Fågelhobby nr 1 - 2018 by Riksförbundet Svensk Fågelhobby

Ett forum för hobbyfågelentusiaster

Nr 1 2018 • Årgång 48 • www.fagelhobby.nu

Föreningskontakter Bohuslän-Dals Fågelhobby (BDF) Alice Jansson Tanums-Solbräcke 6, 457 91 Tanumshede Tfn 0738-431553 bdf@fagelhobby.se www.bdfhobby.se

Ringsjöbygdens Burfågelförening (RBK) Jan-Eric Jönsson Eksvägen 7, 243 93 Höör Tfn 0413-253 12 rbk@fagelhobby.nu www.ringsjobygdensbk.se

Dalarnas burfågelförening (DBF) Ann-Marie Green Björbovägen 104, 785 45 Björbo Tfn 0241-23095 dbf@fagelhobby.nu www.dalarnas-burfagel.se

Stockholms Burfågelförening (SBF) Lars Lundell, Notgatan 7, 13343 Saltsjöbaden Tfn 076-3136010 kontakt@sthlmburfagel.se www.sthlmburfagel.se

Ekens fågelhobby (EFH) Michael Thoresten Kärrvägen 6, 375 22 Mörrum Tfn 0454-544 84 efh@fagelhobby.nu www.ekensfagelhobby.n.nu Göteborgs Fågelförening (GBF) Rita Grandér Forellgatan 32, 426 58 Västra Frölunda Tfn 0707-97 49 69 gbf@fagelhobby.nu www.gbfhobby.se Jönköpings läns fågelförening (JLF) Martin Simonsson, Boda Fågeläng 1, 570 03 Vrigstad Tfn 0703-209571 jlf@fagelhobby.nu www.jlf.gojor.se Kristianstads Fågelhobby (KFH) Nils Jönsson, Galeasvägen 4, 296 37 Åhus Tfn 0734 222278 kfh@fagelhobby.nu www.ronnieland.se/kfh Kullabygdens Fågelförening (KFF) Kjell Friberg, Sädesvägen 9, 263 54 Lerberget kﬀ@fagelhobby.nu www.kullabygdensfagelforening.se Malmö Burfågelförening (MBF) Tord Widell Poppelgatan 49, 213 62 Malmö Tfn 040 - 94 71 17 eller 0702-610789 tordwidell@msn.com www.mbf@fagelhobby.nu Mölndals Tropiska Fågelförening (MTF) Göran Andersson Strandabjärsvägen 23, 430 22 Väröbacka Tfn 0340-65 73 56, mobil 0705-87 26 05 mtf@fagelhobby.nu www.mtﬀ.se Pjoddens Vänner (PV) Acke Hjälte Össjö Byaväg 186, 266 91 Munka Ljungby Tfn. 0431-43 34 70, Mob 0738-23 80 46 pv@fagelhobby.nu www.pjoddens.se

Upplands Fågelhobby (UFH) Kristina Lennartsson Fågelsång 7, 743 71 Björklinge Tfn 018-12 80 77 ufh@fagelhobby.nu www.ufh.nu VästeråsOrtens BurFågelvänner (VOBF) Lotta Wahlund Repslagargatan 12, 724 60 Västerås Tfn 070-574 44 46 vobf@fagelhobby.nu www.vobf.se Ystadsbygdens Fågelhobby (YBF) Bo Hedlund, Snavavägen, 270 31 Äsperöd Tfn 0417-271 17 ybf@fagelhobby.nu Öresunds Fågelförening (ÖFF) Roland Olsson, Södergårdsvägen 8, 255 92 Helsingborg Tfn 0707-17 49 58 off@fagelhobby.nu www.oresundsfagelforening Specialföreningar inom SF: Svenska Undulathobby (SUH) Kent-Mikael Edoff Lundgatan 236, 566 33 Habo Tfn 036-468 28 suh@fagelhobby.nu www.suh.se Sveriges Tamfågelförening (STF) Ordförande Kent Tillberg Kassör Steffen Langhammer info@sverigestamfagel.se www.sverigestamfagel.se Tropika Karl-Erik Tenglin Borstvetevägen 7, 178 35 Ekerö Tfn 08-560 325 79 tropika@fagelhobby.nu

Veterinärkliniker med specialistkompetens inom fågelmedicin Djursjukhuset Blå Stjärnan Smådjur och exotiska djur, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg Tfn 031-65 35 00 www.blastjarnan.se

Evidensia Djurkliniken Roslagstull

Valhallavägen 12A, 114 22 Stockholm Tfn 08-612 57 60 www.evidensia.se/djurkliniken-roslagstull-1.0.2084.1

Fågelkliniken

Järngatan 14, 234 35 Lomma Tfn 040-460 560 www.fagelkliniken.se

Mälaren Smådjursklinik Trävaruvägen 19, 195 92 Märsta Tfn 08-592 540 80 www.malarensmadjur.se

Veterinärkliniker som tar emot fåglar AniCura Kalmar Djursjukhus Konungaryd 148, 388 98 Trekanten Tfn 0480-270 50

Djurkliniken i Skellefteå

S Järnvägsgatan 50, 931 32 Skellefteå Tfn 0910-560 04

Djurkliniken Norrtälje

Baldersgatan 25, 761 50 Norrtälje Tfn 0176-22 44 55

Evidensia Djursjukhuset Gammelstad

Företagsvägen 5, 954 33 Gammelstad Tfn 0920-253020

Evidensia Djursjukhuset Malmö

Cordelia Bracht Cypressvägen 11, 213 63 Malmö Tfn 040-55 22 00

Upplands Väsby Djursjukhus

Vilundavägen 30, 194 34 Upplands Väsby Tfn 08-590 307 08

Veterinärkliniken

Franska vägen 8, 39356 Kalmar Tfn 0480-98 01 20

Riksförbundet Svensk Fågelhobby Fågelhobby Redaktionellt REDAKTION 2017 REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Ulf Zakariasson, BDF Tel. 0534-613 50 redaktor@fagelhobby.nu REDAKTIONSMEDLEMMAR Björn Johansson, SUH Tel. 08-560 428 84, bjorn.johansson@fagelhobby.nu Karl-Erik Tenglin, SBF, Tropika Tel. 08-560 325 79 karl-erik.tenglin@fagelhobby.nu Nils-Åke Svensson, ÖFF Boulevarden 23, 260 60 Kvidinge nils-ake.svensson@fagelhobby.nu Ingemar Nilsson, ÖFF Tel. 042-20 70 04 ingemar.nilsson@fagelhobby.nu ANNONSER Mååna Dans, RBK annons@fagelhobby.nu MEDLEMSREGISTER/ ADRESSÄNDRING & RAPPORTER Ewa Sjödin, UFH register@fagelhobby.nu

Förbundsstyrelse 2018

Tidningen Fågelhobby kommer ut med 6 nr per år och ingår i medlemsavgiften när du går med i en lokal förening ansluten till Riksförbundet Svensk Fågelhobby. I slutet av tidningen listas de föreningar du kan kontakta för medlemskap. Finns det ingen förening där du bor så kan du bli distansmedlem i valfri förening. Vi rekommenderar alla som ägnar sig åt hobbyfåglar att gå med i en lokal förening. Medlemsavgiften varierar lite mellan föreningarna men är ca 350kr/ år, inklusive prenumeration på tidningen. Det går även att enbart prenumerera på Fågelhobby för 425 kr/år. För utlandsprenumeranter kostar prenumerationen 665 SEK/år, inklusive porto. IBAN SE96 9500 0099 6026 0679 2386 BIC-kod (SWIFT-adress): NDEASESS Sätt in pengarna på pg 67 92 38-6. Glöm inte skriva ditt namn och din adress på inbetalningskortet.

