Issuu on Google+

Viktor Rydbergs Gymnasium Filip Sköldefors

Sociala utmaningar i USA

April 26

2013

Detta examinationsarbete kommer att behandla som såväl undersöka sociala utmaningar i USA och studera dessa utifrån olika perspektiv. Arbetet kommer att genomsyras av den kausala analysmodellen där utforskandet likväl analyserandet av det angivna problemområdet kommer att ske utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå.

Samhällskunskap 2 Handledare: Annette Ferronato


Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................... Error! Bookmark not defined. Metod ...................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 Situation .............................................................................................................................................. 4 Problemområden .................................................................................. Error! Bookmark not defined. Medicare .............................................................................................................................................. 5 Medicaid ................................................................................................ Error! Bookmark not defined. Obamacare .......................................................................................................................................... 6 Politisk historia .................................................................................................................................... 8 Livsstil(Sociala)....................................................................................... Error! Bookmark not defined. Ekonomi ................................................................................................. Error! Bookmark not defined. Sjukvårdssystemet ............................................................................................................................. 10 Lobbying............................................................................................................................................. 10 Analys ........................................................................................................ Error! Bookmark not defined. Orsaker & konsekvenser ................................................................................................................... 12 Slutsatser & åtgärder............................................................................................................................. 15 Källkritik ................................................................................................................................................. 18 Källförteckning........................................................................................... Error! Bookmark not defined.


Inledning Sjukvården har varit och är fortfarande generellt sett den politiska komponent i samhället som flest antal människor är engagerade i. Debatten om just sjukvården och dess system har genom åren varit, och är fortfarande, ett av de mest diskuterade ämnena på den politiska agendan i USA. Den är även en fråga där kontrastlinjerna skiljer sig mellan de båda sidorna, republikanerna och demokraterna, och där den på dagordningen debatteras flitigt. Sedan urminnes tider har systemet präglats av höga kostnader i form av både dyra vårdbehandlingar och skyhöga försäkringspremier. Eftersom USA är ett av de få i-länder i världen att inte ha någon etablerad sjukvårdsplan på ett universellt plan och som är riksomfattande, har en avsaknad efter ett allmänt vårdsystem blivit allt mer prononcerat. Efter rapporter om att miljontals människor stått helt utan sjukförsäkring samt att stora grupper av människor undvikit vården till följd av allt för höga kostnader, har debatten om en sjukvårdsreform väckts under senare år. Reformen kom till slut, under ledning av Barack Obama, och tillsammans med demokraterna utformades en historisk sjukvårdsreform designad för att omfatta hela befolkningen och som träder i kraft 20141. Republikanerna motsatte sig snabbt denna reform och menade på att individens rätt att hantera sina egna vårdbehov kränktes explicit. Som bekant är de två huvudproblemen i frågan att ingen riksomfattande allmän sjukförsäkring finns i landet, vilket gör att extremt många människor går oförsäkrade. Detta i samband med att kostnaderna för både vård och försäkringspremier stiger i höjden utan några som helst gränser.2 Vad innebär den explicita avsaknaden av en universell och allmän sjukförsäkring för USA:s inhemska befolkning och för landet som helhet? Vilka orsaker som såväl konsekvenser uppstår i och med antalet oförsäkrade medborgare likväl stigande sjukvårdskostnader, och hur kan denna problematiska fråga åtgärdas?

Metod Detta examinationsarbete gällande utforskandet och analyserandet av sociala utmaningar i USA, genomsyras av den kausala analysmodellen där situation-orsak-konsekvenser-åtgärder redovisas på ett explicit sätt. Inhämtandet av fakta har gjorts i enlighet med väl utvalda källor som granskats med både omsorg och noggrannhet. Inhämtandet har präglats utav att hitta källor vars skribenter använt en objektiv syn och redovisat fakta utifrån flera olika perspektiv. Då problemorådet som granskas i denna rapport handlar om sjukvård är det ytterst essentiellt att minst två politiska perspektiv på frågan anges och därmed har inga källor som varit varken politiskt färgade eller vinklade i sitt skildrande använts. Flertalet av de elektroniska källor som använts har varit på engelska, mestadels för att inhemska källor i USA samt andra internationella källor har redovisat ett större perspektiv än källor från Sverige, där mycket har utgått ifrån de som är mest relevant ur Sveriges perspektiv. De främsta internationella källorna i examinationsarbetet är bland annat The Guardian, Common Wealth Fund, Kaiser Family Foundation, bara för att nämna några. Det ska dock tilläggas att basal fakta har inhämtats från både Landguiden och NE medan mer komplex information har sorterats och använts ifrån internationella källor där USA:s sjukvårdssystem skildrats mer djupgående. I syftet att förstärka viss fakta och göra den lite mer explicit har både statistik och visuella grafer använts medvetet samtidigt som en rad olika studier använts som källor för att visa på olika undersökningar inom området sjukvård. För en utökad kunskap om den amerikanska sjukvården och dess psykologiska 1 2

Martina Johannesson. 2012-11-29 NE. 2 0 1 3 - 0 4 - 2 6 . Sjukt amerikanskt lapptäcke


aspekter kopplat till individualism och kollektivism har material från Dr. Robin Kowalski på Clemsen University i North Carolina använts.

Bakgrund Situation USA, har precis som många andra länder, både offentliga och privata försäkringsbolag kopplat till sjukvårdssystemet. Det som däremot skiljer USA från de flesta andra i-länder är att USA inte besitter något allmänt system för invånarnas tillgång till sjukvård. Istället redovisas ett annat exponeringsalternativ där medborgarna, i regel, hänvisas till sjukförsäkringar på det privata planet. Det privata inslagens dominans över det offentliga genomsyrar sjukvårdsystemet och är alltså det som skiljer USA mot andra i-länder. En stor del av amerikanerna har sin sjukvård knuten till en anställning, dvs. de har sin försäkring via sin arbetsgivare. Andra väljer istället att teckna helt individuella försäkringar medan en del även väljer att teckna en privat försäkring som ett komplement.3 USA har även offentligt finansierad sjukvård där bland annat personer över 65 år kan ansluta sig till programmet Medicare, där försäkringen alltså är statligt finansierad. Likaså kan föräldrar, definierade som låginkomsttagare, barn, funktionshindrade personer samt gravida välja det offentliga programmet Medicaid, där staten precis som i Medicare står för de finansiella kostnaderna gällande sjukförsäkringen. (Mer info under Medicare och Medicaid) Distributionen över sjukvården i USA och över dessa olika hanteringsalternativ gällande försäkringar ser ut enligt följande och visas explicit i distributionsmodellen bredvid: 49 % av amerikanerna under 65 år får privata arbetsgivares sponsring till försäkring, dvs. knutet till arbetsgivaren. 5 % av amerikanerna under 65 års ålder köper sjukvårdsförsäkring på den privata marknaden. 13 % är inskrivna i det offentliga försäkringsprogrammet Medicare, där individer över 65 år kvalificerar sig, medan 18 % är inskrivna i Medicaid eller annat offentligt program.

