Page 1

MEDIERNAS VERKLIGHET GYMNASIEARBETE AV FANNY STENDAHL


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2

ABSTRACT

3

VAD ÄR GENUS?

4-5

ETT PROGRAM FYLLT MED STEREOTYPER

6-7

FORSKNING VISAR DEN RÄTTA BILDEN

8

MED HJÄLP AV EN GENUSROBBOT

9

UTIFRÅN EGET PERSPEKTIV

10

”OFTAST ÄR DET FLER MÄN ÄN KVNNOR”

11

FEM DAGAR AV STUDIER

12 -13

MYCKET HANDLAR OM HUR SAMHÄLLET PRESENTERAS

14 - 15

ETT BAKOMLIGGANDE GENUSTÄNK

16

FRAMTIDEN SER LJUS UT, DET VET JAG

17

HYPOTESEN VISADE SIG VARA RESULTATET

18

ETT STORT TACK

19


ABSTRACT Comparing gender equality in Sweden with other countries’ percentage equality between men and women, this is noticeably positive. However, it is a long way to go to the equal society we want to achieve. Equal rights between men and women, regardless of gender is a fact, but it is not so in the media today. The media show an imbalance between men and women, just as real life does. In fact, our news media, which this work has a great focus on, is reflected by our society. Most of the men still sit on the highest positions in the labor market, which results in the media also showing it in this way. The purpose of this production is to clarify how it actually looks in our media today. How much it differs between men and women and how much the two sexes can be seen and heard. Through various interviews with people who know the subject and studies, the result will later be presented on the question: How is it that men are found more often in the media than women? Throughout the magazine, there will be interviews with researchers and journalists. Even more facts based texts that clarify concepts and opinions are available. With the help of the various texts and the surveys, we can in the end clarify how it looks in the media today.

3


VAD ÄR GENUS? För att förstå den skillnad som råder mellan män och kvinnor i medier, måste vi först klargöra vad det är som skiljer de båda könen åt, vad det betyder och innebär. Det som blir centralt i diskussionen kring män och kvinnor är genuset och hur detta ord benämns och förklaras. Det är genus som blir en av de viktigaste punkterna för män och kvinnor i nästan alla sammanhang där de två könen förekommer. Ordets betydelse utgör en stor del av vad som benämns som kön eller tillhörighet. Men det är ofta som ordet får en annan innebörd än vad det egentligen har. Många anser att ordet betyder det vi i folkmun kallar för kön. Alltså det manliga eller kvinnliga könsorganet. Faktum är att dessa två skiljer sig åt i både betydelse och benämning.

4

Genus bygger på en bredare samt ytterligare komplext grund gentemot vad kön egentligen gör. Det är just där som de två orden skiljer sig åt ytterligare. I huvudsak kan man säga att de båda begreppen utgår från kroppen. De två benämningarna blir olika tolkningssätt av kroppen. Könet beskriver det fysiska samt

den faktiska kroppen medans genuset skildrar den egna tolkning av den. Kroppen blir vad vi gör den till och vad som tillskrivs den. Själva ordet genus har en mängd olika betydelser beroende på vilken kontext ordet sätts i. Även genusvetare kan i viss mån syfta till olika benämningar när de använder begreppet. För att få den förståelse som krävs vid användning av genus bör vi börja med att förklara vad ordet har för innebörd. Genuset syftar till jämställdhet och jämlikhet i alla olika sammanhang som ordet sätts i. Det syftar till ett jämställt samhälle oavsett kön, etnicitet, bakgrund, arbete, sexuella läggning och liknande. Förutom att begreppet används till att beskriva jämställd- samt jämlikhet används ordet således inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Detta för att skilja på de föreställningar, idéer samt handlingar som sammantaget formar människans sociala kön, men även i den så kallade sociala process som tillskriver människorna samt de symboliska förhållandena mellan manligt och maskulint respektive kvinnligt och feminint. Socialt kön är ett begrepp som uppkommer många gånger när diskussionen kring genus råder och även

i genus vetenskaplig forskning. För många, inte minst för de som aktivt kallar sig för feminister är socialt kön ett mer konkret och tydligt beskrivande begrepp av vad genus betyder. I olika typer av genusforskning har man tidigare försökt att finna olika aspekter av människans kön som inte har en biologisk grund. Ett annat begrepp som också dyker upp i debatten kring genus och könstillhörighet är den så kallade könsidentiteten som blir den tredje faktorn och som även fungerar som ett mentalt kön. Genus vetenskaplig forskning är inte den enda forskningen som görs kring genus och det socialt konstruerade könets påverkan i samhället. Något annat som också fått en central roll under det senaste årtiondet är Queerteori. Det som skiljer den traditionella genusforskningen från queerteori är först och främst att de som yrkar inom queer-rörelsen ser könet mer som det sociala könet än det biologiska könet, alltså att könet påverkas av den sociala inverkan som omgivningen och samhället har snarare än det könsorgan du föds med. En viktig fråga som är omdebatterad i många sammanhang för såväl queer-rörelsen som genusforskningen är det faktum huruvida HBTQ-personer blir förtryckta på grund av det biologiska mångfaldi-


ga könet som existerar. Genusforskning är ett begrepp som tidigare tagits upp i texten. Denna forskning blir nästan den allra viktigaste punkten för hur genus påverkar samhället. Genusforskning är i grund och botten en akademisk vetenskapsgren som har sitt fokus på att kartlägga vilken roll både kön och genus får i samhället. Andra frågor om sexualitet, klass, etnicitet eller olika typer av maktförhållanden studeras inom ämnet, dock kal�las dessa för genusperspektiv vilket blir en undergren till det huvudsakliga forskningsområdet. När det handlar om genusperspektiv kan denne beskrivas som att betrakta att livet samt samhället blivit präglat av förhållanden mellan könsrollerna, vilket även är ett ytterligare centralt begrepp inom genusvetenskap. Tolkningar och idéer om könsroller får en betydande existens i den mänskliga erfarenheten. Dessa idéer förmodas ligga till grund för sociala konstruktioner i samhället även känt som det sociala könets påverkan i samhället. Genusvetenskapen började växa fram allt mer tack vare feminismens utveckling. Faktum är att genusvetenskapen har sin grund i den feminism som vi ser och har idag. Under tidigt 1960-tal började olika kvinnorörelser, främst i Amerika, att ifrågasätta den

forskning kring människan och hur denne visade sig vara könsblind och androcentrisk. Detta eftersom forskningen visades endast forska kring män och deras existens snarare än hur människan utvecklas i samhället. I slutet av 1960-talet började en studie kring kvinnor att ta plats i den amerikanska vetenskapen och under 1970-talet började just genusvetenskapen att växa fram i Sverige. Dock var det under ett ännu tidigare stadie som forskare i Sverige började studera huruvida en man var en representativ man och en kvinna var en representativ kvinna som också ansågs kunna mäta sig med den tänkta personligheten. Men det var inte förrän under tidigt 1970-tal som synen på dessa könsroller revolutionerande Sverige så som den forskning som senare kom att kallas de vi ser idag som genusvetenskap. Även här var det den feministiska teorin som gav grunden för hur vi ser på könsroller så väl som genus. Sedan dess har en genomgående teoretisk forskning blivit en viktigt ståndpunkt för att skilja på det biologiska och socialt konstruerade könet. Genus har sin tidiga utveckling under 1980-talet då ordet blev en ersättning av den tidiga könsrollen. Genus kom att bli en mer beskrivande benämning då det inte enbart syftar till en viss identitet

utan även hur de olika könsskillnaderna konstrueras och framhävs i en social konstruktion och hur dessa senare förhåller sig till varandra. Enligt teoretikern Judith Butler bör vi inte bara se genus som en social konstruktion utan även kön. Hon menar att de föreställningar som existerar kring kön redan finns i världen när barnet föds. Enligt den teorin får genus och kön det att framstå som att de båda har en naturlig grund. Genus har alltså en mycket central roll i samhället och bär på en mycket större befattning än man kan tänka sig. Genuset är det vi idag ser som jämställdhet men också jämlikhet mellan man och kvinna och mellan alla andra. Något som kan vara en av det viktigast ståndpunkterna för vår samtids historia i framtiden. Det socialt konstrueradekönet blir en mycket viktigt punkt i hur vi ser på mänskligheten och hur denne kommer att utvecklas hela tiden, både nu, då och i framtiden. Men även för att förstå den skillnad som just nu råder bland män och kvinnor i samhället och inte minst bland män och kvinnor i medier. Det socialt konstruerade könet blir en av det absolut viktigaste punkterna i diskussionen kring hur män och kvinnor framställs på olika sätt i medierna. Detta är något som senare kommer att klargöras.

