid källan? Det kommer att krävas högre mobilitet och f lexibilitet i det framtida återvinningstänket för att skapa ett långsiktigt och hållbart resursutnyttjande.

Christopher Jonsson

Lin Tennung

TITEL: Area Manager.

TITEL: Affärsutvecklare.

B ­ AKGRUND: Fil.mag. i Kemi,

BAKGRUND: Diverse ­ledande

Umeå universitet, examen 2004. FAVORIT­I NNOVATION: Hjulet. OUMBÄRLIGT PÅ JOBBET: Den inspiration och glädje jag får från mina kollegor kan jag inte vara utan.

befattningar inom NCC såsom arbetschef och entreprenadchef. FAVORIT­ INNOVATION: ­D ynamit. OUMBÄRLIGT PÅ JOBBET:

Post-it-lappar.

IF METALL

Samarbete i Innovationsrådet för industrins utveckling Det ska bli mycket spännande att följa vad som händer i statsminister Stefan Löfvens innovationsråd. Särskilt intressant blir det att få dela deras genomlysning av ­förutsättningarna för svensk basindustri. T E X T : A N D E R S F E R B E F O T O : I F M E TA L L

FÖR OSS INDUSTRIARBETARE är

det gott att få ännu en bekräftelse på att Sverige har en regering som tar industrins utveckling på allvar.Starkare industriföretag ger fler, tryggare och bättre industri­ jobb. Industrin lägger grunden för välfärd i form av exempelvis skola, vård och omsorg. I Innovationsrådet ska stats­ ministern och ytterligare fyra ministrar, tillsammans med några profiler inom näringsliv och forskning, diskutera hur Sverige kan bli bättre på att utveckla och ta vara på innovationer. Detta går hand i hand med den långsiktiga strategi ”10 steg för ny industri­ alisering av Sverige” som IF ­Metall presenterade i maj förra året. I vår strategi konstaterar vi bland annat att Sverige länge hade en tätplats både när det

Innovation | Oktober 2015

gällde företagens satsningar och statens forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Den tätplatsen har vi inte längre. Flera stora företag har dragit ner eller koncentrerat sin forskning och utveckling till andra länder. Framtidens jobb ligger i att vi bejakar den tekniska utveckling­ en. Svensk basindustri behöver ligga långt framme i den omställ­ ning som för med sig ökad datori­ sering, digitalisering och automa­ tion. För att klara sig i den globala konkurrensen blir det nödvän­ digt att företagen fortsätter att utveckla och exportera produkter i världsklass. Vi behöver exempel­ vis se ännu mer av nya material från gruv- och stålindustrin, ännu mer av nytänkande inom skogsoch pappersindustrierna. Jag ser gärna miljötänkande som en bidragande drivkraft.

Jag tror att Innovationsrådet kan bidra med idéer om hur gapet mellan grundforskning och tillämpad forskning kan bli min­ dre. Goda kontakter och flöden mellan dem som grundforskar och dem som kommersialiserar forskningsresultaten av tekniska landvinningar är guld värda. Då blir svenska företag ännu snabb­ are på att få ut nya produkter på marknaderna. Det blir avgörande eftersom först ut oftast vinner. FÖR ATT GE understöd till de här

processerna i företagen behöver Sverige utveckla ett utbildnings­ system i världsklass. Vi behöver hitta bättre vägar att använda det riskkapital som finns. Vi behöver också bygga ut infrastrukturen i landet. Jag ser Innovationsrådet som ett konkret exempel på hur regeringen medvetet tar vara

på fördelarna av att Sverige är ett litet land. Här är avstånden mellan människor korta. Vi har en grundmurad tradition av att hitta lösningar tillsammans och i samförstånd. Det ger oss en unik konkurrensfördel. If metall är med på resan. Med oss följer kompetensen, viljan och lojaliteten hos industriarbetare som tillhör de allra främsta i hela världen. Jag vet att de ställer upp i arbetet för ny industrialisering av Sverige. Där finns framtidens jobb.

Anders Ferbe, IF Metall.

OM IF METALL VI ORGANISERAR cirka 320 000 medlemmar på 11 600 arbets­platser inom svensk industri. Plast, läkemedel, bygg­ämnes, stål, kemi och verkstadsindustri samt gruvor och bil­verkstäder är några av de branscher där våra medlemmar jobbar.

Volvo, Scania och ABB är några av storföretagen. Cirka 21 procent (68 600) av medlemmarna är ­k vinnor och IF Metall är därmed LO:s tredje största kvinnoför­bund. IF Metall har en organisationsgrad på 80 procent.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ATLAS COPCO CONSTRUCTION TOOLS

På Atlas Copco Construction Tools i Kalmar skapas världsledande produkter som är sprungna ur en företagskultur som främjar innovation och ständiga förbättringar. Senast i raden av spännande projekt är ”Viper”. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: SARA SÖDERGÅRD

Innovation skapar världsledande produkter ATLAS COPCO ÄR ett av Sveriges största företag, grundat redan på 1800-talet, och världsledande inom kompressorteknik, industri­ teknik, byggteknik och gruv- och bergbrytningsteknik. Företaget satsar stora pengar på utveckling av nya produkter och innovation. De senaste åren har verksam­ heten i Kalmar lagt stort fokus på att utveckla produkter med både högre kvalitet, bättre produktivi­ tet, bättre ergonomi och energi­ effektivitet än befintliga produk­ ter på marknaden. De tankarna har varit utgångspunkterna i pro­ jektet ”Viper” som ska utmynna i en eldriven bryt­maskin med stor innovationshöjd, både vad gäller teknisk prestanda och ergonomi. – Det är primärt handhållna produkter som vi arbetar med här. Det finns ett antal maskin­ er på marknaden idag, men vi har arbetat hårt på att utveckla en produkt som är överlägsen sina konkurrenter, säger Daniel ­Gustafsson som är projektled­ are på Atlas Copco Construction Tools. – Vi befinner oss i ett läge där vi försöker ta stora innovationssteg inom alla produktområden. Vår grupp ansvarar för handhållna maskiner och där är eldrivet det nya. Viper kommer att vara vårt första kommersiella elverk­ tyg konstruerat och tillverkat i ­Kalmar, fyller Per Forsberg i som är teknikchef. ATLAS COPCOS STARKA globala

ställning har kommit genom produkter och lösningar för gruvbrytning, industriutveckling, kompressor- och byggteknik. Bolaget växer tack vare kompletta lösningar som erbjuds kunderna. Över 98 procent av företagets försäljning sker på den internatio­ nella marknaden. Atlas Copco har idag 40 000 anställda runt om i världen och omsätter 90 miljarder kronor. VIPER ÄR ATLAS COPCOS första

eldrivna handhållna verktyg från Kalmar-fabriken, v ­ ilket i ärlighe­

Daniel Gustafsson TITEL:

Projektledare. UTBILDNING:

Maskiningenjör, Högskolan i Kalmar. INTRESSEN:

Cykling.

Per Forsberg TITEL: Teknikchef. UTBILDNING:

Gymnasieingenjör inom maskinteknik, Kalmar. INTRESSEN:

Triathlon och Ironman.

Vi be­ finner oss i ett läge där vi försöker ta stora innovations­ steg i alla produkt­ områden.

tens namn är ­senare än konkur­ renterna. Fördelen med att vara sist ut är enligt Per och Daniel att det finns produkter på markna­ den att jämföras med. – Vi har ställt en väldigt hög kravbild på vår produkt och lagt ner mycket arbete på att den ska vara bättre och mer innovativ än konkurrenterna. Det handlar om bättre ergonomi, lägre vikt och lägre vibrationsnivåer. Totalverk­ ningsgraden kommer dessutom att vara högre än jämförbara maskiner på marknaden och den kommer att väga 20% mindre,

konstaterar Daniel. Viper har utvecklats helt och hållet på fabriken i Kalmar och planen är att lansera nästa sommar. – Det kommer att kännas ­fantastiskt när produkten lanse­ ras. Det är en lång process från de första idéerna till att man kan hålla maskinen i händerna. Vi ser stor potential i verktyget och hoppas att den även blir viktigt i framtiden för fabriken i Kalmar.

OM ATLAS COPCO ATLAS COPCO ÄR en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Företaget grund­ ades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HUSQVARNA GROUP

I över 325 år har Husqvarna Group utvecklat ­kvalitetsprodukter. Sedan starten har mycket ­förändrats, men det s­ måländska entreprenör­ skapet lever kvar. Nu bryter företaget ny mark med robotstyrda gräsklippare och handhållna batteriprodukter för skog, park och trädgård. T E X T : S O F I E LU N D M A R K F OTO : DA N I E L S I L F V E R

Husqvarna ­ möter framtiden med ­avancerad robot- och ­batteriteknik KANSKE TILLHÖR DU en av

dem som använder någon av Husqvarnas produkter hemma i trädgården? Då vet du redan att Husqvarna står för högkvalita­ tiva produkter som en del bara kan drömma om. Med 325 års tillverkning av kvalitetsprodukter i ryggen vet Husqvarna vad som krävs för att lyckas. Att ständigt modernisera och applicera ny ­teknik i redan befintliga innova­ tioner är vad som gör att Husqvar­ na kan driva marknaden framåt. – Husqvarna har alltid varit duktig på att ta ny teknologi till sig. Att tillverka högkvalitativa gräsklippare har vi pysslat med i nästan 100 år, och i det fallet har vi börjat använda oss av robotik för att utveckla de produkter vi redan kan utan och innan. Tack

Innovation | Oktober 2015

vare vårt innovativa tänk kan vi titulera oss som världsledande inom segmentet robotgräsklip­ pare, berättar Patrik Jägenstedt, Director Primary Development/ Concept & Feature Electric. PATRIK ARBETAR STÄNDIGT med

ett öra mot marknaden. För att ligga steget före satsar Husqvarna hårt på förutveckling och analys av de produkter som kommer ut på marknaden om 5-7 år. – Att förutveckla är en av Husqvarnas styrkor. Jag arbe­ tar nära forskningen genom att undersöka vilken typ av ny teknik vi behöver för att säker­ ställa k ­ undernas behov. Mycket handlar om teknikspaning och att undersöka hur vi kan applicera teknologin i våra produkter. På

så vis står vi alltid med en fot i framtiden. Just nu är vi i full färd med att utveckla produkternas möjlighet att kommunicera med varandra. HUSQVARNAS ROBOT­ GRÄSKLIPPARE ÄR ett av resulta­

ten av många års forskning och utveckling. När produkten väl är redo för marknaden tar Christer Gustavsson, R&D Manager Robo­ tic och Peter Johansson, Electro­ nics & Software Manager Robotic, över och arbetar med att realisera idéer och koncept till färdiga ­produkter på marknaden. – Mitt team är fokuserat på att göra nya plattformar inom mekanik och elektromekanik. Vi ­ansvarar även för testverk­ samheten, vilket gör att produkt­

kännedom och helhetssyn är viktigt för ingenjörerna hos mig. Förutom att utveckla och lansera nya produkter ingår också pro­ duktvård av de produkter som redan producerats, säger Christer. ÖNSKAN OM ATT ha grönare

gräs än grannens har aldrig varit så uppenbar som nu. Hemma i Peters kvarter i Jönköping syns numera robotgräsklippare i var och var annan trädgård – ett ­tydligt tecken på att gräsklippar­ na skapar stor kundnytta. – Många känner till Husqvarna och de produkter vi utvecklar och tillverkar. Det skapar en innova­ tiv kultur där alla medarbetare ­ständigt vill förbättra produkter­ na, eftersom de flesta av oss också är slutanvändare. Det gör att

entreprenörskapet är en stor del av att vara ingenjör på Husqvarna Group. Vi älskar att vara nummer ett, det är vår starkaste drivkraft för innovation, säger Peter. HUSQVARNA ÄR EN av få

tillverkare i världen som kan erbjuda ett konkurrenskraftigt sortiment inom både batteri- och bensindrivna produkter. Att hitta lösningar som inte är bundna till en specifik produkt är vad som kännetecknar Husqvarnas sätt att tänka. I omställningen från bensin- till batteridrivna produk­ ter är Husqvarna Group med och leder utvecklingen och produkter­ nas möjlighet att kommunicera med varandra. Att arbeta med avancerad spetsteknik är vad som lockade Ted Wolfram – Electro­