ORDFÖRANDE Lennart Svenzon, VOBF Östertorpsvägen 3, 642 34 Flen Tel. 0157-132 15, Mobil 0702-14 01 09 ordforande@fagelhobby.nu

Skriv en artikel!

STYRELSELEDAMOT Mååna Dans, RBK maana.dans@fagelhobby.nu

Ni som skickar manus bör tänka på ett par grundläggande saker. Vi vill enbart ha manus i word- eller rtf-format. Infoga ej bilder i textdokument! Bilder skall levereras separat som tiﬀ- eller jpg-ﬁler. När du fotograferar, använd en kamera som presterar högupplösta bilder. Bilderna bör ha en upplösning på minst 300 dpi. Artiklar och bilder skickas till redaktören Ulf Zakariasson som även hjälper dig med tips och råd. Välkommen med ditt bidrag.

Utebliven tidning

TRYCKERI: IT Graﬁska AB Orrkulla industrigata 36, Hisings-Kärra

Format:

Medlemstidningen Fågelhobby

Kontakta register@fagelhobby.nu Utebliven tidning och redan utgivna tidningar till nya medlemmar skickas normalt med nästkommande ordinarie utgivning.

Annonspriser 6 nummer /år: Pris:

Format:

182 x 134 mm 58 x 65 mm 975:182 x 203 mm 120 x 65 mm 1.950:182 x 270 mm 182 x 65 mm 2.925:Priser uppfödarannonser 58 x 31 mm standardannons utan bild 460:58 x 65 mm standardannons med bild 740:-

Pris:

5.265:7.460:9.360:-

Utgivningsschema för Fågelhobby Tidningen beräknas utkomma 25/2, 25/4, 25/6, 25/8, 25/10, 18/12

KASSÖR och STYRELSELEDAMOT Carina Hasth, VOBF kassor@fagelhobby.nu SEKRETERARE och STYRELSELEDAMOT Steﬀen Langhammer, STF Rådstuguvägen 20, 141 35 Huddinge sekreterare@fagelhobby.nu STYRELSELEDAMOT Britta Lindgren, UFH Faringe Bergtorp, 740 10 Almunge Tel. 073-614 23 34 britta.lindgren@fagelhobby.nu

STYRELSELEDAMOT Rita Grandér, GBF rita.grander@fagelhobby.nu REVISORER Karl-Erik Tenglin, SBF Tel. 08-560 325 79 karl-erik.tenglin@fagelhobby.nu Nils-Åke Svensson, ÖFF Tel. 0435-209 42 nils-ake.svensson@fagelhobby.nu REVISORSSUPPLEANT Leif Lindberg, SUH VALBEREDNING Dan Svensson, GBF Stig Olsson, ÖFF Agneta Jernberg, STF valberedning@fagelhobby.nu FÖRSTAUPPFÖDNINGAR Ingemar Nilsson Piteågatan 13, 252 52 Helsingborg Tel. 042 –207 004 uppfodning@fagelhobby.nu WEBMASTER, FÖRENINGSMAIL Anna Norén, KFH webmaster@fagelhobby.nu

Redaktören har ordet!

I detta nummer Hej!

Omslagsbilden: Guldfasan Foto: Pixabay

Föreningskontakter

Veterinärkontakter

Infosida

Redaktören har ordet

Föreningsmeddelanden

Porträtt

Resor

Parakiter

Finkar

Hönsfåglar

Nu påbörjar jag mitt nionde år som redaktör för Fågelhobby och ser fram emot årgång 48 tillsammans med Jan Högberg som min vapendragare sedan tre år tillbaka. Jag hoppas att vi får möjlighet att även i år få tillgång till ett varierat innehåll. Jag saknar dock ﬂer skribenter inom kategorin tamfåglar. Vi har under 2017 haft fantasktiska bilder och artiklar skrivna av erfarna och kunniga fågelhållare, och innehållet har fått mycket beröm, vilket glädjer alla som varit delaktiga i Fågelhobby. Du som ej har den breda kunskapen inom vår hobby, låt dig inte avskräckas, skriv om dina erfarenheter även om du själv anser att de ej ”platsar” i vår tidning, vårt motto är ”Fågelhobby en tidning för alla av alla” oavsett kunskapsnivå. Nu är det så att medelåldern på förbundets medlemmar är på tok för hög, vi behöver yngre medlemmar och skribenter innan våra föreningar dör ut av ”åldersskäl”. Till alla föreningar. Engagera er och leta fram nya medlemmar, nu ﬁnns roll-ups och foldrar som hjälpmedel. De föreningar som ännu ej fått något material kan kontakta mig så löser vi det. redaktor@fagelhobby.nu Ulf Zakariasson, redaktör

Innehållsförteckning årgång 47 - 2017 För att få en samlad innehållsförteckning över Fågelhobbys artiklar årgång 46 - 2017 kontaktas redaktionen som skickar en fysisk eller digital version. Du kan även ladda ner innehållsförteckningen från hemsidan www.fagelhobby.nu Innehållsförteckningen är sammanställd av Ingemar Nilsson, ÖFF

Register Medlemsrapportering Vid årsskiftet skickar registeransvarig ett e-brev till ansvarig i varje förening med ett Excel-dokument över de medlemmar föreningen hade föregående år. Återbetalande medlemmar markeras med grön text, nya medlemmar med röd text och adressändringar med fet text. Ännu ej återbetalande medlemmar lämnas orörda i Excel-arket. Under årets övriga månader skickar ansvarig in Excel-arket med förändringar markerade enligt ovan. Förbundsstyrelsen har vid ett styrelsemöte i december 2015 tagit beslutet att samtliga medlemmar i föreningarna ska rapporteras till registeransvarig. Detta betyder att föreningarna även ska rapportera så kallade familjemedlemmar, stödmedlemmar, lokalmedlemmar eller B-medlemmar. Detta för att förhindra att det finns medlemmar i föreningarna som inte har något huvudmedlemskap i en förening ansluten till SF. Har föreningen så kallade familjemedlemmar ska föreningen rapportera vem i familjen (medlemsnummer) som har huvudmedlemskap och som såldes betalar förbunds- och prenumerationsavgift. Vid samma styrelsemöte beslutades också att en kopia på registret ska skickas via e-post till förbundets kassör, e-postadress kassor@fagelhobby.nu. Vidare att betalning av medlemsavgiften (förbunds- och prenumerationsavgift) till SF ska ske i samband med rapportering av medlemmarna. Medlemsavgift betalas till förbundet enbart för fullbetalande medlemmar, ej stödmedlemmar. Registret ska vara registeransvarig tillhanda som bifogad fil i e-brevet senast den 5:e i månaden tidningen kommer ut. Endast det Excel-dokument som skickas ut av registeransvarig godkänns. Skälet är att minska risken för fel. Excel-dokumentet skickas som bifogad fil till register@fagelhobby.nu

Föreningsmöten Meddelanden under denna rubrik skickas till register@fagelhobby.nu senast den 5 i samma månad tidningen ges ut. OBS! inskickad text redigeras ej. Skriv kortfattat utan onödig information.