5


Ett program fyllt med sterotyper

6

När diskussionen kring genus i medierna råder är det lätt att det enbart fokuserar på olika typer av nyhetsmedier. Dock finns det fler än så. Något som har blivit mer vanligt i medierna under senare år är den så kallade realitybranschen. Den har vuxit sig större för varje år och det är många som tar del av innehållet i serierna. Några av de vanligaste är Paradise Hotel, Ex on the Beach och Love Island. Varje år skickas hundratals ansökningar in för kommande program. Gemensamt för dessa programmen är främst underhållning men i viss mån även att behaga.

uppföra sig. Det finns en anledning till varför jag personligen har valt bort dessa typer av program. Just av den anledning att jag anser att det får ett negativt inflytande. Det ger helt enkelt en felaktig bild om hur verkligen ser ut enligt innehållet i programmen. Att avskaffa dessa typer av program vore det bästa för hela mediepubliken.

Vi tittar på lättklädda kvinnor och män som festar, ligger och bråkar. Något som ses som en rolig underhållning att titta på. Framställningen av båda könen får en negativ inverkan på oss som mediepublik. Att skratta och roa sig på någon annan bekostnad, när någon bråkar, när några har sex med varandra eller gör bort sig för att han eller hon är för full är ingen positiv uppmuntran.

Det är ingen hemlighet att fokuset ligger vid utsidan. Den tjej med stora bröst eller en stor rumpa får mest uppmärksamhet av killarna. Ändå är detta inte optimalt. För även om kvinnan skall ha en stor byst och rumpa skall hon också vara smal om midjan. Så ser inte den naturliga kvinnokroppen ut. Dessa typer av klipp i programmet påverkar generellt sätt all mediepublik som tittar.

Paradise Hotel som så många andra liknande dokusåpor framställer könen på ett sätt som ger en negativ bild om hur man skall vara och

Du ser insomnade klipp på bysten, rumpan eller könsorganet och en mängd olika meningar flyger genom luften. Jag citerar från årets

Lättklädda män och kvinnor där fokus ligger vid stora bröst, rumpor eller könsorgan visar en stereotypisk bild av hur kroppar påstås skall vara. Den steroptypiska kvinnokroppen med indragen midja, stora bröst och stor rumpa får ett stort inflyttande om hur kvinnan bör se ut för att bli omtyckt. Den steroptypiska bilden om hur en kropp ska vara har ett faktum i dessa typer av program och inte minst i ett program som Paradise Hotel.

upplaga av programmet Paradise Hotel ”Det är klart han ska ha en stor penis, det vill jag ha”. För även om många av de stereotyper som finns ofta riktar sig till hur kvinnan skall vara och se ut finns det en mängd som utsätter männen för en obehaglig verklighet. Stereotyper är något som existerar för både könen fast på helt olika vis. Den typiska manliga machokillen med stora muskler och stort könsorgan ställs mot den nätta kvinnan med stor byst och rumpa. Det är fel. Normer och stereotyper är det som får samhället att bygga en ångest. Det som får unga tjejer och killar att inte tycka om sig själva. Psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle, där unga har ett stort självhat eftersom de inte tillhör det så kallade idealet. Idealet om hur man skall se ut och bete sig. Det idealet är det som visas i tv-rutan, i realityprogrammen, i Paradise Hotel. Paradise Hotel uppmuntrar till att förstärka olika typer av stereotyper och ideal och får unga att bilda ett hat mot sig själv. Att sex är en stor del av programmet Paradise Hotel är också ett faktum. Men det är inte bara scenen där programmet väljer att framhäva personerna som har sex i bild utan allting runt omkring som klingar fel. Gester, barkroppade män, kvinnor i bikini och små trosor framställer kvinnorna och män på ett sexuellt sätt. Enbart för att behaga mediepubliken.


Men granskar man detta noga ser man igenom det tydliga syftet som programmet har. Jag ser inte ett program som innehåller underhållning, jag ser ett program som sexualiserar kroppar på ett obehagligt sätt. Här är det inte bara kvinnokroppen som utrycks på ett sexuellt vis utan även den manliga kroppen. Återigen, från årets upplaga av programmet, står en av deltagarna med en liten godiskalsong som endast täcker en liten del av könsorganet. Endast detta finns på hans kropp. Han står nästan helt naken framför en rad av tjejer som jublar och skrattar och viker ut sig i tv. Folk skrattar åt detta men jag ser en skrämmande bild om hur programmet väljer att framhäva båda könen. Även det faktum att det nästan enbart pratas om kropparna på ett sexuellt vis. Den skall vara stor dit och den skall vara stor hit. Killarna som pratar om tjejerna rumpor och bröst och tjejerna som pratar om killarnas könsorgan. Jag anser att detta kan få stora konsekvenser. Du ser inte kvinnokroppen för vad den är utan för hur den ser ut, lika så för männen. Det kan i värsta fall leda till allvarligare konsekvenser än programmet syfte från början. Konsekvenser som kan påverka på både enskilda individer och samhället. Konsekvenser som ohälsa där sjukdomar som bulemi eller anorexi blir en allt mer central roll. Det blir ett kvitto på en kroppsfixering som är mycket nega-

tiv. Olika typer av sjukdomar som medföljer av ohälsa ger inte endast negativ inverkan på enskilda individer utan kan kosta samhället mycket också. Både med resurser i form av arbetskraft men också under den ekonomiska biten.

i världen. Genom att ungdomar struntar i skolan kommer Sveriges resultat i PISA att sjunka markant. Men det få också konsekvenser för företagen i landet. Finns det inga unga som har utbildningar sker det inga nya anställda, det sker inga nya jobb eller nya tjänster. Vilket i sin tur Mitt tredje argument får en sedan påverkar ekonomin i väldigt stor roll för unga och landet. Även här på två plan, nästkommande generationer. både för samhället i Sverige Det handlar om skolan. Promen också för varje enskild grammet Paradise Hotel visar individ. upp unga killar och tjejer där den intellektuella nivån hör Paradise Hotel är en stor del till dagisbarns. De visar upp av den växande reality branpersoner som inte har någon schen. Tusentals unga och aning om vem som styr langamla tittar på programmet det de bor i, vart Skåne ligger dagligen och tar in det inneeller vad USA:s nuvarande håll som programmet har. president heter. Det sexistiska, sterotypiska, icke intellektuella program Allmänbildning är en viktig som får samhället att framstå sak men de medverkande i som patetiskt. Avslutningsvis programmet tar det till en vill jag säga att dessa typer helt ny nivå. Är det verkligen av program och främst Paraokej att visa ett program där dise Hotel är något som inte ingen av de medverkande har bör finnas att se för medienågon aning om sådant som publiken. Det får ett negativt är viktigt i samhället, sådant inflytande på individer och som tar de framåt i livet? uppmanar till sådant som kan Det tycker inte jag. Även leda till stora konsekvenser. detta kan få förödande konsekvenser. Främst för skolan. Då programmet visar upp personer med en icke intellektuell nivå som är okej men som ändå kan lyckas inom tv branschen påvisar att skolan inte alltid är det viktigaste för att lyckas i livet. Det uppmuntrar till att strunta i skolan för jag kan lyckas utan den. I slutendan kan detta få en väldigt negativa inverkan på samhället i helhet. Dels på samhället i Sverige men också för Sveriges status

