Page 1

Riksförbundet Attentions Riksförbundet Attentionsmedlemstidning medlemstidning Nr 1 2019 LINDA OM AMERIKANSK FOTBOLL:

”Sporten ger mig tillhörighet, en struktur och livsstil som jag behöver”

HELA FAMILJEN GILLAR SCOUTING

”Man samarbetar i Scouterna istället för att tävla”

TEMA

Kayei: ”Mina fritidsintressen gör så att huvudet inte längre sprängs”

Meningsfull fritid NY ENKÄTRAPPORT

SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION

VÄGEN FRÅN VÄGGEN


Omega 3 och 6 för läsförmågan När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit. Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror. När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 11 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker. –Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök. Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt. –Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde. I en ny svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

NewNordic_eyeqNoah_Attention_nr1-4-2019.indd 1

2019-02-01 15:57


INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 1 2019 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare

3

LEDARE

5

18 SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION

TEMA MENINGSFULL FRITID

21 Familjelyftet släpper

6

Hittat hem i scouterna

24 Boktipset

Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Jenny Sigeman Ledarfoto Lovisa Schiller Tryck EO Grafiska Annonsbokning annonsbokning@attention.se

10 Fyrisgården i Uppsala 12 Attentions projekt ”Idrott för alla”

14 Amerikansk fotboll ger Linda en tillhörighet

enkätrapport

26 Friends föreställning ”Hej Hyper”

27 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

16 PORTRÄTT Kaylei Melin

Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00

Fritidsaktiviteter med mening

Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år. Tema 2019 Nr 1 Fritid Nr 2 Tillgängliga lärmiljöer Nr 3 Förälder med egen diagnos Nr 4 Kvinnor & NPF Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet. Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden. Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

T

emat för detta nummer är meningsfull fritid. Vad det är finns det självklart många olika svar på. Vad vi ägnar oss åt när vi är fria att välja handlar om våra individuella behov, önskemål och förutsättningar. Gemensamt är att vi söker oss till lust- och meningsfyllda aktiviteter som rör alltifrån sport och kultur till social verksamhet. För många är fritiden en möjlighet att kompensera för en krävande skola eller ett monotont jobb. Meningsfulla fritidsaktiviteter ger oss en känsla av sammanhang och möjlighet att förverkliga önskningar som skolan och arbetslivet sällan erbjuder. Vi lär känna nya människor och får uppleva en utvecklande gemenskap. Ledarskapets betydelse för att utveckla positiva fritidsaktiviteter kan inte nog betonas. Deras uppgift är att skapa ett välkomnande, öppet och tryggt klimat, där varje deltagare ses som en resurs. Anpassningar som innebär att man kan göra olika saker med olika individer, bör vara självklart. Alla ska inte behöva göra samma sak på samma tid, samtidigt. Att kunna och våga anpassa är att öppna verksamheten för fler. I en tid där skärmarna upptar mer och mer av vår tid känns det extra viktigt att slå vakt om ett föreningsliv där vi gör saker tillsammans. Detta vare sig det gäller körsång, scouting, folkdans, matlagningskurser eller skapande verksamhet. I det här numret kan du ta del av några exempel på inkluderande fritidsaktiviteter, som kan tjäna som förebilder. Vi berättar också om allt det vi gjort inom ramen för vårt idrottsprojekt. Särskilt stolta är vi att vi gemensamt med SISU Idrottsutbildarna har tagit fram en utbildning som innehåller kunskap och stöd för ledare att möta idrottare med NPF. Vi hoppas därigenom att kunskapen ska spridas brett och bli en inspirationskälla även för andra. Inom Attention finns många aktiva och engagerade människor, som kan berätta om vad NPF innebär och hur man kan anpassa sin verksamhet efter våra behov. Grundregeln, är som i alla andra sammanhang, tydlighet. Tydliga ramar och regler är dessutom bra för alla, inte minst för den som är ny i en fritidsaktivitet.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Läs mer om vårt arbete och ta del av våra material på vår webbplats attention.se

3


E L O CH E N E RG I • ESTE TI K • NATUR • SAM HÄLL

Skola, boende och fritid på gymnasiet i Tidaholm Rudbecksgymnasiet erbjuder en helhet med både boende och fritid. Genom att knyta samman din utbildning ges du möjlighet att förbereda dig för ett självständigt vuxenliv och att bo på egen hand. Här finns en fyrklöver av utbildningar för dig med AS/HFA – du kan välja mellan El och energi, Estetiska, Natur och Samhäll. Gemensamt för utbildningarna är att du läser i en liten grupp och att många lektioner är i ett hemklassrum. Du bor i en lägenhet tillsammans med en eller två kamrater. Här får du pröva på att utföra dagliga sysslor och ta ansvar för eget boende. Behöver du stöd, finns alltid en handledare i närheten och på fritiden får du pröva på olika fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis hittar du något som passar dig, och som du kan fortsätta med även i vuxenlivet! Alla elever erbjuds att göra en framtidsprofil. Med hjälp av den lär du dig mer om dina styrkor och intressen och det blir lättare att välja rätt väg efter gymnasiet. Vill du veta mer eller komma på besök, kontakta enhetschef Monica Brindeland, tel 070-234 30 23!

El- och Energi är ett av fyra programalternativ på Rudbecksgymnasiet i Tidaholm

4


TEMA MENINGSFULL FRITID

En meningsfull fritid förebygger utanförskap Att på sidan av sitt vardagsliv hitta en meningsfull fritidssyssla är viktigt för alla – extra viktigt för personer med NPF. Det är inte ovanligt att den spontana sociala interaktionen inte känns självklar och enkel. Om man hittar rätt fritidsaktivitet kanske man äntligen får öppna den där porten till gemenskap. Att äntligen hitta sin plats och sitt sammanhang där man får vara sig själv utifrån sina villkor. Vart den platsen är varierar väldigt mycket från person till person. Är det att vara en del i hockeylaget och få ta ut sig på träningen maximalt? Är det på en tecknarkurs bland likasinnade? Är det i friluftslivet? Eller kanske är det att delta i levande rollspel? I det här tidningsnumret får vi träffa och inspireras av några personer som har hittat just sin meningsfulla fritid.

5


TEMA MENINGSFULL FRITID

Hittat hem i scouternas värld Claes, Edith och Melker är en familj som hittat hem i scouterna. I scoutkåren i Älvsjö lyser tävlingsmomenten och prestationskraven med sin frånvaro och fokus ligger på att alla ska få vara med. Oavsett vem man är. Text: Cecilia Brusewitz, Foto: Johan Lindberg Även lillebror Melker hittade hem i scoutkåren.

F

ör Claes Hybbinette var det mycket som föll på plats när han för ett år sedan fick diagnoserna ADD och Aspergers syndrom. Plötsligt fick han en förklaring varför det var så svårt att ”komma igång”, genomföra ”tråkiga” saker och varför det var så viktigt med rutiner; även för det sociala umgänget. – Idag kan jag se att jag alltid har sökt mig till aktiviteter som har en inbyggd struktur som jag tycker om och behöver. Som scouterna. Och tidigare Flygvapenfrivilliga som jag var engagerad i ungefär tio år. Mycket tydlighet och man umgås kring det man gör. Fick insikt om sina diagnoser via sonen

Det är just scouterna som vi ska prata om den här kylslagna februarieftermiddagen i Claes, Ediths och Melkers kök. Barnen Edith och Melker softar i olika delar av lägenheten efter söndagens sedvanliga promenad, som dagen till ära gick till returstationen. Varannan vecka bor de hos pappa Claes och varannan hos mamma Lotta. Melker, 10 år, kan man säga är nyckeln till Claes egen insikt om sina egna utmaningar och anledningen till att han själv valde att göra en utredning som resulterade i diagnoserna Asperger och ADD. – När Melker fick sina diagnoser hösten 2016, så gick jag på informationsträffar på ADHD- och Aspergercenter.

6

Plötsligt så kunde jag sätta min uppväxt i ett annat perspektiv och jag kände igen mig i mycket av den information som vi fick ta del av. Det blev ganska tydligt varför vissa saker inte funkat på vissa arbetsplatser och i skolan till exempel. Dottern visade vägen till scouting

Dottern Edith, 12 år, är dock anledningen till att numera hela familjen är engagerad i scouterna. Hon var så att säga ”först ut” efter att ha gått på scoutmöten med en kompis och blev lyrisk. – Edith trivdes direkt och det var så härligt att se. Tidigare hade hon testat fotboll och bandy men inte trivts med själva aktiviteterna. Kompisarna var kul men inte det de gjorde, helt enkelt. Vi är nog ingen en boll- eller lagsportsfamilj, ler Claes. Claes tyckte att det lät roligt med scouterna – även för egen del. Själv är han uppväxt med Friluftsfrämjandet och trivdes utmärkt, och ville gärna själv gå med i Älvsjö-scouterna – där Edith nu blivit en del av kåren. – Men jag ville inte tränga mig på. Jag ville att hon själv skulle fråga mig om hon tyckte att det var ok att hennes pappa hakade på. Efter ett sommarläger med scouterna så gjorde hon det och jag blev så glad. Och jag ville gärna

bli ledare, det kändes helt enkelt rätt. Scouting och NPF passar bra ihop

Och hur blev Melker involverad? Melker som inte testat aktiviteter tidigare och där det inte är helt självklart att hitta aktiviteter där han kan trivas. – Först var det av praktiska skäl. Om jag skulle vara ledare så behövde jag ta med honom. Annars skulle jag bara kunna vara varannan vecka-ledare och det skulle inte bli så bra. Men vi testade att han fick hänga med och det gick fint. Ofta försöker jag låta någon annan ledare stötta honom om det behövs så att jag kan fokusera på att vara ledare och inte pappa just då. Att familjen hittat hem i scouterna är egentligen inte så märkligt.