Upplands Fågelhobby Månadsmöten onsdagen 7 mars och onsdagen 4 april. Vi återkommer om program eller se vår hemsida http://www. ufh.nu

Kullabygdens Fågelförening Den 12 februari kl 19 , Scoutstugan Höganäs, föredrag av Tord Widell Den 12 mars kl 19, årsmöte, Scoutstugan Höganäs . Den 9 april kl 19 Scoutstugan Piongatan 1 Höganäs, föredrag av Peter Rindom

Öresunds fågelförening Den 8e februari kommer Knud Jensen och visar djur och naturbilder och berättar om sin resa till Namibia. Den 8e mars är det dags för årsmötet. Vi passar samtidigt på att visa nostalgibilder med medlemmar och fåglar. För ytterligare info om våra aktiviteter se http://oresundsfagelforening.se

Malmö burfågelförening Malmöburfågelförening har månadsmöte 14 Mars Martin Schellerup ifrån NordSjällandsfågelpark berättar och visar bilder ifrån sin resa i Costa Rica. Där han ﬁck se en massa fåglar i ett exotisk landskap. 11 April Martin Simonsson visar bilder på sina frukt och insektsätande fåglar samt berättar vad som krävs för att dessa fåglar ska häcka. Alla hälsas välkomna Styrelsen Ringsjöbygdens Burfågelklubb Månadsmöte 12 Mars Kl 19:00 Fasanvägen 7 Ludvigsborg Vi diskuterar våren och sommarens aktiviteter Månadsmöte 9 April Kl 19:00 Fasanvägen 7 Ludvigsborg Vi ser en ﬁlm ” Livet i Atlantiska skogen” välkomna!!!

Utlysning av Svensk förstauppfödning Det har inte inkommit protester mot nedanstående uppfödning, den är nu registrerad som svensk förstauppfödning i Svensk Fågelhobbys förstauppfödningsregister. Rödkronad turakoa Tauraco erythrolophus Uppfödare: Daniel Eriksson, Ringsjöbygdens Burfågelförening ��

��

Ringkonto / Priser Ring A P: 12 kr/st Färgade ringar: 10 kr/st Ring # 9 # 24: 20 kr/st Öppna ringar: 15 kr/st Rostfria ringar: 25 kr/st Ringar skall alltid förskottsbetalas. Betala till postgiro 471-20-05-0 Information om ringstorlekar ﬁnner du på www.fagelhobby.nu under meny Ringkonto eller ring Agneta Jernberg Tel. 08-758 68 14 Mob. 0733-980 126 Ropgränd 2, 187 42 Täby ringforvaltare@fagelhobby.nu

Porträtt Inge Forsberg

Skandinavisk fågelhållnings Grand Old Man av Frank Fredriksen, Norge Inge och Nancy Forsberg är för de ﬂesta fågelhållare i skandinavien och stora delar av europa kända som förebilder i hållande och uppfödning av papegojor. Nu njuter de av sin tid som pensionärer i ett trevligt radhusområde med en trädgård fylld med rosenträd och andra prydnadsväxter samt naturligtvis en rymlig voljär med fåglar.

Det är många som haft glädje av deras insats inom fågelhobbyn och haft Inge och Nancys fågelanläggning som förebild när de byggt sina egna uppfödningsanläggningar. Då de flyttade från Fågelgården i Anderslöv fanns inga tankar på att sluta hålla fåglar. Numera är fågelhållningen decimerad till en rymlig voljär med hornparakiter (Eunymphicus cornutus) som njuter av den bästa omsorg och skötsel som kan erbjudas till fåglar. Min sambo och jag har haft som tradition i många år att besöka Inge och Nancy och tillsammans med dem besöka fågelhållare i skåne och danmark, det var dock länge sedan vi senast besökt dem, så det var extra trevligt att nu besöka dem i deras nya bosättning. Jag bad Inge berätta om sin uppstart och tid som fågelhållare. Inge berättar att den första fågel de fick var på femtiotalet. En dag satt en undulat i ett träd i vår trädgård. Vi fångade den och annonserade efter ägaren i lokaltidningen, men ingen hörde av sig. Vi tyckte synd om fågeln så vi köpte en bur, partner och holk och sedan var cirkusen igång. Vi fortsatte med uppfödning av australiska parakiter som de flesta fågeluppfödare på den tiden. De var lätta att föda upp och lättill6

gängliga. De ﬂesta andra parakiter och papegojor i övrigt kom från andra kontinenter och hade ryktet om sig att vara svåra att hålla och föda upp. Inge och Nancy ﬁck med tiden

svensk förstauppfödning av bl.a grönkindad amason (Amazona viridiginali) och cubaamason (Amazona leucocephala), svarthuvad vitbukspapegoja (Pionites leucogaster), gulvattrad lori (Trichoglossus

Inge Forsberg vid hans voljär med hornparakiter.

Foto Frank Fredriksen

rades en passageöppning, vilket har kopierats av många voljärbyggare. En tid med kakaduor Det kom en tid då de höll flera arter av kakaduor. Först införskaffades albakakaduor (Cacatua alba) och moluckkakaduor (Cacatua mollucensis) som blev de första av kakaduarterna som de lyckades få många ungar av. Vid senare tillfälle införskaffades även arterna goffinskakaduor (Cacatua gofffini), rosenkakaduor (Eolophus roseicapillus) samt inkakakaduor (Cacatua leadbeateri). Inkakakaduorna kom via Skansen och Jonas Walström som hade stort förtroende för Inge och Ungar av Eucadoramason (Amasona lilacina). Foto Frank Fredriksen Nancy och deras sätt att cloroleptidotus) och gulmantelbyggdes med inspektionslucka som sköta om på den tiden sällsynta arlori (Lorius g. flavopalliatus). Även vätte mot fodergången för att inte ter. Vid ett tillfälle byggdes en diger finkar blev en del i fågelhållningen störa fåglarna vid inspektion. En voljär, arton meter lång, som blev bl.a arter som papegojamadin stor del av ytterväggarna murades bostad åt tre par ädelpapegojor och (Eryhrura) och kapuzinersiska med glasbetongstenar för bästa en flock lorier. Alla tre paren med (Carduelis curcullata). De blev även möjliga ljusinsläpp till innevoljäÄdelpapegojor häckade redan första prisbelönta för sin uppfödning av rerna. I dessa glassektioner installe- säsongen. röd kronfink (Coryphospingus cucullatus). Då de flyttade till Fågelgården 1978 (som blev namnet på fågelanläggningen) hade de redan mer än tjugo par med fåglar. Det blev trångt om plats och de beslutade att bygga en stor fågelanläggning, en anläggning som med tiden blev en referens för andra fågelhållare som var i färd med att bygga egen anläggning. Inge och Nancys anläggning bestod av rymliga voljärer med fodergång både inom- och utomhus. Voljärerna inomhus var byggda som slutna rum för att ge fåglarna ro. Holkarna monterades i väggen som skiljde voljär och fodergång. Holkarna Inge med sina sällskapliga moluckkakaduor.

Foto Frank Fredriksen

Vy från trädgården. Voljären med en längd på 18 meter ser vi till höger i bild.

Projektdeltagande Inges intresse för amasonpapegojor gjorde att han vid ett tillfälle bestämde sig för att delta i ett projekt som han läst om i tidningen Amazon Society. Ledare för projektet var ett universitet från USA. Projektet hade pågått i fem år och detta var projektets sista år. Heinz Martin som haft förstauppfödning i Europa av gulnackad amason hade följt projektet en längre tid. Samma dag som Amazon Society sökte frivilliga till projektet, så ringde Heinz sin vän Inge och sa; Skall vi resa till Guatemala och delta? Jovisst, Inge var inte svår att övertala, de tog semester och reste till Guatemala för att övervaka de gulnackade amasonpapegojornas häckningsplatser, där de blev kvar i fem veckor. Uppdraget gick ut på att bevaka kända häckningsplatser under deras 8

häckningsperiod. De gulnackade amasonerna häckade både i naturliga och konstgjorda reden som monterats upp av projektet. De amerikanska forskarna genomförde vägning och mätning av fåglarna

Foto Frank Fredriksen

kontinuerligt. Ungarna var svårt utsatta för redesplundring under den tiden då de fortfarande ej var ﬂygga. Förr i tiden tog redesplundrarna två av ungarna om det fanns tre stycken

Den vackert planterade yttre fodergången till voljärerna.