7


Forskning visar den rättvisa bilden Det finns mycket forskning som rör både genus och jämställdhet. Under dessa rubriker syns även forskning om hur män och kvinnor förekommer i olika typer av medier. Något som det mer och mer pratas om, inte minst på högskolor och universitet runt om i Sverige där ämnet berörs mest. Detta menar även Gunilla Jarlbro. Hon är professor i medie och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet. Gunilla påpekar att genus är något som allt fler studenter är intresserade av. Fler väljer att belysta det i sina uppsatser och kan en hel del kring ämnet. Öven Gunilla har forskat kring detta. Bland annat har hon också gett ut ett flera böcker som kretsar kring hur män och kvinnor syns i medierna. Exempel på böcker är ”Genusmedveten journalistik” och ”Kvinnor och män i offentlighetens ljus”. Gunilla berättar att det generellt sätt finns fler män än kvinnor i medierna. Dock på olika vis. Framför allt skiljer det sig när det handla om nyheter eller något mer serösa medier, sådant som rör politik exempelvis. Här syns män i en större utsträckning än kvinnor. Är det däremot reklam eller kulturnyheter syns desto fler kvinnor. Dock kan det istället ha en annan innebörd, att behaga istället för att informera. Det privata blir i många fall ett centrum för det som kvinnor pratar om i medierna. Ofta handlar det om privat livet så som barn och familj och många frågor kan ibland handla om hur en kvinna får ihop både arbete och familjeliv. -Det har tyvärr sett ut såhär under en lång tid. Men det håller på att förändras hela tiden, fast väldigt långsamt. Men tyvärr är det fortfarande en manlig dominans i medierna. Men för att jämställdheten skall lyckas bör vi agera. Inte bara redaktionerna som ansvarar för mediernas publikation utan även individen i sig. Faktum är att varje medie, varje nyhet bara återspeglar hur samhället ser ut. Därför räcker det inte bara att reportar och journalister engagerar sig för att det skall lyckas. Detta är något Gunilla är tydlig med. Hon skriver i sin bok ”Genusmedveten journalistik” att det gäller att vara aktiv. Med detta menar hon att redaktionerna framför allt måste jobba aktivt med att förändra den icke jämställda bild som råder. Vi bör vara mer medvetna om hur det ser ut och vad som krävs för att det skall förändras till det bättre och bli mer jämställt mellan könen i medierna.

8

I stora drag handlar mycket om en egen vilja till att det ska förändras och blir bättre. Ett engagemang från redaktionerna och journalisterna men också från övriga individer. Ett exempel som Gunilla också nämner är SVT och TV4 där hon själv anser att

dessa kanaler är specifikt duktiga på detta. Kanalerna presenterar ofta unga duktiga forskare eller experter som är kvinnor istället för att endast ha med män som ofta även där dominerar den branschen. Återigen handlar nästan hela diskussionen om en medvetenhet. Man bör vara medveten om hur bilden ser ut och hur den kan utvecklas. -Även hur bilder blir tagna för att inte framställs mannen eller kvinnan på ett visst sätt där könsrollerna återspeglas. Rörande könsroller är detta något som under många år dominerat inte bara medierna utan också samhället i stort. Det är något som vi ofta rättar oss efter för att framstå så som samhället vill att vi ska framstå. Även sterotypiska mönster hos män och kvinnor framgår under rubriken könsroller. Vilket i stora drag handlar om hur samhället vill att vi förhåller oss. Hur vi skall agera, pratar eller röra oss. Även om dessa könsroller fortfarande finns kvar är även dessa påväg att försvinna från vårt samhälle. Dock existerar de fortfarande i medierna. Gunilla menar att de lätt tar över i medierna. För även om de håller på att försvinna finns de fortfarande där. Till exempel nämner hon att det ofta är sterotypiska bilder som visas. -Ett exempel på detta är kvinnliga och manliga politiker. En fotograf skulle kunna säga att kvinnan ska sitta i en sandlåda med sina barn och leka för att visa hennes familjära sida medans mannen skall stå med armarna i kors och så kallad viktig ut. Det blir stoertypiska bilder som skildras som inte alltid är så positiva. För att motverka mediernas icke jämställda syn gäller det bland annat att ha ett klart perspektiv på de frågor som ställs, för att inte ställa olika frågor beroende på om det är en man eller en kvinna som medverkar. Det finns dock skillnader på vilka frågor som ställs till de olika könen i vissa sammanhang. Det menar Gunilla. Hon tror inte att det finns någon skillnad beroende om det är en kvinna eller man som intervjuar, där emot anser hon att det i vissa situationer kan förekomma lika frågor till olika kön. Något annat som hon också berättar är att det finns en oss skillnad för vilka typer av artiklar som kvinnliga eller manliga reaportar skriver. Tittar man på utrikesnyheter i enskilda medier är det ofta kvinnliga reportrar som skriver och tar del av dessa medans i nyheter som skall skildra världen, samt att det ska förstås och tolkas förekommer det nästan bara vita medelålders män som producerar dessa typer av artiklar. Hon menar också att det handlar om ett tolkningsföreträde. Men även att allt påverkar mediepubliken. -Är det bara kvinnor som skriver en viss typ av ett eller man som skriver en annan typ av text och ger sina olika typer av bilder påverkar detta oss. Är det endast män som är kirurger som får vara med och höras ger detta en felaktig bild till mediepubliken. Det kan visa på att det inte är okej att vara kvinna och utbilda sig till kirurg. Istället för att endast låta ett av könen medverka i intervjuer vid ett visst ämne ger det en mer uppriktig

bild om man visar både sidor. Det ger en rättvis och klar bild om hur verkligheten ser ut och inte något som inte stämmer överens jämförelsevis med verkligheten. -Idag handlar allt om att det ska gå fort, det ska gå fort att skriva, gå fort att intervju oc liknande vilket har betydelse i vissa fall för vem man väljer att intervjua. Man kanske inte alltid hinner med att tänka efter om det finns en kvinna att intervju istället för en man eller tvärtom. Nyheterna har ett kommersiellt värde och mycket stävar efter att vara slentriant. Dock, i många fall när jag träffar journalister menar dessa på att kvinnor inte vills ställa upp på intervjuer eller liknade och detta tror jag stämmer. Men det håller också på att bli bättre och fler och fler kvinnor är villiga att medverka. Fler kvinnliga experter till exempel är med och kommenterar. Detta har stor betydelse för oss mediekonsumenter och hur vi ser och upplever medievärlden men också samhället då medierna återspeglar samhället. Som tidigare nämnt gäller det att man är medveten om hur det ser ut för att kunna åtgärda bekymmerna. På journalisthögskolorna är man medveten. Man är medveten om hur det ser ut och vad som krävs för att det skall utvecklas till ett bättre jämställt medienätverk. Gunilla berättar att studenterna är mycket intresserad av att lära sig om genus och hur det framställs i medierna. -Det pratas mycket om genus och genusperspektiv och många studenter väljer att ha tydliga genusperspektiv i sina uppsatser. Men det finns också ett generellt intresse för att prata om diskriminering. Det vill säga mångfalden och hur vi ska göra för att denna skall lyckas. Som Gunilla sagt utvecklas alting hela tiden framåt och vi blir bättre på att motverka det som till synes är fel. Hon hoppas att det skall fortsätta att gå framåt så att det senare kan motsvara befolkningen som vi har i Sverige, procent och innehålls mässigt. -Det gäller att jobba hårdare med sådana frågor som dessa och hur det påverkar samhället. Men det pratas redan mycket om det, dock behöver det prats ännu mer. Många tror redan att allting är klart bara för att vi ha kommit en bit påg vägen men det ska man inte tro för så är det inte. Det är en lång bit kvar. Bara det faktum under 2017 när ”Metoo blossade upp visar på att vi inte är helt framme när det gäller jämställdheten.

Gunilla Jarlbro jobbar vid Lunds Universitet och är professor i media och komunikationsvetenskap


Med hjälp av en genusrobbot Skillnaden mellan jämställdhet samt jämlikhet i medier är en generell faktor. Tittar man istället mer noga på varje medie var för sig framkommer det på ett tydligare sätt. I Sverige idag finns det mängder av olika tidningar. En av största är Dagens nyheter. Åsa Beckman är kulturchef på Dagens nyheter. Hon jobbar dagligen med olika typer av texter där det både förekommer män och kvinnor. Även de olika redaktionerna i Sverige upplever en obalans mellan de två respektive könen. Idag ställer hon upp på en intervju för att prata om den skillnad som råder men även hur de på Dagen Nyheter gör för att motverka att det sker en stereotypisk dominas bland männen i deras artiklar. -Även om vi vill skapa en balans mellan män och kvinnor i våra artiklar är det fortfarande män som dominerar den posten, berättar Åsa. Hon nämner också varför hon anser att det är fler män och kvinnor som förekommer i artiklarna. Det Åsa menar är att det beror på hur samhället speglas, samt att det blir en stor ojämnhet mellan könen eftersom samhället fortfarande är ojämlikt. -Samhället är fortfarande ojämlikt, vilket också gör att våra texter tyvärr blir det eftersom de återspeglar samhället. Makt, politik, företagsvärlden och sporten domineras fortfarande av män. Det är även något som Åsa nämner i intervjun. Hon menar att det ännu finns en övervikt av män specifikt i dessa kategorier. Inom kulturkategorin där Beckman jobbar ser det många gånger något bättre ut. -Men även hos oss förekommer det fler män än kvinnor. Vi försöker hela tiden få tidningen mer genus-

balanserad. Så att det skall finnas lika många kvinnor som män i artiklarna, på bilderna men även hos skribenterna. Dock är det inte alltid så lätt att motverka att det blir en övervikt av något av könen. Beckman berättar att det alltid finns ett genus tänk bakom alla artiklar och det som publiceras i tidningen. Hon menar att tidningen blir mycket bättre av att skapa balans mellan könen och redan i det första stadiet där de planera tidningen och dess uppbyggnad försöker de skapa en balans. Men det är inte endast detta som gör att just Dagens nyheter har ett balanserat genus tänk. Sedan några år tillbaka har redaktionen ett jämställdhetsnätverk som arbetar med frågor som rör genus i artiklarna och på arbetsplatsen. -Vi försöker göra alla medvetna om hur förrädiskt lätt det är att män dominerar i tidningen om man inte jobbar för att motverka det. De har även byggt en så kallad genusrobbot. Dennes uppgift är att en gång i månaden skicka ut ett mail till alla skribenter som innehåller statistik kring hur många män respektive kvinnor de nämnt i sina artiklar.

