Fanbäraren 3/2023

De nya rekryterna avlade den 12 augusti antingen krigsmannaeden eller krigsmannaförsäkran för att efter sex veckor av tjänstgöring bli befordrade till jägare. Som förestavare fungerade Raseborgs stadsdirektör Petra

Theman

Efter att beväringarna avlagt eden gick de en förbimarsch för att hälsa på brigadkommendören, kommodor Jyri Kopare. Solen var framme och sken under den fina paraden och området var fyllt med anhöriga till beväringarna. Nu börjar de nyblivna jägarnas egentliga tjänstgöringstid!

Redaktionsråd

Ordförande

Kommodor Jyri Kopare

Medlemmar

Chefredaktör Jens Berg

Kommendör Pekka Snellman

Kommendör Atte Löytönen

Kommendör Tapani Linnamaa

Kommendör Sampsa Tamminen

Kommendörkapten Mikko Rundelin

Kommendörkapten Andreas Jung

Saara Sjöblom

Leo Puhakka

Jägare Ayam Rahmati

Jägare Walter Londen

Ansvarig utgivare

Kommodor Jyri Kopare

Chefredaktör

Jens Berg

jens@montem.fi

Ekonom

Sirkkaliisa Cavonius

Korrektur & översättning

Saara Sjöblom

Grafiker

Jägare Ayam Rahmati

Redaktör

Jägare Walter Londen

Pärmbild

Jägare Alexander Krohn

Redaktionens adress

Fanbäraren

Nylands brigad

10640 Dragsvik, Finland

redaktion.fanbararen@gmail.com

Tfn 0299 339 102

Tryckeri:

Ab Forsberg Rahkola Oy

Upplaga:

3000 exemplar, 4 nr/år & e-version

ISSN 0358-1268

Aktia FI97 4055 4350 0040 63

Brigadkommendörens hälsning

Viljan avgör

Rysslands anfallskrig i Ukraina har fört med sig kriget till Europa, nära oss. Ett krig, som vi ännu för ett tag sedan hade svårt att tänka oss. Medierna har konkretiserat stridernas fasor, som vi bara kan föreställa oss i vår egen vardag.

I verkligheten har vi dock svårt att förstå allt det lidande och all den smärta som ukrainarna tvingas uppleva i sin kamp för frihet. Försvarsviljan, vars betydelse vi har betonat i Finland under decennier, visar sin kraft då Ukraina kämpar för sin existens.

I Finland är försvarsviljan för närvarande på en historiskt hög nivå. Av finländarna stöder 83 % ett väpnat försvar, även om resultatet skulle förfalla ovisst. Stödet för värnpliktssystemet är också det starkare än någonsin förut. Den allmänna värnplikten gör försvaret till en gemensam sak för oss alla som går vidare från generation till generation.

Försvarsviljan är i sista hand en personlig fråga. Att man upplever att någonting är värt att försvara har betydelse. Man kan anse det värt att försvara gränserna, självständigheten, friheten, samhället eller till exempel sina närstående. Viljan att försvara är inte en självklarhet, utan vi måste arbeta för att upprätthålla den – varje dag.

I Nylands brigad har var och en som är i tjänst sin egen viktiga uppgift som en del av helheten. Man litar på var och en, och var och en är värd förtroendet. Att alla bemöts rättvist, jämlikt och sakligt utgör grunden. En gemenskap vars värderingar är i sin ordning klarar av utmaningar.

Grunden för försvarsviljan läggs dock utanför det egentliga försvarsarbetet. Brigaden har ett omfattande stödnätverk, som tror på oss. Nätverkets vilja att stödja brigaden och samarbeta med oss är av synnerligen stor betydelse. Samarbetet visar att vi är en fast del av samhället, att vi gör saker och ting rätt och att man litar på oss. Brigaden ser till att det stöd vi får kanaliseras till dem som gör sin militärtjänst hos oss. Samtidigt ser vi det som en hedersuppgift att värna om vår truppförbandsanda, våra historiska traditioner samt den finlandssvenska kultur- och värdegrunden.

Jag vill personligen tacka våra understödjare för det värdefulla arbete ni gjort för Nylands brigad. Jag är övertygad om att vi även i fortsättningen kan göra oss förtjänta av er tillit. Samtidigt hoppas jag att er vilja att stödja brigaden i vår uppgift består även under de kommande åren. Viljan avgör.

Kommodor Jyri Kopare Brigadkommendör

Ledare

Konsekvenserna av kriget sträcker sig ända till Dragsvik

De världspolitiska händelserna skapar stora ringar på vattnet. Rysslands anfallskrig påverkar såväl vår politik som vår ekonomi. Den nya verkligheten syns även konkret vid Nylands brigad.

När Vladimir Putin i februari i fjol valde att inleda anfallskriget i Ukraina hade han sannolikt räknat med en tämligen enkel seger. Ryssland var militärt överlägset och ett effektivt anfall mot Ukrainas huvudstad Kiev skulle leda till ett snabbt slut på ”specialoperationen”.

Ryssland hade troligen räknat med att västvärlden signalerar ett visst missnöje mot invasionen, men att “väst” troligen efter en tid skulle foga sig till de nya realiteterna och till att Ryssland fl yttar fram sina positioner på världskartan. Det här skulle ske med en avskräckande effekt på de övriga grannländerna som konsekvens.

Den första konsekvensen i Finland blev att medborgarnas försvarsvilja sköt i höjden. Ett rekordantal finländare anmälde sig till frivilliga försvarskurser och en majoritet visade tummen upp för ett medlemskap i Nato. Finland blev en fullvärdig medlem i Nato i våras.

Följande konsekvens kan vi läsa svart på vitt. Det regeringsprogram som skrevs i våras är sannolikt det mest försvarsvänliga regeringsprogrammet som någonsin har skrivits i fredstid. Formuleringar som “den personal som behövs utökas planmässigt” och “att särskilt öka den inhemska produktionen av ammunition” är sällan skådade skrivningar. Att Finland numera är en allierad stat i försvarsalliansen Nato märks tydligt i den konkreta fördelningen av våra statsfinanser.

Försvarsindustrin går därför också nu på högvarv. Produktutvecklingen försnabbas och nya innovationer ser dagens ljus med en sällan skådad hastighet. Föga överraskande är att högteknologisk materiel, inom exempelvis underrättelse och elektronisk krigföring, är viktigare än någonsin. Mera överraskande är den återupplivade efterfrågan på traditionell försvarsmateriel. Rysslands krig i Ukraina har lett till en exceptionell efterfrågan på traditionell ammunition, fordon och granatkastare.

När många länder tidigare har velat skräddarsy sin egen materiel, vill allt fler länder numera köpa färdiga produkter “från hyllan”. Det här leder till allt större upphandlingar för vår försvarsindustri. Ett exempel är “den nya generationens” Pasin som nu har vuxit sig till en betydande del av Finlands export. Först var det

Lettland, sedan anslöt sig Sverige, efter det Tyskland och nu är det också många andra Natoländer som vill lägga in beställningar. Länder, som hade nedrustat och sett det som fullständigt osannolikt med ett krig i Europa, har nu tvingats till upprustning och till en uppgradering av sin försvarsmateriel.

För Nylands brigad innebär Rysslands krig, och Finlands medlemskap i Nato, många saker. Internationella övningar har blivit vardag, efterfrågan på att få öva i finländska skärgårdsförhållanden är större än någonsin och “brigadens vatten” har i en handvändning förvandlats till ett “Natohav”.

Det här hade Vladimir Putin knappast räknat med när han inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina.

Jens Berg Chefredaktör

särställning som landets

svensk-

Flottiljamiral Janne Huusko tillträdde i början av 2022 som Huvudstabens beredskapschef. Före det tjänstgjorde Huusko som kommendör för Kustbrigaden. Vi ställde den relativt nyutnämnda beredskapschefen vid Huvudstaben fyra frågor om beredskapen.

Jyri Kopare tillträdde som brigadkommendör för Nylands brigad i våras. Hans första tid vid rodret har präglats av internationella besök, Finlands medlemskap i Nato och av att balansera resurserna med uppgifterna. Han gläds över den finlandssvenska sammanhållningen och över brigadens centrala roll över generationsgränserna.

Du har nu fungerat som brigadkommendör i ett halvt år. Hur har den första tiden varit vid Nylands brigad?

–Det första halvåret i brigaden har gått snabbt. Man kan säga att jag har lärt mig nya saker och förundrat mig över gamla. Jag har bekantat mig med brigadens personal och värnpliktiga, samarbetspartner, understödjare samt olika övningar. Målet som helhet har varit att skapa mig en bild av den nuvarande situationen. Samtidigt pågår arbetet med att dra upp riktlinjer för vart vid borde vara på väg.

När du tillträdde beskrev du dig själv som en utvecklare. Inom vilka områden ser du att brigaden kan utvecklas antingen på kort eller längre sikt?

–Brigaden har, sett ur marin synvinkel, bra uppgifter och resurser, vilket betyder att grunden är i skick. Vår särställning som landets enda truppförband som ger utbildning på svenska är en fördel för oss nu och i framtiden. Framtiden är trots det en utmaning även för vår verksamhet. I fråga om brigadens utveckling betonas på kort sikt balansering av de interna funktionerna, utveckling av utbildningen för värnpliktiga och att det internationella samarbetet blir en del av brigadens vardag.

–På lång sikt ser jag två helheter. Man säkerställer att brigaden utvecklas så att den motsvarar framtida operativa krav och ser till att de egna särdragen bevaras och den egna identiteten utvecklas som en del av Marinen och vidare av Försvarsmakten.

Vilka är de största områdena där det sker utveckling just nu vid brigaden?

–För tillfället uppdateras de planer som ansluter sig till brigadens dagliga arbete. Med deras hjälp säkerställs en tillräckligt långsiktig och helhetsinriktad verksamhet. En annan helhet är att säkerställa prestationsförmågan hos de trupper som är avsedda för undantagsförhållanden genom att identifiera de faktorer i verksamheten som bör utvecklas under åren 2024-25. Som ett tredje område kan jag nämna en utredning, med vars hjälp man

strävar efter att utveckla de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden.

När du tillträdde sa du att den största utmaningen sannolikt blir att balansera resurserna med uppgifterna. Hur har du upplevt den här balansgången?

–Vi har gjort saker som skapar balans inom brigadens olika funktioner, och jag kan säga att vi är på rätt väg. Ändå återstår det saker att göra. Inom brigaden har vi gjort personalarrangemang, som bidragit till att skapa balans mellan olika delområden. Man har även identifierat behov av funktionella förändringar, med vilka man säkerställer att resurserna används på ett kostnadseffektivt sätt

–Som helhet kan man säga att smärre ändringar har gjorts, och större kommer att utgöra en del av mekanismen för styrning av verksamheten. Marinen har säkerställt att vi har ekonomiska resurser som räcker till för verksamheten under innevarande och nästa år.

Hur ser behovet av rekryteringar och ny personal ut?

–Brigadens personalsituation är på det hela taget bra. Vi har personer som gärna kommer och jobbar hos oss och vår besättningsgrad är för tillfället 95,5 %, vilket motsvarar Försvarsmaktens målsättningar. Vi har dock utmaningar. Det är svårt att lösgöra mera erfarna soldater från andra truppförband som har särskilda rättigheter eller licenser, trots att de själva är intresserade. Vi har ändå under innevarande år lyckats stärka vårt kunnande t.ex. inom luftförsvar och underrättelse, som är kompetensområden som stöder vår framtida utveckling.

–Rekrytering är en kontinuerlig process, som tar tid i synnerhet i fråga om civila. Avtalssoldater lyckas vi rekrytera bland värnpliktiga som avslutar sin tjänstgöring. Det är med glädje jag kan konstatera att kraven på färdigheter i svenska inte verkar utgöra någon utmaning för i synnerhet yngre personer, utan man ser saken mera som en möjlighet. De som tjänstgör vid Nylands brigad är tack vare sitt kunnande och sina språkkunskaper eftertraktade arbetstagare även vid Försvarsmaktens övriga truppförband.

“Vår

enda

språkiga truppförband ger oss en fördel”

Under din första tid som brigadkommendör har ni haft ett mycket tätt internationellt samarbete. Ni har bland annat haft besök av USA:s marinkår och så deltog ni stort i övningen Aurora 23. Hur har den internationella dimensionen av ditt nya jobb varit?

–Redan utifrån min tidigare tjänstgöring kan jag konstatera att det är ytterst viktigt att samarbeta internationellt. Samarbetet ökar brigadens operativa kunnande, höjer personalens och de värnpliktigas motivation samt utvecklar oss som aktörer tillsammans med olika samarbetsparter. I brigadens vardag kan man även se att det engelska språkets betydelse växer, t.ex. under vissa möten senaste vår användes engelska i stället för svenska.

personalen vid Nylands brigad synnerligen goda språkliga och yrkesmässiga förutsättningar att samarbeta med internationella partner.

Du har nu jobbat mycket på svenska - hur har dina kunskaper i svenska utvecklats och vilka har dina språkliga utmaningar varit?

–De utvecklas hela tiden och arbetsgemenskapen har utgjort ett bra stöd. I första hand har utvecklingen av språkkunskaperna inriktat sig på försvarsmaktens specialvokabulär, som man ju lär sig kontinuerligt via arbetet.

Du har också fått en första inblick att jobba inom den finlandssvenska delen av samhället. Vilka iakttagelser har du gjort och hur har den här upplevelsen varit?

–Jag har glatt mig över finlandssvenskarnas sammanhållning och över hur brigaden tycks förena olika generationer. Detta har framgått av dem som kontaktat mig, det allmänna intresset för det vi gör samt i synnerhet av olika intressenters och stödgruppers aktivitet. Allt detta har gett mig en klar bild av att brigaden är en del av den finlandssvenska gemenskapen. Jag slår för min del vakt om traditionerna med den aktning de förtjänar och ser i sinom tid till att överföra arvet till min efterträdare.

Hur ser hösten och vintern ut - vilka kommer att vara de stora händelserna och sakerna som kommer att sysselsätta dig mest under hösten 2023 och vintern 2024?

– Just nu pågår förberedelserna för Marinens huvudkrigsövning under hösten, där jag får öva att leda brigaden i en omfattande sammansättning. Möjligheterna att göra det är aldrig för många. En annan betydelsefull sak är förberedelserna för de trupper från Förenta staternas marinkår som anländer i höst samt NATO Response Force (NRF)-beredskapen som börjar vid ingången av 2024.

som brigadkommendör har varit arbetsdrygt i och med flera internationella besök på brigaden. Foto: Försvarsmakten.

Under din tid som brigadkommendör godkändes även Finlands medlemskap i Nato. På vilka sätt syns och märks medlemskapet i Nato i ditt jobb och vid brigaden?

–Verkningarna av Natomedlemskapet har tills vidare för min del begränsats till olika besök och övningar. Jag tror att situationen i sig inte förändras nämnvärt på kort sikt, men att mängden ökar. Jag förväntar mig även preciseringar av Finlands roll som en del av Natos gemensamma försvar. Dessa påverkar oundvikligen planeringen inom brigaden och dess utveckling. Som helhet har

Jens Berg Chefredaktör

Jyri Kopares första halvår

Regeringsprogrammet är synnerligen försvarsvänligt och innehåller goda nyheter för Nylands brigad

I det nya regeringsprogrammet syns det färska medlemskapet i Nato tydligt. Även satsningarna på personalen inom Försvarsmakten och på den inhemska

försvarsindustrin gör programmet mycket försvarsvänligt. Skrivningarna om det internationella samarbetet är gynnsamma för Nylands brigad.

–Vi var en av de grupper som blev tidigast klara med vår text. Utgångspunkten, att vi nu är en allierad stat, var klar och det rådde en fullständig enighet om den huvudsakliga riktningen i programmet. Man kan kanske säga att det här regeringsprogrammet är ett av de mest försvarsvänliga program som har skrivits i modern tid, säger Peter Stenlund (Sfp) som var ordförande för den grupp som förhandlade fram den försvarspolitiska delen av det nya regeringsprogrammet.

Peter Stenlund är en erfaren och meriterad diplomat. Stenlund tjänstgjorde bland annat som Finlands ambassadör i Norge (2006-2010) och som statssekreterare vid Finlands utrikesministerium (2014-2018). Något längre ner på Stenlunds cv finns även titeln “beväringsredaktör för Fanbäraren” vid Nylands brigad (1978).

Tryggade personalresurser

I den försvarspolitiska delen av det nya regeringsprogrammet är de viktigaste målen att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och garantera finländarnas säkerhet och välfärd.

Finlands färska medlemskap i Nato går som en röd tråd genom programmet, bland annat genom skrivningen: Som medlem i Nato upprätthåller Finland en trovärdig försvarsförmåga under alla förhållanden och bereder sig på att i enlighet med sina skyldigheter stödja de övriga Natoländerna. Delen som handlar om den internationella dimensionen av försvarspolitiken heter ”En internationell och aktiv Natomedlem”.

I programmet förbinder sig Finland att i enlighet med Natos mål hålla försvarsutgifterna på minst två procents nivå i förhållande till bruttonationalprodukten under regeringsperioden. Regeringens strävan är att Finland ska förbinda sig till detta mål också över valperioderna.

–Medlemskapet i Nato och Rysslands anfallskrig i Ukraina gjorde att försvarssektorn var undantaget från sparåtgärderna i förhandlingarna. Det här betyder dock inte att det är fritt fram för Försvarsmakten att expandera hur som helst, men vårt ekonomiska utgångsläge i förhandlingarna var lättare än i många andra grupper. I skrivningen om den ekonomiska nivån på försvarsutgifterna var vi eniga i gruppen, och det är värt att i sammanhanget

påpeka att många beslut om strategiska projekt och långsiktiga investeringar redan tidigare var fattade, säger Stenlund.

