Fanbäraren 4/22

Page 1

Beväringen i fokus

Nr 4 - December 2022 årgång 82

Löytönen ny kommendör

Vasa kustjägarbataljon har fått en ny kommendör. Atte Löytönen tillträdde som kommendör 1.10 2022. Löytönen tjänstgör nu för första gången vid Nylands brigad. Innan han tillträdde som bataljonskommendör vid brigaden, tjänstgjorde Löytönen vid Huvudstaben.

Den tidigare kommendören för Vasa kustjägarbataljon, Olli Rusanen, tjänstgör nu vid Försvarsministeriet.

Fanbäraren • 4/2022 2
Fanbäraren • 4/2022 3 Fanbäraren 8 12 När fysiken sätter stopp för tjänstgöringen För Edvin Ekman gjorde en gammal idrottsskada sig påmind och tjänstgöringen tog slut redan i början av rekrytskedet. 18 Amerikanskt besök på brigaden Under hösten har ett hundratal amerikanska soldater bott och övat vid Nylands brigad. Vi träffade några av dem. Den finlandssvenska försvarsdagen I oktober ordnades den stora finlandssvenska försvarsdagen i Lahtis. Programmet var både högklassigt och mångsidigt. 22 24 Arvi Tavailas första år i Kina Tidigare var han brigadkommendör vid Nylands brigad. Nu är han Finlands försvarsattaché i Kina. Möt Arvi Tavaila! 4. Brigadkommendörens krönika 5. Ledare 6. Beväringarna i siffror 8. Avtalssoldat vid brigaden 10. Emil Strandell 12. Edvin Ekman 14. Kamratmedling 16. Kristliga beväringsgruppen 18. Amerikaner på besök 20. Freezing Winds 22 22. Finlandssvenska försvarsdagen 24. Arvi Tavaila 27. Militärpastorns julhälsning 28. Beväringsbloggen 30. Hänt på brigaden 32. Ordförandens hälsning 33. Insamling 34. Gilledagen Redaktionsråd
Juha Kilpi Medlemmar Chefredaktör Jens Berg Kommendör Pekka Snellman
Atte Löytönen
Tamminen
Svenlin
utgivare
Chefredaktör
Ordförande Kommodor
Kommendör
Kommendör Tapani Linnamaa Kommendör Sampsa
Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendörkapten Andreas Jung Saara Sjöblom Kea Pesonen Jägare Lucas Jordi Lassenius Jägare Fred
Ansvarig
Kommodor Juha Kilpi
Jens Berg jens@montem.fi Ekonom Sirkkaliisa Cavonius Korrektur & översättning Saara Sjöblom Grafiker Jägare Lucas Jordi Lassenius Redaktör Jägare Fred Svenlin Pärmbild Jägare Elliot Simons Redaktionens adress Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion.fanbararen@gmail.com Tfn 0299 339 102 Tryckeri: Ab Forsberg Rahkola Oy Upplaga: 3000 exemplar, 4 nr/år & e-version ISSN 0358-1268 Aktia FI97 4055 4350 0040 63 4/22 Att välja det militära som yrke Varje år är det minst ett tjugotal beväringar som väljer att bli avtalssoldater vid Nylands brigad.

Brigadkommendörens hälsning

Task Force Red Cloud och Freezing Winds

Övningen utgör samtidigt slutkrig för de beväringar som snart kommer att hemförlovas. Förhållandena under övningen har igen en gång varit utmanande. Snö, hala berg och mörkret har medfört utmaningar för övningstrupperna både på land och till havs. Brigadens personal och i synnerhet de beväringar som snart hemförlovas har återigen visat sitt kunnande och stor yrkesskicklighet.

Temat för övningen Freezing Winds har varit samverkan, och brigadens trupper har denna gång övat under ledning av Kustbrigaden. Vi har också samarbetat med Gardesjägarregementet. Övningen har även intresserat många internationella aktörer. Vi har haft besökare från många länder och bl.a. från staben för Natos Allied Maritime Command (MARCOM).

Nylands brigads sätt och förmåga att operera med sin egen båtmateriel, i krävande skärgårdsförhållanden, har väckt mycket intresse. Amfibietruppsverksamheten utvecklas i många länder och den s.k. Arctic Littoral-funktionen och brigadens verksamhet har varit föremål för särskilt intresse.

Hösten har varit bråd i Nylands brigad. Det som gjort den speciell är Förenta staternas marininfanteris enhet, Task Force Red Cloud (TFRC), vars ca 130 marinsoldater har bott och verkat i brigaden i tre månaders tid. Soldaterna i marininfanteriet har varit en del av vardagen i brigaden i såväl soldathemmet, matsalen som på skjutbanan.

Deras närvaro har säkert varit en oförglömlig upplevelse för både beväringarna och personalen. Marininfanteriets soldater är yrkesskickliga, alltid positiva och samarbetet med dem har fungerat utmärkt. Deras besök har varit en ytterst lärorik upplevelse, säkert för båda parterna.

TFRC deltog i övningen Freezing Winds som en del av Nylands brigads övningstrupper och utgjorde en central faktor när det gäller produktion av underhållsförmågor. Transporterna, truppernas kompletteringar i skärgården och medicinalvården fick helt nya dimensioner i och med deras deltagande.

Året går mot sitt slut och snart är det tid att lugna sig och fira jul och nyår.

Det gångna året har varit mycket speciellt. Coronan, kriget i Ukraina, Finlands ansökan om medlemskap i Nato, det ökade antalet repetitionsövningar, Förenta staternas marininfanteri etc. har gjort året tungt, men speciellt.

Jag vill i synnerhet tacka stampersonalen vid Nylands brigad för stor yrkesskicklighet och ett väl utfört arbete. Det är svårt att tänka sig att någon annan än personalen vid Nylands brigad skulle ha klarat året bättre.

Fanbäraren • 4/2022 4
Vid Nylands brigad kulminerade hösten i övningen Freezing Winds, som var Marinens huvudkrigsövning i slutet av året.

Ledare En satsning på våra avtalssoldater är en investering för framtiden

Varje år anställs cirka 20 avtalssoldater vid Nylands brigad. De flesta av dem fortsätter i Dragsvik direkt efter att beväringstjänsten är avslutad. De här personerna är sannolikt våra framtida yrkesmilitärer. Tillräckliga resurser för handledningen av dem är samtidigt en investering i vårt framtida försvar.

Om man enbart ser till statistiken är en beväring vid Nylands brigad en svenskspråkig man från Österbotten som tjänstgör i 347 dygn. I det här numret av Fanbäraren har vi fokus på beväringen. Vi presenterar bland annat statistik över hur beväringarna i Nylands brigad fördelar sig utifrån hemort, språk, kön och längden på tjänstgöringen. Vi berättar också om hur många som avbryter sin tjänstgöring och vilka orsakerna till det är.

Men statistik är bara en del av sanningen. Statistiken berättar ingenting om hur de olika beväringarna upplever sin tid vid Nylands brigad. Varför vantrivs vissa medan andra stortrivs?

Den grupp som sällan lyfts fram är de beväringar som trivs så bra att de väljer att stanna i Dragsvik efter att tjänstgöringen är avklarad. En del stannar kvar som kockar, andra som chaufförer och vissa söker jobb inom sjukvården i Dragsvik. Men de flesta som stannar kvar för att jobba vid brigaden är avtalssoldaterna och de tillfälliga utbildarna på enheterna. Varje år anställer Nylands brigad cirka tjugo avtalssoldater varav de flesta börjar jobba genast efter att beväringstjänsten är avklarad. Motiven till att söka jobb som avtalssoldat är många. Vissa ser det som vilket sommarjobb som helst. Vissa planerar att söka till polisyrkeshögskolan eller till gränsbevakningsväsendet och ser jobbet som en merit för kommande studier. Men den största delen av avtalssoldaterna överväger en yrkeskarriär antingen som yrkesmilitär eller som underofficer.

Det finns ett stort behov av officerare i allmänhet och av svenskspråkiga officerare i synnerhet. Just nu finns det flera lediga tjänster vid Nylands brigad som kunde fyllas med svenskspråkiga officerare. Också regionalbyråerna behöver svenskspråkig personal för att kunna trygga service och uppbåd på svenska. I det täta militära samarbetet med Sverige är kunskaper i svenska också en fördel. Att välja det militära som yrke garanterar i det närmaste en säker anställning.

Gruppen som fortsätter jobba vid Nylands brigad efter tjänstgöringen är med andra ord en viktig resurs med tanke på både Försvarsmaktens och Nylands brigads framtid. Ju fler av de här personerna som sedan söker sig till Försvarshögskolan för att studera militärvetenskaper desto bättre är det för Nylands brigad i förlängningen.

Men för att kunna anställa de nya avtalssoldaterna krävs det resurser och tillräckligt med stamanställda på brigaderna. En avtalssoldat behöver stöd och handledning för att lära sig jobbet. Det betyder i klartext att det inledningsvis binder resurser. En satsning på tillräckliga resurser för att vägleda de färska avtalssoldaterna är en nödvändig investering i vårt framtida försvar.

Fanbäraren • 4/2022 5

Nylands brigads beväringar i siffror

“Tröskeln

för reglering

Temat för det här numret av Fanbäraren är ”beväringen i fokus”. Med tanke på det har vi samlat information om Nylands brigads beväringar och deras fördelning enligt hemort, modersmål, tjänstgöringstid och kön. Här presenteras resultaten med tillhörande grafik.

av beredskapen är låg”

Flottiljamiral Janne Huusko tillträdde i början av 2022 som Huvudstabens beredskapschef. Före det tjänstgjorde Huusko som kommendör för Kustbrigaden. Vi ställde den relativt nyutnämnda

Beväringarnas hemort

I början av 2022 var hela 39 % av beväringarna från Österbotten. Av brigadens beväringar var dock majoriteten från Nyland; 23 % från Helsingfors och 23 % från övriga Nyland. 13 % av beväringarna var från Egentliga Finland och 2 % var bosatta någon annanstans, till exempel på Åland eller utomlands.

6
13 % Egentliga Finland 39 %
2 % övriga 23 % Övriga
23 % Helsingfors
Österbotten
Nyland

Beväringarnas tjänstgöringstid

Av de hemförlovade från kontingenterna som ryckte in 2020 och 2021 tjänstgjorde 40 % i 165 dygn, 12 % i 255 dygn och nästan hälften, 48 %, i 347 dygn. De som tjänstgjorde 165 dygn utbildades till manskapsuppgifter och de som tjänstgjorde 255 dygn utbildades till manskapsuppgifter som kräver särskilda färdigheter. De som tjänstgjorde 347 dygn utbildades till underofficerare, officerare samt militärförare.

Beväringarnas modersmål

De flesta beväringar har svenska som modersmål. I kontingent 2/22 fanns det hela 84 % svenskspråkiga jämfört med de 14 % som hade finska som modersmål, medan 2 % hade något annat modersmål. Andra kontingenter brukar ha liknande siffror. Många finskspråkiga väljer Nylands brigad dels för utbildningens skull, dels för att lära sig bättre svenska.

Beväringarnas kön

Majoriteten av beväringarna är män, men båda könen finns representerade vid Nylands brigad. Av de hemförlovade från kontingenterna som ryckte in 2020 och 2021 var 97 % män och 3 % kvinnor. Av dessa kvinnor tjänstgjorde hela 82 % 347 dygn, jämfört med 40 % av männen från samma kontingenter.

Lucas Jordi Lassenius Jägare och grafiker

Fanbäraren • 4/2022 7
165 dygn 255 dygn 347 dygn

Från avtalssoldat till officer - en yrkesbana med garanterade jobbmöjligheter

Varje år erbjuds cirka 20 beväringar vid Nylands brigad jobb som avtalssoldater efter avslutad värnplikt. Jobbet som avtalssoldat är en naturlig språngbräda till studier inom miltärvetenskaper. Behovet av svenskspråkiga yrkesmilitärer är stort inom Försvarsmakten.

Nylands brigad erbjuder fler olika jobbmöjligheter för personer som vill stanna kvar inom det militära efter avslutad beväringstjänst. I slutskedet av värnplikten kan man söka jobb som avtalssoldat eller tillfällig utbildare vid grundenheterna.

–De vanligaste uppgifterna är utbildaruppgifter vid enheterna. Man fungerar som utbildare i en militärpluton, det vill säga man är underställd en plutonchef och utbildar beväringar, säger premiärlöjtnant Joakim Borgar som är avdelningsofficer inom utbildningssektorn vid Nylands brigad.

Förutom rent militära uppgifter kan det även finnas behov av exempelvis kockar och personal inom sjukvården via Nylands brigads samarbetspartner. Det finns också behov av beväringar som har tjänstgjort som chaufförer.

Som avtalssoldat erbjuds man vanligtvis först ett kontrakt på sex månader. De relativt korta kontrakten motiveras med att så många som möjligt ska få testa om yrket känns lämpligt.

–Vi kan även ge längre kontrakt om enhetschefen anser att den kunskap personen kan överföra till beväringarna är viktig och om personen är synnerligen lämplig för uppgiften. Som avtalssoldat kan man arbeta i maximalt tolv månader, säger Borgar.

För att få jobb som avtalssoldat bör man som beväring ha utfört ledarutbildningen.

–Om man vill söka sig vidare till en underofficers- eller officerskarriär bör man ha utfört ledarutbildningen. I praktiken kan man säga att 100 procent av de som söker jobb hos oss är beväringar som har tjänstgjort i 347 dygn. Generellt är det en fördel om den sökande har gått RUK, eftersom man då har erhållit grunder för att leda och delvis utbilda en pluton. Men RUK är dock inte ett krav för att kunna få jobb som avtalssoldat, säger Joakim Borgar.

Nylands brigad anställer cirka 20 avtalssoldater per år. Joakim Borgar säger att behovet av avtalssoldater är stort, men att det också kräver att det finns personal som kan vägleda de nya avtalssoldaterna i jobbet.

–Vi bör komma ihåg att för det mesta kommer en avtalssoldat direkt från sin tjänstgöring som beväring och personerna behöver därför vägledning och stöd. Det här medför extra arbete för enhetens personal. Under år 2022 har vi haft rekordmånga uppgifter som avtalssoldater. Vi hade hela 35 stycken, men mot slutet av året kunde vi inte fylla alla i och med att det inte fanns lämpliga kandidater för uppgifterna. Så just nu känns cirka 20 stycken avtalssoldater lämpligt, säger Joakim Borgar.

Fanbäraren • 4/2022 8
Cirka20avtalssoldateranställsvarjeårav Nylandsbrigadblanddemsomavslutarsinbeväringstjänst.Avdessaharipraktikenallatjänstgjort347dygnochutförtledarutbildningen. Foto:JägareLucasJordiLassenius.