till har haft en lägre status och då skrivit av kvinnor. -Detta håller dock på att förändras, i långsam takt håller det på att bli bättre och det sker en förändring. Idag har vi fler kvinnor som analyserar politik och fler män som skriver personporträtt. Det finns även en viss skillnad när det handlar om vilka frågor som ställs. Beckman berättar att hon anser att det generellt sett är en skillnad på frågorna men även hur de ställs. -Generellt skulle jag kanske säga att kvinnliga journalister har lite, lite lättare att fånga personer som ska intervjuas på ett mer psykologiskt plan, alltså inte bara VAD de säger utan också HUR de säger saker, ja, hur intervjupersonen är. Dagens nyheter jobbar aktivt med att uppnå ett mer jämställt innehåll på sin hemsida och i sina artiklar. Genom många olika metoder kan de dagligen få en större överblick över hur många män och kvinnor som nämns i artiklar och medverkar på hemsidan. Jag tackar Åsa Beckman för att hon medverkade i en intervju.

-Det fungerar jättebra att ha en sådan robot som hela tiden har koll på oss och hur mycket av de båda könen vi nämner i våra artiklar. Men även att det sporrar oss till att lägga ner ännu mer tid på att exempelvis hitta kvinnliga experter när något ska kommenteras inom till exempel försvar, utrikespolitik och ekonomi istället för de män som av gammal vana brukar intervjuas. Beckman nämner också att det har sedan tidigare varit en skillnad i status traditionellt sett på tidningarna. Hon menar att sådant som räknas till de lite mer hårda nyheterna så som kriminaljournalistik, politik och försvar har haft högre status samt oftare skrivit utav män. De något mer mjuka nyheterna som är knutet till vardagen, där bland annat vård, omsorg och familj räknas

Åsa Beckman är svensk litteraturkritiker på DN

9


Utifrån eget perspektiv Vad är det egentligen som är så intressant med mobilen hela tiden? Frågan jag ställer till mig själv tar över inom mig. Egentligen kryllar sociala medier av en otroligt ytlig bild. Jämställdheten mellan kvinnor och män får genast en skev bild. Men det är mest i de sociala medierna, hur ser det egentligen ut för män och kvinnor i de andra medierna som vi dagligen tar del av? När jag skrollar igenom mitt Instagram flöde, kollar på nyheterna, läser tidningen, möts jag av en skrämmande bild. Varför har jag inte lagt märke till detta innan? Den felaktiga tolkning av hur män och kvinnor framställs sprids som en löpeld genom medierna. Lättklädda kvinnor som pratar om dieter och viktminskning ställs mot välklädda män i kostym där makt strålar genom deras personlighet. Det är just så det ser ut. Det gör mig rädd! Vi pratar ofta om jämställdhet och hur detta ska uppnås. Visst vi har kommit en god bit på vägen men tittar man sedan på könen i medierna sker en tvetydig bild. Oavsett om du läser morgontidning till kaffet eller bläddrar igenom en miljon bilder på Instagram får du ta del av den icke jämställda situationen som råder. Det är skrämmande, mycket skrämmande och jag blir rädd, rädd för det samhälle som jag lever i. Jag som ung kvinna som snart ska slussas ut i vuxen världen, hur kommer det att yttra sig? Vad är det egentligen som händer i vårt samhälle? Den omtalade jämställdheten existerar inte.

10

Lika så gäller för genuset som många gånger hamnar i skymundan. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett faktum men det som många glömmer är den jämlikhet vi även behöver upprätthålla i samhället. Jämlikheten mellan vårt samhälles befolkning oavsett etnicitet, jobb, bakgrund och framförallt könen oavsett om det är man, kvinna eller

de som inte vill definiera sig som något av dem. Dagens olika medier är fyllda med en mängd information. Allt möjligt dyker upp i flödet och många gånger tänker man inte på vad det faktiskt är som syns. Inte minst för mig själv och de i min omgivning, mina vänner, min lillebror och i sin tur hans kompisar. Vi tar dagligen in all möjlig information från medierna som finns i vårt samhäll, är det verkligen en sund bild för en nybliven 16-åring att se den ojämställda bild som råder mellan män och kvinnor? Nej, det är det inte, det ger en skev bild av verkligheten, ett skevt intryck av vad som är rätt och fel. Tittar man på hur sporten tar plats i våra medier och inte minst i de tidningar som finns idag finns där en ovanligt hög obalans mellan könen. Inte minst när det gäller de olika sporterna, vem och vilka som får rubriker samt hur dessa fördelas i tidningarnas sportnyheter utan även när det handlar om intervjuer med manliga och kvinnliga utövare av en sport. Här skiljer sig inte bara vem som blir intervjuad utan även frågorna som ställs. Generellt sätt ställs det olika frågor till de båda könen. I en intervju gjord med Åsa Beckman, som är kulturchef på DN, påpekar hon att det är en ojämn balans mellan kvinnor och män i medierna och främst i tidningarna. Hon menar att det är samhället som är ojämlikt vilket i sin tur gör att medierna, nyheterna och tidningarna inte blir balanserade nog. Tillbaka till sporten menar hon att denna fortfarande är ojämlik vilket i sin tur återspeglas i nyheterna. Lika så är det för politiken exemplevis, den domineras av män vilket nyheterna i sin tur också gör. Något som jag också tror har fått en stor betydelse för medierna och främst för kvinnorna i medierna är #Metoo som blev en stor del av Sveriges nyheter under 2017. Alla kvinnors olika berättelser om vad de varit med om har garanterat gjort att det utvecklats på ett bättre

sätt för kvinnornas del i medierna. Bara det faktum att kvinnorna för en gångs skull fick höras och synas på ett sätt som de tidigare inte fått har en stor betydelse. Ser man på medierna vanligtvis förekommer det kvinnor i artiklar eller inslag som gör dem till offer och som mest sårbara. Pratar om sådant som anses vara kvinnligt medans männen uttrycks som makthavande med armarna i kors och ett stelt ansiktsuttryck. Det där med ansiktsuttryck är något intressant. För en mans del när det handlar om seriösa situationen så som företagsamhet eller politik ska han stå med armarna i kors och ha ett seriöst ansiktsuttryck där ingen min får synas, detta är helt normalt, för så ska det vara. Tittar man sedan på hur kvinnan ska stå i bilden, ser detta helt annorlunda ut, rak i ryggen med ett stort leende. Gör hon inte detta anses hon vara sur eller bitter. Bara det faktum att medierna belyser detta genom att beordra kvinnorna eller männen att stå på dessa respektive sätten ger en skrämmande bild om hur det faktiskt ser ut. Men jag tror, som jag nämnde, att #Metoo gjorde en stor inverkan för kvinnornas rätt att höras och synas i annat än sådant som de vanligtvis gör, synas och höras i en seriös och allvarsam situation. Jag tror också att det kommer hjälpa kvinnor att framställas på ett annat sätt i våra framtida medier. Oavsett hur det ser ut nu och hur det har sett ut kan det bara bli bättre, både för män och kvinnor. Inte bara att framhäva kvinnorna på ett annat sätt utan kan även ta död på den matcho kultur som finns för män i dagens medier. Alltså är det inte bara en ljus framtid för kvinnor utan även för män och för alla andra. För det görs redan mycket för att utveckla och belysa jämlikheten och jämställdheten mellan oss. Låt det bara fortsätta framåt nu.