Som en del av resursanvändningen betonas också att regeringen säkerställer att personalen inom Försvarsmakten ska vara tillräcklig för att personalen ska orka i den förändrade verksamhetsmiljön. I programmet står: Den personal som behövs utökas planmässigt.

–I vårt arbete hörde vi många olika experter och vi förde grundliga diskussioner med bland annat arbetsgivaren och med personalrepresentanter. Det är helt uppenbart att vår nya roll som medlem i Nato medför en intensifierad övningsverksamhet. Vi ville med den här skrivningen ge en tydlig signal om att vi är medvetna om det ökade trycket på personalen, säger Stenlund.

Samarbetet med USA och Sverige betonas

I regeringsprogrammet står det att målet med både planeringen i Nato och med Finlands positionering i Nato ska stödja säkerheten i Nordeuropa - i allt från Östersjön till Arktis.

De nationer som framför allt nämns i det internationella försvarssamarbetet är Förenta staterna, Sverige, Norge och Storbritannien.

–Avtalet med USA om försvarssamarbete (Defense Cooperation Agreement, DCA) nämns speciellt i regeringsprogrammet, samarbetet med Norge och inom den arktiska dimensionen är centralt och försvarssamarbetet med vår närmaste partner Sverige är naturligtvis även i fortsättningen mycket viktigt.

–Om man ser det här programmet ur Nylands brigads synvinkel är det goda nyheter. Brigaden är en föregångare inom samarbetet med Sverige. De här erfarenheterna och meriterna kommer synnerligen väl till pass nu, säger Stenlund.

Att Finland ska vara en aktiv medlem i Nato syns på flera punkter i regeringsprogrammet. Bland annat nämns att ett kompetenscentrum ska placeras i Finland. Dessutom ska Finland delta i Natos insatser, internationella övningar och arbetsgrupper, inklusive planeringsgruppen för kärnvapenfrågor. Finland stärker sin kompetens i frågor som gäller kärnvapen.

–Det är för tidigt att konkretisera de här delarna närmare än så här, vi definierade nu principerna. Den huvudsakliga principen handlar om att Finland fullt ut deltar och bidrar som medlem i Nato. När strävan med vårt försvar och med medlemskapet i Nato är att avskräcka fienden och att förhindra att vi någonsin blir anfallna skulle det ha varit en märklig signal om vi utesluter något, som till exempel ett deltagande i planeringsgruppen för kärnvapenfrågor, motiverar Stenlund.

–Vi förde också en lång diskussion om könsneutral värnplikt. I den här frågan var Svenska folkpartiet den drivande kraften. Men det finns också många saker som talar emot en så här pass stor förändring just nu. Både Försvarsmakten och lagstiftarna har händerna fulla med alla anpassningar som medlemskapet i Nato kräver. Våra skrivningar på den här punkten var därför realistiska. Angående civiltjänstgöringen förde vi inte särskilt långa diskussioner. Vi ville närmast betona det breda säkerhetsbegreppet och olika behov som finns inom det, säger Stenlund. Som en del av det breddade säkerhetsbegreppet kan cyberoch informationssäkerheten nämnas. De här områden ska bland annat tryggas genom satsningar på utbildning.

Mer inhemsk ammunition

Verksamheten för den inhemska försvarsindustrin förstärks. I regeringsprogrammet står bland annat att man i inledningen av regeringsperioden ska påbörja en utredning om produktionskapaciteten och produktionsarrangemangen för Försvarsmaktens viktigaste ammunition. I det här sammanhanget betonas kontrollen av export och att Finland ska agera i enlighet med sina internationella förpliktelser.

Man ska även använda sig av den nationella upphandlingen för att stärka den militära försörjningsberedskapen med målet att särskilt öka den inhemska produktionen av ammunition.

–Det här är av flera olika orsaker en väsentlig del av vår text. Dels handlar det om läget i hela Nato och om stödet till Ukraina. Den politiska viljan att stödja Ukraina finns, men bristen på materiel sätter nu käppar i hjulen. Dels är den inhemska produktionen av ammunition och annat materiel en central del av hela vår nationella försörjningsberedskap, säger Stenlund. Den erfarne diplomaten Peter Stenlund var ordförande för den grupp som förhandlade fram den försvarspolitiska delen av regeringsprogrammet. Foto: Privat.

Utvidgat uppbåd

Det finns också flera skrivningar som konkret definierar verksamheten på brigaderna. Bland annat görs det möjligt för militärer i avsked och för reservister att tjänstgöra inom Försvarsmakten till utgången av det år då de fyller 65.

I programmet ingår även flera saker som den parlamentariska arbetsgruppen kom fram till under den föregående regeringsperioden. Regeringen ska utvidga uppbåden till att gälla hela åldersklassen. Med den här åtgärden är målet att öka antalet kvinnor som söker sig till frivillig militärtjänst till 2 000 i slutet av valperioden.

Också civiltjänstgöringen ska utvecklas i den riktning den parlamentariska arbetsgruppen föreslog. Tjänstgöringen ska tydligare kopplas till verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten.

Jens Berg Chefredaktör

SiriusCompactärennyhetfrånSaabFinland.Detär enpassivradarsensor,somkankännaavochanalyseraallaradarsignalermellan2och18GHzutan attsjälvgesigtillkänna.Dengårattfästapåmast, fordon,fartygellerdrönare.Foto:SaabFinland.

Stort uppsving för försvarsindustrin –kriget satte fart på produktutvecklingen

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lett till att många länder nu rustar upp sitt försvar. Försvarsindustrin märker av kriget i en snabbt ökande efterfrågan inom de flesta produktområden. En lärdom från det pågående kriget är att produktutvecklingen måste bli snabbare.

–Patria märker mycket kraftigt av den ökande efterfrågan på försvarsmateriel. Produktionstakten för framför allt Patrias bepansrade 6x6- och 8x8-fordon har ökats mångdubbelt och kommer att ökas ytterligare genom till exempel etablering av nya produktionsanläggningar. Det här har också medfört nyanställningar inom flera kritiska områden, främst produktionspersonal som till exempel kvalificerade svetsare, säger Mats Warstedt som är chef för marknadsområdet Norden på Patria.

Den främsta orsaken till det ökade intresset och den ökande orderingången är konsekvenserna av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

–Kriget har lett till att många länder har sett över sina försvarsstrategier och insett att hotet är större än vad de tidigare trott. Efter en lång period av nedrustning har flera av de här länderna en allvarlig brist på materiel, främst på armésidan. Finlands medlemskap i Nato har inte haft någon direkt effekt på efterfrågan än. Även inom ramen för Nato är varje land ansvarig för sin materielförsörjning, så eventuella ytterligare nyanskaffningar kommer snarare att triggas av de uppgifter som Finland (och Sverige) kommer att tilldelas som nya medlemmar i försvarsalliansen, säger Mats Warstedt.

På Saab Finland beror det stora uppsvinget endast delvis på kriget i Ukraina. År 2017 beslöt Saab att förlägga en del av den långsiktiga produktutvecklingen och forskningen i Finland. Ett resultat av den här nya strategin är att Saab Finland under de senaste åren har rekryterat 60 nya medarbetare, främst ingenjörer.

–Utfallet av den här satsningen har sammanfallit med kriget i Ukraina, som i sig kraftigt har ökat intresset för våra högteknologiska produkter. Utöver det här har kriget i Ukraina även lett till en ökad efterfrågan på många av våra produkter såsom pansarvärns- och luftvärnsrobotar, som Finland har beställt se-

dan Ryssland inledde sitt anfallskrig, säger Anders Gardberg som är landschef för Saab Finland.

Gardberg säger vidare att Finlands medlemskap i Nato i sig inte har påverkat deras verksamhet så mycket, men att medlemskapet “som helhet är viktigt för Finland”.

–För Saab i Finland har medlemskapet förenklat tillgängligheten av viktiga Nato-standarder som vi behöver i vår produktutveckling. Det säkerställer att våra nya produkter redan från produktutvecklingens förberedande skede uppfyller alla krav för att användas i alla Nato-länder, säger Anders Gardberg.

Stor aktivitet i Sverige

Både Saab Finland och Patria märker nu av en stor aktivitet i många länder, som vill uppdatera och uppgradera sitt försvarsmateriel.

–I stort sett alla Nato-länder har uttryckt ett stort behov av att anskaffa mer materiel, dels för att ersätta material som donerats till Ukraina men dels också för att bygga upp ett mer robust försvar. Många länder nedprioriterade sitt försvar under årtionden efter Berlinmurens fall då ett traditionellt krig i Europa upplevdes osannolikt, säger Anders Gardberg.

–Mer eller mindre alla länder är mycket aktiva just nu, vilket märks i det stora antalet förfrågningar som Patria får från världens alla hörn. Några länder, som har varit särskilt aktiva att kommunicera sina ökade ambitioner, är till exempel Sverige, Tyskland, Polen och Slovakien. I flera av de här länderna har vi redan en stark ställning, så vi är väl positionerade för att ta nya kontrakt på de här marknaderna, säger Mats Warstedt.

Hur skulle ett svenskt medlemskap i Nato påverka er verksamhet?

–Det förändrade säkerhetspolitiska läget har redan gjort att Sverige beslutat att kraftigt öka sina försvarsutgifter för att uppnå tvåprocentsmålet. Det här är förstås delvis drivet av Sveriges Nato-ansökan, men skulle enligt min bedömning ändå ha skett. Den svenska marknaden är utan tvekan den mest lovande utanför Finland. Sverige har redan under året lagt beställningar på Patrias 6x6-fordon för armén och Patrias Nemo-system för amfibietrupperna och flera andra projekt diskuteras för närvarande, säger Mats Warstedt.

–Även om Saabs produkter redan sedan tidigare är Nato-kompatibla och vi redan tidigare levererat avancerat försvarsmateriel till så gott som alla Nato-länder, så skulle ett svenskt Nato-medlemskap ytterligare förbättra våra möjligheter att marknadsföra produkter till Nato-länder. Saab har sedan Sveriges medlemsansökan i maj 2022 förstärkt sin representation i Bryssel för att fullt kunna dra nytta av de synergier som ett medlemskap kunde erbjuda, säger Anders Gardberg.

Intensifierad produktutveckling

Vid Saab Finland ligger ett stort fokus på produktutvecklingen. Den största utvecklingen sker i kompakt antenn- och mikrovågsteknologi för att skapa små sensorer för elektronisk krigföring.

–De här ingår både i större Saab-system, men sedan fyra år har vi också utvecklat nya autonoma system som kommer att exporteras direkt från Finland. Saab Finlands första ”egna” produkt är en passiv radarsensor, Sirius Compact, som kan känna av och analysera alla radarsignaler mellan 2 och 18 GHz utan att själv ge sig tillkänna. Tidigare versioner har krävt en egen container eller en lastbil, men den här sensorn är kompakt och betydligt mindre. Den har en vikt på cirka tre kilo och en volym på tre liter. Det här ger helt nya möjligheter att skapa och upprätthålla en lägesbild utan att själv bli upptäckt, säger Anders Gardberg.

Vilka har lärdomarna av Rysslands anfallskrig i Ukraina varit?

–Det finns en mängd lärdomar, men den som har varit mest relevant för Saab Finlands produktutveckling är behovet att skapa en lägesbild i realtid, vilket ger en fördel och en möjlighet att bekämpa fientliga mål innan de ens vet att de blivit observerade. Det pågår en konstant kapplöpning mellan medel och motmedel där såväl elektronisk krigföring, underrättelseinhämtning och signaturhantering (i folkmun maskering) ingår. Det kräver en betydligt snabbare produktutveckling än tidigare. Samtidigt har förhållandet mellan civila och militära applikationer förändrats. Tidigare var det militära uppfinningar som senare fick en civil anpassning, medan förhållandet numera oftast är det motsatta, säger Anders Gardberg.

Behov av artilleri och fordon

För Patria har de bepansrade 6x6-fordonen blivit en stor framgångssaga. Fordonen är den nya generationen av Pasin, som introducerades på 1980-talet. Både Finland och Lettland har nu satsat stort på de här nya 6x6-fordonen.

–År 2020 gick Finland och Lettland samman i ett gemensamt fordonsprojekt kallat CAVS – Common Armoured Vehicle System. Efter en noggrann utvärdering valdes Patria 6x6 som det fordon som skulle utvecklas för de här ländernas behov. Finland och Lettland gjorde sina första beställningar år 2021. Samma år meddelade Sverige att man avsåg ansluta sig till CAVS, följt av Tyskland året efter. Sverige gjorde sina första beställningar i april 2023. Utöver de här länderna har ett antal övriga länder uttryckt sitt intresse för CAVS-programmet. Det är för övrigt en trend som vi möter allt oftare, efter Rysslands invasion av Ukraina, att kunderna vill köpa standardmateriel “från hyllan” i stället för att som tidigare anpassa specifikationen in i minsta detalj efter lokala önskemål, säger Mats Warstedt.

Patrias6x6ärdennyagenerationensPasi.FordonethartagitsframiprojektetCAVS–Common ArmouredVehicleSystem.MediprojektetäråtminstoneFinland,Sverige,LettlandochTyskland.

Foto: Patria.

AmfibiestyrkornaviddensvenskaförsvarsmaktenköptegranatkastarsystemetNemofrånPatria.Nemokaninstallerasbådepåbåtar ochövrigafordon.Foto:Patria.

I våras blev det klart att svenska Försvarsmakten (amfibiestyrkorna) tar i bruk granatkastarsystemet Nemo. Hur strategiskt viktig var den här affären med tanke på det täta försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige?

–Nemo-kontraktet i Sverige är en mycket viktig affär för Patria, eftersom den visar att vi kan erbjuda marknaden ett moget system för indirekt eld. Kriget i Ukraina har med stor tydlighet visat att artilleri i alla dess former har en mycket viktig roll också i modern krigföring. Efter att många kunder utvärderat Nemo-systemet under flera år, så är de nu ivriga att beställa systemet. Förfrågningarna är därför många, både för installation på båtar och fordon. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige är alltid en hjälp vid upphandlingar, även om det inte har så stor betydelse i just det här fallet. Det finns för närvarande inget gemensamt upphandlingsprogram avseende Nemo, som fallet till exempel är för Patria 6x6 och för Sako handeldvapen, säger Mats Warstedt.

Inom vilka produktområden ser ni den största potentialen i framtiden?

–Flera av våra kunder har indikerat att de behöver förstärka sina markstridskrafter (fordon och artilleri), öka antalet drönare och bygga ut cyberförsvaret (underrättelse). Inom alla de här områdena kan Patria erbjuda lösningar för kunderna, men det är förstås främst på fordonssidan som den största potentialen för oss finns, säger Mats Warstedt.

Nytt materiel till Marinen

Den intensiva produktutvecklingen och Försvarsmaktens anskaffningar kommer även att synas i Marinen under den närmaste framtiden.

–Av de senaste Saab-produkterna som har levererats till Marinen kan vi nämna Torped 47, stridsledningssystemet 9LV och kommunikationssystemet Tacticall, som redan installerats i Hamina-klassen. De här systemen, liksom vårt nya radarsystem Sea Giraffe 1X och Sea Giraffe 4A Fixed Face, kommer även att ingå i Pohjanmaa-klassens korvetter vilkas tillverkning borde inledas ännu under det här året i Raumo, säger Anders Gardberg.

Finns det nyheter vi också kommer att få se vid Nylands brigad inom kort?

–När det gäller Nylands brigad är det i alla fall min förhoppning att de nyanskaffningar av pansarvärnsroboten NLAW och luftvärnsroboten RBS70 som Finland nyligen gjorde även skulle komma kustjägarna till nytta. Men den här fördelningen är en fråga för Armé- och Marinstaben att ta ställning till. Dock är det ju uppenbart att behovet av såväl pansar- som luftvärn är minst lika stort i strid i skärgårdsmiljö som på land, säger Anders Gardberg som tjänstgjorde som brigadkommendör vid Nylands brigad 2008-2011.

Jens Berg Chefredaktör

Standardiserad grundutbildning med goda resultat

Grundutbildningen är något varje rekryt går igenom under de första sex veckorna av sin militära tjänstgöring. Den standardiserade utbildningen inom hela Försvarsmakten har gett goda resultat.

Under rekrytskedet får varje beväring utbildning inom de mest grundläggande kunskaper en soldat förväntas kunna. Enligt Soldatens handbok från år 2022 är ”Målsättningen för rekrytskedet att den som utbildas har soldatens grundläggande färdigheter efter att skedet avslutats. Under rekrytskedet lär sig beväringarna grunderna i att fungera som enskild soldat, som en del av en patrull. Det viktigaste är säker hantering och användning av stormgevär och ammunition samt grundläggande skjutskicklighet.”

Rekrytskedet pågår som sagt i sex veckor och avslutas med den så kallade grundövningen. Grundövningen är kontingentens första strids- och skjutövning och ordnas direkt efter faneden. Där får beväringarna i patruller öva på patrullens framryckning samt försvar med skarp ammunition. Under grundövningen får beväringarna använda sig av all den utbildning de har fått under de första sex veckorna av sin tjänstgöring. Beväringarnas kunskaper har ökat betydligt med åren och visar goda resultat:

- I grundövningen syns klart att mycket positiv utveckling har skett i brigadens rekrytutbildning i jämförelse med de tidigare åren på många sätt, men framför allt på beväringarnas individuella nivå, säger kommendören för Ekenäs kustbataljon, kommendör Sampsa Tamminen

Den standardiserade utbildningen inom försvarsmakten underlättar

- Sedan år 2020 har rekrytutbildningen varat i sex veckor varefter rekryten deltar i sin första strids- och skjutövning som pågår fem dygn. Då det är klart för alla vad rekryten ska kunna på sin första skjutövning är det lättare att utbilda dem. Även bedömningen av utbildningsnivån underlättas då skjutningarnas innehåll inte ändras årligen, berättar utbildningschef kommendörkapten Juha Laukka.