VYKS vid Nylands brigad

En kandidatexamen i militärvetenskaper omfattar 180 studiepoäng och utbildningen tar tre år. Kandidaterna utexamineras som löjtnanter. Utbildningen ger behörighet för visstidstjänster som yngre officer. Efter kandidatexamen jobbar löjtnanterna vanligtvis i fem år innan de inleder sina magisterstudier i miltärvetenskaper. En magisterexamen omfattar 120 studiepoäng och studierna tar två år. En magister i militärvetenskaper utexamineras som premiärlöjtnant och utbildningen ger behörighet för ordinarie officerstjänster. Samma höst man utexamineras från magisterkursen befordras man till kaptenlöjtnant.

–Jobbmöjligheterna inom branschen är utmärkta. Du har en garanterad tjänstgöringsplats efter studierna. Tjänstgöringsplatsen beror sedan på vilken linje man har valt under studierna och hur läget ser ut i truppförbanden vid den tidpunkten. Därför är det inte garanterat att en svenskspråkig yrkesmilitär tjänstgör vid Nylands brigad som sin första uppgift efter utförd kurs, säger Joakim Borgar.

PremiärlöjtnantJoakimBorgaräravdelningsofficerinomutbildningssektornvidNylandsbrigad.Borgarmenarattjobbmöjligheterna ärutmärktafördemsomsiktarpåenmilitärkarriär,eftersomalla studerandevidFörsvarshögskolangaranterasentjänstgöringsplats efter studierna. Foto: Försvarsmakten.

Motiven till att söka jobb som avtalssoldat varierar mycket.

–Det finns flera personer som kan tänka sig en yrkeskarriär, antingen som yrkesmilitär eller underofficer. Vissa planerar också att söka till polisyrkeshögskolan eller gränsbevakningsväsendet och ser arbetet som avtalssoldat som en bra merit.

En del, främst personer från sommarkontingenten, ser uppgiften som vilket sommarjobb som helst. De här brukar jobba endast fram till att de sedan påbörjar sina studier vid en yrkeshögskola eller en högskola. Vi har dock strävat efter att inte anställa de vi vet att kommer att hoppa av för att inleda civila studier. Målsättningen med uppdragen som avtalssoldat är att rekrytera personal till Försvarsmakten, säger Joakim Borgar.

Stort behov av svenskspråkig personal

En karriär som yrkesmilitär kräver studier i militärvetenskaper. Officersutbildningen ordnas av Försvarshögskolan i Helsingfors och av de olika försvarsgrens-, vapenslags- och sektorskolorna runt om i Finland. Ansökningen till Försvarshögskolan sker under våren i samband med den gemensamma ansökan till tredje stadiets utbildningar.

–Om man inte har gått RUK som beväring kan man komplettera sin utbildning som underofficer med en plutonchefskurs som arrangeras av Markstridsskolan. I fjol var det sedan totalt 699 personer som sökte till Kadettskolan och 175 kom in. Man klarar utbildningen även om man har svenska som modersmål, men goda grundkunskaper i finska är nog behövliga, säger Joakim Borgar.

Utbildningen för underofficerare följer ett eget system där målet är att utbilda specialister inom det egna ansvarsområdet. Utbildningen består av fyra olika nivåer och tyngdpunkten ligger på lärande i arbetet. Kunskapen som krävs för att kunna avancera till följande nivå i utbildningen verifieras med yrkesprov.

–Den naturliga starten på den här karriären är att man tar anställning som avtalssoldat och söker en lediganslagen tjänst vid brigaden. Efter det söker man till grundutbildningen (perustaso), varefter man jobbar och fortbildar sig i cirka 10 år. Efter det följer allmänna studier (yleistaso), varefter man igen jobbar och fortbildar sig i cirka 10 år. Sedan finns ytterligare så kallade mästarstudier (mestaritaso), säger Joakim Borgar.

Nylands brigad ordnar även kontinuerliga fortbildningar för sin personal i samarbete med försvarsgrens- och vapenslagsskolorna runt om i landet. Fortbildningen skräddarsys med tanke på personens framtida tjänstgöringsuppgifter.

–Försvarsmakten och Nylands brigad har ett ständigt behov av svenskspråkiga yrkesmilitärer. I Nylands brigad har vi öppna officerstjänster som mycket väl kan fyllas med svenskspråkiga officerare. Även regionalbyråerna har behov av svenskspråkiga officerare för att kunna trygga service och uppbåd även på svenska, säger Joakim Borgar.

Fanbäraren • 4/2022 9

Emil Strandell vill bli yrkesmilitär - börjar med jobbet som avtalssoldat

Jobbet som avtalssoldat lockar många. En avtalssoldat får ansvar för utbildningen av beväringar och dessutom en egen vidareutbildning. Lönen är konkurrenskraftig. Vi har träffat avstalssoldaten Emil Strandell, som satsar på en framtida karriär inom Försvarsmakten.

Emil Strandell ryckte in vid Nylands brigad i kontingent 2/21. Han är en av dem som valde att söka jobb i Dragsvik direkt efter hemförlovningen.

–Jag märkte redan som barn att jag var intresserad av det militära. Både min pappa och min farfar diskuterade ofta historiska händelser och berättade om sin tid i militären. Jag har också släktingar som tidigare har tjänstgjort i FN. Försvarsfrågor har alltid funnits med i mitt liv på något sätt ända sedan tidig barndom, säger sergeant Emil Strandell.

Redan på högstadiet visste Strandell att han vill satsa på tjänstgöringen som värnpliktig. Han bestämde sig redan då för att målet är att tjänstgöra i tolv månader och han lade siktet på RUK. Då tänkte sig Strandell främst en framtida karriär som diplomat, men under gymnasietiden började tanken på en karriär inom det militära gro.

–Under det första året i gymnasiet gick jag på den säkerhets- och överlevnadskurs som MPK ordnar. Under kursen bodde vi i tält och fick olika sorters utbildningar, som till exempel i första hjälpen. Jag trivdes så pass bra att jag fortsatte gå på de kurser som ordnades. Det var då jag tänkte: Om jag trivs lika bra också med själva tjänstgöringen, som jag trivs på de här kurserna, blir nog det militära min framtid, minns Strandell.

Och visst trivdes han som beväring. Även om också Strandell, som alla andra, ibland kunde uppleva att det tidvis var jobbigt som beväring var känslan alltid efteråt att “inte var det här nu så förfärligt trots allt”. Han märkte att en yrkesbana inom det militära fortfarande lockade.

Tjänstgöringen bjöd dock också på en besvikelse. Strandell valdes inte till RUK.

–Det var en personlig besvikelse som sannolikt kommer att gräma mig länge. En utbildning i RUK var målet med min tjänstgöring. Men å andra sidan kan jag också glädjas åt Försvarsmaktens kriterier och standarder för att välja beväringar till RUK. Deras val bevisade att det inte enbart hänger på den egna viljan hos en sökande. De väljer de personer de tycker att passar bäst just då, resonerar Strandell.

Trivs som avtalssoldat

Under tiden som rekryt hade Strandell inte tänkt på alternativet att bli avtalssoldat vid Nylands brigad. Han hade i stället planerat att bli fredsbevarare och sedan söka till Försvarshögskolan.

Fanbäraren • 4/2022 10
EmilStrandellstortrivsmedjobbetsomavtalssoldat.HansmålärattsökaintillFörsvarshögsolan. Foto:JägareElliotSimons.

–Efter en tid som beväring började jag sedan inse att det kanske skulle vara en bra idé att först pröva på att också jobba som avtalssoldat. Jag tänkte att det kunde vara viktigt att testa att vara anställd “på riktigt” som utbildare och också på närmare håll få följa med hur stamanställda jobbar, säger Strandell.

Själva ansökningsprocessen för att bli avtalssoldat beskriver Strandell som smidig, även om den innehöll både olika säkerhetsutredningar och intervjuer. Nylands brigad erbjuder först en anställning på sex månader.

Marinen övade skarpa skjutningar och begränsande av landstigningar i samband med övningen Viola 22.

Också Strandell fick först ett avtal på sex månader. Det nuvarande avtalet löper ut i slutet av året, men både Strandell och Nylands brigad har signalerat ett intresse att förlänga avtalet.

Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.

–Jag har trivts mycket bra med jobbet som avtalssoldat. Jag trivs med att få utbilda, och i takt med att man lär sig saker får man även mera ansvar. Nu har jag till exempel fått rättigheter att övervaka vapen och hålla olika tester, som till exempel löp- och muskeltest för beväringarna, säger Strandell.

Under rekrytskedet sköter avtalssoldaterna själva flera delar av utbildningen. I följande skede, när jägarna får sin vapenslagsutbildning, fungerar avtalssoldaterna mestadels som hjälputbildare och stödjer huvudutbildaren.

–Höjdpunkten hittills var när vi hade amerikanskt besök under en övning i augusti. Jag fick följa med en kustrobotgrupp ute på Russarö när vi avfyrade en riktig kustrobot. Det var en ganska tuff upplevelse. Överlag uppskattar jag att Nylands brigad satsar på vidareutbildning av personalen. Jag hade inte tidigare fått utbildning i hur en kustrobotgrupp fungerar, berättar Emil Strandell.

Strandell upplever att han fått allt det stöd han behöver av den stamanställda personalen.

–Särskilt i början när man har sina första utbildningar får man mycket hjälp. Vi gick grundligt igenom vad man skulle göra. Sedan finns också alla delar i utbildningen tydligt beskrivna i våra digitala system. Man kan enkelt kolla vilka krav som ställs på en enskild utbildning. Men när jag har varit osäker på något har jag bara frågat av någon stamanställd och alltid fått svar, säger Strandell.

Han beskriver också lönen som konkurrenskraftig. –När jag jämför med kompisar, som till exempel efter tjänstgöringen har börjat jobba i butiker eller på dagis, är jag nöjd med den lön jag får som avtalssoldat. I början får man endast en grundlön, men ju mer ansvar man får och ju fler dagar man har i skogen desto högre blir också lönen, säger Strandell.

Målet är en karriär som yrkesmilitär

Just nu ligger Strandells fokus på jobbet som avtalssoldat vid Nylands brigad, men drömmen om att sedan fortsätta som fredsbevarare lever fortfarande.

–Jag har under så många år tänkt att jag en dag vill testa att vara fredsbevarare. En dag kommer jag nog att förverkliga den drömmen. Vart i världen jag far vet jag inte, men jag kan föreställa mig att alternativen sannolikt ökar i samband med Finlands medlemskap i Nato, säger Strandell.

På längre sikt vill Strandell jobba för Försvarsmakten.

–Plan A är att ansöka till Försvarshögskolan, men jag är medveten om att det är svårt att komma in. Det är en ansökningsprocess där du ska visa att både kroppen och huvudet håller för utbildningen och jobbet. Det ställs för det första fysiska krav och så är det dessutom skriftliga prov du inte kan förbereda dig på. Det är en tuff konkurrens om platserna. Enligt statistiken är det mellan 600 och 900 som ansöker varje år och endast 100-200 blir antagna, berättar Strandell.

För Emil Strandell är tanken på att en dag tjänstgöra som yrkesmilitär vid Nylands brigad lockande.

–Det beror sedan på vilket vapenslag man studerar. Studieinriktningen bestämmer var man får sin första arbetsplats. Senare i karriären kan det ju förstås också dyka upp olika möjligheter,till exempel olika stabsfunktioner, där vapenslagsutbildningen inte är lika avgörande. Jag satsar att nå så högt och så långt det bara är möjligt, säger Strandell.

KanskeviendagfårseEmilStrandellsombrigadkommendörförNylandsbrigad?

–Det är nog ganska många steg som ska avklaras före det. Men som tanke låter det inte så tokigt, skrattar Strandell.

Fanbäraren • 4/2022 11

Ryggen satte stopp för Edvin Ekmans tjänstgöring

Cirka 15 procent av beväringarna avbryter sin tjänstgöring. De flesta gör det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa. Andelen som avbryter på grund av psykisk ohälsa har ökat under de tio senaste åren. Vi har träffat Edvin Ekman, som tvingades avbryta sin tjänstgöring på grund av en gammal ryggskada.

Andelen beväringar som avbryter sin tjänstgöring vid Nylands brigad är ungefär lika stor som vid övriga brigader i landet. Bland de som rycker in på vintern är det cirka 20 procent som avbryter, medan andelen ligger på cirka 14 procent för sommarkontingenternas del. Majoriteten av de som avbryter tjänstgöringen gör det under de första veckorna av rekrytskedet.

Antalet personer som avbryter har på det stora hela legat på samma nivå under de senaste tio åren, men en viss ökning kunde ses under pandemin. Då präglades tillvaron av specialarrangemang för att undvika smittspridningen. En konsekvens var att beväringarna då hade färre men längre permissioner.

Tvingades avbryta efter några dagar

En av dem som syns i statistiken är Edvin Ekman. Han är 19 år, student från Gymnasiet Grankulla samskola och hemma i Kyrkslätt. Ekman ryckte in vid Nylands brigad i kontingent 2/2022.

–Före inryckningen hade jag mestadels positiva tankar om den kommande tiden i Dragsvik. Jag tänkte att det blir ett äventyr och jag siktade på att skaffa mig en ledarutbildning och tjänstgöra ett år. Man hade ju hört olika berättelser av dem som tjänstgjort tidigare. Vissa tyckte att man kunde ha gjort något vettigare av tiden, medan andra sa att det är roligt och att man ska ta vara på tiden där, säger Edvin Ekman.

Ekman var en lovande handbollsspelare. Han var uttagen till flera nationella läger och tränade målmedvetet tills han fick allvarliga ryggproblem. Han rehabiliterade sin belastningsskada i ett år, men skadan i kombination med avbrottet på grund av pandemin gjorde att han för två år sedan avslutade sin satsning på handbollen.

Läkargranskningen före uppbådet förlöpte utan problem. Då hade Ekman endast mindre känningar av sina ryggbesvär och han tänkte att ryggen nog kommer att hålla för tjänstgöringen. Också själva inryckningen och inledningen av tjänstgöringen fungerade bra.

Nylands brigad övade operationer i skärgården tillsammans med svenska Amfibieregemente 1 under övningen Ester 22 Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.

Fanbäraren • 4/2022 12
pågrundavproblemmedryggen.Deflestasom tvingasavbrytasintjänstgöringgördetpågrund avfysiskellerpsykiskohälsa.Foto:JensBerg.
EdvinEkmantvingadesavbrytasintjänstgöring

–Det är klart att det var lite jobbigt när flickvännen släppte av mig vid porten, men att flytta in en stuga med andra man inte känner var inga problem. Jag hade via handbollen varit på en del läger så jag var van vid att bo med främmande människor. Vi hade också en mycket bra undersergeant och jag råkade dessutom känna en annan rekryt i stugan, berättar Ekman.