”Oftast är det fler män än kvinnor” Det är inte bara Sveriges olika tidningar som jobbar för ett mer jämställt innehåll. Även de olika tv-företagen som finns i landet jobbar aktivt för att uppnå ett mer balanserat innehåll i deras olika program. Både i de olika tv-programmen som sänds men även dem nyhetssändningar som visas på de olika kanalerna. Även om tv-bolagen kommit långt i arbetet med att uppnå ett mer jämställt innehåll är det en bit kvar på vägen mot ett helt jämställt innehåll mellan män och kvinnor. Jämställdhetskontrollerna blir allt mer viktiga och även SVT jobbar ständigt för att uppnå en mer balanserad könsuppdelning mellan män och kvinnor i deras artiklar, tv-program och nyhetssändningar. Jonas Ohlin är reporter på SVT-nyheter. Han jobbar dagligen med att förbättra den obalans som kan uppstå. Dock är det inte alltid lätt, många gånger uppstår det bekymmer med att försöka utveckla och vidga den obalans som existerar. Ohlin berättar att de varje dag räknar hur många män respektive kvinnor som syns på deras hemsida samt i nyhetssändningarna. Bland annat granskas de som syns på bilderna till löpsedlarna, det vill säga första sidan noga för att få en så jämställd bild som möjligt. -Oftast är det fler män än kvinnor men det varierar från dag till dag. En normal dag brukar det vara 60 procent män och 40 procent kvinnor, berättar Ohlin Eftersom det i snitt förekommer fler män än kvinnor på SVTs hemsida jobbar de aktivt med

att försöka hitta fler kvinnliga intervjupersoner samt oftare lyfta kvinnor på bilderna som syns. Detta gäller för nyheter som publiceras på SVT.se samt i de nyhetssändningar som visas. Ohlin menar att de i vanliga fall söker efter en så lämplig intervjuperson som möjligt samt som hör till det ämnet det rör. -Om det finns både män och kvinnor att välja på så försöker jag som reporter ofta aktivt se till så det inte bara blir män eller bara kvinnor i en artikel, förklara Ohlin. Det går dock inte alltid att uppnå, eftersom det inte i alla sammanhang finns så många olika personer att välja till intervjuerna. Ohlin förklarar att det inte alltid går att göra intervjuerna varierande.

nyhetssändningar som sker i tv och de tv-program som SVT visar på sina två kanaler och online. Ett exempel är underhållningsprogrammet ”Duellen” som sänds på svt1. Där arbetar de mycket aktivt med att hitta både manliga och kvinnliga deltagare samt att de ofta bryter mot de stereotypiska könsrollerna. Men likaså är det i andra program som SVT produceras och de artiklar som i sin tur publiceras på SVTs hemsida. Arbetet med att uppnå det helt jämställda innehållet är med andra ord i full gång och SVT jobbar dagligen för att detta skall kunna uppnås. Jag tackar Jonas Ohlin för att han medverkade i en intervju.

I vissa sammanhang kan det vara en VD eller en utrikesminister som ska intervjuas vilket i sin tur gör att det bör vara just den personer om medverkar oavsett vilket kön som personen har. -Finns det fler alternativ så försöker vi se till så att inte köns-obalansen blir alltför sned, berättar han. Det gäller även de stereotyper som kan uppstå. Ohlin syftar till att det är viktigt att bryta de stereotyper som finns. Med detta menas att inte alltid endast intervju en kvinna om det handlar om en kvinnodominerad bransch eller tvärtom där det är en man i en mansdominerad bransch. Tanken med att innehållet skall vara varierande mellan könen dominera hela SVT. Både nyhetssajten där de olika artiklarna publiceras men även de

Jonas Ohlin jobbar som reporter på SVT

11


Fem dagar av studier För att förstå den skillnad som råder mellan könen i medierna bör dessa granskas ytterligare. Jag har valt att titta närmare på åtta olika nyhetssidor för att få en klarare bild om hur båda könen skildras. Genom en undersökning har jag fått fram blandade resultat från de olika dagarna som undersökningen pågick. Under fem dagar har jag nu studerat och granskat de olika nyhetsmedierna för att se vilket av könen som förekommer främst samt tar mest plast i nyhetsflödet. Genom att endast studera medierna på deras olika hemsidor framgår det på olika vis vilket av könen som får mest utrymme i nyheterna. De nyhetsmedier som jag har valt att fokusera på är Dagens nyheter, Sydsvenskan, Göteborgsposten, Aftonbladet, Expressen, TV4-nyheterna2, Aktuellt och Rapport.

12

Tack vare att jag använt mig utav både skriftliga och rörliga medier blir bilden desto klarare om hur det verkligen framställs. För att få en bättre struktur på undersökningen har jag även använt mig

av tre frågor som underlättat i granskningen av medierna. Dessa frågorna lyder:

1.Hur mycket utrymme får män respektive kvinnor? 2.Hur ofta omnämns män respektive kvinnor i titlarna? 3.Vilka likheter och skillnader finns det mellan könen i de olika medierna? Under första dagen (10/12) visar de olika medierna på några skillnader. Majoriteten av de medier som jag granskat skildrar både kvinnor och män i sina artiklar och sändningar. Både könen får både höras och synen ungefär lika mycket. Dock i Aftonbladet och Expressens artiklar ser det något annorlunda ut. Här förekommer det män i en stor majoritet vilket blir väldigt tydligt. De få artiklar som kvinnorna förekommer i, syftar till att handla om sådant som är till för att behaga. Något som inte männen gör i lika stor utsträckning. Kvinnorna förekommer desto mer i skvallernyheter. Likheterna mellan medierna är ett faktum vilket också framgår på ett tydligt sätt. Dagens nyheter, Sydsvenskan, Göteborgsposten, TV4-nyheterna, Aktuellt och Rapport väljer att belysa båda könen i sina artiklar

och sändningar. Även här ser man en råd tråd genom alla nyheterna på de olika mediehemsidorna. Baserar artiklarna eller klippen enbart på politik handlar det till största del om män. Det är männen som hörs och syns och kvinnorna hamnar här något i skymundan. Andra dagen (11/12) visar på ett jämnare resultat där medierna får en mer balans mellan könen. Här visar alla medierna på att män framkommer mer än vad kvinnorna gör. Både i artiklarna till de skriftliga medierna och till klippen i de rörliga medierna. Dessutom ligger ett fokus på sport och politik och som tidigare nämnt har männen en majoritet i dessa rubriker. Då vi även just nu diskuterar politik på ett större plan i Sverige handlar mycket av nyheterna om politik vilket i sin tur gör att männen får mer plats i nyheterna. Då även många av de brott som begås i Sverige också tar en stor del av platsen i nyheterna får männen också det. Eftersom män begår fler brott än kvinnor enligt brottsförebyggande rådet. Tredje dagen (12/12) skiljer sig det väldigt mycket från de skriftliga medierna till de rörliga. I de skriftliga medierna Dagens nyheter, Aftonbladet och Expressen finns det en stor majoritet av män i artiklarna. Göteborgsposten och Sydsvenskan fokuserar under denna dagen mycket på nyheter som rör det om-


råde där deras fokus finns, det vill säga Göteborg samt Skåne, där de inte förekommer så många nyheter med specifika personer. Tittar man sedan istället på de rörliga medierna ser det annorlunda ut. Under denna dagen var det en mer balanserad bild mellan män och kvinnor. Det förekom lika många män som kvinnor i intervjuerna till de olika nyheterna. Det som märkbart skilde sig var att det enbart förekom manliga experter. Fjärde dagen (13/12) ser det olika ut för de alla medierna. De rörliga medierna förmedlar ungefär liknande innehåll och mängd av de olika könen. Det är ungefär lika många intervjuer med män som det är med kvinnor. Även enskilda inslag där det ligger ett fokus på en enskild människa där det i detta fallet handlade om en kvinna. Dock när det handlar om experter har dessa under veckan enbart varit män. De skriftliga medierna skiljer sig från varandra. Aftonbladet och Expressen visar på en tydlig obalans mellan könen där männen framgår mycket mer än kvinnorna. Dessutom handlar många av artiklarna om skvaller