Under grundövningen utbildades rekryterna i användningen av signalpistol i mörker. Målet med utbildningen var att visa hur bra man ser i kolmörker då man använder en sådan. Signalpistolen ger tillfällig belysning för soldaterna. Foto: Alexander Krohn.

Innehållet i rekrytskedet är detsamma för alla beväringar och bygger på de fyra kurser som fastställts av Huvudstaben samt den avslutande veckan under rekrytskedet. De fyra kurserna är den orienterande kursen och de tre temakurserna; överlevnad, skydd och tagande av skydd.

Den orienterande kursen lär beväringen bland annat de grundläggande sakerna angående tjänstgöringen och soldatens rättigheter och skyldigheter. Under kursen Överlevnad lär beväringen sig hur den enskilda krigsmannen överlever på stridsfältet.

Med kursen Skydd får man utbildning i postkarlens färdigheter samt användningen av maktmedel och i kursen Tagandet av skydd lär man sig hur man kan bättre skydda sig mot fiendens verksamhet på fältet.

Rekryten ska lära sig att fungera i en militär organisation samt känna till soldatens rättigheter och skyldigheter. Förutom detta ska rekryten ha de färdigheter som den enskilda krigsmannen behöver för att överleva på stridsfältet. Utbildningsnivån säkerställs under grundövningen som genomförs genast efter krigsmannaeden, säger Laukka

Eftersom alla beväringar i varje enhet går igenom ett likadant rekrytskede är det lätt att jämföra och mäta hur väl man presterar. Laukka berättar att rekrytskedet även är så gott som identiskt i varje truppförband inom hela Försvarsmakten och att man strävar efter att de lokala omständigheterna inte skulle inverka på rekrytutbildningen.

En grundexamen är något varje beväring avlägger under rekrytskedet. “Syftet med examen är att säkerställa att den som utbildas har uppnått de mål för kunnandet som uppställts för rekrytskedet. Grundexamen för soldaten mäter kunnandet i det som är viktigast under rekrytskedet samt deltagandet i utbildning”, berättar Soldatens handbok.

Man går efter varje rekrytskede igenom hur det gick och försöker komma på sätt man kan förbättra den på:

- Utbildningsinnehållet granskas och de lärdomar som kan tas från det pågående kriget i Ukraina kanske implementeras i nuvarande utbildningsplaner. Rekrytskedets innehåll planeras av Huvudstabens utbildningsavdelning, vilket innebär att eventuella uppdateringar beordras åt alla truppförband. Nylands brigad gör inga självständiga beslut i detta ärende, berättar Laukka.

Grundövningens struktur

Innan beväringarnas första stridsskjutning får de öva med så kallade KASI-simulatorer under samma förhållanden som de möter i stridsskjutningarna, berättar Tamminen. Dessa system sätts på hjälmen, stridsvästen och vapnet. Systemet har sensorer som berättar ifall du har blivit träffad. I vapnet använder man smällpatroner, alltså patroner av trä som förstörs innan de hinner avfyras. Med KASI-systemet får man en bra uppfattning om hur man skulle klara sig i en riktig stridsskjutning.

- Enheternas utbildare bjuds också möjlighet att orda ramövningar för kommande stridsskjutningar i skjutbaneförhållanden med skarp ammunition, berättar Tamminen

Innan den egentliga stridsskjutningen får beväringarna respons av utbildarna under övningar som gör att beväringarna känner sig mer självsäkra och bekväma med att skjuta med skarpa patroner, berättar Tamminen. Även den erfarenhet de får ifrån de många övningar de deltar i gör beväringen mer varm i kläderna.

- Beväringarnas kunskapsnivå i stridsteknik och ledandet av egen patrull är på uppenbart högre nivå än vad de var i de första stridsskjutningarna för cirka 10-15 år sedan och det faktum att vi kan fostra så här skickliga soldater av rekryter inom bara 1½ månad förstärker vars och ens förtroende för vårt värnpliktssystem. Det största tacket för de goda utbildningsresultaten går förstås till utbildarna och beväringscheferna i brigadens grundenheter, säger Tamminen.

Walter Londen Jägare och redaktör

Målet för den sex veckors långa grundutbildningen är att beväringarna ska lära sig att fungera både som en enskild soldat och som en del av en patrull. Idag är beväringarnas resultat och kunskapsnivå på en mycket högre nivå än förut. Foto: Ayam Rahmati.

VYKS ATUen krävande och mångsidig utbildning

IFörsvarsmakten har man övergått från en mera utbildningsorienterad verksamhet mot en beredskapsorganisation, och man har grundat beredskapsenheter som man kallar för VYKS (Valmiusyksikkö). Med beredskapsenheten svarar man mot snabba situationsförändringar i säkerhetsläget genom att upprätthålla trovärdig beredskap.

Truppen har modern stridsutrustning och ett omfattande sortiment av beväpning. Beredskapsenheten har förmåga att fungera i alla väderförhållanden samt under alla årstider. Truppen övar regelbundet olika stridsslag, och dess transportförmåga baserar sig huvudsakligen på bepansrade trupptransportfordon PASI. Truppen får även utbildning i att operera i skärgården med stridsbåtar. Under den senaste övningen i augusti utvecklades truppens förmåga att operera med NH-90-transporthelikopter, som gäller i situationer då truppen snabbt behöver förfl yttas till ett område eller då luften är det enda förfl yttningsalternativet.

Konceptet med beredskapsenheter har byggts på ATU (Amphibious Task Unit)-utbildningen som inleddes i Nylands brigad 2005. Nuförtiden talar man om beredskapsenheten som VYKS ATU. Truppen får en internationell krishanteringsutbildning och de beväringar som genomgår utbildning har bra förutsättningar att ansöka och bli valda till internationella krishanteringsuppgifter efter beväringstjänsten. De krishanteringsuppgifter som Finland utställer trupper till idag är huvudsakligen Libanon (UNIFIL) eller Irak (Operation Inherent Resolve, OIR). VYKS ATU-utbildare har även bakgrund i olika krishanteringsoperationer, vilket möjliggör högkvalitativ utbildning för truppen.

Beväringar som blir valda till VYKS ATU-utbildning tjänstgör 347 dygn oberoende om man blir vald till chefs- eller manskapsuppgifter. Första halva året ges grundläggande militär utbildning, och de som blir valda till ledarutbildningen går underofficerskursen. Andra halva året utgörs av beredskapsperioden, då truppen sammanslås till en organiserad trupp och utbildningen fördjupas.

En attraktiv specialutbildning

Beredskapsenhetens utbildning är både mångsidig och krävande. Stort fokus ligger på truppens förmåga att operera i mörker. En utbildningsvecka kan basera sig enbart på mörkerutbildning nattetid. VYKS ATU får utbildning för de modernaste vapen som t.ex. PKM-maskingevär, luftvärnsmaskingevär och granatmaskingevär samt skarpskyttegevär. Därutöver har truppens alla soldater förmåga till mörkerstrid.

I början av beredskapstiden bygger truppen upp sin förmåga under de olika övningarna för att kunna användas som en beredskapsinsatstrupp. Prestationsförmågan utvecklas genom stridsskjutningar som stöds med truppens egna indirekta eld, som är det närmaste truppen kan komma ett skarpt läge under fredstid.

Beredskapsenheten kan användas för skyddande av objekt samt i olika stridsslag längs med hela finska kusten. Om du vill vara delaktig som anställd personal eller som beväring i en trupp med höga krav och i en trupp som kan jämföras med specialjägare så kan det vara en tjänstgöringsplats för dig.

Beredskapsenheten VYKS ATU använder sig av modern stridsutrustning och kan verka oavsett väder eller årstid. Beväringar som blir valda till VYKS ATU-utbildningen lär sig bland annat att använda mörkerutrustning, PKM-maskingevär och att använda NH-90-transporthelikoptrar. Foton : Alexander Krohn.

Mikael Lindroos Kommendörkapten

Därför firar vi de här centrala årsdagarna vid Nylands brigad

Den äldsta årsdagen som fi ras vid Nylands brigad har anor från

1600-talet. Många av de traditioner som upprätthålls vid Nylands brigad härstammar antingen från den svenska tiden eller från krigen på 1900-talet. Vi berättar historien bakom de olika årsdagarna vid brigaden.

Jägardagen 25.2

Jägardagen firas årligen 25.2 för att minnas uppkomsten av vår moderna försvarsmakt. År 1914 växte opinionen i Finland för att bilda en egen armé, men på grund av att Finland då var en del av Ryssland var det inte möjligt att ordna militär utbildning i Finland. År 1915 beslöt Tyskland att bistå och börja utbilda rekryter från Finland. Motivet för Tyskland var att försvaga fienden Ryssland. Totalt fick cirka 2000 finländare sin utbildning i Tyskland 1915-1918.

25.2 år 1918 anlände en stor del av de nyutbildade jägarna till Vasklot hamn i Vasa. Många av de här jägarna var sedan tongivande befäl under vinter- och fortsättningskriget. Vid Nylands brigad är det Vasa kustjägarbataljon som upprätthåller traditionen och årligen hedrar minnet av Finlands första jägare.

Nylands brigads årsdag 18.4

Dagen firas till minne av slaget vid Siikajoki, en ort norr om Brahestad. Slaget ägde rum 18.4 år 1808 när den svenska armén stred mot Ryssland under det Finska kriget. Den finsk-svenska armén hade lidit stora förluster och var på reträtt. En vändning skedde i Siikajoki. Den finsk-svenska armén genomförde ett lyckat motanfall och tog en delseger mot den ryska armén. Segern fick en stor psykologisk betydelse.

Vid slaget i Siikajoki var Nylands infanteriregemente nyckeln till framgången. Infanteriregementet var en tidig föregångare till Nylands brigad. Sedan år 1952 är det Nylands brigad som för regementets traditioner vidare. Det mest synliga tecknet på den traditionsbärande rollen är Siikajokikorset, som jägarna vid Nylands brigad får rätt att bära efter avslutad grundutbildning.

De stupades dag i maj

De stupades dag firas årligen den tredje söndagen i maj. Under dagen uppmärksammas minnet av alla de som stupade i krigen 1939-1945. Det var marsalk Gustaf Mannerheim som år 1940 tog initiativ till en minnesdag för alla de som hade stupat i Finska inbördeskriget (1918) och i Vinterkriget (19391940). De stupades dag ersatte den tidigare minnesdagen 16.5, som ordnades för att minnas de vitas intåg i Helsingfors den 16 maj.

Försvarets fanfest 4.6

Även Försvarets fanfest ordnades tidigare 16.5 för att uppmärksamma årsdagen av de vitas segerparad i Helsingfors år 1918. Men efter Vinterkriget avslutade man firandet av 16.5 för att markera att nationen Finland nu står enad. I stället infördes traditionen Försvarets fanfest som årligen firas den fjärde juni, som är marskalk Mannerheims födelsedag. Fanfesten ordnades för första gången år 1942 när Mannerheim fyllde 75 år. Numera firas dagen stort med en militärparad på varierande ort. Sedan år 1947 är dagen en officiell flaggdag i Finland.

Ekenäs kustbataljons årsdag 18.6

Trots att nuvarande Ekenäs kustbataljon grundades så sent som 2005 är bataljonens traditioner långa. Ekenäs kustbataljon ersatte Raseborg kustartilleribataljon år 2005. Årsdagen firas till minne av den så kallade Ekdivisionen som grundades 18.6 1941. Ekdivisionen, eller den 17. Divisionen, samlade då de finlandssvenska trupperna och tog ansvar för Hangöfronten. Ekdivisionen sammanslogs senare med IR61 och fl yttades till Karelen för att delta i anfallskriget. Bland annat vid slaget i Tienhaara år 1944 kallades Ekdivisionen för “Finlands lås”.

Den här truppen är numera en av traditionstrupperna vid Nylands brigad och Ekenäs kustbataljon för minnena och traditionerna vidare bland annat via årsdagen 18.6.

Teikaridagen 5.7, Vasa kustjägarbataljons årsdag

De finländska trupperna hade på sommaren år 1941 återtagit ön Teikari vid mynningen till Viborgska viken. Under den ryska arméns frammarsch tre år senare omorganiserades Kustartilleriregemente 22 för att försvara den Viborgska viken och för att hålla ön Teikari. Häftiga strider pågick 4-5.7 år 1944 på Teikari. De finländska trupperna, med Kustartilleriregemente 22, led stora förluster men lyckades slutligen ta en avvärjningsseger.

I dag är det Vasa kustjägarbataljon vid Nylands brigad som värnar om de här kustjägartraditionerna till minne av striderna vid Teikari (och ön Melansaari). Årsdagen den femte juli kallas Teikaridagen och är årsdagen för Vasa kustjägarbataljon.

Marinens årsdag 9.7

Marinens årsdag firas till minne av slaget vid Svensksund år 1790. Svensksund (Ruotsinsalmi på finska) ligger utanför Kotka i Finska viken. Den nionde juli år 1790 utkämpades ett stort slag mellan den finsk-svenska och den ryska flottan vid Svensksund. Sjöslaget är det största som genom tiderna har utkämpats på Östersjön. Den nionde juli försökte den ryska skärgårdsflottan anfalla den finsk-svenska flottan, men det ryska anfallet slutade med ett stort nederlag för Ryssland. Ryssland förlorade cirka en tredjedel av sin flotta (mestadels bestående av galärer) vid slaget.

Nylands brigad blev år 1998 en del av Marinen och efter det har Marinens årsdag firats synligt på brigaden den nionde juli. Det huvudsakliga firandet ordnas på olika orter varje år. I år var Raseborg huvudort för Marinens årsdag.

Svenska dagen 6.11

Svenska dagen började firas år 1908 för att stärka samhörigheten bland de svenskspråkiga i Finland. Datumet, 6.11, är kung Gustav II Adolfs dödsdag. Han stupade i det 30-åriga kriget 6.11 år 1632. Gustav II Adolf har gått till historien som den kung som lade grunden för det svenska stormaktsväldet, och han beskrivs också som “den moderna krigföringens fader”.

År 1626 grundade Gustav II Adolf även Nylands regemente, som är den äldsta traditionstruppen vid Nylands brigad. Vid Nylands brigad firas Svenska dagen också för att uppmärksamma att svenskspråkiga beväringar kan tjänstgöra på sitt eget modersmål i Finland. Nylands brigad är den enda svenskspråkiga brigaden i Finland.

Finlands självständighetsdag 6.12

Den sjätte december år 1917 förklarade Finland sig självständigt från Ryssland. Efter vinter- och fortsättningskriget växte Försvarsmaktens och krigsveteranernas roll i firandet. Sedan början av 1990-talet började våra krigsveteraner och våra lottor bjudas in som hedersgäster till presidentens traditionella slottsbal. I samband med självständighetsdagen befordrar även Försvarsmakten officerare. Vid landets samtliga brigader firar man dagen 6.12 och uppmärksammar då såväl den egna brigadens, Försvarsmaktens som nationens traditioner.

Jens Berg Chefredaktör

Tillhamnenhadedetanlänttvåkrigsfartyg,minfärjanPyhärantaavPansio-klassochrobotfartygetPoriavHamina-klass,sombesökarnahade möjlighetattstigaombordpåochsesigrunti.

Foto: Alexander Krohn.

Marinens årsdag firades i Raseborg

Detta år fi rades Marinens årsdag i Raseborg i Ekenäs. Dagen var sprängfylld med olika utställningar, parader och övriga evenemang.

Årsdagen började klockan 8.00 då flagghissningen ägde rum i Norra hamnen. Endast en handfull människor var på plats. En stund senare var det dags för kransnedläggning på Ekenäs nya begravningsplats. Kommendören för Marinen var med och lade ner kransen.

En av de större punkterna på dagens schema var mönstringen av Marinens trupper vid Norra hamnen. Varje truppförband inom marinen hade en pluton uppställd för kommendören för Marinen, konteramiral Jori Harju. Amiralen hälsade på deltagarna och höll ett fint tal.

Till Norra hamnen hade det anlänt två stora krigsfartyg, minfärjan Pyhäranta av Pansio-klass och robotfartyget Pori av hamina-klass. Besökarna hade möjlighet att stiga ombord på fartygen och se sig runt.

I minfärjan Pyhäranta skedde ett premieringstillfälle. Under premieringstillfället samlades Marinens ledningsgrupp för att premiera åtta stycken officerare och underofficerare. Senare under dagen hade amiral Harju en mottagning för gäster i restaurangen Fyren. Vid mottagningen var det mycket med gäster och bland dem fanns ett par militärattachéer som är stationerade i Finland.

I Stallörsparken kunde besökarna se sig runt vid materielutställningen. Vid utställningen fanns det all slags utrustning som Marinen använder och som man kunde bekanta sig med, allt från stridsdykarutrustning till tunga kastare. Vid en punkt fick man möjlighet att hålla i olika slags vapen som används inom Marinens trupper. Bland vapnen man kunde testa fanns det till exempel skarpskyttegevär, MP5, ACOG-optik och ITKK. Vid utställningen fanns även diverse olika fordon som Marinen använder, bland annat Pasi- och Rasi-fordon som man fick kliva in i och spänna fast sig i.