3

Martina Johannesson. 2013-03-04


16 % av medborgara är oförsäkrade och står helt utan skydd.4

Problemområden De två huvudproblemen inom det amerikanska sjukvårdssystemet är det faktum att miljontals amerikaner är helt oförsäkrade samtidigt som kostnaderna inom sjukvården ökar kraftigt inom både medicinsk behandling som såväl sjukvårdspremier som skenar iväg. Hela 46 miljoner amerikanska medborgare beräknas helt sakna sjukvårdsförsäkring och ungefär en siffra på 25 miljoner medborgare är underförsäkrade, alltså att de inte har ett tillräckligt skydd för att täcka behoven de har.5 totalt sett spenderar USA 16 procent av BNP på sjukvården, vilket bland annat är dubbelt så mycket som andra OECDländer samt Sverige. Dessutom, och som visas i modellen bredvid, har landets sjukvård jämfört med BNP ökat enormt under historiens gång och från att 13,4 % av BNP spenderades på sjukvården 2000 har den siffran nu stigit till ofattbara 16,0 % 2008. Jämför man med övriga länder kan man avläsa Storbritanniens 8,7 % och Japans 8,1 %. Trots denna stora skillnad i hur mycket större andelar av nationalinkomsten USA lägger på sjukvården än andra världsledande stater, har andra länder bevisligen presterat märkbart bättre inom sjukvårdssektorn i syftet att upprätthålla en god hälsa hos befolkningen än USA. Detta stärks bland annat i rapporten ”The World Health Report 2000” som publicerats av Världshälsoorganisationen(WHO), där det framgår att USA:s sjukvårdssystem rankas som det 37.e i världen.6 Barack Obama och demokraterna har utarbetat en sjukvårdsreform som är tänkt att lösa dessa sjukvårdsproblem och som går under namnet ”Affordable Care Act” och som många känner igen bäst som Obamacare. Denna är designad för att omfatta fler människor och ska fungera som en universell sjukförsäkring. (mer info under Obamacare)

Medicare Medicare är ett federalt program som omfattar personer i åldrarna 65 år och uppåt, liksom vissa personer med funktionshinder. Administrationen för detta program sköts av regeringen som både förvaltar Medicares finansiella tillgångar som såväl utformar försäkringen i sig. Försäkringsprogrammet finaniseras av federala inkomstskatter och fördelarna handlar främst om att försäkringen täcker kostnaderna för sjukvård, läkartjänster samt medför fördelaktiga prisreduceringar för privatpersonen på receptbelagda läkemedel. Även om detta program anses från vissa håll vara ett skydd är det förvisso bristfälligt på en rad punkter. Till att börja med har 4 5

6

KOMU/Urban Institute analysis of the 2012 ASEC supplement to the CPS Anders Bolling. DN. USA:s sjukvård- problem och reform

Organisation for Economic Co-operation and Development (2010), "OECD Health Data"


försäkringen en ofullständig täckning av kompetenta omvårdnadsfaciliteter samtidigt som den heller inte täcker helt och hållet sådan vård som ligger på det förebyggande planet. Det finns heller ingen finansiell täckning för tandläkarvård eller vård kopplat till syn eller hörsel. Till följd av detta har många amerikaner, som är inskrivna i Medicare, valt att erhålla ytterligare en försäkring som ett komplement.7 Enligt en undersökning av Kaiser Family Foundation framgår det att 22% av de amerikanska pensionärerna betalar ca. 22% av sin inkomst för kompletterande vårdkostnader, trots att de ingår i Medicare programmet8.

Medicaid Medicaid är ett program utformat av regeringen som ska täcka den kvot som avser låginkomsttagare samt funktionshindrade. Enligt en federal lag är det varje stats skyldighet att med finansiella medel täcka kostnaderna för sjukvård för gravida kvinnor med mycket låg inkomst, barn, äldre, funktionshindrade samt föräldrar. Vuxna medborgare utan barn ingår inte i programmet och heller inte en hel del fattiga individer som misslyckas att kvalificera sig för Medicaid av olika anledningar. Staterna har även möjligheten att utöka sitt berättigande om så önskar och de kan bland annat välja att höja behörighetskraven gällande inkomstnivåerna för att kvalificera sig in till programmet. Staterna i kollaboration med District of Collumbia ansvarar för administrationen av programmet och det finns totalt 51olika Medicaid- program landet över. Då detta är ett offentligt sjukförsäkringsprogram finansieras det gemensamt av stater och den federala regeringen via skatteintäkter. Distributionen de politiska instanserna emellan ser ut på det sätt att den federala regeringen står för 57 % av de totala kostnaderna för Medicaid samt att fattigare stater får större procentuellt bidrag från regeringens sida. Precis som Medicare innefattar även Medicaid en uppsättning av förmåner där förmånspriser på receptbelagda läkemedel sticker ut. Trots detta brister denna idé något då de inskrivna i programmet har svårt att hitta leverantörer av läkemedel som accepterar Medicaid pga. allt för låga ersättningsnivåer.9

Obamacare Debatten kring den amerikanska sjukvården och dess tvister tog fart under 2008 då presidentkampanjen tog fart. Ett av Barack Obamas vallöften var att skapa ett statligt finansierat försäkringsprogram, med syftet att fördjupa sjuk/vård- försäkringen och exponera den mot alla i samhället. Det skulle alltså innebära att en gemensam sjukförsäkring tecknas och där alla medborgare i USA ingår i samma exponeringskvot. Dessutom ville Obama att ett nationellt elektroniskt system skulle upprättas, där informationsutbyten mellan olika kliniker och sjukhus skulle bli mer centralt och på så sätt främja vården i den bemärkelsen att patientvårdsregister skulle finnas tillgängliga för andra legitimerade läkare. Kritikerna kallar denna reform för socialism, eftersom det skulle innebära att regeringen inför en obligatorisk vård likt länder i Europa och Kanada. Obamacare- motståndare utvecklade och intensifierade sina attacker när Obama offentliggjorde sin första sjukvårdsreform under 2009. Detta reformförslag kom även att bli ett av hans största kampanjlöften. Obama modifierade regeringsplanen för hälso- och sjukvård som går under namnet ”Universal Health Care Coverage”, till att bli mer likt Medicare och Medicaid än kongressen framlagda sjukvårdsplan. 7

Kao-Ping Chua. AMSA Jack Rutledge Fellow 2005-2006. Overview of the U.S. Health Care System. February 10 2006 8

Kaiser Family Foundation. Medicare at a Glance. 2003

9

Kaiser Family Foundation. “Medicaid: A Primer.” 2005


Under 2010 undertecknades ”The Patient Protection” och ”Affordable Care Act” (Obamacare) I lag och fick tillräckliga mandat för att ge rätten till den federala regeringen att bötfälla alla som inte har någon slags sjukförsäkring innan 2014. Detta mandat är det som uppmärksammas mest bland de som motsätter sig Obamacare. Strax efter detta blev till lag, motsatte sig allmänna advokatbyråer i 21 delstater denna tvångsprincip och utformade istället principen om att skydda sina medborgare från att tvingas köpa statligt godkända sjukförsäkringar, i strid med konstitutionen. Detta mandat som innebar att alla måste ha en statligt godkänd sjukförsäkring innan 2014 styrdes ickekonstitutionellt av revisionsrätten i Atlanta. Det angavs att detta mandat föll utanför kongressens befogenhet att reglera mellanstatlig handel. De tre republikanska presidentkandidaterna under 2011 lovade att de alla skulle upphäva Obamacare. Den tidigare kandidaten Rick Perry menade bland annat att de sjukförsäkringar sponsrade av arbetsgivare var tillräcklig och Mitt Romney var fullt emot denna sjukvårdsreform och menade istället att varje individ ska köpa sin egen sjukförsäkring och de som inte har råd med detta skulle subventioneras via regeringen. 10 Denna reform kommer att fastlås i lagstiftning 2014 och från och med då gälla. Sammanfattningsvis är Obamacare designad för att öka antalet personer som omfattas av sjukförsäkringen, genom att omstrukturera det fragmenterade, dyra och ineffektiva amerikanska vårdsystemet. Denna historiska, men något ofullständiga, proposition passerade kongressen de 2010 och undertecknades i lag. Därefter, den 28 juni 2012, kom det som en chock för många liberaler, att Förenta staternas högsta domstol hade fastslagit att de flesta bestämmelserna i Affordable Care Act nu var konstitutionell och alltså börjar gälla från och med 2014. 11 En intressant observation gällande Obamacare är hur många amerikaner som faktiskt inte vet hur reformen fungerar, och hur den kommer att påverka dem. I modellen nedan från en studie Kaiser Family Foundation har bedrivit, framgår det att majoriteten av befolkningen inte har någon aning om vad reformen innebär och vilken effekt den kommer att ha för deras egen del.12 Se modell:

10 11

12

Kimberly Amadeo. US-economy-about. What is Obamacare? Ruth Rosen. The ”Obamacare” challenge to American individualism. 5 juli 2012

Nadja Popovich. Guardian. 21 mars 2013. Most Americans don't know how Obamacare health reforms work – poll