Foto Frank Fredriksen

i redet, och sålde till Mexico, de såldes troligen vidare till USA, men nu plundras redet helt och inga ungar lämnas kvar. Man sågade t.o.m ner träden för att få tag på ungarna, vilket gjorde att redesplatserna försvann för alltid. Inge, Heinz och alla andra frivilliga i projektet fick uppdraget att observera boplatserna under alla dygnets timmar. Oavsett vad som hände fick de under inga omständigheter ingripa eftersom det kunde utlösa farliga situationer, det enda man gjorde var att rapportera händelser via walkietalkie. Lyckligtvis inträffade dock inga incidenter under den tid Inge och Heinz var aktiva. Plundringen utfördes med långa bamburör som användes som stege, stora machetes för att hugga sig fram genom grenverket fram till redet. Närmare 90% av alla ungar togs på den tiden från boplatserna och omsattes på den illegala fågel-

marknaden. En bidragande orsak till att artens överlevnadsmöjligheter minskade var att regnskogen där de gulnackade amasonerna hade sina boplatser skövlades av stora maskiner för att ge plats åt sockerrörsodlingar. Endast några få träd lämnades kvar som skugga för boskap. Inge berättade att man i många böcker förr kunde läsa om observationer av vitpannad amason (Amazona albifrons) i dessa områden, men Inge och Heinz gjorde inga sådana observationer under sina fem veckor i Guatemala, de var nog mer eller mindre borta.

na deras älskade fågelgård i Norra Grönby till nya ägare, och njuta av sin tillvaro som pensionärer, där skötsel och omvårdad av fåglar och trädgård inte kräver ﬂera timmar av dygnet. De har delat med sig av sina erfarenheter de fått under många år som fågeluppfödare och vi hoppas att deras kunskaper kanhjälpa många fågelhållare för lång tid framöver. Nancy och Inge.

Foto Frank Fredriksen

Slutligen Inge berättar att hans utomlandsresor för att besöka andra fågelhållare inte hade varit möjligt om Nancy inte delat hans passion för fåglar. Det kom en tid då ålder och hälsa gjorde att de beslutade att överläm-

Resa Teneriffa

Papegojkonferens på Teneriffa i september av Ewa Sjödin, UFH I september är det dags igen, då är det dags för den nionde internationella papegojkonferensen arrangerad av Loro Parques stiftelse (Loro Parque Fundación). Konferensen är den 24 - 27 september och äger rum i Puerto de la Cruz på Teneriﬀa.

Konferensen hölls första gången 1986 och den hålls var fjärde år. Konferensen äger rum i ett stort kongresscenter inte alls långt från Loro Parque. Det brukar vara cirka 850 deltagare från världens alla hörn. Vi har träﬀat trevliga Deltagare från tidigare års kongress.

fågelhållare från USA, Australien, Sydafrika och olika länder i Europa. Det har varit uppfödare med voljärer stora som fotbollsplaner och fågelägare med enstaka parakiter. Evenemanget börjar på kvällen dagen innan själva konferensen

med en välkomstcocktail och ett invigningstal på Hotel Botánico. Hotel Botánico är ett femstjärnigt hotell där även avslutningsmiddagen hålls. Konferensen är mellan klockan 8.30 och 14.00 och det är sju Foto: Ewa Sjödin

Deltagare från tidigare års kongress.

föreläsningar varje dag. Föredragen simultantolkas till engelska, tyska, franska och spanska. Ämnena varierar och det brukar handla om uppfödning, bevarande (rapporter från Uppfödningsanläggningen La Vera.

Foto: Ewa Sjödin

räddningsaktioner ute i världen), veterinärmedicin, beteende, foder, artbeskrivningar, fågelhållning i olika länder mm. Under kaﬀerasten brukar även föredragshållarna vara

med och under vår första konferens ﬁck vi en intressant pratstund med doktor Irene Pepperberg om papegojors intelligens. Konferensdagarna avslutas med gemensam middag som hålls på Foto: Ewa Sjödin olika ställen oftast ute i det fria. På stranden, en vingård eller någon annan intressant plats. Allt är mycket påkostat och väl arrangerat och maten håller hög klass. Anmäler man sig före den 2 mars får man rabatt på konferensavgiften. Den 28 – 30 september kan man anmäla sig till ”workshops”. Varje dag är det olika teman, det är handmatning, foderlära och sjukdomar. 11

Vy från stora voljären.

Som medlem i Loro Parque Fundación har du möjlighet att besöka uppfödningsanläggen La Vera som ligger några kilometer från Loro Parque. Anläggningen som är 30 000 kvm stor ligger på ett gammalt bananplantge vilket ger en frodig miljö för de 1 200 voljärerna. Anläggningen håller cirka 4 000 papegojor från 350 olika arter. När vi var där 2010 ﬁck vi se Spix ara Babystation.

Foto: Ewa Sjödin

på mycket nära håll. Hela anläggningen är täckt av nät, dels för att förhindra att några fåglar rymmer, men också för att ge skugga åt fåglarna. För mer information se http://www.loroparque-fundacion. org/en/cria/la-vera/ Under hela konferensveckan är det gratis inträde till Loro Parque. Loro Parque valdes av Trip Advisor till väldens bästa djurpark 2017. Foto: Ewa Sjödin

Parken har världens största samling av papegojor och visar absoluta merparten av de 350 arter de håller i La Vera. Man får se alla stora aror, de små vackra ﬁkonpapegojorna, och rariteten brunpannad araparakit (Rhynchopsitta terrisi), kort sagt ﬁnns det arter för alla smaker. Papegojorna hålls i enskilda voljärer, men man har under många år byggt om parken till att visa dem i stora voljärer där man samlat papegojor från samma habitat. Att på nära håll se 50 papegojor av olika arter trivas och aktivera varandra i en stor voljär är en fröjd och stor skillnad mot när det sitter två av samma art i en bur. Den största ”voljären” är 27 meter hög och skapar ett enormt utrymme på 17 000 kbm. Där kan man som besökare gå in och på en hängbro uppe i trädtopparna se fåglarna på en armlängds avstånd. Vid förra konferensen 2014 invigdes Animal Embassy, där bland annat forskare från Max Planck institutet arbetar med att studera 12

från 1 645 DKR till 2 310 DKR för en lägenhet för två personer. Hotellet ligger i ett lugnt område så man sover gott om natten även om balkongdörren är öppen och det tar inte lång tid att gå ner till centrum där tåget till Loro Parque avgår med jämna mellanrum. Om vi är tillräckligt många som bor på hotellet brukar han också ordna så att vi får en egen buss som går från hotellet till kongresscentret.

Övre hyacintara, undre lears ara.

papegojors intelligens, där finns parkens veterinäravdelning som man kan se in till och även ”baby station” där man ser hur personalen handmatar och tar hand om de papegojungar man valt att flytta från föräldraparet. Parken har även andra djur så som lejon, tigrar, schimpanser, krokodiler, sengångare, Galapagossköldpadda, delfiner, sjölejon, akvarium med exotiska fiskar och hajar, stora tankar med olika maneter och något som vi tycker är mycket speciellt, väldens största pingvinarium där man bland annat kan se kungspingvin och åsnepingvin under ett stilla snöande.