Ett annat populärt evenemang under årsdagen ägde även rum i Stallörsparken. Flottans musikkår uppträdde tillsammans med

Maria Tyyster i en parkkonsert som lockade till sig publik. Under en stor del av dagen var det också möjligt att ta en åktur med Jurmo-båtarna som Stridsbåtskompaniet bemannade.

Glada miner överallt

Klockan är 10.50 och kön till krigsfartygen och Jurmo-båtarna som man ska få ta en åktur med börjar bli allt längre. Det är uppehåll och varmt. Det ligger en känsla av nervositet och spänning i luften. En man som har kommit med sin familj, där barnen är runt tio, säger att han har kommit till årsdagen för att se på båtarna och åka Jurmo med barnen. Denna orsak verkar vara populär bland besökarna. De flesta familjer man ser som har kommit till årsdagen är barnfamiljer.

En äldre man vid namn Vidar Fagerström som blev intervjuad stöttes på vid hamnen och han förklarar varför han är här på årsdagen:

“Jag var på min vanliga länk-rutt och råkade springa förbi här”, berättar han skrattande. “Nog visste jag att det är årsdagen idag och jag ville se vad det finns utställt.” Han berättar att han själv har jobbat hela sitt liv i Ekenäs hamn och var därför intresserad att komma och se på krigsfartygen.

Fagerström berättar även att han själv tjänstgjort i Dragsvik år 1966 i kompaniet som är det “kungliga första”, som han säger med ett leende. (syftar på Första gevärskompaniet). Fagerström berättar att han tjänstgjorde för FN i Cypern mellan 1967 och 1968, vilket enligt honom var en väldigt intressant upplevelse. Fagerström har även, och gör det fortfarande, tävlat på SM-nivå i handpistol, berättar han.

Vid materielutställningen är det en familj med tonårsbarn, vars pappa berättar att de har kommit hit till årsdagen för att visa ungarna och för att det är roligt. Han tycker även det är intressant

att se vilka nya vapen och optik Försvarsmakten har skaffat sedan han själv var beväring vid Nylands brigad. Då han blir tillfrågad om hurdana minnen han har från sin egen militärtjänst berättar han:

- Jag har endast goda minnen, man har ju förträngt allt det dåliga, säger han skrattande. Men det finns egentligen inte många dåliga!

Den utan tvekan populäraste aktiviteten under dagen var Jurmo-körningarna. Besökarna hade som sagt möjlighet att vara med på en Jurmo-båt då den åkte ute på havet en sväng. Kön till båtarna var enorm och alla som kom ut ur båten efter en körning hade ett brett leende i ansiktet. En familj med två små pojkar kliver ut ur båten och pappan, som valde att förbli anonym, berättar:

- Det var spännande och ganska nostalgiskt att åka båten, eftersom jag själv var båtförare som beväring.

En av pojkarna i familjen tycker även det var roligt och kul, och hela familjen instämmer.

På årsdagen fanns det många lokala Ekenäsbor men en stor del av besökarna hade också kommit från bland annat huvudstadsregionen och Egentliga Finland. Även soldathemmets bil var på plats, som var uppskattad av alla besökare.

Att ordna evenemanget

Kommunikationssekreterare Leo Puhakka är ansvarig för verkställandet av Marinens årsdag. Enligt Puhakka var det en intressant och rolig uppgift att ordna ett evenemang som detta. Det var rätt så krävande och mycket förarbete behövdes men han var inte ensam, utan hade många runt sig som hjälpte till. Puhakka tippar på att under både lördag och söndag var det sammanlagt cirka 6000-7000 besökare på plats under årsdagen.

Det man ska tänka på, enligt Puhakka, då man ordnar dylika evenemang är bland annat att man, då man ordnar något utanför brigaden, har lov av markägarna att fungera på området, och samarbetet med Raseborg stad har varit mycket bra, påpekar Puhakka. Det är även viktigt att tänka på hur mycket planering det krävs för att det ska fungera och löpa smidigt.

- Det är viktigt att infrastrukturen fungerar för att det ska vara en säker tillställning inte bara för allmänheten, utan också för oss själva.

Ungefär 6000-7000 människor besökte Marinens årsdag i Raseborg. Besökarna fick bland annat bekanta sig med Marinens utrustning och krigsfartyg, njuta av en konsert i parken samt ta en åktur med en Jurmo-båt. Evenemanget lockade många lokala Ekenäsbor, men även ett flertal personer från andra delar av landet. Foto: Ayam Rahmati.

Walter Londen Jägare och redaktör

“Brigaden är viktig för Raseborg och stadens identitet”

Nylands brigad och Raseborg stad har en speciell och unik relation. Med de ikoniska byggnaderna direkt intill Ekenäs centrum har brigaden blivit en av Finlands mest igenkännbara brigader.

Raseborgs stadsdirektör, Petra Theman, har inte den ordinarie vägen till posten. Hon är utbildad diplomat och har bott i flera olika länder som bland annat USA, Argentina, Kina och Sverige. Som diplomat jobbar man för utrikesministeriet, så Theman har haft ett tätt samarbete med försvarsmakten, då utrikesministeriet och försvarsmakten är något av olika sidor på samma mynt. Theman har två döttrar, varav den äldre har tjänstgjort i Dragsvik som Beväringskommitténs ordförande.

nämnder, fullmäktige och stadsstyrelsen inom kommunen är viktiga.

Raseborg har mycket på gång, men det viktigaste staden har är att man “bygger den bästa småstaden i Finland att bo i”, säger Theman. Hon lyfter fram stadens service, hobbymöjligheter och all den kultur som staden har, som något mycket bättre än de flesta orterna i landet har, och detta är något väldigt unikt för en stad på 28 000 invånare.

Raseborg är till ytan den största kommunen i Nyland, vilket har att göra med kommunsammanslagningen mellan Karis, Pojo och Ekenäs år 2009. Detta medför både möjligheter och utmaningar, anser Theman.

Brigadens speciella förhållande till staden

Theman anser att brigaden är mycket viktig för Raseborg.

- Det är ju självklart att det ska finnas en brigad i Raseborg. Brigaden är viktig för staden och stadens identitet. Många tar den som självklar och given då byggnaderna är så nära Ekenäs centrum och man är så van att se beväringar ute på stan.

Hon berättar även att invånare i Ekenäs har varit glada över denna Nato-tid då man oftare får se utländska besök, vilket även kan ha en ekonomisk betydelse.

Theman är utbildad diplomat vilket gör att hennes väg till posten som stadsdirektör inte är den vanliga vägen. Hon har haft ett tätt samarbete med försvarsmakten under sin karriär inom utrikesministeriet.

Foto: Walter Londen.

Det kommunala arbetet är något som Theman uppskattar.

- Folk förstår inte riktigt hur fascinerande det är inom det kommunala. Man jobbar med frågor som är väldigt nära människors vardag och det är ett väldigt människonära jobb.

Theman beskriver en vanlig dag som stadsdirektör som väldigt varierande. Dagen består av att leda hela organisationen på 1300 personer och av träffar med olika samfund, instanser, företag och byaråd. Även träffar med de förtroendevalda, som

Brigadens framtid har inte alltid varit självklar, berättar Theman. Då hon jobbade för utrikesministeriet var det mycket prat om vilka brigader som skulle stängas och vilka som behövs. Jussi Niinistö, före detta försvarsminister, ville stänga Nylands brigad då han började, men då han besökte brigaden insåg han att det är den bäst skötta i hela Finland samt den mest internationella, säger Theman.

En sak som Theman anser att staden inte har gjort tillräckligt är att berätta om och marknadsföra för beväringar bland annat hur det skulle vara att bo här, vad man kan studera och hurdana arbetsmöjligheter det finns.

Stadshuset, där stadsledningen jobbar, ligger intill brigaden. Stadshuset flyttade för ett par år sedan på grund av kommunsammanslagningen så att organisationen inte skulle vara så splittrad. Byggnaden är ett före detta mentalsjukhus och har nyligen renoverats för detta. Theman har bollat idéer om att man borde ordna något gemensamt med brigaden nu när staden är väggrannar med brigaden.

- Jag tog fram det till brigadkommendören Jyri Kopare, att borde vi inte ha en fotbollsmatch, staden mot brigaden, men sen så har våra människor här skrattat åt att det bara är ett sätt att begära om stryk, säger hon skrattande.

- Om en sak är klar så är det att jag är Finlands mest Nato-vänliga stadsdirektör på grund av min bakgrund. Som internationellt garvad människa ser jag nog en hel del möjligheter när det handlar om nordiskt samarbete där vår brigad definitivt är som en stjärna. Jag tycker att samarbete ska löpa på alla nivåer och det anser jag att det gör nu men vi kan alltid hitta på något mer.

Att Raseborg redan i grunden är väldigt internationell och det faktum att Dragsvik har blivit Finlands mest internationella garnison genom tiderna inte är en slump är något Theman påpekar. Hon tar fram att alla bruk som Fiskars och Billnäs har blivit till då kunskap och maskiner från utlandet har kommit till Finland. Raseborg har även den längsta meritlistan för att ta emot kvotflyktingar oavbrutet ända sedan Finland började ta emot dem. Integrationen i Raseborg är något Theman är stolt över.

-Det som händer hemskt ofta i småstäder är att flyktingar flyttar till större städer då man kan och får, och det har inte hänt i en så hög grad här utan folk vill bo kvar och det är jag jättestolt över.

Hon understryker att ingen stad i Finland kommer att klara sig i framtiden utan en större mängd arbetskraftsinvandring.

Themans personliga relation till Nylands brigad är via hennes släktingar.

- På personlig nivå är det nog mest via mina släktingar som har gått där. Men via min dotter kanske mest då hon var där för inte så många år sedan.

Theman anser att Dragsvik är en av två “smältugnar” i Svenskfinland för alla finlandssvenskar, varav den andra är Åbo Akademi. Hon uppskattar att det är ställen som det kommer finlandssvenskar till från runt om i landet.

Themans mamma är från Raseborg och pappa från Lappo, två städer med en viktig krigshistoria, vilket har gjort att Theman alltid har haft en försvarstanke och förståelse för försvarsfrågor. Enligt henne formar Dragsvik en viktig del av Svenskfinland men befinner sig också samtidigt på ett strategiskt område försvarsmässigt.

Theman har också en slutknorr.

Raseborgs stad och Nylands brigad har ett frekvent samarbete som sträcker sig långt bakåt. Marinens årsdag, som ägde rum i Ekenäs, är ett exempel på detta täta samarbete. Foto: Alexander Krohn.

Theman betonar vikten av att brigaden syns för stadens invånare och är på något sätt förankrad i samhället. Hon berättar även att det ligger på stadens ansvar att föreslå samarbeten och olika samarbetsformer, inte minst på grund av den kommande Nato-tiden som innebär mera möjligheter för vissa kommuner.

- Det finns många olika slags arbetsmöjligheter här, det är inte bara inom serviceyrken och restaurangbranschen man kan jobba utan inom allt möjligt från lantbruk till tung industri. Så jag trivs nog och hoppas att beväringarna trivs, och vem vet, kanske de sen kommer tillbaka i framtiden

Walter Londen Jägare och redaktör

Jesper von Hertzen lanserade ett nytt spel – kunskaper om Nylands brigad kan avgöra

Den fi nlandssvenska frågesportsprofi len Jesper von Hertzen släppte nyligen det västnyländska spelet Vi ses vid Borgen. För att klara sig bra i spelet krävs det bland annat breda kunskaper om Nylands brigads nutid och historia.

Jesper von Hertzen tjänstgjorde vid Nylands brigad i kontingent 2/2000. Under perioden vid underofficersskolan skaffade han sig en medicinalutbildning vid garnisonen i Hennala, Lahtis (garnisonen lades ned år 2014). Efter tiden i Hennala återvände han till Dragsvik som undersergeant specialiserad på medicin.

-Mina bästa minnen från Dragsvik är från tiden som rekryt, vi var ett roligt gäng med en jättefin stämning i stugan. Och från Hennala minns jag speciellt när jag vann medalj i badminton i de finländska mästerskapen för soldater och blev belönad med duglighetspermission och medalj framför de andra beväringarna. Den som uppmärksammade mig var dessutom en stamanställd jag hade stor respekt för. Det kändes onekligen fint, minns von Hertzen,

Men trots de här fina minnena är det en annan händelse som överskuggar von Hertzens tid som beväring. En natt när von Hertzen tjänstgjorde som dejour vid sjukhuset i Dragsvik kom en beväring in med feber, styvhet i nacken och utslag på armarna. Trots att von Hertzen endast hade fått en grundläggande medicinsk utbildning misstänkte han att det kunde röra sig om hjärnhinneinflammation.

Han ringde därför genast till en läkare och berättade om den nyss anlända beväringen. Läkaren undersökte patienten men ansåg att det kunde vänta till följande dag. Dagen efter blev patientens mående sämre och småningom började läkarna befara att det antagligen var fråga om hjärnhinneinflammation. Patienten fördes till militärsjukhuset Tilkka i Helsingfors i en gammal militärambulans. Med på färden som patientens stöd var von Hertzen.

–Min uppgift var att prata med patienten och försöka hålla honom vaken. Han blev svagare och svagare under resans gång och när vi närmade oss Helsingfors orkade han inte längre reagera på det jag sade. Framme vid sjukhuset väntade personalen och förde honom genast till akuten. Några dagar senare fick jag höra att han hade dött på sjukhuset. Det här är en händelse jag har funderat mycket på i efterhand, trots att jag vet att jag inte kunde ha gjort något annat än det jag gjorde. Det var mycket obehagligt.

Över 1000 delar av Duellen

Det var Jesper von Hertzens farmor som väckte hans glöd för frågesporter och detaljkunskap. När Jesper var sex år fick han en stor världskarta av sin farmor.

–På den här kartan fanns små faktarutor om alla länder. Jag blev fascinerad av flaggorna och av all information som fanns om länderna. När jag åkte bil med farmor brukade vi sedan tävla mot varandra så att vi turvis skulle nämna ett land eller en stad som började på en viss bokstav. Det var så mitt intresse för detaljfrågor och frågesporter föddes.

-När jag gick i skolan ville mina kompisar ibland testa hur mycket jag visste om länder och deras huvudstäder. Jag minns att de erbjöd mig 10 penni för varje rätt svar och att jag måste betala en mark om jag inte visste svaret. Jag vann alltid, skrattar von Hertzen.

Intresset för frågesporter blev snabbt en del av von Hertzens jobb. År 1999 började han göra Duellen i Hufvudstadsbladet - en frågesport som hade startat några år tidigare. Nu, 24 år senare, har det blivit drygt 1000 delar av den omtyckta frågesporten.

Följande steg var att börja producera brädspel. Gnistan till brädspelen tändes när han ingick i den grupp som skapade frågorna till det finlandssvenska spelet Morjens år 2010. Året efter släpptes von Hertzens första spel Vi ses under Klockan.

–Jag var intresserad av frågesporter och av Helsingfors. Dessutom hade jag fått en del idéer via jobbet med Morjens. Trots att det var en stor ekonomisk satsning kändes det ändå logiskt att ge sig in på det här, säger von Hertzen.

Spelet Vi ses under Klockan blev startskottet för en lång serie av spel. Tammerfors, Åbo, Jyväskylä, Borgå, Lahtis och Västnyland har nu fått sina egna spel. Dessutom finns det en juniorversion av Helsingforsspelet.

Men visst har Nylands brigad en synlig plats i spelet. Många av frågorna kretsar kring brigaden och det militära. Bland frågorna märks till exempel: Vilket år inledde de första kvinnorna sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik? Vad är Nylands brigads valspråk? Var i Västnyland är chansen stor att stöta på ord som ‘nakki’, ‘stägä’, ‘vemppa’ och ‘mulli’? Vilket känt slag från 1808 förknippas med Nylands brigad? Vad heter Nylands brigads språkrör? Efter vilken krydda är pizzerian vid Nylands brigad namngiven?

–En sak jag nyligen märkte till min förskräckelse är att det finns ett fel i en av frågorna om Nylands brigad. En fråga lyder: Vilken militärgrad har kommendören för Nylands brigad? Hälften av frågorna har tre svarsalternativ och i den grafiska ombrytningen av den här frågan har det felaktiga alternativet b) kommendör angetts som det rätta svaret - och inte det korrekta svaret a) kommodor. Det här stör mig, men med 900 frågor är det lätt hänt att det smyger in något enstaka fel, säger von Hertzen.

Frågorna och svaren i Vi ses vid Borgen är tvåspråkiga och spelet är därför lämpligt för sällskap där finska och svenska blandas.

–Målgruppen är både lokalbefolkningen och sommargäster i Västnyland. Eventuellt kan vissa av frågorna vara lite för svåra för skolbarn, men jag kan tänka mig att redan tonåringar har goda chanser att klara spelet, säger von Hertzen.

Att skapa ett skräddarsytt spel för en region är ingen billig historia. Med tryck och grafik kan kostnaderna uppgå till nästan 30 000 €. Därför är det ekonomiskt utmanande att lansera nya spel varje år. Men planer på nya spel finns.

–Ingenting är spikat, men tankar på spel om exempelvis Vasa, Tavastehus och Kuopio finns. Eller så gör jag någon form av lättare variant om Grankulla. Vi får se, säger Jesper von Hertzen.

Namn: Jesper von Hertzen

Jesper von Herzten kan med fog kallas den största frågesportgurun i Svenskfinland. Foto: Privat.