Politisk historia(Ideologi & historia) Debatten om sjukvården var redan ett hett ämne på den politiska dagordningen under den tidigare presidenten George Bushs tid, där han i valkampanjens flera debatter, ställde sig explicit emot förslaget om en nationell sjukvårdsplan. Hans politik och som republikanerna bedrev handlade om att inte låta individen kontrolleras av staten, utan istället på egen hand ha rätten att bestämma och kontrollera, genom eget berättigande, sina vårdbehov genom privatiserade sjukförsäkringar. Ett nationellt program som gällde alla, där den federala regeringen skulle vara den politiska instans som beslutar om vården och dess finansiella kostnader, ansåg Bush var ett hot mot konsumenternas rätt att besluta om sin ekonomi likväl vårdbehov på egen hand.13 Republikanernas politik under denna period grundade sig mycket i, precis som idag, privatisering i samhället, där den offentliga sektorn skulle besitta mindre marknadsandelar och snarare styras mer av privata bolag. Förutom det starka och explicita politiska budskap republikanerna förde fram under denna tid, där mycket av den politiska agendan handlade om skattesänkningar, fördes även ett krig mot terrorismen och diktaturens maktsymboler på världsscenen i Irak. En stor del av de statliga finanserna och budgeten exponerades mot Irak-kriget där extremt stora likvida resurser lades på allt från vapen till militärstyrkor.

Livsstil(Sociala) I en studie publicerad 2009 av The American Journal of Medicine i nära samarbete med the Health Resources and Services Administration framgår det att den amerikanska livsstilen har försämrats de senaste 10 åren där amerikanarnas kostvanor samt motionsvanor blivit allt mer negativa. I studien redovisas det att andelen vuxna i åldrarna 40-74 år med ett BMI större än 30 har ökat från 28 procent till 36 procent. Samtidigt har personer med en fysisk aktivitet 12 gånger eller mer per månad minskat från 53 procent till 43 procent. Dessutom har det dagliga grönsaksintaget(5 eller fler frukter och grönsaker per dag) minskat från 42 % till 26 % vilket är en markant minskning. Gällande tobak och alkohol har konsumerandet av alkohol stigit med 11 procent och tobaken ligger kvar på ungefär samma nivåer.14

13 14

St. Louis debate Oct 17, 2000

Livescience. American Diets Getting Worse. 27.e maj 2009.


Ekonomi Under krisen 2008 tvingades miljontals individer och familjer att skära ner på nödvändiga medicinska behandlingar, då man inte helt enkelt inte hade tillräckliga likvida medel och med en förlorad inkomst och sjukförsäkring från arbetsgivaren var det inte särskilt enkelt.15 I en studie av Commonwealth Fund som publicerades i november 2008 och som undersökte patienter med sju kroniska sjukdomar- högt blodtryck, hjärtsjukdomar, diabetes, lungproblem, artrit, depression och cancer. Denna studie visade att mer än hälften av patienterna inte fick tillgång till den vård de behövde, då det var för dyrt. Det mest förekommande bland de oförsäkrade var att de inte besökte en läkare när de var sjuka, hoppade över tester och behandlingar och handlade inte receptbelagda läkemedel. Bland de som var försäkrade var det fortfarande 43 % av patienter med liknande besvär som undvek behövande vård, vilket är en rätt så anmärkningsvärd siffra och visar på vilka falluckor som trots allt finns i sjukvårdsystemet som helhet. I samma studie framgick det även att 2007 hade nästan två tredjedelar av alla vuxna antingen problem med att betala sina medicinska räkningar, var underförsäkrade eller helt oförsäkrade, eller hoppade över vård när de var i behov av den.16 Dessutom visade en annan studie publicerad och utarbetad av Deloitte Center, en opartisk och oberoende forskargrupp, att omkring 80 % av amerikanerna är rädda att globala ekonomiska kriser kan medföra att de inte kan betala sina medicinska räkningar. Ytterligare rapporter visade på samma trendnedgång under krisen 2008: • I en rapport i oktober2008 från Kaiser Family Foundation uppgav man att nästan hälften av amerikanerna hävdade att minst en familjemedlem har dragit ner på sjukvård eller undvikit att inhandla medicinska läkemedel under det senaste året på grund av kostnaderna. • The American Hospital Association rapporterade i november 2008 att bland 736 sjukhus riksomfattande, märktes en 30 procentig nedgång av valfria ingrepp och nästan en minskning med 40 % av vårdbesök som helhet på grund av den ekonomiska nedgången. Så som systemet ser ut gäller det att för personer med sjukförsäkring krävs en självrisk på ungefär 20 dollar vid besök av läkare inom primärvården för förebyggande vård, medan oförsäkrade personer måste betala hela kostnaden, vilket i många fall slutar på en helt orimlig summa. Amerikanska lagar förbjuder akutmottagningar inom vården från att vända människor ryggen bara för att de inte har råd med de kostnader som uppstår i och med behandlingen. Däremot finns det en rad exempel av företeelser då privata vinstdrivande sjukhus undvikit fattiga patienter genom att hänvisa de till offentliga eller ideella anläggningar.

15

E. Galen. 2009-01-26

16

Cathy Schoen, Robin Osborn, Sabrina K.H. How, Michelle M. Doty, Jordon Peugh. 2008-11-13


Sjukvårdssystemet Sjukvården i USA domineras av privata, vinstdrivande företag, allt från gigantiska läkemedelsföretag och medicintekniska utrustningsföretag till vinstdrivande sjukhuskedjor och privatpraktiserande läkare som exponerar sig mot de områden som ger bäst betalt. Tillgången till detta enormt dyra sjukvårdssystem fungerar inte direkt som en grundläggande rättighet då det saknas en allmän sjukförsäkring, vilket är fallet i nästan varje större industriland. Egenföretagare är tvungna att köpa egna försäkringar via privata försäkringsbolag till en enorm kostnad. Alternativet är att gå utan försäkring, med risk för förödande räkningar som konsekvens av en allvarlig sjukdom. De mycket fattiga är beroende av statliga, federalt finansierade Medicaidprogram, medan de äldre omfattas av det federala Medicare-programmet. Detta sjukvårdsystem lämnar ett stort antal oförsäkrade människor efter sig, och som uppskattades av Census Bureau 2009 vara totalt 45,7 miljoner människor. Den siffran motsvarar 15,3 procent av befolkningen. Denna oförsäkrade kvot består främst av lågavlönade arbetare och deras barn, unga vuxna, och de som har förlorat sina jobb men ännu inte nått den absoluta fattigdomsgränsen, och därmed inte uppfyller kraven för Medicaid. Tittar man på några intressanta siffror över hur dyra de privata sjukförsäkringarna faktiskt är i korrelation till en minimilön i USA, är den årliga kostnaden för en enskild privat sjukförsäkring genomsnitt ca $ 5,50 i timmen, i ett land där minimilönen sommaren 2008 låg på endast $ 6,55 i timmen. En arbetare som arbetar för en minimilön och köper en privat sjukförsäkring skulle alltså i stort sett inte ha några resurser kvar till mat, husrum och kläder, eller egentligen någon annan nödvändighet. Ytterligare ett problem som speglas i dagens sjukvård i USA är det faktum att privata sjukförsäkringsbolag på ett regelbundet plan avvisar och förnekar personer med redan existerande medicinska besvär såsom astma, depression och högt blodtryck från försäkringar de tillhandahåller. Detta görs av bolagen i syftet att hålla nere risken hos kunderna att drabbas av något medicinskt besvär och indirekt drabba försäkringsbolagen som då får stå för kostnaden, delvis.