– Scouterna tillåter att man får vara den man är och prestige och tävling finns det inte mycket av, säger Claes och smuttar på kaffet i muminkoppen. Edith kommer snart ut i köket och ger sin syn på saken. – Man samarbetar i Scouterna istället för att tävla. I exempelvis fotboll finns det inte så många alternativ, det ska göras på ett sätt. Men i scouterna kan man göra saker på olika sätt. Vi är ju olika men alla får ändå vara med. Claes håller med och säger att det


”Edith trivdes direkt och det var så härligt att se”

7


TEMA MENINGSFULL FRITID

också är viktigt att de på mötena skiftar aktiviteter från gång till gång. – Någon gång spelar vi trashockey med en trasa och borstskaft, förra gången gjorde vi bokgömmor och nästa gång ska vi prata om rymden. Det finns något som kan passa alla. Så om man inte är hemma och bekväm med en sak så kanske man är det på nästa möte istället. Melker själv menar att scouterna är kul men han tycker att det är svårt att svara på vad som gör det roligt. Han funderar en stund och skiner sedan upp med fingret i vädret. – Jag gillade när vi hade sjukvård. Vi pratade om stukning, sår och brännskador. Och om vad man ska göra om någon blir medvetslös. Det var intressant. Medan vi rundar av vår fika så passar Claes på att betona och lyfta scouternas intresse för gruppen barn och ungdomar med NPF. – Det är fint att se att det finns ett genuint intresse för den här gruppen. Vår kårledare har till och med frågat om jag kan tänka mig att föreläsa för de andra ledarna så att kunskapen sprids ytterligare. Och de håller på att ta fram ett material. ”Anpassat ledarskap”, tillsammans med Attention och Friluftsfrämjandet, om hur man kan tänka när man möter just de här barnen. Bara det tycker jag är beundransvärt.

Scouterna och Friluftsfrämjandet fokuserar på NPF Scouterna och Friluftsfrämjandet samarbetar för att göra verksamheten mer tillgänglig för barn och unga med ADHD eller autism. Detta samarbete görs i ett projekt som heter Rätten till friluftsliv som pågår från 2017 till slutet av 2019. Scouterna och Friluftsfrämjandet utbildar gemensamt sina ledare i vad som benämns som anpassat ledarskap. På grundnivå utvecklas en webbkurs, där ledare snabbt kan få grundläggande kunskap och enkla verktyg för att göra verksamheten mer tillgänglig. För den som vill lära sig ännu mer skapas en fördjupningsutbildning där ledaren får stöd att anpassa ledarskapet till den specifika gruppen. Webbkursen släpps under våren och görs då tillgänglig för ledare inom organisationerna och fördjupningsutbildningen hade sin första pilotomgång i oktober 2018. Under 2019 kommer fler tillfällen att genomföras. Efter projektets slut ska utbildningarna som tas fram bli en del av respektive organisations ordinarie utbildningssystem, så att ledare fortsatt ska kunna få kunskap, förståelse och verktyg att anpassa sin verksamhet. Så att fler kan vara med som sig själva.

8

Foto: Magnus Fröderberg


www.misa.se

Alla barn har rätt till en bra skola Nytidas skolor erbjuder en anpassad miljö, spetskompetens och en pedagogik anpassad för elever med autism och/eller utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och ADHD.

nytida.se

Behöver du stöd ut i arbetslivet? Misa stöttar dig till en arbetsplats som passar dig. Du kommer till oss via kommunen eller Arbetsförmedlingen. Vill du komma på studiebesök? Ring 08-580 813 40 eller maila info@misa.se

Unika NPF-utbildningar från professionella autister! ASPI ordnar halvdagar i hela Sverige om: Bemötande, Känslor/stress, Socialt liv med mera. Se aspi.se för aktuella datum i närheten av dig! Våren 2019 ger vi utbildningar i bland annat: Stockholm, Göteborg, Växjö, Jönköping, Gävle, Katrineholm, Borlänge, Skåne, Småland, Halland och Norrbotten. Anlita våra erfarna NPF-föreläsare för era konferenser, eller föreläsningar för era medlemmar eller personal! E-posta oss på info@aspi.se. ASPI Utbildning AB anställer bara personer med autism/asperger. Flera av oss har också adhd. Vi är professionella utbildare som är specialiserade på hur man bygger bra liv med autism/ asperger eller adhd.

Läs mer och anmäl på:

9


TEMA MENINGSFULL FRITID

FYRISGÅRDEN – en sprallig gamling Det är svårt att förklara Fyrisgården på ett samlat sätt. Hemgården i Uppsala, som funnits i 77 år, är som en stor godispåse med en salig blandning aktiviteter och engagemang. Gemensamt för Fyrisgårdens utbud är dock att det ska finnas något för alla, oavsett vem man är och vilket bagage man har. Text: Cecilia Brusewitz, Foto: Johan Lindberg

P

å Fyrisgården i Uppsala är det uppsluppen stämning. Det är fredag eftermiddag och personalen förbereder såväl hemgång som veckans sista aktivitet – innebandy. Veckan har varit intensiv med mycket fokus på bland annat Musikhjälpen – som ägnat årets tema till ”Alla är olika”. Något som passar Fyrisgården utmärkt för här får alla vara som de är och alla får vara med. Deltar utifrån sina förutsättningar

Tanken med Fyrisgården när den öppnade var att det skulle vara en plats för människor att mötas på. En plats särskilt för dem som har svårt att hitta aktiviteter i andras regi. Den tanken har levt vidare med gården och är högst närvarande i verksamheten även idag. Här sjuder det av liv och rörelse och Ulrica, som är anställd på gården, visar oss runt i snickeriverkstaden, legorummet, dansstudion, musikrummet, vävstugan och pysselrummet. Här finns något för alla och alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar - även barn och unga med en funktionsvariation. – För 25 år sedan så tog Fyrisgården initiativ till att starta just verksamhet för personer med funktionsvariation. Man såg ett stort behov av det då och det är lite av hemgårdens hemlighet: örat mot marken: vad behövs nu? Vad är det för målgrupp just nu som har ett behov av extra insatser, helt enkelt, säger Ulrica. 10

Låter intressena styra

Ulrica återkommer flera gånger till hur viktigt det är att det finns platser, som Fyrisgården, som välkomnar alla. Oavsett ålder, etnicitet, kön och funktion. Men också vikten av att få till en blandning. Vi diskuterar om det finns svårigheter med att ”blanda” målgrupper med olika slags funktionsvariationer – såsom personer med utvecklingsstörning och de som inte har det. – Jag tycker att vi har fått det att fungera och det beror till stor del på att vi har så många grupper att välja på. Vi tänker allmänt på Fyrisgården att det är intressena som styr. Det är där fokus ligger och det är kring intressena vi samlas och då spelar det mindre roll om någon har lite svårare och någon mer avancerad. I vår legogrupp till exempel så kanske någon kan bygga enklare byggen efter förmåga medan någon annan bygger något betydligt mer avancerat. Men man kan ju fortfarande sitta vid samma bord. Intresset för lego är ändå lika stort. Man gillar klossar helt enkelt, säger Ulrica.

Summercamp lockar barn och unga

Flera barn och ungdomar kommer in i Fyrisgårdens verksamhet via hemgårdens summercamp. På sommarlägret finns det möjlighet att testa många olika aktiviteter som att spela i band, spela innebandy, teater eller pyssla. När man söker väljer man en inriktning med det är helt ok att byta allteftersom lägerveckan förflyter. Alla aktiviteter som finns på summer camp finns hos oss även till vardags. Så då är det bara att fortsätta när höstterminen kommer. Rimliga förväntningar i idrottsverksamheten

Vi avslutar besöket inne på Fyrisgården och Ulrika visar vägen till den närliggande sporthallen för en träff med bandylaget. I sporthallen vimlar det av bandysugna barn i låg- och mellanstadieålder och på en inglasad läktare småpratar föräldrar med varandra med utsikt över planen. Här får de barn som tidigare har haft svårt att hitta fungerande idrottsform en chans


TEMA MENINGSFULL FRITID

att visa för de går för utan att utmärka sig som annorlunda eller svåra. Alvin som är åtta år ansluter sig intresserat till mig och fotografen i halvtid och låter sig villigt fotograferas med pappa Anders goda minne. Le vill han inte på bild, men gärna visa upp tuff bandyattityd tillsammans med bandyledare Thomas. På frågan om han gillar Fyrisgårdens bandyträning svarar Alvin tveklöst ”ja” men tillägger sedan att det enda som är tråkigt är att han inte får göra flera mål. Och att han gärna skulle ha bollen lite mer för sig själv. Annars får bandyn tummen upp. – Och en gång gjorde jag nio mål!, utbrister han och visar exakta antalet med fingrarna spretande. Pappa Anders bekräftar att bandyn är viktig och att Alvin kan känna en stolthet över vad han åstadkommer på plan. För ett barn med autism och ADHD som Alvin kan det ibland vara svårt att uppnå känslan av att lyckas i andra idrottssammanhang. – Här är förväntningarna rimliga, säger Anders och blickar ut över bandyplanen. Det viktiga är att man kommer och att man har kul. Och samtidigt så umgås de kring ett intresse och då blir det regelstyrt på ett bra sätt. Och fritidsledarna är fantastiska på att möta de här barnen. Det är så här det borde vara överallt, avslutar Anders och vinkar åt en uppsluppen Alvin som höjer bandyklubban i en segergest nere på plan.

