Page 1

Riksförbundet Attentions Riksförbundet Attentionsmedlemstidning medlemstidning Nr 2 2019 BOKSTAVSPEDAGOGEN ALEXANDER SKYTTE:

”Målet är att ha en skola för alla”

Arkitekten Anna NPF-utbildar byggbranschen

En skola som stärker

Eleverna Clara och Måns berättar

TEMA

Tillgängliga lärmiljöer ATTENTIONS FÖRBUNDSSTÄMMA

Attention_nr2_2019.indd 1

IDROTT FÖR ALLAS FRAMTIDSKONFERENS

ENKÄT OM KÄNSLOR

2019-05-22 12:22


Jag gjorde det, hittade koncentrationen! ”Min asperger gör att jag har svårt att fokusera på det jag inte är så jätteintresserad av. Med talböcker kan jag lättare koncentrera mig, de hjälper mig att inte bli störd utifrån.” Viktor Lundqvist, talboksläsare

Läs mer om talböcker på mtm.se

MTM gör talböcker, taltidningar, punktskrift, lättlästa böcker och lättlästa nyheter. Vi ger alla möjlighet att läsa

Attention_nr2_2019.indd 2

2019-05-22 12:22


INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 2 2019 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Johan Lindberg Ledarfoto & projektledning Lovisa Schiller Tryck EO Grafiska

3 LEDARE

14 PORTRÄTT

4 TEMA TILLGÄNGLIGA

Alexander Skytte

LÄRMILJÖER 4 En skolform som stärker

16  SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION

8 LBS Kreativa Gymnasiet i

20 ”Lerins lärlingar” Jessica och

Göteborg

10 1000 skolor på 10 år 12 ”Samma koll” projektet i Kina och Åtvidaberg

18 Attentions framtidskonferens Janni

25 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

Annonsbokning annonsbokning@attention.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år. Tema 2019 Nr 1 Fritid Nr 2 Tillgängliga lärmiljöer Nr 3 Förälder med egen diagnos Nr 4 Kvinnor & NPF Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet. Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden. Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

N

Ett samhälle fritt från diskriminering är bra för alla

är detta skrivs har Attention just genomför sin förbundsstämma. Vi samlades där för att fatta viktiga beslut om vårt framtida arbete. En reflektion från mötet är det stärkande i att mötas med utgångspunkt i en gemensam sak – att förbättra villkoren för personer med NPF. Mötet antog också ett uttalande som beskriver den frustration vi känner över den diskriminering som drabbar många av våra medlemmar. Inom Attention har vi sedan starten arbetet mot denna diskriminering. Att det ändå kan ske beror på att myndigheter, organisationer och företag tillåts ställa krav och bedöma människor i grupp, vilket gör att alla som tillhör en viss kategori stängs ute. Den diskriminering vi vänder oss emot innebär att många yrkesvägar är stängda för personer med ADHD och autism. De kan inte antas till polis- eller brandmannautbildning. Inte heller tillåts de att göra sin värnplikt eller köra tåg. Om personer med ADHD vill ta körkort krävs ett särskilt läkarintyg. Att människor inte tillåts söka utbildningar eller jobb i konkurrens med andra är både kränkande och ett slöseri med resurser. Diskrimineringen av våra medlemsgrupper stannar inte heller vid utbildnings- och arbetsmarknadssektorn. Den berör snart sagt varje samhällsområde såsom skolan, socialtjänsten, vården samt fritids- och kultursektorn. De ansvariga för denna diskriminering har olika skäl när de försvarar detta. Ibland hänvisar man säkerhetsskäl, ibland till omsorg om individen. Attention vänder sig inte emot att det finns tester, antagningskriterier och tydliga regelverk, men vi vill att de ska vara rättvisa och redovisas öppet. Ingen ska heller automatiskt avvisas för att personen har fel diagnos, ålder, kön eller någon annan av de kategorier som anges i Diskrimineringslagen. Sverige borde vara redo för ett paradigmskifte där vi ser olikhet som en tillgång och möter varandra med positiva förväntningar och intresse. Genom att se individen och dess vilja, talang och förmåga får vi ett bättre och mer vitalt samhälle. Det är dags att gå från ord till handling och avskaffa onödiga hinder för delaktighet.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Hela uttalandet och mer information om besluten på vår stämma finns på vår webbplats www.attention.se

3

Attention_nr2_2019.indd 3

2019-05-22 12:22


TEMA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER

En skolform som stärker Ågesta folkhögskola i Stockholm är en av många folkhögskolor som erbjuder aspergerinriktade kurser och för både Clara Osvaldo och Måns Palmqvist har den inneburit en chans till utveckling och nystart. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Johan Lindberg

Ö

ver Ågesta folkhögskola hänger gråa moln. Nere vid skolans brygga vid natursköna sjön Magelungen sitter ett par elever och huttrar och dricker kaffe ur en termos. Skolan kanske inte visar sig från sin mest välkomnande sida den här frusna marsdagen men i mötet med eleverna Clara Osvaldo, 28, och Måns Palmqvist, 21, får den ändå ett anmärkningsvärt skimmer. För det här är två elever som verkligen trivs på sin skola. Eller för att citera Måns: ”Jag trivs jättejättejättebra”.

Vanliga skolan fungerade inte för Clara

Clara är från Italien och kom till Sverige för åtta år sedan. Då hade hon tagit sig igenom gymnasiet, något hon beskriver som ”extremt påfrestande”. – Senare år kan jag vara tacksam över att mina föräldrar tvingade mig att gå klart gymnasiet. Om jag hade fått bestämma själv så hade jag hoppat av, berättar hon när vi hittat ett avskilt rum på skolan för intervjun. – För mig var skolan lika med att bli mobbad eller bli isolerad. Jag har alltid tyckt om att lära mig saker men skolformen var helt fel för mig och de blev många missförstånd mellan mig och mina lärare. Jag kände ingen trygghet någonstans.

Clara hade inget namn på de svårigheter som hon upplevde utan kämpade på med utbildningar som ofta ledde till samma sak. Utanförskap och bråk med lärare. – Jag pluggade två terminer på Stockholms universitet men blev frustrerad över att det inte fanns plats för samtal och analys. Lärarna gillade inte att bli ifrågasatta, skrattar hon. Och det sociala fortsatte att vara svårt. – Man fick inte ha åsikter som stack ut utan det rådde en politisk korrekthet som gjorde mig illamående. Men nu var jag vuxen och kunde själv välja att isolera mig innan någon gjorde det åt mig. Arbetsförmedlingen guidade Kajsa till Ågesta

Sommaren efter att Clara valt att hoppa av universitetsstudierna så mådde hon dåligt. Efter ett suicidförsök blev hon inlagd och utredd. Efter många turer och feldiagnostiseringar så fick hon diagnoserna ADD och Asperger. – Sedan 2016 har jag själv försökt att hitta sätt att komma vidare med vem jag är. Den insatsen som verkligen hjälpt mig är min case manager på arbetsförmedlingen som hittade den här skolan åt mig. Hon tyckte att informatörsprogrammet skulle passa mig eftersom jag ville använda mina erfarenheter för att informera, så att färre

behöver gå igenom det jag har gått igenom innan de får hjälp och stöd. Och på Ågesta hittade hon något hon tidigare saknat. Högt i tak. Förstående lärare. Och klasskamrater som inte var så skraja för en tuffare jargong. – Här är det mycket enklare socialt. Jag känner mig välkommen och vi delar på något sätt sättet att tänka. Vi kan skämta – ibland grovt – utan att hela tiden tänka sig för. Och, säger hon och lyser upp, här får jag äntligen stimma! – Jag får pilla på saker, skaka på benet och snurra på stolen. Om någon blir störd så säger de bara till. 28 års stimmande får äntligen utlopp! Ett utrop som efterföljs av ett förlösande skratt. En ljus framtid

Och Clara känner att skolan har hjälpt henne att se en väg framåt. Hon har föreläst om sina erfarenheter i olika sammanhang under året och vill fortsätta med det. Och hon har just skrivit färdigt en självbiografisk bok som först kommer att ges ut i Italien och sedan förhoppningsvis i Sverige. Nu vill Clara ge universitet en till chans och i framtiden möjligtvis plugga psykologi. – Jag skulle gärna vilja bli samtalsterapeut.

4

Attention_nr2_2019.indd 4

2019-05-22 12:22


Måns får arbetslivserfarenhet via skolan

Måns historia är en lite annan. Efter ett år hemma efter gymnasiet så valde han att söka sig till Ågesta för att få arbetslivserfarenhet via skolans arbetslivs-kurs. Året hemma, utan skola och arbete, hade varit tungt. – Det var en period när jag inte mådde så bra, hade en del tvångstankar. Jag var ensam och hade inget att göra. Jag var rädd att bli sjuk och utvecklade bacillskräck. Och när han sedan på prov skulle flytta hemifrån, så fick han snart flytta hem igen eftersom han mådde för dåligt. – Jag var helt enkelt inte redo, säger han idag klokt och med distans. Jag fick tvång och tvättade händerna hela tiden. Och fortfarande känns det inte aktuellt med att flytta hemifrån eller att bo på skolans internat. Istället åker Måns en timme fram och tillbaka till och från Upplands Väsby varje dag. – Men det är det lätt värt. Jag trivs så bra här. Och kommer alltid iväg. Måns har hunnit praktisera i en livsmedelsaffär och fått många vänner i skolan. – Jag känner att skolan har gett mig bra perspektiv och framtidshopp. Känns som att jag har fått rimliga förväntningar på vad jag kan göra och vad som finns där ute. Jag rekommenderar verkligen andra att gå här. Även om man inte direkt får ett jobb så kan man få en inblick och erfarenheter.

”Här får jag äntligen stimma”

Sara kände sig otillräcklig i vanliga gymnasieskolan

Sara Otterdahl arbetar på Ågesta som kursföreståndare och lärare. Tidigare arbetade hon som gymnasielärare innan hon utbildade sig till specialpedagog. – Jag gillade att jobba som gymnasielärare men jag såg att vissa elever blev utslagna i skolsystemet och att man inte hann med att hjälpa dem. Här känner jag att jag har en chans att fånga upp dem och att det finns helt andra förutsättningar att hjälpa och visa på vägar. Tiden och bemötandet finns. Och det gäller på alla våra linjer. Inte bara de med aspergerinriktning. Vi har många med NPF som går på våra ”vanliga” linjer. Sara betonar vikten av att jobba med självkänslan hos de elever hon möter.

Ågesta folkhögskola har hjälpt Clara Osvaldo att se framåt.