–Jag funderar numera hela tiden på potentiella frågor och städer för nya spel. Jag har tabeller för olika städer i min dator, och när en fråga dyker upp fyller jag i. Men året före lanseringen av ett nytt spel jobbar jag intensivt med att skapa frågorna. I jobbet med det nya spelet om Västnyland läste jag massor om trakten och dessutom körde jag omkring en hel del i regionen för att spana in vad som kunde bli lämpliga frågor, säger von Hertzen.

Många frågor om Nylands brigad

Jesper von Hertzens nya spel Vi ses vid Borgen kretsar kring Raseborg, Hangö och Ingå. Von Hertzen funderade länge på vad han skulle döpa det västnyländska spelet till.

–Jag övervägde att koppla namnet till Nylands brigad och döpa det till Vi ses vid Brigaden, men de västnylänningar jag pratade med tyckte att Vi ses vid Borgen skulle omfatta en större del av regionen och målgruppen, berättar von Hertzen.

Aktuell med: Nytt brädspel om Västnyland

Ålder: 43

Bor: I Helsingfors

Familj: Henna och Aida, 3 år

Beväring: kontingent 2/00 (undersergeant)

Hobbyer: Badminton, padel, HIFK-ishockey, frågesporter, loppmarknader och arkitektur

Det här är den sjätte delen i en serie där vi möter intressanta personer med en bakgrund vid Nylands brigad.

Jens Berg Chefredaktör

Alexandr

Foy flydde Rysslandidag hjälper han ukrainare i Finland

År 2012 tvingades Alexandr Foy fly från sitt hemland Ryssland. Tio år senare sjösatte han ett projekt för att utbilda ukrainska småbarnspedagoger på svenska.

Alexandr Foy, 34, växte upp i Sankt Petersburg precis efter Sovjetunionens fall. Det var inte en lätt stad att växa upp i på 90-talet. Kriminella grupperingar kämpade om makten och staden var ett slags huvudstad för de nynazistiska rörelserna. Det hörde till vardagen att läsa nyheter om skjutningar och gängbråk.

-Som ett barn tänker man inte så mycket på om stället där man bor är bra. Men i efterhand när jag blickar tillbaka vet jag att det var ett farligt ställe att växa upp på, säger Foy.

I tonåren fick musiken en stor roll i Foys liv när han intresserade sig för punkrock. Han var med i olika grupper som främst sysslade med musik, men även drev en slags politisk vänsteraktivism. Punkrockarna var ofta måltavlor för angrepp från de nynazistiska grupperna eftersom de såg annorlunda ut. Den politiska agenda de började driva var en motreaktion mot högerextremismen, men kom också att leda till aktivism mot staten.

-Jag började besöka konserter där man behövde få eninbjudan per textmeddelande för att veta var de hölls. Där samlades mer politiserade punkrock- och hiphopgrupper. Senare kom jag själv att ordna konserter i politiskt syfte. Vi växte i antal och år 2012 kunde det redan vara femhundra människor på dessa konserter, säger Foy.

Tvingades fly landet

Ryssland är inte ett land där makthavarna ser med blida ögon på politiska aktivister och gruppen Foy tillhörde skulle snart komma på kant med staten. År 2010 fick den ryska säkerhetstjänsten FSB, en efterträdare till den sovjetiska KGB, upp ögonen för de nya politiska grupperna som växte fram på gatorna.

Ett gäng miljöaktivister, varav flera var Foys bekanta, blev våldsamt angripna av fotbollshuliganer anlitade av säkerhetsfirmor när de protesterade mot att en motorväg skulle byggas genom en skog. Det var den ryska staten som låg bakom vägbygget och skövlandet av en skog som var väldigt viktig för lokalbefolkningen. Foys grupp valde då att ordna en konsert som egentligen var en stor politisk demonstration i staden Chimki.

-Vi ordnade en stor marsch till stadshuset och vandaliserade byggnaden. Vi var unga och visste att det var tomt på människor, så ingen skadades. Det var efter det som alla våra problem började, säger Foy.

De ryska myndigheterna varnade Foys grupp och uppmanade dem att sluta arrangera politiska konserter, men de vägrade ge med sig. Följden blev att staten började väcka åtal mot aktivisterna för brott de inte begått. Polisen kunde plantera bevismaterial och i rätten spelade det ingen roll om man egentligen var skyldig eller inte. Redan på den tiden var andelen fällande domar i Ryssland 99 procent.

AlexandrFoy(nereimitten)ochhansvännergjordevolontärarbetepå etttransitlägermellanUkrainaochPolen.Foto:Privat.

-Alla nyckelpersoner inom vår grupp anklagades för någonting. Vissa för vapen, andra för droger och det var egentligen bara en roulett om vad du skulle anklagas för, säger Foy.

Foy åtalades år 2012 för innehav av narkotika, och trots att han hade två vittnen på sin sida hade han inte någon chans att vinna rättegången mot staten. Vittnena gjorde ändå att rättsprocessen drog ut på tiden vilket gav honom chansen att fl y landet. Till slut blev han dömd i sin frånvaro utan att ens få chansen att säga sina sista ord.

-Jag hade en bra advokat som sa åt mig att det var dags att fl y. Jag och fem eller sex andra aktivister fl ydde samtidigt vid den här tiden. Det gick så snabbt och var så riskabelt att jag inte hade möjlighet att ta med mig min fru och min son, berättar Foy.

Foy beviljades turistvisum i Finland och tog sig ut via Belarus. Efter tio månader av vistelse runt omkring i Europa var han tvungen att resa till Finland för sin asylprocess. Han kom att placeras på en fl yktingmottagning i Oravais i Österbotten, en bidragande orsak till att han lärde sig svenska.

-Jag har länge haft ett intresse för nordisk kultur, allt från vikingar till mumintroll. Svenskan öppnar dörrar till Sverige, Norge och Danmark. Jag kände att jag bara kunde lära mig ett nytt språk och valde det som jag var mer intresserad av, säger Foy.

Reste till Ukrainska gränsen

Tio år senare vaknade Foy precis som resten av världen till nyheten att hans forna hemland Ryssland hade startat ett anfallskrig mot Ukraina. Han överraskades inte av kriget eftersom varningstecken funnits i luften, men blev ändå chockad. Foy har själv rötter i Ukraina från båda sina föräldrars familjer.

-Att veta att kriget ska börja betyder inte att man är redo. Jag blev inte rädd för min skull, men jag var rädd för alla drabbades skull, oberoende av om jag kände dem eller inte, säger Foy.

Foy och hans ryskspråkiga bekanta samlades under krigets första dagar i hans lägenhet i Tölö för att få stöd från varandra. De inledde varje dag med att läsa nyheter om kriget och fortsatte göra det till kvällen. Till slut kände Foy och hans vänner att det var dags för dem att hjälpa. De reste till Polen och körde ner till den ukrainska gränsen i en minibuss.

-Vid gränsöverskridningen i Medyka var det väldigt oorganiserat. Människorna var i dåligt skick efter att ha köat i tjugo kilometer och det fanns inte tillräckligt med sovplatser för alla. När man förstod vad de precis varit med om ville man hjälpa ännu mer, säger Foy.

Kurs för ukrainska småbarnspedagoger

Foy har fortsatt hjälpa ukrainska fl yktingar även i Finland. Han har i flera år jobbat som flerspråkig handledare på Helsingfors stad och på hösten 2022 tog han initiativet till att ordna en svenskakurs för ukrainska småbarnspedagoger.

-Vi har personalbrist inom småbarnspedagogiken och det är väldigt viktigt för barnen att det inte hela tiden är vikarier som byts ut. Att lära personer som redan jobbat med barn svenska var gynnsamt för alla parter, säger Foy.

Den fyra månader långa grundkursen i svenska, som också innehöll praktik på dagis, var såväl lyckad som populär. Efter två terminer är resultatet 24 ukrainska småbarnspedagoger på svenska barnhem. För tillfället är planen ändå inte att ordna fler terminer.

-Just nu fokuserar vi mest på att deras integration på arbetsplatsen går på rätt sätt. I framtiden kanske det blir en grupp till där också andra än ukrainare kan delta, säger Foy.

Namn: Alexandr Foy

Ålder: 34

Bor: I Helsingfors

Familj: Fru, ett barn och ett bonusbarn

Yrke: Handledare på Helsingfors stad

Fritid: Är samhällsaktiv, gymmar och går på kulturevenemang.

Detta är den tredje delen i en serie om finländare i krigets Ukraina. Serien produceras med bidrag från Svenska kulturfonden.

Einar Zilliacus Frilansjournalist

Bevärings BLOGGEN

Värnplikten ur två olika perspektiv

Från rekryt till jägare

3.7.2023 - Den dagen jag väntat på länge var äntligen här och jag kände mig ivrig att få rycka in. Då bilen vände in på Raseborgsvägen vände det dock i magen och plötsligt var jag nervös. Jag började tänka på vad det riktigt är jag ger mig in på och ifall det är rätt val. Den chocken som väntade mig med att låta sin egen frihet gå och ta order av andra kom nog att vara en hel del att tugga på.

Innan jag ryckte in hade jag blivit uppmanad att börja med att stå ut med de några första veckorna för att sedan kunna klart se på hur vardagen i militären är, och det gjorde jag. Efter att jag vant mig vid det nya livet på Nylands brigad har det efter hand blivit trevligare. Dagarna har börjat rulla på och jag har lärt mig att hitta det positiva i de långa och fullpackade dagarna. Jag har lärt känna en massa nya människor, fått delta i intressanta och tidvis krävande utbildningar samt skapat en bättre helhetsbild av vad det är jag vill få ut av beväringstjänsten.

De första två veckorna gick som på vingar. Alla dagar gick åt att lära sig nya saker och vänja sig med sin nya vardag. I början var det faktiskt bra att ha fulla dagar, eftersom man då inte hade tid att fundera på hur annorlunda det är här eller hur man saknar sitt civila liv. Mest var jag fundersam över hur jag skulle klara av början på beväringstiden, eftersom jag ursprungligen skulle rycka in 2016, men det gjorde jag aldrig, så en liten rädsla av att ge upp har gått med mig hela tiden.

Den dagen jag väntat mest på var då 30 dagar gått från inryckningen, det vill säga den dagen då jag som frivillig övergick till att räknas som värnpliktig. Dagen gav mig en viss lättnad eftersom jag inte behövde tveka på mitt val längre. Då det i början kändes tungt på något sätt var det enkelt att börja tänka på hur lätt det är att ta sina saker och åka hem.

Det jag insåg väldigt fort var att den egna attityden bestämmer mycket långt över hur man känner sig. Att hamna med i en negativt tonad cirkel av klagande gör det inte lättare att vänja sig med allt det nya. Med en positiv inställning och ’jag klarar det’-attityd kommer man långt. Speciellt då man har varit ute en regnig dag med inte ett enda torrt klädesplagg på sig.

Nu är rekrytskedet officiellt förbi och jag har blivit befordrad till jägare. Blicken har jag framåt och väntar med iver på vad det är fortsättningen av beväringstjänsten hämtar med sig. Då jag blickar tillbaka på rekrytskedet kan jag säga att det har varit roligt och att det numera känns tokigt att tänka på att man ens har haft tanken på att ”ta irti”. Det har ju ändå varit ett privilegium man har haft att vara här som frivillig. Borträknat det privilegiet har jag dock varit lik de andra och ur mitt perspektiv behandlats och utfört lika som de manliga och kvinnliga rekryterna.

Härnäst väntar oss en veckas grundövning samt information om hur länge vi skall tjänstgöra. En del av de personer man lärt känna under rekrytskedet flyttar till andra kompanier och ersätts med andra. Även om det känns lite ledsamt att byta sin rekrytskedesstuga ser jag fortfarande med iver på allt det vi har framför oss samt de nya sammansättningar vi kommer att arbeta med framöver.

Sabina Bäckström Jägare

Man minns de tunga

stunderna bäst - och kan skratta åt dem efteråt

Innan jag ryckte in till militären hade jag inga förväntningar. Jag hade många kompisar som hade berättat om hur militären skulle vara eller hur det kommer att vara. Jag valde att rycka in för att få en paus i mina universitetsstudier och få göra något praktiskt. Jag kommer från Österbotten och såklart var det en omställning att ta tåget för att träffa familj och vänner, men det är ingenting jag ångrar eller anser är ett hinder. När jag tog mina första steg in på brigaden och efter den första dagen tänkte jag ”vad har jag gett mig in på”, men efter att man hade fått rutinerna att börja rulla var livet på brigaden vardag. Varje dag lärde jag mig nya saker, dock var inte alla saker alltid lika roliga då det var mörkt, kallt och slask på marken. Efter rekrytskedet kan jag lugnt säga att jag har lärt mig att klä på mig rätt kläder, fast man är 23 år så lärde jag mig att klä på mig kläder och bädda en säng.

Jag valde att söka till militärpolis men det var inte vad jag hade tänkt mig från början när jag ryckte in. Nu i efterhand passar det mig bra och man får en bred utbildning inom hur man fungerar som militärpolis. Utbildningen har varit intressant, vi har även haft en del övningar som har gjort att man har pressat sig själv till max. En övning som jag minns speciellt bra var en sju dagars övning där vår uppgift var att skydda ett objekt i fyra dagar. Den första dagen var vi vakna i ungefär 40 timmar. Under övningen fick man känna på hur det var att vara trött, hungrig, kall och att

ändå kunna strida mot spanare. Det har varit många gånger som jag har lyckats med sådant som jag aldrig i hela mitt liv trodde att jag skulle kunna göra. Ett exempel är kustjägarexamen som är en ganska stor prestation, men även mindre saker som att springa med gasmask eller evakuera en person en lång sträcka.

Fast det har varit tungt i vissa stunder, minns man dessa stunder bäst och kan nästan skratta åt dem sen.

När det kommer till planerande och ledande är jag i mitt esse. Under underofficerskursen lärde jag mig att leda och utveckla mina ledarskapsförmågor. Nu efter att jag blivit befordrad till undersergeant börjar det riktiga jobbet då jag måste ta eget ansvar och faktiskt använda det jag lärt mig under underofficerskursen. Till en början kändes det som mycket ansvar, men nu stortrivs jag i rollen som gruppchef.

Ett hett ämne under den senaste tiden har varit särbehandlingen av kvinnor i militären. Detta är något som jag inte alls har upplevt, dock är jag självsäker, väldigt hårdhudad och tar inte illa upp av skämt. Militären är en hård miljö och för någon som saknar självförtroende eller inte är van med den hårda, militäriska och manliga miljön kan det bli en chock.

Alla är olika men åtminstone min upplevelse av detta ämne är att man såklart kan få smutsiga blickar av de andra bara för att man är kvinna. En annan sak som har hjälpt mig mycket är att jag är några år äldre än de flesta. När man är 18 år anser många att man är vuxen, får göra vad man vill och kan allt, detta var åtminstone vad jag tänkte. Verkligheten är inte riktigt sådan och med några fler år på nacken har jag ibland en lite bredare bild av situationer.

Sonja Nylund Undersergeant

Hänt på brigaden

Inryckning

Den 3 juli ryckte de nya rekryterna i kontingent 2/23 in. Det var nervösa och spända känslor i luften både för de nya beväringarna men även för beväringscheferna. De cirka 800 nya rekryterna kvitterade direkt ut en stor del av sitt material för att sedan påbörja sin tjänstgöring.

Anhörigas dag

Under söndagen den 9 juli ägde anhörigas dag rum. Alla beväringar fick ta med sig tre anhöriga till brigaden för att visa dem runt i bl.a. Soldathemmet, fritidshuset, deras egen enhet och stuga samt själva kasernen.

Ny kvällsbit

Inför kontingent 2/23 förnyades Försvarsmaktens kvällsbit. Beväringarna hade önskat en mer näringsrik och mångsidig måltid och responsen om maten har varit väldigt bra. Leijona Catering, företaget som står för maten, har lagt till mera proteinpuddingar, olika bröd med fyllning och ibland hamburgare och köttpastejer. Detta ska även minska på matavfallet.

Idrottsklubbar

Idrottsklubbarna, som nu har dragit igång ordentligt, har varit väldigt populära bland beväringarna. Det finns en hel del klubbar, som fotboll, basket, innebandy och volleyboll och alla har varit mycket omtyckta. Klubbarna ordnas från måndag till torsdag under kvällsfritiden.

Nylands Brigads Gille r.f. firar 60 årså

här har våra senaste tio år varit

60-årsjubileet till ära har Gillets sidor i det här numret av Fanbäraren utökats.

Nylands Brigads Gille r.f. grundades 1963. Då Gillet utgav historiker vid 25-års- och 50-årsjubileerna, ansåg styrelsen att vi gör en kortare resumé av verksamheten för de senaste tio åren i ett nummer av Fanbäraren. Detta som komplement till de tidigare utkomna historikerna.

Vi försöker samtidigt också digitalisera de två tidigare historikerna till medlemmarnas fördel så att de skulle fi nnas tillgängliga för de som inte har dem i bokhyllan från tidigare.

I den här resumén från de senaste tio åren lyfter tidigare styrelseordförande Bernt Ehrnrooth upp höjdpunkter från sin tid som ordförande, och delegationsordförande Stig Gustavson berättar vad som har varit aktuellt under hans tid som delegationsordförande.

Dessutom uppmärksammar vi vad som hänt inom lokalavdelningarna under de senaste 10 åren. Lokalavdelningarna är en mycket viktig del av Gillet inom vilka det ordnas verksamhet för medlemmarna lokalt. Utan lokalavdelningarna skulle vi inte vara där vi är idag.