Foto: Ewa Sjödin

får också se en enorm cylinder på 400 000 liter vatten med ett brett utbud av färger skapade av ﬁsk och korallrev. Den 29 september kan de som vill anmäla sig att åka dit. Varje gång har vi bokat hotell via den svensk/danska organisatören Benny Kløppel från Danmark. Han har ordnat så att vi bor mycket billigt på ett bra hotell som heter Hotell Teide Mar, information ﬁnns på http://en.teidemarapartments.com. Hotellet är inget lyxhotell, men helt ok. Priser ligger på sju dagar Hotellet.

Är man intresserad av papegojor och parakiter och vill se världens förnämsta samling av olika arter, lära sig mer papegojor och samtidigt träffa fågelhållare från hela världen att utbyta erfarenhet med, då kan jag verkligen rekommendera att åka till Teneriffa i september och deltaga på papegojkonferensen. Mer information om priser, program mm finns på http://www. loroparque-fundacion.org/congreso/en/ För att komma i kontakt med Benny Kløppel, skicka ett e-brev till honom på amazon@parrot.dk eller ring på +45 20 65 47 47 Foto: Ewa Sjödin

Ägarna till Loro Parque äger också vattenparken Siam Park som ligger på södra Teneriﬀa. Vid förra konferensen kunde man åka dit utan kostnad en eftermiddag. I december förra året öppnades Aquarium Poema del Mar i Las Palmas på Gran Canaria, vilket också ägs av ägarna till Loro Parque. Aquarium Poema del Mar är ett innovativt akvarium vilket ryms på 12 500 kvm där man få se 350 olika arter ur vattenytans marina ekosystem, djupa marina ekosystem och olika färskvattenarter. Man 13

Parakiter

Ädla parakiter från Kinas snötäckta bergsmassiv - uppfödning av Kinaparakit (Psittacula derbiana) Fraser 1850 av Mats Wettergren Erfarenheterna i nedanstående artikel härrör från mitten av åttiotalet, dels från vår parakitanläggning utanför Höganäs, dels från vår papegojpark på Madeira, där vi höll ﬂera arter av asiatiska ädelparakiter. Riktigt hårdföra är de kraftiga och skrikiga Kinaparakiterna (Psittacula derbiana). Den drygt femtio cm långa Kinaparakiten är en av de större arterna bland släktet

av asiatiska ädelparakiter (Psittacula spp.). Hanarna i våra två par, hade fjäderdräkten tecknad i grönt, grått, svart och violett. Irisen var gul, övernäbben ljusröd,

undernäbben var mörkgrå. De smala, sprötliknande stjärtfjädrarna sträckte sig drygt tjugofem centimeter ut från fåglarnas bakkroppar. Honorna hade dovare

Riktigt hårdföra är de kraftiga och skrikiga Kinaparakiterna (Psittacula derbiana). Honan t.h., juv. t.v.

Foto Mats Wettergren

färgskala i sin fjäderdräkt, vilken likväl påminde om hanarnas. Honorna saknade hanarnas ljusröda övernäbb och nöjde sig med mörkgrå över- och undernäbb. Kinaparakitens läte är högt och skränigt och kan lätt störa känsliga grannar. Utbredningsområde och biotop Kinaparakiten är utbredd i sydvästra Kina, sydöstra Tibet och i delstaten Arunachal Pradesh i nordöstra Indien. Kinaparakitens hemvist är bergstrakternas svala barr- och poppelskogar, med höga rododendron- och bambusnår ibland ända upp till 4000 meters höjd. Där häckar Kinaparakiterna först i mitten av juni, vilket är förhållandevis sent och beror på klimatet på denna breddgrad och höjden över havet. Snö och kyla är ingen ovanlig företeelse i denna biotop. Fåglarna drar fram i skräniga ﬂockar på jakt efter popplarnas knoppar och barrträdens kottar, vars frön utgör parakiternas huvudföda. Olyckligtvis gör de ofta plundringsräder till låglandets fruktodlingar där ﬂockar upp emot 50 fåglar plundrar odlingar på majs, paddyris och persika. Historik Först år 1850 blev denna vackra ädelparakit importerad till Storbritannien och vetenskapligt dokumenterad av den brittiske zoologen och djursamlaren Louis Fraser. Artens engelska namn är Derbyan parakeet eller Lord Derby´s parakeet, namngiven till minne av Edward Smith Stanley, 13th Earl of Derby. År 1899 fanns två honor i Walter Rotschilds samling av papegojor i Storbritannien. Samtidigt fanns ett par i Berlin Zoo, förmodligen komna från samma import.

Kinaparakiterna har som holkungar hornfärgad näbb som övergår till ljust orange när det blir dags att lämna holken. Foto Mats Wettergren

Först år 1933 blev arten uppfödd i fångenskap av Alfred Ezra i Storbritannien. Kinaparakiten är numera inte direkt vanlig i Europa, men föds upp emellanåt och saluförs sporadiskt. Voljärer Våra Kinaparakiter var till en början inhysta i vår parakitanläggning utanför Höganäs, vilken huvudsakligen var avsedd för våra större australiensiska parakiter. Parakitanläggningens inomhusdel bestod av en fodergång framför tio mindre inomhusvoljärer med varsin utgång, via ﬂuster, till respektive trädgårdsvoljär. Inomhus fanns foder, värme och lysrör med klockströmbrytare. Utomhusvoljärerna var likaså tio till antalet, vardera fyra meter långa, en meter breda och drygt två meter höga. En tredjedel av taket täcktes med korrigerad plast fastspikad på kraftiga reglar. Marken var beströdd med grovt grus. Kinaparakiterna var ﬂitiga gnagare vilket krävde voljärramar i metall och kraftigt voljärnät. Parakitanläggningen var avsedd för åretruntbruk så att parakiterna själva kunde välja om de ville vistas utomhus under dagtid, även på

vintern. Kinaparakiter och större arter av australiensiska parakiter lämpar sig för åretruntvistelse i denna typ av voljäranläggning. Förvisso är Kinaparakiter mycket härdiga och tål kyla, men de ska alltid ha tillgång till ett uppvärmt skyddsutrymme med inomhustemperatur på lägst +6 grader C. Där ska fåglarna vistas under extremt kalla perioder vintertid, men framför allt under långa kalla vinternätter, vilket är av stor vikt. Detta för att förhindra att någon fågel dröjer sig kvar i utomhusvoljären vintertid och hänger upp sig i ett hörn på voljärnätet. Fågeln riskerar då att frysa fast på nätet och biter därefter av sina egna tår för att undkomma sin prekära och olyckliga situation. I våra parakitvoljärer monterade vi stadiga grenar i vardera änden av voljärerna, allt för maximal flygsträcka. Några kvistar av pil eller sälg fick tjänstgöra som sysselsättning s.k. gnagkvistar. Som tidigare nämnts var Kinaparakiterna flitiga gnagare, på några få dagar kunde de lätt splinta upp tjocka trädgrenar med sina kraftiga näbbar. Väl på Madeira höll vi våra Kinaparakiter i en utomhusvoljär 15