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Patrik Jägenstedt

Intervjuade CHRISTER GUSTAVSSON,

R&D Manager Robotic PETER JOHANSSON,

Electronics & Software Manager Robotic PATRIK JÄGENSTEDT,

Director Primary development/ Concept & Feature Electric PÄR MARTINSSON,

R&D ­Manager Electric ­Professional Products TED WOLFRAM,

Electronics & Software Manager Drive Systems - Pro Electric

Vi älskar att vara nummer ett, det är vår starkaste drivkraft för innovation. Peter Johansson, Patrik Jägenstedt och Christer Gustavsson.

nics & Software Manager Drive Systems – Pro Electric. – Jag kom hit för två år sedan och började direkt arbeta med batteriteknik. De maskiner vi utvecklar i dag bygger mycket på innovationer som redan finns, men vi tar produkterna ett steg längre genom att omvandla dem till ny teknologi. Att applicera ny teknologi i en mogen produkt med en användare som känner produkten väldigt väl skapar stor kundnytta. Att hela tiden konkur­ rera med andra världsledande leverantörer skapar en dynamisk arbetsmiljö, berättar Ted.

något annat. – Förra veckan kom jag hem från Tyskland där jag arbetade nära ett av utvecklingsteamen, och för några veckor sedan besökte jag våra kollegor i Kina. Styrkan bland Husqvarna Groups ingenjörer är inte bara lokal här i Jönköpingsregionen, den är global och präglar hela bolaget. Att Husqvarna Group har verksamhet i 43 länder och utvecklingsverk­ samhet i fem länder skapar enor­ ma karriärmöjligheter för alla medarbetare, och det inspirerar mig, säger Pär Martinsson, R&D Manager Electric Professional Products.

EN AV DE många fördelarna med

att arbeta på Husqvarna Group är att du kan byta avdelning om du är intresserad av att jobba med

VÄGEN TILL UTVECKLING av Ted Wolfram

skiner har inte varit spikrak. Historiskt sett har Husqvarna tillverkat ­vapen, motorcyklar och köksutrustning och har därmed genomgått stora förändringar genom åren. – Det gör att vi, trots att vi springer, kan känna ett lugn i att vi vet vad vi håller på med. ­Huvudfokus är fortfarande att vi ska utveckla högkvalitativa produkter i världsklass, oavsett om det gäller en trimmer eller en robotgräsklippare. Vår styrka är vår förmåga att utnyttja tekniken maximalt. Det kommer vi fortsät­ ta med även framöver, men för att lyckas behöver vi fler medarbeta­ re som drivs av att vara med på vår framgångsresa, säger Patrik.

OM HUSQVARNA GROUP HUSQVARNA GROUP är en världsledande tillverkare av utomhusprodukter som motorsågar, trimmers, robotgräsklippare och trädgårdstraktorer, motorsågar och trimmers. Husqvarna och Gardena är koncernens kärnvarumärken men utöver dessa finns ett antal regionala varumärken. Vår vision är att människor ska kunna njuta av välskötta trädgårdar, parker och skogar, byggnader och vägar.

robotgräsklippare och batterid­ rivna handhållna trädgårdsma­

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SVENSK ENERGI

Svensk Energi arbetar för framtidens energiförsörjning Energibranschen står inför stora förändringar. Omställningen till allt mer förnybar energi och ­möjligheten för kunder att i högre grad producera sin egen el ställer höga krav på flexibilitet för att kunna erbjuda el med hög kvalitet och tillgänglighet. Utvecklingen mot ett mer flexibelt ­elsystem kräver stora investeringar i elproduktion och elnät. Och rätt kompetens. T E X T: E R I K B AC K LU N D

BRISTEN PÅ INGENJÖRER i

Sverige är ett faktum. Pensions­ avgångar och en lägre grad av teknikundervisning i skolan är två utmaningar. Anna Wärmé på Svensk Energi inser allvaret i situationen. Som branschrekry­ teringsansvarig brottas hon med svårlösta ekvationer: – Energibranschen har ett stort rekryteringsbehov och kommer att fortsätta behöva anställa. Tittar vi på våra medlemsföretag så vet vi att bara de har ett behov av 2 600 högskoleingenjörer och yrkeshögskoletekniker under de kommande tre åren. Pensionsav­ gångarna uppgår under samma period till 1 100 personer. Jämför man det med hur många nyutexa­ minerade studenter som förvän­ tas komma ut till vår bransch så väntas ett gap på cirka 1 800 personer. Ingenjörsbristen är dessutom

inte ett problem som är isolerat till energibranschen, konkurren­ sen sträcker sig igenom samtliga branscher där ingenjörers kompe­ tenser efterfrågas. Som branschorganisation menar Anna att den viktigaste uppgiften för Svensk Energi är att sprida information och kunskap för att bidra till ett ökat intresse. Men även att samverka med sko­ la, utbildningssystem och andra intressenter för att öka kunska­ pen om medlemsföretagens behov av kompetens och relevanta utbildningar. – Att verka för en attraktiv bransch innebär för oss till stor del att berätta om vad branschen och vi står för, vad vi gör och hur vi gör det. Svensk Energi samverkar med universitet och högskolor för att informera om vilka roller och yrkesvägar det finns inom ener­

FOTO: PRESS

gibranschen, men riktar sig även mot grundskolan. Till exempel med Future City som är en tävling där högstadieungdomar samarbe­ tar med näringslivet för att bygga framtidens städer, och genom Elsajten – ett digitalt läromedel om el och energi, i samarbete med Mälarenergi. Läromedel tas även fram för gymnasieskolan. EN AV FÖRKLARINGARNA till

ingenjörsbristen menar Anna är mindre undervisning i teknik och naturämnena. – Man får inte glömma att det även ligger i skolväsendets intres­ se och ansvar att hantera frågan, och föra debatten om hur man ökar intresset för ämnena och eftergymnasiala utbildningar som leder till framtidsjobb. Det har vi alla att vinna på. Ett annat uppmärksammat in­ itiativ är ett samarbete mellan 15

av Svensk Energis medlemsföre­ tag och Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mittuniver­ sitetet i form av en högskolein­ genjörsutbildning i elkraftteknik. – Det är ett unikt samarbete där en bransch möjliggör en högskoleutbildning, säger Anna. Efterfrågan och behovet av en lik­ nande utbildning har varit stort. Företagen som deltar fungerar både som en finansiell garant men deltar även i utformningen av programmet och tar emot praktikanter och studenter som genomför examensarbeten. Utbildningen hålls på distans under tre år med laborationer och några andra schemalagda under­ visningsdelar. – Det är ett bra exempel på hur vi kan få in fler människor i en bransch som står inför utmaning­ ar. Vi når en mycket bredare re­ kryteringsbas genom att erbjuda

utbildningen på distans och det är inte minst allt fler kvinnor som söker vilket är väldigt efterfrågat av företagen. I uppföljningar som gjorts av universiteten har det visat sig att åtta studenter av tio från den första årskullen fick anställning tidigt. – Det är en oerhört bra siffra och ett tydligt bevis på att nä­ ringsliv och utbildningsväsen till­ sammans kan skapa en kvalitativ utbildning som leder till snabb anställning.

Anna Wärmé TITEL:

Branschrekryteringsansvarig. BAKGRUND: Civilekonom.

Vi är med och skapar ett hållbart och innovativt samhälle Betong står stadigt genom tiderna och finns i allt ifrån broar och hus till konst och inredning. En naturlig, högteknologisk och närproducerad produkt som är fullt återvinningsbar och som är en självklar del av ett hållbart samhälle. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer om oss och vårt arbete på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 45 500 medarbetare i fler än 40 länder.

Innovation | Oktober 2015


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

JEPPESEN SYSTEMS

Avancerad programvara för världens flygbolag Jeppesen Systems AB i Göteborg är världsledande på system som ser till att flygbesättningar är på rätt plats i rätt tid. Med en innovativ mjukvara som bygger på avancerad matematik möter ­företaget behoven från SAS, KLM, British Airways och andra stora aktörer i flygbranschen. TEXT: JOHANNA LINDBERG FOTO: KRISTER ENGSTRÖM

ATT SKAPA EFFEKTIVA scheman

för piloter, flygvärdinnor och flyg­ värdar är ett stort och kostnads­ krävande arbete för flygbolagen. Jeppesen Systems AB:s mjukvara utvecklas konstant för att möta flygbolagens unika behov, och Boeing-ägda Jeppesen Systems räknas som världsledande inom sitt område. – Våra algoritmer hjälper våra kunder att spara mer pengar än vad konkurrenterna kan, säger Peter Sutton. Men för att fortsätta leda marknaden måste vi arbeta hela tiden med att förbättra våra algoritmer, vår mjukvara och våra metoder. Tidigare släppte företaget en ny version av sin mjukvara en gång om året, men idag kommer uppdateringar var tredje vecka. – Optimering är nyckeln i varje produkt vi bygger, säger Peter

Sutton. Vi liknar vår modell vid en avokado, den inre kärnan är likadan för alla flygbolag vi arbe­ tar med medan de yttre lagren är unika. PÅ JEPPESEN ARBETAR drygt

280 personer, varav 150 i agila mjukvaruutvecklingsteam. Agil mjukvaruutveckling innebär att kunderna och utvecklarna sam­ arbetar nära under hela utveck­ lingstiden, och att man kontinu­ erligt testar och utvärderar. Ett agilt arbetssätt är vanligare hos mindre utvecklingsföretag; Jep­ pesen är ett av få företag i Sverige som arbetar framgångsrikt med en så stor agil utvecklingsgrupp. Vid leverans av mjukvara en gång om året kommer feedback på en produkt som utvecklats ett år tidigare. Med en snabb feed­ backcykel kan företaget snabbt

anpassa systemet. – Att vi har kortat cykeln gör att det blir enklare att driva utvecklingen i rätt riktning, säger Peter Sutton. Istället för att gissa får vi veta vad kunden verkligen behöver. BLAND JEPPESENS KUNDER finns de flesta av de stora flygbolagen i världen, som British Airways, Qantas, Lufthansa, Delta Air Lines, KLM och SAS. Jeppesen ser sina kunder som utvecklingspart­ ners. – Vi utvecklar nu nästa gene­ rations planeringsystem, i nära samarbete med ett amerikanskt flygbolag och våra ägare Boeing, säger Peter Sutton. Boeing är mycket nöjda med sättet vi arbe­ tar på och har implementerat det i andra delar av företaget i andra länder.

Peter Sutton TITEL: Chefsarkitekt och

tillförordnad chef för ­utvecklingsavdelningen på Jeppesen Systems AB BAKGRUND: Född i London, bott i Sverige i 18 år. Doktor i teoretisk fysik. Har arbetat på Jeppesen sedan 1999. FAVORITINNOVATION: Vårt egenutvecklade programmeringsspråk Rave, som hjälper oss att snabbt och enkelt modellera alla de komplexa lagar och regler som i många fall är unika för varje flygbolag.

OM JEPPESEN JEPPESEN I GÖTEBORG har sedan slutet av 80-talet gått från att vara ett litet

projekt inom Volvo till ett avknoppat entreprenörsföretag till att bli en del av Boeing-koncernen med ca 170 000 anställda världen över.

AURA LIGHT

Innovativa och kundanpassade ­belysningslösningar Svenska Aura Light utvecklar och erbjuder hållbara belysningslösningar till ­företagskunder runt omkring i världen. Kunderna får minskade kostnader, lägre energiförbrukning och bidrar till mindre miljöpåverkan. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: AURA LIGHT

AURA LIGHTS produktutveck­

lingsteam arbetar ständigt med att ta fram nya innovativa lösningar som hjälper kund­ erna att få den bästa möjliga belysningslösningen för deras anläggning, samtidigt som de sparar energi och bidrar till en hållbar framtid. Idag sker mer­ parten av utvecklingsarbetet på företaget inom LED och intelli­ gent belysning. – Vi erbjuder företagsbelys­ ning som är smart; Hållbar, ekonomisk, med lång livslängd och hög kvalitet. Genom att våra belysningsexperter är med kun­ den i varje steg i processen tar vi bort en stor del av den kom­ plexitet som är förknippad med modern belysning. Vi kallar det Brighter Lighting, säger Martin Malmros, vd för Aura Light International AB.