Lobbying Det har spenderats hundratals miljoner dollar av lobbyister i syftet att blockera införandet av den allmänna sjukförsäkringen och liknande reformer som Barack Obama utlovat. Ett av dessa handlingsalternativ har bland annat varit att tillgodose viktiga politiker i frågan med donationer i form av ekonomiska resurser där man alltså inspirerat till att avslå dessa reformer. Dessa donationer har även varit en betydande faktor i utkämpandet av kampanjen mot Obama och hans och demokraternas politik som helhet. Anhängare av en radikal reform av sjukvården hävdar att den lagstiftning som härrör från den amerikanska senaten speglar ekonomisk makt i och med kapitalintressen. Det handlar främst om försäkringsbolag, läkemedelsföretag och sjukhus som alla arbetat för att stoppa djupgående förändringar inom sjukvården som hotar deras vinster. Totalt sett har industrin och organisationer/bolag med intressen i frågan spenderat närmare $380m under de senaste månaderna(under 2009) och därigenom försökt påverka hälsolagstiftningen genom lobbying,


reklam och direkta politiska bidrag till medlemmar av kongressen. Det mest signifikanta och uppmärksammade bidraget, totalt $1,5m, gick till ordföranden i senatens utskott vid utformandet av den nya lagen. En tidigare medlem av Bill Clintons team sa under 2009 att farhågor för att branschen kunde lägga sina pengar bakom den populistiska högerns motreaktion mot en offentlig försäkring, har utan tvekan skrämt Obama och Vita huset till att dra tillbaka de mest betydande reformer i utbyte mot att läkemedelsföretag inte försöker stjälpa hela lagstiftiningen. Drog-och försäkringsbolagen försvarar sig mot kritiker genom att säga att de bara försöker att utbilda politiker och allmänheten och inget annat. Men med lobbyister svärmande över kongressen(det finns sex registrerade sjukvårdslobbyister för varje medlem av kongressen), samtidigt som en partner i den mest kraftfulla lobbyistfirman i Washington bekräftade att hälsoföretagens pengar "har haft en hel del inflytande" och att det är ”moraliskt suspekt”, är det inte svårt att förstå vilken makt lobbyisterna faktiskt besitter. Reformeringsgrupper menar på att genom omfattande utgifter, och hotet om en mycket större exponering mot annonser och reklam mot administrationen för sjukvårdasreformen, har detta hjälpt läkemedelsföretagen att se till så att det inte kommer att finnas någon gräns på de priser som de tar ut för läkemedel, vilket i sin tur är ett av sätten Vita huset hade hoppats att hålla ned stigande sjukvårdskostnader. Robert Reich, arbetsmarknadssekreterare i Clintonadministrationen, säger att Obama och Vita huset varit väl medvetna om hur hälso-industrin med läkemedelsföretag och försäkringsjättar avlivade Clintons försök till reformer, och har därmed blivit så pass rädda för industrins pengar så att de i tysthet har nått en överenskommelse för att dra sig tillbaka från pristak och allmän sjukförsäkring. Vita huset med Obama i spetsen har till och med nått muntliga överenskommelser med läkemedelsjättar samt försäkringbolag om att de reformer som sker inte ska till överhängande nivåer påverka dessa företags resultat i utbyte mot att hälsoindustrins näringsidkare inte motsätter sjukvårdslagstiftingen med trupper av lobbyister samt miljontals dollar i Tv-reklam. Här märks det tydligt vilket järngrepp lobbyismens giganter har på den politiska marknaden. Ett explicit exempel på hur stark lobbyismens effekter faktiskt är, syntes tydligt i kritiken mot senator Max Baucus, som är den mottagare som erhållit störst donationer i sjukvårdsindustrins politiska forum. Han är förutom senator även ordförande i finansutskottet som var den instans att utforma den lagstiftning som blivit mest kritiserad. Under 2009 röstade utskottet emot förslaget om en offentlig sjukförsäkring i lagstiftningen, där Max Baucus röstade emot vid båda voteringstillfällena. ytterligare ett intressant uppmärksammande är det uttalande som Senator Pat Roberts 2009 gjorde, där han försökte stoppa propositionen genom att hävda att lobbyister behövde tre dagar att läsa den.


Analys Orsaker & konsekvenser Sammanfattningsvis kan man konstatera att den studie om amerikanarnas livsstil(se bakgrund)som publicerades 2009 av The American Journal of Medicine, visar på och framhäver på ett alldeles eminent och explicit sätt vilken ohälsosam livsstil amerikanarna lever. Detta är inte bara ett hälsoproblem kopplat till individens eget välmående, utan det påverkar faktiskt hela samhället i sig och är en grundläggande orsak till de stigande sjukförsäkringspremierna samt den stora andelen oförsäkrade människor. Risken för att drabbas utav kardiovaskulära sjukdomar och andra fetmabesvär stiger markant med en sådan ohälsosam livsstil som en stor del av amerikanarna visar upp och faktiskt lever idag. Detta gör att riskfrekvensen gällande sjukbesök för sina besvär ökar vilket gör att de privata försäkringsbolagen som tillhandahåller finansiella försäkringstjänster höjer sina försäkringspremier i syftet att plana ut risken för deras egen räkning. Det är en grundläggande metod inom mikroekonomin, som speglar näringsidkare och konsumenters samverkan på marknader, där försäkringspremierna höjs då det privata försäkringsbolagen är vinstdrivande och strävar efter ett stabilt kassaflöde. Om risken att folk behöver uppsöka vård, kommer även risken för försäkringsbolagen att finansiera ökade vårdkostnader att stiga, och därmed kommer den försäkringspremie som försäkringsbolagen får sina intäkter ifrån att öka. Allting hänger ihop i ett mikroekonomiskt samspel och det är just därför som den ohälsosamma amerikanska livsstilen bidrar till stigande försäkringspremier. I korrelation till detta tvingas även en hel del människor att sjukskriva sig pga. sjukdomsbesvären och förlorar även ofta sin anställning i och med detta. Förutom förlorad inkomst, mister dessa sjukdomsbesvärade även sin vårdförsäkring i och med att den ofta är knuten till arbetsgivaren. Med ett underpresterat privat inkomstflöde kommer även den privata vårdförsäkring man ofta erhåller som en kompletterande sådan att bli svårfinansierad då sjukvårdspremierna generellt sett ligger på en väldigt håg nivå. Resultatet av denna fragmentiserade process blir då att man som konsument står utan sjukvårdsförsäkring samtidigt som de statliga offentligt finansierade sjukvårdsprogrammen Medicare och Medicaid som tillhandahålls, i många fall inte täcker en del av denna kvot människor då de av anledningar som att de inte har barn m.fl. inte uppfyller de kvalifikationer som finns samtidigt som man efter ett förlorat jobb heller inte rankas som tillräckligt fattig då man ofta har sparat kapital. Det sparkapital man innehar är förmodligen inte heller det kapital man väljer att finansiera privata vårdförsäkringar med, utan med tanke på att inkomsten gått förlorad ligger nog den största kapitalnischen åt de mest grundläggande behoven som mat och hyra. Risken av detta marknadstillstånd, där man står helt oförsäkrad, är att man som konsument får betala stora summor pengar vid ett eventuellt vårdbesök och i många fall inte ens kan finansiera detta via sitt kapital. Problemet med detta finansiella dilemma mynnar ut i ett samhällsekonomiskt plan där den offentliga budgeten kommer att exponeras mer åt att täcka sjukvårdskostnader för dessa personer, vilket indirekt påverkar resterande välfärdspunkter såsom utbildning och stadsplanering för att nämna några. Eftersom sjukvårdskostnaderna för de oförsäkrade utan tillräckliga likvida medel bekostas av staten, är det system som finns idag, ett rätt så kontraproduktivt sådant. Ett explicit problematiskt scenario