5

Attention_nr2_2019.indd 5

2019-05-22 12:22


TEMA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER

◄Sara Otterdahl, kursföreståndare på Ågesta och Måns som läser skolans arbetslivskurs.

som kommer till Ågesta kan vara → Många tilltufsade av tidigare skolgång och därför

är det viktigt att känna sig trygg nog att få vara den man är. – Det öppnar upp för att kunna tänka,

känna och visa vad man faktiskt kan. Hon upplever det som en styrka att många här har liknande erfarenheter av svårigheter med den vanliga skolan. – Det blir en kultur av att det är ok att

PLUGGFAKTA På hemsidan folkhogskola.nu kan du läsa vilka folkhögskolor som finns med NPF-inriktning. Det finns även andra vuxenutbildningar som kan passa om man har behov av mindre sammanhang och tydliggörande pedagogik.

Några exempel: YH-utbildningar Här har du chansen att arbeta direkt mot arbete med det som verkligen intresserar dig. Vissa kurser går att läsa på distans. Läs mer om olika yrkeshögskoleutbildningar på: yh-utbildningar.se. Komvux På Komvux har du chans att plugga på distans och bara de ämnen du behöver. Här finns också möjligheter att få plugga med anpassningar efter behov. Kontakta gärna studievägledaren innan studier.

Universitet och högskola Vid de allra flesta lärosäten finns en särskild kontaktperson och samordnare för studenter med funktionsnedsättningar. Med samordnaren kan du diskutera dina studieplaner och eventuella behov av pedagogiska stödåtgärder. Du kan också kontakta UHR (universitet och högskolerådet) som ansvarar för utbildningar på universitet och högskola för att ta reda på vilka möjligheter du har att till anpassningar av studiesituationen. Utlandsstudier Det finns organisationer, bland andra

tycka att vissa saker är svåra. Man slipper känna sig dum för att man inte vågar prata inför folk eller har svårt att lämna in uppgifter. Det är mer vanligt än ovanligt här. Det blir väldigt tillåtande på en folkhögskola. Samtidigt betonar hon hur viktigt det är att inte särskiljas från omvärlden och NT-samhället. – Vårt mål är inte att segregera. Sara drar en parallell mellan det historiska arbetet med kvinnors frigörelse. – Kvinnor möttes och samtalade om deras situation. Rustade och stärkte sig tillsammans för att sedan ge sig ut för att påverka samhället. Här finns en chans att möta likasinnade men vi vill också stärka våra elever i mötet med NT-normerna som faktiskt finns överallt. Det får inte blir ännu svårare att vara i de stora sammanhangen efter att ha gått här. Isåfall har vi misslyckats.

SWAFA – Study and Work Abroad for All, som arbetar specifikt med att göra utlandsstudier, volontärresor och utlandspraktiker mer anpassade för studenter med funktionsnedsättning. Här kan du få hjälp att hitta tillgängliga bostäder, transportmedel, personlig assistans och mycket mer. Lärlingsutbildning Att gå en lärlingsutbildning innebär att gå bredvid en mästare som handleder dig på arbetsplatsen. Du kan läsa lärlingsutbildning på gymnasiet, komvux och/eller som en yh-utbildning. Stiftelsen Hantverk & Utbildning bedriver den rikstäckande lärlingsutbildningen för vuxna genom Yrkeshögskolan. Daglig verksamhet Flera utförare av daglig verksamhet – exempelvis MISA – kan även, med hjälp metoden Supported education, vägleda fram till passande studier. För att kunna träffa en handläggare behövs ett beslut från kommunen via LSS eller SoL. På sidan www.studeramedfunktionshinder.nu kan du läsa mer om att studera med funktionsnedsättning.

6

Attention_nr2_2019.indd 6

2019-05-22 12:22


Med teatern som grund Teaterlinje för dig med NPF Kursen jobbar med teater som verktyg. Teater är inte bara att ställa sig på en scen utan vi arbetar med att finna trygghet med sig själv och med sina kurskamrater.

Ansök och läs mer på www.folkis.nu

Hällefors folkhögskola

0591-643 90, folkis@folkbildning.net Adress: Klockarvägen 16, 712 33 Hällefors, Filialen: Jordgatan 6, 702 23 Örebro

Supported Employment – prova på praktik, arbete eller studier Vill du få arbeslivserfarenhet och stöd utifrån dina behov? Nytida erbjuder anpassad praktik kopplad till daglig verksamhet. Våra coacher finns med hela vägen och skräddarsyr lösningar som fungerar både för dig och arbetsgivaren. Läs mer på nytida.se/supported-employment

Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi erbjuder boende, daglig verksamhet, stöd till individ och familj samt skola på cirka 400 enheter runt om i landet. Vi ska vara kvalitetsledande i allt vi gör och vår vision är att göra världen lite bättre, en människa i taget. Våra medarbetare stärker individen i att leva ett självständigt liv. Nytida ingår i företagsgruppen Ambea.

nytida.se/dv

7

Attention_nr2_2019.indd 7

2019-05-22 12:22


TEMA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER

På LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborg

Här tacklar man problematisk skolfrånvaro nära, direkt och i samverkan På LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborg är det främsta målet att alla elever ska lämna skolan med fullständiga betyg. Med tanke på att 98 procent av eleverna i årskurs 3 har en godkänd gymnasieexamen, så kan man konstatera att skolan lyckats bra. Bakom de fina siffrorna så ligger det hårt arbete och en stark drivkraft och vilja i att utvecklas och bli bättre. Text: Nina Norén Foto: Stig Albansson

P

Josefin Claessons tips till andra rektorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro 1. Ta det på allvar! 2. Var nyfiken och försök gräva i varför det är som det är. 3. Utveckla undervisningen. 4. Ha en bra organisation för att samverka, kartlägga och åtgärda! Josefin Claesson

å LBS Kreativa Gymnasiet i förstod vi bland annat att det var särskilt Göteborg har visionen alltid varit viktigt att ha med en tydlig inledning, slut tydlig: att vara en skola med fokus och struktur på lektionerna. på lärande – både hos elever och persoArbetet utmynnade i en gemensam nal. I samband med att Josefin Claesson uppgiftsmall som lärarna idag använder. tillträdde som rektor 2016 blev den Även om satsningen inte gällde specifikt relativt nystartade skolan en fullt utbyggd elever med NPF, så insåg de att det fanns gymnasieskola och har idag ca 430 elever en hel del kunskap att hämta där som fördelade på två nationella program. skulle underlätta för alla. Skolan har tidigt haft som idé Tidiga insatser avgörande att systematiskt arbeta med Nästa steg i arbetet med skolförbättringsprocesser Heltidsmentorerna problematisk skolfrånvaro genom kollegialt lärande i har en var att ta fram ett eget pedagogiska lärgrupper och nyckelposition. kartläggningsverktyg. Det aktionsforskning. verktyget används som ett Tog fram en gemensam diskussionsunderlag så fort uppgiftsmall skolan noterar att en elev plötsElever med NPF och/eller problematisk ligt är frånvarande under en tid utan en frånvaro blev snabbt en prioriterad fråga i rimlig förklaring. Kartläggningen börjar skolans skolförbättringsprocesser. med ett strukturerat samtal med eleven – Vi upptäckte att elever som var som går ut på att försöka förstå vad som frånvarande var det av olika skäl som vi hänt, varför och vilket stöd eleven är i behövde förstå bättre. Vi insåg också att behov av. Det är skolans mentorer som gevi behövde bli bättre på att fånga upp nomför samtalet och ju tidigare de får till det så tidigt som möjligt och att vi inom ett kartläggande samtal med eleven desto skolpersonalen behövde organisera oss bättre. När samtalet är avslutat kopplas och samverka lite annorlunda, berättar hela Elevhälsoteamet (EHT) in direkt. Josefin. Tillsammans har skolan arbetat fram ett På liknande sätt tittade man på orsaarbetssätt som gör det möjligt för eleverna kerna till varför vissa elever inte tycktes att dra sig undan från lektionen till en vara aktiva på lektionerna. lugnare miljö. – Vi tog in en expert på NPF för att – Det finns till exempel möjlighet att titta på typiska uppgifter som eleverna gå till ett rum vi kallar ”Studion” för en skulle arbeta med. Samtidigt fick eleverna stunds eget arbete. Man kan ta korta också svara på frågan om varför de inte pauser, ha hörlurar, skärmar eller andra lämnade in arbeten eller gjorde det som hjälpmedel som ökar koncentrationen. förväntades på lektionerna. Med dessa Det finns också schemalagd resurstid på insatser och med stöd i forskningsartiklar schemat varje vecka där lärare kan träffa

8

Attention_nr2_2019.indd 8

2019-05-22 12:23


Eleven i artikeln vill vara anonym därför nämns inget namn i artikeln. På bilden sitter Kristin Viklund, en av skolans heltidsmentorer, eleven är en av hennes mentorselever.

Hallå där eleven – hur är det att gå på LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborg? Berätta lite om dig själv!

elever utanför lektionstid för att gå igenom moment på ett fördjupande sätt, berättar Josefin. Heltidsmentorerna ger eleven tid, engagemang och stöd

Redan innan Josefin tillträdde sin tjänst hade skolan infört vad de benämner som heltidsmentorer. Det innebär att skolan, utöver lärarna, har anställt mentorer som enbart arbetar som just det. Josefin har under sina år utvecklat och utökat upplägget av heltidsmentorer. – Jag tycker det är bra att renodla rollerna. Alla får göra det som de är bäst på. Lärarna får fokusera på lektionerna och själva lärandet. Mentorerna får fokusera på eleven som en helhet. Utöver ett nära arbete med de elever som behöver extra stöttning håller mentorerna håller i mentorstid varje vecka med sin klass. För vissa elever som susar igenom gymnasietiden utan större utmaningar kanske heltidsmentorn inte är så betydelsefull. För de elever som möter utmaningar och svårigheter under skoltiden kan heltidsmentorerna bli helt avgörande. I de fallen extra mycket tid och insatser krävs för att få eleven tillbaka till skolan, så har mentorn det utrymmet i sin tjänst. De kan sms:a med eleven på skolbussen, möta upp eleven vid dörren, bjuda in till ett strukturmöte på måndagar. De kan också ha en nära kontakt med elevens vårdnadshavare och sist men inte minst – de har tid att på riktigt se och lyssna på eleven.

Jag är en person som lyssnar in mycket av min omgivning. I skolan är jag ambitiös och mån om att göra bra ifrån mig. Jag tycker om att spendera tid med min familj och att vara kreativ. Sedan har jag också en ADD-diagnos och lever med psykisk ohälsa. Vilket program går du på?

Jag läser tredje året på teknikprogrammet med inriktning spelutveckling Innan du kom till LBS Kreativa Gymnasiet, hur var det i skolan då?

Ge lite konkreta tips på saker som förenklar dina studier!

För mig så är det lugna studierummet ”studion” väldigt bra. Där har jag kunnat fokusera och bara vetskapen om att möjligheten att gå dit finns har hjälpt mig mycket. Det har också varit avgörande för mig att jag fått längre tid på mig på prov och inlämningar. Kommunikationen med skolan är också värd att lyfta! Det har fungerat väldigt bra. När jag har uttryckt vad jag har känt så har skolan lyssnat och försökt hjälpa mig på olika sätt.