LED HAR INNEBURIT ett para­

digmskifte som förändrat hela belysningsbranschen på några år. LED räknas som den fjärde genera­ tionens belysning, där människan efter elden uppfann glödlampan, lysröret och lys­dioden. – Vi startade redan 1930 som LUMA och har under många år tagit fram långlivade energi­ snåla ljuskällor. Hållbarhet är en del av företagets själ. Tidi­ gare i år vann vi tävlingen om världens mest energieffektiva kontorsbelysning, SEAD “Global Efficiency Medal”, i kategorin LED-paneler. Om alla världens belysningspaneler skulle bytas ut till paneler med lika effektiv teknik skulle det spara 648 TWh (terrawattimmar). Det är lika mycket som Sveriges, Mexicos och Spaniens sammanlagda årliga elförbrukning*.

HÅLLBARHETSFRÅGAN BLIR ALLT

viktigare, samtidigt som utveck­ lingen inom ljusstyrning gör det möjligt att dramatiskt minska energiförbrukningen, något som leder till kraftigt minskade elkostnader, förklarar Martin. – Med ljusstyrning kan man få en intelligent belysning där du bara får det ljus du behöver, när du behöver det. Detta, i kombination med LED, ger stora möjligheter, men det leder också till att belysningsprojekt blir allt mer komplexa. Vi på Aura Light minimerar komplexiteten i processen, genom att finnas där för våra kunder i varje steg. På så sätt hjälper vi dem att dra nytta av LED-innovationernas alla potentiella fördelar. *Källa: Energimyndigheten

Martin Malmros TITEL: Vd. BAKGRUND: Vd Aura Light International AB sedan 2007. Tidigare: Superfos, Citat och Black & Decker. FAVORIT­INNOVATION: Lit­ iumjonbatteriet, för att det öppnar upp för nya möjligheter till utveckling av eldrivna produkter. FÖREBILD: Karl-Henrik Robèrt. Grundare av Det Naturliga Steget och arkitekten bakom hållbarhetsprinciperna.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LUNDS UNIVERSITET

På Institutionen för biomedicinsk teknik vid Lunds Universitet arbetar ­forskare från LTH tillsammans med biomedicinforskare och läkare för att skapa innovationer till nytta för framtidens sjukvård. Ett mikrochip för s­ ortering av tumörceller genom ett vanligt blodprov är en av innovationerna under utveckling. T E X T: J O H A N N A L I N D B E R G F OTO : A N D R É D E LO I ST E D

Framtidens vårdinno­va­ tioner uppstår när världar möts FRÅN SITT KONTOR på Biomedic­ in­skt centrum, BMC, blickar Thomas Laurell ut genom fönstret mot Lunds Tekniska Högskolas byggnad några hundra meter bort. Med bakgrund som forskare på LTH flyttade han för fem år sedan delar av sin verksamhet hit och leder nu en forskargrupp inom den nystartade Institu­ tionen för biomedicinsk teknik belägen både på LTH och BMC. På andra sidan av BMC ligger Lunds Universitetssjukhus där forskare från institutionen är verksamma som läkare och i framtiden kan få användning av de innovationer som skapas vid institutionen.

Innovation | Oktober 2015

– Institutionen för biomedic­ in­sk teknik är ett resultat av långvarigt arbete att i högre grad synliggöra den medicintekniska forskningen i Lund även om det fortfarande finns en stor medicin­ teknisk verksamhet som inte är knuten till den nya institutionen, säger Thomas Laurell. Området som institutionen greppar över är brett och omfattar medicinskt ultraljud och signal­ behandling, biomekanik och sjukdomsbiomarkörer. Thomas Laurell är en av flera forskare inom institutionen som bland annat samarbetar med Bo Balde­ torp, prefekt för Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

– Bo Baldetorp är prefekt för Lunds Universitets största institution med 31 ämnesinrikt­ ningar, 500 forskarstuderande, 380 anställda och 60 professorer, säger Thomas Laurell. Jag är en professor som leder en mindre forskargrupp och vi har helt olika roller i att driva tvärvetenskaplig forskning. Och det är i de olika arbets­ sätten och infallsvinklarna de nyskapande idéerna föds. – Det är viktigt att ingenjörerna kommer in i medicinarnas värld och ser problemställningarna från en helt annan inriktning, det öppnar upp en ny värld för biologer och medicinare, säger Bo

Baldetorp. Det är det som lyckad forskning i framtiden bygger på. Halva Laurells forskargrupp arbetar på LTH där hårdvaru- och teknikutvecklingen sker. – När vi kommit en bit på vägen så tar vi projekten till BMC och kör skarpt, säger Thomas Laurell. När det börjar funka, brukar Bo Baldetorps kollegor bli intresse­ rade och frågorna som leder till nytänkande föds. En ny mikrochipteknik för analys och sortering av celler är en av de innovationer som skapats. Tekniken handlar om att separera partiklar i en vätska genom kontrollerade ultraljuds­ vibrationer och i framtiden hopp­

as man kunna använda chipet för att ­exempelvis sortera tumör­ celler från friska celler genom ett­ ­vanligt blodprov. – Traditionella cytometrar är i stora bänkmodeller, medan de här är portabla och dessutom inte alls energikrävande, säger Bo Baldetorp. Möjligheterna är goda att de även kan användas i utvecklingsländer och på platser där man av praktiska skäl inte kunnat göra den här typen av undersökningar tidigare. KOMMERSIALISERINGEN AV MIKROCHIPTEKNIKEN drivs

genom företaget AcouSort, som forskargruppen startade 2010


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Thomas Laurell TITEL: Professor

vid institutionen för biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola BAKGRUND: Civilingenjör i elektroteknik. Leder nu forskargrupp vid Institutionen för biomedicinsk teknik. FAVORITINNOVA­ TION: ”Medicinskt

ultraljud, en uppfinning från Lund. Uppstod när Inge Edler och Hellmuth Hertz undersökte möjligheten att se in i kroppen med hjälp av en ultraljudsbaserad materialtestare lånad från Kockumsvarvet i Malmö. Idag en uppfinning som både i volym och kommersiellt omsätter mer än röntgen globalt.”

Bo Baldetorp TITEL: Prefekt för

Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds Universitet. BAKGRUND: Civil­ ingenjör och professor med bakgrund inom experimentell onkologi. FAVORITINNOVA­

Det är ­viktigt att ­teknikerna kommer in i medicinarnas värld och ser problemställ­ ningarna från en helt annan inriktning.

tillsammans med Lund Universi­ tets Innovationssystem. Bildandet av AcouSort betingades dels av att Laurells forskargrupp fick industriella förfrågningar om den chipbaserade cellseparationstek­ niken och önskemål om studier för specifika tillämpningar och av att Laurell med tre engagerade forskare lyckades säkra ett större 5-årigt forskningsanslag finansie­ rat av Vinnova. – Vi bestämde oss för att bilda AcouSort AB, i vilket vi apporte­ rade in kommande uppfinningar och bättre kan tillgodose intresset från industrin, säger Thomas Laurell. AcouSort har sedan grund­

andet tagit sig fram på intäkterna från intresserade företag inom biotechsektorn och de studier de vill genomföra. Om innovationer skapas får företagen en licens till tekniken inom sitt område men AcouSort äger patentet. FLER INNOVATIONER VÄNTAS

från Institutionen för biomedi­ cinsk teknik framöver. – Den plats vi står på idag inom både molekylärbiologi och bio­ medicinsk teknik kan jämföras med när vi stod på tröskeln till elektronikboomen på 1960-talet, säger Thomas Laurell. Vi kommer att se en enormt ökad förmåga inom det här området framöver.

OM INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICINSK TEKNIK INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICINSK TEKNIK bildades 2014 och består

av avdelningarna biomedicinsk teknik, industriell elektroteknik och automation samt teknisk geologi. Avdelningen för biomedicinsk teknik utgörs av en sammanslagning av forskargrupperna från Elektrisk mätteknik, Medicinsk signalbehandling och Biomekanik vid LTH. Avdelningen har verksamhet i E-huset och på Biomedicinskt centrum (BMC) vid Lunds universitet.

TION: ”Nils Alwalls

konstgjorda njure utvecklad på 1940-talet som då bestod av glas­ kärl med rostfria metall­nät. Folk kunde minsann förr också, det ­imponerar på mig.”

Oktober 2015 | Innovation


H E L A DHEETLTAA DUEPNPN SA L ABGI LÄARG A E NÄ A NN S NFORNÅSN FLR’ O S 1V E R I G E R NENNOA ÅR N ÉFAI L ND

L’ORÉAL

L’Oréal grundades av forskaren och k ­ emisten Eugène Schueller för över hundra år sedan. ­Målsättningen var tydlig – att skapa kvalitativa och säkra produkter. Han var övertygad om att tillväxt kommer från innovation, som i sin tur kommer från forskning. Tack vare gedigen forskning kunde han bland annat utveckla den första säkra hårfärgen. Där lades grunden för L’Oréals fortsatta arbete med forskning, innovation och hållbarhet, som nu accelererar i samband med en ny och tydlig ­hållbarhetsmålsättning för 2020. T E X T : S O F I E LU N D M A R K F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D

Forskning och hållbarhet i ­fokus för ­världens ­ledande skönhetsföretag SHARING BEAUTY WITH ALL

kallas den utarbetade strategin, där visionen är att göra skönhet hållbar för alla. Konsumtionen av skönhetsprodukter spås fortsätta öka under de kommande åren, vilket gör att L’Oréals arbete, som världens ledande skönhetsföre­ tag, har stor betydelse. Ett av de mer konkreta målen är att alla L’Oréals produkter ska ha förbätt­ rat sin miljömässiga och sociala profil innan 2020. Till sin hjälp i det omfattande forskningsarbetet har L’Oréal 3600 egna forskare i bolaget. Man återinvesterar hela 3,4 procent av den globala omsätt­ ningen i forskning och utveckling. Att tänka innovation genom hela värdekedjan är A och O för att vara ett företag i framkant. För L’Oréal innebär innovation därför också hållbarhetslös­

Innovation | Oktober 2015

ningar i de egna fabrikerna runt om i ­världen, berättar Maria ­Mossenberg, Kommunikations­ chef för L’Oréal i Sverige. – Fem av våra 43 fabriker är idag koldioxidneutrala och alla ­fabriker har specifika lösningar på hur vi minimerar miljö­ påverkan lokalt. Ett exempel är vår fabrik i Libramont, belägen mitt i ett bondelandskap. Där tar L’Oréal in 122 ton kogödsel varje dag, som omvandlas till biogas och förser fabriken och 4000 hushåll med elektricitet. Ytterligare en konkret målsättning i strategin för 2020 är att 100 000 människor ska få möjlighet till jobb i världens under­privilegierade områden. – Idag har vi 250 projekt för solidaritetsinköp världen över som hittills möjliggjort tillgång

Maria ­Mossenberg, Kommunikationschef för L’Oréal i Sverige.

till arbete och inkomst för 52,000 människor, berättar Maria ­Mossenberg. En av nycklarna till framgång är forskning. För att belysa fram­ stående forskningssatsningar delar L’Oréal tillsammans med UNESCO sedan 1998 ut priset For Women in Science Award. Utmärkelsen syftar till att upp­ märksamma kvinnliga forskare världen över, som generellt sett är underrepresenterade inom forskning. I det internationella priset utses årligen fem seniora pristagare från fem kontinenter, samt femton unga pristagare från hela världen. Nationella pro­ gram finns i över 50 länder, och i Norden finns priset i Danmark, Finland och nu även i Sverige. – Vi vill med priset öka jäm­ ställdheten inom forskningsvärl­

den, motivera fler unga kvinnor att välja forskning. Kvinnors deltagande i forskning är en nyckelfaktor för vetenskaplig, ekonomisk, social och kulturell utveckling, berättar Jeanette ­Haugel-Nielsen, Scientific & ­Regulatory Affairs Director Nordics. L’ORÉAL-UNESCO FOR WOMEN IN SCIENCE-PRISET i Sverige med

stöd av Sveriges unga akademi, verkar för att främja kvinnor inom vetenskap och stödja lovan­ de forskare som förebilder för kommande generationer. – Priset ligger helt i linje med flera av våra centrala mål. ­Sveriges unga akademi vill främja att unga forskare kan bedriva oberoende forskning och arbetar aktivt för ett mer


H E L A DHEETLTAA DUEPNPN SA L ABGI LÄARG A E NÄ A NN S NFORNÅSN FLR’ O S 1V E R I G E R NENNOA ÅR N ÉFAI L ND

Jeanette HaugelNielsen TITEL: Scientific &

Regulatory Affairs Director Nordics, phd molekylär­ biologi. GÖR: Sitter bland annat i den danska juryn för utdelningen av priset L’Oréal-Unsco For Women in Science, Danmark.