på 3 x 2 x 2 meter (L x B x H), byggd av aluminiumprofiler och voljärnät. Sol- och regnskydd var anbringat över en tredjedel av voljärtaket. Voljärgolvet var av betong beströdd med lite sand. Sittpinnar bestod av tjocka grenar av eukalyptus tillsammans med sly av mimosa. Då klimatet på Madeira är så pass gynnsamt, med sommarvärme året runt, behövdes inget skyddshus till fåglarna i papegojparken och definitivt inte till de härdiga Kinaparakiterna. Foder Nypon, rönnbär och tyrolernötter var favoritfoder, utöver fröblandning avsedd för större parakiter, blötlagd och förvälld foderblandning för tamduvor, grodda solrosfrön, vete och mungbönor, majskolvar, äpplen och morötter. Ibland gav vi även alla stora parakiter och papegojor avgnagda grillkycklingben som animaliskt tillskottsfoder, vilket uppskattades av alla. Kalciumblock fanns monterade på insidan av voljärnätet. Häckning Våra Kinaparakiter gav oss årligen 1-2 ungar och föräldrafåglarna valde alltid samma holkmodell, tillverkad av tjocka ohyvlade brädor ca 30x30x60 cm (LxBxH), med ett ingångshål på ca 10 cm i diameter. Gradvis bearbetades holken, med hjälp av fåglarnas kraftiga mejselliknande näbbar, så att ingångshål och tak gnagdes bort med över en tredjedel. Flisorna samlades i holkens botten där honan lade sina två till tre vita ägg. Efter att ha ruvat i ca tjugosex dagar kläcktes ungarna och matades av sina flitiga föräldrar i drygt sju veckor. Uppmatningsfodret bestod av blötlagd, förvälld foderblandning för tamduvor, grodda solrosfrön, vete 16

och mungbönor. Utöver detta ﬁck de franskbröd fuktat med Meritene, kokt morot, äpple och frysta, tinade sockermajskolvar. Kinaparakiter har som holkungar hornfärgad näbb som övergår till

ljust orange när det blir dags att lämna holken. Efterhand mörknar näbben mot gråsvart och liknar då honans mörkgrå näbbfärg. Först efter ett år kan man börja urskilja könsskillnad på ungfåg-

Kinaparakit (Psittacula derbiana) hanen i mitten. Övernäbben är ljusröd, undernäbben mörkgrå.

larna, då unghanarnas övernäbb sakta börjar få sin ljusröda färg, emedan honornas helt mörkgrå näbb består.

Till vänster i bild unge. Till höger sitter honan.

Litteraturhänvisning: Albrecht- Møller, J.L., Papegøjebogen 1-3 Skibby Bøgerne, v/Aage Poulsen, Skibby 1970 Kolar, Kurt, Karl Heinz Spitzer, Exotische Ziervögel: Großsittiche,

Haltung, Verhalten und Zucht. Verlag Eugen Ulmer GmbH & Co., Stuttgart 1982 Low, Rosemary, Parrots Their Care and Breeding. Blandford Press Ltd., Poole, Dorset 1980 Foto Tomas Brosset

Finkar

Uppfödning av rödhuvad papegojamadin (Erythrura psittacea) Gmelin, 1789 av Mats Wettergren För många vänner av tropiska praktﬁnkar är den 12 cm långa rödhuvade papegojamadinen en välbekant, pigg och ofta omskriven liten praktﬁnk. Uppskattad som burfågel i över ett sekel, både för sina attraktiva färger och som tacksam häckfågel.

Rödhuvad papegojamadin tillhör familjen Estrildidae, släktet Erythrura spp. Med sina 13 arter är släktet spridd över tropiska Sydostasien, Filippinerna, på Nya Guinea, Rödhuvad papegojamadin.

i nordöstra Australien och bland Stilla havets avlägsna öar. Varför släktet fått sitt populära släktnamn papegojamadin, beror på de olika arternas fjäderdräkt, vars färger Foto Karl-Erik Tenglin

påminner om färgskalan bland papegojor. Hanen av rödhuvad papegojamadin är gräsgrön med scharlakansröd ansiktsmask vilken sträcker sig från hakan, över kinder, panna och hjässa. Även övergump och övre stjärttäckare är röda. Näbben är svart, fötterna gråbruna och ögonen mörkbruna. Könen liknar varandra och är ganska svåra att könsbestämma, men honan har en mindre, något ljusare röd ansiktsmask och saknar den vuxna hanens enstaka röda fjädrar på den inre vingkanten. Det sägs att hanen även har 1-2 små röda fjädrar kring analöppningen vid undergumpen, men det stämmer inte alltid. Utbredningsområde och biotop Den rödhuvade papegojamadinen är endemisk för den tropiska ögruppen Nya Kaledonien, belägen i Melanesien öster om Australien. Arten föredrar torra biotoper i s.k. regnskugga, såsom busklandskap och öppna gräs- och skogsmarker. I vilt tillstånd består födan av gräsoch ﬁkonfrö, frukt och insekter. Den avlägset belägna ögruppen Nya Kaledonien hyser likaså hornparakiter (Eunymphicus cornutus) och dess lokalform Ouvéaparakiten (Eunymphicus uvaeensis), endemisk för regnskogarna på ön Ouvéa bland Loyautéöarna, vilka är belägna öster om huvudön Grande Terre.

Historik Först år 1877 kom de första rödhuvade papegojamadinerna till Europa, importerade till London i Storbritannien. År 1886 importerades arten till Tyskland. Rödhuvade papegojamadiner blev därefter sporadiskt importerade till Europa, arten fann sig snart tillrätta och häckade lätt i både bur och voljär. I den drygt 120 år gamla danska boken De Tropiske Stuefugle deres

Røgt og Pleje af A. Schrøder, Kjøbenhavn 1896 skriver författaren: ”at denne lille Amandine bliver saa sjelden indført. Hr. Lotterikollektør Silberloh her i Byen har gjentagne Gange faaet dem til at yngle med heldigt Udfald.” Rödhuvade papegojamadiner beskrivs likaså i den svenska boken Våra Tropiska rumsfåglar och några andra av Rudolf Söderberg, Stockholm 1957. Han skriver:

”Som rumsfågel har den rödhuvade papegojamadinen förvärvat ett gott anseende mest på grund av lättheten att få den att häcka.” Redan i början av åttiotalet, då vi var bosatta utanför Höganäs, häckade jag med rödhuvade papegojamadiner, i min samling av praktﬁnkar. F.ö. bestod merparten av mina burfåglar av australiensiska parakiter, allt från kungsparakiter till gräsparakiter.

Ett par rödhuvad papegojamadiner. Hanen närmast i bild har en större och något mörkare röd ansiktsmask i jämförelse med honan.

Voljär I dagsläget håller jag ﬂera arter av papegojamadiner, varav den rödhuvade papegojamadinen häckar i ﬂock i egen inomhusvoljär med måtten 2x1x2 meter (LxBxH). Enligt mina erfarenheter trivs rödhuvade papegojamadiner bäst i inomhusvoljär, i en temperatur som ogärna bör understiga +18 grader C. I en voljär håller sig fåglarna lugna och känner trygghet.