Det funkade inte bra alls. Jag fick min ADD-diagnos ganska sent, så det fanns liksom ingen förståelse för att jag behövde extra stöd. Jag hade svårt med koncentrationen och att få saker gjorda. Det sociala har även varit svårt för mig, på grund av mobbning. Allt det här ledde till väldigt mycket frånvaro i skolan och ofullständiga betyg. För att gå vidare till gymnasiet behövde jag läsa upp mina betyg. Det blev väldigt betydelsefullt för mig. Jag hade då ”entill-en” undervisning i ett helt år. Det var då jag lärde mig att se vad jag var bra på.

Kommer du gå ut gymnasiet tror du?

Hur har det gått för dig?

Vad vill du jobba med i framtiden?

Det var här jag fick hjälp utan att jag hade ”problem” i skolan. Jag fick alltså hjälp innan jag fick F i ett ämne. Jag får hjälp att strukturera upp saker. Och så får jag hela tiden feedback på det jag gör – både genom min mentor och från mina lärare. Att ha en mentor som verkligen har tid för mig är väldigt värdefullt. Hon är lite ”spindeln i nätet” för mig i kontakten med mina lärare, dessutom har jag fått hjälp med kontakter utanför skolan. Här förstod jag äntligen syftet med skolan! På LBS har jag fått hjälp att utvecklas. Det känns verkligen som att lärarna här bryr sig om eleven på riktigt.

Jag vill jobba med forskning. Jag skulle vilja gå i skolan och lära mig saker hela livet!

Ja, det kommer jag, men med ett fjärde år. Om du inte hade börjat på LBS Kreativa Gymnasiet hur hade det gått för dig då i skolan?

Inte lika bra. Jag tror att jag hade tagit på mig alldeles för mycket när det kommer till skolarbeten. Jag hade nog inte heller vågat säga ifrån, eller ens be om hjälp. Jag hade nog heller inte växt så mycket som person som jag har gjort här på LBS.

Om en elev med problematisk frånvaro läser den här intervjun, vad skulle du vilja säga för att peppa?

Det är viktigt att man berättar för skolan varför man är borta, annars vet inte skolan hur man ska hjälpa till. Det är först när man vet som man kan göra något åt situationen. Att be om hjälp betyder inte att man är svag, det betyder att man är stark för att man inser att man inte kan göra allt själv.

9

Attention_nr2_2019.indd 9

2019-05-22 12:23


TEMA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER

1000 skolor på 10 år

– arkitekten Anna NPF-utbildar byggbranschen Arkitekten Anna Ellingsen skapar framtidens skolor. Tusen skolor ska byggas på tio år. ”Nyckeln för en bra pedagogisk miljö finns i förståelsen för behoven som finns hos NPF-elever. En skolmiljö där lokal och pedagogik samverkar gynnar alla elever.” Text: Caroline Jonsson Foto: Privat, Illustration: Creative market; Roubart, Vectorstockersland

Anna NPF-utbildar arkitekter

A

Anna Ellingsen

lex kommer till skolan och möter en labyrint av huskroppar, korridorer och klassrum. I kapprummet är krokarna uppsatta tätt intill varandra. Skor, jackor, kända och okända ansikten, läxböcker, ringsignaler och informationslappar skapar en vulkan av intryck. Alex kämpar med att få med sig rätt saker till klassrummet samtidigt som ytterkläderna ska placeras på rätt ställe. I den långa korridoren samlas förvaring, förråd, kvarglömda kläder och arbetsytor. Skrapen från stolar och bänkar dånar i klassrummet. Intill bänken surrar fläkten. Väggarna är fyllda av prylar och information. Nu börjar lektionen. Där sitter Alex 10 år med ADHD och Autism, översköljd av intryck, samtidigt som lärandet ska börja. Koncentrationen ska kopplas på. Det är svårt.

Arkitekten Anna Ellingsen skapar framtidens skolor och förskolor. Hon beskriver starten på en skoldag som är bekant för många barn. För NPF-elever, känsliga för visuella intryck och ljud, utgör dagens fysiska skolmiljö ett hinder. Lärmiljön är inte tillgänglig för dem, säger hon: – Priset vi betalar för att behålla nuvarande lärmiljö är stressade barn med ångest. Många kan inte stanna kvar i skolmiljön. Jag arbetar för att sprida kunskap om tillgängliga lärmiljöer i min egen bransch. Vi arkitekter måste skapa skolor som möjliggör lärande för alla – ett arbete som genomförs i samarbete med verksamheten. Lokal och pedagogik i samverkan

Det är ett övergripande problem att pengapåsar fördelas i stuprör, konstaterar hon, och menar att kostnaden för en tillgänglig lärmiljö sparar samhället in på kostnaderna som följer av problematisk skolfrånvaro. Hennes son, med neuropsykiatrisk diagnos, går inkluderad i en vanlig grundskola. Han födde Annas engagemang för tillgängliga lärmiljöer: – Hur undervisar vi? Den frågan ligger till grund för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Det handlar inte bara om lokal, eller bara om pedagogik. Dialogen mellan pedagoger och arkitekter skapar en tillgänglig lärmiljö, betonar hon. Energi för lärande

Anna rekommenderar ”Värderingsverk-

tyget för tillgänglig lärmiljö” framtagen av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Verktyget fokuserar på visuell miljön, ljudmiljö och visuellt buller och inkluderar alla former av funktionsnedsättningar. En tillgänglig utbildning kräver att skolan behöver utvärdera exempelvis entrén till klassrummet, förflyttningsflöden, tydlig skyltning, ventilation, färgsättning och bullerdämpande åtgärder: – En tillgänglig lärmiljö handlar om att elevernas energi inte ska slösas på krångliga förflyttningar, störande fläktar eller röriga kapprum. Energin ska finnas för lärande. Sanera intryck!

Lärare kan idag åstadkomma stora förändringar med små medel, säger hon: – Sanera intrycken! Låt väggen intill vita tavlan befrias från information och teckningar. Samla istället dessa alster längst bak. Skärma av glasväggar och dämpa ljudet från stolarna med möbeltassar, stolsocka och tennisbollar. Anna talar även varmt om ”rum i rummet”, att skapa hörnor med exempelvis fåtöljer med höga ryggar och möblera för möjlighet till avskildhet. – Tänk på delaktigheten! Det är vanligt att elever med behov av avskildhet får sitta avsides i ett annat rum. Kanske behövs det ibland, men erbjud även möjlighet till en trygg hörna i klassrummet. En elev med behov av att ibland dra sig undan behöver också få känna sig delaktig i klassen.

10

Attention_nr2_2019.indd 10

2019-05-22 12:23


1000 skolor på 10 år

Jag och mina kollegor brinner för skolbyggnader och närmar oss en byggboom. Vi är frustrerade över bristen på nationella riktlinjer gällande framtidens skolor, säger Anna. Nu har hennes chef tagit initiativ till ”Opinion bygga skola”, där Sveriges ledande skolbyggare bjuder in till dialog: Hur skapar vi 1000 bra skolor på 10 år? – Tusen nya skolor ska byggas kommande tio år – men ingen myndighet ansvar för hur skolor ska byggas, trots att Diskrimineringslagen klassar bristande tillgänglighet i skolan både i undervisning och lokaler som diskriminering. Enskilda kommuner utformar riktlinjer för varje skola. Vi arkitekter i samarbete med olika kommuner uppfinner idag hjulet på nytt inför varje bygge. ”Trötta på skolans korridorer”

Anna nämner Glömstaskolan i Huddinge, Stockholm, som ett gott exempel, där arkitekten nästan helt har ritat bort korridorer och hemklassrum på rad. Helhetsmiljö, aktiv utevistelse, trygga hörnor och flexibla rum som kan anpassas efter enskilda och gruppers behov står i fokus. – Många är trötta på skolans korridorer. Ska man utveckla moderna lärmiljöer är det av yttersta vikt att NPF-perspektivet inkluderas, vilket jag tycker att man har lyckats med på Glömstaskolan. Nyckeln för en bra pedagogisk miljö finns i förståelsen för behoven som finns hos NPF-elever. En skolmiljö där lokal och pedagogik samverkar gynnar alla elever.

11

Attention_nr2_2019.indd 11

2019-05-22 12:23


TEMA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER

”Samma Koll” – projektet som fungerat som en katalysator i Kinda och Åtvidabergs kommuneners skolutveckling

Samordningsförbundet i centrala Östergötland är projektägare av ”Samma Koll”. Projektet har varit igång sedan 2017 och har som mål att tidigt identifiera barn och ungdomar med risk för utanförskap och att genom samverkan arbeta förebyggande. Projektet har kommit långt under sina två år. Bland annat har man börjat jobba med arbetsterapeuter i skolmiljö. En socionom från socialtjänsten har skolan som sin bas i sitt arbete med elever. En storsatsning på att tillgängliggöra lärmiljöerna har initierats. Samverkan mellan de olika instanserna runt omkring eleven har förbättrats. Text & foto: Nina Norén

A

ttention åker ner till Kinda kommun och Rimforsa skola för att få höra mer om skolutvecklingsarbetet som pågår för fullt. Vi får träffa projektledaren och psykologen Stina Danielsson, arbetsterapeuten Matilda Bönner och specialpedagogen Else-Marie Isaxon. Tre entusiastiska kvinnor med en enorm drivkraft att göra skolan till en skola som passar fler. De berättar att egentligen ska samordningsförbunden i första hand ha fokus på unga vuxna och vuxna som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. I det här projektet försöker man göra anpassningar och stöd tidigare dvs redan i skolan. – Jag har jobbat inom samordningsförbundet och sett att individens krångel nästan alltid börjar redan i skolåldern. Går man ut skolan är förutsättningarna bättre för att man ska komma ut i arbete och få ett fungerande liv och lyckas, säger Stina. Ett samverkansprojekt med nya yrkesroller

”Samma Koll” är i första hand ett samverkansprojekt där fokus ligger i att hitta rätt

samverkan mellan socialtjänst, skola och regionen. – Att se till att få till ett bra samarbete kring elever som behöver samordnade insatser är något vi prioriterat högt. Vi har jobbat med samverkansformer, med SIP-möten, mötesarenor och att lära känna varandras verksamheter berättar Stina. I Kinda kommun har projektet också gjort det möjligt att tillföra två helt nya tjänster i skolan – nämligen arbetsterapeut och skolsocionom. Den sistnämnda rollen är tänkt att fungera som en brygga mellan skolan och socialtjänsten men hur arbetsuppgifterna skulle se ut var däremot inte alls bestämt. – Skolsocionomrollen har skräddarsytts genom en behovsanalys gjord av personalen. Vi satt på möten och brainstormade och kom fram till en arbetsbeskrivning, berättar specialpedagogen Else-Marie. Satsningen ”tillgängliga lärmiljöer” gör att skolan passar fler

Arbetsterapeuternas uppgift i projektet var att i första hand fokusera på vad som sker i klassrummet. Och det gjorde de

med bravur! Genom samarbete mellan projektets arbetsterapeuter och psykolog och specialpedagoger från skolornas elevhälsa drogs den stora satsningen ”Tillgängliga lärmiljöer” igång. En satsning som snabbt fått ringar på vattnet i båda kommunerna. – Vi tar inte bara hänsyn till elever med diagnoser utan tänker större än så. Vi ser mer till kognitiva funktioner som bland annat uppmärksamhet, fokus, perception och tidshantering. Har man exempelvis svårt att hantera tid så behöver man arbeta med tidshjälpmedel som exempelvis time-timer och strategier för tidshantering, säger Matilda. – Vi utgår från ”universal design for learning”. Det betyder att vi måste hitta en bättre struktur i lärmiljön för alla elever, fortsätter Else-Marie. – Skolan kommer få fortsätta att göra särskilda anpassningar och stödinsatser för vissa barn. Men när vi arbetar med att göra den ordinarie undervisningen mer tillgänglig så krävs det färre individuella anpassningarna, vilket underlättar för både elever och lärare, säger Stina.