I Gillets stadgar 6 § står det: “Gillets medlemmar kan med styrelsens medgivande bilda oregistrerade lokalavdelningar för att främja medlemmarnas inbördes sammanhållning och Gillets syften.”

Vi vill tacka alla som varit med i lokalavdelningarna och hoppas att vi också i fortsättningen har aktiva lokalavdelningar som har möjlighet att lokalt ordna evenemang och främja sammanhållningen. Ifall du är intresserad att veta mer om din lokalavdelning och dess verksamhet kan du alltid ta kontakt med din lokalavdelningsordförande

Vi upprätthåller också en matrikel på vem som varit aktiv inom organisationen.

Till slut så fi nns det ett sammandrag av de populära Karelenresorna som ordnades av Nylands Brigads Gille i Östnyland, men som medlemmar från hela Gillet deltog i.

Vi önskar dig angenäma lässtunder om de senaste 10 åren. Och välkommen på jubileumsfest i november.

Christoffer Hällfors Gillets ordförande

Den välmående 60-åringen

Det har varit några omvälvande år. Det blev inte direkt en mjukstart eller på något sätt en traditionell period att vara ordförande. Det kan dock hända att alla ordförande tänker att deras period är speciellt omvälvande, men ändå skriver jag gärna lite om det som hänt de senaste åren. Första våren fick vi tacklas med Corona-pandemin och de medföljande restriktionerna på verksamheten. Eftersom vi traditionellt har varit ett gille där vi gärna samlats för möten, och mycket av verksamheten har kretsat kring evenemang där man träffas, var det förstås en stor förändring. Med glädje kunde jag ändå se hur våra medlemmar anpassade sig till den nya verkligheten och vi hade till exempel deltagarrekord på en del delegationsmöten då de fungerade på distans under pandemin Utmaningen var ändå större hos lokalavdelningarna, där mycket av verksamheten också bestod av olika besök och evenemang.

Det var många turer med olika pandemivågor som förhindrade eller försvårade mycket under de första åren. Jag är tacksam för att ha haft en aktiv styrelse som anpassade sig bra till distansmöten. Vii kunde under den tiden lägga tid på förnyelser inom förvaltningen såsom förnyande av webbsidan, digitaliseringen av Fanbäraren samt förnyelsen av medlemsregistren. Vi planerade och förde diskussioner om verksamheten inom styrelsen. Jag är också tacksam över att ha haft en aktiv delegationsordförande, och delegation, där vi också förde intressanta diskussioner på distansmöten och efteråt också på fysiska möten.

Efter att vi klarat av pandemin kom direkt följande kris då Ryssland invaderade Ukraina 24 februari 2022. Detta medförde en mycket aktivare försvarsdiskussion i landet och medförde också ett mycket större intresse för det frivilliga försvaret. Vi fick också en ström av nya medlemmar som sökte nya sätt att delta i det frivilliga försvaret. Kriget i Ukraina aktualiserade också behovet av en aktiv reserv, och Finland med sitt försvar placerades under hela världens förstoringsglas där man hyllade vårt försvar och vårt värnpliktssystem med en aktiv reserv. Det som bara tio år tidigare sågs som en föråldrad modell sågs nu som en av de bästa för att motverka Rysslands aggressioner.

Finlands väg till Nato tog äntligen också fart och Finlands Nato-medlemskap blev sanning. Detta är en stor möjlighet för Nylands brigad då det sannerligen är en av de starkaste och

mest internationella truppförbanden i Finland och har en lång tradition av samarbete över nationsgränserna med Sverige.

För Gillets del var också år 2022 unikt då vi kunde ordna den första Gilledagen som är tänkt att bli ett återkommande evenemang där medlemmar ges möjlighet att bekanta sig med brigaden, men också som en möjlighet att träffa sina “milikompisar” och ordna jubileum för tjänstgöringskontingenten.

Detta är en kort genomgång av de utmaningar och förändringar Gillet stått inför de senaste åren. Med tanke på hur de har tacklats med hjälp av anpassningsförmåga är jag säker på att Gillet lever och mår bra i åtminstone 60 år till.

Christoffer Hällfors Gillets ordförande

Jag har haft äran att leda Nylands Brigads Gille r.f. som styrelseordförande sen år 2020 och det har varit ett hedersuppdrag att få vara med och jobba med både brigaden och våra aktiva lokalavdelningar och medlemmar.

Brigaden och samhället

Nylands Brigads Gille har en Delegation, som är en viktig länk mellan brigaden och samhället i stort. Som Försvarsmaktens enda truppförband som fungerar på svenska har vi en viktig uppgift att driva brigadens sak på alla möjliga plan i vårt samhälle.

Delegationens medlemmar kommer från olika håll i samhället, vi är en bred bukett. Vi har politiker, företagsledare, akademiker, officerare, organisationsaktiva osv bland medlemmarna som utses av Gillets årsmöte.

Delegationens medlemmar träffas två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten.

Vid våra möten går det ofta livat till. Det är förstås viktigt att vi har koll på det som händer och sker på Brigaden. Vi får ingående rapporter, både bakåt och framåt i tiden. Frågorna haglar tätt. Mycket av det som behandlas vid våra möten är förstås konfidentiellt, av lätt förståeliga skäl. Detsamma gäller också de diskussioner vi har med våra värdar. Delegationen “våldgästar” ofta någon intressant värd, en ambassad, ett företag eller också bjuder vi in någon aktuell talare.

Vi har har många gånger besökt våra nära vänner på Sveriges ambassad. Vi har besökt USA:s, Nederländernas, Tysklands, och nu senast Frankrikes ambassad. Besöket hos fransmännen var det första någonsin, och blev superintressant. Frankrike är en av Europas stora militärmakter, men i Finland hör vi sällan franska (militära) nyheter. Nu fick vi en grundkurs i franskt militärt tänkande, både av försvarsattachen och av ambassadören själv. Sedan blev vi bjudna på “en liten matbit”. Denna “lilla bit” visade sig - på franskt kulinariskt vis - vara ett supergott smörgåsbord med utsökta franska viner.

Det stora diskussionsämnet under de senaste åren var inköpet av nya jaktplan. Delegationen kallade in, vid separata möten, representanter för Gripen, Eurofighter och Super Hornet. Hela Delegationen blev inbjuden till SAAB:s, dvs Gripens monter i Brunnsparken när alla konkurrenterna visade upp sig.

När förra kommendören för Försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala presenterade Super Hornet slog vi deltagarrekord, nästan samtliga medlemmar deltog. Tyvärr fick vi inte kolla in F35, det gänget var helt paranoida med sin sekretess. Vi hann inte heller med franska Rafale.

Rysslands anfall på Ukraina är en tragedi. Delegationen ville förstås gärna förstå mer om bakgrunden till Rysslands agression. Vid ett av våra möten var talaren René Nyberg, Finlands tidigare amassadör i Moskva. René fungerade senare som VD för industrins Östkontor, East Office. René gav en ingående analys, som gick helt i moll. Delegationsmedlemmarna gick sorgsna hem.

Bland de företag vi besökt kan jag nämna både Fortum och Konecranes. Dessa båda har en sak gemensam: Pekka Lundmark, en tidigare delegationsmedlem, har varit VD, först för Konecranes och sedan för Fortum. Nu är han VD för Nokia. På Fortum fick vi bakgrunden till den stora företagsaffären i Tyskland, Uniper, som senare gick ett tragiskt öde till mötes. Hos Konecranes i Hyvinge fick vi göra en unik fabriksrunda, bland kranar och komponenter på väg till alla världens hörn.

En gång har vi också ägnat oss åt kultur, vid ett besök på Gyllenbergs konstmuseum på Granö. Museet har bland annat en unik samling av Helene Schjerfbecks konst.

Delegationen är, som vi ser, en viktig länk mellan brigad och samhälle. Delegationens möten är högintressanta. Dels ger de en unik insyn i brigadens liv. Dels ger möten med intressanta påverkare, både nationella och internationella, nyttig kunskap om vår omvärld.

Stig Gustavson Delegationsmedlem sedan 2016 och ordförande sedan 2018

Varma minnen från en givande tid

Då jag 2011 fick besked av min företrädare som ordförande i Nylands Brigads Gille, Kaj-Erik Lindberg, att jag blivit vald till ordförande mottog jag nyheten med spänning. Gillets betydelse inom det frivilliga försvarssamarbetet var av speciellt intresse.

Styrelsen var mig bekant. Torbjörn Sirén, vår aktiva sekreterare, Kurt Stoor var klippan när det gällde Gillets ekonomi och Agneta Rehnberg hade alltid full kontroll på medlemsregistret och dokumentationen. Utan dessa och många andras insatser hade vi inte fått medlemsantalet att stiga till cirka 1800, ej heller kunnat genomföra de program och projekt vi planerade.

Gillets 50-årsfestligheter kom fort på agendan. En fest med Försvarsminister Carl Haglund som festtalare ordnades på Officersmässen. Dragsviks Traditionsmusikkår bjöd på fin musik. Gillet delade ut förtjänsttecken åt aktiva Gillemedlemmar.

Samarbetet med Brigadens personal och ledning var alltid gott. Brigadkommendörerna Juha Vauhkonen, Kjell Törner, Olavi Jantunen och Arvi Tavaila var alla måna om våra goda relationer.

Med tanke på styrelsens arbete var Gillets delegation viktig. Jag minns med tacksamhet ordförandena Karl Stockmann, Tom Palmberg och Stig Gustavsons värdefulla stöd och insatser.

Lokalavdelningarnas program varierade enligt deras intressen. De mest minnesvärda var Karelen-resorna arrangerade av Östnyland. M/s Gyltö administrerades av Egentliga Finland och i Helsingfors ordnades många intressanta möten och föredrag. Ekenäsavdelningen deltog i många evenemang på brigaden. Besöket vid Amfibieregementet i Stockholm var högintressant. Kontakterna i Österbotten kontakter lokalt och i Umeåtrakten var täta. Gillet med Kaj Pettersson och Marcus Liesalho ordnade många år Resursusmarschen.

Sponsorklubben med sina över 230 medlemmar ledd av Poppe Taucher bjöd på historiskt intressanta besök bl.a. till forten längs kusten. Sponsorernas årliga bidrag till Gillet var av största betydelse.

Med värme minns vi överlåtelsen av Gillegymmet för att användas av brigadens beväringar och personal. Idén kom från och genomfördes av Toby Sirén. Likaså stödde Gillet reparationer på Kaptensbostället och Officersmässen.

Gillets nära samarbete med Försvarsutbildningsföreningen MPK och Marinreserven breddade kontaktytan. Inom dessa organisationer upplevde styrelsen att Gillet då som nu kunde ha tagit en aktivare roll.

Jag önskar Nylands Brigads Gille och Nylands brigad allt gott för framtiden.

Bernt Ehrnrooth Styrelsens ordförande 2012-2018

Välkommen på 60-årsjubileum

Nylands Brigads Gille r.f. är grundat år 1963 och fyller därmed 60 år 2023. För att fira detta så ordnar Nylands Brigads Gille r.f. en festmiddag på lördagen närmast Gillets årsdag, Svenska dagen. Festen ordnas för medlemmar (inbjudan gäller två personer).

När:

Lördagen 4 november 2023

Plats: Nylands brigad

Program:

Kl. 14:30 Gillets höstmöte Vi önskar att medlemmarna deltar i höstmötet.

Kl. 16:00 Rundvandring på brigaden

Deltagarna får bekanta sig med brigaden och de förändringar som har skett under de senaste åren.

Kl. 18:00 Festmiddag på

Officersmässen Program och musik Festpanel med tidigare brigadkommendörer Dans

Premieringar

Klädsel: Mörk kostym med ordnar

Preliminära deltagaravgifter (fastställs senast i anmälningsskedet)

Jubileum 70 € /person

Busstransport 20 € /person

Busstransporter ordnas enligt behov. Man meddelar intresse vid anmälningen.

För musiken står Dragsviks Traditionsmusikkår.

Uppdaterad information och anmälan via Gillets hemsida: https://www.nylandsbrigadsgille.fi/gillet-60/

Frågor gällande jubileet kan riktas till styrelseordförande Christoffer Hällfors per e-post till ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Kallelse till Gillets höstmöte

Nylands Brigads Gille r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte lördagen den 4 november kl. 14:30 på Offi cersmässen vid Nylands Brigad.

Stadgeenliga ärenden behandlas. Höstmötet ordnas i samband med kvällsfesten med anledning av Gillets 60-årsjubileum. Man kan delta i mötet också utan att delta i kvällsfesten, men det rekommenderas varmt att delta i kvällsprogrammet.

Anmälan om deltagande på höstmötet är obligatorisk då mötet hålls på brigadens område och brigadens säkerhetsföreskrifter kräver det. Ifall man är anmäld till kvällsfesten behöver man dock inte anmäla sig skilt till höstmötet.

Anmälan sker på: https://www.nylandsbrigadsgille.fi/hostmote-2023/

Ifall det sker förändringar kommer de också finnas på den här webbsidan.

Ifall det finns frågor gällande mötet kan man kontakta ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Fanbäraren söker ny chefredaktör

Den nuvarande chefredaktörens avtal löper ut vid årsskiftet. Därför söker Nylands Brigads Gille r.f., tillsammans med den ansvariga utgivaren, en ny chefredaktör för Fanbäraren. Vi söker en person som kan jobba självständigt, är systematiskt och samarbetsvillig samt har ett gott språk. Chefredaktören samarbetar med Nyland brigad, Gillet, annonsörer och beväringar.

Chefredaktörens huvudsakliga uppgifter:

• planering av tidningen (skapar förslag på ämnen, artiklar, placering, tidtabeller och sidor)

• är föredragande på redaktionsrådsmötet (hålls cirka två månader före utgivningen av ett nummer)

• leder arbetet med produktionen av innehåll och utseende (leder speciellt beväringarnas jobb)

• samlar in, slipar och strukturerar allt material (texter, bilder och annonser)

• skriver och fotograferar själv (ledaren + så många artiklar som behövs)

• jobbar tätt ihop och instruerar beväringsgrafikern, som sköter layouten

• säljer annonser (kontaktar annonsörer, tar emot material och placerar - både i tidningen och på webbplatsen)

• färdigställer tidningen tillsammans med grafikern och ser till att tidningen kommer till tryckeriet

• skapar e-tidningen (gör den i Issuu, distribuerar den till Gillet och lägger ut den på webbplatsen)

• uppdaterar fanbararen.fi i Wordpress (minst en ny artikel med foton varje vecka)

• svarar på läsarrespons

Fanbäraren utkommer fyra gånger i året. Chefredaktören ansvarar, tillsammans med redaktionsrådet och styrelsen för Nylands Brigads Gille r.f., att tidningen utkommer enligt överenskommen tidtabell.

Om du är intresserad och vill veta mer om uppdraget svarar den nuvarande chefredaktören Jens Berg på praktiska frågor om jobbet och styrelseordförande Christoffer Hällfors svarar på frågor om rekryteringen.

Intresseanmälningar sänds till ordf@nylandsbrigadsgille.fi senast 30.9. Målet är att välja en ny chefredaktör under hösten så att den kommande chefredaktören har möjlighet att följa med planeringen av nummer 4/2023 tillsammans med nuvarande chefredaktör. Den nya chefredaktören förväntas börja senast från och med årsskiftet.

Jens Berg

jens@montem.fi

+358 40 5859 039

Christoffer Hällfors

ordf@nylandsbrigadsgille.fi

+3578 40 5610 970

Vem borde premieras?

Nylands Brigads Gille har verkat i 60 år och firar sitt jubileum på hösten. Detta är en mycket lämplig tidpunkt och möjlighet att premiera aktiva medlemmar för förtjänstfulla insatser på ett vederbörligt och hedersamt sätt.

Premieringsförslag kan göras via blanketten på Gillets webbplats: www.nylandsbrigadsgille.fi/premieringar.

Förslagen ska sändas senast onsdag 20.9.2023.

Förslagen sänds till Gillets premieringsansvariga per e-post till kaitsulindberg@gmail.com eller per snigelpost till Holmgränden 3 C 6, 02210 Esbo.

Vid behov kan ni ta kontakt med premieringsansvariga Kaj-Erik Lindberg tel. 0400-411108.

Tio år med många

exkursioner

och resor i Helsingforsnejden

Lokalavdelningens

verksamhet har under de senaste tio åren bestått av vår- och höstmöten med föredrag samt exkursioner till olika sevärdheter och museer. Under pandemiåren 2020–2021 var verksamheten nere men från förra året har lokalverksamheten åter startat.

Vid mötena har medlemmarna fått lyssna till en föredragshållare med ett aktuellt eller intressant ämne. Föredragshållare under åren har till exempel varit: Anders Gardberg om Saabs verksamhet i Finland, Bengt Juselius om vapenfartyget S/S Equity, premiärlöjtnant Joakim Borgar om Utbildning 2020 och Henrik Nysten om “MPK 2020”. Nylands brigads kommendörer och Sveriges försvarsattachéer har varit inbjudna föredragshållare med med rubriker som ”Hänt i brigaden” och ”Sveriges försvar”.

Lokalgillet har ordnat exkursioner till olika sevärdheter och museer, bland annat till Mannerheimmuseet, Nationalmuseet, Zoologiska museet (första kadettskolan), Didrichsens konstmuseum, Krigsmuseet, Luftvärnsmuseet och Sandudds begravningsplats. De senaste åren har lokalgillet gjort exkursioner och resor till exempel till Högvakten i Helsingfors, Skatuddens Casino och besökt krigsskådeplatserna i Ilomants.