KVINNA

MAN

DN

AFTONBLADET

5

2

5

6

eller liknande vilket gör att det inte finns lika mycket utrymme för kvinnorna. I Sydsvenskan och Göteborgs posten framgår det väldigt få artiklar om enskilda personer, det är många artiklar som enbart handlar om sådant som sker i Göteborg och Skåne. Den sista nyhetsmedian, vilket är Dagens nyheter, visar på en mycket bred balans mellan könen och både kvinnor och män får lika mycket utrymme i artiklarna. Den sista dagen (14/12) visar återigen på olika innehåll. Till att börja med så behandlar Dagens Nyheter medieinnehållet och mängden av könen på liknande sett som dagen innan. Det vill säga med en bred balans mellan könen. När det handlar om de rörliga medierna sker det en skillnad. SVT:s båda nyhetsprogram Aktuellt och Rapport visar ungefär liknande innehåller samt med lika många klipp med kvinnor respektive män. Sydsvenskan samt Göteborgsposten framför ett liknande innehåll som de haft större delen av veckan. Det vill säga sådana nyheter som endast rör de som bör i området som tidningarna fokuserar på. Även Expressen och Aftonbladet

har liknande innehåll som de haft tidigare i veckan. Få nyheter där det förekommer kvinnor men även få nyheter där det medverkan en specifik person. Mycket generella nyheter som rör Sverige eller världen. Sammanfattningsvis kan man se en tydlig tråd genom hela undersökningen för medierna under vecka 50. Det visar på att i de flesta fall förekommer män mer än kvinnor, dock inte alltid. Många av medierna har en bra balans mellan männen och kvinnorna i sina nyheter och låter båda sidor höras och synas. Många medier behöver fortfarande förbättra sin statistik över hur många kvinnor respektive män som förekommer i deras artiklar. Men det är på väg i rätt riktning. Nedan syns en tabell som visar mängden kvinnor och män som förekommer i medierna per tio nyheter generellt sätt under hela vecka 50. De överflödiga siffrorna står för de nyheter som inte rör en specifik person.

GP

SYDSVENSKAN

TV4

AKTUELLT

RAPPORT

2

4

4

5

6

6

6

5

5

5

4

4

EXPRESSEN

13


Mycket handlar om hur samhället presenteras Som så många andra journalister upplever också Pernilla Nielsen Negrén en obalans mellan könen i dagens olika medier. Hon menar på att generellt sett finns en icke jämställd bild mellan könen men att hon själv försöker tänka så jämställt det går för att få både sidor att höras lika mycket. Pernilla Nielsen Negrén jobbar som journalist på Skånska Dagbladet. Nu ställer hon upp på en intervju där hon förklarar hur hon jobbar för att motverka den obalans som finns.Hon berättar att det i huvudsak förekommer män i deras artiklar. Men inte bara äldre män utan även yngre killar och pojkar förekommer i en mycket större utsträckning än både kvinnor, flickor och tjejer gör. Pernilla berättar att det är svårt att få kvinnor att vara med i intervjuer eller på bild. Handlar det om att utföra olika typer av enkäter eller liknande typer av undersökningar är det svårare att få tillräckligt många kvinnor som män och inte tvärtom.

14

För att jämställdheten i medierna skall utvecklas framåt i en positivt riktig krävs det först och främst att man själv tänker på det. Rättigheter och likheter är något som har blivit en större faktor under senare år. De flesta är noga medvetna om sina rättigheter men när det handlar om balansen mellan könen i me-

dierna är detta något vi vanligtvis inte lägger så stor vikt vid, då det är det normala, så som vi har det nu. Detta är något som Pernilla Nielsen Negrén vill uppmärksamma. Hon är själv noggrann med att få en balans mellan könen och dess uppmärksamhet i medierna. Oavsett om det gäller nyheter, personporträtt eller artiklar. Hon påpekar att redaktionen där hon arbetar egentligen inte har ett tydligt genus tänk men att hon själv har det. -Jag har tre döttrar och försöker alltid att tänka på att plocka fram kvinnor eller tjejer istället om det går, det är inte alltid att det går, men gör det så vill jag alltid intervjua en kvinna istället för en man. Pernilla berättar att det förr i tiden ofta inte var många kvinnor som var villiga att medverka i intervjuer eller liknade utan att det allt för ofta lämnades över till någon annan som kunde svara. Även i många situationer idag ser det ut så, dock har det blivit bättre. Hon menar att det har förändrats och att kvinnor i större utsträckning är villiga att kommentera om hon ringer upp för en intervju. Något som också poängteras är varför det generellt sätt är fler män och framkommer och intervjuas i de största nyheterna. Pernilla anser att detta har och göra med att det fler män som är chefer, politiker och läkare exempelvis.

-Det finns fler män i de positioner där man söker svar 
 Begreppet genus och tänket kring det blir allt större, dock finns det brister och speciellt när det handlar om huruvida genus tänket blir aktuellt eller inte. Lika så när det är frågor som står i fokus. Pernilla förklarar att för hennes egen del finns där inget speciellt tänk kring vilka frågor som ska ställas om det är en man respektive kvinna samt om dessa skiljer sig ifrån varandra beroende på vilket kön. Hon personligen försöker alltid att ställa samma frågor till både mannen och kvinnan. Att vinkla frågor beroende på vilket kön det är kan uppstå i vissa sammanhang. Detta är något som Pernilla också poängterar. Hon delar med sig av sina egna erfarenheter där det kan förekomma olika frågor till mannen och kvinnan. Ofta handlar det om något mer personliga frågor till kvinnan, det som rör hemmet och kanske barnen samt något mer fakta baserade frågor till männen. -Går jag in i ett personporträtt till exempel med en kvinna och en man ställer jag ändå samma typer av frågor. Om jag träffar ministrar eller liknande ställer jag alltid samma fråga till den manliga ministern som den kvinnliga. Att få det så jämställt som möjligt är något som är mycket viktigt, inte minst för Pernilla som i alla lägen försöker att tänka på de minsta detaljerna för att både kvinnor och män skall få höras och synas lika mycket. Hon


berättar om en väninna till henne som jobbar på SVT Skåne. De hade ett projekt i en vecka där de endast skulle intervjua kvinnor samt ha med kvinnor i artiklarna eller sändningarna. Detta visade sig vara mycket svårt. Att tillfråga kvinnor att medverka i intervjuer är desto svårare än att få en man att medverka. -Ska du ut på ett asfalt arbete och göra ett reportage är det inte så lätt alltid att hitta kvinnor till exempel. Dock är relevans något av det viktigaste i en artikel. Personen i fråga som medverkar i en intervju måste alltid ha en relevans för ämnet. Därför uppstår det många gånger bekymmer med jämställdheten. I de flesta fall handlar det om att det är en man som sitter på den befattningen som journalisterna vill åt att intervjua. Men även detta håller på att förändras, fler och fler kvinnor sitter på de högre befattningarna där intervjuerna ofta görs. Fler kvinnor har de högt uppsatta ställningarna vilket även i sin tur gör att de syns och hörs mer än tidigare. Redan nu sker det en förändring i jämställdheten bland könen i medierna. Pernilla tror också att detta kommer fortsätta att förändras. Hon är övertygad om att detta har att göra med att det är fler kvinnor som är journalister. På detta viset har det blivit fler diskussioner om hur kvinnan framställs. -Jag tror inte att kvinnor går lika lätt med på saker, som

att fotograferas exempelvis. Förr var det oftare att en fotograf bad kvinnan att stå lite fyndigt och posera medans mannen skulle stå med armarna i kors och inga ansiktsuttryck. Hon menar att det kommer ske förändringar hela tiden i medievärlden men mycket har också och göra med hur man är som person och hur man ser på biten kring genus och jämställdheten. Pernilla berättar att hon tror mycket har att göra med om det är en kvinnlig eller manlig journalist. -Det ligger mer naturligt oftast hos kvinnor det här med genustänk. Vi tänker kanske mer på det och våra rättigheter och så vidare än en man gör. Sedan tror jag män också gör det samt att de gör det Pernilla Nielsen Negren jobbar som reporter på Skånska Dagbladet mer och mer. Precis som många andra menar Pernilla att allting bygger på hur samhället ser ut. Alla typer av medier återspeglar på något vis samhället, oavsett om det är nyheter eller olika typer av tv-program. -Det har mycket att göra med hur samhället presenteras.