12

Attention_nr2_2019.indd 12

2019-05-22 12:23


▲Att erbjuda fokuslådor i klassrummen ger ökad arbetsro.

▲ Else-Marie specialpedagog, Matilda arbetsterapeut, Stina projektledare och psykolog. ◄ Carola och Pia är pilotlärare i Samma Koll-projektet.

Olika fokusområden inom den tillgängliga lärmiljön

Områdena de valt att fokusera på inom lärmiljön har de hittat inspiration till i forskning, litteratur (ofta med fokus på kognition och NPF) och även hos den NPF-säkrade Källbrinkskolan i Huddinge. I Kindamodellen för tillgängliga lärmiljöer har de arbetat med en tydlig struktur och gemensamma träffar med pilotlärarna. På träffarna har man tagit upp olika teman och sedan följt upp samma tema i klassrumsmiljön. Matilda och Else-Maries professioner har varit grunden i arbetet men även andra har varit viktiga in i projektet, exempelvis psykolog och logoped. Följande teman har varit i fokus; kognition, struktur, tid, lektionsstruktur, språklig sårbarhet, motivation, relation och ledarskap i klassrummet. Förutom att fler ska kunna tillgodogöra sig undervisningen rent pedagogiskt, handlar satsningen också om en förståelse för att elever med olika behov är nycklen i arbetet med att uppnå arbetsro i klassrummet. – Det finns många hjälpmedel man

kan använda i klassrummet som främjar just arbetsron. Vi har framför allt satsat på tre olika saker som haft stor effekt. Time-timers i alla klassrum från åk f–6 i hela Kinda kommun. Vi hoppas även få in fler till hösten på högstadiet. Flera av klassrummen har även fokuslådor och ljudutjämningssystem. Tillsammans har det haft stor effekt på arbetsron, berättar Matilda. Ljudutjämningssystemet jämnar ut ljudet så att det hörs lika högt överallt. Även om du sitter på första eller sista bänk så hör du lärarens röst lika mycket. En annan sak som projektet sett till att ha implementerat är färgkodning av schema, mappar och böcker. På så vis kan eleven lätt veta vilka böcker och papper som ska tas med till respektive lektion. – Färgkodningen har verkligen blivit succé och tagit ordentligt skruv i kommunen. Alla skolor i kommunen har nu samma färgkodning, berättar Matilda entusiastiskt. Nytänd pilotlärare och projektets ljusnande framtid

Vi får träffa två av projektets pilotlärare; Pia Kindén och Carola Karlsson och intervjuar dem i Carolas klassrum där man överallt ser tecken på en ”tillgängliga lärmiljö”. Förutom ljudutjämningsstödet, time timers, fokuslådorna, så finns det portabla skärmar lite varstans, bildstöd sitter uppe på den strukturerade tavlan och särskilda dynor ligger på vissa stolar.

– Det är verkligen en fantastisk möjlighet att få ha den här nära kontakten med projektets medarbetare. Man kan ju lätt bli lite ensam som lärare. Den här satsningen lättar upp vardagen både för mig som lärare och för mina elever i klassrummet, berättar Carola. – Jag håller verkligen med! Det har varit jättebra för mig att stanna upp litegrann och tänka till. Det känns lite som en nytändning på jobbet. Som att jag har fått lära mig ett nytt yrke. Jobbet har blivit ännu roligare, fyller Pia i. När man ser engagemanget som satsningen väckt hos lärarna så är det väldigt glädjande att höra att projektgruppen önskar samarbeta med fler pilotlärare under projektets sista år och att projektmedarbetarna inte ser projektavslutet som närmar sig som att de då går i mål. – Nej inte alls, vi ser det snarare som en början på nåt annat. Vi för en dialog med skolledningen om hur vi kan fortsätta detta arbete även efter att Samma Koll är avslutat. Redan nu är en del av det vi gör en del av ordinarie verksamhet. Inget är klart ännu, men vi känner stort stöd från våra rektorer och förvaltningarna i båda kommunerna, avslutar Stina.



Läs mer om projektet:

www.samordning.org/centrala-ostergotland/ insatser/377-samma-koll

13

Attention_nr2_2019.indd 13

2019-05-22 12:23


PORTRÄTT

Pedagogen med egna bokstäver Alexander Skytte är läraren som själv varit barnet som skolan inte rådde på. Idag skriver han för tidskriften Skolvärlden, driver den populära facebooksidan Bokstavspedagogen och ryter ifrån när politiska beslut fattas om besparingar i en redan sårbar skola. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Johan Lindberg

M

en nu när vi ses på hans arbetsplats, en kommunal mellanstadieskola i Järfälla, så kommer vi främst prata om hans unika inifrånperspektiv: hans erfarenheter av att vara ”problemeleven” med ADHD till att vara den som lär ut och stöttar. – Jag startade bokstavspedagogen 2017 och det var ett sätt för mig att börja skriva om min egen resa, säger Alexander eftertänksamt när vi parkerat oss inne i det lilla lärarrummet. Stojande barnröster från pågående rast tränger in i det lilla personalrummet. Strax innan har vi sneddat över skolgården där Alexander snabbt blev omsvärmad av förtjusta barn. Att han är omtyckt är lätt att se. Och att han uppmärksammade alla barn vi mötte var tydligt. Att ge uppmärksamhet är något vi kommer återkomma till. Hur viktigt det är som lärare. Men åter till Bokstavspedagogen.

Gick ut med sin ADHD för att kunna hjälpa andra

– Jag hade länge haft som en klump i magen kring min egen diagnos och om jag skulle välja att gå ut med den. Men när jag hade arbetat lite mer än ett år här och fick jag höra att mina erfarenheter var viktiga. Jag stärktes i tron att det fanns något som jag kunde dela med mig av. För Alexander Skytte har verkligen insyn i hur skolan kan bli för ett barn som behöver extra stöd men som inte får det. Men också erfarenheten av att plötsligt bli sedd och få anpassningar. – Jag fick diagnosen ADHD när jag var 10 år och hade mycket strul i början av grundskolan. Bråkade hela tiden. En elev slutade till och med i skolan för att slippa mig. Jag knäckte revbenen på en elev och brottade ner min lärare vid ett tillfälle och höll en sax mot hennes öga. Jag kände mig så missförstådd och verkligen skrek efter uppmärksamhet. Jag var så känslig mot intryck och förändringar och allt

kändes kaos, minns Alexander. Lugnet han utstrålar idag är svårt att få ihop med energin hos barnet Alexander som han berättar om. Att bli sedd gav Alexander studiemotivation

I fyran blev situationen övermäktig för såväl Alexander som för skolan. Han placerades mot sin vilja i en annan skola som kunde erbjuda en mindre undervisningsgrupp. Samtidigt förstod han att skolan inte fungerande. – Jag förstod helt enkelt inte varför jag skulle kunna det som skolan ville att jag skulle kunna. Jag fick inte ihop det. Och det var ingen som nådde fram till mig och kunde besvara den frågan. Det räckte inte för mig att de sa att det är viktigt att du gör det här för det har du nytta av i framtiden. Det struntade väl jag i. Jag var ju bara här och nu. Vändningen kom bland annat med en lärarinna i resursklassen. Hon såg det

14

Attention_nr2_2019.indd 14

2019-05-22 12:23


Jag kände att hennes engagemang i mig var genuint, att hon på riktigt ville att det skulle gå bra för mig. Då kände jag att vill hjälpa henne med det, skrattar Alexander.

Alexander på skolgården i mellanstadieskolan där han arbetar.

stora behovet av uppmärksamhet som en väg ”in”. – Hon gav alltid direkt feedback och då började jag kämpa för att få hennes beröm. Från början handlade det om hennes godkännande men sen blev det som en inre tävling. Jag ville helt enkelt bli bra. Jag kände att hennes engagemang i mig var genuint, att hon på riktigt ville att det skulle gå bra för mig. Då kände jag att vill hjälpa henne med det, skrattar Alexander. I sexan ville Alexander tillbaka till vanlig klass. Resursklassen hade gett honom verktyg att lyckas med skolarbetet men han tyckte också att det var stökigt med de andra eleverna. – Plötsligt fick jag som en spegel, där jag fick se mig själv i de andra. Och jag bestämde mig för att jag inte ville vara sådan. Det blev en kraftfull insikt. Men att komma tillbaka var inte helt lätt. – Jag hade hamnat efter socialt när jag kom tillbaka i högstadiet. Men jag hade

inte haft en chans att bli inkluderad sen, om jag inte hade fått chansen att gå i resursklass en period. Det hade bara blivit värre och jag hade troligtvis helt slutat gå. Jag hade inte suttit här idag om jag inte hade gått resursklass. Tankar om framtidens skola

På frågan om hur han ser på den inkluderande skolan – där tanken är att alla barn ska samlas under ett tak och få anpassningar i gängse klassrum – så tänker han en kort stund. –Målet är naturligtvis att ha en skola för alla och där alla kan få sina behov tillgodosedda men så ser det ju faktiskt inte ut nu. Och då måste vi arbeta med resursklasser parallellt som vi arbetar med skolan för alla. Jag ser nog på resursklasser som ett nödvändigt ont just nu. Annars kommer vi tappa barn som i slutändan kommer försöka ta kontrollen själva, vilket ofta leder till ett utåtagerande beteende, säger Alexander. Vis av erfarenhet.