11


TEMA MENINGSFULL FRITID

Foto: Susanne Kronholm

Idrott för alla

– aktivering för en meningsfull fritid Projektet Idrott för alla har under tre år inspirerat och hjälpt många föreningar ute i landet att arbeta mer konkret för en inkluderande fritid. En NPF-utbildning för idrottsledare är lanserad, nu samlas all information från projektet i en digital plattform för idrott och NPF, och sen väntar en framtidskonferens den 3e maj i Stockholm. – Vi har hjälpt till att sätta fokus på problemen och få olika aktörer att börja agera, men det här är bara början som jag ser det. Fler behöver inse vikten av ett förändrat synsätt på idrott och fritid, vad inkludering betyder konkret och att samordningen i kommunerna måste förbättras, säger Lena Lindahl projektledare. Här kan ni ta del av tre goda exempel där kommuner tagit ansvar för allas rätt till en meningsfull fritid.

Lena Lindahl är projektledare för Idrott för alla.

Vallentuna – satsar på unga och fritid!

Öckerö – möter ungdomarnas behov!

HELENA HENRIKSSON är utvecklingsledare på barn- och ungdomsförvaltningen. Tillsammans med två kollegor driver hon satsningen ”Idrott och kulturprojektet”.

EWA VIDELL, föreningssamordnare

i Öckerö kommun har haft ett nära samarbete med den lokala Attentionföreningen.

AKADEMI (valbara aktiviteter i Vallentuna) riktar sig till årskurs 7. Då får man välja aktivitet/akademi och eleven åker till aktiviteten själv.

– Först bjöd vi in ungdomar till oss, men när ingen kom förstod vi att vi behövde gå via skolan, och mötas på deras tid och villkor. Fokus var inkludering och att nå elever med NPF, så skolan hjälpte till med en specialpedagog inriktad på fritid och ”hemmasittare”. Under våren 2019 ska vi få till en mer tillgänglig ”yta” tillsammans med föreningarna. Dessutom har vi haft jättelyckade tjejgrupper ”Fritidskoll”, som vi hoppas kunna fortsätta med.

– Vallentuna har ett systematiskt värdegrundsarbete ”Mod att gå före”, som helt klart berett väg för projektet. Framsynta chefer och kunskap i frågan i Barn och ungdomsnämnden har också hjälpt, menar Helena. Utmaningarna är allt praktiskt arbete i projektgruppen, att man blir beroende av ledarna och svårigheten att nå elever som inte är motiverade, som vi framförallt ser hos 7:orna, säger Helena.

– Utmaningen är när verksamheten bara bygger på ideellt engagemang. Så vi försöker tillsammans hitta andra arbetssätt som är mer hållbara eftersom vi gärna vill fortsätta - det ger ungdomarna så mycket, säger Ewa.

Projektet involverar 800 elever i åk 2 och 7 och är ett samarbete mellan Barn och ungdoms- och Kulturoch fritidsförvaltningen samt ca 10 föreningar, Kulturskolan och Biblioteket. LIKE (Lek, idrott och kultur ger energi) är riktat till årskurs 2 där man har aktiviteter i klasserna.

12

Projektmedarbetarna i Vallentuna

LÄS MER:

www.vallentuna.se/ forskola-och-skola/ grundskola-och-fritidshem/ idrotts--och-kultursatsning/


Barns fritid är vuxnas ansvar Hela samhället måste hjälpa till för att ge barn och unga möjlighet till en aktiv fritid. ”Vi täcker upp när andra vuxna inte har förmågan att räcka till”, säger Maja Arvidsson, samordnare för Aktivitet Förebygger – ett samarbete mellan Ängelholms kommun, civilsamhälle och näringsliv. Text: Nicole Kling

D

Samverkan mellan dessa olika instanser är nyckeln till framgång, menar Maja Arvidsson, samtidigt som hon pekar på den största utmaningen: att få alla att till fullo se och förstå helheten och de vinster som finns i att jobba preventivt. Många föräldrar till barn med NPFdiagnoser hör av sig till AF och uttrycker att de har svårt att hitta idrottssammanhang som passar deras barn. Här, understryker Maja, är ledarskapet extra viktigt. – Vi ser inte diagnosen som en funktionsnedsättning, alla barn är olika. Det handlar istället om att hamna i rätt sammanhang och med rätt personer. När stimmiga lagsportsmiljöer inte har fungerat har vi exempelvis testat karate som har tydligare ramar. Det viktigaste är att barnen känner att de kan växa som människor och att de tycker att det är roligt.

Foto: Privat

et hela började för tio år sedan; Maja Arvidsson arbetade som matematik- och idrottslärare i grundskolan och märkte att många av hennes elever inte hade någon fritidsaktivitet. Övertygad om att fysisk aktivitet förebygger utanförskap, mobbning samt såväl fysisk som psykisk ohälsa lade hon grunden för det som i dag är ett etablerat koncept i Ängelholm: Aktivitet Förebygger (AF). – Jag ville få till en helhetsgrepp för att förbättra barns hälsa och jag ville att alla barn skulle få samma möjligheter. Fysisk aktivitet ger bättre skolresultat och att eleverna träffas utanför skolan i nya konstellationer ger bättre gemenskap inom och mellan klasserna, säger Maja Arvidsson som i dag är anställd av Ängelholms kommun som samordnare för AF och tillägger: – Vi skapar förutsättningar för en mer jämlik hälsa i samhället. Barn i socioekonomiska svaga grupper stärks genom att de får samma chans till idrottande som barn med bättre förutsättningar. AF består av fyra olika delar som på olika sätt syftar till att öka delaktigheten i det lokala föreningslivet. Ett tydligt ledarskap är centralt för verksamheterna: alla ledare går igenom en utbildning där inkludering utgör värdegrunden. – Vi täcker upp när andra vuxna inte har förmågan att räcka till. Det riktade stödet till barn som på ett eller annat sätt befinner sig i en socialt utsatt situation kan handla om att skjutsa till träningar, bekosta utrustning eller fungera som kontaktperson, säger Maja Arvidsson. Kontinuiteten är högt prioriterad och i dag är verksamheten permanentad och förankrad hos alla involverade samhällsaktörer – politiker, skolledare, socialtjänst, näringsliv och föreningar.

Majas tre tips till kommuner som vill komma igång: 1. Skapa en budget och tillsätt en samordnare. 2. Inspireras av de goda exempel som finns och anpassa verksamheten efter hur just er kommun ser ut. 3. Prioritera kontinuitet och samverkan, barnen ska kunna lita på att stödet för dem finns där oavsett om personal slutar eller det politiska styret ändras.

DETTA ÄR

Aktiviter Förebygger (AF) Konceptet AF drivs av Maja Arvidsson och Albert Sundelius och består av fyra delar: 1. Obligatorisk föreningsverksamhet på skoltid Alla elever i årskurs 4 och 6 får en extra timme idrott i veckan, men istället för att vara lärarledd sker denna verksamhet i olika föreningars regi. Eleverna erbjuds aktiviteter inom bland annat kampsport, bollidrott, dans, gruppträningsklasser och parasporter. 2. After school Elever i årskurs 4 till 6 kan delta i den öppna verksamhet som äger rum efter skoltid och som kan liknas vid en fritidsgårdsliknande träff i idrottshallar. Tanken är att inbjuda till spontan aktivitet och fungera som en mötesplats. 3. Riktade insatser Barn och ungdomar som befinner sig i utsatta sociala förhållanden (som asylsökande eller barn vars föräldrar har missbruksproblematik) kan få både ekonomiskt och socialt stöd för att kunna delta i fritidsaktiviteter. 3. Ledarskapsutbildningar Alla ledare som verkar inom konceptet utbildas i ett tydligt och tryggt ledarskap som ser alla barn som individer.