15


Ett bakomliggande genustänk

16

Sara Choghrich jobbar som inslagsproducent. Hon har jobbat med många olika program på olika kanaler. Här är hon med i en intervju där hon berättar hur hon jobbar med jämställdheten i de olika programmen som hon varit med och producerat.

strikt på andra bolag och att de inte har samma hårda tänk när det kommer till den biten. Dock är hon noga med att påpeka att de också jobbar hårt för att uppnå detta. -Till exempel kan program på Tv3 ibland glömma hur viktigt det är att ha lika många män som kvinnor. Jag tror det är något omedvetet eftersom det är en inbyggd vana de har som måste arbetas bort, berättar Choghrich

De program som Choghrich medverkat bakom har de arbetat aktivt för att ha lika många män som kvinnor. Hon menar att det är väldigt viktigt samt att det blir allt viktigare att tänka på hur de olika programmen framställer mängden kvinnor och män så att dessa blir lika. -Speciellt när man arbetar på public service som SVT och SR så är det extra viktigt att tänka på det och ge alla en röst.

När det handlar om det bakomliggande genus tänket och huruvida detta är något som prioriteras samt existerar är det ett faktum. Enligt Choghrich är även detta väldigt viktigt. Det har sin grund till den jämställdhet som vill uppnås i medierna. Hon förklarar att det absolut finns ett bakomliggande genus tänk när det handlar om vilket kön som ska medverka i ett program. -Speciellt när jag arbetar på UR, SVT och SR. Det talas hela tiden om genustänk och vad som är viktigt, förklarar hon. Choghrich berättar även att hon samt de som hon arbetar med alltid vill ha med personer som har något att tillföra i programmen. Det skall alltid vara en person oavsett kön som har med ämnet att göra samt som kan lyfta programmen. -Vi tar inte en kvinna bara för att det är en kvinna, berättar hon. Däremot jobbar de effektivt med att inte bara intervjua den första de får tag i kring ett ämne utan något som uppmuntras är att fundera en

Att ge alla en röst oavsett kön har kommit att bli en viktigt faktor under de senaste åren och något som präglar de olika kanalerna och medierna som finns i Sverige idag. Mycket handlar om att skapa en bra balans mellan de personer som ska medverka samt inte skapa ett urval gentemot ett visst kön. Tanken är att skapa mer och mer jämställdhet i alla olika program och på alla olika kanaler.För exempelvis public service jobbar de verksamt med att ge alla en röst samt inte diskriminera. Choghrich menar att det inte är lika

extra gång, samt se om det finns en kvinna att intervju och ställa samma fråga till, som också kan lika mycket, om det är så att det är en man som i huvudsak skall intervjuas. Vilket det ofta är enligt Choghrich. -Så ibland får man inte ta den den enkla vägen, speciellt inte om man vill att det sa ske en förändring. Något som också förekommer i det arbete som Choghrich utför innan ett program är att tänka en extra gång vilket av könen som får synas mest. Hon menar att det oftast är män som syns och hörs i media samt att hon brukar tänka på att ta med en kvinna och inte en man. -Istället för att till exempel välja en manlig psykolog till ett program så kan man välja en kvinnlig. Precis som många andra tänker Choghrich mycket på att inte framställs det ena könet mer än det andra. På många sätt är det på väg i rätt riktigt när det kommer till den jämställdhet som vi i slutändan vill uppnå. Jag tackar Sara Choghrich för att hon medverkade i en intervju.

Sara Choghrich jobbar som inslagsproducent


Framtiden ser ljus ut, det vet jag Framtiden ser ljus ut. Ett uttryck som ger blandade reaktioner. I alla fall för mig själv. Till viss del ser jag det som något positivt för det är ändå meningen att det ska vara det men annars är det ändå ett klyschigt uttryck, eller? Men på ett sätt tror jag ändå att framtiden ser ljus på, på många sätt. Men i detta fallet handlar det om hur framtiden kommer att utvecklas i medierna, för män och kvinnor, hur den jämställda bilden kommer att utvecklas. Som sagt jag tror framtiden ser ljus ut, ljus ut för de medier som redan existerar på marknaden men även för de kommande typerna av medier. Det faktum att det utvecklas hela tiden gör väl ändå att framtiden ser positiv ut. Vi är på väg i rätt riktning, Jämförelsevis med hur det såg ut för bara tio år sedan har vi redan idag kommit långt. På tio år har mycket hunnit förändras, på ett positivt sätt. Från ett övertag av män i medierna till att låta kvinnorna ta mer och mer plats för varje år som går. Dock är det en bit kvar på vägen. Statistik visar på att i dagens medier sitter männen fortfarande på en piedestal med kvinnorna under sig. Politiken domineras av män, sporten domineras av män,

företagsvärlden domineras av män. Ser man det på det viset har vi inte kommit långt. Det är snarare ett baksteg med tanke på vilket århundrade vi lever i idag. Om man istället väljer att se det som att den växande procenten av kvinnor blir större och större för varje år som går har vi kommit desto längre. Idag förekommer kvinnor, dock endast till en fjärde del i de globala medierna enligt statens medieråd. Det är oroväckande med tanke på att kvinnorna utgör halva Sverige befolkning. Men detta är ändå ett framsteg. Med tanke på hur det har sett ut, ser jag detta som en positiv framgång för kvinnornas plats i medierna. 2017 var ett år då mycket förändrades. Något som har satt stora fotspår i svensk media är #metoo. Detta var startskottet för kvinnors plats i medierna, i en mer allvarlig medie situation. Någon stans tror jag att detta kommer ha en stor betydelse för hur situationen kommer att se ut i framtida medier, både för kvinnor och män. Faktum är att det krävs en förändring för båda könen, på olika vis. För kvinnans del handlar det i första hand att få en röst hörd i mer än de typiska situationer där kvinnor alltid tidigare förekommit. Få mer och mer plats i de typsituationer där kvinnor

vanligtvis inte förekommer eller inte så ofta får säga något. För männens del handlar det snarare om att ta död på de stereotypiska bilder som ges. Hur en man skall vara och bete sig i sociala sammanhang och liknande. På olika vis gäller det att sätta stopp för det som idag ses som icke jämställt i medierna. Dock för att detta skall bli verklighet bör alla agera och medverka till ett bättre jämställt samhälle på alla plan. För även om jag talar om jämställdheten i medierna bör detta börja på ett helt annat plan. Medierna återspeglar samhället, är samhället icke jämställt blir medierna det samma. Det behöver göras något på ett ytterligare plan för att något ska ske. Dessutom, att bara jobba mot ett mer jämställt Sverige i vardagen ligger till grund för att hela samhället skall motverka en ojämställd värld. Men jag är övertygad om att framtiden kommer att lyckas. Trots allt är vi mer och mer medvetna om hur verkligheten ser ut och att det måste ske en förändring. Med den grunden kan det bara gå i en positivt riktigt. Medierna kommer få en helt annan innebörd och utvecklas på ett helt nytt sätt än de gör idag och gjort tidigare. Framtiden ser ljus ut, det vet jag.

17


Hypotesen visade sig vara resultatet Jag har under flera veckor studerat hur kvinnor och män framställs i medierna som finns idag. På olika vis har jag fått fram det slutgiltiga resultatet för hur det verkligen ser ut i medierna. Tillsammans med intervjuer, litteraturstudier och egna erfarenheter har jag kommit fram till vem av könen som får mest plats i medierna. Det visade sig vara tydligare än vad jag trott. Även tydligare än vad jag tänkt på innan. Att så tydligt se en enorm skillnad som råder har blivit ett faktum. Mitt slutgiltiga resultat visades stämma överens med det som jag trott från början. Att män förekommer i en större sträckning än vad kvinnor gör. De får en bredare plats i medierna och mängder av de olika program, artiklar eller sändningar har en man främst och kvinnan som får stå bakom. Men varför ser det ut som det gör och hur kommer det sig att jag fick det resultatet som jag fick? Huvudfrågan blir snarare hur resultatet kunnat stämma så bra överens med den hypotes jag sedan tidigare haft. Jag kommer att förklara just detta, hur resultatet kunnat bli som det blev. Den första och kanske den största faktorn till varför det fortfarande ser ut som det gör i alla våra medier handlar om att män fortfarande sitter på de högst uppsatta jobben. Något som blivit omtalat länge. I de flesta fall är det män som är chefer, det är män som är politiker eller det är mannen som är VD. Detta har en enormt stor bidragande effekt till varför det ser ut som det gör i medierna.