15

Attention_nr2_2019.indd 15

2019-05-22 12:23


Debatt och media ● ● Barn drabbas när elevhälsan brister

Annica Nilsson är Attentions intressepolitiska ombudsman. Här berättar hon om vad som är på gång inom intressepolitiken.

Steg framåt, men också nya utmaningar

Ä

nda sedan starten har NPF-kunskap inom lärarutbildningen varit ett viktigt krav för Attention. Nu blir det verklighet. Äntligen! Samtidigt vet vi att mycket återstår för att skolan ska fungera här och nu för vår målgrupp. Hos Försvarsmakten kan öppningar skönjas (se text intill), regeringens beslut om ett åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem är också positivt. I det ingår att Statskontoret ska genomföra en översyn av verksamheten vid SiS och IVO ska genomföra en analys av kommunernas utredningar av barn- och ungdomsärenden. Samtidigt pågår nedskärningar hos Arbetsförmedlingen. En tredjedel av personalen har varslats (inkluderat hälften av de specialister som personer med funktionsnedsättning så väl kan behöva på vägen mot ett arbete), kontor läggs ned. Och hos Försäkringskassan har avslagen ökat. Om det senare ska vi prata med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll som vi träffar i maj. Vi ska berätta om hur Försäkringskassans skärpta tillämpning leder till att unga med funktionsnedsättning hänvisas till socialtjänstens och kommunens försörjningsstöd. Vi ska också berätta om orimligheten i att AF och FK gör olika arbetsförmågebedömningar – och hur det drabbar individerna. På detta uppslag finns ett axplock av intressepolitiska händelser som skett under den närmaste tiden.

Utredningen ”Bättre möjligheter” för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås” som haft till uppgift att kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete, ska överlämna sitt slutbetänkande senast 30 juni. I debattartikeln ”Barn i behov drabbas när elevhälsan sviker” (Dagens samhälle 12/4) skriver bland andra Attention om åtgärder som behöver finnas med i förslagen från utredningen. ● ● Debatten om trygghet och studier

Debattartikeln ”Hårdare tag funkar inte för alla skolbarn” är (Dagens Samhälle 2/4) ett inlägg från Attention i debatten om trygghet och studiero. ● ● Skola och socialtjänst sviker barn med NPF

I debattartikeln ”Skola och socialtjänst sviker barn med NPF” (Dagens Samhälle 6/5) lyfter Attention den kraftiga överrepresentationen av barn med NPF bland placerade barn. Vi välkomnar det åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem som nyligen presenterats, men pekar också på att ett kunskapslyft inom NPF behövs inom socialtjänst och rättsväsende, samt att adekvat stöd i hemmet säkerställs. ● ● Flickor med autism och ADHD måste upptäckas och få stöd tidigare

På den Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammade Attention att flickor med autism eller ADHD inte upptäcks i tid. Inlägget ”Flickor med autism och ADHD måste upptäckas och få stöd tidigare” publicerades på vår webbplats. ● ● Utsorteringen av personer med NPF

P4 Värmland har i flera reportage belyst utsorteringen av personer med NPF från Försvarsmakten och MSB:s brandmannautbildning. Attention har intervjuats i två av dessa. Nu ska Försvarsmakten tillsätta en utredning. Redan nu planeras en förändring som handlar om att de som får sin diagnos borttagen ska få söka.

16

Attention_nr2_2019.indd 16

2019-05-22 12:23


SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION!

Möten med politiker och myndigheter ● ● NPF behöver bli en del av det suicidpreventiva arbetet

● ● Projektet “Idrott för alla” träffade riksdagsledamot Per Lodenius

Attention har träffat Folkhälsomyndigheten för att påtala behovet av att NPF lyfts i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Psykisk ohälsa och självstigma är vanligt bland personer med ADHD och autism, vilka också har ökad risk för suicid. (Sedan maj 2015 har myndigheten i uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå).

Attention har träffat riksdagsledamot Per Lodenius (Centerpartiets talesperson i kulturoch funktionshinderspolitiska frågor) och berättat om vad projektet åstadkommit under sina tre år. Men också om behovet av att kommunerna tar ett större ansvar för barn som idag inte fångas upp av idrotten eller andra fritidsaktiviteter.

● ● Möte med Socialstyrelsen angående uppdrag om psykisk ohälsa och beroende

Forskning visar att 25–40 procent av vuxna som söker vård för sitt missbruk har ADHD. Därför är det viktigt att ADHD-screening erbjuds samt att samtidig behandling och stöd av ADHD eller annan samsjuklighet säkerställs. Det är några saker som Attention framhållit i möte med Socialstyrelsen. ● ● Det här vill Attention att Socialstyrelsen ska driva på

Socialstyrelsen har tillsammans med deltagarna i myndighetens nämnd för funktionshinderfrågor ett årligt omvärldsmöte. Där lyfte Attention särskilt att: • Stödet till anhöriga som har barn med NPF behöver förbättras • Kunskapen om NPF behöver öka inom socialtjänsten • Arbetet för att förebygga placering av barn behöver intensifieras • Köerna inom BUP måste upphöra • Samlade insatser behövs för personer med NPF

● ● Möte med DO om diskriminering av personer med NPF

Attention har träffat Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att berätta om den diskriminering som personer med NPF utsätts för, t.ex. att personer med NPF-diagnos utestängs från polisutbildningen, värnplikten och MSB:s brandmansutbildning. Även diskriminering i skolan och i arbetslivet lyftes. Kort därefter bjöds Attention in till fackens likabehandlingsnätverk för att berätta om NPF och våra medlemmars erfarenheter i arbetslivet. ● ● Dialog mellan Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen och Försäkringskassan (FK) har fått ett gemensamt uppdrag om att verka för att samarbetet och dialogen mellan FK och vården förbättras gällande sjukskrivningsprocess och läkarintyg. Attention har lyft att FK skärpt tillämpningen utan att ha säkrat att vården hängt med, vilket lett till att sjuka faller mellan stolarna. Vården har svårt att uppfylla de krav som FK uppställer och särskilt personer med kognitiva svårigheter kommer i kläm. Detta behöver lösas.

Läs mer på attention.se

Utredningar och remisser ● ● Attention har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens remissversion av kunskapsstöd för personal på HVB för barn och unga ”Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete”. Vi har framfört kritik mot att remissversionen inte specifikt i olika avsnitt nämner NPF, trots stor andel av barn och unga med NPF inom HVB.

17

Attention_nr2_2019.indd 17

2019-05-22 12:23


”Snåla inte med beröm”

– ungas hälsning från Attentions framtidskonferens

Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid. Hur inkluderas alla barn? Under Attentions framtidskonferens ”Idrott för alla” förmedlade ungdomspanelen en hälsning till alla vuxna: ”Snåla inte med beröm, ha tålamod, omformulera istället för att upprepa. Vi är alla olika.” Text: Caroline Jonsson Foto: Ahmed Al-BreihiSusanne, Kronholm, Lovisa Schiller

A

lla barn, oavsett funktionsnedsättning, socioekonomisk bakgrund eller etniskt ursprung, har rätt att vara med och finna meningsfulla fritidsaktiviteter. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting arrangerade Attention framtidskonferensen – en heldag med inspiration och konkreta verktyg för en meningsfull fritid för alla, där kunskap från projektet ”Idrott för alla” förmedlades. – Frågorna om en meningsfull fritid för alla barn och unga berör inte bara personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) – det är en samhällsfråga. Vår intention är att få fler att på allvar börja jobba med bred inkludering, på riktigt, säger projektledare Lena Lindahl.

har deras föräldrar ingen relation till föreningsliv och fritidsaktiviteter, samtidigt som många ledare saknar kompetens att möta allas individuella behov. ”Barnen försvinner bara”

Utanförskapet inkluderar så många barn – särskilt gruppen ensamkommande och familjer som är socioekonomiskt svaga eller lever med psykisk ohälsa, konstaterar Lindahl. – Barnen försvinner bara. Barn som vi ofta senare kan se stöka runt i samhället. Att själv ta sig in i föreningslivet är svårt. Samhället måste utöka stödet för alla barns rätt till en meningsfull fritid. Representanter från Vallentuna och Ängelholm var på plats – kommuner som Meningsfull fritid – ny webbsida båda erbjuder föreningsverksamhet inom I tre år har hon som ledare för Attentions idrott och kultur på skoltid för alla elever. projekt ”Idrott för alla” samlat kunskap – En ny generation politiker kom in och samt identifierat utmaningar och lösningsa – vi kör! Kultur- och idrottsprojektet är ar. 44 procent av pojkarna och 22 procent ett initiativ som byggdes av goda relatioav flickorna i Sverige når idag inte den ner, politisk vilja och kommunala förutrekommenderade nivån på en timmes sättningar, berättar Henrik Lennermark, daglig aktivitet. Sju procent av Sveriges barn förvaltningschef i Vallentuna kommun. bor i familjer där ekonomiskt utrymme Hälsning från ungdomspanelen saknas för fritidsaktiviteter. Under konferensen lanserades den digitala plattformen ”Snåla inte med beröm, skrik inte, ha tålamod, upprepa inte samma sak om jag inte ”meningsfull fritid”. Här förmedlas forskförstår – omformulera istället, få mig att ning och goda exempel på hur kommun, tro att jag klarar uppgiften och hjälp mig förening och individ kan påverka så att att fortsätta försöka. fler unga får tillgång till kultur, idrott och Om du blir sedd, blir du stark. Vi är alla föreningsliv. – Barn med NPF-diagnos som lyckats hit- olika.” Så lyder ungdomspanelens hälsning till vuxna. ta rätt, lämnar ofta föreningslivet omkring – Om jag inte fattar instruktionerna förnio års ålder. Kraven är höga, många har sta gången – berätta på ett annat sätt, säger inte råd. Många smyger istället hem efter skolan och sitter själva framför datorn. Ofta paneldeltagare Molly Lindell. Bli inte arg

om jag uteblir. Om energin saknas betyder det inte att jag inte vill eller kan. Acceptera bara att jag inte kunde komma, som om jag vore på släktkalas. Idrott speglar samhället

Under konferensen återkommer deltagarnas reflektioner om hur idrotten speglar orättvisorna i samhället. Vilka får vara med? Pengar spelar roll. Det kan vara svårt för ensamstående. Om du saknar bil blir det krångligt och har du flera barn blir fritidsaktiviteterna dyra. Unga deltagare och vuxna är eniga i debatten: En meningsfull fritid för alla barn och unga kräver växelverkan mellan ökad NPF-kunskap och individuellt bemötande – kombinationen är nyckeln till en mer inkluderande miljö. Många unga med NPF-diagnos känner sig ofta misslyckade i samband med organiserade fritidsaktiviteter. Lagkamrater som suckar när du inte gör mål. ”Stå i led. Stör inte.” – Alla gynnas av ökad NPF-kunskap. Aktiva utövare, föräldrar, tränare, unga och vuxna. Öka kommunikationen mellan föräldrar och ledare. Förmedla hopp! Ingen ska känna sig tyngd efter en fritidsaktivitet, betonar Marika Holm från Stockholmsidrotten. ”Mest bortglömda gruppen”

I slutdebatten som modereras av Alexandra Pascalidou konstaterar samhällsforskare Johan Norberg att det finns en kunskapslucka gällande NPF och idrott: – Medvetenheten har ökat generellt. Samtidigt är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar den mest bortglömda gruppen inom idrotten. Gruppen är svår att nå och kan inte beskrivas på ett generellt sett. Det finns ingen gemensam lösning, säger Norberg, professor vid Malmö Universitet. I slutdebatten konstaterades att kommunen ansvarar för alla barns fritid, att de måste agera om det finns hinder för deltagande och Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, betonar vikten av att fånga upp viljan att vilja vara med. Anki Sandberg, Attentions ordförande, avslutar: – Lyssna på barnens egna lösningar och även deras anledningar till att sluta. Ta bort stelbenta regler, samverka och kombinera exempelvis läxläsning med aktiviteter och skapa idrott med glädje i fokus!