Foto Karl-Erik Tenglin

I bur blir arten lätt stressad och flaxar i panik omkring vid minsta störning. Voljären bör inredas med naturkvistar, björksly, kärvar av vass eller visset elefantgräs (Miscanthus) från trädgården. Rödhuvade papegojamadiner är pigga, fredliga och harmlösa voljärfåglar som gärna delar voljär med andra jämnstora och fredliga arter av praktfinkar. Foder Fodret består av belgisk eller holländsk finkfröblandning av märket OBIE eller KING, även en fröblandning avsedd för siskor av märket BLATTNER. Utöver detta grundfoder ger jag fåglarna torrt äggfoder av märket KING samt dagligen 1 msk/4 fåglar av frusna, tinade fluglarver s.k. PINKIES, av det belgiska märket TOPINSECT. 8-10 levande mjölmaskar fungerar lika bra för samma antal fåglar. Kalcium och mineraler ges i form av produkten MINERALS, tillverkad av belgiska CÉDÉ. Dagligen ger jag fåglarna ca 1 msk/par av grodd finkfröblandning, vilken är uppblandad med en fröblandning avsedd att utfodras i grott tillstånd till kanarier. Den sistnämnda fröblandningen kallas på danska för ”spirefrö”. Vår och sommar ger jag även fåglarna insamlade små kärvar av halvmoget gräsfrö t.ex. vitgröe samt våtarv eller späda maskrosblad som grönfoder. Häckning Fyllda med lite alflisspån i botten pusslar jag in på hög höjd i voljärens inredning små undulatholkar, eller holkar avsedda just för praktfinkar. Mina rödhuvade papegojamadiner bygger omsorgfullt ett bo av kokosfibrer och grönt eller visset prydnadsgräs i sina små holkar, vilka är tillverkade av plywood. Fåglarna verkar föredra 20 cm långa, platta grässtrån som fyller holken och spretar ut från holkens

ingångshål. Båda föräldrafåglarna ruvar 4-6 vita ägg i 13 dagar, honan ruvar ensam nattetid. Ungarna lämnar holken efter ca 3 veckor och föredrar att tillbringa nätterna på kvist i voljären. Ungarna är fullfjädrade med matt grön fjäderdräkt endast med några få otydliga, vinröda fläckar i sin blivande röda ansiktsmask. Övernäbben är mörkgrå, undernäbben gulaktig. I ungarnas näbbvinklar lyser ännu små turkosblå näbbpapiller, vilka tidigare hjälpt föräldrarna att hitta ungarnas vidöppna näbbar under uppmatning av sin avkomma i holkens dunkel. Då rödhuvade papegojamadiner är fredliga till kynnet kan ungfåglar gå kvar i voljären utan problem då föräldrafåglarna påbörjar sin nästa kull. Ta aldrig ut fler kullar än 2-3 per år av föräldrafåglarna. Mina rödhuvade papegojamadiner skänker mig årligen runt 10 ungar i 2-3 kullar, lika många ungar ger mina trefärgade papegojamadiner (Erythrura tricolor). Trefärgade papegojamadiner, eller Forbes papegojamadin som de tidigare kallades, skrev jag om i en uppfödningsartikel i Fågelhobby nr. 8 år 2011. Utöver dessa arter av papegojamadiner håller jag även Peales papegojamadin (Erythrura pealii) m.fl., dock inte i samma voljär.

Litteraturhänvisning: De Tropiske Stuefugle deres Røgt og Pleje, A. Schrøder, Kjøbenhavn 1896 Våra Tropiska rumsfåglar och några andra, Rudolf Söderberg, Albert Bonniers Förlag AB Stockholm 1957 Prachtfinken Ihre Haltung und Pflege, Horst Bielfeld, Verlag Eugen Ulmer Stuttgart 1973 Prachtfinken Vögel von drei Kontinenten, Dr. sc. Frans Robiller, Verlag J. Neumann-Neudamm, Berlin 1978 21

Hönsfåglar

Fasaner en uppskattad fågelgrupp inom hobbyn av Jan Högberg, UFH

Vad omfattar egentligen en fågelhobby? Frågan kan vara relevant, precis som svaret, nämligen fåglar. Nu ﬁnns det en hel mängd specialintressen, från alla olika fåglar till enstaka arter. I en hobbytidning, som Fågelhobby, håller man sig till den kategori, som tidigare kallades ”burfåglar”. En nog så stor och artomfattande kategori.

Under åren har detta artomfång ökat, samtidigt med att kunskapen om fåglarna, inte minst gällande foderstat, ekologi, etologi och utrymmeskrav, också ökat. Visst Guldfasan.

kan ibland lite konservativa vindar blåsa. En del tycker kanske att man då skall hålla sig till ”småﬁnkar” och papegojor. Oerhört många av oss har dock ett mycket stort och

brett fågelintresse och vi vill då såväl lära oss om, som hålla arter utanför den ramen. Egentligen har det nog varit så genom alla år. Och jag blickar nu 60 år bakåt i tiden. Foto Andreas Lischka

Diamantfasan.

Många ”fågelgubbar” jag besökt, såväl inom som utanför Sveriges gränser, höll bland de traditionella arterna också rasduvor i duvslag, såväl vanliga som ovanliga fasaner i voljärer, olika hönsraser och simfågelarter i hägn. De senare med prydliga dammar. Därför känner jag att det är viktigt att någon gång ibland ha med artiklar om dessa fågelarter. På ett sätt för att också göra namnet Fågelhobby rättvisa. Vill man veta mer om dessa fågelarter, ja, då får man söka sig till aktuell specialförening. Även om jag i deras facktidningar ibland har sett artiklar om ﬁnkar och papegojor.......

Foto Vinson Tan

Silverfasan.

Foto B. Mehran, pixabay

Naturjuveler Att kalla fasaner för juveler i naturen är inte helt fel. Förutom att de är oerhört vackra och på många sätt imponerar ﬁnns där namn som guldfasan, silverfasan och diamantfasan. Den fasan som först fördes till Europa, vilket skedde på 1200-talet, kom från ett område mellan Svarta och Kaspiska havet, som heter Kaukasus. I ett av dåvarande länderna där, Kolchis med ﬂoden Phasis, hittar vi dels förklaringen till denna ädelfasans vetenskapliga namn, Phasianus c. colchicus, dels härkomsten till namnet fasan. Eftersom det var greker som förde den till sitt hemland kallades den på grekiska för fågeln från Phasis, phasanornis som gav det vetenskapliga namnet för fasan, phasianus. Redan vid 1200-talets mitt fanns den spridd på olika håll i Tyskland. Ringfasanen från Kina, Phasianus c. 23

Jaktfasan, tupp.

torquatus, kom sedan till Europa och Sverige. Här gjordes ﬂera misslyckade inplanteringsförsök av bl.a. kungligheter. Småningom anlades fasanerier under senare delen av 1800-talet och förutsättningar Satyrtragopan.

Foto Jan Temmel

skapades därmed för den stam av fasaner, vi idag har och delar med övriga Europa. Jaktfasaner, som våra vilda fasaner kallas idag, är blandningar av ovanstående och ytterligare ett par andra fasaner.

Släkten I voljärer hittar vi många olika fasansläkten som tragopaner, glansfasaner, öronfasaner (där könen till skillnad från de andra fasanerna är lika). Så har vi släktet Lophura med silverfasanen och de mest kända och allra vanligaste arterna, guldfasanen Chrysolophus pictus och diamantfasanen/Lady Amherstfasanen C. amherstiae. Likt alla andra fasaner, med undantag för den 1936 upptäckta afrikanska kongopåfågeln, kommer de från Östasien. Guldfasanen kom till Europa under 1700-talet medan diamantfasanen kom 1830. Den engelske konsuln Lord Amhersts fru ﬁck 1828 två stycken diamantfasantuppar, som hon under två år vårdade väl under sin tid i Indien. Detta resulterade i att arten till hennes ära döptes till Lady Amherstfasaner. De togs med till England 1830, men dog strax efter ankomsten. Det dröjde till 1869 innan ytterligare sex Lady Amherstfasaner kom till England. Det var dessvärre fem tuppar och en höna. Här började Foto Christer Larsson

korsningsaveln mellan guld- och diamantfasanerna. Seriöst arbetande uppfödare har lyckats renavla de båda arterna även om mycket arbete återstår. Köp alltid fasaner från uppfödare och titta på föräldradjuren. Bortsett från de kända mutationerna är alla avvikelser, från nominatformens färg och karaktäristiska lyster, korsningar. Klara indikationer på korsningar är hos guldfasantupparna att intensiteten i kragens färg blivit mer dunkel, huvudet är ljusare, den vackra bröstfärgen ser ”urtvättad” ut. Tupparna precis som hönorna blir kraftigare. Hönorna får dessutom en mer askgrå bottenfärg. Diamantfasantupparna får en röd ton vid låren med dragning åt buken och kragen blir inte ren i färgen. Temmincks tragopan, äldre tupp.