13


TEMA MENINGSFULL FRITID

Amerikansk fotboll – ett mänskligt schackspel

”Mixen av teori och tackling lockar mig - att få smälla skiten ur någon på ett strukturerat sätt.” SM-guldmedaljören och ”hissdrottningen” Linda Lindström har spelat amerikansk fotboll i elva år. Hon uppmuntrar lagsporter för alla med NPF-diagnos, som hon själv. Text: Caroline Jonsson, Foto: Jenny Sigeman, pexels.com

L

inda Lindström har varit spelare i herr- och damlag, landslag, vunnit SM-guld, varit sekreterare i förening och distriktsförbund, ordförande, coachat ungdomar och är just nu coach för ett damlag. – Amerikansk fotboll är sporten där du får ta plats och samtidigt vara en i gänget. Det finns olika roller i laget med en tydlig uppgift, vilket inte kräver samma förutsättningar på egenskaper eller fysik. Sporten ger mig tillhörighet, en struktur och livsstil som jag behöver för mitt välmående, säger hon.

Inbjudan från Djurgården

Hon minns första träningen. Djurgårdens IF Amerikansk Fotboll hade bjudit in gruppen från Huddinge sjukhus som medverkade i en studie, där deltagarna fick prova olika träningsformer. Artonåriga Linda stod på planen. Det är elva år sedan. – Det kändes så lätt. Människorna var trevliga och jag blev snabbt del av en gemenskap där alla tillåts vara olika, både fysiskt och mentalt. Här samlas långa, 14

korta, smala, tjocka, snabba, långsamma, starka och svaga. De flesta utvecklar en vinnarskalle men även de tillbakadragna får plats. Mänskligt schackspel

Sporten liknar ett mänskligt schackspel med inslag av en slags militärträning, säger hon. Elva spelare per lag finns på planen, som flippas runt för att lyckas uppnå en touchdown. – Mixen av teori och tackling lockar mig - att få smälla skiten ur någon på ett strukturerat sätt. Inom amerikansk fotboll får du testa olika moment direkt, berättar hon. Tacklas, blockera, kasta boll eller springa. Om du inte känner för att kasta boll idag kan du välja något annat. – Bakom spelet råder en detaljerad struktur, förutsägbarhet och planering. Alla spelare måste följa teknikreglerna för att undvika skada. Nacken behöver skyddas. Blicken ska vara höjd mot skyn. ”Hissdrottning” till vardags

Linda, som tidigare drömde om att bli

billackerare, jobbar som hisslärare och utbildningsledare på en yrkeshögskola. Kollegorna kallar henne ”hissdrottningen” som utbildar framtidens hisstekniker och utvecklar Sveriges hissteknikerutbildningar. Dessutom studerar hon projektledning, har hund, stickar, målar, tränar på gym och är sedan 1,5 år diagnosticerad med ADHD med autistiska drag. Tidigare var hon hisstekniker ute på fältet. Hon pratar ivrigt om rulltrappor och hissar: – När jag blir stor ska jag bli chef eller VD för ett hissföretag. Jag gillar kombinationen av el och mekanik, att det rör sig. Jobbet kan vara fysiskt krävande där du jobbar i små och trånga utrymmen. Jag har valt både bransch och sport utifrån att säkerheten går först. Uppmuntrar lagsporter

Som liten testade Linda gymnastik och ridning, men gemenskapen inom den amerikanska fotbollen hade hon inte upplevt tidigare. Hon fnyser åt påståendet att föräldrar ibland uppmuntras låta sina NPF-barn utöva individuella


– Det kändes så lätt. Människorna var trevliga och jag blev snabbt del av en gemenskap där alla tillåts vara olika, både fysiskt och mentalt. Här samlas långa, korta, smala, tjocka, snabba, långsamma, starka och svaga.

sporter, när samlingar och instruktioner blir för övermäktiga: – Vi med NPF-diagnos behöver ju lagsporten! Vi längtar efter en gemenskap för vi känner oss så ensamma ändå. Förstå mig rätt, men jag känner mig redan annorlunda. Ska jag då undvika lagsport? Skulle det passa mig bättre att vara för mig själv? Ett helt liv

Linda betonar mervärdet av en lagsport: – Att exempelvis dela årets största amerikanska fotbollshändelse – Super Bowl, där vi samlas hemma hos någon eller på restaurang, när vi åker tillsammans och ser motståndarlagen eller samåker till träningen. Jag har fått så många vänner. Det blir ett helt liv. Hon älskar att gå in i sporten fullt ut, och siktar nu mot att bli ordförande i förbundsstyrelsen för amerikansk fotboll: – Min ADHD har smugit sig på, jag tänkte inte så mycket på det förr, men jag har testat så mycket som inte alltid varit hälsosamt för mig själv. Med spor-

ten kan man inte vara ute och supa hur mycket som helst. NPF-utbildning för laget

Linda uppmuntrar föräldrar till NPFbarn att våga vara kravställare, låta barn göra fel, prova olika sporter och att medverka vid träningar. Om barnet gillar en viss sport – testa att vara lagledare eller som hjälp vid matcher för att förenkla och göra sporten tillgänglig, säger hon: – Jag förstår att det kan vara tidskrävande, en tid som ofta fattas, men medverka vid träningarna och prata med tränarna. Det handlar om deras framtid. När det inte funkar – fråga barnen varför. De är kloka och kan ofta uttrycka vad som blev fel. Tillsammans kan vi försöka förbättra situationen. Hon arbetar nu för att NPF-utbildningar ska inkluderas i Stockholms amerikanska fotbollsförbund: – Vi behöver öka förståelsen och förmedla kunskap till både spelare och ledare om våra behov. Jag hoppas att fler sporter följer i samma fotspår.

VILL DU TESTA

AMERIKANSK FOTBOLL? Besök Svenska Amerikansk Fotbollsförbundet: www.saff.se Juniorlag finns från 8 år – sök idrottsföreningen närmast dig.

15


PORTRÄTT

”Huvudet spräng – om illustrationer, kampsport och hundträning Kaylei har flera fritidsintressen för att hantera jobbiga känslor. I bagaget har hon med sig mobbning, ätstörningar, en stor dos självkritik och några NPF-diagnoser. Med hjälp av illustrationer, kampsport och hundträning sprängs inte huvudet längre, säger hon. Text: Caroline Jonsson, Foto: Christoffer Bonté, Illustration: Kaylei Melin

K

aylei Melin har funnit sina ventiler i flera fritidsintressen. Hobbyn som tar mest tid i anspråk är att illustrera. Hon har ritat karaktärer för sitt framtida tv-spel sedan hon var nio år gammal: – Jag dagdrömmer ofta och zoomar ut. I en ritning samlas alla mina tankar, så att huvudet slipper sprängas. Jag håller inget inuti längre. Mina känslor förmedlas i mina karaktärer. Det hjälper mot ångest och depression. Mina yngre följare på Instagram ber ofta om tips, vilket ger en bra känsla.

Tysta skolår

Överst: en illustration som Kaylei gjort själv som en reaktion på mobbing i sociala medier. Till höger: en av Kayleis egna karaktärer; Casey Woods.

16

Kaylei går i nian, i en klass med sex elever. Det funkar nu, säger hon. Många år har passerat sedan mobbningen upphörde. Hon förmedlar många berättelser om trakasserier, isolering, tysta skolår och om en vuxenvärld som vänder henne ryggen. Om sociala medier, där ett enda inlägg kan göra stor skada: – Fuck You, Kaylei. Så stod det i inlägget på Snapchat efter en fest där en tjej blivit arg på mig. Jag hade bett henne att inte snacka skit om min kompis, vilket utlöste klösmärken och en lång tids hämndaktioner. Kaylei visar en teckning hon gjorde i skolan, om händelsen på nätet: – ”Stick´s and stones may break my bones but words will never hurt me.” Orden är tagna ur en engelsk ramsa som handlar om att ord inte kan skada dig fysiskt, men för mig gjorde inläggen lika ont som om


gs inte längre” jag blivit slagen. Jag har illustrerat känslan i form av ord som ristats in huden och bildat ärr.

har jag svårt för terapeuter som kräver ögonkontakt. Det känns som de ser alla mina svagheter. Jag får panik.

Vampyrer & älvor

Siktar på spelbranschen

Berättelserna om mobbningen förmedlas som fragment. Tidsperspektivet är luddigt. Det känns länge sedan och Kaylei mår bra idag. Hon låter sig inte begränsas av diagnoser som ADHD och Asperger, och hon är öppen om någon följare frågar henne på sociala medier. Kaylei har släppt bagaget, gått vidare och fokuserar hellre på alla sina fritidsintressen och karaktärer som lever sina liv på Instagram. – Jag skapar visuella noveller som ska ingå i ett spel när jag blir äldre. Mina berättelser handlar mest om mina karaktärers uppväxter, hur deras mutationer och krafter påverkar deras liv. Jag illustrerar sagor om vampyrer, älvor, monster och nymfer. Det här är Casey Woods, säger hon och klickar fram en karaktär från sitt Instagramkonto.

Kaylei återkommer ofta till sina karaktärer. Hon lånar ord från engelskan och förklarar att en av hennes föräldrar är brittisk . Berättelsen ska vävas ihop under kommande gymnasieår: – Jag vill in i spelbranschen och har jobbat med mina karaktärer länge. På estetiska programmet vill jag lära mig allt om rörliga bilder för att skapa spelet jag önskar. Allt ska bli klart i detalj. Nu går hon sista terminen på Gula Villan – en skola där de flesta elever har minst en diagnos. Här får de hjälp att bryta den destruktiva trenden och istället ingå i ett fungerande socialt sammanhang: – Stora grupper och höga ljud är fortfarande svårt. Flytten till Gula Villan, med små grupper, blev ändå jobbig till en början. Mina betyg var för jävliga och jag var så stressad, men så kom Noor.