är just det faktum att man inte klassas som tillräckligt fattig för att kvalificera sig för Medicaid. Men när väl sjukvårdsbesvären uppstår och man står där oförsäkrad med extremt höga kostnader på behandling, är det istället då man löper en risk att bli ekonomiskt ruinerad. Problemet handlar snarare om att det ekonomiska skydd man vill framkalla inte finns tillgängligt, utan endast då en viss fattigdomsgräns uppfylls. Detta motverkar istället hela syftet om att skydda medborgarna ekonomiskt så att de inte ruineras pga. vårdkostnader, då de som inte kvalificerar sig, drabbas först när vårdbesökskostnaderna uppstår och tvingas vid det laget ner till den fattigdomsgräns som krävs för kvalificering till Medicaid. Vid denna tidpunkt är det redan för sent och systemet i sig fungerar egentligen endast först då man nått fattigdomsgränsen och inte innan. Strävan efter att undvika folk från att ruineras på grund av sjukvårdskostnader och undvika fattigdomsgränsen finns dessvärre inte. Man borde istället omstrukturera detta system med ett mer förebyggande sådant. De statliga kostnaderna skulle minska markant om försäkringen även täcker de som inte kvalificerade sig in tidigare, och därmed kommer dessa personer att undvika personlig konkurs och därmed slippa komma tillbaka på fötter igen, och kan därför istället fokusera sin tid på att hitta ett nytt jobb vilket skulle dra ner arbetslösheten på ett nationellt plan i längden. Att ha en sjukvård så pass starkt förankrad hos företag där sjukvårdsystemet i stor utsträckning är arbetsgivar-baserad medför att sjukvården är så pass konjunkturkänslig och privatpersoner med sin försäkring kopplad till sin arbetsgivare är på ett reguljärt plan hotad utav externa störningar. När människor därför förlorar sina jobb förlorar de också tillgången till anständig sjukvård, en enorm dubbel-börda med förlorade intäkter i korrelation till en försämrad hälsa. Ytterligare en orsak till de stigande sjukvårdsförsäkringspremierna och det faktum att så pass många är oförsäkrade kan sättas i relation till den finansiella krisen som uppstod 2008 och som präglade samhället på en rad olika fronter. Tittar man på sjukvården och vad denna kris bland annat medföljde för effekter, fick ekonomin i sig till att börja med en tydlig nedgång. Detta skapade oro på den finansiella marknaden likväl som arbetsmarknaden där företag i konjunkturnedgången såg nedgående trender inom kassaflödet som såväl resultatrapporterna och tvingades därmed till att skära ner antalet anställda. Som om detta inte var nog gick även storbanken Lehman Brothers omkull i en kollaps och tusentals människor blev utan jobb. När dessa människor förlorar sina jobb förlorar de även sin sjukförsäkring då den allt som oftast är knuten till arbetsgivaren. Här tvingas folk att skära ner på sina vårdbesök och medicinska utgifter då det helt enkelt blir alldeles för dyrt. Att som konsument tvingas till att skära ner på behandling för medicinska tillstånd kan få dödliga konsekvenser. Forskning under tre decennier visar ett samband mellan tillståndet i ekonomin och människors hälsa där bland annat M. Harvey Brenner, professor i folkhälsa vid University of North Texas och Johns Hopkins University, berättade för New York Times att i lågkonjunkturer, med nedgångar i nationella inkomster och ökad arbetslöshet, får man ofta se en ökning av dödligheten i hjärtsjukdomar, cancer, psykiatriska sjukdomar och andra förhållanden17. Här påverkas framförallt subgrupper såsom invandrare, som generellt sett har sämre socioekonomiska förutsättningar, och låginkomsttagare då kostnaderna för vården blir alldeles för höga för att kunna finansieras för dessa subgrupper. Utan inkomst från den anställning man hade innan krisen samtidigt som sjukförsäkringen går förlorad tvingas man till desperata åtgärder som att inte uppsöka vård vid behov, vilket studien ovan visade är ett mardrömscenario. De som däremot uppsöker vård trots förlorad sjukförsäkring samt inkomst och som inte har råd att betala för den, medför en börda på 17

E. Galen. 26 januari 2009. WSWS


staten, där dessa vårdkostnader måste finansieras med offentliga medel och därmed påverkas landet på att makroekonomiskt plan då nationalekonomin tappar resurser på ett ofullständigt sjukvårdssystem. Ytterligare en orsak, en politisk sådan, till varför en universell sjukförsäkring inte har upprättats och varför sjukvårdssystemet ser ut som det har gjort, och gör idag i USA, beror till en stor del på den framfart lobbyismen har haft under det senaste decenniet inom den politiska sfären. Problemet som uppstår är att försäkringsbolagen har ett så pass stort intresse i samt prioriterar högt att vara med och styra reformarbetet över sjukvården och att kontrollera den genom lobbying och andra typer av bidrag. Detta främst då en allmän sjukförsäkring skulle innebära ett hot mot att leda bort deras nuvarande samt potentiella klienter, i den bemärkelsen att en allmän sjukförsäkring förmodligen kan erbjuda både lägre premier samt bättre täckning. Därför ligger det i deras yttersta intresse att motverka ett universellt program inom sjukvården och på så sätt behålla sina verksamheter på en blomstrande nivå. Konsekvenserna utav detta blir därför att olika inkomstkvartiler i samhället påverkas olika. Folk med lägre socioekonomiska förutsättningar drabbas hårdare medan de mer förmögna i samhället står stadigare. Klyftorna växer ständigt och samhällets skyddsnät går förlorat. Här uppstår även en slags marginalisering i samhället där individer likväl olika subgrupper i stort sett stängs ute från både makten att påverka sjukvårdssystemet likväl som att delta i diskursen om den. Om debatten sker på ett bakomliggande plan mellan lobbyister inom industrin samt regering och kongress, utestängs dessa andra och där med marginaliseras och inte kan påverka sin livssituation mot sjukvården till det bättre på egen hand. Även transparensen går förlorad i och med lobbying, då både kongress och regering undviker att tala om vilken diskurs som förs med industriintressenter och både ”mutor” och andra bidrag undangöms. Den politiska processen i sig faller offer för lobbyismens framfart ur den aspekten att politiken blir korrumperad av att miljontals dollar strömmar in i valkampanjer till ledamöter i kongressen och påverkar därigenom diskursen om en sjukvårdsreform genom finansierade reklamkampanjer och pressen från läkemedelsföretag som trycker på industrins intressen i ett privatiserat sjukvårdssystem. Eftersom detta faktiskt är en prononcerad typ av korruption, inskränker det på demokratins principer om en opartiskhet från externa aktörer vid beslutsfattande och votering inom politiska processer. Att styra sin votering eller arbete mot ett annat håll på direktiv från externa intressegrupper genom bidrag och doneringar, klassas snarare som mutor då uppsåtet med dessa är att styra politiken från ett exteriört plan till det håll där dessa grupper själv drar nytta av dem. Detta medför även en ond cirkel för subgrupper som låginkomsttagare och invandrare m.fl. som får det betydligt svårare ekonomiskt att täcka sjukvårdskostnader inräknat dyra försäkringspremier. Ett allmänt system skulle innefatta dessa subgrupper som kvot och dessutom ha en större täckning än dagens försäkringsprogram där till och med de offentligt finansierade Medicare och Medicaid brister i sin täckning av både olika typer av sjukvård likväl som kvalificeringen för att infalla sig i programmen. Under George Bush tid blev sjukvården och frågan om en nationell försäkringsplan något nedprioriterad i och med exponeringen mot kriget i Irak där inte bara fokus lades utan även en stor del av den statliga budgeten vilket blev lidande för sjukvården. Som slutsats kan man konstatera att USA under 2000-talet har präglats av en omfattande omvärldskonfliktshantering där den inhemska politiken blivit något nedprioriterad till förmån för en internationellt exponerad politik. USA har generellt sett en extremt central roll i omvärldspolitiken då landet är en av de största ekonomierna med en maktsymbol som överstiger det normala, och därmed är det ytterst essentiellt att landet är


internationellt engagerad, vilket i sig kan resultera i mindre etablering på den egna politiska agendan. Det kan även vara en stor anledning till varför man har en rätt så omfattande decentralisering i det politiska samhället, där delstaterna erläggs ett stort ansvarstagande kring sjukvårdsfrågan och att genom inkomstsskatter från delstatsmedborgarna finansiera de offentliga sjukvårdsförsäkringsprogram man har likväl som att administrera dem. Dessutom påverkade den filosofi, som republikanerna under denna tid bedrev, även sjukvården i den bemärkelsen att det individualistiska tänkandet medförde större möjlighet för privata aktörer att styra priserna uppåt i syftet att tjäna mer pengar själva. Detta påverkade inte bara individer med låg inkomst eller subgrupper utan även hela samhället som helhet, där försäkringspremierna steg ständigt och likaså vårdkostnaderna, vilket har resulterat i att landet har den dyra sjukvård och det problematiska system som det har idag, där alla kvoter drabbas.