Men endast efter några dagar i tjänst sa ryggen stopp.

–Det var jättejobbigt, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag tänkte att ingen kommer att ta mig på allvar. Redan att stå i “asento” gjorde ont. Sedan en dag under lunchen kunde jag inte ens sitta i matsalen på grund av smärtan. Jag talade med vår undersergeant som tack och lov tog mig på allvar, säger Ekman.

Marinen övade skarpa skjutningar och begränsande av landstigningar i samband med övningen Viola 22.

Statistiken från Nylands brigad följer i stora drag samma mönster som på nationell nivå. När man granskar de tre senaste kontingenterna vid Nylands brigad (2/21, 1/22 och 2/22) har totalt 335 beväringar avbrutit tjänstgöringen.

Bland de här avbröt 60 procent av hälsoskäl, 37 procent ansökte om civiltjänst och resten var frivilliga, kvinnliga beväringar som avbröt. I de här tre kontingenterna var det mellan 30 och 60 personer som ansökte om att göra civiltjänst i stället.

Försvarsmakten har försökt mjuka upp den första tiden av tjänstgöringen för att minska andelen som avbryter. Bland annat har man inga tyngre stridsövningar under de första veckorna och så ger man beväringarna mera fritid för att kunna hålla kontakten hem.

Att avbryta tjänstgöringen är ingenting man som beväring själv fattar beslut om. Det krävs antingen ett utlåtande från läkaren eller att man anhåller om att göra civiltjänst i stället.

Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.

För Ekman blev det två olika besök hos läkare som undersökte honom. Slutresultatet var att han fick så kallade “e-papper”, vilket betyder att han diagnostiserades med en sjukdom eller en skada som behöver vård men som kan gå om.

Psykisk ohälsa syns i statistiken

På nationell nivå är den största orsaken till att tjänstgöringen avbryts medicinska skäl. Cirka 75 procent av de som avbryter tjänstgöringen gör det på grund av antingen fysisk eller psykisk ohälsa.

Enligt statistik från Försvarsmakten har andelen som avbryter tjänstgöringen på grund av psykisk ohälsa ökat. Under de senaste tio åren har andelen ökat från 35 till 45 procent. Ökningen förklaras med att fler beväringar lider av ångest och depression. Också andelen beväringar med olika drogproblem har ökat under de senaste tio åren.

Bland de som avbryter sin tjänstgöring på nationell nivå väljer cirka 20 procent civiltjänst i stället. Årligen är det cirka 900 finländska beväringar som avbryter den militära tjänstgöringen för att istället ansöka om att göra civiltjänst. Just nu är det ett stort tryck på Civiltjänstcentralen, vilket i värsta fall leder till att man kan tvingas vänta flera år innan man kan inleda civiltjänstgöringen.

I statistiken syns också frivilliga, kvinnliga beväringar som avbryter tjänstgöringen under rekrytskedet. Den största orsaken till att de avbryter är fysiska hälsoskäl.

Nytt beslut om två år

För Edvin Ekman var det alltså den gamla ryggskadan som satte stopp för tjänstgöringen redan under den första veckan som rekryt.

–I stugan var det blandade reaktioner på att jag tvingades avbryta. Vissa förstod mig och gjorde inget större nummer av det medan andra nog såg lite snett på mig när jag låg i sängen och läste medan de själva var ute och svettades, minns Ekman.

Enligt det utlåtande Ekman fick av läkarna tillåter hans rygg inte tjänstgöring under de närmaste två åren, men han ska undersökas på nytt under våren 2024. Om ryggen konstateras vara i skick vid den granskningen fortsätter hans tjänstgöring då.

–Det var en lättnad att få åka hem då, men jag vet inte riktigt vad som händer om två år. Jag har börjat studera nu och trivs utmärkt med mina studier. Jag vet inte hur min rygg mår om två år och hur helheten ser ut då. Antingen är min rygg inte i skick då heller eller så är den i skick, eller så väljer jag civiltjänst. Jag vet inte, jag har det här framför mig, säger Ekman.

Fanbäraren • 2/2022

Fanbäraren • 4/2022

1313

Nylandsbrigadsbeväringskommittéärnågraavdemsomharfåttutbildningikamratmedling.Påbildensyns(frånvänster):jägareElliotSimons,jägareIsakSkåtar, undersergeantAleksiNiskanen,socialkuratorJonasStreng,jägareFredSvenlinoch jägareLucasJordiLassenius.Foto:JägareElliotSimons

Kamratmedling testas vid Nylands brigad

Försvarsmakten arbetar aktivt för att motarbeta diskriminering och osakligt bemötande. Genom ett nytt projekt har nu Nylands brigad som första truppförband i Finland fått testa ett nytt redskap att använda sig av för att ta itu med dessa saker. Med hjälp av utbildade kamratmedlare bland beväringarna kommer lindrigare tvister mellan beväringar att kunna lösas på ett helt nytt sätt.

Marinen har år 2022 utarbetat ett nytt verksamhetsprogram mot osakligt bemötande och diskriminering, i vilken ingår bland annat kamratstöd och medling. Nylands brigad förverkligar under hösten som första truppförband i Finland ett pilotförsök med kamratstödsmodellen. Tillsammans med utbildare från Finlands Forum för Medling r.f (FFM) och deras VERSO-program har Marinen skapat en utbildningsmodell för kamratmedling. Förhoppningen är att lindrigare tvister mellan beväringar framöver alternativt kommer kunna lösas med hjälp av medling redan i ett tidigt stadium.

–Målsättningen är att främja identifiering och lösning av problemsituationer i ett så tidigt skede som möjligt, genom att utbilda och ta i bruk medling, samt en genom uppföljning av processen. Genom att beväringarna utbildas i medling så förstärks identifieringen och större konflikter undviks, berättar Nylands brigads socialkurator Jonas Streng

Streng är tillsammans med militärpastor Markus Weckström huvudpersonerna på brigaden vad gäller det praktiska genomförandet av projektet. De har fått utbildning av utbildare från VERSO i restorativ medling, ett medlingssätt där parternas välmående och försoning sätts i fokus istället för hot om straff och påföljder. I och med detta fungerar han som närmaste kontaktperson och handledare i medlingsfrågor för de beväringar som fungerar som kamratmedlare på brigaden.

Streng menar att han i sitt arbete som socialkurator ser ett behov av denna satsning. Han berättar att det på brigaden, liksom också i övriga samhället i arbetsgemenskaper och i skolor, uppstår missförstånd och konfliktsituationer där människor gynnas av att kommunicera med varandra. I en välmående arbets- och tjänstgöringsgemenskap kan personalen samt beväringar i stället kanalisera sin energi till att sköta sina grundläggande uppgifter.

Fanbäraren • 4/2022 14

–Precis som i det övriga samhället i arbetsgemenskaper samt till exempel i skolorna uppstår det missförstånd och konfliktsituationer där människor gynnas av att kommunicera med varandra. I en välmående arbets- och tjänstgöringsgemenskap kan personalen samt beväringar istället kanalisera sin energi till att sköta sina grundläggande uppgifter.

Enligt undersökningar har man i skolor som använder sig av VERSO-medling konstaterat mycket goda resultat: 89 procent av parterna har ansett att de i medlingen fått berätta sin syn på vad som hänt i konflikten och att man lyssnat på dem, samtidigt som 95 procent av kamratmedlingarna leder till ett avtal som parterna håller sig till.

Restorativ medling som grund

Metoden som används inom projektet kallas för restorativ medling. Inom restorativ medling ligger fokus inte på att peka finger och dela ut straff, utan målet är att parterna får möjlighet att uttrycka sig och känna sig hörda, samt att konfliktsituationerna reds ut i ett tidigt skede och hindras från att växa sig stora.

I medlingssessionen ingår att bägge parterna får berätta sin egen synvinkel, förklara hur det känns och fundera på hur man kunde lösa tvisten. Medlarna finns till för att hjälpa parterna att föra ett konstruktivt samtal, och de får inte utdela straff åt någondera parten. Medlarna har också strikt tystnadsplikt gällande allt som framkommer i samtalen. I slutet av medlingssessionen gör parterna ofta upp ett avtal, som följs upp efter en överenskommen tid.

Som medlare fungerar utvalda beväringar som ansetts lämpliga för uppgiften, som innan de börjar fungera som medlare genomgår en kurs via VERSO. Medlarna jobbar alltid parvis. Varje grundenhet har egna enhetsrepresentanter som medlar i situationer på sin egen enhet. Som handledare och övervakare för medlingen fungerar brigadens psykosociala team.

Frivillighet är A och O

Tanken är att kamratmedlarna ska hjälpa beväringar som hamnat i konflikt med varandra. Medlingen är alltid frivillig och bygger på en vilja att reda ut konflikten samt på att beväringarna har förtroende både för medlingen som koncept och för de beväringar som fungerar som medlare. Medlarna ska inte själva lösa konflikterna, utan tanken är att de hjälper de inblandade beväringarna att själva hitta en lösning på tvisten.

Eftersom restorativ medling alltid bygger på frivillighet är det upp till beväringarna själva att välja om de vill ta hjälp av medling för att lösa sina situationer. Ifall man är intresserad går det att vända sig till någon man har förtroende för, som sedan för det vidare.

–Anmälan kan komma från beväringen till exempel till kamratmedlarna eller till personalen, som sedan rapporterar vidare till det psykosociala teamet samt övriga behövliga. Beroende på situationen så överväger man medling som metod eller om andra åtgärder skall vidtas, berättar Streng.

Trots att det uttryckliga målet bakom satsningen på kamratmedling är att ingripa i konflikter innan de hunnit växa sig stora är detta inte alltid möjligt. Det kommer fortsättningsvis uppkomma situationer där problemen är av en art som inte kan lösas enbart med hjälp av medling. Medling är tänkt att användas endast i situationer där inget formellt övergrepp eller brott har skett, men om sådant redan skett kommer fortsättningsvis gamla förhållningssätt gälla.

Känns som ett steg i rätt riktning

En av dem som utbildats för uppgiften som medlare är jägare Joacim Oksanen, som fungerar som arbets- och studieombudsman vid Nylands brigads beväringskommitté. Oksanen tycker att satsningen på kamratstöd är ett steg i rätt riktning, eftersom det ibland oundvikligen uppstår dispyter och osämja beväringar emellan.

–Det känns bra att veta att man även uppifrån strävar efter att utveckla tjänsteförhållandena till det bättre. Jag har nog flera gånger under min tjänstgöringstid, speciellt under rekrytskedet, kommit i kontakt med situationer där jag tror medling hade kunnat vara till nytta. Redan någon situation som kan lösas genom medling är ett plus för de inblandade, anser Oksanen.

Nylands brigad inleder pilotprojektet som första truppförband i Finland under perioden 1.7.2022 - 31.12.2022, och projektet berör hela personalen, beväringar och anställda. Projektet följs upp och rapporteras till Marinen. En utvärdering kommer att genomföras i december 2022 där personalen och beväringar får säga vad de har tyckt. Tanken är att konceptet med utökat kamratstöd och möjligheten till kamratmedling är något som ska utökas och på sikt spridas inom Marinen som en del av det nya verksamhetsprogrammet mot osakligt bemötande och diskriminering.

Fred Svenlin Jägare och redaktör

Fanbäraren • 4/2022 15

Beväringarna i huvudrollen när Kristliga beväringsgruppen samlas

Ipastorskansliet på tisdagar och i soldathemmets bibliotek på torsdagar. Kristliga beväringsgruppen samlar beväringar till diskussioner kring kristen tro och den militära vardagen två gånger i veckan.

Det finns många saker som gör Nylands brigad unikt som truppförband i Finland. En sak är det svenska språket, en annan är den gröna baretten. En tredje är Kristliga beväringsgruppen, KBG, som har funnits på brigaden och bedrivit verksamhet ända sedan 1951.

KBG:s historia går tillbaka redan till år 1951. Vid den tiden fanns det en grupp frikyrkliga beväringar som upplevde att de ville ha lite mera andlig mat under sin beväringstid. De gick direkt till brigadkommendören för att fråga om de skulle få grunda en grupp för kristna beväringar på brigaden. Brigadkommendören var villig och medgörlig och informerade dåvarande brigadpastorn, som naturligtvis samtyckte till det här. Sedan starten 1951 har KBG sedan varit en del av vardagen i Dragsvik.

Kännetecknande för KBG är att dess verksamhet allt sedan starten har levt helt och hållet på beväringarnas engagemang. Nylands brigads militärpastor Markus Weckström betonar att gruppen fortsättningsvis hålls igång av beväringarna själva, men att han som militärpastor på brigaden förstås är med och stöder verksamheten.

- Det är något som idag är en del av det kyrkliga arbetet och som vi gärna stöder, men initiativet har kommit från beväringar. Ansvaret att upprätthålla och att hålla igång verksamheten ligger också fortfarande på beväringarna.

Jag brukar säga att KBG inte är militärpastorns bönegrupp, berättar Weckström.

Kvällssamlingarna som primär verksamhetsform

Kristliga beväringsgruppen samlas vanligtvis två gånger i veckan. Under samlingarna får beväringarna möjlighet att diskutera om de har något särskilt de vill ta upp. Hur samlingarna ser ut varierar från gång till gång, men till det centrala hör varje gång diskussion och andakt. Jägare Natanael Lindblom och elevkorpral Pinja Länsikallio är två beväringar som under sin tjänstgöring har varit aktiva inom KBG. De trivs med det nuvarande upplägget på kvällssamlingarna där de själva får möjlighet att ta en aktiv roll i diskussionerna..

- Upplägget på samlingarna varierar ganska mycket från gång till gång, berättar Länsikallio. Vi brukar börja med att prata om våra personliga upplevelser under de senaste dagarna och vad som har hänt i våra liv. Sedan brukar vi ofta gå in på något mer religiöst som har en anknytning till det vi har talat om.

- Man kan ganska l ångt själv påverka innehållet med vad man tycker och tänker, tillägger Lindblom. Samtalsämnena blir ofta djupa. Det brukar bli riktigt intressanta diskussioner när människor har lite olika åsikter.

Fanbäraren • 4/2022 16
Ikristligabeväringsgruppendiskuteras stortsomsmått.Påbildensyns(frånvänster):elevkorpralPinjaLänsikallio,jägare NatanaelLindblomochjägareFredSvenlin. Foto:JägareElliotSimons.

Vid sidan av möjligheten att diskutera är andakten en av de viktigaste delarna av KBG:s kvällsmöten. Markus Weckström säger att KBG:s kärna ligger i just det faktum att man varje kväll håller en andakt.