Ju-jutsu och agility

Utöver sina illustrationer har hon utövat kampsporten Ju-jutsu sedan hon var åtta år. Sedan hon fick hunden Noor har även hundträningen agility tagit stor del av hennes tid: – Namnet betyder ljus. Noor ger mig glädje, ansvar och närhet. Jag lär henne trix. Ju-jutsun och agilityn får mig att släppa in folk. Jag behöver långsiktighet.

Båda sporterna innebär tydliga instruktioner. Rakt på sak – jag vet vad jag förväntas göra. Ju-jutsun hjälper henne till tydliga tankar. Hon glömmer inte saker längre. Ilskan har bytts mot lugn: – Här får jag utlopp för energi och frustration. Jag känner mig trygg i att göra samma saker under lång tid. Det gäller att lära sig tekniken, japanska begrepp och att sträva efter graderingar. Växande självkritik

Kayleis mamma medverkade till vändningen efter år av mobbning och självskadebeteende i form av anorexi och bulimi som utlöstes av växande självkritik. Varje ritning skulle vara perfekt. Hennes kropp likaså. Med ansvaret för en hund kunde hon inte längre göra sig själv illa: – Mamma hjälpte mig att hitta balansen i det perfekta idealet. Jag fattade att om jag inte slutar nu kommer självkritiken aldrig att minska. Allt kommer bli värre för mig själv och min familj. Jag började med bildterapi, vilket har hjälpt. Annars

Ljuset i Noor

Hon berättar att de ville ha en kompis till deras andra hund Atlas. Den här hunden skulle bli hennes. – Mamma såg att det var dåligt i mitt huvud. ”Om du inte skärper dig nu så hämtar vi ingen hund”, sa hon. ”Om du inte kan ta hand om dig själv – då kan du inte ta hand om en hund”. Någonstans där vände allt. Nu är Noor här sedan över ett år. Hon kom med ljuset.

17


Annica Nilsson är Attentions intressepolitiska ombudsman. Här berättar hon om vad som är på gång inom intressepolitiken.

Januariavtalet lovar mer

HÅLL KOLL PÅ:

– sätter NPF på kartan!

Efter fyra månader fick vi till sist en regering och en överenskommelse med 73 punkter. Där står bland annat att kunskap om NPF ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen från 2021! Stort och varmt tack till alla er, som med er egen kamp och erfarenheter har bidragit till att vi nu börjar se resultat i politiska beslut! I överenskommelsen finns också andra viktiga skrivelser som berör oss, till exempel: 1. att specialpedagogik för lärande ska byggas ut, 2. att det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp, 3. att skolans kunskap och stöd för elever med neuropsykiatriska svårigheter ska öka, 4. att psykiatrin och elevhälsan ska stärkas 5. att ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast. Staten och SKL ska också sluta ett avtal om ett större statligt ansvarstagande med ökade resurser för att stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete, motverka mobbning och göra särskilda satsningar riktade mot riskgrupper. Det är tydligt att man flyttar fram positionerna inom dessa områden och att bland andra Attentions enträgna arbete bär frukt. Men många frågetecken återstår, som hur detta ska omsättas i konkreta handlingar och förslag. Det är vår fortsatta uppgift att arbeta hårt för att skrivningarna ska bli verklighet och får ett innehåll som gör skolan och vården bättre för våra barn och unga! 18

1.

Intressepolitisk guide - ett nytt verktyg för er i våra föreningar som vill påverka i olika NPF-frågor! Kommer snart på remiss till er!

2.

Inom kort är det dags för en ny webbenkät till er som är anhöriga! Vi vill veta hur er situation ser ut. Enkäten skickas till de som anmält e-postadress till oss.


SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION!

Utredningar och remisser Attention får regelbundet förfrågningar om att delta i olika utredningar och att skriva remisser på de utredningar som tillsätts på uppdrag av regeringen i olika frågor. Här är ett axplock av alla frågor där vi bidrar med vår kunskap och erfarenhet. Om du har frågor och förslag om något område – hör gärna av dig till mig, Annica Nilsson på annica.nilsson@attention.se ● ● Unga som varken arbetar eller studerar

● ● Möte om stärkt kvalitet och likvärdighet på Fritids

Under lång tid har Attention känt till att unga faller mellan stolarna och sett vilka konsekvenser det får, så vi har välkomnat utredningen “Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar” (SOU 2018:11). Utredningen tar ett helhetsgrepp och håller också ett funktionsrättsperspektiv. I stort tycker vi att förslagen är bra: t ex förslaget om en nationell etableringssamordnare för unga med funktionsnedsättning, och förslaget om att utreda förutsättningarna för en sammanhängande barn- och ungdomshälsa för åldersgruppen 0–25 år. Sen är det förstås viktigt att förslagen även blir verklighet.

Attention har träffat utredningen som ska kartlägga och analysera utvecklingsområden inom fritidshemmen. Vi berättade bland annat om behovet av mer kunskap om NPF, om behovet av lugna miljöer och aktiviteter som fungerar för alla barn. Vi betonade också vikten av att anpassningar och stöd som eleven har i skolan följer med vistelsen på fritids.

● ● En god och nära vård

Betänkandet ”God och nära vård. En primärvårdsreform” (SOU 2018:39), innebär i stort att vården ska bli mer personcentrerad och att patienten ska ses som medskapare. Målet är att skapa en vård som präglas av individanpassning och helhetsperspektiv. Attention är i stort positiv till förslagen men har framfört att primärvården idag inte har tillräcklig kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. När specialistvården ska avlastas och primärvården ta ett större ansvar för psykisk ohälsa kommer denna patientgrupp att öka. Det kräver stora kompetenshöjande åtgärder och en översyn av vilka personalgrupper som krävs för att uppnå de mål som satts upp. ● ● Anpassningar av högskoleprovet

● ● En välfungerande sjukskrivningsprocess

I våra svar till den nationella samordnaren har Attention bland annat framfört dessa problem: 1. Dagens regler som innebär att man bara kan vara sjukskriven i 100, 75, 50 eller 25 procent är illa anpassade till individens behov och ger sämre förutsättningar för tillfrisknande/tillbakagång till arbete. 2. Dagens regler kring rehabiliteringskedjan bidrar till stress och försvårar en tillbakagång för den sjuka, istället för tvärtom. 3. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör egna och olika arbetsförmågebedömningar, så att individen faller mellan stolarna. 4. Försäkringskassans skärpta tillämpning skapar problem, vården har svårt att uppfylla kassans krav för att få sjukpenning beviljad – och de sjuka faller mellan stolarna.

Läs mer på attention.se

UHR har under året utrett förlängd provtid för personer med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och Attention har bidragit med kunskap om behov av stöd och anpassningar. Tyvärr har UHR beslutat att inte gå vidare med förslaget om en utökad anpassning av förslaget. Skälen är andra uppdrag, kostnader och olösta frågor i samband med handläggningen. Attention har tillsammans med Autism- och Aspergerförbundet med flera skickat en skrivelse till UHR och kritiserat detta, vilket lett till att UHR har bjudit in organisationerna till möte. 19


SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION! Debatt och Media Den problematiska skolfrånvaron fick välförtjänt uppmärksamhet genom Kalla Fakta

Kalla Faktas program ”De osynliga barnen” som sändes den 3 december visade att minst 5 500 barn inte går till skolan alls. Det vi på Attention länge har vetat och lyft på olika sätt, spreds nu till en bred allmänhet. Anki Sandberg, Attentions ordförande intervjuades av Kalla Fakta och blev även inbjuden till TV4:s morgonsoffa. Den 6 december följde vi upp med en debattartikel i SvD: ”Varför låter vi barn slås ut från skolan?” som vi skrev tillsammans med Autismoch Aspergerförbundet och professor Sven Bölte. Liberalerna i utbildningsutskottet reagerade på allt detta och bjöd in Attention för att få vår bild av vad som är fel och behöver göras. Ett par dagar senare medverkade Attention i ytterligare en debattartikel i Dagens Samhälle, tillsammans med Lärarförbundet och Malin Gren Landell (tidigare statlig utredare av skolfrånvaro): ”Så får vi en skola för ”hemmasittarna”. Attention deltog i seminarium om skolan för elever med ADHD

Efter starka protester från bland andra Attention, drog SPSM till slut tillbaka sin kritiserade rapport ”Insatser i skolan för elever med ADHD”. Den 6 december arrangerade SPSM ett panelsamtal om kunskapsläget och stödet till elever med ADHD. Attentions ordförande Anki Sandberg medverkade i ett mycket viktigt debattsamtal om vad som behöver göras för att skolan ska bli bättre för elever med ADHD. Seminariet webbsändes och kan ses på www.spsm.se. Frukostseminarium om idrott

På ett frukostseminarium den 23 januari lanserades den nya tränarutbildning som Attentions projekt Idrott för alla tagit fram i samarbete med Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna. Radio Stockholm P4 gjorde ett inslag på plats. Utbildningen är en del av SISU:s grundtränarutbildning och är en valfri modul som finns tillgänglig för alla. Under seminariet berättade idrottsledare och idrottande ungdomar med NPF-diagnos om sina erfarenheter av vad som gör skillnad för ett inkluderande ledarskap. Stockholmsidrotten är redan på gång med utbildningarna, det går bra att vända sig till dem om du vill veta mer.