18

Varför det är så pass icke jämställd fortfarande 2018. Faktum är att medierna endast återspeglar samhället, inte minst våra nyhetsmedier som vi dagligen tar del av. Det är just därför som det blir detta resultatet. Att männen förekommer mer än kvinnorna. Men för att det skall kunna ske en förändring bör det i första hand ske en förändring hur det ser ut i samhället. Skall medierna bli mer jämställda måste

fler kvinnor får chansen att synas på piedestalerna till företagen. Det är de som bör sitta högst upp och inte endast männen. Det har blivit bättre, dock är det långt ifrån så jämställt som det bör vara för att det skall kunna ske en förändring. Men dessa två faktorer har med varandra att göra. För att det inte skall se ut som det gör nu och få de resultat som jag fått måste det i första hand ske en stor förändring i samhället. Där många av de högsta positionerna bör ses över om det istället kan bli ännu lite mer jämställt. På så sätt kommer det både att gynna samhället men också medierna. Medierna kommer bli mycket mer jämställda och många artiklar kommer fokusera på både män och kvinnor. Att män har ett övertag i medierna är ett faktum. Förutom att medierna speglar samhället och på så sätt gör att männen syns och hörs mer ser jag en annan stor faktor som bidrar till att det ser ut som det gör. Om vi sedan också fortsätter på det spåret att männen fortfarande har de högsta jobben och de kanske mer välbetalda jobben som kvinnorna inte har eller får tillgång till är det faktum att de majoriteten av de cheferna vid de största mediebolagen i Sverige är män. Enligt en studie av Noricom vid Göteborgs universitet visar detta att fler än 100 av världens största mediaföretag domineras av män vid chefs posterna. Inte ser det bättre ut i Sverige då exempelvis Bonnier som är ett av de första mediaföretagen i vårt land påvisar en så låg siffra som 30 procent av cheferna är kvinnor. Resterande är män. Det är inte konstigt att medievärlden ser ut som den gör när det faktum är att majoritet av alla chefer också är män. Det blir inte en lik stor självklarhet att det skall vara mer jämställt mellan könen i medierna om det inte ser ut så på arbetsplatserna där journalisterna och reportrarna arbetar. Även detta leder oss på in på en tredje faktor om varför det ser ut som det gör i medierna. Det faktum att inte bara chefspositionerna domineras av

män utan även majoriteten av journalisterna är män. Vilket också har sett ut så under en lång tid. Många av de journalister eller reportrar som vi ser i tv-rutan eller läser längst ner i en artikel på nätet är män. Vilket också blir en självklarhet till varför det fortfarande domineras av män i medierna. Dominerar män både redaktionerna och chefspositionerna är det ingen hemlighet att medierna gör lika så. Istället för att medierna här speglar samhället speglar de istället redaktionerna. Jag tror att detta gör att de män som arbetar på reaktionerna som journalister eller reportrar inte tänker i lika stor sträckning att det skall vara jämställt i medierna och i artiklarna så som kvinnor gör. Det ligger mer naturligt hos kvinnor att det skall handla om en kvinna istället för en man om artiklarna sedan tidigare också har dominerats av männen. För att medierna återigen skall kunna bli mer jämställda krävs det en tydlig förändring. Det krävs att detta tas på allvar för att det skall hända något. Det krävs att medierna blir mer jämställda. På sätt visar det också att samhället blir mer jämställt då medier endast återspeglar det som sker i samhället. Både med jobben då dessa inte bör domineras av män men också att tänket kring jämställdhet skall bli tydligare för att det skall kunna ske en stor förändring. Att granska olika medier om hur jämställdheten ser ut har inte varit lätt. Däremot är det enkelt att se vad den bakomliggande orsaken till dessa bekymmer är, vilket framgår tydligt. Både här men ännu tydligare i resterande artiklar och intervjuer. Men för att medierna skall kunna bli mer jämställt krävs i egentlig mening endast en sak. Att samhället också blir det. Detta är en största och viktigaste faktor till att medierna skall kunna framställs både kvinnor och män på ett likvärdigt sätt. Utan detta kommer det inte att hända något. Utan att ingen agerar kommer inget att ske. Det måste förändras och det är nu.


Ett stort tack Att granska medierna, intervjua journalister och forskare, skriva krönikor och debattartiklar som en riktigt journalist har varit väldigt intressant. Faktum är att detta ämnet har varit något av det mest intressant jag har granskat. Att jag, som använde olika typer av medier dagligen inte har lagt märke till hur det egentligen ser ut. Att det är en så pass tydlig skillnad mellan könen. Inte bara vad det är för typ av texter som männen och kvinnorna förekommer i utan också mängden de blir uppmärksammade. Det är på ett vis väldigt skrämmande. Men det är också ett uppvaknande om hur det verkligen ligger till. Det som många av intervjuerna jag gjort syftar på, medierna återspeglar bara hur samhället ser ut. Det är därför det ser ut som det gör. Den lite härliga tanken om hur medierna hade sett ut om samhället redan var jämställt låter inte bli min hjärna. Hur hade det egentligen sett ut om det redan innan var jämställt. Jag tror vi hade lagt långt i framkant med mycket om det var på det viset, men så är det inte. Det är inte så det ser ut. Utan här och nu i denna stund finns det en obalans mellan könen i medierna. Hela mitt arbete har ett enda stort fokus. Det är att ta reda på hur det ser ut. Hur det yttrar sig och om det verkligen är så som min hypotes är. Den inställning som jag hade från början om hur det ser

ut visade sig stämma tidigt in i skapande processen. Det visade sig vara helt rätt, något som jag egentligen inte trodde.

ser ut. Men det har också varit nyttigt att använda två olika intervjuer från två olika journalister som både jobbar på tidningar.

Någon stans trodde jag att det skulle var något jämställt mellan könen, inte trodde jag att det såg ut som det gjorde. Men jag hade uppenbarligen fel. Det ser vi nu med svaret i hand. Med fler intervjuer, litteraturstudier och undersökningen som visar på samma sak vet jag nu att det stämmer. Män förekommer mer i medierna är vad kvinnor gör. Även om det just nu är en stor förbättring än det tidigare varit är det en lång bit kvar till att det skall kunna bli helt jämställt.

Till sist har nog den viktigaste intervjun varit med forskaren Gunilla Jarlbro. Då hon forskat kring just detta ämnet och har full koll på hur det ser ut i medierna och varför det gör det. Med hjälp av alla dessa intervjuer har det byggt hela mitt arbete och magasin och fört det framåt. Jag är väldigt tacksam att alla journalister, reportrar, inslagsproducent och forskare ville medverka på intervjuer för att föra arbetet framåt i positiv riktigt. Tack!

Intervjuerna var nog den viktigaste punkten för detta arbetet. Relevanta och informerande intervjuer som lett mig fram till det svaret som jag nu har. Jag har nu insett att för att få det resultat som man är ute efter bör det finnas relevanta svar. Dessa relevanta svar har jag fått från de jag intervjuat. Vem kan inte svara bättre på mina frågor om män och kvinnor i medier än de som jobbar med det varje dag. Både journalister som jobbar med artiklar till tidningar och reportrar som har ett större fokus vid nyhetssändningar. Alla dessa typer av intervjuer har gjort ett stort intryck för mitt arbete men också fått mig att få en bredare förståelse om dagens medier och inte minst om hur journalisterna jobbar för att motverka hur det i nuläget

Men det är inte bara intervjuerna som byggt arbetet, även om de varit till en stor del i det. Allting annat som jag läst, granskat och undersökt har också fått mig att komma fram till mitt slutgiltiga resultat. Även det framkommit motgångar står jag här nu med ett färdigt arbete och med resultatet av hela arbetet i min hand. Män förekommer mer i medierna är kvinnor, vilket också var den ursprungliga hypotesen. Nu vet jag att detta stämmer och jag kommer själv att börja motverka den obalans som råder mellan könen i medierna. Men först, som sagt måste vi börja att motverka den jämställdhet som redan existerar i en bred befattning i samhället. Låt oss börja där!

19


MEDIERNAS VERKLIGHET Den rättvisa bilden av framställningen av män och kvinnor i medierna. I framtiden hoppas jag att det kommer se ut såhär. Lika många kvinnor som män i alla de medier som vi har och kommer att ha. Men för att det ska ske en föränding krävs agerande. Vi är på god väg, men inte helt i mål ännu. Jobbar vi starkt tillsammans, män som kvinnor har vi detta i våra medier, i våra händer inom en snar framtid. Hälsningar

Profile for fannystendahl18

Mediernas Verklighet  

Mediernas Verklighet  

Advertisement