- En central bit i det att vi samlas är det att vi åtminstone håller en andakt. Hur det sedan ser ut kan variera, vill man slå upp Bibeln och köra ett litet bibelstudium eller ta ett tema och tala kring det, eller titta på någon filmsnutt eller vad det nu råkar vara. Det varierar lite. Det viktigaste är att vi inte bara samlas tillsammans utan också kommer inför Gud och låter oss förkvickas av hans närvaro, berättar Weckström.

KBG:s övriga verksamhet

Förutom dessa kvällssamlingar har också KBG genom åren haft ett antal andra verksamhetsformer. Från starten och ända fram till åttiotalet var det vanligt att KBG åkte på påskresor, främst till Österbotten, där de besökte församlingar, vittnade om sin tro, sjöng och spelade. Ofta var det frågan om drygt ett dussin beväringar som åkte iväg med en liten buss på dessa resor. Påskresorna skedde helt på beväringarnas eget initiativ och var möjliga att göra eftersom tjänstgöringstiden då var som minst åtta månader och utbildningstakten en annan. Det fanns alltså både utrymme och vilja att göra sådana resor. Småningom dog dock denna verksamhetsform av sig själv någon gång i slutet av åttiotalet.

I stället för påskresorna hade KBG i början av nittiotalet utvecklat en ny form av verksamhet. I takt med att större ungdomsevenemang såsom Höstdagarna, Ungdomens Kyrkodagar, Midvinterveckan, pingstkyrkans påskevenemang och motsvarande evenemang växte fram och blev större, började KBG sända ut beväringar på kommenderingar till dessa tillställningar. Dessa kommenderingsresor har sedan utvecklats till att bli en väsentlig del av KBG:s verksamhet.

Till kommenderingen skickas individer som har varit aktiva i KBG. Förutom att de hjälper med praktiska arrangemang på dessa tillfällen så fungerar de också som representanter för brigaden.

Under kommenderingarna får de förmedla en bild utåt av att kristna vill och kan tjänstgöra i militären, samtidigt som de förstås får berätta om sina upplevelser av sin tjänstgöring hittills. På det här sättet så fungerar KBG som en aktiv och en levande kontakt till en relativt bred front hos den kyrkliga delen av Svenskfinland.

NylandsbrigadsmilitärpastorMarkusWeckströmunderstödergärna KBG:sverksamhet.Foto:JägareElliotSimons.

Still going strong

Efter över 70 år av regelbunden verksamhet lever alltså Kristliga beväringsgruppen kvar på Nylands brigad tack vare aktivt engagemang från beväringarnas sida. Militärpastor Markus Weckström menar att kvällssamlingarna har varit väldigt omtyckta av de beväringar som medverkat.

- I slutet av tjänstgöringen brukar vi ordna TJ-kvällar, där beväringarna har fått säga vad KBG betytt för dem. Många har använt ordet oas, och det tycker jag är väldigt roligt. En oas är en plats dit man kommer och blir får nya krafter och får dricka och vila, berättar Weckström.

På samma linje rör sig Lindblom när han ska beskriva KBG:s betydelse.

- Det kan bli väldigt stressigt här i militären och det är bra att ha människor att tala med, och det finns verkligen här i KBG. Det finns en stark gemenskap, det är mera avslappnat än resten av vardagen, berättar Lindblom.

Kristliga beväringsgruppen är unikt för Nylands brigad i och med sin långa historia och sitt namn. I övriga truppförband i Finland finns inte motsvarigheter. Trots att kristna nog samlas så gott som överallt är det unikt för Nylands brigad att ha en så välkänd, kontinuerlig och anrik grupp för kristna beväringar som Kristliga beväringsgruppen.

Fanbäraren • 4/2022 17

USA:s marin på besök: “Vi ger vitsordet nio”

Idrygt två månaders tid har trupper från Förenta staternas marinkår bott på Nylands brigad och deltagit i brigadens övningar. Samarbetet mellan trupperna har fungerat utmärkt och båda sidorna har lärt sig mycket av varandra. De amerikanska soldaterna säger sig ha trivts mycket väl i Dragsvik.

Det var i slutet av september som det blev klart att en avdelning från Förenta staternas marinkår ska komma till Finland för att tillbringa drygt två månader på Nylands brigad. Det är fråga om en trupp på närmare 150 soldater som hör till logistikavdelningen 2nd Marine Logistics Group inom Förenta staternas marinkår.

Vistelsen är ett resultat av ett intensifierat samarbete mellan den finska marinen och Förenta staternas flotta samt marinkår, och syftet har varit att öva och förbättra samverkan mellan Nylands brigads trupper och den amerikanska logistikavdelningen. Under oktober och november har den amerikanska avdelningen deltagit i brigadens verksamhet och haft nära samarbete med Nylands brigads trupper, bland annat genom att delta i övningen SYD 2/22. Höstens övningar kulminerade i månadsskiftet november-december i Marinens huvudkrigsövning Freezing Winds 22.

Som inkvarteringsplats lät Nylands brigad tidigare under hösten bygga ett nytt inkvarteringsområde av containrar där de amerikanska soldaterna har bott. De har också väldigt långt använt sig av samma utrymmen som de finska

beväringarna, såsom garnisonsrestaurangen Creutz för mat och brigadens idrottshus för träningsmöjligheter. Detta har lett till att de finska beväringarna och de amerikanska soldaterna haft mycket att göra med varandra, såväl under övningar som inom brigadområdet, och därmed fått många möjligheter att samverka med varandra.

Ett steg ut i det okända

Undersergeanterna (corporals) Ethan Cameron från Boston i Massachusetts och Christopher Carpenter från Shinglehouse i Pennsylvania är två av de amerikanska soldater som kommit till Nylands brigad. De har båda varit en del av Förenta staternas marinkår i drygt två år och har därigenom fått många upplevelser från olika håll i världen. Cameron och Carpenter har båda trivts mycket bra på brigaden och har nästan enbart gott att säga om sin vistelse.

- Det har varit toppen! Vi kan inte klaga alls, vi har haft möjlighet att gå runt, göra allt möjligt, vi har tränat mycket tillsammans med de finska beväringarna. Vi tycker allt det har varit toppen, berättar Cameron.

Fanbäraren • 4/2022 18
ChristopherCarpenterochEthanCameron hargillatsinvistelsevidNylandsbrigad. Foto:JägareLucasJordiLassenius

Beskedet att de skulle åka med sin trupp till Nylands brigad fick de med väldigt kort varsel, bara en kort tid innan de åkte iväg. Före det visste varken Cameron eller Carpenter mycket om Finland eller den finska militären.

- Jag visste inget alls om Finland, medger Carpenter. Jag hade varit med på geografilektionerna så jag visste var det fanns på kartan men det var det enda. Vår enhet har också tränat i Norge så vi visste ungefär vad vi skulle förvänta oss angående klimatet och terrängen och sånt.

- Vi visste dock inget om Finlands militär, berättar Cameron.

Skillnaderna har blivit tydliga

Trots att beskedet att de skulle åka till Nylands brigad kom med kort varsel och soldaterna inte visste så mycket om Finland eller Nylands brigad från förr, så har de praktiska arrangemangen enligt undersergeanterna förlöpt mycket bra. Den amerikanska avdelningen har fungerat som en egen enhet, och de har behållit sina egna rutiner och tillvägagångssätt även om de bott inom Nylands brigads garnisonsområde.

Den största skillnaden mellan finländarna och amerikanerna var till en början språket. Speciellt i början var språkbarriärerna stora och det tog en stund att anpassa sig till flerspråkigheten. Dessutom märks det att det finns skillnader mellan länderna i hur man gör saker.

- Vi har märkt att vi gör en del saker lite annorlunda men grundidéerna är desamma. Det mesta fungerar nog liknande hos oss båda men vi kan ibland ha olika sätt att utföra saker, filosoferar Cameron.

En stor skillnad mellan Finland och USA är också maten. Under sin tid på Nylands brigad har de amerikanska trupperna bland annat ätit i garnisonsrestaurangen Creutz och regelbundet besökt brigadens soldathem. Skillnaden i matkultur blev snabbt tydlig för de amerikanska soldaterna.

- Det är jättestor skillnad mellan den mat ni har här och vad vi är vana med. Jag skulle säga att USA har mycket mer proteinbaserad mat jämfört med det vi får här, berättar Carpenter

Den finska maten får dock gott betyg av Cameron och Carpenter.

- Av någon anledning så älskar jag hotdogarna från Soldathemmet, berättar Cameron. De är något av det bästa jag har ätit. Potatismosen är också bra, och pizzan är otroligt bra här. Och köttet också. Jag har ätit väldigt gott kött här ute.

Skogen och stormgevären intresserar

Tack vare det täta samarbetet mellan de amerikanska trupperna och Nylands brigads beväringar har båda sidorna fått mycket tid att bekanta sig med och lära sig av varandra. Carpenter säger sig vara imponerad av beväringarnas kunskap, med tanke på den relativt korta tid de har hunnit utbildas. Även de mer erfarna amerikanska soldaterna säger sig ha lärt sig mycket nytt tack vare samarbetet. De lyfter speciellt fram de finska truppernas förmåga att använda sig av terrängen som något de har lärt sig av.

- Vi är vana att jobba ute på större och öppnare ytor än ni har här. Här har vi fått bra träning i att använda den finska terrängen med mera skog, berättar Cameron.

- Det har varit intressant att se hur de finska trupperna opererar som terrängtrupper i skog, fortsätter Carpenter. De har lärt oss mycket, till exempel hur man håller ihop när man inte kan se varandra och sånt.

Även de finska stormgevären RK 62 har väckt de amerikanska soldaternas intresse. De har fått lektioner i hur man använder gevären och även fått möjlighet att provskjuta smällpatroner med dem. Cameron menar att stormgevären är mycket lättare och enklare att röra sig med än de amerikanska handeldvapnen, speciellt i stridssituationer. Han menar också att RK 62:orna har varit mycket lättare att förflytta sig runt objekt med, lättare att bära och enklare att hålla under kontroll när man skjuter.

Efter drygt två månader håller 2nd Marine Logistics Group på att packa ihop för hemresan i början av december. När Cameron och Carpenter ska sammanfatta sina upplevelser på Nylands brigad har de nästan enbart gott att säga.

-På en skala från ett till tio skulle jag ge denna erfarenhet vitsordet nio. Vi är verkligen inte besvikna med Finland, avslutar Cameron.

Fanbäraren • 4/2022 19

ÖvningenFreezingWindsägderum under krävande väderförhållanden och samladetotaltnärmare5000personertill internationelltsamarbete. Foton:Jägare Elliot Simons.

Freezing Winds 22 - en övning för lägen som eskalerar snabbt

Marinens huvudkrigsövning under hösten, Freezing Winds 22, ordnades 22.11-2.12. I den internationella sjökrigsövningen deltog trupper från Försvarsmaktens samtliga försvarsgrenar samt rikligt med internationella partner.

I övningen deltog sammanlagt 23 örlogsfartyg, underhållsoch stödfartyg och transportbåtar samt kust- och marktrupper. Den totala övningsstyrkan var cirka 5000 personer.

Målet för övningen, som genomfördes på Finska viken och Skärgårdshavet, var att öva internationella, gemensamma operationer i de förhållanden som råder längs den finländska kusten och på Östersjön samt att Marinen fick öva att lämna och ta emot internationellt bistånd.

Nylands brigad deltog i övningen Freezing Winds tillsammans med USMC:s Task Force Red Cloud, som har varit en del av brigaden sedan oktober. För Nylands brigads del var temat för övningen förflyttning av trupper till operationsområdet samt begränsande av fiendens landstigning tillsammans med den övriga Marinen, Armén och utländska trupper.

Brigadens sammanlagda övningsstyrka var ca 1000 personer, 15 båtar och över 140 fordon. En viktig målsättning för Nylands brigads trupper var att tillsammans med deltagande staber planera och leda genomförandet av olika operationer i ett scenario där läget eskalerar snabbt. Under övningen övades även återställandet av truppernas stridsvärde, vilket gjordes tillsammans med Kustbrigadens och USMC:s logistikförmågor. De rådande väderförhållandena krävde att speciell uppmärksamhet fästes vid upprätthållandet av truppernas funktionsförmåga.

Att samordna samtliga enheters förflyttning och anfallsplaner utmanade de övande cheferna och ökade samtligas kunnande att fungera tillsammans och att effektivt utnyttja de förmågor som stod till förfogande. Traditionellt har samövningarna krävt att Nylands brigads trupper anpassar sig till att använda båda inhemska språken, men denna gång fick brigadens deltagare öva sig i att uppgöra planer och order på finska, svenska och engelska.

Fanbäraren • 4/2022 20

Försvar

Den Finlandssvenska Försvarsdagen arrangerades den 15 oktober, nu för sjunde gången. Försvarsdagen är det enda försvarsevenemanget i Finland på svenska med nationell täckning.

Som känt är svenska modersmål för drygt 5% av finländarna, och Försvarsmakten i Finland utbildar beväringar på svenska i Nylands brigad i Ekenäs. Försvarsviljan i Finland är hög, mer än 80% av landets invånare anser att landet bör försvaras med vapen i fall av väpnat anfall. Den svenskspråkiga delen av befolkningen utgör inget undantag i detta avseende.

Efter att Ryssland påbörjade sitt anfallskrig mot Ukraina har försvarsviljan i Finland (som mätts sedan år 1976) stigit till rekordhög nivå. Samtidigt har efterfrågan på utbildning och repetitionsövningar för landets militära reserv ökat märkbart. Försvarsdagen ordnas vartannat år. Årets upplaga hade en uppslutning om 120 försvarsintresserade deltagare. Inramningen var som vanligt festlig, med musik av Gardets musikkår i början och en elegant middag på officersmässen i Lahtis som avslutning.

Själva innehållet utgjordes av tre paneldebatter med högst aktuella teman. Jag återger debatterna rätt översiktligt med hänsyn till att de fördes under Chatham House reglerna. Den första berörde Rysslands anfallskrig i Ukraina, den andra Finlands medlemskap i Nato och vilka förväntningar

det medför. Den tredje panelen diskuterade utvecklingen av värnplikten i Finland. Sverige representerades på plats av sin försvarsattaché, kommendör Kalevi Wikström Också den norska försvarsattachén Andreas Oygarden var närvarande. Dagen öppnades av arrangörskommitténs ordförande Carl-Johan Hindsberg

I paneldebatten om Rysslands anfallskrig mot Ukraina deltog Carolina Vendil Pallin från FOI och Ilmari Käihkö från Försvarshögskolan, jämte YLE:s utrikeskorrespondent Antti Kuronen. Undertecknad hade äran att moderera paneldiskussionen, en lätt uppgift med så initierade och kunniga talare.