Gillet har samarbetat med Helsingfors Svenska Reservofficersklubb rf, Helsingforsnejdens Svenska Reservunderofficerare rf., Frihetskrigets Södra Traditionsförening rf. och Helsingfors Svenska Krigsveteraner. Samarbetet har bland annat gått ut på att ordna gemensamma exkursioner.

Lokalgillet har också deltagit med ett lag vid Gentlemannatävlingen i Syndalen.

Som höjdpunkter i verksamheten kan räknas lokalgillets 30-årsfest på Skatuddens Casino i januari 2014 där 47 gäster deltog. Festtalet hölls av Nylands brigads kommendör, kommodor Olavi Jantunen. Vid festen premierades också förtjänta medlemmar. På vårmötet 2015 fick lokalgillet en egen fana. Spikningen ägde rum i festsalen på Handelsgillet i Helsingfors och första spiken slogs av Nylands brigads dåvarande kommendör, kommodor Kjell Törner

Lokalgillets medlemmar deltog i olika funktionärsuppgifter då MPK:s Södra Finlands distrikt ordnade årliga URSUS-marscher för reservister på Hangö udd åren 2010–2018.

En höjdpunkt i verksamheten var lokalgillets 30-årsfest på Skatuddens Casino i januari 2014.

Lokalgillets medlemmar deltog i olika funktionärsuppgifter då MPK:s Södra Finlands distrikt ordnade årliga URSUS-marscher för reservister på Hangö udd (bilden uppe). Foton: Privat.

Markus Liesalho Ordförande för Nylands Brigads Gille Helsingforsnejden

Välbesökta möten i Östnyland

Nylands Brigads Gille i Östnyland har fortsatt sin verksamhet efter 2013 i samma stil som under tidigare år. Mötesverksamheten har omfattat i medeltal sju styrelsemöten och två medlemsmöten per år.

Styrelsemötena har hållits turvis i Sibbo, Borgå och Lovisa/Lappträsk hos något företag, på någon gård eller institution, varvid värdens representant har hållit en presentation av sin verksamhet. På så sett har vi uppehållit en god kontakt med fältet i vår landsända. På medlemsmötena, som i medeltal har haft kring 35 deltagare, har vi som dragplåster haft någon aktuell och högklassig föredragshållare. T.ex. på höstmötet 2013 var Sveriges försvarsattaché föredragshållare. År 2014 firade avdelningen sitt 30-årsjubileum storstilat på Kulturhuset Grand i Borgå.

Avdelningens medlemmar har aktivt deltagit i uppvaktningarna vid hjältegravarna årligen den 13 mars, den 27 april, på de stupades dag och på självständighetsdagen. I Borgå har härvid avdelningens fana deltagit i fanborgen.Avdelningen har strävat efter, att förutom Karelenresorna, även ordna en inrikesresa per år. Exempel på resmål är Försvarsministeriet, Sakofabriken i Riihimäki, Harparskog med Okänd soldat, Nylands brigad och Syndalen, Infanterimuseet och den krigstida huvudstaben i S:t Michel. År 2022 ordnade avdelningen en resa till Lettland i jägarnas fotspår.

Avdelningen har 2019 och 2022 arrangerat temadagen Havsnära yrken vid sjöbevakningsstationen invid Emsalö bro i samarbete med Sjöbevakningen, Sjöpolisen, Nylands brigad, Östnylands räddningsverk, Borgå sjöräddare, Finnpilot samt Tolkis FBK. Tillställningen riktades särskilt till ungdomar som står inför sitt yrkesval. Avdelningen ordnade busstransport för gymnasieoch yrkesskolelever från vårt verksamhetsområde. I temadagen 2022 deltog cirka 80 personer.

Avdelningens medlemsantal har under 10-årsperioden hållit sig stadigt över 400.

Gillet i Östnyland har skött om arrangemanget av de populära resorna till Karelen. Ett ofta besökt resmål är Tali-Ihantala, som ligger cirka 10 kilometer nordost om Viborg. Foto: Privat.

Avdelningen har med undantag av corona-åren deltagit med gilletältet på höstmarknaden i Sibbo nästan varje år, i Lovisa Historiska hus vartannat år samt i samband med brigadens faned i Borgå 2016, i Nyländsk försvarsdag, vid robotbåten Porvoos besök flera gånger samt i evenemanget Vildmarkseldar flera gånger. Vi deltog aktivt i arrangemangen av den nyländska försvarsdagen 2016. Samma år besöktes också gymnasierna i Borgå och Sibbo tillsammans med brigadens representant.

Avdelningen var med om att samla in krigstida föremål till Veteranrummet i Borgå som grundades 2015 tillsammans med elva andra föreningar. I veteraninsamlingarna har avdelningen aktivt deltagit så länge de ordnades. Vår långvariga sekreterare Mårten Hoge fungerade som insamlingschef i Borgå under många år tills krafterna tog slut. Han lyckades engagera över 50 insamlare två gånger per år och dessutom ett trettiotal chaufförer en gång per år till insamlingen med beväringar.

Under resan år 2015 fick deltagarna på resan besöka bland annat Kollaanjoki, där häftiga strider utspelades under Vinterkriget. Foto: Privat.

Hans-Erik Orrenius

Ordförande för Nylands Brigads Gille i Östnyland

Närheten till Dragsvik märks i

Gillet Västnyland

Sommarutfärden med försvarets stridsbåtar har varit vårt främsta evenemang. De senaste båtarna av modellen JEHU har snabbt fört oss till Rosala, Kasnäs, Örö eller Barösund. Utfärderna ledda av Jan-Mikael Ertman har uppskattats av hela Gillet samt ökat kontakten till beväringarna och stampersonalen.

Utfärden till Syndalen och Frontmuseet, med Snappertuna Krigsveteraner 2015, var informativ och välbesökt. Sedermera har utrymmena utvecklats till ett blivande traditionscenter. Det är skäl för oss att delta och understödja Krigshistoriska föreningen.

Sommarutfärden 2019 gick till Hitis och Rosala Vikingaby. I Vikingabyn hade deltagarna olika programpunkter såsom yxkastning och frågesport. Vi hade en gemensam lunch med båtbesättningen.

Verksamheten med några styrelsemöten per år, inklusive julmötet med en matbit som tradition, har kulminerat i årsmötet under februari. Där har våra nya brigadkommendörer kunnat presentera sig, likaså Gillets ordförande.

Anföranden har hållits bl.a. av tidigare riksdagsman Henrik Lax och Sveriges försvarsattaché i Helsingfors kommodor Kalevi Wikström. Officersmässen bjuder alltid på solenna ramar.

Verksamheten har hållit ihop trots covid och oväntat frånfälle av ordförande Gretel Ramsay. Hedersuppdragen att representera Gillet vid brigadens evenemang har pågått intakt. Blombukett läggs ner vid De svenska frivilligas minnessten på flaggplanen samt hjältegraven i Ekenäs.

Under senare tid har vi funderat på en förfrågan riktad till våra medlemmar. Vi önskar idéer från fältet med önskemål om verksamhet som kunde bedrivas året runt, såsom intressegrupper.

Samtidigt som krutskytte på Baggby banorna ser ut att kunna starta på nytt med reservistvapen och samarbetet med MPK fördjupas, hoppas vi kunna ta in lasersidan.

Nylands brigad ändrar skepnad i takt med internationalisering och utbildningsbehov. Gillet har sin givna plats parallellt och vi har kunnat följa med kustbrigadens nya vågor. Kommodor Jyri Kopare är positiv till samarbete och vi är tacksamma för brigadens handräckning. Lokalavdelningen fortsätter med en årlig utfärd, nu till lands.

Gillet i Västnyland har de senaste tio åren ordnat Gentlemannatävlingen i Syndalen. Västnylands lag segrade senast 2018. Verksamheten koordineras av Juhani Mäkelä, som här poserar med vandringspokalen. Foto: Privat.

Under krigsmannaeden har vi möjlighet att synas. Någon ny medlem kan värvas, men det är kontakten till de yngre, beväringarna och reservisterna som ger mersmak. Det är glada miner runt Gillets infopunkt och man får höra alla gamla minnen från tiden ”då jag var beväring ”.

Gillet i Västnyland har med andra ord haft en stadig lunk under de tio gångna åren med sommarutfärderna som höjdpunkter. Tack vare gott samarbete med Dragsvik har både fartyg och möteslokal ordnats.

Rabbe Kajander Ordförande för Nylands Brigads Gille i Västnyland

Löpande medlemsrekrytering och nygamla traditioner i Sverige

Nylands Brigads Gille i Sverige grundades 1990 av bland andra vår främste veteran, jägmästare Kurt Antskog. Det bor många finländska medborgare i Sverige som har tjänstgjort vid brigaden i Dragsvik.

Kurt Antskog var ”primus motor” i vårt svenska gille och hans bortgång på långfredagen 2022 var en stor förlust. Kurts begravning i finska kyrkan i Stockholm skedde under militära hedersbetygelser från bl.a. Finlands försvarsmakt, som representerades av dåvarande försvars-attachén i Stockholm överste Joakim Salonen och en tidigare företrädare, Brigadgeneral och chef för Kajanalands Brigad, Manu Tuominen

Kurts ordförandeskap övertogs av Björn Säfwenberg år 2011 som förtjänstfullt ledde gillet med sedvanligt program, som föredrag av kända personer i ämnen som är intressanta för gillet samt förbandsbesök och andra begivenheter. I februari 2020 valdes undertecknad till hans efterträdare. Årsmötet som ägde rum på Militärhögskolan Karlberg bevistades av Nylands Brigads dåvarande kommendör Arvi Tavaila och chefen för Amf 1 (Amfibieregementet i Berga) överste Patrik Gardesten. Dessa herrar höll ett intressant föredrag om det svensk-finskaförsvarssamarbetet med särskild betoning på de två marina förbanden som de företrädde. Sammankomsten bevistades även av Gillets då nyvalde ordförande Christoffer Hällfors vilket var en mycket uppskattad bekantskap för den svenska styrelsen och övriga församlade.

Starten på mitt ordförandeskap var mycket stillsam enär pandemin då bröt ut vilket medförde förbud och begränsningar för större sammankomster. När förbuden hävdes firades det den 7 maj 2022 med en bejublad konsert i Slottskyrkan (på nådig inbjudan av HMK) framförd av traditionsmusikkåren från Dragsvik under ledning av Helge Dahl. Traditionsmusikkåren har tidigare spelat för oss på Karlberg och det är det svenska gillets ambition att upprätthålla den traditionen. Skälet till att konserten uteblev detta år är att vi i Sverige firar 500 år sedan riksgrundandet, att kungen firar 50 år på tronen samt att slottskyrkan genomgår en renovering. Det har således inte funnits någon möjlighet att genomföra konserten på samma sätt som under föregående år. Planering inför nästa års evenemang inleds under hösten och målet är att genomföra en konsert i maj 2024.

Det svenska gillet är föreningsmedlem i Militärsällskapet i Stockholm. Det är en förnäm institution, grundad 1852, som spänner över alla vapenslag. Militärsällskapet som ligger centralt på Valhallavägen 104 använder vi idag som ”klubblokal” för sammankomster, årsmöten och föredrag enär våra möjligheter att, som tidigare, använda Militärhögskolan Karlberg numer är begränsade på grund av det förhöjda säkerhetsläget.

Det svenska gillets medlemsregister uppgår till 150 personer. Under senare år har vi mist många medlemmar ur det ”gamla gardet”, Kurt Antskog var den siste av våra veteraner. Det gör att vi i någon mån har förlorat mycket av den historiska dimensionen som har utgjort en så betydande del av vår själ. Medlemsrekrytering sker dock löpande och vi noterar en viss tillströmning av yngre personer som ser det svenska gillet som ett intressant forum för social samvaro och intressanta aktiviteter med militär och försvarspolitisk anknytning. Den för oss viktigaste kontakten är med den finska ambassaden i allmänhet och försvarsattachén i synnerhet, då det ger oss en konkret koppling till Finland av idag.

Kurt Antskogs begravning i finska kyrkan i Stockholm skedde under militära hedersbetygelser från bl.a. Finlands försvarsmakt, som representerades av dåvarande försvars-attachén i Stockholm överste Joakim Salonen.

Foto: Privat.

Gillets årliga aktiviteter består av sedvanligt årsmöte i mars, en konsert i maj, ett förbandsbesök i september, deltagande i veterandagen i juni. Vår fana ingår i den fanborg som omger detta evenemang. Dessutom ordnar vi intressanta föredrag och pubkvällar på Militärsällskapet i Stockholm, ofta i samverkan med Mannerheimsamfundet i Sverige.

Alexis Aminoff

Ordförande för Nylands Brigads Gille i Sverige

AvdelningeniNorraÖsterbottenharunderfleraårdeltagitiDunckersdageniHörneforsiSverige,somärenårligenåterkommandeminnesdagöverdesistastriderna under1808och1809årskrig.Foto:Privat.

Fyra avdelningar blev två i Österbotten

Det funderades länge på vad som skulle göras med gillet i Österbotten. Förut fanns det fyra lokalavdelningar, men 2014 blev de fyra två. Numera finns det en avdelning i Norra Österbotten med huvudort i Jakobstad, och en andra avdelning i söder med huvudort Vasa.

Det konstituerande mötet för Norra Österbotten hölls på Jugend hotel 2.4.2014 och för den södra delen hölls mötet redan 13.3.2014 på soldathemmet i Vasa.

En styrelse för Norra Österbotten blev vald med undertecknad som ordförande. De övriga styrelsemedlemmarna blev Nicklas Gustafsson, Christer Wikman, Christer Eriksson, Christian Sundqvist, Kim Ålander och Kim Snellman (numera Wennman)

Avdelningen i Norra Österbotten har under flera år deltagit i Dunckersdagen i Hörnefors i Sverige, som är en årligen återkommande minnesdag över de sista striderna under 1808 och 1809 års krig. Dagen firas den 5 juli varje år den dag överstelöjtnant J.Z. Duncker stupade i Hörnefors. Han är begraven invid Umeå kyrka. Dagen har blivit ett startskott för ett återupptaget samarbete längs med Blå Vägen, och numera deltar norrmän, svenskar och vi finländare.

Avdelningen var 2014 med i Larsmo vid edgången med tält och fanbärare. Vi har även deltagit i olika mässor och evenemang i nejden. Vi fick vår egen kopia av Gillets fana och den spikades 31.1.2016. Som fanspikare fungerade minister Anna-Maja Henriksson. Fanan är alltid med i Hörnefors och på vår självständighetsdagsfirande.

Avdelningens styrelsemedlemmar har aktivt deltagit i alla Finlandssvenska försvarsdagar sedan starten. En del har deltagit flera gånger i 4 Taagse-marschen i Nijmegen Holland. Avdelningen försöker i mån av möjlighet aktivt delta i tillvaratagandet av minnen och traditioner. Avdelningen restaurerade Tunga Sektionen 17:s kanon som står utställd invid Torgare prästgårdsmuseum.

Det senaste projektet som vi satte i gång, och som Joel Sjögren från Helsingfors utförde, var genomgången och uppdateringen av militärrummet på Torgare i Kronoby. I rummet finns bland annat överste Rafael Bergs utmärkelser och en uniform han bar. Överste Berg var bland annat kommendör för IR61 under anfallsskedet. I rummet finns även kapten Eding Junells uniform och utmärkelser. Junell jobbade efter kriget fram till sin pensionering på Nylands brigad i Dragsvik. Båda dessa herrar var ursprungligen från Kronoby.

Våra styrelsemedlemmar för tillfället är, förutom undertecknad, Nicklas Gustafsson skattmästare, Jesper Wikström sekr, Christer Eriksson, Christer Wikman, Jörgen Härmälä, Johan Irjala och Kim Ålander.

Rodney Strandvall

Ordförande för Nylands Brigads Gille i Österbotten

Namnbyte och nya aktiviteter

i Egentliga Finland

Lokalföreningens tidigare namn, Nylands Brigads Gille i Åboland byttes ut år 2017 till Nylands Brigads Gille i Egentliga Finland. Bakgrunden till bytet var att namnet ansågs missvisande då det fanns flera medlemmar i landskapet som var bosatta utanför de bygder som anses höra till Åboland.

Under 2013-2023 har lokalföreningen haft två ordförande: Kurt Stoor och Marcus Lepola, som övertog ordförandeskapet 2018. Kurt Lundström och Leif Ginman har fungerat som föreningens kassörer. Från 2020 har Mikael Östman fungerat som kassör.

Lokalavdelningen samarbetade länge med MPK i driften av försvarsmaktens tidigare utbildningsfartyg MS Gyltö. Fartyget uppvisades flera gånger i samband med Marinens årsdag. Den lilla mängd volontärer som var engagerade kring fartyget minskade genom åren, och år 2020 överläts fartyget tillbaka till MPK. Numera handhas fartygets drift av Saaristomeren merivartiokilta. Samma år premierades Mathias Mattsson för sina insatser i driften av MS Gyltö.

Coronapandemin hade i stort sett samma negativa inverkan på lokalföreningens verksamhet som på andra föreningar. En del av lokalföreningens medlemmar som var aktiva inom försvaret och MPK blev sysslolösa då även reservistverksamheten avtog även under denna tid.

För att upprätthålla krigsmannakunskaperna började gruppen träna med airsoft-vapen i utrymmen som innehades av Turku Airsoft Ry i Åbo. Denna typ av frivillig stridsutbildning med airsoftvapen kallas allmänt för MilSim. Verksamheten visade sig vara populär bland Gillets medlemskår, och i maj år 2022 ordnade lokalavdelningen en öppen MilSim-utbildning i Åbo, riktad till Gillets medlemmar. Sedan dess har samtliga intresserade medlemmar i Gillet kunna ta del av dessa övningar genom att kontakta Patrik Berghäll som ansvarar för verksamheten. Det förutsätter dock att det finns extra övningsvapen och utrustning som kan lånas till nykomlingarna.