18

Attention_nr2_2019.indd 18

2019-05-22 12:23


Övre f.v. paneldebatt. Undre f .v. SISU Idrottsutbildarna och Stockholmsidrotten. Höger: Moa och Julia från ungdomspanelen och i mitten Cecilia Backentorn från Attention.

  Goda exempel, konkreta tips och verktyg beskrivs utförligt på webbsidan: fritid.attention.se

3 frågor till projektledare Lena Lindahl Hur känns det nu efter konferensen? Jag är nöjd. Det finns så mycket energi i rummet. Möten har uppstått, erfarenhetsutbyte och nätverkande har påbörjats. Frågan lever vidare hos kommunerna och lokala aktörer, vilket var målet. Blev projektet som väntat? Projektet har varit krokigt och kantats av utmaningar med fokuskommuner, men till sist vände allt och sista året blev väldigt positivt. Vi har kommit i mål och arvsfonden är jättenöjda.

Förhoppningar och framtid, vad händer nu? Webbsidan ”Meningsfull fritid” byggdes som en digital plattform som ska förmedla inspirerande och konkreta tips ochverktyg. Förhoppningen är att beslutsfattare och tjänstemän ska inkludera verktygen i sitt arbete och integreras i kommunernas verksamhet, att erfarenheter sprids och att nätverk skapas. Från politiskt håll önskar vi en översyn av de ekonomiska satsningarna inom idrotten. Vet vi att pengarna kommer till nytta för alla barn och unga? Vi tror på samverkan gällande resurser och kriterier för bidrag så att alla barn inkluderas.

Deltagarnas tankar om dagen: Liisa Sjöberg, ungdomspanelen: – Framtidskonferensen behövs! Här får alla med samma mål utbyta idéer och inte bara maila varandra. Alla som jobbar med barn och unga borde få utbildning om NPF och ökad insikt i vad det innebär. ”Du som verkar så normal”, får jag ofta höra, men det syns inte på alla. Det behöver uppmärksammas. Daniel Sjöman, Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor: – En inspirerande dag! Vi på MUCF behöver nå nya grupper med våra bidrag. Vi välkomnar ansökningar där NPF-gruppen inkluderas och är delaktiga i projektets planering. Konferensen förmedlar kunskap och inblick i problematiken. Niclas Wennerlund, grundare ”Bara Vanlig”: – Idag är inte alla delaktiga i idrotten – konferensen är viktig. Det behövs stöd från samhället för att fritiden ska funka för alla. Kommunerna och politiker kan påverka på riktigt – det är dags att prioritera frågan om en meningsfull fritid för alla på agendan. Vi inom ”Bara Vanlig” jobbar med hundra procents delaktighet. Hur vill du bli bemött? Den frågan bör vi ställa alla utövare – barn, unga, vuxna – med eller utan diagnos.

19

Attention_nr2_2019.indd 19

2019-05-22 12:23


”Lerins lärlingar” Jessica – om att hitta sin konstform Programserien Lerins lärlingar blev snabbt populär hos TV-tittarna när den första säsongen sändes i SVT. I uppföljaren ”Lerins lärlingar i Brasilien” återser vi deltagarna i konstskolan. Jessica och Janni är två av lärlingarna som ville utvecklas i konsten och som snabbt fann vänskapen. Text: Caroline Jonsson, Foto: SVT pressbilder

I

första avsnittet av ”Lerins lärlingar i Brasilien” målar deltagaren och lärlingen Jessica Eneroth en sjöjungfru instängd i en guldfiskskål. Hon blir frustrerad över alla konstnärliga fel och brister. Lärare Lars Lerin försäkrar henne om att just felen är det intressanta. Det ska inte ska vara perfekt. Konsten är att fortsätta. – Lars lär mig att se bortom det perfekta. Min perfektionism är något jag jobbar med, men det går framåt. Jag är inte lika hård mot mig själv, säger Jessica.

Bortom duktigheten

”I konstskolan är allt tillåtet. Vi rör oss på okänd mark. Vägen är målet. Det handlar om att inte behöva vara duktig inför sig själv eller andra.”, säger den värmländske konstnären Lars i första säsongen av ”Lerins lärlingar”, som visades våren 2018. – Lars är en väldigt fin människa som inte säger åt en vad som är rätt eller fel. Han tar fram inspirationen hos oss lärlingar. Nu vågar jag prova fler färger och andra sätt att måla, säger Jessica. Tv-produktionen ”Lerins lärlingar” och uppföljaren ”Lerins lärlingar i Brasilien”,

sänds i Sveriges Television och följerkonstskolan som utformats av Lars Lerin. Serien utspelar sig på Ventilgatan i Karlstad, som en förlängning av kommunens estetiska utbildning inom daglig verksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla som ville fick vara med. Konsten som kontrast

I nya säsongen berättar Lars och hans man Manoel ”Junior” Marques Lerin att de ska åka på inspirationsresa till Brasilien. Jessica är en av de konstnärliga lärlingarna

20

Attention_nr2_2019.indd 20

2019-05-22 12:23


◄Jessica ▲Janni

och Janni som tog flyget till Rio, men hon vill inte avslöja något om resan eftersom att serien visas nu. Hennes favoritmotiv är delfiner. Visserligen en sann beskrivning, menar Jessica, men hon vill gärna nyansera mediebilden och ta sig ur delfinfacket: – Jag är ju multikonstnär som även dansar och sjunger. Mitt liv kretsar inte bara kring valar och delfiner. Jag betraktar konst som en kontrast till allt elände i världen. Min medverkan i Lerins lärlingar har hjälpt mig att sluta göra illa mig själv. En vän för livet

Jessica berättar att hennes sociala förmåga utvecklas i projektet och att en annan lärling, Janni Littorin, har fått stor betydelse i hennes liv. – Vår vänskap är väldigt genuin. Vi stöttar och känner igen oss i varandra. Vi gillar båda att sjunga och måla. Genom Lerins lärlingar fann vi varandra. Janni målar, tecknar och sjunger med

▲ ”En vilsen blomma” – ett av Jessicas alster.

inspiration från mystik, mörker och dystopiska tv-spel. Hon ville utveckla sin kreativitet och tackade direkt ja till medverkan i serien: – Jessica och jag blev vänner redan i första säsongen. Trots att vi båda bodde i Molkom kände vi inte till varandra. Vår vänskap är så stor för mig. ”Leka för lekens egen skull”

I Lerins lärlingar målar deltagarna livet som det är just nu. Serien har svetsat dem samman, inte bara Janni och Jessica, utan hela gruppen. Vänskapen består mellan säsongerna. Varje onsdag ses de, oftast tillsammans med Lars Lerin: – Jessica och Janni har tagit så många steg fram och vågat. Deras självkänsla har vuxit och Janni har flyttat till Karlstad. Jag kunde aldrig drömma om att det skulle bli så lyckat. Serien betyder mycket för dem. För oss alla. Vi har fått en stark vänskap, säger han.

▲ Jannis verk: ”Run this road till the end”. Texten är hämtad från låten ”Until the End” av symfonimetalbandet Xandria.”

Konstskolan är en naturlig förlängning av Lerins engagemang för människor med funktionsnedsättningar. Inför första säsongen säger han i pressmeddelande: – Jag hoppas att Lerins lärlingar både kan bidra till att folkbilda om hur det är att leva med funktionsnedsättningar i Sverige idag, och ge publiken en tankeställare kring värdet av att våga ägna tid åt fantasi och skapande mitt i livspusslet. Jag tror att serien kan ge tittarna ett annat perspektiv på tillvaron i de här tiderna av produktivitet, prestation och betyg. Vi har glömt bort att leka för lekens egen skull, säger Lars. Dagarna har fått färg

Janni Littorin beskriver sig som en dagdrömmare som målar mycket ”fan art” och lyssnar på symfonimetal. Hon inspireras även av speldesignern American McGee’s karaktär Alice, som hon ofta porträtterar i konsten.

21

Attention_nr2_2019.indd 21

2019-05-22 12:23


Konstnären Lars Lerin och hans lärlingar samt maken Manoel ”Junior” Marques.

lever själv med psykisk ohälsa som → –honAlicebekämpar i kreativa dagdrömmar för

att göra sig kvitt inre demoner. Jag fascineras av karaktären Alice och drömmer om att skriva min egen fantasyberättelse. Janni berättar i serien hur hennes liv börjar nu, efter att projektet förde samman gruppen. Modet har vuxit. Dagarna har fått färg. Nu vågar hon lämna livets bekvämlighetszon. Janni vill med sin medverkan i Lerins lärlingar inspirera andra att må bättre genom konsten: – Skapa det du behöver få ur dig! Om det hjälper att spela spel – gör det. Prova kreativa saker. Testa hur det känns, se vart det leder. Konsten hjälper mig att beskriva kaoset inuti. Bilderna blir ofta mörka, men det är så mycket känslor i mig som behöver få utlopp. ”Gör inte illa dig själv”

Jessica Eneroth, som har autism och ADHD, berättar öppet om sitt självskadebeteende i serien, där hon beskriver hur hon som barn blev mobbad för sin känslighet. Jessica utvecklade social fobi

och klarade inte sociala regler. Som yngre sökte hon ensamheten, men till slut blev det för ensamt. Att skada sig själv dämpade hennes ångest: – Jag har en inre styrka nu. Ingen är supermänniska. Man är bara människa. Alla har sina tunga dagar, men det gäller att fortsätta kämpa. Gör inte illa dig själv. Hitta bra sätt. Det finns många möjligheter, trots din Asperger, säger hon. Finn din egen konstform!