Dessvärre finns det inga glädjeämnen att meddela. Det framhölls att vi inte får glömma att det är Ukraina som lider mest av kriget, både ekonomiskt och mänskligt. Ryssland har kapacitet att ta ekonomiska smällar, men sanktionerna är viktiga eftersom de biter på den ryska vapenproduktionen. Ryssland är beroende av den globala ekonomin, något president Putin inte beaktat i sin katastrofala krigsstrategi. Beslutet att angripa Ukraina kan betecknas som dårskap, men oförmågan att medge fel eller retirera leder till fler galna beslut. Bilden blir inte bättre av att den

Fanbäraren • 4/2022 22
på två
språk
IpaneldebattenomRysslandsanfallskrigmot UkrainadeltogCarolinaVendilPallinfrånFOI, IlmariKäihköfrånFörsvarshögskolanochYLE:s utrikeskorrespondentAnttiKuronen.RobinG. Elfvingvarmoderator.Foto:JaniMahkonen.

ryska ledningen talar lättsinnigt om kärnvapen. Viktigast nu är att fortsatt stöda Ukraina och fortsatt hålla en enig front i Väst.

Efter temat Ukraina behandlade Huvudstabens tidigare chef, viceamiral Kari Takanen, försvarsministerns tidigare medarbetare Marcus Rantala och professor Tuomas Forsberg Sveriges och Finlands anslutning till Nato. Kommendörkapten Jenni Bäck höll i trådarna för diskussionen. Säkerhetsläget i Östersjön bedömdes bli stabilare med ett (nästan) Nato-innanhav, men panelen framhöll också effekterna i norr. Sammantaget har Norge, Sverige och Finland ett starkt luftförsvar.

Vikten av tryggheten av artikel 5 kom givetvis fram i diskussionen, men även faktum att Finland har mycket att bidra med till Nato. Trots att vi arbetat på kompatibilitet med Nato i över tjugo år återstår mycket arbete, inte minst i förändringar i arbetskultur, vilket kan ta decennier. Men i vilket fall som helst är det fortfarande Finland och ingen annan som ansvarar för säkerheten vid den 1344 kilometer långa östgränsen.

Finland har behållit den allmänna värnplikten och försvaret vilar på en stark reserv, ca 280 000 krigsplacerade ur en reserv på 900 000 personer. Sedan 1995 kan kvinnor göra värnplikten frivilligt. Både minskande årskullar och jämlikhetsfrågor låg bakom tillsättandet av en parlamentarisk kommitté 2020 med mål att utveckla värnplikten. Om detta komplexa område diskuterade två kvinnliga reservofficerare, ekonomie studerande Linn Palmgren som nyligen gjort militärtjänst, och teknologie doktor Heidi Himmanen som hörde till de första kvinnorna att utföra militärtjänst. Brigadgeneral Sami Nurmi från försvarsministeriet deltog också i panelen, som leddes av Ted Urho från tankesmedjan Agenda.

Åhörarna fick ta del av kvinnornas erfarenheter av militärtjänstgöringen, och deras motiveringar till att de valt att satsa ett år på försvaret. När värnplikten utvecklas kommer det så kallade uppbådet att utsträckas också till kvinnorna, och man kan anta en utveckling mot ett allt jämlikare system över tid. Försvarets behov måste tillgodoses trots minskande kontingenter och ett medlemskap i Nato.

Den Finlandssvenska Försvarsdagen, denna gång i Lahtis, har sedan starten 2009 utvecklats till en institution och en yttring av landets försvarsvilja. Det tål att framhållas i sammanhanget att Finland har ett fungerande totalförsvar där näringslivet och privata institutioner samverkar med Försvarsmakten och ministerierna för att uppehålla en

beredskap för kriser av olika slag. Försvarsdagen ordnas av föreningen Svensk Utveckling i samverkan med Försvarsutbildningsföreningen, Nylands Brigads Gille, Marinreserven med flera.

Deltagarna fick en god översikt av de ämnen som behandlades, och kunde även delta med frågor till paneldeltagarna. Försvarsdagen har också en betydande nätverksskapande och social roll, det var många glada återseenden och nya intressanta kontakter. Efter en påtvingad pandemi-paus, som även uppskjutit försvarsdagen några gånger, var återseendets glädje stor. Dagen avslutades på traditionellt vis med en munter middag. Manskvartetten från MM som uppträdde bidrog med både fosterländska sånger och en aktuell gliring mot Turkiet som förhalar vår Natoansökan: Frans Dürings ”Ack om jag vore kejsare... och kunde Turkarne besegra”.

Denhärtextenharocksåpubliceratspåtankesmedjan FriVärldsblogg“Säkerhetsrådet”

Åretsupplagaavdenfinlandssvenskaförsvarsdagenlockade120

Robin G.Elfving Kommendörkapten i reserven

Fanbäraren • 4/2022 23
deltagare.Foto:JaniMahkonen.

Pandemin och Rysslands krig har präglat Arvi Tavailas första tid i Kina

ArviTavailasarbetsplatsärdenfinskaambassadeniPeking.IbakgrundensermanPekingsnyacentrummeden skyskrapasomär400meterhög.Foto:Privat.

Nylands brigads tidigare brigadkommendör Arvi Tavaila tjänstgör nu som Finlands försvarsattaché i Kina. Under hans första år på posten har världsläget förändrats radikalt. Ryssland anföll Ukraina och Kina trappar upp hotet mot Taiwan. Att Finland ansökte om medlemskap i Nato var ingen positiv nyhet i Kina.

Arvi Tavailas vardag i Kina har i stor utsträckning präglats av coronaviruspandemin. Rörligheten i landet är fortfarande mycket begränsad när de kinesiska myndigheterna med tuffa restriktioner försöker eliminera smittspridningen.

Samtidigt beskriver Tavaila sitt första år som intressant i en ny och tidigare obekant omgivning.

–Som försvarsattaché jobbar jag på finska ambassaden, men dagen fylls lätt av olika jobbrelaterade tillställningar i andra ambassader. Förenklat kunde man säga att jag använder förmiddagarna till att läsa e-post och nyheter, som är grunden för att kunna göra och skriva analyser om Kina. Eftermiddagarna går åt till olika möten, seminarier och mottagningar - när de kinesiska coronarestriktionerna tillåter det. Utöver det blir man inbjuden till middagar hemma hos någon kollega i genomsnitt var tredje kväll, vilket är både trevligt men samtidigt också utmattande. Syftet med all social verksamhet är att skapa kontakter med vilka man öppet kan utbyta åsikter om Kina. Och den tid som blir kvar använder jag för att upprätthålla min kondition, säger Arvi Tavaila.

Restriktionerna har inneburit att han inte kunnat resa runt i landet för att bekanta sig så mycket med den kinesiska kulturen. Han har dock läst på ordentligt om Kina och även studerat grunderna i kinesiska.

–Jag kan självklart artighetsfraser, jag klarar mig i affären och jag kan fråga efter vägen, men för en omfattande diskussion om säkerhetspolitik räcker mina kunskaper definitivt inte. Allt arbete både med kineser och med andra kollegor sker på engelska. I privata samtal med kollegor är det förstås en fördel att förutom engelska också behärska andra språk. En speciell utmaning är kinesiska mobilapplikationer. Allt i vardagen sköts med mobiltelefonen, och i och med att vissa applikationer enbart har kinesisk text är jag nog helt ute och cyklar ibland, säger Tavaila.

Allt har indirekt inverkan på Finland

Arvi Tavaila inledde sitt uppdrag som Finlands försvarsattaché i Kina i augusti ifjol. Sedan tidigare har han en bred och mångsidig erfarenhet av internationella uppdrag. Bland annat tjänstgjorde han vid Natos huvudkvarter i Bryssel 2007- 2009. Och innan han tillträdde som brigadkommendör vid Nylands brigad jobbade han som försvarsattaché i Tyskland.

Fanbäraren • 4/2022 24

Han visste med andra ord vad jobbet som försvarsattaché går ut på innan han åkte till Peking. Men trots det är det här uppdraget unikt.

–Jag visste i förväg att Kina - i motsats till andra länderorganiserar ytterst lite program för försvarsattachéerna.

Jag visste också att min tillgång till den kinesiska militären kommer att vara ytterst begränsad. Också den tunga sociala sidan av jobbet var bekant för mig från min tid som försvarsattaché i Tyskland, säger Tavaila.

Tavaila beskriver att det gemensamma för alla internationella uppdrag är förmågan att kunna samarbeta. Man behöver också uppvisa tolerans för särdragen hos andra länder för att kunna nå både de egna, nationella intressena och det gemensamma målet

–Detsamma gäller också i den här uppgiften, men självklart syns de olika uppgifternas särdrag i själva jobbet. I en krishanterings- eller i en internationell stabsuppgift betonas genomförings- och verkställighetsförmågan. I en attachétjänst är däremot informationsinhämtningen och analysförmågan viktigare. Utöver det består skillnaderna självklart av vanliga praktiska saker, som till exempel den oförutsägbara covidpolitiken och vardagliga utmaningar förorsakade av Kinas nätcensur. Det står “no-signal” på tv:n varje gång någonting kritiskt mot Kina diskuteras, säger Arvi Tavaila.

Försvarsattachéns uppgifter kan delas in i tre huvudsakliga kategorier. För det första stöder man ambassadören i synnerhet gällande säkerhetspolitiska frågor. För det andra skriver man analyser om landets inverkan på, och betydelse för, Finland och säkerheten. För det tredje analyserar man möjligheterna till försvarssamarbete. För Arvi Tavaila har jobbet i Kina kretsat kring två av de här uppgifterna.

–Delen med försvarssamarbetet kan man lämna bort med detsamma. Det lilla som fanns har lagts på is så länge Kinas hårda covidrestriktioner fortsätter. De två andra delarna har däremot tagit all den tid och plats som frigjorts på grund av att frågorna om försvarssamarbete inte existerar. Som man kan läsa i tidningarna når vågorna av Rysslands krig mot Ukraina ända fram till Kina, och utöver det har evighetsfrågan om Taiwans framtid blivit aktuellare än på länge. Allt vad Kina gör, eller inte gör (exempelvis deras ringa reaktioner på Rysslands krig mot Ukraina), har en indirekt inverkan på Finland, säger Tavaila.

Nato ingen positiv nyhet

En försvarsattaché har i de flesta fall en möjlighet att bekanta sig med värdlandets militär. I Kina är det här tillträdet dock ytterst begränsat. Arvi Tavaila beskriver att det mest intressanta uppdraget hittills därför var när han och hans kollegor faktiskt fick tillträde.

–Efter att Ryssland anföll Ukraina och det började luta mot ett finskt och svenskt medlemskap i Nato lyckades vi nordiska attachéer tillsammans besöka två centrala kinesiska militära forskningsanstalter för att presentera vår - och höra Kinas - analys av läget. Dylika kontakter och diskussioner med den kinesiska militären är nuförtiden ytterst sällsynta, säger Tavaila.

Det faktum att Finland senare ansökte om medlemskap i Nato togs inte särskilt positivt emot i Kina.

–Jag hade inte på förhand riktigt förstått hur skeptisk Kinas syn på västvärlden och i synnerhet deras syn på USA är. Ur finsk synvinkel är det också svårt att förstå hur övertygat Kina är i sin tro att det är USA:s hand som ligger bakom det mesta som sker ute i världen, inklusive inom EU.

–Kina anser att USA försöker förhindra Kinas utveckling så att Kina inte ska kunna utmana USA. Därför gläder sig Kina inte över att Finland är på väg att bli medlem i en organisation som har en stark anknytning till USA. Samtidigt finns det inga större problem i Kinas och Finlands bilaterala förhållande och därför anser Kina att ett medlemskap självklart är Finlands interna sak, säger Tavaila.

Ryssland nyttigt för Kina

Efter att Arvi Tavaila tillträdde som försvarsattaché har världsläget förändrats radikalt. Han beskriver att det globala säkerhetspolitiska läget har utvecklats mot det klart sämre på grund av Rysslands krig i Ukraina.

–Som Rysslands grannland kunde man till och med bedöma läget som dramatiskt, även om Finland är mycket bättre förberett på ett likadant hot än vad Ukraina var. Men utöver regionala följder har kriget också en stor global inverkan på många sätt. Att en av de ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd så brutalt bryter mot FN:s stadga betyder att den världsordning som bidragit till en stabil utveckling i de flesta delarna av världen nu har tagit en stor skada. Att ett land som Kina inte har tagit en aktivare roll, samtidigt som man fördjupar samarbetet med Ryssland, borde också väcka tankar.

Fanbäraren • 4/2022 25

–Sedan finns det också andra utmaningar. Kina ökar sitt inflytande men samtidigt också spänningarna i Sydostasien. Kina bryter mot FN:s havsrättsavtal i Sydkinesiska havet. Under partikongressen upprepade Kina sitt krav på och mål om en återförening med Taiwan, vid behov med militära medel. Och sist men inte minst: Nordkoreas beteende blir hela tiden aggressivare, analyserar Tavaila.

Kina säger sig vara neutralt i kriget mellan Ryssland och Ukraina. De uppmanar jämbördigt båda parterna till återhållsamhet.

–För en utomstående är det dock iögonfallande hur starkt medierna i Kina upprepar den ryska synen på konflikten. Narrativet är att västvärlden och Nato inte har beaktat Rysslands säkerhetsintressen och att Ryssland därför har legitima grunder att anfalla Ukraina. Jag lutar mot samma håll som forskningsdirektör Mikael Wigell vid Utrikespolitiska institutet i en intervju i somras, där han tyckte att Ryssland är nyttigt för Kina, speciellt om ett nytt kallt krig väntar. Kina vill stärka det auktoritära lägret eftersom både ländernas ledare motsätter sig demokrati och den nuvarande världsordningen, som de upplever att är väst-dominerad, säger Tavaila.

Arvi Tavaila bedömer att det ska mycket till för att Kina kraftigare ska börja fördöma Rysslands agerande i Ukraina. Det kan till och med hända att inte ens en rysk kärnvapenattack mot Ukraina skulle förändra den kinesiska hållningen.

–Bakom kulisserna skulle Kina nog inte vara nöjt. Men så som man kom fram till på UPIs Kina-seminarium i oktober: I ett system där partiet och dess ledare är omnipotenta och ofelbara, är det på grund av ansiktsförlust nästan omöjligt att göra stora förändringar i den politik som ledaren själv har valt, säger Tavaila.

InnanArviTavailatillträddesomförsvarsattachéiKina, tjänstgjordehansombrigadkommendörvidNylands brigad.Foto:Försvarsmakten.

Spänningar har länge funnits mellan Kina och Taiwan. Rösterna för en återförening höjs nu från kinesiskt håll och många bedömer att spänningarna kan utvecklas till en väpnad konflikt.