Slutsatser & åtgärder Ytterligare en slutsats av det överhängande sjukvårdsproblemet är att ideologiska perspektiv spelar en central roll där det beroende på vilket parti som sitter vid makten, dvs. har flest mandat i kongressen, varierar mellan vilken politik som förs gällande sjukvården. Detta eftersom den förespråkade synen på sjukvårdens roll och andelstagande i den statliga budgeten skiljer sig beroende på partiets ideologi. Republikanernas ideologiska ståndpunkt mynnar ut i en stark tro kring individen och att individen i sig bör anses som fri och inte ska varken kontrolleras eller begränsas av staten och endast agera utan politiska instansers inblandning. Denna politiska filosofi menar därför att sjukvården bör grunda sig i privata sektorer och bolag som tillhandahåller försäkringstjänster åt medborgarna snarare än att den federala regeringen ska kontrollera konsumenternas sjukvård. Jämför man den amerikanska filosofin som leder sjukvården in på en individualistisk syn, med att annat världsledande land Kina, finns det stora skillnader i hur landets invånare ser på politik och frihet. I Kina utgår mycket ifrån den politiska filosofin om samhället och mynnar ut i en sjukvård som präglas av kollektivitism där grundidéerna bygger på att alla ska ha ett stabilt skyddsnät inom sjukvården. Detta i kontrast till USA där man alltså fokuserar på individens rätt att bestämma själv över sin sjukvård och därmed finansiera sin försäkring via privata aktörer med eget kapital dessutom. I Kina har kollektivitismen medfört ett sjukvårdssystem som liknar mer ett allmänt och där staten tillhandahåller den största delen av sjukvårdskostnaderna. Indirekt är det däremot folket, vars inkomstskatter likväl andra skatter såsom fastighetsskatt och kapitalskatt finaniserar den ”allmänna” sjukvården och därigenom deras kollektivistiska tänkande som sätter gruppen och samhället i större fokus inom välfärdsfrågor som resulterat i den sjukvård Kina idag har. I en studie publicerad av Clemsen University North Carolina framgår det att Kinas sjukvårdsbudget ligger på ca 127,5 biljoner dollar varje år, i kontrast med USA vars sjukvårdsbudget hamnar på ca 2,5 triljoner årligen18. Trots detta har kina en mindre procentandel oförsäkrade medborgare än USA. Dessa två länder har som sagt två olika typer av generella socialisationsnischar i samhället där Kina står för den kollektiva delen med gruppen i fokus medan USA strävar mer efter individens frihet. Problemet för USA:s del och med den filosofins överlägsenhet inom sjukvården är att man låter, till en mycket stor marknadsandel, privata aktörer styra sjukvårdsförsäkringarna och kan indirekt driva upp dessa i samspråk som en slags kartellbildning. I Kinas fall exponeras marknadsandelarna däremot åt offentliga aktörer som 18

Public Health Sciences. Dr. Robin Kowalski. 6.e maj 2011


med skatteintäkter finansierar verksamheten. Givetvis tillkommer även kostnader för Kinas medborgare och landet är absolut inte i närheten av de mest framtående länderna vars sjukvårdsystem rankas högst upp på listorna. Däremot lyckas man med en exceptionellt mycket mindre budget än USA att täcka fler människors sjukvård till ungefär likvärdig kvalité. Som slutsats kring detta kan man konkludera att ett kollektivistiskt synsätt inom vården och dess system medför mindre andelar på välfärdsmarknaden för privata aktörer som där heller inte kan styra priser på försäkringspremier och vårdkostnader efter vinstintresse. Den motsatta effekten kan däremot bli prononcerad i ett individualistiskt synsätt inom vården där USA med skyhöga priser på både vård och försäkringar låter privata aktörer styra dessa utan varken pristak eller andra finansiella restriktioner. I och med filosofin om individens frihet har man inte riktigt haft något större överseende gällande olika inkomstkvartiler bland befolkningen och hur de med lägre inkomster påverkas. Att utgå ifrån att alla medborgare oavsett socioekonomiska förhållanden kan finansiera sjukvårdspremier som nästan motsvarar minimilönen på ett helt år är inte att eftersträva. Oavsett om demokraterna eller republikanerna styr kan man nå ett bättre resultat än det man gjort hittills. Den republikanska kulturen om privatisering och individens frihet från staten behöver inte förkastas vid ett förbättrande av sjukvården. Däremot bör man införa större restriktioner för vad privata aktörer får och inte får göra för att på så sätt få en tydligare struktur likväl förankring inom samhället för att skydda lägre inkomstkvartiler. Att dessutom strukturera om de offentliga programmen man har för att täcka fler personer och skapa bättre relationer till läkemedelsföretag och på så sätt få förmånerna kring receptbelagda läkemedel att fungera är fördelaktigt. Det krävs nog en viss strukturalism inom kongressen och regeringen innan man utformar subjektivt innehåll i propositioner. Att först strukturera upp system och riktlinjer och sedan utforma innehållet skulle kunna medföra att bristfälligheter som Medicare och Medicaid i dagsläget besitter skulle kunna undvikas. Hur Obamacare kommer att te sig för tiden utvisa, däremot bör en större del av skattebudgeten exponeras mot sjukvården för att få bästa förutsättningar att lyckas i och med mer resurser. Omprioriteringar inom den statliga budgeten bör göras och att satsa mindre likvida medel på andra typer av välfärdspunkter till förmån för sjukvården, men med rätt balans vill säga. Eftersom det ännu inte finns något facit på hur Obamacare kommer att fungera i praktiken i samhället och hur väl den faktiskt kommer att täcka folk på ett universellt plan, är det svårt att sia om denna reform endast räcker som en åtgärd på de sjukvårdsproblem som finns idag. Det är mycket möjligt att detta program trots sitt syfte kommer att vara bristfällig på en rad punkter och av att döma av de tidigare offentligt finansierade försäkringsprogrammen Medicare och Medicaids ickeeminenta struktur med brister här och var, är det rationellt att utgå ifrån att även Obamacare kommer att kräva andra komplementära alternativ. Kanske borde man etablera något slags komplementärt alternativ till denna med en typ av försäkring som täcker upp för de kryphål som finns. Vad som inte får glömmas bort i debatten om sjukvården är dess omkringliggande faktorer som skatter och liknande. För att Obamacare ska inkludera allmänheten och eliminera antalet oförsäkrade till noll krävs det ett enormt uppsving inom sjukvårdsbudgeten där skatterna är det kapitalflöde som finansierar denna. I och med detta krävs det stora skattehöjningar, vilket för visso redan inletts där den federala inkomstskatten för höginkomsttagare bland annat stigit från ungefär 35 % till 39 %19, där det fortfarande finns mycket att hantera skattemässigt. Hur medborgarna svarar 19

The Wall Street Journal. How Much Will Your Taxes Jump? 2013-01-04


på detta återstår att se, däremot kan man konkludera att det är fler än en politisk fråga som rör sjukvården och därför är det ytterst svårt att få den att bli helt och hållet universell med tanke på den stora arbetslösheten som finns i de lägre segmenten där mångas förutsättningar inte är de bästa. Sjukvårdsreformer spelar på fler än en politisk marknad och det är just därför som den är extra svår att tillämpa samt reformera. Dock innebär detta inte att det inte bör göras, utan snarare att man får gå i ett längre led, att man får utveckla systemet under en längre tid. Problemet som uppstår i och med detta struktureringsalternativ är att om styret skiftar till det motsatta partiet, kommer den processen troligtvis att ändras. Därför vore det i en drömvärld att ett gränsöverskridande beslut togs gemensamt, likt en koalitionsregering vid krissammanhang. Det gäller att få bukt med problemen om de privata sjukförsäkringarna som fortfarande trots Obamacare kommer att finnas kvar i stor utsträckning då reformen inte kommer att vara fullständig. Vad som gäller är att i alla fall strama åt, i antingen lag eller avtal, att sjukvårdspremierna inte får överstiga en viss summa för att på så sätt hålla nere priserna på mer rimliga nivåer. Dessutom gäller det att skärpa kraven ytterligare och, genom antingen avtal med näringsidkare alternativt upprättandet av nya föreskrifter, få privata försäkringsbolag att inte ha möjligheten till att avvisa folk med redan existerande medicinska besvär såsom astma, depression eller högt blodtryck. Ytterligare en åtgärd är att börja satsa mer på förebyggande vård där man exponerar sig åt att på lång sikt sänka antalet fetmabesvärande och att börja informera mer i skolan om livsstilens betydelse för att på så sätt vända den dåliga trenden inom livsstil uppåt. Detta i sig kommer att minska antalet sjukdomsbesvär och därmed mindre sjukvårdskostnader samtidigt som försäkringspremierna kan sänkas.