År 2014 hade Sverige ca 59 % kvinnor bland studenterna vid de svenska lärosätena, men endast 25 % kvinnliga professorer. Inom natur- och teknikvetenskaperna är andelen kvinnliga professorer enbart 15% visar statistik från Universitetskansler­ ämbetet.

OM L’ORÉAL L’ORÉALS MISSION ÄR

det finns en underrepresentation av kvinnor på de högsta nivåerna, säger Jeanette och fortsätter: – Vi ser fram emot att etablera priset också i Sverige och att fors­ kare i Sverige nu har möjlighet att ansöka. Andelen kvinnor inom forskningen i Sverige, faller ju längre upp på karriärstegen man kommer. Genom priset vill vi syn­ liggöra framgångsrika forskare som kan fungera som förebilder för kommande generationer.

jämställt akademiskt system. Inte minst försöker akademin utmana ­stereotyper och nå grupper av unga människor som kanske ­annars inte kommer i kontakt med forskning, säger Anna Sjöström Douagi, vd för Sveriges unga akademi. Priset uppmärk­ sammar två lovande forskare inom naturvetenskap, teknik och matematik och delas ut i Sverige i början av mars nästa år. JEANETTE HAUGEL-NIELSEN HAR

suttit med i juryn sedan priset instiftades i Danmark 2007. – Med priset vill vi uppmuntra pristagarna att fortsätta i sin roll som forskare, samt även bidra till att skapa ett nätverk för kvinnor inom forskning. I Danmark, precis som i Sverige, når många kvinnor sin doktors­examen, men

FÖRUTOM PRISSUMMAN HAR

Anna Sjöström Douagi, vd för Sveriges unga akademi

utmärkelsen genererat en större synlighet och utökade nätverk inom den vetenskapliga världen. L’Oréal-Unesco For Women in Science Award är ett erkänt forsk­ ningspris, och flera av de tidigare pristagarna i Danmark har ­senare blivit antagna till den Unga

­ kademin inom Det Kongelige A Danske Videnskabernes Selskab. DET ÄR ETT erkänt pris som har

visat sig öka chansen att få ta emot andra utmärkelser inom forskningen. Två av de tidigare pristagarna har dessutom vunnit Nobelpriset efter att de tilldelats For Women in Science Award. Forskningen behöver fler duktiga kvinnor på hög nivå, och genom att instifta priset hoppas vi kunna ändra den stereotypa bilden av forskare som är en man och ser ut som Einstein, säger Maria.

att erbjuda kvinnor och män världen över de mest effektiva, kvalitetsmässiga och säkra produkterna för skönhetsbehov. L’Oréal har 78 600 anställda i ­ 130 länder och fabriker i 43 länder. För sjätte året i rad har de blivit utsedda till ett av världens mest etiska företag av Ethisphere Institute. Dessutom är L’Oréals ett av världens mest hållbara företag i Corporate Knights Global 100 Most Sutainable ­Corporations, rankad på plats nummer 14.

Kvinnors deltag­ ande i forsk­ ning är en nyckelfaktor ­ för vetenskap­ lig, ­ekonomisk, ­social och kulturell utveckling.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

CELGENE

Att utveckla nya läkemedel där det idag finns brist på bra behandlingar – det är det multinationella biotechföretaget Celgenes viktigaste uppdrag. Genom innovativa tankesätt och stor återinvestering i forskning hoppas Celgene kunna öppna nya vägar. T E X T : S O F I E LU N D M A R K F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D / S I G R I D M A L M G R E N

Rum för innovation skapar nya behandlingsmetoder CELGENE HAR EN historia av

innovativa och framgångsrika behandlingar inom onkologiska och hematologiska sjukdomar. Genom egen forskning har man över tid tagit fram framgångs­ rika preparat och läkemedel som förbättrat vardagen för många patienter. Nu ger Celgene sig även in i området inf lamma­ tion och immunologi (I&I). – Vi har genom innovativ forskning lyckats ta fram nya läkemedel även inom detta område, mer specifikt inom psoriasis och psoriasisartrit, och under det senaste året investe­ rat stort och byggt upp en helt ny avdelning för den Nordiska marknaden, förklarar affärs­ områdeschef för I&I Carl-Gustav Fabiansson.

Carl-Gustav Fabiansson TITEL: Nordisk

Affärsområdeschef I&I på Celgene. UTBILDNING:

­Civilekonom.

ETT SÄTT ATT påverka f ler

aktörer att arbeta för bättre behandlingar är att skapa plattformar för att diskutera vårdens utveckling. Celgene har bland annat ett nära samarbete med olika registerhavare, för att undersöka hur behandlingar fungerar för patienterna. Man samverkar också med vården för att säkerställa att behand­ ling sker på rätt sätt och att de berörda patienterna får rätt information. – Lika viktigt som att utveckla nya läkemedel och preparat, är det att skapa möjligheter för aktörer att öppet diskutera vårdens utvecklingsmöjligheter, menar Carl-Gustav. INNOVATIV FORSKNING LIGGER

Celgene varmt om hjärtat. Mer än 30 procent av företagets omsättning återinvesteras i forskning vilket är en väldigt hög nivå oavsett bransch. – Bland dagens biotech- och ­läkemedelsföretag ligger Cel­ gene i absolut framkant med många substanser i fas II och III. Att ta ansvar för att skapa innovation är ett viktigt och respektfullt sätt för att ge bättre förutsättningar i framtiden för

Innovation | Oktober 2015

Petra Amoudruz TITEL: Associate

Director, Medical Affairs I&I på ­Celgene. UTBILDNING: Doktor (PhD) i Immunologi.

OM CELGENE

Utvecklar behandling CELGENE är ett multi­

nationellt biotech­ företag och experter på att utveckla livsförändrande behandlingar för patienter med livshotande och funktionsnedsättande sjukdomar såsom myelom, MDS, pank­ reascancer, psoriasis och psoriasisartrit. Celgene strävar efter att leverera verkligt innovativa och livs­ förändrande läke­ medel till patienterna. LÄS MER PÅ:

www.celgene.se

Celgenes målsättning är att skapa ett framstående globalt biofarmaceutiskt företag med fokus på ­upptäckt och utveckling av produkter för behandling av bland annat psoriasis och psoriasisartrit.

Bland dagens biotech- och läke-­ medelsföretag ligger Celgene i ­absolut framkant. patienter som lider av f lera olika inf lammatoriska sjuk­ domar där Celgene nu forskar fram nya preparat, säger Petra Amoudruz, Associate Director, Medical Affairs I&I. – Vi vill göra allt vi kan för att patienterna ska få en optimal

vård och vill därför bland annat vara med och utveckla de svens­ ka kvalitetsregisterna. WHO uppgraderande nyligen psoriasis till att ingå i gruppen allvarliga icke-smittsamma kroniska sjuk­ domar, och WHO uppmanar nu medlemsländerna att se till att

drabbade får tillgång till bättre vård och behandling. Sverige och andra medlemsländer har ett ansvar att agera på det och Celgene vill se till att denna process går fortare och att rätt patient även erbjuds rätt typ av läkemedel, berättar Petra.

NS-OTZ150097 10/2015


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

OLYMPUS

En attraktiv partner för sjukvårdens aktörer Olympus tillhör de globala marknadsledarna av medicinteknisk utrustning, och verkar bland annat inom flexibel endoskopi, titthålskirurgi och öppen kirurgi. Olympus är dessutom en ­innovativ utvecklingspartner till sjukvården och bidrar däri­genom till att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. – VI KAN ERBJUDA en omfatt­

ande bredd inom endoskopi­ produkter för såväl f lexibel och stel endoskopi som endoskopioch kirurgitillbehör. Vi har även integrationslösningar gällande mjukvaror och tekniken bakom de fysiska produkterna. Vi är marknadsledande inom den f lexibla endo­skopin, men ut­ vecklas tack vare våra innovativa produkter starkt även inom an­ dra affärsområden. Vi är över­ tygade om att vi, i egenskap av medicinteknikutvecklare, fyller en viktig funktion i arbetet med att lösa vårdens framtida ut­ maningar, säger Yonna Olsson, vd för Olympus Sverige. Olympus är en stabil, lång­ siktig och mångsidig partner som är med och utvecklar vården. Bland annat genom en kontinuerlig dialog med läkare

– VI BEFINNER OSS i ett in­

tressant expansivt skede inom många affärsområden, däri­ bland kirurgi. Våra produkter karakteriseras av en genom­ gående hög kvalitetsnivå med funktioner, ljusfrekvenser och optik som möjliggör en optimal bildkvalitet, vilka bland annat kan tillämpas vid diagnostise­ ring av cellförändringar, säger Yonna Olsson. Yonna Olsson, vd Olympus Sverige.

angående hur diagnostik och behandling kan effektiviseras med hjälp av medicin­tekniska lösningar och innovativa ­projekt. Det ger företaget möjlighet att bidra aktivt till att utveckla ­lösningar på sjukvårdens över­ gripande framtidsutmaningar.

OM OLYMPUS

Utvecklar vården Olympus grundades 1919 i Japan och har nästan 100 års e ­ rfarenhet av att utveckla världsledande endoskopi­ utrustning och tillhör de globala marknadsledarna av optisk och mekanisk utrustning för bland annat titthåls­ kirurgi och öppen kirurgi.

I AUGUSTI 2014 inledde

­ lympus ett samarbete med O Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Samarbetet är unikt eftersom det rör sig om ett ­partnersamarbete där Olympus och NKS tillsammans arbetar för att utveckla processlös­ ningar som effektiviserar ­f ramtidens vård. – Vi är förstås mycket stolta

Olympus är en stabil, långsiktig och mångsidig partner som är med och utvecklar vården bland annat genom en kontinuerlig dialog med läkare.

över samarbetet, som sträcker sig längre än enbart produkt­ utveckling. Här är vi en aktiv

• Fler än 35 000 anställda

över hela världen varav cirka 70 är placerade i Sverige. • Uppdelat i fyra divisioner – Medical Systems, Micro Imaging Solutions, ­Measurement & Inspection Solution samt Consumer Products. Läs mer på: www.olympus.se

partner som använder hela vår samlade kompetens och erfaren­ het, säger Yonna Olsson.