Länkar till artiklarna och klippen finns på attention.se

20


NY ENKÄTRAPPORT FRÅN FAMILJELYFTET

Okunskap om NPF hos socialtjänsten Attentions projekt Familjelyftet har frågat 1 084 personer föräldrar om deras möten med socialtjänsten. Resultatet är alarmerande och stärker det vi tidigare sett: 47% upplever att socialtjänsten inte har kunskap om NPF, 27% har inte alls känt sig delaktiga i beslut och stödinsatser, och närmare 50% tycker inte att SIP-möten fungerar. Text: Nina Norén, Foto: Susanne Kronholm

FAMILJELYFTETS RAPPORT: DEL 1

”ALLA

MED NPF ÄR JU SÅ OLI KA. SOCIALTJÄNSTEN HAR NÅGRA VERKTYG SOM EN HAMMARE... ...ME N IBLAND ÄR JU MIT T BARN EN SKRUV.” – EN FÖRÄLDRARÖST FRÅN ENKÄTE N

– Med kunskap om NPF får du ett adekvat bemötande och rätt stöd i samhället. Enkätsvaren visar tydligt att vi är långt ifrån det idag, konstaterar Elisabeth Gunnars Projektledare för Familjelyftet. – Det som oroar mig mest är att man i enkätsvaren kan utläsa att många föräldrar väljer att inte berätta om sin egen diagnos när de söker hjälp och stöd. Detta på grund av rädsla för vilka konsekvenser det kan föra med sig, säger Elisabeth. Om rapporten

Enkäten som gjordes under hösten 2018 gick ut bland Attentions medlemmar. Utöver enkätstudien genomfördes också fallstudier med fokusintervjuer, seminarier och studiebesök på verksamheter som arbetar med målgruppen. Allt underlag är samlat i Familjelyftets rapportserie del 1. Rapporten har fokus på de områden som utkristalliserades när enkätresultaten bearbetades – nämligen bemötande, kunskap & insatser, möten och orosanmälan. Rapporten innehåller siffror och analyser, men även personliga berättelser från bl. a fyra mammor. Läs mer om deras berättelser på nästa uppslag.

Läs och ladda ner rapporten via attention.se/familjelyftet

Attentions ordförande Anki Sandberg ser med spänning fram emot vilken skillnad projektet kan göra för de här familjerna på lång sikt. – Egentligen är ju inte dessa siffror nya för oss på Attention. Det råder en allmän kunskapsbrist om NPF i samhället i stort. Nu är det dags att göra något åt det inom just socialtjänsten! Jag ser fram emot att vi med Familjelyftet nu påbörjar en resa emot en bättre samverkan mellan våra familjer och socialtjänsten. Det här är rapport del 1. Jag väntar med spänning på del 2 då vi kommer fokusera på de yrkesverksamma inom socialtjänsten, säger Anki Sandberg.

21


MODIGA MAMMOR

Berättar om sin kontakt med socialtjänsen Allt sedan projektet Familjelyftet startade har mailen och telefonen hos projektledaren Elisabeth Gunnars gått varm. Det är så många föräldrar ute i vårt land som har så många berättelser om hur deras samverkan med socialtjänsten fungerat/inte fungerat. Projektet styrka ligger i just det – våra medlemmars verklighet. Därför kommer vi genom poddar, artiklar och filmer på olika sätt under projektets gång lyfta fram deras berättelser. I samband med att vi släppte rapporten valde vi att inleda med mammorna Hanna, Carita, Britt-Mari och Lindas berättelser. Text: Nina Norén Foto: Petter Persson

Du kan läsa längre reportage med mammorna i Familjelyftets rapport. Du hittar den på Attetnions websida: attention.se/familjelyftet Filmerna finns på vår Youtubekanal: www.youtube.com/user/AttentionPlay

22


Titta på filmerna på AttentionPlay på Youtube

”MAN KÄNNER SIG ANKLAGAD OCH INGENTING HANDLAR OM HUR JAG SKA FÅ STÖD” Hanna har ADHD. Dottern har diabetes. Hon behövde samhällets stöd för att få livet att gå ihop. Istället blev hon ifrågasatt, kände sig anklagad och fick ett bristfälligt bemötande. Det gick så långt att hon tvivlade på sig själv som mamma. Kanske var hon inte den rätta för dottern?

”SAMHÄLLET BLIR JU INTE JÄMLIKT OCH RÄTTVIST OM ALLT I SLUTÄNDEN SKA HANDLA OM VILKET STÖD MAN KAN FÅ FRÅN SINA FÖRÄLDRAR”

Britt-Mari har tre vuxna barn med NPF. Samhällets insatser har varit bristfälliga och ibland obefintliga. Kunskapen om NPF har ibland saknats helt. Hon har därför fått sprida kunskap, ställa krav och ibland bli förbannad. Hur ska det gå för barnen när hon blir gammal och inte längre orkar?

”JAG HADE VELAT ATT SOCIALTJÄNSTEN HADE VARIT EN DEL I PROCESSEN. INTE SOM EN KONTROLLERANDE MYNDIGHET UTAN MER SOM ETT STÖD.”

”JA, VISSA PERIODER NÄR JAG HAFT 2–3 OLIKA MÖTEN VARJE DAG HAR MAN JU UNDRAT HUR MAN SKA FÅ IHOP DET.”

Linda har ADHD. Hennes dotter har flera NPFdiagnoser, PANS och självskadebeteende. På grund av hög skolfrånvaro orosanmälde skolan familjen gång på gång, trots läkarintyg. Anmälningarna lades ofta ner direkt. Känslorna av oro hann komma ändå. Varför utsattes familjen för det här när de hade så mycket annat att kämpa med?

Carita har ADHD och har gått igenom perioder av psykisk ohälsa. Dottern har astma och utreds för NPF. Detta har gjort att de tillsammans har haft ungefär 35 aktiva kontakter med olika samhällsinstanser samtidigt. Hur ska hon hinna med allt annat i livet när hon hela tiden måste samordna och springa på olika möten?

23


BOKTIPSET

Vägen från väggen – en överlevnadsguide vid utmattning

Malin Roca Ahlgren har tillsammans med Jessica Stigsdotter Axberg skrivit en överlevnadsguide för de som drabbats av utmattning och deras anhöriga. Malin vill med boken Vägen från Väggen göra upp med stämpeln av skam kring en folksjukdom som blir allt vanligare i dagen stresssamhälle och ge konkreta råd om vad man kan gör när stressen tar över.

V

ägen från väggen, som kom ut förra året, blev snabbt en försäljningssuccé och har fått mycket uppmärksamhet. Behovet av stöd vid utmattning är uppenbart. Både Jessica och Malin har egen erfarenhet av utmattning, båda är ambitiösa och arbetat hårt samtidigt som de lever familjeliv med NPF. – När jag kraschade ville jag veta vad jag kunde göra själv för att komma upp ur det där helveteshålet, så jag började leta efter litteratur men hittade mest bara tjocka faktaböcker om stress. Jag kände att jag stod där ensam utan stöd och vägledning. Det gjorde att jag bestämde mig för att det så småningom (när jag fått tillbaka orken) skulle skriva en bok för andra som hamnar i det här hålet, berättar Malin. Jessica och Malin ville skriva den ultimata stresshandboken och tanken är att man ska kunna använda boken på olika sätt, beroende på vem man som läsare är. – Det är tips och råd om vart man kan vända sig när man upplever stress och utmattning och hur man själv kan förbättra sin vardag. Och den är till dig som anhörig för att få veta mer om hur man kan stötta. – Vi vänder oss också till proffessionen för att förklara hur vardagen egentligen ser ut för den hjälpsökande och till arbetsgivare har vi flera tips om hur man på bättre sätt undviker potentiella stressproblem och kan behålla sina kompetenta medarbetare.

24

VILL DU VINNA BOKEN? Delta då i vår utlottning! Maila till: redaktionen@attention.se senast 15/4 och berätta varför just du borde vinna boken.

HURRA!

Vinnare i förra boktävlingen blev Camilla Gramer.


Ny webbsida för föräldrar med ASD Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting har tagit fram en digital handbok för föräldrar. Idén med handboken är att föräldrar med ASD snabbt och enkelt ska få information och råd. I texter, filmer och quiz finns fakta men också om tips och råd om strategier. I avsnittet ”Föräldrar berättar” delar föräldrar med sig av sina erfarenheter av föräldraskap med ASD.

Hjälp, jag drunknar! – En förälders kamp för sitt barn och om vägen tillbaka.