–Risken har blivit större. Stödet för en återförening har hela tiden minskat i Taiwan. Numera stöder endast cirka 10 procent i Taiwan en återförening. Samtidigt är Kina fångat av sin egen retorik. Kina har helt och hållet bundit sina händer till återföreningen, och i en kultur där man inte får förlora ansiktet är det ytterst svårt att se hur Kina skulle kunna backa ut ur situationen. En annan faktor, som enligt UPI ökar riskerna, är president Xis starka position. Beslutsfattandet i Kina har tidigare varit kollektivt, men nu antar man att president Xi fattar alla beslut själv. Det här ökar riskerna för felbedömningar, säger Tavaila.

Dujobbarnuivärldshändelsernascentrum, tidigaretjänstgjordedusombrigadkommendörförNylandsbrigad.Vilkennyttahardu haftavtidenvidNylandsbrigadidittnuvarandeuppdrag?

–Även här i Peking är kontakterna med Sverige täta, och min bakgrund vid brigaden gör förstås det här samarbetet lätt. Sedan har Försvarsmakten som helhet en annan fördel jämfört med många andra länder: Finska attachéer är yrkesmilitärer med erfarenhet från fältet. Det här ger en större trovärdighet som soldat också i kollegornas ögon, även om själva jobbet här berör allt annat än duglighet i fält, säger Arvi Tavaila.

Jens Berg Chefredaktör

DethärärdentredjedelenienseriedärvimöterintressantapersonermedenbakgrundvidNylandsbrigad.

Fanbäraren • 4/2022 26

Militärpastorns julhälsning

Vi går mot bättre tider

När du läser rubriken tänker du nog att gode pastorn är ute och cyklar, så som världen ser ut idag, men låt mig förklara. Tänk på alla som nu avslutar sin tjänstgöring och snart har vi vinter, vår och sommar igen, definitivt bättre tider tycker de flesta av oss.

Lika definitivt är livet mer komplext än så. Det gångna året har inte varit lätt och framtiden ser inte så lätt ut heller, men jag vill fästa blicken på vad vi fäster vår blick på.

Jag har ofta använt en slogan från en gammal reklam. Ett resebolag sålde sina resor med orden “du orkar bättre då du har något att se fram emot”.

Vad fäster vi vår blick på? En meningsfull uppgift, en vän, nästa kaffestund eller kanske en kommande semester eller ledig helg. Vad håller igång dig och inspirerar dig mitt i livets tramp, glädje och oundvikliga besvär?

Sedan februari har jag ofta fått svara på frågan “hur bevara sin ro mitt i allt det vi ser omkring oss”. Det finns en historia om en ung man som blev tillfrågad av en predikant om sina planer för livet. Efter varje skede han beskrev fick han frågan “vad sen”? När han till slut kom till sista hållplatsen fick han på nytt frågan “vad sen”?

Att ha ro inför den frågan är avgörande. Den sätter allt det övriga vi bekymrar oss för i ett nytt ljus. De sakerna blir inte oviktiga eller nödvändigtvis ens enklare att lösa men de blir viktiga på ett annat sätt.

Sedan finns det erkänt mycket i vår värld som vi har så svårt att förstå, smärta, lidande, sorg och död. Vi frågar lätt, var är Gud? Julen påminner oss om att Gud i alla fall inte är likgiltig för vad det är att vara människa. Han steg ner, Han känner livet, lidande och t.o.m. död, Hans uppståndelse ger oss hopp. Mörkret har inte sista ordet.

Jag har ofta tänkt på dem som stred på våra fronter för många år sedan och dem som idag strider för rätt och rättvisa. För att orka måste du bevara tron på att rätt och rättvisan skall segra även om du själv inte skulle få se det. Julen ger oss detta hopp. I Jesusbarnet öppnas för oss den nåd som är dörren till det bästa som finns, ett liv i gemenskap med Gud här och nu och i evighet.

Vi vet inte hur livet kommer att gå. Det är inte alltid lätt, men Julen ger oss ett löfte, Gud går med oss och rätt och rättvisa skall segra. Vi får gå mot bättre tider.

Till slut ett annat uttryck jag brukar köra med: “vad du än gör, kör försiktigt”, särskilt så här kring Jul, för Du och De omkring Dig är så oerhört värdefulla.

God och fridfull Jul!

Fanbäraren • 4/2022 27

Bevärings BLOGGEN

Värnplikten ur två olika perspektiv

En tid att ta vara på

Det överlägset tyngsta med militärtjänstgöringen hittills har varit de första fyra veckorna. Från att ha varit väldigt stressad för vad som väntar en här redan i flera månader (kanske även i flera år, som i mitt fall), stiger man plötsligt på inryckningsbussen och blir transporterad till brigaden, där livet både passar och inte passar ihop med de förväntningar man har haft.

Den största skillnaden från det civila var säkert att fritiden blev väldigt begränsad. De flesta morgnar måste man stiga upp klockan sex på sekunden, och mellan det och kvällsfritiden blir man bara tillsagd vad man ska göra. De flesta dagarna har man ungefär tre timmar fritid på kvällen. Då kan man välja mellan att t.ex. vila i sängen, gå till soldathemmet eller att t.ex. spela spel med tjänstgöringskamrater i beväringskomittén. Det finns så klart mycket man inte kan göra, eftersom man befinner sig innanför brigadområdet och inte hemma. Men de möjligheter som erbjuds räcker helt bra för den tid som man är här (i mitt fall sex månader).

Efter några månader blir man ganska rutinerad och vet ungefär vad som väntar en varje dag. Dagarna känns inte längre lika tunga utan man njuter till och med av dem ibland. Så pass roligt kan det ibland vara, att det känns som dagarna bara flyger förbi. En sak som jag personligen inte ännu heller blivit van vid är väckningarna. Allt annat blev jag ganska fort van vid.

Beväringstiden förbättrar ens kondition avsevärt. Speciellt under rekrytskedet var utbildningen fysiskt krävande. Också den psykiska uthålligheten förbättras, eftersom man ganska fort måste lära sig att inte tycka synd om sig själv på grund av minsta lilla sak. Man åstadkommer mera än vad man trodde att man kunde, eftersom det inte längre är lika lätt att bara låta bli att utföra en viss sak.

Man börjar också uppskatta saker i det civila mera under tjänstgöringen eftersom man inte har tillgång till dem så ofta som man är van med, bland annat sitt hem och saker som har med den att göra. Allt man gjorde i det civila och tog som en självklarhet känns nu mer speciellt. Permissioner är välidgt viktiga för orken i militären, så tack och lov är situationen med pandemin sådan att vi kan ha veckoslutspermissioner.

Fastän det alltid känns lite deprimerande att återvända från permissionen till brigaden, märker man fort igen att det inte heller är så farligt. Man får ju komma hit tillsammans med sina trevliga tjänstgöringskamrater, med vilka man upplever allt som militären har att ge, både det goda och det dåliga. Beväringstiden är en tid man borde ta vara på. Den är sist och slutligen ändå inte en värst lång tid, och den är fylld med bra minnen som man kommer ha kvar hela livet.

Onni Läspä Jägare

Fanbäraren • 4/2022 28

“Känslan att jag är på precis rätt plats”

Militären har varit en mycket intressant, mycket värdefull, men också mycket svår upplevelse hittills. Som yngre var jag ganska ointresserad av militären. Eftersom att jag slutade gymnasiet som 17-åring hade jag inte möjlighet att rycka in omedelbart, och valde att istället börja på universitet i Förenta Staterna genast efter skolan. Det var ett bra val; med tiden och efter viss utveckling, lärde jag mig att i livet är det alltid bra att göra sitt bästa, och att om man gör någonting är det värt att göra det ordentligt. Denna filosofi följde mig till militären, och från början bestämde jag mig för att göra allting för att försöka utveckla mig.

Däremot var min allmänna attityd till militären ännu i stort sett densamma. Detta berodde till stor del på personliga omständigheter. Under rekrytskedet hade jag nog börjat förstå att militären erbjuder en väldigt fin utbildning, och min lillebrors tid i militären, både här och i Fredrikshamn, var mycket värdefull för hans utveckling som person. Ändå ville jag inte stanna och hoppades på 165 dagar. Mina föräldrar, vänner, min flickvän, nästan alla jag kände och gillade bodde utomlands, och jag hade en karriär jag ville fortsätta.

Jo, jag hade börjat gilla utbildningarna mera, och jo jag träffade nya trevliga kamrater, men ändå ville jag bort; detta var inte min plats.

Efter rekrytskedet flyttades jag till Stabs- och signalkompaniet. Jag tyckte utbildningen lät tråkig, och undrade varför jag placerades här; dessutom fick jag 347 som tjänstgöringstid. Den första veckan av U-skedet var dock mycket svår. Men småningom märkte jag att utbildningen på SSK var mycket mera intressant än vad jag hade förväntat mig, mera intressant än vad som erbjöds på andra enheter med tanke på mina intressen. De övningar som jag fick leda som gruppchef var mycket roliga, och det tycktes vara så att jag passade helt bra i en sådan roll. Med tiden blev jag mera och mera motiverad, även om det fortfarande var svårt. Jag gjorde fortfarande mitt bästa i varenda utbildning, och slutresultatet var att jag kom in vid RUK. När jag fick veta det var jag överlycklig. Det var en underlig känsla; jag hade varit så besviken på omständigheterna, men nu hade jag en sådan känsla att jag var precis på rätt plats.

Nu, en dag innan reservofficerskursen börjar, är jag av den åsikten att allting blev som det borde. Jag är fortfarande ledsen över att vara skild från mina nära och kära, jag vill fortsätta min civila karriär, men inser nu att denna upplevelse, på detta sätt jag nu upplever den, är ett ytterst värdefullt delmoment av mitt liv. Dom jag lämnat långt borta kommer inte att försvinna, och de civila möjligheter jag inte kan njuta av nu kommer inte heller sluta existera. Men ledarskapsutbildningen som militären i allmänhet erbjuder och den tekniska lärdomen som SSK ger kommer finnas bland mina kunskaper för resten av mitt liv. Dessutom jag fått många jättebra kamrater. Det var dock inte mitt första val att hamna här, men med litet efterklokhet märker jag att det nog var det bästa möjliga resultatet.

Fanbäraren • 4/2022 29

Hänt på brigaden

Hemförlovning av kontingent 122/255

Många glada miner syntes på brigaden onsdagen den 14 september, när en liten grupp nyblivna reservister marscherade ut genom brigadporten efter avslutad militärtjänstgöring. De som hemförlovades hade tjänstgjort i 255 dygn som bland annat militärpoliser, sjukvårdsmän och funktionärer inom Beväringskommittén. I och med hemförlovningen övertog den yngre kontingentens manskap deras uppgifter.

Ordningsmannakurs och jaktkurs

I oktober och november ordnade Nylands brigads beväringskommitté en ordningsmannakurs och en jaktkurs för beväringar. Intresset visade sig vara stort och kurserna lockade många deltagare. Ordningsmannakursen ordnades i samarbete med väktarföretaget X-Sec och jaktkursen i samarbete med Västra Nylands jaktvårdsförening.

Fanbäraren • 4/2022 30

Svenska dagens festligheter

Svenska dagen uppmärksammades även i år på Nylands brigad med en högtidlig parad. Eftersom svenska dagen i år inföll på en söndag hölls festligheterna två dagar innan, fredagen den 4 november. I paraden deltog förutom Nylands brigads beväringar även de amerikanska trupper som vistas på brigaden.

Kvällspermissionerna återinfördes

Kvällspermissionerna är tillbaka efter en lång paus under coronapandemin. Från och med vecka 35 har nu beväringarna möjlighet att söka sig utanför brigadportarna och besöka Ekenäs under sin kvällsfritid. Många beväringar har uttryckt glädje över detta och fått förnyad motivation i sin tjänst.

Ordförandens hälsning

Beväringarna är en av brigadens viktigaste styrkor

Gillets uppgift är att stöda Nylands brigad och dess beväringar. Därmed är det viktigt för oss att stöda beväringarna på bästa möjliga sätt.

Det största stödet till beväringarna går genom vårt årliga ekonomiska stöd till brigaden samt finansieringen av Fanbäraren. Utöver dessa stöder vi dessutom enskilda projekt vid brigaden. Gillegymmet är ett bra exempel, där gymmet renoverades och ger bra möjligheter för beväringar att träna. Vi underhåller gymmet för att det ska hållas i gott skick.

Det senaste projektet är att få en ny soldathemsbil till brigaden. Det är på tiden då den nuvarande bilen är äldre än vad jag är. Det är en enskild satsning som bidrar mycket till beväringarnas trivsel och motivation, speciellt i terrängen. Utöver beväringarna betjänar soldathemsbilen också reservister på reservövningar men också en hel del andra. Den är därmed ett viktigt projekt som är mitt i prick gällande gillets syfte.

Det ändrade säkerhetsläget Europa gör att det är viktigare än någonsin att göra allt vi kan för beväringarnas motivation och trivsel. Ett extra tack till er alla beväringar som läser denna text, ni gör oss stolta över er och brigaden. Det är roligt att höra från olika håll hur bra våra beväringstrupper gör ifrån sig då de övar tillsammans med yrkesmilitärer som internationella samarbetspartner skickat till Finland, bl.a. från USA och Storbritannien. Det fick vi höra både på Gilledagen i slutet av oktober, men har jag personligen också fått höra det från andra håll i världen.

Landets försvar är viktigare än någonsin då det för första gången sedan andra världskriget råder ett fullskaligt krig i Europa av den magnituden vi ser i Ukraina. Det är därför viktigt att vi satsar på beväringarnas välmående så att de har motivation att fullgöra sin värnplikt men också att ta till vara det ökade intresset för landets försvar som vi ser inom det frivilliga försvaret.

Utöver det är det viktigt att vi också ser till att vi känner finländarna känner sig trygga i sin vardag. Vintern kommer att vara ett test i den kategorin eftersom vi kommer få se många svårigheter i vardagen då kriget i Ukraina påverkar våra energipriser. Vi bör minnas att vi gör detta tillsammans och tillsammans är vi starkare!

Till slut vill jag önska personalen och beväringarna på brigaden samt alla våra medlemmar och läsare en God Jul och Gott nytt år! Hoppas få se många av er under nästa år, som också är Gillets 60-årsjubileumsår!

32 Fanbäraren • 4/2022
Christoffer Hällfors Gillets ordförande

Soldatshembilen behöver förnyasoch allas hjälp behövs

Gillets syfte är att främja det frivilliga försvarsarbetet och försvarsandan, stöda Nylands brigad, dess beväringar och personal, främja beväringarnas och personalens motivation, trivsel och fritidsverksamhet och vårda de finlandssvenska försvarstraditionerna. Det här gör Gillet på olika sätt. Det senaste projektet handlar om att förnya “Monstret”.