KAROLINSKA INSTITUTET

Med nanomedicin skapas framtidens sjukvård Swedish Medical Nanoscience Center bedriver tvärvetenskaplig forskning i sitt esse. Med nanomedicin hittas framtidens lösningar för att förbättra diagnostisering och utveckla målsökande läkemedel – och skapa nya innovationer längs vägen. TEXT: JOSEFIN SVENBERG

TÄNK DIG EN konstgjord nervcell gjord av strömledande plast som kan känna av kemiska signaler, omvandla dem till elektriska ­impulser och föra vidare signal­ erna – precis som en mänsklig nervcell. Nej, det är inte science fiction. Det är precis vad forskarna på Swedish Medical Nanoscience Center vid Karolinska Institutet har byggt med hjälp av organisk bioelektronik. – Med nanoteknik kan den artificiella nervcellen förminskas till ett implantat där enheten skulle kunna kopplas trådlöst mellan olika delar av kroppen. Detta skapar nya angreppssätt för utveckling av behandlingar av neurologiska sjukdomar, säger forskningsledaren Agneta ­Richter-Dahlfors. Andra spännande områden

som centret arbetar med är utveckling av målsökande läke­ medel och verktyg för att studera infektioner i realtid på extrem ­detaljnivå. Man har även utveck­ lat ett test som på bara några timmar kan avläsa bakteriers antibiotikakänslighet för att avgöra vilken behandling som ska sättas in. – Vi arbetar främst med infektionssjukdomar och inom neurobiologi. Men nanomedicin skär igenom alla medicinska fors­ ningsområden, och verktygen vi utvecklar kan användas av många inom KI, berättar Agneta. ATT ANVÄNDA NANOTEKNIK

inom medicin är relativt nytt och på stark frammarsch. Centret i Solna är unikt eftersom det tekniska forskningsarbetet utförs inom ett medicinskt universitet.

FOTO: SIGRID MALMGREN

Forskningen röner stor uppmärk­ samhet. – Vi arbetar med banbrytande teknik samtidigt som vi har nära kontakt med sjukvården och kan ha patienterna i fokus. Det här är tvärvetenskap på riktigt, konsta­ terar Ben Libberton, postdok på centret sedan två år tillbaka. Agneta instämmer, och betonar fördelarna med att arbeta tvär­ vetenskapligt: – Eftersom nanomedicin är ett så pass nytt område finns det många avtappningskranar på vägen till att ett verktyg når ­patienten, både i form av akade­ miska publikationer och patent. För kommersialisering samarbe­ tar vi med life science-inkubatorn Medeon i Malmö. Ett startup-­ bolag har bildats som planeras vara i full gång före årsskiftet, avslutar Agneta.

Agneta Richter-Dahlfors TITEL: Forskningsledare och

professor i cellulär mikro­ biologi. BAKGRUND: Kemist med doktorsexamen i mikrobiologi, Uppsala universitet. Gjorde sin postdok vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada, innan hon började på Karolinska Institutet 1997.

Ben Libberton OM K AROLINSK A INSTITUTET

TITEL: Postdoktoral forskare

SWEDISH MEDICAL NANOSCIENCE

och kommunikationsansvarig.

CENTER vid Karolinska Institutet

BAKGRUND: Mikrobiolog

invigdes 2009 med syftet att främja utveckling av banbrytande tekniker och dess effektiva integration i medicinsk grund- och patientnära forskning. Forskningen finansieras med stöd av Karolinska Institutet, Vinnova och Carl Bennet AB.

som efter doktorsexamen i mikrobiell ekologi inledde sitt tvärvetenskapliga arbete som postdok vid University of Liverpool. Rekryterades till Karolinska Institutet 2013.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

PHYSIO CONTROL

LUCAS är den skandinaviska innovationen som får våra hjärtan att slå. Nu finns den i hela världen. – Det bästa är att höra historier från de personer LUCAS har räddat, ­säger Erik von Schenck på Physio Control. T E X T: S O P H I A M AG ASA N I K F OTO : SA N D R A H E N N I N G SS O N

LUCAS får våra hjärtan att bulta LUCAS, EN SVENSK-skandina­

visk innovation, är en mekanisk hjärtkompressor som säkrar kvaliteten vid återupplivning av hjärtstoppspatienter. Om en patient till exempel har en hjärt­ infarkt, då är det avgörande att lösa upp blockeringen i hjärtat innan man använder en defibril­ lator för att få igång hjärtats na­ turliga slag. LUCAS ger då läkare och sjuksköterskor f lera timmar extra tid att jobba med att häva blockeringen. TIDIGARE TVINGADES MAN

pumpa hjärtslag för hand eller använda en defibrillator för att få hjärtat att fortsätta slå. Men många gånger krävs det en längre behandling, och det är där LUCAS kommer in i bilden. – En kille som hittades svårt ner­ kyld kopplade ambulanspersona­ len in LUCAS på. I fyra timmar kunde man jobba med att värma upp kroppen till dess att man kunde använda en defibrillator så att hjärtat kunde slå själv. Men under de fyra timmarna gav LU­ CAS hjärtkompressioner, säger Erik von Schenck, HLR-produk­ tansvarig på Physio Control. LUCAS HAR I dag en självklar plats på många vårdinrättningar runt om i världen, och nu har även fotbollsarenor och klubbar börjat ta in produkten. Med LU­ CAS bygger Physio Control upp en helt ny marknad. Man arbetar aktivt med klinisk forskning och strategisk marknadsföring för att få nya vårdarbetade grupper att förstå vikten av den behand­ ling som LUCAS kan bidra med. PHYSIO CONTROL HAR länge varit en självklar aktör på vård­ marknaden. Redan på 1950-talet utvecklade man ”Lifepacks”, en produkt som blev synonym med både externa defibrillatorer och grundaren Carl Edmark. 60 år senare kom startup-bolaget Jolife AB med Erik von Schenck i spetsen till Physio Control med en bra idé, men behövde hjälp

Innovation | Oktober 2015

Erik von Schenck Erik von Schenck sitter i Physio Controls ledningsgrupp i USA, och ansvarar för affärsområdet Circulation där LUCAS är huvudprodukten. Han har både varit vd och arbetat för en rad olika företag tidigare med inriktning på återupplivning och hjärtstartande system.

OM PHYSIO CONTROL PHYSIO CONTROL

s­ tartades av Carl ­Edmark, och har sedan dess presenterat en rad framträdande produkt­ er på vårdmarknaden. Redan 1955 lanserade man den första externa defibrillatorn ”Lifepack”. I dag har man bland annat tagit upp bolaget Jolife AB och produkten LUCAS, en typ av bröstkompressionssystem. Physio Control omsätter i dag 500 miljoner dollar årligen, och Jolife AB står för 10 procent av omsättningen. LÄS MER PÅ:

www.physio-control.com

”Vi har den hetaste produkten på marknaden, men vi vill alltid bli ännu bättre.” med försäljningen. Så föddes framgångssagan LUCAS. – Det vinnande konceptet har varit ett nära samarbete med f lera universitetssjukhus runt om i Sverige. I såväl Sverige som Europa finns en nyfikenhet inför nya produkter på områ­ det, vilket driver innovationer framåt. Vi letar alltid efter

nästa innovation, nästa steg till förbättring. Vi har den hetaste produkten på marknaden, men vi vill alltid bli ännu bättre, menar Erik von Schenck. MEN TROTS ATT marknadsande­

lar och svarta siffror i bokfö­ ringen är en vital del av Physio Controls liv, är det inte det som

ger Erik von Schenck den största tillfredsställelsen. Snarare är det att vara en viktig del i männ­ iskors liv. – Att varje vecka få höra histo­ rier från personer som överlevt tack vare LUCAS. Det är helt klart det bästa med det jobb vi gör här, säger Erik von Schenck.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ABIGO MEDICAL

ABIGO – ett svenskt globalt växande läkemedelsföretag Resistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan och behovet av alternativ till traditionell ­antibiotikabehandling är stort. Sorbact® är en produktlinje som baseras på den p ­ atenterade Sorbact®-metoden, vilken binder bakterier utan att riskera resistens­utveckling. Sorbact®-metoden är en unik teknik som ägs av ABIGO Medical, med huvudkontor i Göteborg och tillverkning i Askersund.

ABIGO MEDICAL ÄR det enda

f­ öretaget i Sverige som tillver­ kar avancerade sårläknings­ produkter. Företaget firade 25-årsjubileum 2014 och har i dag 115 anställda. ABIGO har expanderat med hjälp av en organisk tillväxt­ strategi och helt egenfinansierad FoU-verksam­het. ABIGO ägs sedan starten av ­bröderna Jan G Smith och Leif Smith, som också utgör före­ tagets styrelse. Företagets produkt Sorbact® minskar infektions­ risken i ”rena” sår och rensar upp i infekterade sår, vilket resulterar i förbättrad sårläkning. Sorbact®

säljs i drygt 70 länder runtom i världen och ABIGO drivs av visionen att minska den globala antibiotikautskrivningen. EN STUDIE UTFÖRD vid Sahlgren­

ska Universitetssjukhuset och Institutionen för klinisk bakte­ riologi vid Göteborgs universitet publi­cerades i december 2014 i Journal of Wound Care. Studien beskriver hur Sorbact® kan avlägsna MRSA i infekterade sår och dessutom bidra till att hindra spridningen av resistenta bak­ terier på ett effektivt, säkert och miljövänligt sätt.

DEN GLOBALA EFTERFRÅGAN

på ­Sorbact® är stor, inte minst i en tid då en hög antibiotika­ användning bidrar till att resi­ stenta ­bakterier utvecklas. Det leder bland annat till en ­kraftig utbyggnad av ABIGO:s Askersundsfabrik. – Den internationella ­potentialen för våra produk­ ter är hög och vi befinner oss mitt i en spännande tillväxt­ fas. Vi ­k arakteriseras av hög ­kompetens, långsiktigt ägande och en stark entreprenörsanda, säger Jan G Smith.

OM ABIGO ABIGO MEDICAL ÄR ett komplett

ABIGO ägs sedan starten av bröderna Jan G Smith och Leif Smith.

Den inter­­­­na­tionella ­potentialen för våra produkter är hög.

svenskt läkemedelsföretag som äger, utvecklar, tillverkar och marknadsför läkemedel och medicin­ tekniska produkter. Läkemedels­ avdelningen omfattar ett brett sortiment av både receptbelagda och receptfria läkemedel, medan den medicin­tekniska enheten består av en avancerad produktlinje inom sårvård och ÖNH (öron-näsahals)- produkter. ABIGOs forskning har tyngdpunkten på bakterie ­ bekämpning.

SCANDINOVA SYSTEMS

Innovation skapar pulser med exakt precision Ledande teknologi baserad på perfekta högspänningspulser bygger framgången för innovativa Scandinova Systems. Med dessa skarpa, styrbara pulser har de lyckats vinna ny mark inom bland annat cancerbehandling, forskning och livsmedelsbearbetning. T E X T: S O F I E LU N D M A R K F OTO : A L E X G I ACO M I N I

MARKNADEN FÖR HÖGSPÄN­ NINGSPULSER tycks vara botten­

lös. Ny teknik möjliggör framsteg inom flera områden, och på ­senare tid har man tagit betydan­ de kliv framåt inom forskningen. – Forskning är i dag vårt störs­ ta område där vi arbetar med de f lesta ledande forsknings­ institut världen över. Våra produkter, byggda på halvledar­ teknik, genererar högspännings­ pulser som bland annat används för att skapa synkrotronljus. Detta kortvågiga ljus skapar ett stort mikroskop för att studera material på atomnivå, berättar Scandinova Systems grundare Mikael Lindholm. TIDIGARE UNDER ÅRET offentlig­

gjorde Scandinova Systems sitt samarbete med Elekta, ledande

inom ny teknologi för cancer­ behandling. Scandinova levererar pulsmodulatorer anpassade till Elektas nya produkter, vilket tar cancerbehandlingen till nya nivåer. – Vår patenterade pulsed power-teknologi skapar en parti­ kelstråle med högre noggrannhet än traditionella tekniker, vilket möjliggör bättre precision och mer framgångsrika behand­ lingar av cancerpatienter. En annan fördel är att denna teknik kan ge högre dos på kortare tid jämfört med äldre teknik, utan ökad energiförbrukning, vilket kortar behandlingstiden för varje patient. Modulatorn kräver också mindre utrymme än konkurre­ rande alternativ. Utöver forskning och cancer­ behandling har tekniken möjlig­

gjort för Scandinova att slå sig in i branschen för livsmedelsbearbet­ ning. Med hjälp av högspännings­ pulser förenklas framställningen av olika livsmedelsprodukter. – Med perfekta pulser behand­ las potatis för pommes frites och chips på bråkdelen av en sekund och till en förbrukning av endast 50 kilowatt. Detta jämfört med 1000 kilowatt förbrukning om potatisen kokas som vanligt. Tekniken är möjlig att använda även för effektivare framställning av olivolja. – Genom att behandla oliverna elektrostatiskt öppnar sig cellerna och varje oliv kan utvinna mer olja. ANVÄNDNING AV HÖGSPÄN­ NINGSPULSER inom livsmedels­

industrin möjliggör stora bespar­

ingar i både kostnad, tid och energianvändning. Detta innebär att ju fler maskiner de säljer, desto bättre är det för miljön. – Vi är det enda miljöcertifiera­ de bolaget i vår bransch, det gör oss unika. Att vi är ledande på vår teknik gör att vi får samarbeta med ledande företag i olika bran­ scher. Det är inspirerande för våra medarbetare och uppmuntrar oss att fortsätta vara innovativa. OM SCANDINOVA SYSTEMS UPPSALABASERADE SCANDINOVA SYSTEMS är ett 15 år ungt företag med 50 anställda. De designar, utvecklar, producerar och levererar pulsgeneratorer för olika typer av applikationer. Vanligaste användningsområdena är inom medicinska system, industri och forskningstillämpningar. De har kunder i 35 olika länder runt om i världen.