”V

arför ska jag leva, mamma? Jag vet inte om jag orkar. Jag vill inte gå till skolan idag, imorgon och inte heller nästa dag” (Liam, 12 år). Maria Lindgren, förälder och författare till denna bok beskriver en långdragen kamp för sitt barn med epilepsi, ADHD och som sedan fick diagnosen autism. Mobbing och psykisk ohälsa ledde till en evighetslång kamp för ett barns värde i skolan. Detta oändliga arbete med att få skolan att förstå och att agera resulterade i utmattningssyndrom för Maria.

F

ör föräldrar med ASD sätter familjelivet ofta tryck just på de förmågor som man har svårt med. Att exempelvis bli väckt på natten, tvingas göra bedömningar av vad som är lagom varma kläder, snabbt få ihop en måltid och förstå sociala budskap mellan raderna på lekplatsen kan skapa stor stress och vånda. Många föräldrar med ASD har höga krav på sig själva och pressar sig hårt. Ingen berättelse är den andra lik men nästan alla handlar om att föräldraskapet blir enklare och roligare när man själv mår bra. Handboken handlar därför inte så mycket om hur man ska vara mot barnen, utan om hur man kan få vardagen att fungera bättre och minska stressen.

● ● Kika in på webbsidan du också! www.asdforalder.se

25


Hej Hyper

– en hypermusikal om NPF I början av året hade musikalen ”Hej Hyper” premiär. Föreställningen vänder sig till barn i årskurserna F-3 och spelas nu på skolor runt om i landet. Syftet är att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, minska stigmat och skapa en bättre skolmiljö för barn med NPF. Text: Lovisa Schiller, Foto: Märta Thisner

T

vå till tre elever i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Projektet ”Hej Hyper” använder musik och teater för att öka kunskapen om NPF, minska stigmat och stärka barnen i skolan. Projektet vänder sig till barn i årskurs F-3 och turnerar nu på skolor ute i landet med musikföreställningen ”Hej Hyper”. – Genom musik och texter med en positiv innebörd vill vi få igång samtalet om NPF ute på skolor. Detta är fortfarande förknippat med fördomar och stigma, både lärare och föräldrar väljer att inte prata om att någon har en diagnos. Vi vill på ett lustfyllt sätt få människor att prata och hoppas att barnen efter föreställningen går hem och berättar för sina föräldrar att de sett musikalen, kanske sjunger på någon av låtarna, laddar ner appen och på så sätt börja prata om det här, säger Åsa Böhme, projektledare för Hej Hyper. I musikalen får man följa karaktären M som likt många barn kämpar i en vardag inte anpassad för barn med NPF. M frågar sig själv varför hon inte bara kan vara som alla andra. Viktiga områden berörs, som fasthållning och en skola anpassad för olika behov. I föreställningen varvas berättelser och stärkande sånger. Budskapet är tydligt och viktigt, alla barn har rätt att vara precis som de är! – Barnen blir mer aktiva under föreställningen och det känns som att de är stärkta, säger Åsa Böhme. De skolor som har bokat in musikalen får innan föreställningen ta del av en workshop där barnen får NPF-kunskap och möjlighet att testa olika hjälpmedel. 26

– Vi valde att lägga workshopen innan föreställningen så att barnen kan sluta i power-känslan som musikalen förmedlar, ”du är bra som du är”. När föreställningen är slut kan barnen ställa frågor till vår utbildare Martin Nick Alexandersson och Katarina Krogh som är skådespelare. Det brukar alltid komma fram några barn och pedagoger, säger Åsa Böhme. Fråga som engagerar

Det har funnits ett stort intresse att boka in hypermusikalen och redan i november blev den fullbokad. Hösten 2019 kommer Teater De Vill spela föreställningen och skolor kan då boka in musikalen via dem. – Vi har spelat vuxenförställningar där vi bjöd in skolpersonal, politiker och föräldrar och ser att det pågår arbete ute i kommunerna. De är superpositiva och vill arbeta vidare med frågan, säger Åsa Böhme.

djurskrokodil som heter Krokis. Efter en föreställning kom en flicka fram, lyfte upp sin gosedjurskanin och sa ”min kanin har ADHD”. En annan gång kom en mycket fågelintresserad pojke fram, M är också intresserad av fåglar. Pojken berättade jättemycket fakta om hackspetten, som enligt honom är rätt ovanlig. Han upplyste oss om att ”första fågelljudet i föreställningen var fel, det är ingen lärka som M sa, det är en gulsparv”. Vi har också fått höra från barn att ”det här var den bästa teatern jag sett, allt var bra” och att ”det här borde ni visa för alla”, avslutar Åsa.

● ● Gå gärna in på kampanjsajten www.hejhyper.se och läs mer om hypermusikalen.

Kampanjsajt med material

På projektets kampanjsajt finns material för både elever, lärare och föräldrar. Bland annat lärarhandledningsmaterial och en pedagogisk ”verktygslåda”, en karaoke-app, pyssel, noter och musikvideor som kan användas både i skolan och hemma. – Vi har tagit fram verktyg för skolan hur lärarlaget kan arbeta och tänka i de här frågorna. Jag hoppas att det kan bidra till att man börjar fundera på hur vi kan möta alla barns behov, säger Åsa. Vad säger barnen om föreställningen?

– I musikalen har karaktären M en gose-

Om projektet Hej Hyper Projektet ”Hej Hyper” är ett samarbete mellan Friends och Hjärnfonden och finansieras av PostKodlotteriet. Projektet riktar sig till barn i årskurserna F-3 och arbetar för att skapa ett kunskapslyft kring NPF, minska stigmatisering och skapa en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.


ATTENTIONKOLL! Familjelyftet träffade beslutsfattare på Centerns kommundagar Med en pinfärsk enkätrapport under armen åkte Attentions projekt Familjelyftet den 31 januari till Umeå och ställde ut på Centerns kommundagar. Hundratals engagerade och intresserade förtroendevalda politiker närvarade på dagarna och många visade intresse för Familjelyftet och enkätrapporten.

”Vad är NPF?”-skriften åter i lager Äntligen är vår uppdaterade version av skriften ”Vad är NPF” i lager. Vill du veta mer om NPF, eller sprida kunskapen. Köp boken via vår webbutik: attention. se/butik

Text och foto: Nina Norén

E

nkätrapporten hade en rykande åtgång och det var en strid ström av politiker som ville prata mer med Familjelyftets projektledare Elisabeth Gunnars. Kronan på verket var när vi fick samtala med Margareta Winberg – ansvarig för statens utredning om socialtjänstlagen. Hon blev utrustad med Familjelyftets rapport och snygga profilprodukter och vi skiljdes åt med orden ”vi ses igen!”. Under våren kommer projektet upprepa denna succé och besöka flertalet andra kommundagar.

Välkommen Attention Ulricehamn! Det är med glädje vi kan meddela att Attention fått ett nytillskott i form av en ny lokalförening i Ulricehamn. Varmt välkomna in i gemenskapen! Familjelyftets monter var välbesökt och Familjelyftets projektledare Elisabeth Gunnars samtalade med många intressanta beslutsfattare.

27


ATTENTIONKOLL

Attention besöker fängelser

N

ågra av våra lokalföreningar bedriver besöksverksamhet på fängelser. Under besöken informerar vi om NPF och om vilket stöd som finns att få efter frigivning. Personerna som besöker fängelserna har ofta själva en diagnos och fungerar som levande exempel på att det finns många möjligheter i livet, trots eller kanske till och med på grund av att man har NPF. För de föreningar som är intresserade av att bidra till detta har vi tagit fram en en film. I filmen får vi träffa Mikaela och Madelein, som har lång erfarenhet av att bedriva besöksverksamhet i Göteborg. De berättar om vad deras engagemang har betytt för dem, såväl som för de intagna. De ger också bra tips på hur man kan tänka innan man startar upp egen besöksverksamhet. Läs mer och kika på filmen, om ni är sugna på att starta en liknande verksamhet i er förening.

● ● Se filmen via attention.se/besöksverksamhet

Anmälan till Attentions sommarkurs 2019 är öppen Kursen sker v. 27 i samarbete med Grebbestad folkhögskola, i härliga Bohuslän. Vi bor på skolans internat i egna rum med dusch och toalett. Kursen är för vuxna som är medlemmar i Attention. Kursen består av föreläsningar, utflykter, båttur, samkväm, aktiviteter och kvällsfilmer. Årets föreläsningar är preliminärt ADD, Tourettes syndrom och språkstörning, Utflykter kommer bl.a. vara till Fjällbacka, Vätteberget Foto: Johnér bildbyrå med Kungsklyftan (känd från filmen om Ronja Rövardotter), Tjurpannans naturreservat och Vitlycke museum med dess hällristningar. På onsdag åker vi en dagstur med båten M/S Donalda. Samkvämen kan tex vara boule/kubb/yatzy turnering, frågesport och vollyboll. Som avslutning på dagarna visar vi en film. Alla deltar efter sin egen kapacitet. I kursavgiften 2 000 kr ingår boende och helpension (frukost, fm fika, lunch, em fika, middag och kvällsfika). Kusten startar måndag kl.13.30 med incheckning och avslutas lördag med utcheckning 9.00. Vid frågor kontakta kursens ansvariga Maria Christersson-Fröman eller Elizabeth Odalen Bjord via sommarkurs@attention.se Anmälan och betalning:

• • • •

Sista anmälningsdag 1/4 Antagningsbesked skickas, via epost, senast 15/4 Sista dag för betalning 29/4 Schema och vidare information skickas 3/6.