Vår delegationsmedlem och sponsor Eva-Lisa Heinrichs har tacksamt under det gångna året lyft upp utmaningen med den nuvarande soldathemsbilen och startat ett projekt för att förnya den. Den nuvarande bilen, även kallad Monstret, är från 1985 och har tjänat brigaden och soldathemmet väl men börjar vara till åren.

Soldathemsbilen är en viktig del av soldathemsverksamheten och därmed också av beväringarnas och personalen motivation och trivsel. Den finns med på övningar i skog och mark, och under anhörigdagar och krigsmannaedgång fungerar den som en extra försäljningspunkt. Monstret har tjänat väl, men samtidigt tjänat ut sig. Till ålderssymptomen hör bland annat att betjäningsluckan inte hålls uppe utan specialarrangemang och att Monstret tyvärr tar sig oplanerade pauser, som gör att den inte kommer fram till sin destination. Reservdelar finns inte heller längre att få till den gamla bilen. Monstret kräver ingen vidare presentation för alla som gjort sin värnplikt. Den är ett soldathem på hjul i alla de situationer där stenfotsvarianten inte finns. Det är uppenbart att soldathemsbilen måste förnyas, och där kan vi gillemedlemmar hjälpa till.

Projektet faller naturligt inom ramen för gillets syfte och därför har styrelsen stött projektet genom att skicka ut en vädjan till sponsorklubben för att delta i projektet och stöder det också ekonomiskt. Det är viktigt att vi får en ny soldathemsbil till brigaden för att kunna tillgodose det nya behovet. Ifall vi alla hjälps åt är detta möjligt!

För Nylands brigad innebär det förändrade säkerhetsläget ökad personal och ett ökat antal reservövningar. En ny soldathemsbil, som pålitligt betjänar på övningsområden och i garnisonen, är en viktig insats för Nylands brigad och därmed också för landets försvar.

Den nya bilen skulle vara en Mercedes-Benz Sprinter och skulle specialinredas för ändamålet Vi har redan fått en del sponsorer som möjliggör ett billigare pris för bilen, men det krävs ändå en del för att få projektet i land.

Alla sponsorer är välkomna, båda stora och små!

Ifall du har frågor gällande projektet eller är intresserad att delta så var gärna i kontakt så fort som möjligt med Eva-Lisa Heinrichs: evalisa.heinrichs@gmail.com eller +358(0)417410181.

Dengamlasoldathemsbilenharfunnitsmedlänge,menharnukanske kommittillsinvägsände.HärunderenövningiSyndalen. Foto:JägareLucasJordiLassenius.

Christoffer Hällfors Gillets ordförande

33 Fanbäraren • 4/2022

Nya Gilledagen blev en succé - en uppföljning planeras redan

Gilledagen är en ny evenemangsform som planerats med avsikten att ordna en dag på brigaden för Gillets medlemmar där man skall kunna bekanta sig med platsen i nuläget, träffa kompisar från sin egen tjänstgöringstid och/eller andra som genomfört sin beväringstjänst vid brigaden.

Gilledagen kunde också fungera som ett tillfälle att besöka platsen efter en tid på 5, 10, 15 , 20 år eller något annat årtal värt att fira. På dagen ordnas ett dags- och ett kvällsprogram. Man kan delta i båda eller välja endast det ena alternativet.

Den första Gilledagen hölls lördagen den 29 oktober 2022 Deltagarna anlände till Dragsvik med buss som körde längs rutten Lovisa-Borgå -Helsingfors -Dragsvik. Alternativt kunde man komma till beväringarnas parkeringsplats med bil och därifrån ta sig med bussen till Syndalens lägerområde.

Strids- och skjutövningen SYD 222 pågick på Syndalens skjutområde under tiden 25.10 – 3.11.2022. I övningen deltog ett flertal olika enheter från bl.a. Nylands brigad, Kustbrigaden, Markstridsskolan, Gardesjägarregementet, Gränsbevakningsväsendet, en granatkastartrupp från Storbritannien och en logistikenhet från USA (Task Force Red Cloud, USMC).

Deltagarna i Gilledagen, 46 personer fick möjlighet att följa med skjutningarna på området under lördagen. Tillfället inleddes på soldathemmet i Syndalen där man informerades om övningen av Brigadens team under ledning av kommendör Sampsa Tamminen.

Från den amerikanska enheten deltog överstelöjtnant Emmaline Hill och kapten Michael Roeske. Tillsammans med chefen för den brittiska enheten kapten Connor Gregan presenterade de sina respektive enheter och hur de upplevt vistelsen i Finland.

Efter informationstillfället bjöds deltagarna på en fältlunch varefter man indelade i grupper begav sig ut i terrängen för att följa med övningen. Vid Granatkastarkompaniets eldställningar kunde man följa med kompaniets eldverksamhet med tunga granatkastare (120 KRH 92).

Dessutom kunde man bekanta sig med övrig till eldställningen hörande verksamhet. Vid eldledningsplatsen kunde man på tryggt avstånd, men ändå tydligt beskåda målområdet som besköts med både spräng- och rökgranater.

Efter besöket fortsatte programmet ännu på officersmässen för dem som valt kvällsprogrammet med middag ( ca 30 Gillesmedlemmar deltog) Trerätters middagen inklusive måltidsdrycker avnjöts i gemytligt sällskap, varefter bussen vid ca 20-tiden inledde färden hemåt.

Programmet på Gilledagen bedömdes av de medverkande som synnerligen lyckat och uppmuntrad av den positiva responsen har styrelsen beslutat inleda planeringen av följande Gilledag som preliminärt har inprickats till april 2023.

Åke Frondén Sekreterare i Gillets styrelse

34 Fanbäraren • 4/2022

Under Gilledagen fick deltagarna bekanta sig med övningen SYD 2/22. Kommendör Sampsa Tamminen informerade först deltagarna om övningen (bilden ovan).

Ekenäs kustbataljon verkställde strids- och skjutövning SYD 2/22 inom en multinationell ram med trupper från tre nationer, tre försvarsgrenar och från två olika myndigheter.

Nylands brigads beväringar fick fungera tillsammans med trupper från Marinen, Armén och Gränsbevakningsväsendet samt från Förenta Staternas Marinkår och Storbritanniens Armé. Tillsammans övades Nylands brigads roll i den mest utmanande delen av krigföring: Marinens och Arméns samoperationer på kusten. Resultaten var övertygande: Alla deltagande trupper kunde organiseras som en stridsavdelning. Alla trupper sköt tillsammans stora mängder direkt och indirekt eld. Enheterna övade simulerade stridssituationer och truppernas koncentrationsmarscher med varandra.

35 Fanbäraren • 4/2022

Gillets höstmöte hölls 10.11.2022 på Svenska klubben i Helsingfors. De stadgeenliga ärendena såsom verksamhetsplanen och budgeten för år 2023 godkändes. Styrelsemedlemmarna Hans-Erik Orrenius, Rodney Strandvall och Martin Grotenfelt omvaldes för perioden 2023-2024. Stig Gustavson omvaldes till ordförande för Delegationen. Antalet medlemmar i Delegationen bibehölls vid 30. Till nya medlemmar i Delegationen valdes: Alexander Bargum, Helsingfors, Albert Ehrnrooth, Helsingfors, Patrik Lerche, Helsingfors, Mats Löfström, Mariehamn, Henrik Nystén, Helsingfors, Petra Theman, Raseborg, Kjell Törner, Borgå, Henrik Wolff, Helsingfors och Mathias Österberg, Malax.

Specifika målsättningar för år 2023 är att medlemsantalet i Gillet skall växa, framförallt med yngre medlemmar. Fanbäraren kommer såsom tidigare att utkomma med 4 nummer per år. Styrelsen skickar kontinuerligt nyhetsbrev per e-post till medlemmarna med information om verksamhet. Gilledagen ordnas igen under år 2023. Utskottsverksamheten fortsätter och under året kommer Gillet att fira sitt 60-årsjubileum.

Delegationsmötet förordade rekrytering

Gillets Delegation hölls sitt möte 2.2022 i Patrias huvudkontor på Arkadiagatan i Helsingfors den 22 oktober 2022. Delegationen behandlade och godkände med vissa kompletteringar styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2022. Bl.a. förordades en aktiv medlemsrekrytering och stödet till brigaden och dess personal. Efter mötet informerade Patrias vd Esa Rautalinko om finländsk försvarsindustri.

Gillets sponsorklubb

Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stöda Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna.

Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen, år 2018 besöktes garnisonen i Dragsvik, Frontmuseet i Lappvik och IRMA-bunkern i Harparskog. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap.

Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld.

Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €.

Sponsorklubben leds av Otto Schauman, tfn 040 5590 042, e-post otto.schauman@gmail.com. Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid. Sponsoravgiften inbetalas på konto FI 97 4055 4350 0040 63, ”Gillet, Sponsorklubben”

36 Fanbäraren • 4/2022
Gillets höstmöte omvalde Gustavson

Gillets sponsorer

Gillets sponsorer

December 2022

Ahlin Anders Boden, Sverige

Ahlin Anders Boden, Sverige

Ahlskog Per-Erik Pedersöre

Ahlskog Per-Erik Pedersöre

Ahlström Marcus Helsingfors

Ahlström Marcus Helsingfors

Aminoff Philip Helsingfors

Aminoff Philip Helsingfors

Andersson Krister Helsingfors

Andersson Krister Helsingfors

Andersson Roger Borgå

Andersson Roger Borgå

Arrakoski Jori Esbo

Arrakoski Jori Esbo

Baarman Håkan Borgå

Baarman Håkan Borgå

Backman Corinna Helsingfors

Backman Corinna Helsingfors

Backman Göran Helsingfors

Backman Göran Helsingfors

Björklund Kent Helsingfors

Björklund Kent Helsingfors

Björkqvist Ben Isidor Helsingfors

Björkqvist Ben Isidor Helsingfors

Björnberg Fredrik Helsingfors

Björnberg Fredrik Helsingfors

Blomberg Christer Borgå

Blomberg Christer Borgå

Blomberg Mats Borgå

Blomberg Mats Borgå

Blomqvist Leif Raseborg

Blomqvist Leif Raseborg

Borgström Anders Helsingfors

Borgström Anders Helsingfors

Borgström Christian Helsingfors

Borgström Christian Helsingfors

Borgström Georg H Helsingfors

Borgström Georg H Helsingfors

Borgström Marcus H Helsingfors

Borgström Marcus H Helsingfors

Brandt Stefan Helsingfors

Brandt Stefan Helsingfors

Broman Bo Lovisa

Broman Bo Lovisa

Broman Jan Grankulla

Broman Jan Grankulla

Brotherus Ilkka Hausjärvi

Brotherus Ilkka Hausjärvi

Bäckman Mikael Raseborg

Bäckman Mikael Raseborg

Böckelman Sven-Erik Ingå

Böckelman Sven-Erik Ingå

Catani Peter Vanda

Catani Peter Vanda

Cavonius Christian Raseborg

Cavonius Christian Raseborg

Chapelle de la, Jan Raseborg

Chapelle de la, Jan Raseborg

Colliander Lars W Winchester, USA

Colliander Lars W Winchester, USA

Creutz Henrik Lovisa

Creutz Henrik Lovisa

Creutz Johan Lovisa

Creutz Johan Lovisa

Damstén Mikael Helsingfors

Damstén Mikael Helsingfors

Dannbäck Erik Kyrkslätt

Dannbäck Erik Kyrkslätt

Didrichsen Jon Grankulla

Didrichsen Jon Grankulla

Didrichsen Peter Helsingfors

Didrichsen Peter Helsingfors

Ehrnrooth Albert Helsingfors

Ehrnrooth Albert Helsingfors

Ehrnrooth Alexander Helsingfors

Ehrnrooth Alexander Helsingfors

Ehrnrooth Bernt Helsingfors

Ehrnrooth Bernt Helsingfors

Ehrnrooth Carl Magnus Küsnacht, Schweiz

Ehrnrooth Carl Magnus Küsnacht, Schweiz

Ehrnrooth Georg Kyrkslätt

Ehrnrooth Georg Kyrkslätt

Ehrnrooth Magnus Helsingfors

Ehrnrooth Magnus Helsingfors

Ehrnrooth Paul Esbo

Ehrnrooth Paul Esbo

Ek Nicholas Helsingors

Ek Nicholas Helsingors

Ekholm Jan-Mikael Raseborg

Ekholm Jan-Mikael Raseborg

Eklund Jan Olof Borgå

Eklund Jan Olof Borgå

Engström Folke Pargas

Engström Folke Pargas

Enqvist Ove Vanda

Enqvist Ove Vanda

Enqvist Reinhold Grankulla

Enqvist Reinhold Grankulla

Eriksson Stig-Ole Lovisa

Eriksson Stig-Ole Lovisa

Eskelin Kaj-Kristian Helsingfors

Eskelin Kaj-Kristian Helsingfors

Estlander Peter Helsingfors

Estlander Peter Helsingfors

Fazer Fredrik Helsingfors

Fazer Fredrik Helsingfors

Fazer Joachim Helsingfors

Fazer Joachim Helsingfors

Federley Björn Helsingfors

Federley Björn Helsingfors

Flinck Joakim Helsingfors

Flinck Joakim Helsingfors

Forsblom Tom Borgå

Forsblom Tom Borgå

Forsell Erik Helsingfors

Forsell Erik Helsingfors

Fältmarsch Jan Raseborg

Fältmarsch Jan Raseborg

Gardberg Anders Esbo

Gardberg Anders Esbo

Gardberg Martin Esbo

Gardberg Martin Esbo

Gref Carl-Gustaf Esbo

Gref Carl-Gustaf Esbo

Gripenberg Sebastian Helsingfors

Gripenberg Sebastian Helsingfors

Grotenfelt Albert Helsingfors

Grotenfelt Albert Helsingfors

Grönblom Christina Ingå

Grönblom Christina Ingå

Grönholm Nils-Johan Esbo

Grönholm Nils-Johan Esbo

Grönqvist Stefan Sjundeå

Grönqvist Stefan Sjundeå

Gundersby Per Hangö

Gundersby Per Hangö

Gustavson Stig Helsingfors

Gustavson Stig Helsingfors

Haga Johnny Vasa

Haga Johnny Vasa

Hagner John Lovisa

Hagelstam Leif Hindhår

Hagström Clas Göran Åbo

Hagner John Lovisa

Halén Lars Vanda

Hagström Clas Göran Åbo

Hammarén Lars Helsingfors

Halén Lars Vanda

Hannén Harri Borgå

Hammarén Lars Helsingfors

Hartwall Erik Sibbo

Hannén Harri Borgå

Hedman Johan Esbo

Hartwall Erik Sibbo

Hedman Lars Esbo

Hedman Johan Esbo

Heinrichs Eva-Lisa Raseborg

Hedman Lars Esbo

Helkama Jukka Helsingfors

Heinrichs Eva-Lisa Raseborg

Hertell Karl Johan Helsingfors

Helkama Jukka Helsingfors

Hertsberg Patrik

Hertell Karl Johan

Helsingfors

Helsingfors

Hindrén Andreas Raseborg

Hertsberg Patrik Helsingfors

Hjelt-Hansson Ulrike Borgå Holm Christoffer Helsingfors

Hindrén Andreas Raseborg

Holm Martti Grankulla

Hjelt-Hansson Ulrike Borgå Holm Christoffer Helsingfors

Holmberg Björn Helsingfors

Holm Martti Grankulla

Holmberg Robert Borgå Holmén Kaj Borgå

Holmberg Björn Helsingfors

Holmberg Robert Borgå

Homén Carl-Olaf Esbo

Holmén Kaj Borgå

Homén-Lindberg Susanne Helsingfors Hultin Henrik Helsingfors

Homén Carl-Olaf Esbo

Homén-Lindberg Susanne Helsingfors

Illman Lars Lovisa

Hultin Henrik Helsingfors

Immonen Peter Esbo

Illman Lars Lovisa

Ittonen Hans Helsingfors

Immonen Peter Esbo

Ivarsson Bernt Romelanda, Sverige

Ittonen Hans Helsingfors

Johansson Ray Borgå Kajander Rabbe Raseborg Karlsson Håkan Lovisa

Ivarsson Bernt Romelanda, Sverige

Johansson Ray Borgå

Kajander Rabbe Raseborg

Karlsson Kim Sjundeå

Karlsson Håkan Lovisa

Kindstedt Jan-Erik Borgå

Kindstedt Jan-Erik Borgå

Knape Ernst Raseborg von Knorring Jochum Salo von Knorring Johan Helsingfors von Knorring Magnus Helsingfors von Konow Björn Valkeakoski