Mikael Lindholm TITEL: Grundare och sälj/

marknadschef. GÖR HELST PÅ FRITIDEN: ­Seglar, åker skidor och till-

bringar tid med familjen.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ESS, THE EUROPEAN SPALLATION SOURCE

Europas neutronforskare vill fortsätta att vara bäst i världen. Nu växer en av branschens mest avancerade anläggningar fram i Lund. När ESS, The European Spallation Source, står klart ska det göras genombrott inom områden som medicin-, miljö- och klimatvetenskap. T E X T : J O N A S A N D E R S S O N F O T O : R O G E R E R I K S S O N O C H E U R O P E A N S PA L L AT I O N S O U R C E

Framtiden finns i Lund USA OCH JAPAN har redan byggt ett par liknande anläggningar med den absolut senaste tek­ nologin. Men ESS ska bli ännu vassare, ta forskningen ytterligare några steg framåt och bli världens kraftfullaste neutronkälla. Det finns cirka 6 000 neutronanvänd­ are i Europa i dag, cirka 1 000 i Japan och 700 i USA. – ESS byggs för att vi i Europa vill behålla vår världsledande ­position. Vi vill behålla de fördelar vi anser ha skaffat oss i europe­ isk industri och i vår forskning. ­Anläggningen blir absolut världs­ ledande inom neutronforskning, säger Mats Lindroos, kärn­fysiker och chef för ESS kraftfulla ­accelerator. ANLÄGGNINGEN, SOM SKA börja

testköras 2019 och vara i full drift sex år senare, kan beskrivas som ett jättemikroskop där forskning på molekyl- och atomnivå ska bedrivas. ESS ska göra det möjligt att studera olika material vilket öppnar för forskning inom många olika områden. Förhoppningen är att göra stora upptäckter inom exempelvis nanoteknologi, ­materialvetenskap, life science och läkemedelsindustrin. – I dag kan det till exempel handla om industrirelaterad forskning som vi ser i Japan där man jobbar med nanokristaller i nya stålsorter för speciella tillämpningar. Om man talar om visioner kan det handla om att ta fram batterier som sällan behöver laddas, att hitta material som kan lagra explosiva gaser eller att ta fram självläkande material. MATS LINDROOS FÖRKLARAR att forskningsmiljön kan bli mycket viktig för framtida innovationer. – Vi har till exempel mycket spännande produkter på gång vid Lunds universitet och även i

Innovation | Oktober 2015

Mats Lindroos TITEL: Kärnfysiker

och acceleratordivisionschef vid ESS. BAKGRUND:

Adjungerad ­professor vid ­Fysiska Institutionen vid Lunds universitet. FAVORITINNOVA­ TION: ”Rumstem-

peratursupraledare, den finns inte än, men jag hoppas att någon gör ett genombrott.” INTRESSEN: Gillar att läsa böcker.

ESS byggs för att vi i Europa vill behålla vår världs­ ledande ­position.

Uppsala för utvecklingen av vissa komponenter till acceleratorn. Dessa kan mycket väl komma att användas inom andra branscher. ESS kommer att bli ett kom­ plement till Max IV-laboratoriet, en synkrotronljusanläggning som bara ligger ett stenkast från byggnadsområdet för ESS. Den används också till studier på material, men där använder man elektroner och ljus för att studera hur biologiska molekyler är uppbyggda. Ljus och neutroner går hand i hand, förklarar Mats

Lindroos. – Du ser olika typer av detalj­ er beroende på vilken metod du ­använder. Man kan göra en liknelse med vanlig röntgen och magnetröntgen där du komplette­ rar bilderna med varandra för att få ett så bra resultat som möjligt. I dag är över femton procent av anläggningens totala byggyta på cirka 52 000 kvadratmeter färdigbyggt. ESS är organiserat som ett europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur med medlemsländer i hela Europa.

Anläggningen kommer att locka mycket folk. – I drift kommer cirka 450 personer att jobba vid ESS. Sedan kommer anläggningen att skapa än fler arbetstillfällen i regio­ nen som är direktrelaterade till satsningen. Utöver detta hoppas vi på många besökare, både de som kommer av rent intresse för vetenskap och de som kommer för att göra experiment i anlägg­ ningen., säger Mats Lindroos.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

XPRES forskningslab vässar svensk tillverkningsindustri KTH:s digitala och fysiska laboratorium XPRES, Excellence in Production Research, ­stärker svensk produktionsforsknings internationella konkurrenskraft. I laboratoriet, som invigdes 2012, kopplas produktionsprocesser ihop med digital teknik. Med hjälp av visualisering, 3D-modellering, simulering och produktionstekniska experiment skapas rätt förutsättningar för framtidens svenska tillverkningsindustri. XPRES FORSKNINGSLAB VID

KTH är en satsning som genom­ förs i samarbete med Mälarda­ lens högskola, Swerea KIMAB och Swerea IVF. Laboratoriet, som bland annat finansierats med hjälp av medel från reger­ ingens strategiska forsknings­ satsning 2010, engagerar ett hundratal forskare samt studen­ ter i Junior Academy. Saab, Sandvik, Scania, Volvo och ABB hör till de företag som hittills nyttjat XPRES dynamis­ ka forskningsmiljö. Scania har bland annat visualiserat och testat en potentiell tillverknings­ miljö i XPRES digitala laboratori­ um och kunde på så sätt elimi­ nera antalet felfaktorer i den fysiska produktionsmiljön redan i den digitala laboratoriemiljön.

– Vår övergripande målsätt­ ning är att bidra till svensk tillverkningsindustris framtida konkurrenskraft och samhällets produktivitet genom minskade ledtider, sänkta kostnader och en produktionsteknik som ligger i framkant, säger Bengt Lindberg, Professor i Industriell produk­ tion och Produktionssystem samt forskningsansvarig för XPRES. Framtidens produkter kommer att tillverkas i helt nya och dynamiska produktionssystem, nära sammankopplade med system för konstruktion och modeller för återanvändning. Nya material skapar behov av nya produktionsprocesser och verktyg. Produkter som bilar och industrirobotar förväntas

bli allt lättare och samtidigt mer komplexa och högteknologiska med f ler integrerade mekaniska och elektroniska funktioner. – Svensk tillverkningsindu­ stri konkurrerar inte med den storskaliga massproduktionen i exempelvis Kina. Vår framtida konkurrenskraft ligger istället i att förfina system för skräddar­ sydd tillverkning och att hitta effektiva metoder som möjliggör snabb omställning av befintliga produktionssystem, vilket möj­ liggör en ökad lönsamhet även på skräddar- sydda och småskaliga tillverkningsserier. Vår verk­ samhet går till stor del ut på att skapa rätt förutsättningar för en förändringsbar produktion som kan hantera snabba omställning­ ar, säger Bengt Lindberg.

XPRES digitala lab möter det fysiska labbet. XPRES digitala labmiljö.

Läs mer på: www.XPRES.se

WIFOG

Operatören som låter dig bestämma räkningen De har inte ens funnits i två år, men Wifogs unika mobilkoncept har redan gjort succé på marknaden. Nu har företaget klivit in på börsen, med planer på att expandera ytterligare. T E X T : J O N A S A N D E R S S O N F O T O : C H R I S T I A N G U S TAV S S O N

MOBILOPERATREN Wifogs användare kan ta del av re­k lam, handla via nätet eller på stan och delta i använd­ar­undersökningar i deras app, och på så sätt bli av med hela eller delar av sin telefonräkning. Ju större enga­ gemang, desto lägre kostnad för telefonin. Idén har redan tilltalat 85 000 kunder och är unik i branschen. – Det finns en stor efterfrågan på att få kontroll över mobilräk­ ningen och dessutom få relevanta erbjudanden. Hos oss får abon­ nenterna dessutom alltid behålla den pott man inte använt upp. Man binder sig inte heller till nå­ gon månatlig avgift, den påverkar du själv, säger företagets vd Peter Håkansson. WIFOG RIKTAR SIG mot alla

­rationella konsumenter – indivi­

der såväl som familjer eller småoch medelstora företag. – Vi vill integrera så många vardagliga aktiviteter vi kan i vår tjänst. Det kan till exempel vara så att man beställer taxi eller blom­ mor via nätet. Eller en hambur­ gare. Allt det har ett konsument­ värde som vi vill ska märkas på räkningen. Wifog har expanderat kraftigt och har undan för undan byggt ut reklamkanalen. Sedan årskiftet har de satsat på att utveckla en ny plattform med nya funktioner som ger abonnenterna ännu fler och bättre möjligheter. Särskilda lösningar för familjer och små företag kommer att lanseras under hösten. Kunderna ska i så hög utsträckning som det går få erbjudanden som matchar deras intressen. – Konkurrensen kommer att hårdna för oss. Vi måste vara

duktiga på att generera aktiva användare som vi kan segmente­ ra och styra mot annonsörer och retailföretag. Både den betalande och den mottagande sidan ska få nytta av oss. WIFOG ÄR EN efterfrågad partner från flera håll. Många operatör­ er jobbar hårt på att få nöjdare kunder. Wifog erbjuder en modell med en bra och nära relation med abonnenterna. Nu förs diskussio­ ner om samarbete med utländska operatörer. – Expansion kommer att ske i nära samarbete med en eller flera befintliga operatörer där vi antingen kan etablera oss som ett fristående varumärke som i Sverige, eller som en tjänst som kan kopplas på befintliga abon­ nemang, eller båda i en kombi­ nation, säger Peter Håkansson.