Anmälan görs via attentions webbsida; www.attention.se/sommarkurs och är bindande

Dags för förbundsstämma Nästa förbundsstämma, som är Riksförbundets högsta beslutande organ, hålls den 18–19 maj 2019, på Scandic Alvik i Stockholm.

Foto: Petter Persson

28

Skänk en gåva via swish Vill du eller någon du känner ge en gåva till Attention? Då kan du använda vårt swish-nummer 123 663 83 73.

Uppdatera era kontaktuppgifter på medlemssidan Vi har noterat att många medlemmar inte har uppdaterad och komplett ifylld information om sig själva på medlemssidorna. För att förenkla kansliets arbete vore det bra om ni kunde gå in på medlemssidan och dubbelkolla hur det ser ut just för dig. Du hittar dit via: attention.se/medlem


ATTENTIONKOLL!

ATTENTIONKOLL

Tack för era Tack för era Tack för era gåvor via Tack för era gåvor via gåvor via Facebook! gåvor via Facebook! Facebook! Facebook!

MARS 29

Grundkurs om NPF, Stockholm

APRIL 6

Årsmöte i ADHD Europa

MAJ 3

Spridningskonferens, Idrott för alla

13 30

Styrelsemöte Almedalsveckan

Linnea, Helena, Jonas, Vincent, 14 Föreläsning om ADHD och Linnea, Helena, Jonas, Vincent, Lotta, Sara, Tomas, Åsa, Lars, Emanuel, missbruk 18–19 Attentions förbundsstämma Lotta, Olof, Sara, Tomas,Helena, Åsa, Lars, Emanuel, Hanna, Johannes, Linda, Linda, Linnea, Jonas, Vincent, Linnea, Helena, Jonas, Vincent, Strukturellt Olof, Hanna, Johannes, Linda, Linda, Kristina, Sofie, Sanna, Katarina, Lotta, Sara, Tomas, Åsa, Lars, Emanuel, 24 Utbildning, NPF-arbete i skolmiljö, Lotta, Sara, Åsa, Lars, Emanuel, Kristina, Sofie, Sanna, Katarina, Therese, Rebecka, Hanna och Sara! Stockholm. Olof,Tomas, Hanna, Johannes, Linda, Linda, Olof, Hanna, Johannes, Linda, 29 Nästa medlemstidning Therese, Rebecka, Hanna och Linda, Sara! Kristina, Sofie, Sanna, Katarina, kommer ut Kristina, Sofie,Rebecka, Sanna, Katarina, Therese, Hanna och Sara! Therese, Rebecka, Hanna och Sara! JUNI Att starta en insamling till Attention via Facebook är Att starta en insamling till ett nytt sätt att bidra till Attention via Facebook är vårt arbete. På vår FaceAttatt starta ett nytt sätt bidraentillinsamling till booksida kan man starta Attention via Facebook är Att starta enPå insamling till vårt arbete. vår Faceen insamling genom att ett nytt sätt att bidra till Attention via Facebook är booksida kan man starta trycka på knappen ”Skänk vårt arbete. På vår Faceett insamling nytt sätt att bidraatt till en genom en gåva”. kan man starta vårt arbete. På vår ”Skänk Facetrycka på booksida knappen en insamling genom att booksida man starta en gåva”. kan trycka på knappen ”Skänk en insamling genom att trycka på en knappen gåva”.”Skänk en gåva”. Like Like

Comment

Comment Like

Like

Comment

Share

Share Comment

Share

Share

29


RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 info@attention-ronneby-blekinge.se www.attention-ronneby-blekinge.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle Anders Simu 0739-397700 styrelsen@attention-gavle-se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Jennie Stark 073-839 25 33 jenniestark@hotmail.se www.attention-bollnas.se HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Rebecca Verdin 0703-160269 rebeccaverdin@attentionhstd.se attentionhalmstad.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0725-39 66 65 attentionkungsbacka@gmail.com JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita Eriksson Föreningstelefon 070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-jamtlandharjedalen.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Malin Viberg 076-009 00 65 attention.jonkoping@gmail.com Hemsidan under uppbyggnad Attention Mullsjö/Habo Kerstin Wernald 070-616 26 83 attention.mullsjo.habo@gmail.com Kalmar län

Attention Kalmar Inger Kornelius inger.kornelius@kalmar.se www.attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg 070-982 30 38 attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sofie Andersson 070-285 56 57 info@attention-lulea-boden.se www.attention-lulea-boden.se SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson 073-622 73 47 info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se

Attention Nacka-Värmdö Ann Louise Brage kontaktperson@attentionnackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Ulla Wrethagen info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd Pernilla Ödeen info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 eller 073-084 21 05 laila@starring.net

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se

Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se

Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell 073-947 85 78 Petra Matha 073-731 30 54 Attention Kristianstad-Hässleholm Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 Föreningstelefon: 0768-55 68 60 kontaktperson@attention-solnaattention.kristianstadhassleholm@yahoo.se sundbyberg.se www.attention-kristianstadhassleholm.se attention-solna-sundbyberg.se

Attention Trelleborg www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se Attention Globen med omnejd Greta Sandberg info@attention-globen.se www.attention-globen.se Attention Nynäshamn Tina Kjerulff 073-702 07 27 kontakt@attention-nynashamn.se attention-nynashamn.se Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer ordf@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 maria@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se

Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 info@attention-helsingborg-angelholm.se www.attention-helsingborg-angelholm.se

Attention Sydöstra Skåne James Brocka 072-327 58 29 attentionsoskane@yahoo.se www.attentionsydostra.se

Attention Tierp-Älvkarleby Carina Pettersson 072-212 32 01 070-556 77 52 ordforande@attention-tierpalvkarleby.se www.attention-tierp-alvkarleby.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro Ordf Catharina Bergold Catharina.bergold@hotmail.com SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna 072-004 93 15 eskilstuna@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) Lotte Abrahamson 070-601 69 29 ordforande@attention-kfv.se www.attention.kfv.se Attention Nyköping Peter Lundberg attentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se

Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se Attention Göteborg med kranskommuner Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se Attention Lerum Linda Thelin 073-316 15 80 Linda.thelin77@gmail.com info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Melander 0708-62 44 30 ordforande@attentionockero.se www.attentionockero.se

Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se

Attention Örebro Svante Norr 072-554 25 50 svante.norr@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Peter Lindné 073-632 36 03

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

Attention Västerås Jenny Wretström Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Attention Linköping Susanna von Sehlen susanna@attentionlinkoping.se info@attention-linkoping.se


SE1811920583

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

pedagogiskt perspektiv

FÖRELÄSNINGAR 2019 MED ROSS W GREENE OM COLLABORATIVE & PROACTIVE SOLUTIONS (CPS)

12-13/8 15/8 16/8

VÄLKOMMEN TILL OSS I SOMMAR. hundläger multiläger ridläger ANMÄL tjejläger DIG NU!

lager@aktiverastockholm.se

MALMÖ GÄVLE GÄVLE

Inbjudan och mer information www.pedagogisktperspektiv.se E-post info@pedagogisktperspektiv.se

DIN RÄTT-KOMPASSEN Orientera dig inom rätten att inte diskrimineras på grund av psykisk ohälsa.

Ta del av andras berättelser genom filmer och texter.

Reflektera över dig själv genom frågor.

Få stödjande information och handfasta tips.

www.nsph.se/dinrätt


Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov

Dags att betala in årets medlemsavgift Tack vare dig som medlem är vi en stark medlemsorganisation som med kraft kan arbeta för ett samhälle där alla, oavsett funktionsförmåga, blir behandlade med respekt och får det stöd som de behöver. Under 2019 fortsätter vi kämpa för att inget barn ska behöva känna sig som ett problem, för att anhöriga ska få den avlastning de behöver och för att arbetsplatser ska anpassas för olika individers behov och förutsättningar. Kärnan i vår verksamhet är våra 60 lokalföreningar. Via din lokalförening kan du delta i aktiviteter och träffa andra som befinner sig i en liknande situation. Du har också möjlighet att engagera dig i din förening och vara med att göra skillnad lokalt. Nu är det dags att förnya ditt medlemskap för 2019. Vi hoppas att du vill fortsätta vara en del av Attention. Ditt medlemskap gör skillnad, tillsammans är vi starka!

Läs mer på: attention.se/for-medlemmar FOTO: JOHNÉR/JULIANA WIKLUND

Posttidning B Porto betalt

Vill du ha mer information om ditt medlemskap? Via din medlemssida kan du betala medlemsavgiften med kontokort eller Swish, ändra dina kontaktuppgifter och se din betalningshistorik. Logga in på din medlemssida på: attention.se/medlem Har du frågor? Hör gärna av dig till oss via medlem@attention.se eller 08-120 488 00.

Profile for attention

Attentions Medlemstidning nr 1 2019  

Attentions Medlemstidning nr 1 2019