Knape Ernst Raseborg von Knorring Jochum Salo von Knorring Johan Helsingfors von Knorring Magnus Helsingfors von Konow Björn Valkeakoski

Krogell Kurt Sibbo

Krogius Jakob Tavastehus

Kronvall Torolf Lovisa

Krogell Kurt Sibbo Krogius Jakob Tavastehus Kronvall Torolf Lovisa

Kullberg Kjell Helsingfors

Kähkönen Karl-Johan Grankulla Köhler Jarl Grankulla Lang Sune Raseborg

Kullberg Kjell Helsingfors Kähkönen Karl-Johan Grankulla Lang Sune Raseborg

Liesalho Markus Helsingfors

Liesalho Markus Helsingfors

Lilius Henrik Helsingfors

Lilius Mikael Helsingfors

Lilius Mikael Helsingfors

Lilius Ragnar Helsingfors

Lilius Ragnar Helsingfors

Lilius Peter Helsingfors

Lilius Peter Helsingfors

Liljekvist Patrik Grankulla

Liljekvist Patrik Grankulla

Liljestrand Tom Lovisa

Lindahl John Helsingfors

Liljestrand Tom Lovisa Lindahl John Helsingfors

Lindberg Ingmar Helsingfors

Lindberg Ingmar Helsingfors

Lindberg Kaj-Erik Esbo

Lindberg Kaj-Erik Esbo

Lindblom Tom Sibbo

Lindblom Tom Sibbo

Lindell John Helsingfors

Lindell John Helsingfors

Lindén Karl-Gustav Borgå

Lindén Karl-Gustav Borgå

Lindqvist Carl-Uno Esbo

Lindroos Kleppestö Britt Dilling , Norge

Lindroos Kleppestö Britt Dilling , Norge Lindström Caj-Gunnar Åbo

Lindström Caj-Gunnar Åbo

Lindström Ingmar Raseborg

Lindström Ingmar Raseborg

Lival-Lindström Stig Helsingfors

Lival-Lindström Stig Helsingfors

Lundmark Pekka Helsingfors

Lundmark Pekka Helsingfors

Lundqvist Ragnar Raseborg

Lundqvist Ragnar Raseborg

Lundström Henrik Grankulla

Lundström Henrik Grankulla

Lundström Thomas Helsingfors

Lundström Thomas Helsingfors

Luotonen Kai Montpellier, Frankrike

Luotonen Kai Montpellier, Frankrike

Långbacka Matias Vörå

Långbacka Matias Vörå

Lönnroth Anders Sibbo

Lönnroth Anders Sibbo

Malmborg Stig Raseborg

Malmborg Stig Raseborg Meyer Lars Mäntsälä

Meyer Lars Mäntsälä

Morelius Petri Helsingfors

Morelius Petri Helsingfors

Naessén-Karlsson Kerstin Nyköping, Sverige

Naessén-Karlsson Kerstin Nyköping, Sverige

Nordell Henrik Kyrkslätt

Nordell Henrik Kyrkslätt

Nordgren Magnus Helsingfors

Nordgren Magnus Helsingfors

Norrgård Arndt Raseborg

Norrgård Arndt Raseborg

Numelin Carl-Johan Borgå

Numelin Carl-Johan Borgå

Nyberg Kim Helsingfors

Nyberg Kim Helsingfors

Nybergh Marcus Karis

Nylander Mikaela Borgå

Nylander Mikaela Borgå

Nyman Håkan Esbo

Nyman Håkan Esbo

Nyman Sixten Helsingfors

Nyman Sixten Helsingfors

Nyqvist Fredrik Lovisa

Nyqvist Fredrik Lovisa

Nystedt Roger Esbo

Nystedt Roger Esbo

Nystén Henrik Helsingfors

Nystén Henrik Helsingfors

Odrup Lars Pälkäne

Odrup Lars Pälkäne

Orrenius Hans-Erik Borgå

Orrenius Hans-Erik Borgå

Pagels Max Grankulla

Pagels Max Grankulla

Palmberg Tom Helsingfors

Palmberg Tom Helsingfors

Paloheimo Martti Loppis

Paloheimo Martti Loppis

Pettersson Kaj Esbo

Pettersson Kaj Esbo

Planting Mikael Grankulla

Planting Mikael Grankulla

Pokki Sami Ylivieska

Pokki Sami Ylivieska

Rautalahti Juha-Pentti Raseborg

Rautalahti Juha-Pentti Raseborg

Rautalahti Yrjö-Pekka Helsingfors

Rautalahti Yrjö-Pekka Helsingfors

Rehnberg Kenneth Borgå

Rehnberg Kenneth Borgå

Rosendahl Kaj Borgå

Rosendahl Kaj Borgå

Rosenlew Carolus Helsingfors

Rosenlew Carolus Helsingfors

Rönnlund Kaj Vasa

Rönnlund Kaj Vasa

Saine Jari

Saine Jari Helsingfors

Helsingfors

Salakari Tom Borgå

Salakari Tom Borgå

Sandberg Kenneth Borgå

Sandberg Kenneth Borgå

Savander Magnus Helsingfors von Schantz Anna-Maria och Filip Vasa

Savander Magnus Helsingfors

von Schantz Anna-Maria och Filip Vasa

Schauman Jan-Henrik Helsingfors

Schauman Jan-Henrik Helsingfors

Selenius Lasse Helsingfors

Selenius Lasse Helsingfors

Sihvonen Dan Borgå

Sihvonen Dan Borgå

Sittnikow Rabbe Helsingfors

Sittnikow Rabbe Helsingfors

Sivén Christian Raseborg

Sivén Christian Raseborg

Sjöblom Ulf Raseborg

Sjöblom Ulf Raseborg

Smeds Anders Lovisa

Smeds Anders Lovisa

Smeds Viking Borgå

Smeds Viking Borgå

Stenberg Bertil Borgå

Stenberg Bertil Borgå

Stenberg Stefan Grankulla

Stenberg Stefan Grankulla

Stendahl Stig Helsingfors

Stendahl Stig Helsingfors

Stjernberg Bjarne Borgå

Stjernberg Bjarne Borgå

Stjernberg Peter Borgå

Stjernberg Peter Borgå

Stockmann Karl Helsingfors

Stockmann Karl Helsingfors

Strandberg Stig Träskända

Strandberg Stig Träskända

Strandell Denis Hangö

Strandell Denis Hangö

Sumelius Bjarne Helsingfors

Sumelius Bjarne Helsingfors

Sundberg Matti Helsingfors

Sundberg Matti Helsingfors

Sundbäck Henrik Borgå

Sundbäck Henrik Borgå

Sundman Christer Borgå

Sundman Christer Borgå

Sundqvist Björn Borgå

Sundqvist Björn Borgå

Swanljung Mikael Helsingfors

Swanljung Mikael Helsingfors

Söderström Jan-Peter Helsingfors

Söderström Jan-Peter Helsingfors

Taimitarha Paul Helsingfors

Taimitarha Paul Helsingfors

Tallroth Kaj Helsingfors

Tallroth Kaj Helsingfors

Taube Johan Raseborg

Taube Johan Raseborg

Taucher Poppe Helsingfors

Taucher Poppe Helsingfors

Teir Henrik Helsingfors

Teir Henrik Helsingfors

Thiel Harro S:t Karins

Thiel Harro S:t Karins

Tuomolin Kim Borgå

Tuomolin Kim Borgå

Tuormaa Erkki Lovisa

Tuormaa Erkki Lovisa

Ulinder Jan Lidingö, Sverige Wadstein William Helsingfors

Wagermark Ove Stockholm, Sverige Wahlroos Björn Stockholm, Sverige Wallén Bengt Helsingfors

Ulinder Jan Lidingö, Sverige Wadstein William Helsingfors Wagermark Ove Stockholm, Sverige Wahlroos Björn Stockholm, Sverige Wallén Bengt Helsingfors

Wallin Stefan Åbo von Walzel Caesar Djursholm, Sverige Waxlax Joakim Helsingfors von Wendt Gösta Kimitoön

Wallin Stefan Åbo von Walzel Caesar Djursholm, Sverige Waxlax Joakim Helsingfors von Wendt Gösta Kimitoön

Westerholm Bengt Esbo Westerholm Bror Raseborg von Weymarn Tom Helsingfors Wiklund Henry Helsingfors

Westerholm Bengt Esbo

Westerholm Bror Raseborg von Weymarn Tom Helsingfors

Wiklund Henry Helsingfors

Wikman Ragnar Åbo Wikström Patrik Helsingfors Wolff Carl Gustaf Raseborg Wolff Henrik Helsingfors Wulff Johan Helsingfors

Wikman Ragnar Åbo

Wikström Patrik Helsingfors Wolff Carl Gustaf Raseborg Wolff Henrik Helsingfors

Wulff Johan Helsingfors

Åkerstedt Robert Borgå Åström Magnus Helsingfors Östman Anders Helsingfors

Åkerstedt Robert Borgå Åström Magnus Helsingfors

Östman Anders Helsingfors

Företag & samfund Aktia Bank Abp Fiskars Abp

Företag & samfund

Aktia Bank Abp

Fiskars Abp

Lindholm Wallgren Advokatbyrå Ab

Meriaura Oy Oy Forcit Ab

Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab

Saab Finland Oy

Svenska kulturfonden

Lindholm Wallgren Advokatbyrå Ab Meriaura Oy Oy Forcit Ab Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab Saab Finland Oy Svenska kulturfonden Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab

Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab

Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

37
2022 37
September
Fanbäraren • 2/2022 Juni
Fanbäraren • 3/2022
2022
37 Fanbäraren • 4/2022

Västnyland

Lokalavdelningar

Norra och Södra Österbotten

Ordförande

Delegationen 2022

Stig Gustavson

Medlemmar

Anders Adlercreutz

Helsingfors

Kyrkslätt

Alexis Aminoff Stockholm

Philip Aminoff Helsingfors

Otto Andersson Lovisa

Västnyland

vastnyland@nylandsbrigadsgille.fi

ordf. Rabbe Kajander Horsbäckvägen 134 A 10600 Ekenäs tel: 040 502 9495 rabbe@2me.fi

Helsingfors

Helsingfors

ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Egentliga Finland

ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi Egentliga Finland ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

Sverige ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Sverige ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Styrelsen

Styrelsen

Norra och Södra Österbotten

kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

Leif Blomqvist Raseborg

Ilkka Brotherus Hausjärvi

Henrik Creuz Lovisa

Bernt Ehrnrooth

Östnyland

kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

Paul Ehrnrooth

Helsingfors

Helsingfors

Robin G. Elfving Helsingfors

Östnyland

ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Jan-Erik Enestam Kimitoön

Jannica Fagerholm Helsingfors

Sture Fjäder Helsingfors

Dragsvik Artillerister

ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Anders Gardberg Esbo

Carl Haglund Helsingfors

Dragsvik Artillerister

ordf. Risto Lindgren Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

ordf. Risto Lindgren Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

Filip Hamro-Drotz Grankulla

Eva-Lisa Heinrichs Raseborg

Susanne Homén-Lindberg Helsingfors

Johan von Knorring Grankulla

Johan Kvarnström Raseborg

Tom Liljestrand Lovisa

Ragnar Lundqvist Raseborg

Carl-Johan Numelin Borgå Jan D Oker-Blom Lovisa Agneta Rehnberg Raseborg

Joakim Strand Vasa

Karl Gustav Storgårds Helsingfors

Henrik Vuornos Esbo

Carita Wallgren-Lindholm Raseborg

Medlemskap & kontaktuppgifter

Medlemskap & Styrelsen

Ordförande: Christoffer Hällfors 040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi Viceordförande: Otto Schauman 040 559 0042 otto.schauman@gmail.com Sekreterare: Åke Frondén 045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi Skattmästare: Sirkkaliisa Cavonius 050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Frondén 045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi Skattmästare: Sirkkaliisa Cavonius 050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Uppdatera era adressuppgifter!

Ledamot: Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi Ledamot: Juha Laukka 0299 331700 juha.laukka@mil.fi

Ledamot: Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Ledamot: Juha Laukka 0299 331700 juha.laukka@mil.fi

Ledamot: Rodney Strandvall 0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Rodney Strandvall 0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Rabbe Sittnikow 040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Ledamot: Rabbe Sittnikow 040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren:

Ansvarig för medlemsregister Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi

facebook.com/nylbrgille

I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress? Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till medlemsregistret Flomembers.

38

38 Fanbäraren • 4/2022 38
38
2022
Ordförande: Christoffer Hällfors 040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi Viceordförande: Otto Schauman 040 559 0042 otto.schauman@gmail.com Sekreterare: Åke
Delegationen
Lokalavdelningar
Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma medlem@nylandsbrigadsgille.fi

Militärt kunnande

Sammanhållning Nylands brigad

Fanbäraren • 4/2022 40
Framåtanda