Peter Håkansson TITEL: Vd på Wifog. BAKGRUND: Utbildad inom juridik och ekonomi på Lunds universitet. Har mångårig erfarenhet av strategisk affärsutveckling och marknadsföring från media, telekom- och IT-industrin. GÖR PÅ FRITIDEN: Gillar sport och sociala aktiviteter där familjen också kan vara med. Har fru och tre barn.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ALMI

För att en idé ska bli till succé, krävs kunskap, ­kompetens och kapital. Det är vad Almi erbjuder. – Idag kan entreprenören nå samma idolstatus som rockstjärnan, och det är spännande att vara med på resan, säger Beng-Åke Ljudén, vd för Almi Uppsala. T E X T: S O P H I A M AG ASA N I K

F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D

När idéer blir till framgångsrika företag SVENSKA FÖRETAG STÅR sig e­ xceptionellt bra ute i världen. Spotify, Minecraft och Skype är bara några av de svenska succé­ erna som tagit vår samtid med storm. Enligt Beng-Åke Ljudén är det för att svenska företag ofta skaffar sig en bra grund att stå på. – De två viktigaste ingredien­ serna till framgång är kunskap och kapital. Det är vad vi erbjuder här på Almi. Ofta reser en entre­ prenör alldeles för länge ensam, utan att dra nytta av de som har gjort samma resa förut. Utöver

Innovation | Oktober 2015

rådgivning och finansiering har vi ett omfattande nätverk som vi använder för att stötta entrepre­ nörer på vägen mot framgång, säger Bengt-Åke Ljudén. ALMI FINNS ÖVER hela lan­

det och är branschoberoende. ­Kapitalbehovet hos företag i olika branscher kan variera och även tiden till marknadsproduktion kan variera kraftigt beroende på typ av idé . Är idén och företaget i ett tidigt kan det vara svårt att attrahera kapital. Här har Almi

en viktig roll genom att erbjuda finansiering till bärkraftiga idéer och företag i tidiga skeden. Almi kan erbjuda olika typer av finan­ siering för att möta behoven. Det kan vara riskkapital, innovations­ finansiering, mikrolån eller Till­ växtlån som är särskilt anpassade för innovativa företag. – Både när det gäller lån och riskkapital är vår utgångspunkt att få med andra finansiärer. Det kan vara bank eller privata riskkapitalister. När vi går in med ägarkapital så tar vi en mer

aktiv roll i företaget i och med att Almi blir delägare. Bland annat genom att delta i arbetet med att bemanna en styrelse, säger Eva Nordlander Fund Manager i Almi Invest. ALMI INVEST, som är Almis

riskkapitalbolag, har bland annat styrelseordförandeutbildningar. I många av portföljbolagens styrelser är Almi representerade genom egna Fund- eller Invest­ ment Managers. I snitt gör Almi 70 nyinvesteringar per år, och

Almi Invest har närmare 400 bolag i portföljen. Allt fler internationaliseras redan från början, mycket med hjälp av Almi. – Idag letar vi inte efter geogra­ fiskt baserade marknader, vi kan leta efter kunder varsomhelst. Vi ser till att internationaliserings­ processen integreras från början, vilket leder till fler öppna dörrar, vi kan identifiera partners och se till att företagen får förutsätt­ ningarna att komma vidare, säger Bengt-Åke Ljudén. Sverige står sig bra i den


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Bengt-Åke Ljudén TITEL: VD Almi Uppsala. BAKGRUND: ”Min resa började med nittiotalets tillväxtresa då mobiltelefonin slog igenom. Sen dess har jag jobbat inom investeringsfrämjande, och med att få utländska investeringar­till ­Sverige. Att hitta kapital och verksamheter runt om i världen som kan investera i Sverige, vilket lett mig till Almi.” DET BÄSTA MED MITT JOBB: ”Att träffa alla

människor som är uppfyllda av sina ambitioner och möjligheter att lyckas. Det är fantastiskt spännande veta att vi kan bidra och göra skillnad för dem.”

Eva Nordlander TITEL: Fund Manager,

Almi Invest, Härnösand BAKGRUND: ”Jag

började på Almi 2000 och jobbade inom marknadskommunikation och affärs­ utveckling. När Almi sedan startade en pilotverksamhet med riskkapital i vår region, blev jag involverad från marknads­sidan. Jag klev helt över till det 2009, och blev VD 2010. Sedan tidigare är jag utbildad inom marknad, kompletterad med finansieringskompetens.” DET BÄSTA MED MITT

internationella konkurrensen när det kommer till entreprenörer. Många har även uppnått en status som tidigare var vigd åt idrotts­ utövare och musiker, menar ­Bengt-Åke Ljudén. – Vi flyttar fram positionerna och banar väg för framtida entre­ prenörer, fortsätter han, och får medhåll från sin kollega. – Entreprenören brinner för idén – Almi fyller i tomrum­ met runt omkring, säger Eva ­Nordlander.

De två viktigaste ingredienserna till framgång är kunskap och kapital.

JOBB: ”Det är mötet med entreprenörer som brinner för en ­affärsidé och har ­modet att göra den resan. Att få vara med på den och stötta både entreprenör och idé - det är det roligaste.”

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

RECYCTEC

Årligen dumpas 50 miljoner liter glykol i naturen. Med en världsunik metod kan Recyctec i stället rena använd glykol för återanvändning – och därmed göra en ändlig resurs oändlig. T E X T : E R I K B AC K LU N D F OTO : P R E S S & S H U T T E R S TO C K

Recyctec sluter kretsloppet för glykol GLYKOL UTVINNS UR råolja och är därmed en ändlig resurs – när oljan tar slut tar glykolen också slut. Globalt används i dag 75 miljoner liter glykol per år, bland annat för avisning av flygplan, i tillverkning av textilier och som frostskyddsmedel i förbrännings­ motorer. Två tredjedelar av den giftiga glykolen – 50 miljoner liter – går dessvärre rakt ut i naturen och de 25 miljoner liter som åter­ vinningsföretag tar om hand körs direkt till förbränning. – Glykol är giftigt och ska absolut inte dumpas i avloppet eller naturen, säger Göran Ahl­ quist, Recyctecs vd. Bara i Sverige förbränns eller försvinner genom utsläpp i avloppen många miljo­ ner liter använd glykol per år. Förbränningen av glykol syftar dessutom mer till destruktion av farligt avfall än återvinning då använd glykol har en hög vattenhalt och därmed ett lågt energivärde. MED RECYCTECS RENINGSMETOD

kan all glykol i stället renas och återanvändas utan påverkan på miljön. Göran Ahlquist förklarar: – Förenklat kan man säga att med vår metod körs den glykol som samlas upp av återvinnings­ företag till oss i stället för till förbränning. Där kan vi med vår unika reningsprocess återställa glykolen till sin renaste form innan vi skickar den vidare till kemikalieföretag som tillsätter olika ämnen beroende på vad glykolen ska användas till. Sedan är den redo för användning på nytt. På det sättet sluter vi ett kretslopp i stället för att glykolen går förlorad.

GLYKOL ANVÄNDS ÖVER hela världen varje dag. Recyctecs metod är svaret på ett globalt problem, och expansionsmöjlig­ heterna är således stora. Främst vänder företaget blicken mot våra

Innovation | Oktober 2015

Göran Ahlquist TITEL: Vd. BAKGRUND:

Marinofficer FAVORITINNNO­ VATION: Förutom Recyctec? Jag uppskattar hjärtstartaren, den har räddat och kommer att rädda många liv. GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Jag är

sportnörd och följer allra helst handboll.

OM RECYCTEC RECYCTEC IDENTI­ FIERADE 2005 en

renings­metod som miljö­vänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av ­reningsprocessen. ­Sedan dess har företaget utvecklats metodiskt och i ett behärskat tempo. Man har hela tiden varit noga med att lägga en stabil grund. I dag har Recyctec en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad i Jönköping. LÄS MER PÅ:

www.recyctec.se

Där kan vi med vår unika reningsprocess återställa glykolen till sin renaste form innan vi skickar den vidare. nordiska grannländer, men även Europa och Asien är intressanta. – Glykolens användningsom­ råde är enormt, säger Göran Ahl­ quist. Det är den stora anledning­ en till att vi börjar vända oss mot den globala marknaden. Något som inte många vet är att glykol

till exempel används i produktio­ nen av polyester. Recyctecs vision är att vara det ledande cleantech-företaget för partners och länder som vill möjliggöra återanvändning av glykol och därmed bidra positivt till den gemensamma ekonomin,

miljön och en hållbar värld. Ett första steg har varit att bilda Recyctec Asia Ltd, i och med vilket företaget tagit sitt första steg mot en planerad licensiering av sina reningsmetoder i Sydostasien.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ÅKROKEN

Ekerö – Åkrokens sluss till Stockholm och världen Från Västernorrland ut i världen – via Ekerö. Nu ska Åkroken Business Incubator samarbeta med superentreprenören Olle Nordberg. – Vi har länets fräckaste företag och ger dem nu en chans att ta nästa kliv, säger Christian Söderberg, affärsområdeschef på Åkroken. TEXT: JONAS ANDERSSON

F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D/ P R E S S B I L D E R

OLLE NORDBERG ÄR entrepre­

nören som av många anses som en av de viktigaste personerna inom d ­ agens och morgondagens ­näringsliv. Du känner bland annat igen honom från tv-­programmet Draknästet där han har fungerat som investerare. Innan som­ maren ska hans nästa projekt, Destination Ekerö, stå klart. – Det ska inte bara bli ett hus med kontorsrum, utan även ett ställe att nätverka på och en plats där företag kan dela erfarenheter med varandra, säger Olle. FÖRETAGSINKUBATORN ÅKROKEN BUSINESS INCUBATOR

som från och med nästa år finns representerat i alla kommuner i hela Västernorrland, är nu en av dem som ska etablera sig där. De hjälper och stöttar tillväxtföretag som jobbar med innovation och nytänkande. Hela 82 procent av de företag som de coachar lyckas etablera sig på sina respektive marknader. – Våra företag ska bli de nya tillväxtföretagen i Västernorr­ land. När de växt klart hos oss behöver de ut på större markna­ der för att bli globala vinnare, som London, Dubai eller Silicon Valley. Men det första steget för många är att testa landets hetas­ te marknad, Stockholm. Därför är det viktigt att finnas på plats där, säger Christian Söderberg. Han känner varmt för Olle Nordberg, som är bördig från Sundsvall. – Han brinner och har ett hjärta för att hjälpa startups. Med honom uppstår chansen att möta viktiga investerare och få kontakter som företagen annars har väldigt svårt att få. Destination Ekerö kan bli en språng­bräda för många av dem, berättar Christian. MEN TANKEN ÄR inte bara att slussa in bolag på marknaden i Stockholm, utan även att få företag därifrån att göra en liknande resa till Västernorrland.

Stockholm är en jättehet startup-­region och det är svårt att få plats på någon av de större ­inkubatorerna där. I dag coachar Åkroken Business ­Incubator ett 50-tal företag och nästa år ska de expandera och hjälpa minst ett 70-tal. – Stockholm är en jättehet startup-region och det är svårt att få plats på någon av de större inkubatorerna där. Men vi kan nu också tillhandahålla hjälp för dem i och med samarbetet på Ekerö. Vi vill ha f ler företag till vår region, men kan också hjälpa dem på plats i Stockholm, säger Christian. OLLE NORDBERG SJÄLV är mycket nöjd med Åkroken som inkubator. – De kommer att dra startups till oss som vi och andra företag i huset är intresserade av. De har utvecklat metoder för hur man arbetar med startups och då blir även vår verksamhet bättre, säger han och fortsätter: – I Västernorrland finns det till exempel mycket skogsindu­ stri, det är en helt annan region med helt andra produkter. Det är en speciell chans för företag i Stockholm att få testa en annan marknad. Det kan bli riktigt bra och leda till många nya affärer.

Christian Söderberg

Olle Nordberg

TITEL: Affärs­områdeschef.

TITEL: Vd för Huaso Holdings AB.

BAKGRUND: ­Entreprenör i cirka 25 år.

INTRESSEN: Musik, alpin skidåkning, mat, vin och båtliv.

INTRESSE: Segling.

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

BYBRICK

Digitala säljstöd med fokus på affärsnytta Vid utveckling av digitala säljstöd gäller det att inte stirra sig blind på tekniken utan också se till att både ha användaren och affärsnyttan i fokus. Där många fastnar lyfter byBrick blicken för att hjälpa svensk industri att konkurrera på världsmarknaden. TEXT & FOTO: FELICIA YLLENIUS

BYBRICK INTERFACE VERKAR

inom industriell marknadsföring och försäljning och arbetar med att utveckla effektivare säljverk­ tyg till industrin. – Användaren har alltid varit i fokus för oss, säger Dennis som arbetar med användargränssnitt, och fortsätter: – Att tycka det är lätt och kul att använda ett system är lika viktigt som att det har avancerade funk­ tioner, annars kommer det aldrig till full nytta. byBrick har lång erfarenhet av denna typ av utveckling och arbetar med en blandning av designers, utvecklare och affärs­ utvecklare som tillsammans kan förstå industrikundernas problem och hitta effektiva lösningar på dessa. – Vi tar ett helhetsgrepp och ger stöd långt utöver själva sälj­stöden,

säger Erik som ansvarar för ut­ vecklingsteamet, och fortsätter: – Vår erfarenhet av denna typ av lösningar gör att vi ofta rådger våra kunder i hur deras processer kan bli effektivare. ERIK OCH DENNIS var med och

grundade företaget, och Mathias rekryterades som VD från Atlas Copco för att ge mer tyngd i diskussionerna med den inter­ nationella industrin. Företaget har funnits i 11 år och har idag 29 medarbetare som alla fokuserar på säljstöd och marknadsföring. byBricks levereranser blir ofta en viktig komponent i kundernas arbete på fältet och verktygen kan anpassas efter varje företags unika situation. – Vi jobbar till exempel med offertkonfiguratorer, TCO-kalkyl­ atorer, mobila presentationsstöd

och Virtual Reality. Vi levererar ofta en blandning av våra egna standardprodukter och helt skräddarsydda lösningar, berättar Erik.