Källkritik Landguiden Det framgår tydligt vem som står bakom uppgifterna och vem som publicerat den information som använts i examinationsarbetet. Redaktören för de två använda sidorna om sociala förhållanden och aktuell politik i USA heter Martina Johannesson och har arbetat som redaktör på Utrikespolitiska institutet sedan 1993 och har Kina, USA samt FN och mänskliga rättigheter som sina främsta exponeringsområden, där hon bevakar dessa områden för länderdatabasen Landguidens favör. Hon innehar en journalistutbildning från Stockholms universitet samtidigt som hon dessutom studerat statsvetenskap och socialantropologi. Sedan tidigare har hon erfarenhet som forskningsassistent inom Utrikespolitiska institutet tidigare forskningsprogram som bedrevs med fokus på mänskliga rättigheter. Hennes kontaktuppgifter finns inte att tillgå på Landguidens officiella hemsida, däremot finns de under hennes biografi UI.se som trots allt styr och kontrollerar Landguiden; martina.johannesson@ui.se, tel +46-8-511 768 76. Sidorna som använts är uppdaterade senast 29 november 2012(sociala förhållanden) och 4 mars 2013(aktuell politik) och dessa sidor uppdateras regelbundet för att bibehålla ett nutidsperspektiv. Syftet med källan är att fungera som ett uppslagsverk samt skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. Källan är en vidareutveckling av utrikespolitiska institutets klassiska skriftserie Länder i fickformat. Det är ren information som publiceras och källan har inget säljsyfte och heller inget syfte för att påverka någon politiskt etc. Källan fungerar inte helt och hållet i endast ett informativt syfte utan har även ett vinstsyfte då inloggningsuppgifter med tillgång till hela texterna kostar pengar. Detta kan tolkas på två olika sätt; först och främst att kostnaden man betalar medför ett bättre och större informationsflöde på källan och som dessutom är grundad på sanningsenlig fakta då användarna kan ställa krav på det fakta som publiceras i och med kostnaden. Å andra sidan kan det tolkas som att vinstsyftet källan har resulterar i en partisk informationsström som egentligen kanske inte finns till för att upplysa samhället med information om länder på ett nationellt som såväl ett globalt plan, utan snarare bedrivs i ett rent vinstsyfte där lönsamheten präglar källans texter. Däremot används denna källa flitigt av VRG som har ett avtal där eleverna har tillgång till denna källa mot en betalning å skolans vägnar. Detta medför ändå en viss säkerhet kring att källan trots sitt vinstsyfte publicerar sådana fakta som anses relevant och sanningsenlig då VRG annars inte skulle valt att använda denna. Den information som använts till examinationen från källan stämmer överens med andra källor såsom NE och Commonwealth Fund vilket ger den en ökad rimlighet. Urvalet är väldigt brett, även om mycket av informationen ligger på en basal och grundläggande nivå. Sett till examinationsarbetets syfte är det ingen nackdel då analysen görs på egen hand och slutsatser ska dras av den basala informationen som används. Ingen information om när källan skulle ha bildats framgår men det finns dock ett angivet datum vid varje faktatext som visar senaste uppdatering(se tidigare), vilket utav att döma den faktatext som använts, sker regelbundet. Inget värderande syfte i texterna förekommer, utan bara ren fakta samt påståenden utan värderande ord, alltså inga aspektmarkörer eller perspektivmarkörer. Texterna baseras inte på värderingar och visar inga tendenser att påverka läsaren mer än att delge den information som publiceras. Texten kan ses från olika perspektiv, och information vi tolkar här i västvärlden skulle nog kanske inte alls tolkas på samma sätt på andra sociala marknader globalt. Martina Johannesson verkar pålitlig i och med att hennes expertisområden ligger i just USA som är det land som behandlats i examinationsarbetet och som trots allt var det generella land uppgiftens krav var på att studera. Dessutom tyder hennes kvalitativa utbildning på en stor kunskapsbredd kring just de områden hon studerar. Däremot kan detta ses ur ett annat perspektiv då sjukvårdsfrågan i USA tar upp annat fokus här i Sverige än vad det faktiskt gör på den inhemska marknaden. Alltså kan sådant som anses revelvant för Sverige bli mer frekvent än andra områden. Detta kan resultera i att man endast får ta del av ett perspektiv i frågan, och det ur ett svenskt sådant. Dock har endast basinformation använts i examinationsarbetet och den är oftast likadan oavsett källans ursprungsland. Dessutom är texten tolkad ur skribentens synvinkel vilket bör beaktas då Martinas egna expertisområden och intressen kan komma att ta en större del av texten


än någon annan. Det är inte primärt en förstahandskälla då informationen tolkats utifrån verkliga händelser etc. vilket snarare gör källan till en andrahandskälla. Det finns dock ingen angiven information gällande andra externa källor vilket kan ses som en nackdel då man inte vet var informationen är hämtad ifrån. Som helhet är dock källan objektiv och relevant för syftet, och det finns därför heller ingen anledning att tro att källan inte skulle vara tillräckligt sanningsenlig för syftet. Totalt sett utifrån ovanstående källkritiska granskning anses denna källa som relevant och trovärdig och var därför ett eminent val att utnyttja för examinationsarbetets syfte. http://www.landguiden.se

Nationalencyklopedin Det anges inte i någon av de faktaartiklar som använts i examinationsarbetet som källa vem som är skribenten eller vem utgivaren är. Generellt sett kan det ibland framgå skribent eller vem som har publicerat faktaartikeln på NE, men inte i dessa fall. Sedan tidigare är det konkluderat att Nationalencyklopedin är en väldigt säker- och pålitlig källa då man betalar för att få full tillgång till informationen på NE. Dessutom har Viktor Rydbergs Gymnasium även ett konto där eleverna får full tillgång till utbudet, vilket VRG förmodligen inte skulle ha om källan var opålitlig. Det anges inga källor informationen bygger på(då NE oftast är en andrahandskälla) och det finns ett klart sälj- och vinstsyfte med sidan. Visserligen har det ett sälj- och vinstsyfte men är på så sätt även tvungna att leverera trovärdig information till sina läsare för att behålla dem. Syftet med källan är att ge ut ren kunskap och fakta till behövande och till de som vill ha en fördjupande kunskap till ett visst pris. De försöker inte påverka än politiskt eller något sådant och varken aspektmarkörer eller perspektivmarkörer används. Andra källor som använts till att jämföra NE:s utbud med såsom exempelvis Landguiden, Kaiser Family Foundation, The Guardian, publicerar i stort sett likadana fakta i princip vilket stärker källans trovärdighet. Urvalet finns inget att anmärka på, visserligen att mycket är presenterat på en grundläggande nivå, men sett till syftet ska den fördjupande kunskapen utgå från egna reflektioner och analyser utifrån den grundläggande faktan som därför inte blir till något problem. Den information som använts och publicerats på NE uppger ett datum; 2013-04-21, som kan tolkas som antingen publiceringsdatumet eller uppdateringsdatumet då det inte framgår vilken. Inga värderande ord förekommer utan bara ren fakta samt begrundade påståenden. Något intressant är att de sägs att 4500 ”experter” skriver och uppdaterar kontinuerligt. Det är väldigt oklart vad som definierar att kvalificera sig som en expert. Kunskapsnivån är förmodligen ganska utspridd vilket medför att det kan vara olika kvalité på olika texter. Men med tanke på den professionalitet och seriositet som NE faktiskt besitter är det nog ingen större oro över just den saken mer än att man har det i bakhuvudet och kanske jämför informationen med andra trovärdiga källor för bästa resultat. Huvudkontoret ligger i Malmö, där hela redaktionen sitter. Texternas längd och bredd är lite utstickande beroende på om man har ett konto eller inte jämfört med andra källor då exempelvis Commonwealth Fund eller World Socialist Web Site ger en större bredd av fakta och mer djupgående sådan. Som helhet utifrån ovanstående källkritiska granskning anses denna källa som relevant och trovärdig och var därför ett eminent val att utnyttja för examinationsarbetets syfte. http://www.ne.se


Kaiser Family Foundation Kaiser Family Foundation är en ledare inom hälso-politisk analys, hälsojournalistik och kommunikation, och är tillägnad att fylla behovet av pålitliga, oberoende information om de essentiella hälso- och sjukvårdsfrågor i USA. Kaiser är en ideell, privat stiftelse med fokus på de stora frågorna inom den amerikanska sjukvården samt USA:s roll i den globala hälsopolitiken. Till skillnad från många andra stiftelser i USA utvecklar och bedriver Kaiser egen forskning och kommunikationsprogram, ibland i nära samarbete med andra ideella forskningsorganisationer. Kaiser är en opartisk källa som förmedlar fakta, information och analys för beslutsfattare, media, hälso- och sjukvården samt allmänheten. Informationen är kostnadsfri och stiftelsen drivs utan vinstsyfte. Kaiser publicerar objektiv och opartisk fakta som såväl analyser och låter den allmänna opinionen forma det publicerade materialet och fungerar själva som neutrala. Inga aspektmarkörer eller perspektivmarkörer förekommer och heller inget syfte att varken påverka eller influera en politiskt på något sätt. Källan syftar även på att ge en mer komplex bild av sjukvården snarare än att endast publicera endast fakta på en grundläggande nivå. Ytterligare ett exponeringsområde är att Kaiser utvecklar och hjälper till att arrangera offentliga hälsoinformationskampanjer i stora skalor i både USA likväl som i omvärlden. Aktuella partners till stiftelsen inkluderar MTV, BET, Univision, Viacom/CBS och Fox, som alla hjälper till att finanisera informationskampanjer om Aids med betoning på unga människor. Dock finns det en potentiell tendens till att vissa finansieringspartners skulle kunna styra viss information åt ett visst syfte, som med lobbying. Dock är detta endast en generell iakttagelse och speglar troligtvis in Kaiser Family Foundation som verkar utan vinstsyfte och vars största uppgift är att förmedla opartisk, oberoende samt objektiv information, vilket i materialet som använts i examinationsarbetet ser ut att följa. Urvalet är stort och det finns en explicit bredd med flera olika perspektiv inräknade likväl som ur olika aspekter vilket gör källan mer objektiv. I många av de publicerade studierna fungerar Kaiser som en förstahandskälla då man på egen hand utformat och utarbetat studier. Däremot finns en hel del information publicerad där man endast verkar som en andrahandskälla. Informationen stämmer överens med liknande källor och gör den därmed något mer pålitligt även om man inte fullt ut kan påstå att de andra jämförande källorna skulle vara pålitliga. Däremot kan det antas att det med flera källor som stöd gör innehållet mer trovärdigt. Det framgår dock inte vem eller vilka som är skribenter vilket därmed gör det svårt att veta vilken bakgrund den som skrivit informationen har och om han/hon har någon tendens att exponera skrivandet åt ett visst håll pga. expertisområde eller inte. Troligen arbetar Kaiser i team och skribenterna är någon av de anställda sådana, hursomhelst hade det varit fördelaktigt att publicera skribentens namn och kontaktuppgifter. I studier som Kaiser har gjort framgår det å andra sidan vilka som arbetat med undersökningen och vem som är både ansvarig utgivare som såväl skribent. Som helhet utifrån ovanstående källkritiska granskning anses denna källa som relevant och trovärdig och var därför ett eminent val att utnyttja för examinationsarbetets syfte. http://www.kff.org/


Källförteckning http://www.ne.se/rep/sjukt-amerikanskt-lappt%C3%A4cke Webbsida. Nationalencyklopedin. Sjuk amerikanskt lapptäcke. 2013-04-26. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Sociala-Forhallanden Webbsida. Landguiden. Johannesson. Martina. Sociala förhållanden. 2012-11-29. Hämtdatum: 201304-20 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Aktuell-Politik Webbsida. Landguiden. Johannesson. Martina. Aktuell politik. 2013-03-04. Hämtdatum: 2013-04-18 http://facts.kff.org/chart.aspx?ch=477 Webbsida. KFF. Health Insurance Coverage. Hämtdatum: 2013-04-23 http://www.mygovcost.org/2012/08/24/quick-facts-for-federal-health-care-spending/ Webbsida. Mygovcost. Evermann. Craig. Quick facts for federal health care spending. 2012-08-24. Hämtdatum: 2013-04-24 http://www.dn.se/nyheter/varlden/snabbguide-usas-sjukvard---problem-och-reform Webbsida. DN. Bolling. Anders. Snabbguide USA:s sjukvård- Problem och reform. 2009-09-09. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.guardian.co.uk/world/us-news-blog/2013/mar/21/obamacare-health-reforms-kaiserfamily-foundation Webbsida. Guardian. Popovich. Nadja. Most Americans don´t know how Obamacare health reforms work- poll. 2013-03-27. Hämtdatum: 2013-04-23 http://www.kff.org/insurance/snapshot/oecd042111.cfm Webbsida: KFF. Health care costs. Hämtdatum: 2013-04-25 http://www.amsa.org/AMSA/Libraries/Committee_Docs/HealthCareSystemOverview.sflb.ashx PDF dokument. AMSA. Kao-Ping Chua. Overview of the U.S. Health Care System. Organization of U.S. Health Care System. Hämtdatum: 2013-04-22 http://useconomy.about.com/od/healthcarereform/f/What-Is-Obama-Care.htm Webbsida. Useconomyabout. Amadeo. Kimberly. What is Obamacare. Hämtdatum: 2013-04-18 http://www.opendemocracy.net/5050/ruth-rosen/obamacare-challenge-to-american-individualism Webbsida. Opendemocracy. Rosen. Ruth. The Obamacare challenge to American individualism. 201207-05. Hämtdatum: 2013-04-25 http://www.livescience.com/5435-american-diets-worse.html Webbsida. Livescience. American diets getting worse. 2009-05-27. Hämtdatum: 2013-04-24

http://www.youtube.com/watch?v=NPdghlQ_5XY Videofil. Dept. of Public Health Sciences, Clemson University. 2011-05-06. Hämtdatum: 2013-04-25


http://www.who.int/whr/2000/en/whr00_en.pdf PDF dokument. WHO. The world health report 2000. Hämtdatum: 2013-04-23 http://www.wsws.org/en/articles/2009/01/medi-j26.html Webbsida. World Socialist Web Site. E. Galen. US: Economic crisis forces families to cut back on healthcare. 2009-01-26. Hämtdatum: 2013-04-26 http://online.wsj.com/article/SB10001424127887323689604578220132665726040.html Webbsida. The Wall Street Journal. Saunders. Laura. How Much Will Your Taxes Jump. 2013-01-04. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.commonwealthfund.org/~/media/Files/News/News%20Releases/2008/Nov/In%20Chro nic%20Condition%20%20Experiences%20of%20Patients%20with%20Complex%20Health%20Care%2 0Needs%20%20In%20Eight%20Countries%20%2020/Schoen_Embargoed_Article%20pdf.pdf PDF dokument. Commonwealth Fund. Schoen. Cathy, Osborn. Robin, K.H. How. Sabrina, M. Doty. Michelle, Peugh. Jordan. In Chronic Condition: Experiences Of Patients With Complex Health Care Needs, In Eight Countries, 2008. 2008-11-13. Hämtdatum: 2013-04-24

Av: Filip Sköldefors EK-14


USA- examination sjukvård