De blir också precis som hönorna mindre. Hönorna får även en mer varm bottenfärg. Diamantfasantupparnas stjärtfjädrar är tvärrandiga medan guldfasanstupparnas är spotted. Äldre guldfasanhönor kan värpa upp mot 40 ägg per säsong. Hönor av båda arterna är mycket duktiga ruvare. För att inte avslöja sitt rede genom luktspår ruvar de troligtvis hela perioden utan att lämna boet ur sikte. Efter generationer med voljärhäckning har detta ändrats något och författarens erfarenheter från dessa uppfödningar är att hönorna med längre intervaller går upp för att äta, dricka och göra ifrån sig. Kycklingarna klarar sig genom gulesäcken utan mat 1-11⁄2 Foto Jan Högberg

dygn. Om de erbjuds mat inom den tiden ﬁnns risk för diarré. För tidig avelsstart ger oftast sämre resultat. Start vid andra levnadsåret förefaller vara bäst. Några fasaner, måste jag erkänna, beundrar jag särskilt. Om min fru och jag har besökt uppfödare, där det ﬁnns ungfåglar av dessa arter till salu, har min fru försiktigt tagit hand om min plånbok när hon ser ett speciellt lyster i mina ögon. Jag får nog åka ensam nästa gång. Vilka är då dessa attraktiva arter? Jo, satyrtragopan, Temmincks tragopan och den vi kallar glansfasan (Himalayamonal eller himalayaglansfasan). Den sist nämnda är Nepals nationalfågel.

Temmincks tragopan, yngre tupp..

Foto Jan Högberg

Voljärer Fasaner skall hållas i voljärer. För information om vilka krav som ställs på fasanvoljärernas storlek kontakta Jordbruksverket. Om man har flera voljärer i rad skall det vara en sockel på 60 cm mellan voljärerna så att tupparna inte ser varandra. Voljärhöjden bör vara minst 2 meter och bestå av ett undertak av t.ex. plastnät, ett ordentligt mellanrum och sedan ett övertak av metallnät. Detta för att inte fasanerna skall skada sig om de plötsligt blir rädda och med kraft flyger rakt upp. Samma konstruktion gäller även vaktlar. En kortsida samt en tredjedel av sidor och tak skall vara täckta för att fasanerna skall vara skyddade mot väder och vind och även ha en ”privat zon”. Kraftiga grenar skall placeras ganska högt. Dessa kan fasanerna flyga upp till och använda som sovplatser, eller hönorna utnyttja för att skydda sig Glansfasan tupp. Foto Christer Larsson

Blå påfågeltupp spelar. Bilden tagen på Sri Lanka. Foto Christer Larsson

mot alltför intensiv uppvaktning. Voljärerna skall också vara rikligt planterade för att bl.a. ge hönorna möjlighet att ﬁnna bra boplatser. För att skydda växternas rötter kan större stenar placeras bland växterna. Underlaget i voljärerna kan vara grus för att även kunna vara dränerande. Öppna platser skall ﬁnnas där fasanerna också kan ha sandbad. Påfåglar Den blå påfågeln, som också tillhör familjen Phasianidae med släktet Pavo, är den vanligaste av de två arterna av påfåglar. Ibland kan man få se vita, som nästan har lite drag av aristokrati över sig, samt svartvingade påfåglar. Det är mutationsformer av den blå. Ovanligare är den andra arten, den gröna 26

Vit påfågeltupp uppvaktar.

påfågeln. Påfåglar hålls i huvudsak fritt på gårdar, tomter, parker och i zoologiska trädgårdar. De låter höra sig ordentligt och är därmed inte Gröna påfåglar, hönor.

Foto Pixabay

lämpliga hobbyfåglar i tätbebyggda områden. Påfåglarna lägger omkring 10-15 ägg, som ruvas en månad. Hönorna är duktiga omhänder-

tagande mödrar, medan tupparna inte drar sig för att ﬂyga iväg på en sväng i omgivningarna. Ibland kan det bli lite väl långa svängar. I prakt Foto Jan Högberg

är påfågeltupparna makalöst vackra och imponerande med sina mer än en meter långa stjärtfjädrar. Att se dem ﬂyga, helst vilt i Indien!!, är en riktig upplevelse. Hur ser dessa fåglars matsedel ut? Den skall omfatta olika spannmåls-

sorter, grönt, rotfrukter, maskar, insekter, vitaminer-mineraler kan mixas med fasanpellets och även kalkonpellets. Pellets ﬁnns för avel, vila och även i granulat som startfoder till kycklingar. Vissa fasanarter är mer krävande på fodersidan, och då inte minst deras kycklingar.

Vild blå påfågel, hönor. Bilden tagen på Sri Lanka.

Om det av olika anledningar blir aktuellt att ordna med ruvning av fasanägg i maskin, är det bäst att i tid skaﬀa ordentlig information om ruvningstemperatur, fuktighet, ruvningstid, lämpligt kycklingfoder och dito fostermor, beroende på vilken art det handlar om. Foto Christer Larsson

Blå påfågel i närbild.

Foto Jan Högberg

��

www.melorm.dk

Tørringvej 62 • Ildved • 7300 Jelling • tel: +45 22 64 52 51 29

Uppfödare Dessa annonser är endast avsedda för presentation av hobbyverksamhet. Kontakta oss: annons@fagelhobby.nu Obs! För att annonsera under rubriken uppfödare kräver Jordbruksverket att man har Cites-dokument på samtliga Cites-A fåglar.

Annonspriser

Modul 58x32mm 460:- utan bild Modul 58x65mm 740:- med bild

Edsrosens Papegojor

Hulegårdens Papegojor

Uppfödning av Gulpannad Amason

Uppfödning av Aror & Amasonpapegojor

www.papegojsidan.se Ulf Zakariasson • tel. 0703-34 78 75

www.hulegarden.se Mats Åkerman • hulegarden@telia.com

Undulathuset

Papegojboet

Uppfödning av Japanese Hagoromo

Amasonpapegojornas hemvist

Bengt Persson • tel. 0761-455 127

www.papegojboet.se Jan Svenberg • tel. 0730-54 96 76

Ledig Annonsplats kontakta: annons@fagelhobby.nu format: 58x65mm Pris: 740:6 nr. á 124:-

Björn Johansson

www.bjornjohansson.dinstudio.se Tel.08-560 428 84

Posttidning B Fågelhobby Co/ IT Graﬁska Orrekulla industrigata 36 425 36 Hisings-kärra

��

• Leverans 1-2 dagar • Frakt 69 kr / fraktfritt • Sortiment för fåglar och andra husdjur Ange rabattkod: fågelhobby i kassan på ZooSajten så får du 10% rabatt på första köpet! (Obs! gäller endast varor till ordinarie pris.) Besök oss! Även lageravhämtning, vi finns mellan Malmö, Svedala och Trelleborg.

��

Betalningsalternativ:

• Faktura 14 dagar • Kortbetalning • Direktbetalning Swedbank • Dela upp betalningen

��