Erik Stridell TITEL: Affärsutvecklare. UTBILDNING: Fick tag i en PC

1985 och har lärt mig något nytt varje dag sedan dess. FAVORITINNOVATION: Internet.

ANVÄNDARFOKUS ÄR PÅTAGLIGT

på företaget och det är en viktig del av innovationen. Ny teknik betyder ingenting om man inte hittar bra sätt att nyttja den på. – Företaget bygger på nyfi­ kenhet och kreativt tänkande. Vi måste hela tiden utforska ny teknik och utvärdera hur den kan användas av våra kunder på bästa sätt, menar Dennis. – Till stor del handlar det om att hitta innovativa sätt för våra kunder att bli mer effektiva. Förståelse för våra kunders verksamhet, användaren i fokus och bra, stabil teknik är nyckeln till framgång, avslutar Mathias.

Dennis Sköld TITEL: UX designer. UTBILDNING: Tusentals

­ esignade grejer, utbildning d pågår hela tiden.

OM BYBRICK

FAVORITINNOVATION:

BYBRICK GRUNDADES 2004 med

Suddgummit.

övertygelsen om att personer med rätt kompetens och inställning kan göra stora saker tillsammans. I dag har byBrick-gruppen växt till drygt 80 medarbetare, där var och en bidrar med specialkunskaper inom fyra kompet­ensområden: industriella sälj- och marknadsstöd, systemutveckling, IT-drift och service management.

Mathias Lewén TITEL: VD. UTBILDNING: Kemiingenjör

och ekonom med marknads­ inriktning. FAVORITINNOVATION: Ser fram emot nanoteknikens genombrott.

MINDARK

MindArk är ett historiskt spelutvecklingsbolag som tar sikte på framtiden På spelutvecklingsbolaget MindArks kontor i Göteborg har man ända sedan starten 1999 utvecklat det virtuella universumet Entropia Universe. Nu tar de nästa steg och börjar även satsa på spel för mobila plattformar. TEXT: JOSEFIN LINDBERG FOTO: JULIA SJÖBERG

NÄR MINDARKS GRUNDARE

Jan Welter Timkrans startade spelutvecklingsbolaget MindArk ville han skapa ett virtuellt universum som ett alternativ till verkligheten. Redan från början var ekonomin en viktig del av spelupplevelsen och MindArk var en av pionjärerna när de lanse­ rade Entropia Universe i början av 2000-talet. Sedan starten har flera miljoner spelare hittat till Entropia Universe och MindArk har till och med placeringar i Guiness rekordbok för att ha sålt den högst värderade virtuella tillgången i historien. – Entropia Universe är det största Massive Multiplayer Onli­ ne Real Cash Economy i världen. Upplevelsen är placerad i en F2P Sci-Fi-miljö och spelarna kan inte bara skaffa ett nytt liv, man kan även köpa utrustning, förnöden­

Innovation | Oktober 2015

heter och investera i mark. Vi kom med i Guiness rekordbok för att vi sålde den dyraste virtuella till­ gången någonsin; en rymdstation för 330 000 dollar. Efter det har fler spektakulära försäljningar skett, berättar Klas Moreau som är VD på MindArk. PÅ HUVUDKONTORET i Göte­

borg arbetar 35 personer för att utveckla spelupplevelsen och i konferensrummet finns flera spelkonsoller och soffor för att enkelt kunna testa spelen. Klas Moreau beskriver kulturen som ”ingenjörsaktig med en spel­ kulturdimension där alla förvän­ tas spela spel dagligen”. Varje kvartal lanseras nya relea­ ser av Entropia Universe och just nu utvecklar MindArk även en mobilupplevelse som kommer ut under våren.

– Trots att vi har funnits så länge står vi inför en spännande framtid och just nu letar vi efter duktiga mjukvaruutvecklare med spelutvecklingsbakgrund och pas­ sion för spel. Det är fantastiskt att som arbetsgivare kunna erbjuda jobbmöjligheter inom ett område som för bara ett decennium sedan var en dröm för många program­ merare, säger Klas Moreau. Själv började Klas på MindArk 2012. – Det är roligt att jobba i en bransch som är under stor utveck­ ling. Jag jobbade på Ericsson ­under 90-talet när internet låg i sin linda. Man fick sin första e-mailadress och lärde sig surfa på nätet. Just nu går vi igenom en liknande revolution i spel­ branschen. Vi ser en stark utveck­ ling och här finns fantastiska möjligheter!

Klas Moreau TITEL: VD på MindArk BAKGRUND: Var teknisk chef på Ericsson i 15 år. VILKEN ÄR DEN BÄSTA INNOVATIONEN? Internet! VAD ÄR DET ROLIGASTE I DITT JOBB? Det är otroligt spännande och utvecklande att skapa ett nytt virtuellt universum tillsammans med riktigt duktiga kollegor.

OM MINDARK MINDARK ÄR ”VIRTUAL REALITY”. Sedan 1999 har MindArk investerat mer än 60 MUSD i utvecklingen av Entropia Universe. Ett Virtuellt Universum redo att utforskas. Entropia Universe är idag det enda Sci-Fi MMO med en riktig ekonomi som möjliggör spelare att både sätta in och ta ut pengar. Dagligen sker mer än 25.000.000 ekonomiska transaktioner.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

BOLERO

Bolero siktar mot molnen Ny teknik med virtuell grafik möjliggör nya innovativa lösningar inom branscher med höga krav på 3D grafik, bland annat byggbranschen. Ett område som Hans Åkeby och Erik Åkeby på Bolero nu tar fram lösningar kring. TEXT & FOTO: FELICIA YLLENIUS

BOLERO LEVERERAR IT-­lösningar till ett fyrtiotal k ­ under. Nyligen har de börjat arbeta mot grafik­ tunga branscher med testkund inom byggbranschen med en ny innovation/affärsidé, ett nytt territorium för företaget. Den nya affärsiden är en molnlösning och riktar sig till små och medelstora företag, och kallas för MolnCAD. – Det är en av få molnlösningar inom den grafiktunga sektorn som vänder sig direkt till företag som har behov att utveckla sin design och utvecklingsmiljö, så att de kan lättare gå upp och ner i kapacitet. Och inte minst viktigt, att de kan göra det med resurser från geografiskt spridda orter. Internationella företag har ofta samma lösning internt i ett privat moln. MolnCAD är en lösning för mindre företag, förklarar Hans Åkeby. Molnet är uppbyggt av N ­ VIDIA Grid K2 grafikkort, samt Dell R730­servrar, och innehåller mjukvaran AutoCAD samt flera

program från StruSoft. Grafiken accelereras antingen via Citrix 3DPro eller HP-RGS för maximal användarupplevelse. – Det är det kraftfulla NVIDIA­ grafikkortet som stödjer vGPU som är den tekniska förutsätt­ ningen för att det hela ska funge­ ra, menar Erik Åkeby. – Med hjälp av en sådan här molnlösning kan företag låta sina utvecklare arbeta i samma projekt simultant, nästan oberoende av var man är. Att det dessutom går att få ritningarna direkt till en tablet är ju en extra fördel, ­för­klarar Hans. SCF BETONG ÄR företaget som är

först ut att testa MolnCAD. De hade länge letat efter ett sätt att kunna dela ritningar snabbt, oberoende av geografiska posi­tioner, men inte förrän nu hittat en molnlösning med tillräckligt hög kapacitet för att klara av de grafiktunga ­programmen som används. Det finns många liknande

plattformar som har lösningar för byggbranschen, men de är ofta mer anpassade till att kunna visa upp ritningar på möten, inte till att faktiskt arbeta med dem. – De har till och med en gräns på hur stora ritningarna fick vara, berättar Stefan Lindholm, IT­-ansvarig på SCF Betong. – En stor skillnad på MolnCAD och andra molnleverantörer är att man kan arbeta tredimensionellt med ritningar, vilket innebär färre begränsningar, säger Erik. Framtiden ser ljus ut för Bolero, och fokus ligger nu på att hitta nya intressenter till MolnCAD. – Innovation för oss ligger i att leverera tjänster och innehåll på ett nytt och kreativt sätt, och det är just det vi gör med MolnCAD, säger Hans. – Det vi nu har är en testmiljö, och vi vill gärna testa det här tillsammans med fler företag, avslutar Erik.

Hans Åkeby TITEL: Verksamhets­

utvecklare. BAKGRUND: Fysiker, har

arbetat med IT stöd till Forskning och Utveckling de senaste åren. Började på Bolero för tre år sedan och är ansvarig för MolnCAD. FAVORITINNOVATION:

Ångloket. OM BOLERO BOLERO GRUNDADES 1989 av Roland

och Marianne Fristedt, och 1997 tog Erland Fristedt över. I samband med Erlands övertagande expand­erade bolaget snabbt och i dag är det cirka 150 konsulter som arbetar för Bolero. Kärnverksamheten är högteknologiska lösningar inom IT-infrastruktur. De har alltid legat i framkant: när deras första målbransch arbetade med papper och penna konstruerade Bolero ett ­program som automatiserade bokföring och processhantering.

Erik Åkeby TITEL: IT Konsult. BAKGRUND: IT-konsult på Bolero sedan 11 år tillbaka, tekniskt ansvarig samt arkitekt för MolnCAD. FAVORITINNOVATION:

Språket.

HARTING Integrated Industry 4 You

Oktober 2015 | Innovation


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

MED EN VÄRLDSUNIK METOD,

RENAR VI ANVÄND GLYKOL KAN ÅTERANVÄNDAS

SÅ ATT DEN

Vi har tagit fram en världsunik reningsmetod där vi

EU:s AVFALLSHIERARKI

renar använd glykol så att den kan återanvändas igen. Därmed sluts kretsloppet. Det betyder att jordens resurser sparas då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Det betyder också, att glykolavfallet lyfts i EU:s avfallshierarki från nivå 4 (energiutvinning) till nivå 2 (återanvändning). Det är vi stolta över.

FÖREBYGGA UPPKOMST

1

Genom styrmedel av olika slag skall mängden avfall minimeras.

ÅTERANVÄNDA

2

Allt avfall skall i så hög grad som möjligt återanvändas.

ÅTERVINNA MATERIAL

3

Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser.

UTVINNA ENERGI

4

Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning.

DEPONERA

5

Sista alternativet, deponering.

Glykol

Vår vision är att med vår reningsmetod av glykol, vara det ledande cleantech-företaget för partners och länder som vill möjliggöra för återanvändning av glykol och därmed bidra positivt till vår gemensamma ekonomi, miljö

UNIK RENINGSMETOD Recyctecs unika reningsmetod gör att använd glykol kan återanvändas i princip hur många gånger som helst.

Användare

och till en mer hållbar värld.

Återvinningsföretag

Vill du hålla dina miljölöften och bidra till en mer hållbar värld? Läs mer om hur vi kan göra det tillsammans, på recyctec.se

Innovation | Oktober 2015

Recyctec Holding AB (publ.) Ideon Gateway, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund, Sverige Tel: 010 - 33 00 288 E-post: info@recyctec.se Webb: recyctec.se

Innovation Dagens Industri 2015  

By Find1 AB

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you