Jessica ville förändra omgivningens bild av henne som tjejen som alltid mådde dåligt. I serien fick hon chansen att visa vem hon är. Jessica återkommer ofta till den kravlösa barndomen där glädjen fick plats. I takt med ökade krav växte ångesten. För Jessica har konsten tagit vid där orden tagit slut: – Jag har målat sen jag var fyra år. Konst är en del av mig, en del av min själ. Att leva med autism gör att det kan vara svårt att uttrycka känslor i ord. I konsten kan jag avreagera mig. Att säga ja till att med-

verka i serien var inget svårt beslut. Jag är ganska djärv. Varken ängel eller demon

Även Jessica uppmuntrar alla att finna sin egen konstform: – Du behöver inte vara målare, men om du har ADHD så kan energin hjälpa dig att hitta världens flyt. Hitta din styrka. Den kan vara svår att finna men det går. Du tror att du inte kan vara kreativ när du känner dig låg, men just då är det viktigt att hitta kreativiteten. På premiärvisningen av ”Lerins lärlingar i Brasilien”, på bio Capitol i Stockholm visar lärlingarna sin konst. Jessica ställer ut en ängel: – Vi hade religiöst tema. Tavlan berättar en historia om hur jag känner mig. Som en bruten ängel. Den ser lite sorgsen ut. Jag ville visa att ingen är varken ängel eller demon. Du kan bara vara människa. Min fosterpappa har varit pastor. Jag är uppvuxen med kristen tro. Därför blev det fint för mig att måla min ängel.

22

Attention_nr2_2019.indd 22

2019-05-22 12:23


Alla har rätt att komma till sin rätt.

Vi är specialister på utredningar inom ADHD, autism och andra neuropsykiatriska tillstånd. Vi arbetar med barn, ungdomar och vuxna. Kontakta oss för att få veta mer. www.utredningskompaniet.se Borlänge, 0243-25 61 50

Skövde, 0500-10 11 10

Sollentuna, 08-525 00 560

VI HAR SOCIALA TJÄNSTEHUNDAR!

LSS §9:8 Vi har korttidsvistelser på helger, vardagar och en mängd olika läger under skolloven. Anmäl dig nu!

Denbro Omsorg erbjuder en helhetslösning

BOENDE – SKOLA – FRITID

för ungdomar, 15-21 år, med NP-diagnoser

www.denbroomsorg.se 23

Attention_nr2_2019.indd 23

2019-05-22 12:23


ATTENTIONKOLL! Intressepolitiskt samverkanseminarium

D

en 9 februari bjöd Riksförbundet Attention och Attention Stockholms län in de tolv lokala föreningarna i länet till ett gemensamt arrangerat heldagsseminarium om intressepolitik. Syftet var att utbyta erfarenheter och undersöka hur Riksförbundet, Länsföreningen och de lokala föreningarna kan samverka mer. Under dagen berättade föreningarna om sina verksamheter och aktiviteter och Attentions intressepolitiska ombudsman Annica Nilsson berättade om förbundets intressepolitiska arbete och hur man kan arbeta intressepolitiskt. Inbjudna talare var Ingrid Lindholm som berättade om NSPH Stockholms län och Mårten Jansson, NSPH, som talade om intressepolitik och företrädarskap. Dagen avslutades med gruppdiskussioner om hur våra samarbeten kan utvecklas. Det blev en heldag av engagemang, erfarenhetsutbyte och goda idéer som vi tar med oss i arbetet för en ökad samverkan!

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning – två nya ersättningar för personer med funktionsnedsättning Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning är två nya ersättningar som administreras av Försäkringskassan. Ersättningarna infördes den 1 januari 2019 Omvårdnadsbidrag är ett stöd för föräldrar om deras barn har en funktionsnedsättning och behöver extra omvårdnad och tillsyn. Merkostnadsersättning är till för personer som har merkostnader kopplade till sin egen eller sitt barns funktionsnedsättning.  Läs mer på: www.forsakringskassan.se eller på vår webb: attention.se (under ANHÖRIG > RÅD & STÖD > FÖRSÄKRINGSKASSAN).

Förbundsmaterial finns nu i Attentions webbutik Attention har en ny webbutik där nu bland annat förbundsmaterial också finns att beställa. Nytt är också att portopriserna är inräknade i produktpriset och att mängdrabatt erbjuds vid större beställningar. Du hittar webbutiken på: butik.attention.se

Några av deltagarna, från vänster: Greta Sandberg, Attention Globen med omnejd, Pia Eliasson, Attention Stockholms län, Per Larsson Attention Nacka-Värmdö, Birgitta Nordfors Johansson, Attention Nacka-Värmdö, Erik Hedvall Attention Huddinge-Botkyrka-Salem, Karina Braun Attention Stockholms län, Annica Nilsson Riksförbundet Attention, Kenny Kvarnström Attention Huddinge-Botkyrka-Salem, Sofia Myhrman, Attention Nacka Värmdö.

Stort grattis till vinnaren av boken ”Vägen från väggen” I förra numret av Attention lottade vi ut boken ”Vägen från väggen”. Vinnaren av boken blev Niclas Lundström.

Första veckan i september genomför vi kampanjen Kämpa inte ensam. Mer information kommer att skickas ut till Attentions lokalföreningar. #kämpainteensam

Ta chansen att utbilda dig om ADHD och autism! I oktober och november erbjuder Attention Utbildning kurser med fokus på lösningsfokus och NPF. Läs mer på: attention-utbildning-2.se

24

Attention_nr2_2019.indd 24

2019-05-22 12:23


”Det är svårt men inte omöjligt”

A

rvsfondsprojektet Stöd i vardagen, som drivs av Attention Stockholm, har sammanställt en enkät om känslor och NPF. Enkäten gick ut till Attentions medlemmar i december och cirka 600 personer deltog i undersökningen. Resultaten av enkäten bekräftar flera saker som vi på Attention länge har sett, exempelvis att vanliga känslor för våra medlemmar är stress, trötthet och ångest. En annan intressant iakttagelse är att många också uppgett att de kämpar med känslor som hoppfullhet och glädje, och var fjärde person tycker att det är svårt att hantera entusiasm. I rapporten delar personer också med sig av exempel på hur de gjort för att förhålla sig till sina känslor. Projektledarna låter hälsa att de är djupt tacksamma för alla som delat med sig av sina erfarenheter. Rapporten går att läsa i sin helhet på projektets sida på www.attention.se.

Tips på skrift! Självhjälpsguide för dig med ADHD på jobbet Vi vill tipsa om en skrift som togs fram av Attentions avslutade projekt ”ADHD på jobbet”. En självhjälpsguide som vänder sig till dig med ADHD i arbetslivet eller som söker jobb. Guiden sammanfattar och synliggör områden som kan vara utmanande och ger konkreta tips, råd och verktyg.   Skriften går att ladda ner och kan också köpas för 50 kr i Attentions webbutik: butik.attention.se

Självhjälpsguiden

För dig med ADHD på jobbet

Foto: Johnér/Image Source

Ny skrift om Attentions besöksverksamhet

K

riminalvården räknar med att 25% av alla som sitter i fängelset har ADHD eller annan NPF-diagnos. Några av Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet på fängelser. Under besöken informerar de om NPF och om vilket stöd som finns DELAD KUNSKAP – att få efter frigivning. Nu finns en uppdaterad version NYA MÖJLIGHETER av skriften ”Delad kunskap – nya möjligheter” som är tänkt som en inspirationsguide för de lokalföreningar som är intresserade av att starta upp besöksverksamhet i sin förening. I den kan man ta del av råd, tips och två av våra lokala föreningar delar med sig av sina erfarenheter om vad som är bra att tänka på.   Skriften finns att ladda ner eller köpa (kostnaden är endast portoavgift) i Attentions webbutik under förbundsmaterial: butik.attention.se Att arbeta med besöksverksamhet i sin lokalförening - inspiration, råd och tips

Om Attentions besöksve

rksamhet på anstalter och häkten

Bengt Westling, Attention

Luleå:

”Kan jag så ett frö utifrån min egen berättelse och kanske rädda någon från Madelein Wollnik, Attention Hisingen-Kungälv:

”Attention blir nåt mitt emellan familj och myndighet - helt perfekt” Mikaela Borg, Attention Hisingen-Kungälv:

Uppdatera gärna era kontaktuppgifter på er medlemssida Många av våra medlemmar har inte uppdaterad information om sig själva på sin medlemssida. Logga gärna in och kontrollera att dina uppgifter stämmer. Du kan också betala din medlemsavgift via medlemssidan.

”Vi kan bidra med våra erfarenhet er och information som är svår att få tag på för de intagna”

Vi arbetar med

  Du når medlemssidan via: attention.se/medlem

1

25

Attention_nr2_2019.indd 25

2019-05-22 12:23


Omega 3 och 6 för läsförmågan När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit. Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror. När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 11 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker. –Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök. Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt. –Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde. I en ny svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

NewNordic_eyeqNoah_Attention_nr1-4-2019.indd 1

26

2019-02-01 15:57

Attention_nr2_2019.indd 26

2019-05-22 12:23


ATTENTIONKOLL! Beslut om framtiden fattades på årets förbundsstämma Den 18 och 19 maj hade Attention förbundsstämma på Scandic Alvik i Stockholm. Där fattade lokalföreningarnas representanter beslut om Attentions framtida verksamhet och valde en förbundsstyrelse för de kommande två åren. Text & foto: Linnéa Rosenberg Attentions förbundsstyrelse

T

otalt 67 röstberättigade ombud från Attentions lokalföreningar deltog i stämman. De beslutade att Attention ska fortsätta att arbeta för att öka kunskapen om NPF i hela samhället och särskilt bland personer som arbetar inom myndigheter, vård och skola. Vi ska också arbeta mot diskriminering av personer med NPF inom alla olika samhällsområden såsom, vården, skolan, omsorgen och på arbetsmarknaden. – Sverige borde vara redo för ett paradigmskifte där vi ser olikhet som en tillgång och det finns plats för alla, sa styrelseordförande Anki Sandberg. Vi ska också arbeta för att barn med NPF ska få bättre stöd och hjälp. Att skolan blir tillgänglig för alla och anpassad efter barnens behov, att barn och ungdomspsykiatrin utökas och att elevhälsan får nödvändiga kunskaper om NPF. – Många av de barn som sitter hemma för att de har för mycket ångest för att gå till skolan har NPF-diagnoser. Det är jätteviktigt att de här barnen och deras familjer får det stöd de behöver, sa Attentions vice ordförande Eric Donell Åkerblom. Attention ska efter förslag från lokalföreningarna även verka för en större nationell enhetlighet vad gäller de personliga ombudens uppdrag och arbetsuppgifter, samt för att det ska bli lättare att söka och få aktivitetsstöd och aktivitetsersättning.

Mer om de beslut som fattades under stämman inklusive Attentions verksamhetsplan för 2019–2020 kommer att publiceras på Attentions webbplats. Val av ny förbundsstyrelse

En av de stora händelserna under helgen var valet av förbundsstyrelse för de kommande två åren. Anki Sandberg blev omvald som ordförande och Erik Donell Åkerblom som vice ordförande. Styrelsen fick två nya ledamöter i form av Jiang Millington och Birgitta Nordfors Johansson. Attentions nya styrelse • Anki Sandberg, ordförande, Stockholm • Eric Donell, vice ordförande, Uppsala Ordinarie ledamöter • Lena Björklund-Olofsson, Västerbotten • Tina Höglund, ledamot, Västernorrland • Inger Nilsson, Skåne • Anders Noreliusson, Gävleborg • Sven Östlund, Västra Götaland • Egil AAsgaard, Västra Götaland • Cecilia Ingard, Uppsala Suppleanter • Jiang Millington, Stockholm • Elizabeth Odalen Bjord, Värmland • Birgitta Nordfors Johansson, Stockholm

Några ombud och deras svar på frågan:

”Vad tycker du att det är viktigast att Attention jobbar med just nu?” Peter Lundberg, Nyköping: – Att vi jobbar tillsammans för att våra barn och ungdomar ska slippa psykisk ohälsa och få livskvalitet tidigt i livet.

Cassandra Jatko, Gävle: – Medlemstillväxten. Att vi ska få ordning på medlemsregister och bli fler medlemmar.

Christina Lindberg, Dalarna: – Lärarutbildningen. Att alla lärare och ledare inom föreningar får kunskap om NPF så att de kan anpassa och bemöta barnen på rätt sätt. Jenny Pripp, Malmö: –Att se till att alla i hela samhället får reda på vad NPF är. Det är ett samhällsintresse!

27

Attention_nr2_2019.indd 27

2019-05-22 12:23


ATTENTIONKOLL

Vill du synas här? ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

Prova våra produkter kostnadsfritt

SE1811920583

För att annonsera i medlemstidningen Attention är du välkommen att höra av dig till: annonsbokning@attentionon.se Läs mer om på: attention.se

En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

focuseramera.se

“Det är som om hon pratar bara med mig!” För barn och unga med en NPF-diagnos samt för elever med svenska som andraspråk är det en stor utmaning att vistas i miljöer med omväxlande ljud och annat som distraherar.

www.misa.se VI HAR SOCIALA TJÄNSTEHUNDAR!

En stödjande miljö och ett enkelt teknikstöd som Comfort Focus kan göra stor skillnad för dessa elever då störande bakgrundsljud reduceras och lärarens röst förstärks.

Vi har korttidsvistelser på helger, vardagar och en mängd olika läger under skolloven. Anmäl dig nu!

Behöver du stöd ut i arbetslivet? Misa stöttar dig till en arbetsplats

Vill du veta mer, kontakta oss på 035-260 16 15 eller cornelia.schildfat@phonak.com

som passar dig.

Läs mer på focuseramera.se

Du kommer till oss via kommunen eller Arbetsförmedlingen. Vill du komma på studiebesök? Ring 08-580 813 40 eller maila info@misa.se

28 Attention_nr_2_Phonak_1905.indd 1

Attention_nr2_2019.indd 28

2019-05-10 14:22:57

2019-05-22 12:23


ATTENTIONKOLL

ATTENTIONKOLL!

Projektet Familjelyftet fortsatte sin turné i det inrikespolitiska landskapet Under april och maj månad fortsatte Familjelyftet sin turné i det inrikespolitiska landskapet. Bland annat uppmärksammades projektets enkätrapport om föräldrars möten med socialtjänsten som bland annat visade på stor okunskap om NPF. Under besöken blev det många givande samtal med beslutsfattare.

I

april besökte projektet Kristdemokraternas kommundagar i Örebro. Många stannade till och bra samtal om hur de kan jobba med frågan på hemmaplan inleddes. Även partiledaren Ebba Busch Thor tog sig tid att stanna vid montern och mottog tacksamt Familjelyftets tygkasse med material om projektet. På Moderaternas Sverigemöte i Karlstad visade sig Socialtjänsten vara en prioriterad fråga – i synnerhet för partiledaren Ulf Kristersson. Han tog sig tid att samtala med projektledaren Elisabeth Gunnars. Kristerssons engagemang i frågan visade sig vara så pass stort att i sin tur skickade Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall till Familjelyftets monter för vidare samtal och för att boka in ett möte. Även ordföranden för SKL Anders Knape tog sig tid för att prata om Familjelyftets enkätrapport. Sista stoppet på turnén var Miljöpartiets kongress i Örebro. Där fick Elisabeth Gunnars, projektledare för familjelyftet och projektmedarbetaren Carina Andersson flera bra samtal med kongressledamöter. Det var 300 personer på plats under dagarna. Extra glädjande var att både kulturminister Amanda Lind och finansmarknadsminister och språkrör Per Bolund visade ett stort intresse för Attention och Familjelyftets arbete.

JUNI 11 12

JULI 8–26 1–6

Riksförbundet Attentions kansli har sommarstängt Attentions sommarkurs för vuxna, Grebbestad

AUGUSTI 16

AU-möte

SEPTEMBER 20 Nästa nummer av Attention kommer ut 21–22 Förbundstyrelsemöte, Stockholm

OKTOBER 23 11



Frukostseminarium om föräldrastöd, Attention, Stockholm Förbundstyrelsemöte

Grundkurs om NPF, Attention Utbildning, Göteborg Lösningsfokus, Attention Utbildning, Stockholm

Läs mer om projektet och ta del av rapporten här: attention.se/familjelyftet 29

Attention_nr2_2019.indd 29

2019-05-22 12:23


RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 info@attention-ronneby-blekinge.se www.attention-ronneby-blekinge.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle Anders Cassandra Hovi 0739-397700 styrelsen@attention-gavle-se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Jennie Stark 073-839 25 33 attention.bollnäs@gmail.com www.attention-bollnas.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com www.attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg 070-982 30 38 attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sofie Andersson 070-285 56 57 info@attention-lulea-boden.se www.attention-lulea-boden.se Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson 073-622 73 47 info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 info@attention-helsingborg-angelholm.se www.attention-helsingborg-angelholm.se

Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer ordf@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

Attention Håbo Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se

Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se

Attention Nacka-Värmdö kontaktperson@attentionnackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se

Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 maria@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se

Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se

Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 eller 073-084 21 05 laila@starring.net Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell HALLANDS LÄN 073-947 85 78 Attention Halmstad-Hylte-Laholm Petra Matha Rebecca Verdin 073-731 30 54 0703-160269 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 rebeccaverdin@attentionhstd.se Attention Kristianstad-Hässleholm kontaktperson@attention-solnaattentionhalmstad.se Föreningstelefon: 0768-55 68 60 sundbyberg.se attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Falkenbergwww.attention-kristianstadhassleholm.se Varberg Attention Järfälla/Upplands-Bro Lennarth Andersson Attention Sydöstra Skåne Ordf Catharina Bergold 073-055 87 12 James Brocka Catharina.bergold@hotmail.com ordforande@ 072-327 58 29 attention-norrahalland.se attentionsoskane@yahoo.se SÖDERMANLANDS LÄN www.attention-norrahalland.se www.attentionsydostra.se Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna Attention Kungsbacka Attention Trelleborg 072-004 93 15 Mary-Anne Jakobsson Christine Jadenbrink eskilstuna@attention-eskilstuna.se 0725-39 66 65 070-078 75 76 www.attention-eskilstuna.se attentionkungsbacka@gmail.com christine.jadenbrink@attention-trelleborg.se Strängnäs www.attention-trelleborg.se 072-005 42 53 JÄMTLANDS LÄN strangnas@attention-eskilstuna.se Attention Jämtland-Härjedalen STOCKHOLMS LÄN www.attention-eskilstuna.se Carita Eriksson Attention Sollentuna/Väsby Attention KFV-regionen Föreningstelefon 070-661 07 07 Jonna Svensson (Katrineholm, Flen, Vingåker) info@attention-jamtlandharjedalen.se npf@attention-sollentunavasby.se Lotte Abrahamson www.attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-sollentunavasby.se 070-601 69 29 ordforande@attention-kfv.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Globen med omnejd www.attention.kfv.se Attention Jönköping Greta Sandberg Malin Viberg info@attention-globen.se Attention Nyköping 076-009 00 65 www.attention-globen.se Peter Lundberg attention.jonkoping@gmail.com attentionnykoping@gmail.com Hemsidan under uppbyggnad Attention Nynäshamn Tina Kjerulff UPPSALA LÄN Attention Mullsjö/Habo kontakt@attention-nynashamn.se Attention Enköping Kerstin Wernald attention-nynashamn.se Linda Jarl 070-616 26 83 info@attention-enkoping.se attention.mullsjo.habo@gmail.com www.attention-enkoping.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se

Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 ordforande@attention-lerum.se info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se

Attention Öckerö Ulrika Melander 0708-62 44 30 ordforande@attentionockero.se www.attentionockero.se

Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12 Attention Västerås Jenny Wretström Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se

Attention Örebro Svante Norr 072-554 25 50 svante.norr@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Susanna von Sehlen susanna@attentionlinkoping.se info@attention-linkoping.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Attention_nr2_2019.indd 30

2019-05-22 12:23


Shire är nu en del av Takeda Vårt namn ändras men vårt engagemang och fokus på att göra skillnad för patienter är oförändrat.

Shire Sweden AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm

Attention_nr2_2019.indd 31

C-ANPROM/SE//0550 D.O.P 03/2019

Takeda har sedan det grundades år 1781 utvecklats till ett globalt ledande forsknings- och innovationsdrivet läkemedelsföretag med huvudkontor i Japan. Tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar vi för att förbättra livskvaliteten för patienter.

2019-05-22 12:23


Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov

Posttidning B Porto betalt

Bli stödorganisation till Attention! Genom att bli stödorganisation bidrar ni som företag eller organisation till en god sak och hjälper oss att påverka och sprida information om NPF. Ni har också samma medlemsförmåner som privata medlemmar.* För att bli stödorganisation mejlar ni till: medlem@attention.se

Medlemsförmåner: • Årsprenumeration på tidningen Attention • Tillgång till en lokalförening • Rabatt på Attentions utbildningar och temadagar • Olycksfallsförsäkring som gäller under Attentions aktiviteter Medlemsavgift stödorganisation: 400 kr per kalenderår

*Som stödorganisation eller företag har ni samma förmåner som privata medlemmar, men saknar rösträtt på vår förbundsstämma.

Läs mer på: attention.se/bli-medlem FOTO: MASKOT BILDBYRÅ AB /JOHNÉR

Attention_nr2_2019.indd 32

2019-05-22 12:23

Profile for attention

Attention nr 2 2019  

Temat för nummer två är Tillgängliga lärmiljöer.

Attention nr 2 2019  

Temat för nummer två är Tillgängliga lärmiljöer.