1963
Gillet i Österled M
ylands Brigads Gille gjorde sin traditionella sommarresa till Karelen 17 - 19 juni. Denna gång rörde man sig på Karelska näset med en övernattning i Viborg och en natt i Kiviniemi invid Vuoksens strand. Vi gjorde även en avstickare till Kexholm för lunch och hade möjlighet att ströva omkring i staden. Här byggdes en fästning vid Vuoksens norra mynning redan på 1200-talet. Stadsfullmäktige inledde sin verksamhet 1877 och officiellt språk var naturligtvis finska. Staden är idag en trevlig småstad där många hus påminner om tiden då staden hörde till Finland. Resan hade samlat ett 47 deltagare. Gemensamt för de flesta av resenärerna var att man hade haft någon anhörig eller nära bekant vid fronten 1939-45. Man ville besöka de platser där far, farbror, morbror eller grannen en gång i tiden gjorde sin plikt för fosterlandet. Det är också ett sätt att hedra dem som var med då samt att medverka till att vår närhistoria inte faller i glömska. Under sakkunnig ledning av vår militärguide, major Caj Holmberg, fick vi under resan ta del av händelserna då landets självständighet stod på spel. Förutom krigshistoria är det även intressant och spännande att följa med utvecklingen i Karelen. Flera av resenärerna har deltagit i många av Gillets resor i österled
42
Fanbäraren • 3/2016
Militärguiden, major Caj Holmberg, hade lagt ner ett stort arbete med att göra åskådliga kartor och skisser. Han assisteras här av Jan-Olof Eklund (t.v.) och Hans-Erik Orrenius. under tjugo års tid och har därför en ganska bra bild av hur situationen framskrider. Vägarnas skick har förbättrats åtskilligt, åtminstone de flesta av huvudvägarna hade ny asfalt. De senaste åren har även byggnationsverksamheten ökat och man bygger nya hus både i tätorter och på landsbygden. Skogarna på Näset är även bättre skötta än för tjugo år sedan. Intressant skulle vara att få inblick i hur mycket villebråd det finns i markerna, skogshare, älg, varg och björn. Litet ödsligt känns det då odlingsmarkerna är igenvuxna eller gräsbevuxna. En utomstående tycker att de kunde användas i produktionen av mat eller foder. Naturen är dock storslagen, böljande kullar, blänkande sjöar och vattendrag litet här och var. Karelska näset är ett ypperligt utflyktsmål, speciellt i försommargrönska. Marjapellonmäki Efter en avstickare till Björkö kyrka åkte vi till Karhula där vi blev
presenterade händelseförloppet för striderna vid Marjapellonmäki under vinterkriget. Infanteriregemente, IR 10, som anlänt i oktober för befästningsarbeten, hade tilldelats detta avsnitt som eget försvarsområde i mitten av december. Trupperna bestod av nylänningar, många med bakgrund i de svenska skyddskårerna. Man hade byggt sex stödjepunkter varav Marjapellonmäki var försvarsområdets nyckel. Det låg på en kulle vars krön var 30 meter högre än ån Työppölänjoki. Fronten var här 800 meter bred. Normal besättning bestod av ett och ett halvt kompani samt fem maskingevär. Andra hälften av december utgjordes vardagen för IR 10 av anfall, motanfall och spaning. Januari var relativt lugnt men den svåra kölden, minus 40-50 grader, besvärade. Den 5 februari började hårda strider om Marjapellonmäki. Uppbrottsorder kom den 16 februari varefter man marscherade till Somme, 25-30