Under de senaste tio åren har Ole Åberg, Göran Karlsson, Lars Tiusanen och Peter Fredriksson, Casper Wrede Philip Sirén och Stig Röberg varit styrelsemedlemmar i lokalavdelning. Förutom kassör och ordförande utgörs sittande styrelsen av Jan Eriksson, Ulla Mattson-Wiklén, Peter Fredriksson och Hasse Nurmi

FörattupprätthållakrigsmannakunskapernaordnarGilletiEgentligaFinlandövningar medairsoftvapen.Verksamhetenvisadesig varapopulärblandGilletsmedlemskår.Foto: Privat.

Marcus Lepola Ordförande för Gillet i Egentliga Finland

Nyckelpersoner inom Gillet åren 2013–2023

Styrelsen för Nylands Brigads Gille r.f.

Ordförande

2014–2018 Bernt Ehrnrooth

2019 Tom Asplund

2020– Christoffer Hällfors

Vice ordförande

2014 Carl-Johan Numelin

2015–2018 Tom Asplund

2020– Otto Schauman

Sekreterare

2014–2018 Thorbjörn Sirén

2019 Kurt Stoor

2020– Åke Frondén

Skattmästare

2014–2019 Karl-Johan Kähkönen

2020–2022 Johan von Knorring

2022– Sirkkaliisa Cavonius

Medlemssekreterare

2014–2019 Agneta Rehnberg

2020–2023 Hans-Erik Orrenius

Styrelsemedlemmar

2014–2017 Timo Oksanen

2014–2017 Kaj Pettersson

2014–2018 Tom Asplund

2017–2018 Peter Norrgård

2018–2021 Johan von Knorring

2015–2016 Roger Wide

2018–2021 Mika Niemi

2014–2016,

2019– Rodney Strandvall

2017– Hans-Erik Orrenius

2019– Martin Grotenfelt

2020– Otto Schauman

2020– Åke Frondén

2020– Rabbe Sittnikow

2022– Sirkkaliisa Cavonius

2022– Juha Laukka

Delegationsordföranden

2014–2017 Tom Palmberg

2018– Stig Gustavson

Östra Nyland

Ordförande

2012–2018 Carl-Johan Numelin

2019–2020 Thorbjörn Sirén

2021– Hans-Erik Orrenius

Vice ordförande

2013–2019 Torsten Granroth

2020 Hans-Erik Orrenius

2021–2022 Kurt Krogell

2023– Crista Hällfors

Sekreterare

2013–2019 Mårten Hoge

2020 Anders Lönnroth

2021– Vakant

Ekonomiansvarig

2013–2019 Stig Lill-Smeds

2020– Karl-Magnus Lindfors

Styrelsemedlemmar

2013–2022 Crista Hällfors

2013 Håkan Karlsson

2013–2014 Ralf Koivula

2013–2020 Kurt Krogell

2013–2018 Thorbjörn Sirén

2013– Christer Sundman

2014–2019 Roger Wide

2014–2015 Christer Blomberg

2016–2019 Anders Lönnroth

2016–2019 Hans-Erik Orrenius

2016 Pamela Weckman

2016–2020 Marjut Björklund

2016–2019 Peter Söderström

2018– Christoffer Hällfors

2019– Carl-Johan Numelin

2020– Leif Ekholm

2021– Jonas Lindström

2022 Ingeborg Blom

2022– Jan-Anders Winqvist

2023– Lennart Lönnroth

Sverigelokalavdelningen

Ordförande

2013–2015 Kurt Antskog

2016–2020 Björn Säfwenberg

2020– Alexis Aminoff

Vice ordförande

2013–2022 Carl Junback

2023– Claes Boltenstern

Sekreterare

2013–2016 Gustav Enholm

2017–2022 Robert von Knorring

2023– Hans Wernstedt

Medlemssekreterare

2022– Robert von Knorring

Kassör

2014–2020 Pirkko Holmberg

2020–2022 Alexander Aminoff

2023– Ulla Cederlund

Nuvarande styrelse

Alexis Aminoff, ordförande

Björn Säfwenberg, hedersordförande

Claes Boltenstern, vice ordförande

Hans Warnstedt, sekreterare

Ulla Cederlund, kassör

Erik von Pistohlkors, ledamot

Johan Nyström, ledamot

Helsingforsnejden

Ordförande

2013– Markus Liesalho

Vice ordförande

2013–2016 Dick Lundel

Sekreterare

2013–2018 Hjalte Karlsson

2019– Kristian Hamström

Skattmästare

2013– Edward Lundell

Styrelse

2013–2018 Hjalte Karlsson

2013–2016 Dick Lundell

2013–2018 Ulla Lundqvist

2017–2018 Robert Laukas

Västra Nyland

Ordförande

2013–2015 Bror Westerholm

2016–2022 Gretel Ramsay

2022– Rabbe Kajander

Vice ordförande

2013–2018 Tom Asplund

2022– Marko Nieminen

Skattmästare

2013–2019 Henrik Malmberg

2020– Christian Cavonius

Klubbmästare

2013– Ulla Wikström

Skytteansvarig

2013– Juhani Mäkelä (fr.om. 2016 som funktionär utanför styrelsen)

Ledamöter

2013–2021 Jan-Mikael Ertman

2013–2019 Rabbe Kajander

2013–2016 Krister Stenroos

2017 Christian Cavonius

2018– Kerstin Frondén

2020– Tom Asplund

Norra Österbotten

Styrelsen 2014

Rodney Strandvall, ordförande

Nicklas Gustafsson

Christer Wikman

Christer Eriksson

Christian Sundqvist

Kim Ålander

Kim Snellman (numera Wennman)

Nuvarande styrelse

Rodney Strandvall, ordförande

Nicklas Gustafsson, skattmästare

Jesper Wikström, sekreterare

Christer Eriksson

Christer Wikman

Jörgen Härmälä

Johan Irjala

Kim Ålander

Egentliga Finland

Ordförande

2013–2017 Kurt Stoor

2018– Marcus Lepola

Kassör

2013–2020 Kurt Lundström och Leif Ginman

2020– Mikael Östman

Styrelsemedlemmar under de senaste tio åren

Ole Åberg

Göran Karlsson

Lars Tiusanen

Peter Fredriksson

Casper Wrede

Philip Sirén

Stig Röberg

Nuvarande styrelse

Marcus Lepola, ordförande

Mikael Östman, kassör

Jan Eriksson

Ulla Mattson-Wiklén

Peter Fredriksson

Hasse Nurmi

Tack till alla er! Förutom dessa nämnda fi nns det även många andra som har varit aktiva i Gillet under de tio senaste åren, tack även till er!

En av de mest minnesvärda stunderna under resornavarbesöketpåTeikariår2017.Landstigningenpå Teikarigjordesmedgummibåt.Foto:Privat.

Berörande Karelenresor i krigets fotspår

Då

en grupp krigsveteraner från Borgånejden, som regelbundet höll träff, undrade över hur det i dag kunde se ut på de platser där de under kriget tillbringat en stor del av sin ungdomstid, så var det Valter Andersson som glatt frågade ”Ska vi fara å si ?” Och så blev det.

År 1992 samlade Valter Andersson ihop en busslast med intresserade veteraner för den första Karelenresan för Borgånejdens krigsveteraner. Tanja Juslin som kunde ryska blev reseledare och Helge Blomqvist ställde upp som busschaufför. Följande år 1993 var Lars Stenström med som resenär samt hjälpte till på resan.

Från 1994 planerade sedan Lars Stenström resorna och fungerade som militärguide, Tanja var reseledare och Valter aktiv ihopsamlare av deltagare. De första åren var största delen av deltagarna veteraner.

Från 2001 började resorna göras i Nylands Brigads Gille i Östnylands regi med Lars och Tanja som ledare, och från 2002 har resorna gjorts i Gillets regi, dock så att lokalavdelningen i Östnyland har skött om arrangemanget. Så här fortsatte det till 2006, då Tanja och Helge Blomqvist, som varit chaufför från början, slutade.

Från 2007 började Christer Sundman som reseledare och Lars Stenström fortsatte planera och vara militärguide ända till 2010. Från 2007 kom också JaPi-matkat med som researrangör. Från 2011 blev Caj Holmberg militärguide och Christer fortsatte som reseledare till 2018. Hans-Erik Orrenius har fungerat som reseledare sedan 2019.

Besöket på Teikari en höjdpunkt

Under tidsperioden 2013-2023 har gränsövergången främst skett via Vaalimaa, då Karelska näset besökts och resan har varat tre dagar, och vid Wärtsilä gränsstation, då resan riktat sig mot Aunus- och Maaselkä-näsen och varat i fyra dagar.

Reserutterna och målen har varierat, men de mest intressanta platserna har besökts flera gånger och vinklats från olika håll med särskild inriktning på finlandssvenska truppförband såsom IR 13, IR 24, IR 61, Avdelta Batl 18, Vinterkrigets IR 9 och IR 10 samt som exempel från artilleriet Tunga 21: an.

Den resa, som många har nämnt som den mest intressanta resan, är besöket på Teikari 2017. Avfärden från Johannes skedde med JaPi-resors egen båt M/S Charlotte genom en fin skärgård med glad stämning ombord. Landstigningen på Teikari, som gjordes med gummibåt, lämnade ingen oberörd. Inga byggnader fanns kvar, enbart grunden och stenfoten av byggnader kan urskiljas bland slyet. Då militärguiden hängde upp kartorna vid minnestenen, som är gemensam för finska och ryska stupade, och berättade om striderna kunde man föreställa sig ödet som utspelats vid Teikari och Melansaari. Hela Teikari är numera fredat som gravplats med förbud att bygga nytt. Efter båtens följande resa beslagtogs M/S Charlotte av ryska tullen och förblev tre år i kvarstad i Viborg, utan någon giltig orsak.

Minnesplattan vid Tienhaara överläts 2008 till Nylands Brigads Gille, och ansvaret för skötseln av minnesplattan tillföll lokalavdelning Östnyland eftersom resornas rutt går förbi Tienhaara på väg till Viborg. Otaliga är de gånger då bussen gjort uppehåll vid Kosackstenen. Vid minnesmärket berättade Hans Andersson 2014 om hur det var sommaren 1944, då han tillhörande IR 61 deltog i de hårda striderna. Det var sista gången vi fick höra en krigares egen berättelse på ort och ställe om hur det gick till i kriget. Efter detta tog busschauffören fram sin trumpet och blåste en fanfar.

Vinterkrigets strider vid Kollaa och besök på plats har alltid varit en sevärd etapp på resorna, så även 2015. Då man första gången kommer med landsvägen över Kollaanjoki blir man förvånad att det endast är en liten bäck. Vid minnesmärket med den avbrutna toppdelen kan man ännu klart och tydligt se spår av skyttegravar och skjutställningar. Vid tidigare resor, då man sparkade i sanden, hittades det lätt tomhylsor, delar av larvband samt även kamindelar. Numera är området så genomsökt att större fynd inte mera går att hitta lika lätt.

Tali-Ihantala ligger endast tio kilometer nordost om Viborg och har varit ett ofta återkommande resmål. Orten besöktes 2013 och 2017. Slaget vid Tali-Ihantala har kanske mer än något annat väckt tankar och diskussion bland resedeltagarna.

Området vid Ihantala har inte märkbart förändrats utan är fortfarande öppet landskap trots att något hus nu senare byggts på ”slagfältet”. Bakom minnesstenen hittar man spår av den gamla gravgården, och på östra sidan av landsvägen finns stentrappan till Ihantala kyrka ännu kvar. Vid vägskälet i Portinhoikka finns ett stort ryskt minnesmärke med över 4000 stupade ryska soldaters namn.

Äyräpää besöktes 2013 och 2016. Vid kyrkans ruiner finns två minnesmärken över de stupade. Det ena är uppsatt av finska staten och det andra av Äyräpää sockenförening. Stentrappan vid uppgången till kyrkbacken finns ännu kvar samt även stenmuren ned mot Vuoksen. Kvar finns också gropar, där bomber och granater kreverat.

2019 års resa gick till Maaselkänäset och då bl.a. i IR 24 :ans fotspår. Rutten såg ut så här:Wärtsilä-Käsnäselkä-Prääsä-Petroskoi-Kontupohja-Karhumäki-Sandarmoh- Poventsa-Stalins kanal-Nurmoila-Aunus-Vitele-Tuulos-Lemetti-Sordavala-Valamo kloster-Wärtsilä. Många ställen besöktes och många krigshistoriska händelser och berättelser genomgicks. Det mest förvånande med den här resan var nog Sandarmohs massgravar efter Stalins massavrättningar 1937-38 samt Stalins kanal med dess historik. Resan kom att bli den sista av Karelenresorna, som fick sin början 1992.

Till följande år 2020 var resan redan färdigt planerad och anmälda deltagare fanns, men pga. coronapandemin var det omöjligt att förverkliga resan. Likaså år 2021.

Rysslands anfall mot Ukraina 24.2.2022 gjorde att några motsvarande Karelenresor inte mera förverkligas inom en åskådlig framtid.

Deltagarantalet har i medeltal varit 44 sedan 2013. Den som i tiden varit med på dessa resor till Karelen har fått uppleva mycket av vårt lands historia. Och den som inte har varit med har gått miste om mycket.

Hans-Erik Orrenius Styrelsemedlem i Gillet

Hans Andersson och minnesmärket vid Tienhaara. Vid minnesmärket berättade Andersson om striderna vid Tienhaara, som utspelade sig sommaren 1944. Foto: Privat.

Nylands Brigads Gille i Östnyland

Årsmöte onsdag 25.10.2023 kl 18.

Plats: Kulturhuset Grand, Biskopsgatan 28, 06100 Borgå

Intressant föredrag samt kaffeservering.

Förhandsanmälan senast 22.10 per e-post: hans-erik.orrenius@pp.inet.fi eller sms/telefon 040 5524 273.

Gillets sponsorklubb

Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stödja Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna.

Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld.

Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €.

Sponsorklubben leds av Otto Schauman, tfn 040 5590 042, e-post otto.schauman@gmail.com. Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid.

Lokalavdelningar

Lokalavdelningar

Västnyland

ordf. Rabbe Kajander

Norra och Södra Österbotten

Delegationen 2023

Ordförande

Stig Gustavson Helsingfors

Medlemmar

Anders Adlercreutz Kyrkslätt

Alexis Aminoff Stockholm

Otto Andersson Lovisa

Västnyland

vastnyland@nylandsbrigadsgille.fi

Horsbäckvägen 134 A 10600 Ekenäs tel: 040 502 9495 rabbe@2me.fi

Helsingfors

ordf. Markus Liesalho

Helsingfors ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Egentliga Finland

Egentliga Finland ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

Sverige

Sverige ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Styrelsen

Styrelsen

Ordförande:

Christo er Hällfors 040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Vice ordförande:

Ordförande: Christo er Hällfors 040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Viceordförande: Otto Schauman 040 559 0042 otto.schauman@gmail.com

Otto Schauman 040 559 0042 otto.schauman@gmail.com

Sekreterare: Åke Frondén 045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Sekreterare: Åke Frondén 045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare:

Sirkkaliisa Cavonius

050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Sirkkaliisa Cavonius 050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Uppdatera era adressuppgifter!

Norra och Södra Österbotten

kontaktperson Rodney Strandvall

Alexander Bargum Helsingfors

Henrik Creutz Lovisa

Bernt Ehrnrooth Helsingfors

kontaktperson Rodney Strandvall

Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad

Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

Albert Ehrnrooth Helsingfors

Robin G. Elfving Helsingfors

0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

Östnyland

Jan-Erik Enestam Kimitoön

Jannica Fagerholm Helsingfors

Östnyland ordf. Hans-Erik Orrenius

ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Carl Haglund Helsingfors

Filip Hamro-Drotz Grankulla

Eva-Lisa Heinrichs Raseborg

Dragsvik Artillerister

Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Susanne Homén-Lindberg Helsingfors

Johan von Knorring Grankulla

Dragsvik Artillerister

ordf. Risto Lindgren

ordf. Erik Erroll Åsgatan 6 10620 Ekenäs 040 590 1343 erik.erroll@gmail.com

Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

Johan Kvarnström Raseborg

Patrik Lerche Helsingfors

Tom Liljestrand Lovisa

Mats Löfström Eckerö

Henrik Nystén Helsingfors

Jan D Oker-Blom Lovisa

Agneta Rehnberg Raseborg

Karl Gustav Storgårds Helsingfors

Joakim Strand Vasa

Petra Theman Raseborg

Kjell Törner Borgå

Henrik Vuornos Esbo

Carita Wallgren-Lindholm Raseborg

Henrik Wolff Helsingfors

Mathias Österberg Malax

Medlemskap & kontaktuppgifter

Ledamot:

Hans-Erik Orrenius 040 552 4273

hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Ledamot: Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Ledamot: Juha Laukka 0299 331700 juha.laukka@mil.fi

Ledamot: Juha Laukka 0299 331700 juha.laukka@mil.fi

Ledamot: Rodney Strandvall 0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Rodney Strandvall 0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Rabbe Sittnikow 040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Ledamot: Rabbe Sittnikow 040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren:

Ansvarig för medlemsregister

Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi

I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress?

Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till medlemsregistret Flomembers.

50

Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt

prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar

Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma