Page 1

ÅRSREDOVISN I NG

2005


TILL ÄGARNA

Bolagsstämma: Expanda AB (publ) håller årsstämma onsdagen den 26:e april 2006 kl. 17.00 i Lammhult. RÄTT ATT DELTAGA I STÄMMAN

För att få deltaga i stämman måste aktieägare dels vara registrerad i den av VPC AB förda aktieboken som upprättas den 20 april 2006, dels anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman till bolaget senast den 21 april 2006. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Detta innebär att aktieägare i god tid måste meddela bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna att omregistrering skall ske. ANMÄLAN

Anmälan om deltagande i årsstämman kan göras till Expanda senast fredagen den 21 april 2006 kl. 16.00. NOMINERINGSKOMMITTÉ

Vid ordinarie bolagsstämma 2005 utsågs en nomineringskommitté att förbereda styrelsevalet 2006. Kommittén består av Anders Hultman, Växjö (sammankallande), Gunnar Lindberg, Stockholm, Johan Sjöberg, Stockaryd och Erik Sjöström, Stockholm. Kommitténs förslag presenteras i kallelsen till stämman. INFORMATION

Expanda AB (publ) publicerar under 2006 följande ekonomiska information: • Bokslutskommuniké den 27 februari • Årsredovisning under vecka 13 • Delårsrapport för perioden januari – mars den 26 april • Delårsrapport för perioden januari – juni den 16 augusti • Delårsrapport för perioden januari – september den 24 oktober Årsredovisningen sänds till alla VPC-registrerade aktieägare och kan även beställas på vår hemsida. Delårsrapporterna publiceras på vår hemsida och kan även beställas direkt från vårt kontor. FÖRSLAG TILL UTDELNING

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning med 1,00 kr per aktie. Avstämningsdag är tisdagen den 2 maj 2006. Utbetalningsdag är fredagen den 5 maj 2006. ADRESS

Expanda AB Box 75 360 30 Lammhult Telefon 0472-26 96 70 Telefax 0472-26 96 73 E-post info@expanda.se Hemsida www.expanda.se


2 6 9 12 16 18 22 26 30 34 39 41 42 43 44 46 47 52 64 65 67 68 70 73 74

Till ägarna Affärsidé, mål & strategi VD kommentar Expandaaktien Förvärv & avyttringar Lammhults Scandinavian Eyewear BCI & Eurobib Voice Abstracta Förvaltningsberättelse Resultaträkning koncernen Balansräkning koncernen Kassaflödesanalys koncernen Resultat- och balansräkning moderbolaget Kassaflödesanalys moderbolaget Redovisningsprinciper Övriga noter Revisionsberättelse Nyckeltal och definitioner Styrelsens arbete Styrelse VD dotterbolag & Expanda Postskriptum om Design Adresser

3


Nu har det vänt uppåt. Våra bolag växer och våra satsningar biter. Vi är klara med vårt struktur- och rationaliseringsarbete, och våra resurser kan nu helt koncentreras på tillväxt i en uppåtgående marknad. Våra finanser ger också utrymme för kompletterande förvärv. Vi kan inte komma till någon annan slutsats än att vi skall ha några goda år framför oss. Marcus Larsson, VD Expanda Design Group

5


AFFÄRSIDÉ, MÅL & STRATEGI

AFFÄRSIDÉ

Expandas affärsidé är att utveckla och långsiktigt äga en grupp av företag med huvudsaklig inriktning mot produkter med tydligt inslag av design, starka varumärken och god exportpotential. Design management skall utgöra ett centralt begrepp i den verksamhet som bedrivs i koncernen. MÅL

Expandas övergripande mål är att bygga en stabil, långsiktigt inriktad koncern som ger en god total avkastning, bestående av värdetillväxt och utdelning, för aktieägarna. Expandas finansiella mål för perioden 2005–2007 är att: • genom organisk tillväxt nå en volymökning på 10–15 procent per år, • rörelsemarginalen skall uppgå till minst 10 procent, • avkastningen på sysselsatt kapital skall uppgå till minst 15 procent, • skuldsättningsgraden skall vara i intervallet 0,7–1,0, • soliditeten skall uppgå till lägst 40 procent, • utdelningsandelen, med beaktande av koncernens långsiktiga kapitalbehov, skall uppgå till ca 30 procent av vinsten efter skatt. STRATEGI

Genom ett långsiktigt och aktivt ägande skall Expanda främja tillväxt och lönsamhet för de i koncernen ingående bolagen. Möjligheter till samverkan mellan företagen i koncernen skall tillvaratas. Expanda skall med stor hänsyn till miljömässiga aspekter utveckla, tillverka och marknadsföra säkra och kvalitativt fullvärdiga produkter som svarar upp emot marknadens krav samt verka för att skapa en god arbetsmiljö och personligt utvecklande arbetsuppgifter för anställda inom koncernen. Långsiktig tillväxt under lönsamhet skall uppnås genom att fokusera på produkter med tydligt designinslag, starka varumärken och god exportpotential. DESIGNINSLAG

Bolagens produkter skall präglas av formgivning och design utformad av såväl interna som externa formgivare. Huvudinriktningen är kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror för offentliga miljöer, hem och kontor. Design och formgivning skall vara styrande vid framtagandet av produkter i koordination med andra nödvändiga faktorer såsom exempelvis produktionsbarhet, funktionalitet, kvalitet, miljö och pris. STARKA VARUMÄRKEN

Varje bolag skall inneha eller bygga upp en konsekvent företagsidentitet som genomgående skall användas vid kommunikation både internt och externt. Bolagens produkter skall på samma sätt omgärdas av varunamn/ varumärken att användas i all kommunikation och marknadsföring. Möjligheter till gemensam exponering av produkter och varumärken inom koncernen samt utnyttjande av redan befintliga distributionskanaler skall tillvaratas. GOD EXPORTPOTENTIAL

Bolagens produkter skall marknadsföras i egen regi – till skillnad från legoprodukter. Bolagen skall ha en stark marknadsställning på hemmamarknaden som bas för exportsatsningar. Produkterna skall vara internationella eller möjliga att anpassa till en alltmer global marknad. Marknadskanalerna kan variera beroende på produkttyp och marknadens storlek. Företagen inom koncernen skall i så stor utsträckning som möjligt dra fördel av den kompetens och erfarenhet som byggts upp i de i koncernen ingående dotterbolagen samt i moderbolaget. Kunskapsöverföring avseende marknadsföring, distribution och försäljning på export skall utgöra en central del i Expandas strategiska inriktning. TILLVÄXTSTRATEGI

Bolagen skall sträva efter en organisk tillväxt på 10–15 procent per år. Härutöver skall tillväxt ske genom förvärv av designföretag. Förvärv skall ske av bolag som passar in i Expandas strategiska inriktning och där Expanda kan bidra med erfarenhet, kompetens och finansiering. Förvärv kan antingen ske i befintliga bolag, när produktområde och storlek stämmer, eller av nya bolag parallellt med befintliga. Företagsförvärv kan avse inte bara svenska utan även nordiska bolag och skall utgöra en naturlig del av Expandas expansionsstrategi.

6

Vi skall uppträda med innovativa produkter med tydligt designinslag på världsmarknaden.


VD KOMMENTAR VD Marcus Larsson

TILLVÄXTSATSNINGAR PÅ EN VÄXANDE MARKNAD

Under andra halvåret 2005 har det skett en markant förbättring av marknadsklimatet. Samtliga våra bolag uppvisar kraftiga ökningar i orderingången, och för vissa av våra bolag var årets sista kvartal det bästa någonsin. Vår plan när året inleddes var att öka satsningarna på tillväxt, och under det första halvåret var dessa satsningar 14 procent högre än föregående år, medan försäljningen ökade med 4 procent. En sådan relation mellan satsningar och faktisk tillväxt kan accepteras under en kortare tid, och är ibland nödvändig, men redan under 2006 förväntar vi oss en relation, där försäljningen växer mer än våra satsningar på produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Den markanta förbättringen av efterfrågan, som upplevdes under årets senare del beräknas fortsätta, och i beaktande av tidigare konjunkturcykler, kan vi inte komma till någon annan slutsats än att vi skall ha några goda år framför oss. RESULTATUTVECKLING OCH RESULTATAMBITIONER

Expandas nettoomsättning var cirka 5 procent högre än föregående år, medan resultatet efter finansiella poster var högre än under fjolåret, om avvecklingskostnader för Atran exkluderas. Beslut om att avveckla Atran fattades under hösten, och avvecklingen belastar 2005 års rörelseresultat med en engångskostnad, som uppgår till 5,9 mkr. Som tidigare beskrivits har också de ökade satsningarna på tillväxt belastat resultatet på kort sikt men utgör samtidigt en förutsättning för att nå våra vinstmål på längre sikt. Vår soliditet och vår vinst- och kassaflödesutveckling medger, förutom fortsatta satsningar på organisk tillväxt, även kompletterande förvärv. Under året inleddes diskussioner med Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. Schulz är marknadsledare på biblioteksprojekt i Tyskland, och då Tyskland i princip varit den enda vita fläcken på kartan för koncernens biblioteksverksamhet, bedömde vi Schulz som det ideala komplementet. I januari 2006 undertecknades avtal, innebärande att Expanda förvärvade 100 procent av aktierna i Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. (Affären beskrivs mera detaljerat under rubriken ”Förvärv och avyttringar”, sidan 16). Vår ambition är att komplettera organisk tillväxt med förvärv när rätt tillfälle uppstår. Förvärven skall passa in i vår befintliga struktur, och vi skall endast köpa företag som är lönsamma och som omedelbart bidrar positivt till våra nyckeltal. EXPANDA-AKTIEN

Under året började marknadsanalytikerna förändra sin riskbedömning av Expanda från hög till låg. Det arbete som bedrivits har syftat till just detta: Att reducera den finansiella risken genom att fokusera på skuldsättningsgrad och kassaflöden och att reducera rörelserisken genom att avveckla/avyttra ej lönsamma delar, samtidigt som kärnföretagen reducerar sin egenproduktion och fokuserar på det som är det väsentliga i vår affärsidé: Design, produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Detta arbete har borgat för att aktieutdelningen kunnat återupptagas, och vår ambition är att kunna öka utdelningen kontinuerligt under kommande år. Detta skall kunna ske utan att koncernens tillväxtmöjligheter begränsas. Under 2004 steg Expanda-aktien med nästan 50 procent. Uppgången 2005 stannade vid cirka 11 procent (OMX S 30 + 29,4 procent). Soliditet, likviditet och omsättning har fortsatt att förbättras, men marknadens aktörer har sannolikt förväntat sig en snabbare vinstförbättring än vad vi mäktat med. I detta sammanhang är det viktigt att betona, att vi ligger sent i konjunkturcykeln, och att vi anser oss bara vara i början av en längre uppgångsfas.

9


GLOBAL NÄRVARO

För att sälja globalt måste vi köpa in globalt. Detta är i dag en sanning inom koncernen. Under året har vi tillbringat mycket tid på inköpsresor i Östeuropa och Fjärran Östern. I dag har de flesta av våra företag etablerade affärsrelationer i dessa regioner, och vi ser hur en ständigt ökande del av våra inköp kommer allt längre bortifrån. Vår ambition är att vara internationellt konkurrenskraftiga. En förutsättning är att vi ej har några kostnadsnackdelar visavi våra konkurrenter, och den andra är att vi hela tiden utvecklar nya produkter, som upplevs ha ett värde som motiverar ett givet pris. Om vi kontinuerligt förbättrar våra inköpspriser, skapar vi medel som kan användas till utveckling av våra verksamheter. När vi växer, växer också de förädlingsmoment som vi beslutat oss för att ha kvar i egen regi. Scandinavian Eyewear´s flytt av produktion till underleverantör i Kina har varit en förutsättning för den tillväxt som nu sker, och som leder till nyanställningar på design- och marknadsavdelningarna. Lammhults köp av verktyg och mekaniska komponenter i Asien har lett till ökad konkurrenskraft och ökad försäljning, vilket inneburit behov av nyanställningar inom sömnad och tapetsering i Lammhult. Exemplen kan göras många, och vi är övertygade om, att den bästa trygghet vi kan ge våra aktieägare och anställda är att hela tiden försöka ligga steget före, när det gäller att ta vara på de möjligheter som uppstår, när världen blir alltmer öppen. VÅRA FÖRVÄNTNINGAR FRAMÖVER

Vi har stärkts i vår tro att kunna nå samtliga våra finansiella mål under målperioden som sträcker sig fram t o m 2007. Målen lyder: Organisk tillväxt: 10 – 15 % per år Rörelsemarginal: Minst 10 % Avkastning på eget kapital: Minst 15 % Soliditet: Lägst 40 % Skuldsättningsgrad: Intervallet 0,7 – 1,0 Utdelning: Ca 30 % av vinsten efter skatt

Marcus Larsson

Koncernen

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

741,1 45,2 6,1 463,4 11,0 52,6 581

697,8 19,4 2,8 531,9 4,4 20,9 512

626,4 1,1 0,2 479,9 0,5 12,1 459

613,1 36,3 5,9 453,7 8,1 12,0 373

642,5 34,2 5,3 445,2 7,9 16,1 342

Från och med 2005 tillämpar Expanda IFRS. Jämförelseåret 2004 har omräknats i enlighet med IFRS.

10


EXPANDAAKTIEN

AKTIEFAKTA

Expandas B-aktie noteras sedan 1997-06-25 på Stockholmsbörsens O-lista, fram till 1999-06-06 under den tidigare firman R-vik Industrigrupp AB. En börspost omfattar 400 aktier. Vid utgången av 2005 uppgick Expandas aktiekapital till 84 481 040 kr, fördelat på 1 103 798 A-aktier med vardera 10 röster och 7 344 306 B-aktier med vardera 1 röst. Det nominella värdet är tio kronor per aktie. Under 2005 steg aktiekursen med 11 procent från 43,80 kr till 48,60 kr. Högsta betalkurs under året var 51,50 kronor (46,50) och lägsta betalkurs var 37,50 kronor (27,00). Aktiens likviditet har förbättrats under 2005. Handel har skett 96 procent (91) av samtliga börsdagar under 2005. Totalt har under året omsatts aktier till ett värde av 105 mkr (77). Det totala börsvärdet uppgick till 411 mkr (370) vid det senaste årsskiftet.

AKTIEDATA

2001

2002

2003

2004

2005

Antal aktier vid årets slut, tusental Teckningsoptioner, tusental Antal aktier vid årets slut inkl optioner, tusental Genomsnittligt antal aktier inkl optioner, tusental

8 448 120 8 568 8 503

8 448 0 8 448 8 508

8 448 0 8 448 8 448

8 448 0 8 448 8 448

8 448 0 8 448 8 448

Resultat per aktie före utspädning, kr Resultat per aktie efter utspädning, kr Kassaflöde per aktie, kr Eget kapital per aktie före utspädning, kr Eget kapital per aktie efter utspädning, kr

4,05 4,00 1,76 32,52 32,06

0,74 0,74 3,70 30,85 30,85

-1,21 -1,21 5,06 28,61 28,61

2,50 2,50 4,79 31,15 31,15

2,39 2,39 5,06 33,21 33,21

Börskurs vid årets slut, kr Lämnad/föreslagen utdelning per aktie, kr P/E-tal

39,90 1,50 10

28,10 1,00 38

29,60 0,00 -24

43,80 0,50 18

48,60 1,00 20

123 3,8 37

91 3,6 135

103 0,0 0

141 1,1 20

146 2,1 42

Börskurs/eget kapital, % Direktavkastning, % Utdelningsandel, %

Från och med 2005 tillämpar Expanda IFRS. Jämförelseåret 2004 har omräknats i enlighet med IFRS.

AKTIESLAG

A-aktier B-aktier

12

Antal aktier

Antal röster

Andel av aktiekap (%)

Andel av röster (%)

1 103 798 7 344 306 8 448 104

11 037 980 7 344 306 18 382 286

13,1 86,9 100,0

60,0 40,0 100,0


AKTIEKAPITALETS UTVECKLING, KR

Förändring av aktiekapitalet

År

Händelse

1997 1997 1997 1999 2001

Bolagsbildning 500 000 Nyemission 80 223 330 Nyemission 2 457 710 120 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier Nyemission 1 300 000

Totalt aktiekapital 500 000 80 723 330 83 181 040 84 481 040

AKTIERNAS FÖRDELNING 2005-12-31

Aktieinnehav, st

Antal aktieägare

Andel ägare i %

1 – 500 501 – 1 000 1 001 – 2 000 2 001 – 5 000 5 001 – 10 000 10 001 – 50 000 50 001 – Totalt

2 135 421 222 143 52 51 20 3 044

70,1 13,8 7,3 4,7 1,7 1,7 0,7 100,0

Antal A-aktier

Antal B-aktier

Andel av aktiekap (%)

Andel av röster (%)

367 570 229 549 107 600 104 249 0 78 600 57 600 0 50 300 0 995 468 108 330 1 103 798

1 074 000 121 000 95 500 57 600 898 607 8 000 64 850 610 000 20 500 464 900 3 414 957 3 929 349 7 344 306

17,1 4,1 2,4 1,9 10,6 1,0 1,4 7,2 0,8 5,5 52,2 47,8 100,0

25,8 13,1 6,4 6,0 4,9 4,3 3,5 3,3 2,8 2,5 72,7 27,3 100,0

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2005-12-31

Scapa Capital AB Fredriksson, Jerry och Inga med bolag Sjöberg, Stig och Ann-Louise Johansson, Tage med bolag Skandia Livförsäkrings AB Sandelius, Nils-Gunnar med bolag Sjöberg, Harriet LF Småbolagsfond Sjöberg, Johan Odin Förvaltning Summa 10 största ägare Övriga Totalt

Ovanstående avser Expandas ägare enligt aktiebok per 2005-12-31. Det totala antalet aktieägare i Expanda var vid årsskiftet 3 044 (3 327). Utländska ägare svarade för 7,8 procent (3,0) av kapitalet och 3,6 procent (1,4) av rösterna. Institutionella ägare svarade för 32,0 procent (25,0) av kapitalet och 14,7 procent (11,3) av rösterna. De tio största ägarna svarade för 52,2 procent (47,3) av kapitalet och 72,7 procent (72,4) av rösterna.

13


BÖRSDIAGRAM EXPANDA 2005

Afv Generalindex

Expanda B

Antal omsatta aktier i 1000-tal per vecka © Ecovision

60

55

50

45 200

40

150 100

35

50 30

0

jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

Expandas aktiekurs steg med 11% under 2005. Under samma period steg Afv Generalindex med 31%. Omsättningen i Expanda aktien ökade med 36% under 2005, medan Stockholmsbörsens omsättning ökade med 11%.

BÖRSDIAGRAM EXPANDA 2001– 2005

Afv Generalindex

Expanda B

Antal omsatta aktier i 1000-tal per månad © Ecovision

60 55 50 45 40 35 30

500

25

400 300

20

200 15

100

10

0

2001

2002

2003

2004

2005

Expandas aktiekurs har sjunkit med 10% sedan 2000-12-31, men aktiekursen har mer än fördubblats sedan halvårsskiftet 2003. 14


FÖRVÄRV & AVYTTRINGAR / AVVECKLINGAR

FÖRVÄRV

Expanda är via dotterbolagen Eurobib och BCI en av världens största aktörer när det gäller inredningar till bibliotek. Företagen projekterar och levererar utrustning till bibliotek över hela världen och har dessutom väl fungerande eftermarknadslösningar, som förser bibliotek med tillbehörsprodukter. Eftermarknadssortimentet förnyas löpande för att tillgodose de nya krav och möjligheter, som uppstår när biblioteken utvecklas till att bli mer av kulturhus och mötesplatser. Stärkta av den positiva utvecklingen efter förvärvet av danska BCI under 2002 har vi under en längre tid sonderat möjligheter till ytterligare förvärv inom denna expansiva sektor. Under större delen av det gångna året har diskussioner förts med Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. Schulz firade sitt 50-årsjubileum under 2005 och är marknadsledare i Tyskland avseende inredningar till bibliotek. Omsättningen har under senare år pendlat mellan 70–90 mkr, och vinstmarginalen före skatt har legat runt 10 procent. Den tyska marknaden utgör huvuddelen av försäljningen, men löpande export sker även till andra tysktalande länder samt till BeNeLux-området. Schulz ligger i staden Speyer vid Rhen i närheten av Heidelberg och är familjeägt. Företaget har 35 anställda och är ett renodlat kunskaps- och projekteringsföretag utan egen produktion. Diskussionerna syftande till förvärv av Schulz slutfördes i december 2005, och parterna undertecknade köpeavtal i början av 2006, innebärande att Expanda förvärvar 100 procent av aktierna per 2006-01-01. Förvärvet är industriellt riktigt, då den tyska marknaden tills nu i stort sett varit en vit fläck på kartan för vår biblioteksverksamhet. Vi blir nu marknadsledande på projektsidan, samtidigt som vi avser att integrera våra direktmarknadslösningar även under Schulz varumärke. Schulz har fram tills nu enbart varit verksamt inom projektsektorn. Avsikten är också att flytta vårt lager för den centraleuropeiska marknaden från Belgien till Speyer. Speyer är idealiskt som logistiskt center, då det ligger i mitten av Centraleuropa och har utmärkta väg- och flygförbindelser. AVYTTRING/AVVECKLING

Under året beslutades att Atran AB skulle avvecklas/avyttras. Atran har under flera år genererat förluster, och det omfattande strukturarbete som bedrivits för att komma till rätta med problemen har ej varit tillräckligt för att vända utvecklingen. Avvecklingen belastar 2005 års resultat med en engångskostnad som uppgår till 5,9 mkr, och avvecklingen/ avyttringen skall vara slutförd senast 2006-03-31. Även om resultatutvecklingen utgjort huvudskälet till avvecklingsbeslutet, så har även det faktum att Atran inte passat in i Expandas affärsidé haft betydelse. Atran förvärvades under den period då koncernen framför allt var verksam som underleverantör till verkstadssektorn och några synergier med övriga koncernbolag existerar inte.

16


FÖRETAGSPRESENTATIONER


28


LAMMHULTS VD Claes Brechensbauer

VERKSAMHET OCH PRODUKTER

Lammhults affärsidé är att utveckla och marknadsföra funktionella möbler med internationell design för företag och organisationer med höga krav på kvalitet och miljö. Detta görs i samarbete med några av Skandinaviens yppersta formgivare. Produkterna som tas fram skall kännetecknas av elegans, ekonomi och miljö. Dessa ledstjärnor gör att möblerna tål såväl ögats som kroppens slitage och gör kunderna nöjda med sin möbelinvestering under en lång tidsperiod. Ett stort antal av Lammhults produkter har belönats med designpriser i såväl Sverige som utlandet. Större företag köper primärt nya möbler i samband med flytt, vid ny- och ombyggnation, eller när man vill belöna sig efter några goda år av expansion. I en ”övervintringsstrategi” är inköpen betydligt lägre. Detta mönster ger stora svängningar under en konjunkturcykel. Lammhults försöker parera kasten i efterfrågan genom närvaro på många marknader och genom försäljning till den offentliga sektorn. MARKNADSÖVERSIKT

IMPRINT DESIGN JOHANNES FOERSOM & PETER HIORT-LORENZEN

Konjunkturen för Lammhults produkter var under 2005 svag inledningsvis, men har successivt förbättrats de senaste sex månaderna. Orderingången har ökat avsevärt och är nu uppe på samma nivåer som före lågkonjunkturen, men stora variationer kan förekomma från marknad till marknad. Ett uppdämt behov på den svenska marknaden har lett till en rejäl försäljningsökning. Vi bedömer att vi tagit marknadsandelar. De närliggande marknaderna Norge och Danmark har också haft en mycket positiv utveckling under året, delvis genom att säljbefrämjande åtgärder nu börjat ge resultat. Däremot har det varit fortsatt trögt på de tysktalande marknaderna. En ljusning kan dock skönjas. I USA och Japan är det fortsatt motigt, men de säljbefrämjande aktiviteterna på de nya exportmarknaderna börjar ge resultat. KUNDER

Lammhults slutkunder är främst företag, organisationer och offentliga myndigheter i Sverige och utomlands. Arkitekter är en viktig målgrupp, då de ofta utformar och föreslår inredning. Exportandelen uppgår till ca 60 procent. De främsta exportländerna är Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Holland. KONKURRENTER

De största direkta konkurrenterna är företag som liksom Lammhults fokuserar på design, och vars inköp initieras av en arkitektspecifikation. Lammhults är en av de största aktörerna i Europa, när det gäller möbler för offentlig miljö. De starkaste konkurrenterna kommer från Tyskland, Danmark och Italien. MÅL OCH STRATEGI

Lammhults målsättning är att växa organiskt med 10-15 procent per år med bibehållen lönsamhet. Fortsatta satsningar på goda designers, produktutveckling, fortsatt varumärkesbyggande samt fokusering på logistik och distribution av våra produkter är de åtgärder vi anser viktigast för att nå målen. Resurser kommer att omfördelas till mera direkta säljåtgärder, såsom mera aktiv bearbetning på nya och etablerade marknader. Ökad fokusering kommer också att ske på möbler för hemmiljö, då denna sektor visar en annan ekonomisk cykel och är i kraftig tillväxt som en följd av ökat intresse för heminredning. Nya produkter har under de senaste åren tagits fram för detta kundsegment.

19


ÅRET SOM GICK

• Lammhults omsättning uppgick till 143,2 mkr, vilket är en uppgång med 5 procent sedan föregående år (136,7 mkr). • Vinstmarginalen har försämrats något sista året. Koncernens marginalmål nås inte fullt ut i år på grund av fortsatt stora satsningar på säljfrämjande åtgärder. Kraftigt ökade satsningar på tillväxt under årets första hälft har belastat resultatet, men har tillsammans med ett bättre marknadsklimat under årets sista kvartal skapat den högsta orderingången i företagets historia. • Genom effektiv produktionsplanering och ett aktivt kostnadsbesparingsprogram har kostnaderna kunnat hållas på en acceptabel nivå med i stort sett oförändrad personalstyrka. 2005 betecknar ett genombrottsår vad gäller internationalisering av inköp. Etablerade relationer finns nu med underleverantörer i såväl Östeuropa som Fjärran Östern. Lammhults globala försäljningsambitioner motsvaras nu av samma sätt att tänka när det gäller materialinköp och är en förutsättning för att säkerställa konkurrenskraft. • Lammhults har under året lanserat en ny produkt IMPRINT, baserad på ett nytt material för möbelindustrin. Detta miljövänliga material består av plantfiber (cellulosa, bark, kokos, gran) och kallas för CELLUPRESS. Stolen IMPRINT belönades med utmärkelsen ”most innovative product” på Neocon-mässan i Chicago i juni 2005. Produkten och materialet har rönt stor uppmärksamhet i media. Initialt har denna produktutveckling inneburit kostnader, men har samtidigt förstärkt Lammhults position i toppen bland internationella designföretag. • Under året erhölls flera större order på så skilda marknader som Sverige, Danmark, Norge och Storbritannien. Orderna vanns i skarpaste internationella konkurrens och är en bekräftelse på att Lammhults idag är ett av de mest aktade företagen i världen inom designsortimentet för möbler till offentlig miljö. Nya marknader som Island, Färöarna, de baltiska staterna, Ryssland och Tjeckien har börjat generera omsättning tack vare våra exportsatsningar. • Lammhults har under året ändrat sin distribution på ett antal marknader och marknadsföringsverktygen har ytterligare förfinats. Nya volymprodukter har tagits fram och kommer att tillföra försäljning i framtiden. FRAMTIDSUTSIKTER

Vi bedömer att totalmarknaden för vårt produktsortiment successivt förbättras. Företaget tror återigen på tillväxt efter ett antal år med stagnation. Det arbete med kostnadsreducerande åtgärder som ständigt pågår gör dessutom att lönsamhetstillväxten blir ännu starkare vid en försäljningsökning på t ex 10 procent per år. Lammhults position som största kund för merparten av materialinköpen samt köp av verktyg och komponenter från Asien borgar också för lägre kostnader och högre lönsamhet. Nya produkter introduceras löpande. Samtidigt vårdar vi våra mest sålda äldre produkter kontinuerligt. Vi hyser stora förhoppningar på våra nyutvecklade produkter och på en förbättrad marknadsorganisation under det kommande året.

Lammhults

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr * Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

193,8 14,9 7,7 78,9 20,3 6,0 161

163,2 9,4 5,8 80,0 12,4 3,4 145

138,4 11,1 8,0 59,9 16,6 3,0 101

136,7 16,0 11,7 59,3 27,1 1,8 78

143,2 13,4 9,4 58,0 23,2 1,2 76

* exkl administrationsersättning till moderbolaget.

Lammhults utvecklar och marknadsför funktionella möbler med internationell design för företag och organisationer med höga krav på kvalitet och miljö. 20


32


SCANDINAVIAN EYEWEAR VD Sonnie Byrling

VERKSAMHET OCH PRODUKTER

Scandinavian Eyewear´s affärsidé är att utveckla och marknadsföra glasögonbågar med högt designvärde. Företagets produkter har tydliga uttryck av skandinavisk design i avseende på färg, form och funktion. Företagets slutkunder är människor med behov av att uttrycka sin livsstil och identitet och samtidigt erhålla maximal synkomfort. Scandinavian Eyewear säljer sina produkter via enskilda och kedjeanslutna optiker i Norden och övriga världen. Scandinavian Eyewear utvecklar de egna produktlinjerna Artic, Birka och Skaga. Vidare utvecklar företaget kollektioner inom varumärket Efva Attling. KUNDER

Scandinavian Eyewear har två kundkategorier. Företagets direkta kunder är enskilda och kedjeanslutna optiker på såväl hemma- som exportmarknader över hela världen. Företagets slutkunder är enskilda människor med behov av att uttrycka sin unika livsstil och identitet. KONKURRENTER

Glasögonbranschen är intensiv med avseende på varumärkesexponeringen. De flesta av de största modehusen i världen har via s.k. ”brand extension” placerat sitt varumärke på glasögon. De största aktörerna från denna del av branschen är Luxottica, Safilo och Marchon, som via varumärkeslicensiering tillverkar och säljer glasögon över hela världen. Övriga konkurrenter är glasögontillverkare, som enbart fokuserar på glasögon med eget varumärke, såsom det franska Mikli och det danska Lindberg. MÅL OCH STRATEGI ARTIC 9285 DESIGN GUSTAV KRISTENSSON

Scandinavian Eyewear´s mål är att växa organiskt med 10-15 procent per år. Förutsättningarna för detta skapas genom ökat fokus på exportförsäljningen samt introduktion av fler produkter med högt designvärde. Ökat fokus på exportförsäljningen kan sammanfattningsvis beskrivas som att affärsmodellen sprids på prioriterade marknader med syfte att uppnå större engagemang och ökad lojalitet i säljarledet. När det gäller produktutveckling så kommer vi under det kommande året att lansera såväl nya kollektioner som helt nya varumärken. ÅRET SOM GICK

• Scandinavian Eyewear´s omsättning uppgick 2005 till 94,9 mkr, vilket är en ökning med 8 procent. Rörelseresultatet blev 14,1 mkr. • Under 2005 lyckades Scandinavian Eyewear förbättra sin försäljning på exportmarknaderna utanför Norden med 35 procent. Nordenförsäjlningen ökade med 4 procent. Den nya exportstrategin, som innebär att företaget exporterar en affärsmodell i stället för enstaka produkter, har blivit en stor framgång. I dag finns löpande försäljning på så skilda marknader som Polen och Frankrike. Stärkta av framgången kommer nu denna modell att exporteras till fler marknader. • Grunden för exportökningen ligger i att Scandinavian Eyewear lyckats utveckla samarbetet med sina försäljningspartners, vilket resulterat i högre lojalitet och tydligare fokus på försäljningsmål och marknadsaktiviteter. • Under året fick Scandinavian Eyewear prestigeuppdraget att designa solglasögon till den svenska truppen vid vinter-OS i Turin i februari 2006.

23


• I oktober presenterades I-kollektionen. Kollektionen kompletterar de befintliga och är mer experimentell och lekfull. Företaget har tagit fasta på människors olika behov att uttrycka sin livsstil och identitet i valet av glasögonbågar och försökt kombinera detta med nya funktioner på bågarna, t ex att fästa örhängen i skalmen eller att gravera in ord eller motiv på insidan av bågen. • Scandinavian Eyewear har under året även investerat i en ny lagerautomat som lagt en grund för ökad leveranseffektivitet. FRAMTIDSUTSIKTER

Vi bedömer att marknaden för Scandinavian Eyewear´s produkter kommer att öka med 3-4 procent under 2006. Med de förbättringar som vi har genomfört både i vår interna struktur och i våra marknadsrelationer står vi väl rustade inför 2006. Med bra design och kostnadseffektiv tillverkning når vi god lönsamhet. Med fortsatt fokus på att öka marknadsbearbetningen på exportmarknaderna och samtidigt introducera nya produkter med högt designinnehåll kommer Scandinavian Eyewear att utvecklas väl. Vi hyser stora förhoppningar på de nya marknadsprojekten och de nya produkterna inför det kommande året.

Scandinavian Eyewear Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr * Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

2001

2002

2003

2004

2005

88,4 1,3 1,4 33,6 4,3 2,4 72

89,7 -8,6 neg 17,6 neg 0,9 72

86,5 7,1 8,2 24,0 34,6 2,8 56

87,9 13,9 15,8 27,0 55,1 3,2 43

94,9 14,1 14,9 31,8 48,4 5,3 39

* exkl administrationsersättning till moderbolaget.

Scandinavian Eyewear utvecklar och marknadsför funktionella glasögonbågar med skandinavisk design för människor med behov av att uttrycka sin livsstil.

24


24


BCI & EUROBIB VD Thomas Johannesson

VERKSAMHET OCH PRODUKTER

BCI/AS och Eurobib AB är ledande biblioteksleverantörer i världen. Verksamheten delas in i direkt- och projektförsäljning. Direktförsäljningen sker genom katalog och nätbutik för försäljning av möbler och förbrukningsmatertiel, medan projektförsäljningen främst utgörs av försäljning av totala inredningssystem och möbler. BCI och Eurobib är internationellt sett dominerande varumärken inom sin nisch, och tillsammans är de en stark aktör med stor geografisk spridning. BCI är välkänt för sitt stålsortiment, och Eurobib har ett starkt program i kombinationen trä och stål. De två bibliotekssortimenten tillsammans med möbler från Expandas övriga inredningsföretag skapar därför helhetslösningar som är unika. De två företagen har en organisation och en gemensam ledning. Samordning är genomförd inom framför allt områdena försäljning, marknad, inköp, logistik, produktion och ekonomi. MARKNADSÖVERSIKT

INDEX DESIGN BJÖRN DAHLSTRÖM

Marknaden har under 2005 fortsatt att stärkas. Särskilt stark har marknaden varit i Skandinavien, Frankrike och Mellanöstern. Branschen följer inte de allmänna konjunktursvängningarna utan uppvisar en egen konjunkturcykel. Planeringshorisonten är relativt lång, innan man färdigställer beslutade projekt. Marknaden påverkas också av den offentliga sektorn, eftersom de flesta projekten är finansierade med offentliga medel. Vi tror på fortsatt stark tillväxt på flera marknader. KUNDER

BCI/Eurobib är marknadsledare inom sin nisch i Norden och västra delen av Europa och är väletablerat i övriga Europa, Asien och Nordamerika. Över 70 procent av försäljningen går till länder utanför Sverige och Danmark. Huvudkontor finns i Lund och Holsted, Danmark, med dotterföretag för marknadsföring och försäljning i Norge, Belgien, Frankrike och Spanien. Försäljningen i övriga länder sker genom lokala återförsäljare. Kunderna är i första hand bibliotek, såsom folk-, forsknings- och företagsbibliotek, men även annan offentlig miljö, som handhar information och media för förvaring och/eller exponering. Kunder finns i alla länder som har resurser att investera inom utbildning. Som exempel på intressanta kunder och projekt, som levererats under 2005 kan nämnas: Malmö Högskola, Svenska Filminstitutets bibliotek i Falun. Bibliotek i Middelfart, Kolding och Vanlöse i Danmark. Ringerike, Skedsmo och Tromsö i Norge. Oulunsalu och Lohja i Finland. Orkustofnun på Island. Rennes, Dinan och Lyon i Frankrike. Vendrell och Alcorcón i Spanien. Palmela, Sesimbra och Arruda dos Vinhos i Portugal. Monfalcone och San Pietro i Italien. Alblasserdam Zerdam i Holland. Gogolbiblioteket, Moskva. University of Thessaly, Grekland. ECSSR, Abu Dhabi i UAE. Al-Babtain, Nursing College, Industrial Training Institut och Al-Bayan Billingual School i Kuwait. Cervantes Institut, Rishon bibliotek i Israel. Tin Shui Wu Primary and Secondary School, Hongkong. Darien, New Jersey, Fairfield och Cosby, Texas i USA. KONKURRENTER

Varje geografisk marknad uppvisar en skiftande konkurrensbild, dock är konkurrenterna i regel geografiskt begränsade. Det finns inga andra aktörer inom biblioteksnischen som opererar globalt. MÅL OCH STRATEGI

Målet är att stärka BCI/Eurobibs position som designföretag och att växa successivt genom att strukturera nischmarknaden med hjälp av strategiska allianser och förvärv marknad för marknad med utgångspunkt i Norden. Viktigt är varumärkesvården och att

27


kommunicera och etablera varumärkena till såväl gamla som nya kundsegment genom en kraftfull produktutveckling och marknadsbearbetning. Långsiktighet i produktutveckling och marknadsbearbetning är centralt. Vi kommer även i fortsättningen att fokusera på att ta fram välfungerande produkter med hög designnivå. ÅRET SOM GICK

• Marknaden återhämtade sig markant under året och företagets globala närvaro med åtföljande riskspridningsfördelar kom till stor nytta. Särskilt den danska marknaden gick mycket bra, samtidigt som stora projekt erhölls i Sverige, Mellersta Östern och Frankrike, som är företagens största marknader. Fler prestigeobjekt än någonsin har genomförts under året. • BCI/Eurobib har fått ett genombrott för direktförsäljningen i Tyskland genom samarbete med det tyska katalogföretaget Eichmüller, som ersatt sin katalog och distribution med BCI/Eurobibs. • Produktutvecklingen har varit intensiv. Ca 50 nya produkter har introducerats under året. Designsamarbetet med Björn Dahlström har fortsatt med nya produkter i samma formspråk, senast en ny bokvagn. Ett intressant samarbete har inletts med det italienska designföretaget Magis. • En ny miljövänligare katalog har distribuerats eller kommer att distribueras i 14 länder. Katalogen innehåller förutom BCI/Eurobibs produkter även produkter från systerföretagen Abstracta, Lammhults och Voice. • Arbetet med att förfina produktionsstrukturen fortsätter. Inköp av produkter i länder med mera kostnadseffektiv tillverkning har påbörjats och kommer att utökas. FRAMTIDSUTSIKTER

Framtiden ser mycket intressant ut för BCI/Eurobib, då flera viktiga steg har tagits för att stärka positionen som världsledare på biblioteksmarknaden. Aktiviteterna att omvandla BCI och Eurobib till en organisation och tillvarata synergier har genomförts framgångsrikt. Nya synergieffekter har identifierats inom framförallt inköp och skall tillvaratas för att ytterligare förbättra lönsamheten. Vi tror på en fortsatt stark marknad och tillväxt under 2006.

BCI & Eurobib

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr * Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

102,0 2,9 2,8 35,5 12,4 1,2 48

199,7 15,2 7,6 112,1 21,2 3,7 105

210,2 10,9 5,2 103,9 10,4 2,1 146

222,7 14,3 6,4 109,8 14,1 3,6 134

241,5 18,2 7,5 110,7 17,1 6,2 127

* exkl administrationsersättning till moderbolaget.

BCI och Eurobib utvecklar och marknadsför inredning och utrustning av god design för bibliotek och andra miljöer för information och utbildning. 28


36


VOICE VD Anders Magnusson

VERKSAMHET OCH PRODUKTER

VOICE AB bildades våren 1997 genom en fusion av Fransson i Tenhult AB och Homeflex AB. Företaget har genom sina rötter en lång erfarenhet från hemmöbelmarknaden. I VOICE sammanfördes produktions- och marknadskunnande till en tydlig designfilosofi. Verksamheten består av design, produktion och marknadsföring av produkter för möbeloch inredningsbranschen. Företaget förvärvades 2001 av Expanda AB, där det fick möjlighet att ytterligare utvecklas i en designinriktad miljö. Basen i produktsortimentet består av förvaringsmöbler, byråer samt bord och stolar. Produktionen bygger på en komponentidé, där komponenterna köps in från olika underleverantörer för att monteras och packas för leverans vid företagets nya och moderna fabrikslokaler i Torsvik, Jönköping. Genom samarbete med ett mindre antal leverantörer skapas både en bättre planeringssituation och en starkare kvalitetskontroll.

ARCTIC DESIGN ROLF FRANSSON

Produktutvecklingen sker i nära samverkan med marknaden, både vad gäller att utveckla befintliga och att tillföra nya produkter. Genom komponent- och modultanken skapas stora möjligheter till en relativt snabb produktutveckling med en hög grad av flexibilitet och anpassning till kundernas önskemål. MARKNADSÖVERSIKT

Särskilt under första delen av året var inredningskonjunkturen svag på ett flertal nyckelmarknader, i första hand i Tyskland. Importkonkurrensen på hemmamarknaden har också varit kännbar. För att kunna möta denna konkurrens har produktutvecklingen ytterligare intensifierats. Rörelsemarginalen har dock kunnat försvaras, och mot slutet av året har orderläget successivt förbättrats. Försäljningen till inredningsföretag har ökat successivt och blivit en allt väsentligare del av omsättningen. KUNDER

VOICE har en bred nordisk och internationell kundstock framför allt på heminredningssidan. Den nordiska hemmamarknaden kännetecknas av ett stort antal fristående kunder. Ökad fokus på den offentliga inredningsmarknaden har gett nya kunder och kommer att bli allt viktigare för framtiden. På exportmarknaderna i Europa och Japan är kunderna normalt större aktörer. Exportandelen uppgår till 48 procent. Ingen enskild kund svarar för mer än 7 procent av omsättningen. MÅL OCH STRATEGI

VOICE´s mål är att växa organiskt i en stabil takt med bibehållen lönsamhet. Vi skall skapa möbler av internationell karaktär för både hem- och offentlig miljö, allt med ett samstämmigt formspråk och en tydlig designfilosofi. Den pågående processen att ytterligare förstärka varumärket skall fortsätta.

31


ÅRET SOM GICK

• VOICE`s omsättning 2005 var i stort sätt oförändrad jämfört med föregående år men rörelsemarginal och rörelseresultat visade förbättringar. • Under året har fokus lagts på att utöka relationerna inom offentlig inredning framför allt i Skandinavien. Marknadsavdelningen har ytterligare förstärkts. • Det är framför allt på hotellinredning som stora framsteg har gjorts. Under året vanns den största ordern i företagets historia till Aston University i England. VOICE levererade kompletta rumsinredningar till studenternas logi. • Exportansträngningarna har intensifierats. Särskilt exporten till Japan har ökat väsentligt. Japan och England är nu de två största exportmarknaderna. Beslut har också tagits om att marknadsbearbetningen på framför allt exportsidan skall förbättras ytterligare. • VOICE har arbetat med global materialförsörjning under flera år. Beslut har tagits om ytterligare fokusering på inköp av komponenter från lågprisländer utan att kompromissa på kvaliteten. • En starkare profilering av varumärket VOICE har påbörjats under året och kommer att fortsätta under 2006. Bland annat eftersträvas ett konsekvent utseende på prospektmaterial, mässmontrar, hemsida mm. • Under hösten introducerades den nya förvaringsserien Arctic. Arctic har inga synliga öppnings/stängningsbeslag och levereras i olika högglanslackerade färger. Serien har fått ett mycket gott mottagande och beräknas kunna bli minst lika framgångsrik som företagets nuvarande toppsäljare Azarro. • Från årsskiftet har företaget en egen utställning i Stockholm. Adressen är Kungsbroplan 2 och lokalen delas med koncernsystrarna Eurobib och Abstracta. FRAMTIDSUTSIKTER

VOICE är idag väl positionerat på hemmamarknaden. Inom detaljhandelsledet ämnar vi fortsätta att förstärka vår position, främst genom ytterligare produktutveckling och bättre marknadsbearbetning. Nya produkter kommer att presenteras för offentlig miljö. Inspirationskatalogen skall fortsätta att distribueras och därmed förstärka varumärket ytterligare. Lönsamheten har kunnat upprätthållas under hela lågkonjunkturen, och vi ser nu goda möjligheter att växa vidare med ökad lönsamhet.

Voice

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr * Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

68,4 8,6 12,6 39,8 24,3 9,0 22

58,4 10,5 17,9 45,0 25,4 1,4 20

53,9 6,1 11,3 40,7 14,6 0,6 23

55,1 5,3 9,6 39,5 13,4 1,0 24

54,9 6,2 11,3 40,9 15,6 0,6 25

* exkl administrationsersättning till moderbolaget.

Voice utvecklar och marknadsför produkter av internationell karaktär för möbel- och inredningsbranschen. 32


16


ABSTRACTA VD Åke Jansson

VERKSAMHET OCH PRODUKTER

Abstracta AB utvecklar och marknadsför funktionella produkter med högt designvärde för visuell kommunikation, ljudavskärmning och rumsdelning till offentlig miljö, kontor och utbildningslokaler. Produkterna för visuell kommunikation är hjälpmedel som används för att förstärka budskap vid presentationer, exempelvis skriv- och anslagsytor, OH-projektorer och datavideoprojektorer. Ljudavskärmning och rumsdelning sker med kontorsskärmar och flexibla systemväggar för olika rumslösningar. Abstracta verkar främst inom affärsområdena Business och Education, där Business står för näringsliv och offentlig sektor och Education för utbildningsväsendet från förskola till universitet. Andra affärsområden som är under utveckling är Retail och Residential, där behov av bland annat displayer och enklare kommunikation för handeln och hemmet är under utveckling. Abstracta har lager, produktion, utställning och huvudkontor i Lammhult, där även Expandas huvudkontor är beläget. Abstracta har också ett dotterbolag i Norge, med kontor i Oslo, samt utställning och säljkontor i Stockholm. Företaget är sedan 2001 certifierat enligt ISO 14001. MARKNADSÖVERSIKT

Abstractas primära marknader är Sverige, Norden och västra Europa samt USA. Växande marknader är Östeuropa, mellersta Östern och Japan. DoReMi DESIGN NINA JOBS

Konjunkturläget är positivt överlag i Norden, medan övriga Europa känns mera återhållsamt. Allmän tillväxt är en viktig faktor för Abstracta genom att sysselsättningsgraden ökar och fler arbetsplatser behövs. En annan faktor är omflyttningsgraden i kontorsbeståndet. Antalet omflyttningar har ökat, samtidigt som vinstnivån i många företag medger förnyelse av arbetsmiljön, vilket är positivt. Arkitekter och andra föreskrivande led är mycket viktiga för Abstracta, då de särskilt i stora projekt utformar och föreslår inredning. KUNDER

Abstractas slutkunder är företag och organisationer, såväl affärsdrivande som offentliga, i första hand i Norden och Europa. Kanalisering sker genom återförsäljare, distributörer och agenter inom affärsområdena Business, Education och Residental, medan Retail säljer mera direkt till slutkund. Abstractas exportandel ökade under året till ca 30 procent och väntas fortsätta att växa kommande år. De viktigaste exportmarknaderna är Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. KONKURRENTER

Inom visuell kommunikation är det tillverkare av skrivtavlor och direktsäljande teknikföretag som konkurrerar. Tillverkare av skrivtavlor konkurrerar främst med pris och leveranstider. Gemensamt för våra konkurrenter på skriv- och anslagsytor och teknik är att de har sitt ursprung i tekniken, och att de saknar djupare inslag av design och möbler, vilket ger oss större möjligheter att profilera oss mot slutkund. Inom rumsmiljö är utbudet stort av olika lösningar. Material och form varierar mellan tillverkarna. Konkurrens sker inte så ofta med identiska produkter. I föreskrivande led är material, utformning och funktion viktigare. Våra nya produkter har mottagits positivt och bör därför ha en god utveckling under de närmaste åren.

35


MÅL OCH STRATEGI

Abstractas målsättning är att växa uthålligt med mer än 10 procent per år och med god lönsamhet. Detta skall ske organiskt genom produktutveckling i samarbete med välrenommerade designers och en god marknadsföring. Genom att konsekvent fokusera på produktens kvalitet, kommunikationskvalitet och kvalitet i bemötandet av kunderna skall varumärket ytterligare stärkas. ÅRET SOM GICK

• Under året har ett nytt affärssystem tagits i bruk, vilket ger stora möjligheter att utveckla både verksamhet och direkta affärer med integrerad webshop. Systemet medför också möjligheter att rationalisera administrationen mellan bolagen i Abstracta. • FMV-avtal har slutits inom två betydelsefulla områden, AV-utrustning och möbler för offentlig miljö. Avtalen blev klara under hösten och förväntas ge resultat under 2006. • Under hösten erhölls en genombrottsorder på den japanska marknaden med leverans i början av 2006. Ett stort japanskt postorderföretag, som förser japanska företag med kontorsmöbler, beställde ett stort antal skärmväggar av märkena Softline och DoReMi. Provordervärdet indikerar att Japan skall kunna bli en av företagets viktigaste exportmarknader. • Sökandet efter inköpskanaler i utlandet har intensifierats. Vid årsskiftet finns etablerade relationer i såväl Östeuropa som Fjärran Östern. • Organisationen har förstärkts, bl a inom IT-området, genom nyanställning av kvalificerad personal. FRAMTIDSUTSIKTER

Med en god konjunktur, nyutvecklade produkter och motiverad personal i en ny organisation ser framtiden mycket ljus ut för Abstracta. Gjorda investeringar i produktutveckling, sourcing och marknad kommer att ge resultat under en lång tid framöver.

Abstracta Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr * Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Investeringar, mkr Medelantal anställda

2001

2002

2003

2004

2005

135,2 7,0 5,2 97,0 9,3 35,5 117

116,6 4,1 3,5 98,8 4,7 3,3 105

107,8 -12,3 neg 88,1 neg 2,8 99

86,3 0,9 1,1 71,3 1,4 1,7 71

92,0 4,4 4,8 69,5 6,4 2,2 61

* exkl administrationsersättning till moderbolaget.

Abstracta utvecklar och marknadsför produkter för visuell kommunikation och kreativ rumsmiljö.

36


Årsredovisning för Expanda AB (publ), org nr 556541-2094

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSIDÉ

Expandas affärsidé är att långsiktigt äga och utveckla en grupp av företag med huvudsaklig inriktning mot produkter med tydligt inslag av design, starka varumärken och god exportpotential. BOLAGSSTRUKTUR

I koncernen ingår följande helägda dotterbolag: • Abstracta AB • Atran AB • BCI A/S • Eurobib AB

• Lammhults Möbel AB • Scandinavian Eyewear AB • Voice AB

Härutöver finns ett antal utländska försäljningsbolag och några vilande bolag. Som intressebolag redovisas Galleri Stolen i Stockholm AB. OMSÄTTNING, RESULTAT, SOLIDITET, KASSAFLÖDE

Koncernens omsättning uppgick till 642,5 mkr (613,1). Den kraftiga ökningen av orderingången under årets sista månader gjorde att orderstocken vid årets slut var betydligt högre än året innan. Rörelseresultatet uppgick till 34,2 mkr (36,3). Resultatet belastas med engångskostnader avseende avvecklingen av Atran AB. Dessa kostnader uppgick till 5,9 mkr och underskottet från driften av Atran uppgick till ungefär samma belopp under året. De ökade satsningarna på tillväxt har belastat resultatet under året men samtidigt varit en förutsättning för att lyfta koncernens resultat framöver. Under årets andra hälft upplevdes en markant förbättring av marknadsklimatet, och vi bedömer att vi med vår globala närvaro och moderna produktpalett står väl rustade för att öka våra andelar på en världsmarknad som förväntas växa under kommande år. Som en följd av det idoga arbetet med att bättre ta till vara inköpsmöjligheter i Fjärran Östern och Östeuropa fortsätter vår bruttomarginal att förbättras. Detta arbete kommer att accelereras och paras med en ytterligare höjning av produktutvecklingstakten. Att ständigt förse marknaden med nya produkter är centralt för vår varumärkesbyggnad och för vår närvaro i distribuerande led. Konsumentens upplevelse av våra produkters värde beror i huvudsak på dess fysiska och estetiska egenskaper, men även den utsträckning i vilken vi figurerar i media med nya produkter har stor betydelse. Soliditet och skuldsättning har fortsatt att utvecklas positivt. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 49,5 procent (46,4) och skuldsättningsgraden till 0,59 (0,72). Vår nuvarande finansiella situation medför utrymme för kompletterande förvärv utan att vi för den skull äventyrar våra beslutade mål vad gäller soliditet och skuldsättning. Framöver kommer upprätthållandet av en god soliditet och en optimal skuldsättning mer att bero av goda vinster i våra bolag än ett strukturarbete syftande till optimering av kassaflöden. Vi har idag en struktur som innebär en väsentligt lägre risk och som är mindre kapitalkrävande. När allt större del av förädlingen sker hos underleverantörer minskar också det framtida investeringsbehovet. Inköp från fjärran länder kan innebära en höjning av lagernivåer för att kunna leverera i tid och inte tappa affärer. En ökning av kapitalbindningen i lager kompenseras mer än väl av bättre inköpspriser, samtidigt som kassaflödet från investeringsverksamheten blir bättre med en mindre egen förädling. Nettoresultatet efter verklig skatt uppgick till 20,2 mkr (21,1). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 42,8 mkr (40,4), och det totala kassaflödet blev –4,8 mkr (3,8). Moderbolagets resultat efter finansiella poster blev 35,5 mkr (0,1). Koncerninterna utdelningar och anpassningar av bokförda värden av aktier i dotter- och intressebolag försvårar jämförelser mellan åren. KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG

Koncernen

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning, mkr Rörelseresultat, mkr Rörelsemarginal, % Sysselsatt kapital, mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Soliditet, % Skuldsättningsgrad, ggr Investeringar, mkr Medelantal anställda

741,1 45,2 6,1 463,4 11,0 13,0 44,7 0,69 52,6 581

697,8 19,4 2,8 531,9 4,4 2,3 38,7 1,04 20,9 512

626,4 1,1 0,2 479,9 0,5 neg 40,8 0,99 12,1 459

613,1 36,3 5,9 453,7 8,1 8,4 46,4 0,72 12,0 373

642,5 34,2 5,3 445,2 7,9 7,4 49,5 0,59 16,1 342

Från och med 2005 tillämpar Expanda IFRS. Jämförelseåret 2004 har omräknats i enlighet med IFRS. 39


HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Efter balansdagen förvärvades samtliga aktier i Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. Bolagets omsättning har under senare år pendlat mellan 70–90 mkr och vinstmarginalen före skatt har inte understigit 10 procent. Bolaget är marknadsledare i Tyskland avseende inredningar till bibliotek. Löpande export sker till andra tysktalande länder samt BeNeLux-området. Företaget har 35 anställda och är ett renodlat kunskaps och projekteringsföretag utan egen produktion. Förvärvet förväntas bidra positivt till koncernens vinst och avkastning redan under 2006. FÖRVÄNTNINGAR PÅ ÅR 2006

Under andra hälften av 2005 skedde en markant förbättring av marknadsklimatet, och vi bedömer att vi är i början av en uppgångsfas, där marknaden kommer att växa stabilt under kommande år. Vi står väl rustade finansiellt och personellt för att flytta fram våra positioner på den globala arenan. Vårt globala inköpsperspektiv skall säkerställa att vi ej har några konkurrensnackdelar, och en ökning av takten i produktutvecklingsarbetet skall borga för att vårt varumärke och vår attraktionskraft stärks. Takten i vår organiska tillväxt skall kunna vara högre än marknadstillväxten under nästa år, och vi bör dessutom komplettera den organiska tillväxten med förvärv inom befintliga verksamhetsområden. Även om en viss stabilisering kan skönjas på valuta- och råvarumarknaderna så är det svårt att sia om framtiden. Såsom tidigare är dock koncernens råvaruexponering förhållandevis liten, och vi bedömer att prishöjningar på inköp kan kompenseras med höjda försäljningspriser. Koncernens försäljning sker framför allt i SEK, EUR, DKK och NOK, medan inköpen i huvudsak görs i SEK, EUR, DKK och USD. Koncernen arbetar med terminssäkringar, och vår policy är att i görligaste mån minimera valutafluktuationers påverkan på koncernens lönsamhet och handlingsplaner. MILJÖARBETET I KONCERNEN

Varje bolag i koncernen har fastlagt en miljöpolicy, som anpassats till den koncernövergripande policy som moderbolagets styrelse fastställt. Abstracta AB, Eurobib AB och Lammhults Möbel AB är certifierade enligt ISO 14001. Inget av koncernens bolag bedriver verksamhet som i sig kan klassificeras som speciellt miljöfarlig verksamhet. STYRELSENS ARBETE

Styrelsen har under året haft fem ordinarie och ett extra sammanträde utöver det konstituerande sammanträdet. De ordinarie sammanträdena har framför allt ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner och extern ekonomisk information. Vid det konstituerande sammanträdet beslutades om en VD-instruktion och en arbetsordning för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbetsrutiner och övergripande arbetsuppgifter, regler för styrelsesammanträden, formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen och arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. Samtliga styrelseledamöter, exklusive VD, utgör ersättnings- och revisionskommitté. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Från och med den 1 januari 2005 tillämpar koncernen IFRS redovisningsprinciper godkända av EU-kommisionen. Införandet av den nya standarden har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft betydande effekt på resultatoch balansräkningarna. För att uppnå jämförbarhet över koncernes utveckling och ställning har omräkning skett av jämförelseåret. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår, att till förfogande stående vinstmedel, kronor 144 730 176 disponeras enligt följande: Utdelas till aktieägarna (8 448 104 aktier à 1,00 kr/aktie): 8 448 104 kronor Balanseras i ny räkning: 136 282 072 kr

40


RESULTATRÄKNING KONCERNEN Belopp i mkr

Not

2005

2004

Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat

2, 3

642,5 -391,4 251,1

613,1 -381,6 231,5

4

5 13, 14 3, 6, 7, 12, 30

4,4 -145,6 -65,3 -9,0 -1,4 34,2

5,5 -133,3 -63,2 -0,9 -3,3 36,3

8

1,3 -6,3 -5,0

1,6 -7,6 -6,0

29,2

30,3

Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat

10

-9,0 20,2

-9,2 21,1

Resultat per aktie, kr

23

2,39

2,50

1,00

0,50

Föreslagen utdelning per aktie, kr

41


BALANSRÄKNING KONCERNEN Belopp i mkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Varulager Skattefordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Tillgångar som innehas för försäljning Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

Not

2005-12-31

2004-12-31

11 12 13 16 17 18 10

103,3 134,2 7,4 5,0 0,1 0,1 8,6 258,7

101,9 135,2 8,8 5,0 0,1 0,5 27,9 279,4

19 10 20

120,8 1,4 134,9 0,1 6,5 9,8 23,6 11,1 308,2 566,9

116,3 7,2 117,5 0,1 10,3 8,6 28,0 – 288,0 567,4

84,5 41,2 1,1 153,8 280,6

84,5 41,2 -0,3 137,8 263,2

115,9 0,4 2,0 0,3 1,9 120,5

138,0 0,4 2,0 0,3 14,3 155,0

48,7 0,2 57,3 6,9 14,4 32,3 6,0 165,8 286,3 566,9

52,5 1,2 46,1 4,4 13,8 31,2 – 149,2 304,2 567,4

21 22

EGET KAPITAL Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa eget kapital

SKULDER Långfristiga räntebärande skulder Övriga långfristiga skulder Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 31.

42

24, 29 26 27 10

24, 29

10 28 22


SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Belopp i mkr

Aktiekapital

Övrigt tillskjutet kapital

Säkringsreserv

Omräkningsreserv

Balanserad vinst

Summa eget kapital

Ingående eget kapital 2004-01-01 Justering för ändrade redovisningsprinciper Justerat eget kapital 2004-01-01

84,5 – 84,5

43,8 -2,6 41,2

– – –

– – –

113,4 3,0 116,4

241,7 0,4 242,1

Årets förändring av omräkningsreserv Årets resultat Utgående eget kapital 2004-12-31

– – 84,5

– – 41,2

– – –

-0,3 – -0,3

0,3 21,1 137,8

– 21,1 263,2

Ingående eget kapital 2005-01-01 Justering för ändrade redovisningsprinciper Justerat eget kapital 2005-01-01

84,5 – 84,5

41,2 – 41,2

– -0,1 -0,1

-0,3 – -0,3

137,8 – 137,8

263,2 -0,1 263,1

Årets förändring av omräkningsreserv Årets förändring av säkringsreserv Lämnad utdelning Årets resultat Utgående eget kapital 2005-12-31

– – – – 84,5

– – – – 41,2

– 0,1 – – –

1,4 – – – 1,1

– – -4,2 20,2 153,8

1,4 0,1 -4,2 20,2 280,6

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Belopp i mkr

2005

2004

29,2 18,1 6,3 53,6

30,3 17,0 -1,2 46,1

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

-4,2 -25,4 18,8 42,8

2,4 -8,7 0,6 40,4

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring av immateriella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

-16,1 1,5 – 0,1 0,1 -14,4

-12,0 20,7 -0,4 – 2,1 10,4

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån Amortering av lån Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten

– -29,0 -4,2 -33,2

0,1 -47,1 – -47,0

-4,8 28,0 0,4 23,6

3,8 24,2 – 28,0

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen/betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Valutakursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

Not 35

43


RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET Belopp i mkr

Not

2005

2004

Nettoomsättning Bruttoresultat

2, 3

4,8 4,8

4,7 4,7

-7,7 – – -2,9

-6,8 0,1 -0,1 -2,1

42,3 -1,4 1,1 -3,6 35,5

7,0 -1,9 1,0 -3,9 0,1

Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat

4 5 6, 7, 12, 30

Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster

8

Bokslutsdispositioner Resultat före skatt

9

3,6 39,1

– 0,1

10

0,5 39,6

1,4 1,5

Not

2005-12-31

2004-12-31

12

0,5

0,6

33 15 16

317,0 7,4 5,0 329,4 329,9

318,2 8,8 5,0 332,0 332,6

88,3 0,1 0,9 0,1 0,3 89,7 7,6 97,3 427,2

77,7 0,1 2,8 – 0.2 80,8 – 80,8 413,4

Skatt Årets resultat

BALANSRÄKNING MODERBOLAGET BALANSRÄKNING MODERBOLAGET, TILLGÅNGAR Belopp i mkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Fordringar på intresseföretag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag Fordringar på intresseföretag Kortfristiga skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

44

21


BALANSRÄKNING MODERBOLAGET, EGET KAPITAL OCH SKULDER Belopp i mkr

Not

2005-12-31

2004-12-31

84,5 41,2 –

84,5 – 41,2

105,1 39,6 270,4

107,9 1,5 235,1

EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital (1 103 798 A-aktier med 10 röster/st och 7 344 306 B-aktier med 1 röst/st) Reservfond Överkursfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital OBESKATTADE RESERVER

34

_

3,6

LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder

25

54,8 54,8

72,6 72,6

25

41.9 0.3 57.4 0.3 2.1 102,0 427,2

48,0 0,2 51,9 0,3 1,7 102,1 413,4

KORTFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

28

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER – MODERBOLAGET Belopp i mkr

Not

2005-12-31

2004-12-31

STÄLLDA SÄKERHETER

31

235,7

236,9

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

31

24,8

22,2

SAMMANSTÄLLNING AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET Belopp i mkr

Aktiekapital

Reservfond

Överkursfond

Balanserat resultat

Årets resultat

Totalt eget kapital

Ingående eget kapital 2004-01-01 Omföring av föregående års resultat Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Årets resultat Utgående eget kapital 2004-12-31

84,5 – – – – 84,5

– – – – – –

41,2 – – – – 41,2

87,1 6,6 19,7 -5,5 – 107,9

6,6 -6,6 – – 1,5 1,5

219,4 – 19,7 -5,5 1,5 235,1

Ingående eget kapital 2005-01-01 Omföring av föregående års resultat Årets resultat Övrigt Lämnad utdelning Omföring överkursfond till reservfond Utgående eget kapital 2005-12-31

84,5 – – – – – 84,5

– – – – – 41,2 41,2

41,2 – – – – -41,2 –

107,9 1,5 – -0,1 -4,2 – 105,1

1,5 -1,5 39,6 – – – 39,6

235,1 _ 39,6 -0,1 -4,2 – 270,4

45


KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET Belopp i mkr

2005

2004

35,5 -40,7 2,3 -2,9

0,1 -4,9 – -4,8

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

-0,6 12,6 9,1

-11,0 20,3 4,5

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

– – –

-0,4 0,2 -0,2

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av lån Utbetald utdelning Erhållen utdelning Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-24,0 -4,2 7,0 26,3 -6,6 -1,5

-20,3 – 11,0 24,0 -19,0 -4,3

7,6 0,0 7,6

– 0,0 0,0

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

46

Not 35


NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Belopp i mkr om inget annat anges. ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Denna års och koncernredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. I not 39 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till IFRS har påverkat koncernens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden. FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till mkr. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består i huvudsak av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2006. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2006. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Övergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redovisats enligt IFRS 1 och beskrivs i not 39. I enlighet med frivilligt undantag i

IFRS 1 tillämpas IAS 39 och IFRS 4 och IFRS 5 ej på jämförelsesiffrorna för 2004 utan framåtriktat från den 1 januari 2005. Tillämpningen av IAS 39 har inneburit att eget kapital påverkats negativt med 0,1 mkr per den 1 januari 2005. Effekterna av IAS 39 i resultaträkningen har under 2005 varit marginella tillföljd av att ränteläget ej förändrats och att valutakurserna varit stabila. För jämförelseåret 2004 tillämpas samma redovisningsprinciper som för moderbolaget avseende finansiella instrument. SEGMENTSRAPPORTERING

Den interna rapporteringen är uppbyggd med tanke på uppföljning av avkastningen på försäljningen av koncernens varor, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden för segmentsrapporteringen. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. KLASSIFICERING MM

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost. KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Expanda AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. Intresseföretag Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20% och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Joint ventures Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen, genom samarbetsavtal med en eller flera parter, har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid 47


transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. INTÄKTER

Försäljning av varor Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat. Lånefordringar Lånefordringar uppkommer då företag tillhandahåller pengar till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Långfristiga fordringar och övriga fordringar Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Likvida medel Likvida medel består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader. Likvida medel värderas till verkligt värde.

48

Derivat som används för säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Låneskulder Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatinstrument utgörs bl.a. av terminskontrakt, optioner och swapar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivat är också avtals villkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat skall särredovisas om det inte är närarelaterade till värdkontrakten. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Fordringar och skulder i utländsk valuta För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen avseende valutakursdifferenser. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Nettoinvesteringar Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. Värdeförändringen redovisas direkt mot eget kapital i omräkningsreserven.


MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Leasade tillgångar Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder: Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

10–100 år 20 år 5–10 år 3–10 år

Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: Stomme Stomkompletteringar, innerväggar m.m. Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m.

100 år 50 år 35-50 år 10-40 år 10-15 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 11. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. Avskrivning Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. VARULAGER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in, först ut-metoden (FIFU) och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas återvinningsvärdet årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 januari 2004 (övergångsdatum till IFRS) även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Avgiftsbestämda pensionsplaner Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

49


Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2005 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Bolaget tillämpar FAR:s rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Pensionsåtaganden som inte tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas som en avsättning i balansräkningen, i den mån Tryggandelagen medger detta, under rubriken ”Avsättningar till pensioner” förutom den del som säkerställs genom premiebetalning. Aktierelaterade ersättningar Inga aktierelaterade ersättningar finns. AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Garantier Beräknade kostnader för produktgarantier redovisas i huvudsak löpande i samband med att garantiärenden aktualiseras. SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt i underskottsavdrag. Temporära skillnader beaktas inte för koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLANDE VERKSAMHETER

Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

50

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats i enlighet med reglerna i IAS 8 men med beaktande av de särskilda övergångsbestämmelserna i RR 32. Moderbolagets tillämpning av ändrade redovisningsprinciper framgår av förteckningen nedan. SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Dotterföretag och intresseföretag Dotterföretag redovisas i koncernen enligt förvärvsmetoden. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffnings-värdemetoden. Andelar i intresseföretag redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden. I moderbolaget redovisas innehavet enligt anskaffningsvärdemetoden. Anteciperade utdelningar Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter. Nettoinvesteringar Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs, med undantag för moderbolagets redovisning till anskaffningskurs av lån i utländsk valuta för förvärv av andelar i koncernföretag. Leasing I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Skatter I moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp.


NOTER


NOT 2

INTÄKTERNAS FÖRDELNING

Hela koncernens nettoomsättning på 642,5 mkr (613,1) avser varuförsäljning. Moderbolagets nettoomsättning uppgår till 4,8 mkr (4,7) och avser administrationsersättning från dotterbolagen i koncernen.

NOT 3

SEGMENTSRAPPORTERING

Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geografiska områden. Koncernens interna rapportering är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Rörelsegrenar Försäljning avsedd för privat konsumtion, företagskonsumtion och offentlig konsumtion påverkas av olika konjunkturförlopp. Scandinavian Eyewear och Atran säljer produkter för privat konsumtion. BCI och Eurobib säljer produkter för offentlig konsumtion. Huvuddelen av Voice försäljning sker till privat konsumtion, medan en mindre del sker till företagskonsumtion. Merparten av Abstractas försäljning sker till företagskonsumtion, medan en mindre del sker till offentlig konsumtion. Lammhults kunder består främst av företag och offentlig sektor, medan en mindre del av kunderna är privata kunder. I övrig verksamhet ingår koncerngemensamma funktioner. Privat konsumtion Koncernen Intäkter Extern försäljning Intern försäljning Summa intäkter Resultat Resultat per rörelsegren Finansnetto Årets skattekostnad Årets nettoresultat

Skulder Ofördelade skulder Summa skulder Investeringar Avskrivningar Nedskrivningar

Offentlig konsumtion

Övrig verksamhet

Eliminering

Summa

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

172,8 – 172,8

173,4 – 173,4

144,8 0,2 145,0

137,7 0,2 137,9

324,9 3,8 328,7

302,0 3,3 305,3

– 4,8 4,8

– 4,7 4,7

– -8,8 -8,8

– -8,2 -8,2

642,5 – 642,5

613,1 – 613,1

7,2 – – 7,2

15,5 – – 15,5

11,2 – – 11,2

9,8 – – 9,8

24,9 – – 24,9

21,1 – – 21,1

-7,7 – – -7,7

-6,8 – – -6,8

-1,4 – – -1,4

-3,3 – – -3,3

34,2 -5,0 -9,0 20,2

36,3 -6,0 -9,2 21,1

Privat konsumtion Koncernen Övriga upplysningar Tillgångar Ofördelade tillgångar Summa tillgångar

Företagskonsumtion

2005

Företagskonsumtion

Offentlig konsumtion

Övrig verksamhet

Summa

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

137,9 – 137,9

133,5 – 133,5

123,5 – 123,5

121,8 – 121,8

258,5 – 258,5

238,7 – 238,7

14,3 – 14,3

17,5 – 17,5

534,2 32,7 566,9

511,5 55,9 567,4

38,6 – 38,6

33,3 – 33,3

23,6 – 23,6

21,6 – 21,6

47,8 – 47,8

38,0 – 38,0

2,8 – 2,8

2,2 – 2,2

112,8 173,5 286,3

95,1 209,1 304,2

6,4 4,6 1,4

4,8 4,9 –

2,3 4,0 –

2,3 4,6 –

7,4 6,2 –

4,9 6,8 –

0,0 0,2 –

0,4 0,2 –

16,1 15,0 1,4

12,4 16,5 –

Geografiska områden Koncernens segment är indelade i följande tre geografiska områden: Sverige, Övriga Europa och Övriga världen. Geografiska områden utgör koncernens sekundära indelningsgrund. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter är grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade. Sverige Koncernen Nettoomsättning per geografisk marknad Tillgångar per geografisk marknad Investeringar per geografisk marknad

52

Övriga Europa

Övriga världen

Koncernen

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

244,2 450,1 9,6

240,6 467,1 8,8

358,8 116,8 6,1

319,6 99,4 3,4

39,5 0,0 0,4

52,9 0,9 0,2

642,5 566,9 16,1

613,1 567,4 12,4


NOT 4

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Koncernen 2005 2004

Valutakursvinster Resultat avyttring av fastigheter Övriga rörelseintäkter

NOT 5

3,2 – 1,2 4,4

1,2 2,2 2,1 5,5

Moderföretaget 2005 2004 – – – –

– – -0,1 -0,1

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Koncernen 2005 2004

Avvecklingskostnader Valutakursförluster Övriga rörelsekostnader

-5,9 -2,7 -0,4 -9,0

– -0,8 -0,1 -0,9

Moderföretaget 2005 2004 – – – –

– – -0,1 -0,1

Avvecklingskostnaderna 2005 avser avveckling av verksamheten i Atran AB. Avvecklingskostnaderna avser nedskrivning av varulager 2,2 mkr, nedskrivning av anläggningstillgångar 1,4 mkr samt övriga avvecklingskostnader 2,3 mkr.

NOT 6

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader. 2005

2004

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

Moderföretaget (varav pensionskostnad)

3,0

1,8 1) (0,8)

2,7

1,7 1) (0,8)

Dotterföretag (varav pensionskostnad)

121,3

40,4 (9,1)

119,9

39,9 (8,7)

Koncernen totalt (varav pensionskostnad)

124,3

42,2 2) (9,9)

122,6

41,6 2) (9,5)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,6 mkr (0,6) VD och 0,0 mkr (0,0) avser styrelsen. Företaget har inga utestående pensionsförpliktelser till gruppen styrelse och VD. 2) Av koncernens pensionskostnader avser 2,4 mkr (2,3) gruppen styrelse och VD. Koncernen har inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.

Medelantalet anställda 2005

varav män

2004

varav män

2

100%

2

100%

237 62 41 340 342

68% 48% 54% 62% 63%

264 64 43 371 373

69% 50% 56% 64% 64%

2005-12-31 Andel kvinnor

2004-12-31 Andel kvinnor

Moderföretaget Styrelsen Övriga ledande befattningshavare

13% 0%

13% 0%

Koncernen totalt Styrelser Övriga ledande befattningshavare

4% 15%

4% 9%

Moderföretaget Sverige Dotterföretag Sverige Danmark Övriga länder Totalt i dotterföretag Koncernen totalt

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar

53


NOT 6

FORTS.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda 2005

2004

Styrelse och VD

Övriga anställda

Styrelse och VD

Övriga anställda

Moderföretaget Sverige (varav tantiem o.d.)

2,2 (0,1)

0,8 (0,1)

2,0 (0,1)

0,7 (0,1)

Dotterföretag Sverige (varav tantiem o.d.) Danmark (varav tantiem o.d.) Övriga världen (varav tantiem o.d.) Dotterföretag totalt (varav tantiem o.d.) Koncernen totalt (varav tantiem o.d.)

7,8 (1,0) 0,0 (–) 2,3 (0,1) 10,1 (1,1) 12,3 (1,2)

69,8 (0,9) 23,8 (–) 17,6 (–) 111,2 (0,9) 112,0 (1,0)

6,6 (0,5) 0,0 (–) 1,9 (0,1) 8,5 (0,6) 10,5 (0,7)

74,5 (1,2) 23,2 (–) 13,7 (–) 111,4 (1,2) 112,1 (1,3)

Till styrelsens ledamöter utgår en total ersättning enligt bolagsstämmans beslut att fördelas av styrelsen. Styrelsearvoden under 2005 uppgick totalt till 0,5 mkr (0,4), varav styrelsens ordförande erhöll 0,1 mkr (0,1). Varken styrelsens ordförande eller övriga styrelseledamöter har erhållit någon ersättning utöver styrelsearvoden. Några överenskommelser om framtida pensioner eller avgångsvederlag finns varken för styrelsens ordförande eller övriga ledamöter. Verkställande direktören har under året erhållit 1,7 mkr (1,6) i ersättning varav 0,1 mkr (0,1) i tantiem. Verkställande direktörens ersättningsvillkor fastställes av styrelsen och möjligheterna till tantiem baseras helt på koncernens resultat efter finansiella poster. Tantiem kan maximalt uppgå till fyra månadslöner per år. För VD betalas årligen en pensionspremie uppgående till tio prisbasbelopp. Pensionen är avgiftsbestämd. Avtal om förtida pensionering finns inte. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Sker uppsägning från företagets sida utgår utöver uppsägningslön ett avgångsvederlag på tolv månadslöner.

NOT 7

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Koncernen 2005 2004

Moderföretaget 2005 2004

KPMG / Raine Svensson Revisionsuppdrag Andra uppdrag

1,1 0,3

1,1 0,3

0,2 0,2

0,2 0,1

Övriga revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag

0,2 0,1

0,2 0,2

– –

– –

NOT 8

NOT 9

FINANSNETTO 2005

2004

1,3 1,3

1,6 1,6

Räntekostnader Finansiella kostnader

-6,3 -6,3

-7,6 -7,6

Finansnetto

-5,0

-6,0

Koncernen Ränteintäkter Finansiella intäkter

Resultat från andelar i koncernföretag 2005 2004

Moderföretaget Utdelningar Nedskrivningar

Moderföretaget Ränteintäkter, koncernföretag Ränteintäkter, övriga

43,5 -1,2 42,3

7,0 – 7,0

Ränteintäkter och liknande resultatposter 2005 2004 0,8 0,3 1,1

0,7 0,3 1,0

Räntekostnader och liknande resultatposter 2005 2004 Moderföretaget Räntekostnader, koncernföretag Räntekostnader, övriga

54

-0,2 -3,4 -3,6

-0,1 -3,8 -3,9

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Moderföretaget Periodiseringsfonder, årets återföring

Resultat från andelar i intresseföretag 2005 2004 – -1,4 -1,4

– -1,9 -1,9

2005

2004

3,6


NOT 10

NOT 11

SKATTER 2005

2004

Redovisad i resultaträkningen Koncernen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag Totalt redovisad skattekostnad i koncernen

-2,1

-9,0

-6,9 -9,0

-0,2 -9,2

Moderföretaget Aktuell skatteintäkt Periodens skatteintäkt Totalt redovisad skatteintäkt i moderbolaget

0,5 0,5

1,4 1,4

Avstämning av effektiv skatt Koncernen Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag Schablonränta på periodiseringsfonder Redovisad effektiv skatt

29,2 8,2 0,8 – -0,1 0,1 9,0

30,3 8,5 1,5 -0,2 -0,6 – 9,2

Moderföretaget Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Redovisad effektiv skatt

39,1 10,9 0,8 -12,2 -0,5

0,1 0,0 0,6 -2,0 -1,4

-5,5

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital Moderföretaget Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2004-01-01 Nyanskaffningar Årets valutakursdifferenser Utgående balans 2004-12-31 Ingående balans 2005-01-01 Avyttringar och utrangeringar Årets valutakursdifferenser Utgående balans 2005-12-31

Goodwill

Hyresrätter

Totalt

101,5 0,3 -0,2 101,6

0,3 – – 0,3

101,8 0,3 -0,2 101,9

101,6 – 1,5 103,1

0,3 -0,1 – 0,2

101,9 -0,1 1,5 103,3

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill Följande kassagenererande enheter har redovisade goodwillvärden i koncernen BCI & Eurobib Abstracta Scandinavian Eyewear Voice

2005

2004

51,3 18,3 18,0 15,5 103,1

49,8 18,3 18,0 15,5 101,6

Värdet på koncernens immateriella tillgångar prövas årligen genom nedskrivningsprövningar. De ovan nämnda kassagenererande enheternas återvinningsvärden baseras på samma viktiga antaganden. För antaganden om de framtida kassaflödena används budgetar för år 2006 och företagsledningens bedömningar för de därefter kommande fyra åren. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket bedöms motsvara den långsiktiga tillväxttakten på enheternas marknader. De diskonteringsräntor före skatt som har använts vid utgången av år 2005 är 18,5 procent för eget kapitalfinansiering och 5,2 procent för skuldfinansiering. Det operativa kapitalets långsiktiga finansiering för ovanstående enheter har bedömts bestå av eget kapital till 60 procent och av lån till 40 procent. Företagsledningen bedömer att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena leder till att de beräknade återvinningsvärdena på enheterna blir lägre än deras redovisade värde.

Redovisad i balansräkningen Uppskjuten skattefordran 2005 2004 Koncernen Underskottsavdrag Byggnader och mark Periodiseringsfonder Netto uppskjuten skattefordran

8,6 – – 8,6

27,9 – – 27,9

Uppskjuten skatteskuld 2005 2004 – 1,9 – 1,9

– 6,5 7,8 14,3

Netto 2005 2004 8,6 -1,9 – 6,7

27,9 -6,5 -7,8 13,6

Moderföretaget Moderbolaget redovisar varken någon uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skatter hänförliga till andelar i koncern- och intresseföretag har ej redovisats.

55


NOT 12

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Maskiner och andra tekniska anläggningar

Inventarier, verktyg och installationer

Totalt

175,8 2,2 -18,6 -0,2 159,2

95,9 3,6 -14,6 84,9

65,0 6,2 -4,9 66,3

336,7 12,0 -38,1 -0,1 310,4

Byggnader och mark Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 2004 Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser Utgående balans 31 december 2004 Ingående balans 1 januari 2005 Nyanskaffningar Omklassificering till materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser Utgående balans 31 december 2005

159,2 2,2 –

84,9 8,0 -16,3

66,3 5,9 –

310,4 16,1 -16,3

– 0,9 162,3

-4,2 0,1 72,5

-2,7 0,1 69,6

-6,9 1,1 304,4

Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2004 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2004

-54,7 -5,0 7,0 -52,7

-74,6 -5,5 9,9 -70,2

-49,3 -6,0 3,0 -52,3

-178,6 -16,5 19,9 -175,2

-52,7 –

-70,2 15,7

-52,3 –

-175,2 15,7

-4,6 – – -57,3

-4,6 -0,7 4,1 -55,7

-5,8 -0,7 1,6 -57,2

-15,0 -1,4 5,7 -170,2

Redovisade värden 1 januari 2004 31 december 2004

121,1 106,5

21,3 14,7

15,7 14,0

158,1 135,2

1 januari 2005 31 december 2005

106,5 105,0

14,7 16,8

14,0 12,4

135,2 134,2

Ingående balans 1 januari 2005 Omklassificering till materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2005

Taxeringsvärden Koncernen Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige) Taxeringsvärden, mark (i Sverige)

2005-12-31

2004-12-31

27,6 6,2

27,6 6,2

Inventarier, verktyg och installationer Moderföretaget Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 2004 Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2004

0,9 0,4 -0,5 0,8

Ingående balans 1 januari 2005 Utgående balans 31 december 2005

0,8 0,8

Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari 2004 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2004

-0,3 -0,2 0,3 -0,2

Ingående balans 1 januari 2005 Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2005

-0,2 -0,1 -0,3

Redovisade värden 1 januari 2004 31 december 2004

0,6 0,6

1 januari 2005 31 december 2005

0,6 0,5

56

Avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultaträkningen. Avskrivningar 2005 2004 Koncernen Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader Administrationskostnader

-8,8 -1,7 -4,5 -15,0

-10,0 -2,1 -4,4 -16,5

Moderföretaget Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion Administrationskostnader

-0,1

-0,2

Koncernen Nedskrivningar fördelade per funktion Övriga rörelsekostnader

-1,4

Koncernen Finansiell leasing Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 1,8 mkr (1,9).


NOT 13

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 2005-12-31

2004-12-31

8,8 -1,4 7,4

12,1 -3,3 8,8

Koncernen Redovisat värde vid årets ingång Andel i intresseföretagets resultat Redovisat värde vid årets utgång

Nedan specificeras intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder. Land

Intäkter

Resultat

Tillgångar

Skulder

Eget kap

Ägd andel i %

2005 Intresseföretag Moderbolagets Galleri Stolen i Stockholm AB

Sverige

43,6

-2,0

48,5

47,0

1,5

48,7

2004 Intresseföretag Moderbolagets Galleri Stolen i Stockholm AB

Sverige

45,4

-6,2

47,7

44,2

3,5

48,7

I koncernen har förluster uppgående till 1,0 mkr i Galleri Stolen i Stockholm AB år 2004 redovisats först år 2005 som en följd av avvikelser mellan intresseföretagets preliminära och definitiva bokslut 2004. Koncernens andel av dessa förluster uppgår till 0,5 mkr. NOT 14

ANDELAR I JOINT VENTURES

NOT 16 2005

2004

Koncernen Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget BS Eurobib AS. Innehavet redovisas enligt klyvningsmetoden eftersom det ger en mer rättvisande bild av koncernens del av företagets verksamhet. I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Intäkter Kostnader Resultat

17,2 -15,9 1,3

11,0 -10,0 1,0

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

0,3 4,8 5,1

0,2 3,1 3,3

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Nettotillgångar

0,7 1,7 2,4 2,7

0,2 1,1 1,3 2,0

NOT 15

FORDRINGAR PÅ INTRESSEFÖRETAG 2005-12-31

2004-12-31

5,0

5,0

Koncernen och moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid periodens början och slut NOT 17

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 2005-12-31

2004-12-31

0,1

0,1

2005-12-31

2004-12-31

0,5 -0,4 0,1

2,6 -2,1 0,5

2005-12-31

2004-12-31

29,9 22,1 68,8 120,8

27,4 23,1 65,8 116,3

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid periodens början och slut NOT 18

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Reglerade fordringar Redovisat värde vid periodens slut

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 2005-12-31

2004-12-31

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut

10,7

10,7

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Vid årets slut Redovisat värde vid periodens slut

-1,9 -1,4 -3,3 7,4

– -1,9 -1,9 8,8

Specifikation av moderbolagets direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag Röst och kapitalandel i procent 2005 Intresseföretag Galleri Stolen i Stockholm AB, 556342-4901, Stockholm

Redovisat värde

NOT 19

Koncernen Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Redovisat värde vid periodens slut

Nedskrivning av varulager uppgående till 2,2 mkr har belastat resultatet. NOT 20

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Reservering för osäkra kundfordringar görs efter individuell prövning. NOT 21

48,7%

VARULAGER

LIKVIDA MEDEL

7,4 2005-12-31

2004 Intresseföretag Galleri Stolen i Stockholm AB, 556342-4901, Stockholm

48,7%

8,8

Koncernen Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och bank Tillgodohavande på koncernkonto hos moderföretaget Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen

16,0 7,6 23,6

2004-12-31

28,0 – 28,0

57


NOT 22

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

NOT 26

Ett dotterföretag, Atran AB, som utgör en del av segmentet privat konsumtion, redovisas som innehav för försäljning enligt ett beslut av koncernens företagsledning den 13 oktober 2005. Då beslutades att avveckla alternativt sälja företaget till följd av att företaget under flera år genererat förluster parat med att Atran inte passar in i Expandas affärsidé. Avvecklingskostnaderna som har belastat rörelseresultatet 2005 uppgår till 5,9 mkr. Atrans verksamhet har påverkat koncernens rörelseresultat med -13,1 mkr inkl avveklingskostnaderna. Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning Koncernen Avyttringsgrupp för försäljning (Atran AB) Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar och övriga fordringar

2005 0,6 0,3 4,6 5,6 11,1

ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA

Förmånsbestämda pensionsplaner En del av Scandinavian Eyewears åtaganden för ålderspension och familjepension är tryggad genom en pensionsskuld hos FPG/PRI. Det är en förmånsbestämd pensionsplan och avsättningen uppgick till 2,0 mkr (2,0) vid årsskiftet 2005. Åtaganden för ålderspension och familjepension för övriga tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2005 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Avgiftsbestämda pensionsplaner I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Skulder klassificerade som innehav för försäljning Koncernen Avyttringsgrupp för försäljning (Atran AB) Leverantörsskulder och övriga skulder

NOT 23

NOT 27

Koncernen Garantiåtaganden 2005-12-31

2004-12-31

20,2 8,4 2,39

21,1 8,4 2,50

NOT 28

RÄNTEBÄRANDE SKULDER 2005-12-31

2004-12-31

Koncernen Upplupna personalrelaterade kostnader Övriga poster

Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Kortfristiga banklån Summa räntebärande skulder

NOT 29 58,9 57,0 115,9

78,8 59,2 138,0

24,0 24,7 48,7 164,6

28,9 23,6 52,5 190,5

Finansiella leasingskulder Koncernens skulder avseende finansiella leasingavtal uppgår till 1,8 mkr (1,9). Skulder avseende finansiella leasingavtal i koncernen avser framtida leasingavgifter hänförliga till avtal under finansiell leasing. Leasingavgifter som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld

NOT 25

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderföretaget Långfristiga skulder Banklån, förfallotid 1-5 år från balansdagen Banklån, förfallotid senare än 5 år från balansdagen Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Kortfristig del av banklån

58

2005-12-31

2004-12-31

49,1 5,7 54,8

59,4 13,2 72,6

24,0 17,9 41,9

28,9 19,1 48,0

2005-12-31

2004-12-31

0,3

0,3

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

Noten innehåller information om koncernens avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om koncernens exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29. Koncernen Långfristiga skulder Banklån, förfallotid 1-5 år från balansdagen Banklån, förfallotid senare än 5 år från balansdagen

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

6,0

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie Periodens resultat Vägt antal utestående stamaktier Resultat per aktie före och efter utspädning

NOT 24

2005

20,2 12,1 32,3

22,1 9,0 31,1

Moderföretaget 2005-12-31 2004-12-31

1,2 0,9 2,1

1,1 0,6 1,7

FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES

Expandakoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings och kreditrisker. Koncernens ramar och riktlinjer för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernledningen. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfluktuationer. Likviditetsrisker Med likviditetsrisk avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt styrelsebeslut ska likviditetsutrymmet i form av likvida medel och outnyttjad checkräkningskredit motsvara minst 10 % av balansomslutningen. Vid årsskiftet uppgick likviditetsutrymmet till 12,3 % (12,2). Ränterisker Expandas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Expandas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har en övervägande del av lånen rörliga räntor. De rörliga räntorna har under senare år också varit lägre än långräntorna vilket har påverkat koncernens resultat positivt. Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att koncernledningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Företagets räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 164,6 mkr (190,5). Av de räntebärande skulderna har 144,1 mkr (169,4) rörlig ränta och 20,5 mkr (21,1) fast ränta.


NOT 29

FORTS.

Kreditrisker Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av respektive dotterbolag genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom kontinuerlig kommunikation. Kunderna kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kredituppslysningsföretag. För att minimera kreditriskerna använder sig koncernens bolag av remburser, bankgarantier, kreditförsäkringar och förskottsbetalningar från kunderna. Vid samtliga större enstaka projekt säkras betalningsflödena innan leverans sker. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration av kreditexponering. Valutarisker Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta. Transaktionsexponering Koncernens fakturering till marknader utanför Sverige uppgick under året till 398,3 mkr (372,5). Fakturering i utländsk valuta uppgick till 340,3 mkr (300,5) enligt nedanstående fördelning. Fakturering i utländsk valuta (omräknat till SEK) 2005 Valuta Belopp % EUR DKK NOK USD Övriga utländska valutor Totalt

160,3 95,7 58,5 5,6 20,2 340,3

47% 28% 17% 2% 6% 100%

2004 Belopp

%

145,2 89,7 45,5 6,6 13,5 300,5

48% 30% 15% 2% 5% 100%

Koncernens inköp i utländsk valuta uppgick till 204,5 mkr (107,0) enligt nedanstående fördelning. Inköp i utländsk valuta (omräknat till SEK) 2005 Valuta Belopp EUR DKK USD NOK Övriga utländska valutor Totalt

87,7 68,2 30,7 13,9 4,0 204,5

%

2004 Belopp

%

43% 33% 15% 7% 2% 100%

43,2 32,7 18,5 9,1 3,5 107,0

40% 31% 17% 9% 3% 100%

Koncernens målsättning är att med hjälp av terminskontrakt begränsa valutariskerna avseende kommande betalningsflöden. Baserat på bästa möjliga information avseende framtida flöden skall cirka 50 procent av förväntade nettoflöden de närmaste 12 månaderna säkras. Nedan redovisas en tabell över terminskontrakt per balansdagen omräknat till mkr och deras genomsnittliga kontraktskurser. Koncernen Terminskontrakt EUR värde / kurs 37,2 / 9,41

Känslighetsanalys För att hantera ränte- och valutakursrisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer på koncernens resultat. På lång sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 december 2005 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt med approximativt 1,2 mkr (1,4). En generell höjning med 1 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt 1,4 mkr för år 2005 (1,9 mkr). Värdeförändringar i valutaterminer har exkluderats i denna beräkning. Verkligt värde Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

Koncernen

NOK 1,5 / 1,17

PLN 1,6 / 2,34

USD -7,0 / 7,75

Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Förändringar av verkligt värde på terminskontrakten redovisas därför i eget kapital. Vid utgången av 2005 fanns ett undervärde i terminskontrakten på mindre än 0,1 mkr (-0,1). Omräkningsexponering I normalfallet skyddar inte koncernen omräkningsexponeringar i utländsk valuta. För förvärvet av aktierna i BCI A/S 2002 upptog dock moderbolaget lån i DKK för att parera valutaexponeringen. Årets valutakursdifferens på detta lån uppgår till 1,6 mkr (0,3) och har förts direkt mot eget kapital. För hantering i redovisningen se vidare not 1 Redovisningsprinciper Säkring av Nettoinvesteringar.

Verkligt värde 2005

Redovisat värde 2004

Verkligt värde 2004

Lån till intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Likvida medel

5,0

5,0

5,0

5,0

0,1 0,1 134,9 6,5 23,6

0,1 0,1 134,9 6,5 23,6

0,1 0,5 117,5 10,3 28,0

0,1 0,5 117,5 10,3 28,0

Valutaterminskontrakt (skulder) Banklån Checkräkningskredit Leverantörsskulder Övriga skulder

0,0 140,6 24,0 57,3 14,4

0,0 140,6 24,0 57,3 14,4

0,1 161,6 28,9 46,1 13,8

0,1 161,6 28,9 46,1 13,8

Redovisat värde 2005

Verkligt värde 2005

Redovisat värde 2004

Verkligt värde 2004

7,4 5,0 0,1 7,6 72,7 24,0 0,3 0,3

7,4 5,0 0,1 7,6 74,4 24,0 0,3 0,3

8,8 5,0 – – 91,7 28,9 0,2 0,3

8,8 5,0 – – 91,2 28,9 0,2 0,3

Moderbolaget Andelar i intresseföretag Lån till intresseföretag Övriga fordringar Likvida medel Banklån Checkräkningskredit Leverantörsskulder Övriga skulder

NOT 30

OPERATIONELL LEASING Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

Koncernen Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Årets leasingavgifter 2,2 2,1 Inom ett år 2,0 2,0 Mellan ett och fem år 4,9 6,1

NOT 31 DKK 2,2 / 1,26

Redovisat värde 2005

Moderföretaget 2005-12-31 2004-12-31

0,0 – –

0,0 – –

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 76,4 Företagsinteckningar 59,0 Nettotillgångar i dotterbolag 291,0 Aktier i dotterbolag – Summa ställda säkerheter 426,4 Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag Garantiförbindelser Övriga eventualförpliktelser Summa eventualförpliktelser

24,8 2,1 0,2 27,1

Moderföretaget 2005-12-31 2004-12-31

75,5 59,0 258,6 – 393,1

– – – 235,7 235,7

– – – 236,9 236,9

22,2 0,1 0,2 22,5

24,8 – – 24,8

22,2 – – 22,2

59


NOT 32

NÄRSTÅENDE

Sammanställning över närstående transaktioner Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 2 procent (2) av inköpen och 100 procent (100) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Under räkenskapsåret 2005 har intresseföretaget köpt varor från koncernen för 0,4 mkr (0,2) och per den 31 december hade intresseföretaget en skuld till koncernen uppgående till 5,1 mkr (5,1). Under räkenskapsåret 2005 har intresseföretaget sålt varor till koncernen uppgående till 4,2 mkr (2,5). Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

NOT 33

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 2005-12-31

2004-12-31

Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut

318,2

318,2

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Vid årets slut Utgående balans 31 december

– -1,2 -1,2 317,0

– – – 318,2

Årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag”.

Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag. Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte

Antal andelar

Lammhults Möbel AB / 556058-2602 / Växjö Eurobib AB / 556038-8851 / Lund BCI A/S / 87 71 97 15 / Holsted, Danmark Voice AB / 556541-0700 / Jönköping Expanda Invest AB / 556535-2290 / Växjö Abstracta AB / 556046-3852 / Växjö Scandinavian Eyewear AB / 556052-8514 / Jönköping Atran AB / 556035-8508 / Falkenberg Sydostinvest AB / 556210-3498 / Växjö

NOT 34

Andel i %

30 000 50 000 50 000 10 000 300 000

100 100 100 100 100 100 100 100 100

6 000 1 000

2004-12-31 Redovisat värde

34,3 39,8 73,9 41,5 120,5 – – 6,8 0,2 317,0

34,3 39,8 73,9 41,5 120,5 – – 8,0 0,2 318,2

NOT 35 KASSAFLÖDESANALYS

OBESKATTADE RESERVER

Moderföretaget Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2000 Avsatt vid taxering 2001 Utgående balans 31 december

2005-12-31 Redovisat värde

2005-12-31

2004-12-31

– – –

1,7 1,9 3,6

Koncernen 2005-12-31 2004-12-31 Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning – Erhållen ränta 1,3 Erlagd ränta -6,3

– 1,4 -7,6

Moderföretaget 2005-12-31 2004-12-31 7,0 1,1 -3,6

11,0 0,9 -3,9

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen 2005 2004 Avskrivningar 15,0 Nedskrivningar 1,4 Orealiserade kursdifferenser 0,7 Resultatandel i intresseföretag 1,4 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -0,4 Avsättningar till pensioner – Effekt av byte av redovisningsprincip enligt RR 29 – Anteciperad utdelning från koncernföretag – 18,1

Moderföretaget 2005 2004

16,5 – -0,2 3,3

0,1 2,6 0,1 –

0,2 1,9 – –

-2,4 -0,6

– –

– –

0,4

– 17,0

-43,5 -40,7

-7,0 -4,9

Ej utnyttjade krediter Koncernen 2005 2004 Ej utnyttjade krediter uppgår till

60

46,0

41,1

Moderföretaget 2005 2004 46,0

41,1


NOT 36

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Efter balansdagen förvärvades samtliga aktier i Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. Bolagets omsättning har under senare år pendlat mellan 70–90 mkr och vinstmarginalen före skatt har inte understigit 10 procent. Bolaget är marknadsledare i Tyskland avseende inredningar till bibliotek. Löpande export sker till andra tysktalande länder samt BeNeLux-området. Företaget har 35 anställda och är ett renodlat kunskaps och projekteringsföretag utan egen produktion. Förvärvet förväntas bidra positivt till koncernens vinst och avkastning redan under 2006.

NOT 37

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar Nedskrivningsprövning av goodwill Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 11. Som förstås av beskrivningen i not 11 skulle ändringar under 2006 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill. Exponering mot utländska valutor Förändringar av valutakurser kan ha relativt stora effekter på företaget i stort. I not 29 ges en detaljerad analys av exponeringen för utländska valutor samt risker som är förknippade med förändringar i valutakurser.

NOT 38

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Expanda AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Växjö. Moderbolagets B-aktier är noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Adressen till huvudkontoret är Expanda AB, Box 75, 360 30 Lammhult. Koncernredovisningen för år 2005 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture företag.

NOT 39

FÖRKLARINGAR AVSEENDE ÖVERGÅNG TILL IFRS

Redovisningsprinciperna har förändrats jämfört med den senaste årsredovisningen i och med övergången till IFRS, International Financial Reporting Standards. Tillämpning har skett från och med 1 januari 2005 och jämförelseåret 2004 har omräknats. Övergången till IFRS har skett i enlighet med IFRS 1, First-time Adoption of International Financial Reporting Standards. Enligt IFRS 1 skall, med vissa undantag, de nya redovisningsprinciperna tillämpas retroaktivt. Områden där IFRS medför väsentliga skillnader jämfört med tidigare redovisning för Expanda är redovisning av goodwill, materiella anläggningstillgångar och finansiella instrument. Nedan beskrivs och kvantifieras denna påverkan på Expandas resultat och ställning. Koncernens kassaflödesberäkning och uppställningsform har inte förändrats i samband med övergången till IFRS. Avstämning av resultatet för år 2004

Före övergång till IFRS

Effekter vid övergång till IFRS

Enligt IFRS

613,1 -389,4 223,7

– 7,8 7,8

613,1 -381,6 231,5

5,5 -134,6 -64,3 -0,9 -3,3 26,1

– 1,3 1,1 – – 10,2

5,5 -133,3 -63,2 -0,9 -3,3 36,3

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto

1,6 -7,6 -6,0

– – –

1,6 -7,6 -6,0

Resultat före skatt

20,1

10,2

30,3

-8,9 11,2

-0,3 9,9

-9,2 21,1

Not Koncernen Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Brutto resultat Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat

Skatt Årets resultat Resultat per aktie, kr

a,b

a a

b

1,32

2,50

Resultateffekterna vid övergången till IFRS består av återföring av goodwillavskrivningar 9,4 mkr, komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar 0,8 mkr och uppskjuten skatt på IFRS-effekter -0,3 mkr. Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper justerats enligt IFRS.

61


Avstämning av eget kapital Tidigare principer Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Varulager Skattefordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga räntebärande skulder Övriga långfristiga skulder Avsättning till pensioner Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder

a b

d

d

a, b, c

b

Effekter vid övergång till IFRS

IFRS

Tidigare principer

1 januari 2004

Effekter vid övergång till IFRS

IFRS

31 december 2004

101,8 157,5 12,1 5,0 0,2 2,6 29,6 308,8 119,0 13,7 111,9 –

– 0,6 – – – – – 0,6 – – – –

101,8 158,1 12,1 5,0 0,2 2,6 29,6 309,4 119,0 13,7 111,9 –

92,5 133,9 8,8 5,0 0,1 0,5 27,9 268,7 116,6 7,2 117,5 0,1

9,4 1,3 – – – – – 10,7 -0,3 – – –

101,9 135,2 8,8 5,0 0,1 0,5 27,9 279,4 116,3 7,2 117,5 0,1

8,9 6,5 24,2 284,2 593,0

– – – – 0,6

8,9 6,5 24,2 284,2 593,6

8,5 9,9 28,0 287,8 556,5

0,1 0,4 – 0,2 10,9

8,6 10,3 28,0 288,0 567,4

84,5 43,8 – 113,4 241,7

– -2,6 – 3,0 0,4

84,5 41,2 – 116,4 242,1

84,5 41,2 – 127,1 252,8

– – -0,3 10,7 10,4

84,5 41,2 -0,3 137,8 263,2

178,8 0,3 2,6 0,3 14,4 196,4 59,4 0,9 40,5 4,2 13,9 36,0 154,9 351,3 593,0

– – – – – – – – – 0,2 – – 0,2 0,2 0,6

178,8 0,3 2,6 0,3 14,4 196,4 59,4 0,9 40,5 4,4 13,9 36,0 155,1 351,5 593,6

138,0 0,4 2,0 0,3 14,3 155,0 52,5 1,2 46,1 4,0 13,8 31,1 148,7 303,7 556,5

– – – – – – – – – 0,4 – 0,1 0,5 0,5 10,9

138,0 0,4 2,0 0,3 14,3 155,0 52,5 1,2 46,1 4,4 13,8 31,2 149,2 304,2 567,4

Noter till avstämningen av eget kapital Effekten på uppskjuten skatt avseende nedanstående justeringar beskrivs i not b. (a) Avskrivning av goodwill Enligt IFRS indelas immateriella tillgångar i sådana som har en bestämbar livslängd respektive sådana som har en obestämbar livslängd. Goodwill skall enligt IAS 38 redovisas som en tillgång med obestämbar livslängd och därför är inte avskrivning av goodwill tillåtet. Istället skall nedskrivning ske vid behov i enlighet med föreskriven metodik i IAS 36. Nedskrivningstester har genomförts och enligt dessa återfanns inget nedskrivningsbehov under 2004. Goodwillavskrivningarna för år 2004 uppgick till 9,4 mkr (varav 7,0 mkr redovisats i kostnad sålda varor, 1,3 mkr i försäljningskostnader och 1,1 mkr i administrationskostnader) vilka skall återföras enligt IFRS. Vid tillämpning av IFRS skulle således nettoresultatet för 2004 och eget kapital per 2004-12-31 ha förbättrats med 9,4 mkr. (b) Materiella anläggningstillgångar Vid investeringar i materiella anläggningstillgångar skall enligt IAS 16 en uppdelning av tillgångarna ske i delkomponenter med separata avskrivningsplaner för respektive delkomponent, så kallad komponentavskrivning. Expanda har vid omräkning av ingående balans per 2004-01-01 som utgångspunkt använt historiska anskaffningsvärden för anläggningstillgångarna. Omräkningen innebär en positiv effekt på eget kapital med 0,4 mkr. Vid tillämpning av komponentavskrivning under 2004 hade avskrivningarna (redovisade i kostnad sålda varor) varit 0,8 mkr lägre än med tidigare redovisningsprinciper. Nettoresultatet, efter uppskjuten skatt, skulle ha förbättrats med 0,5 mkr. Tillämpningen av IFRS avseende materiella anläggningstillgångar har en total positiv effekt på det egna kapitalet per 2004-12-31 med 1,0 mkr. (c) Redovisning av finansiella instrument Enligt den av EU godkända versionen av IAS 39 skall finansiella instrument initialt värderas till verkligt värde och löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på kategorisering. Efter införandet av IFRS redovisas samtliga derivat löpande till marknadsvärde. Expanda tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för valutaterminskontrakt som är upptagna i syfte att säkerställa värdet av prognostiserade valutaflöden. Därmed kommer förändringar i marknadsvärdet att redovisas i eget kapital till den del som är effektivt säkrad. Eget kapital beräknas påverkas negativt per 2005-01-01 med 0,1 mkr. Per 2005-12-31 hade säkringsreserven ingen effekt på det egna kapitalet. (d) Redovisning av varulager Enligt IFRS får inte förskott till leverantörer redovisas som varulager i koncernen, utan bör redovisas som egen rad alternativt som övriga fordringar. Per 2004-12-31 uppgick förskott till leverantörer till 0,3 mkr.

62


Lammhult den 7 mars 2006

Torbjörn Björstrand Ordförande

Lennart Bohlin

Jerry Fredriksson

Yngve Conradsson

Jan Ove Forsell

Lotta Lundén

Johan Sjöberg

Marcus Larsson Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 13 mars 2006

Raine Svensson Auktoriserad revisor

63


REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Expanda AB (publ). Org nr 556541-2094

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Expanda AB för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps-handling-arna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Lammhult den 13 mars 2006

Raine Svensson Auktoriserad revisor

64


NYCKELTAL OCH DEFINITIONER NYCKELTAL – FEMÅRSÖVERSIKT ENHET

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal Resultat efter finansiella poster Nettomarginal

mkr mkr % mkr %

741,1 45,2 6,1 39,4 5,3

697,8 19,4 2,8 8,6 1,2

626,4 1,1 0,2 -9,5 neg

613,1 36,3 5,9 30,3 4,9

642,5 34,2 5,3 29,2 4,5

Totalt kapital Sysselsatt kapital Operativt kapital Eget kapital

mkr mkr mkr mkr

614,8 463,4 445,3 274,7

674,2 531,9 508,6 260,6

593,0 479,9 455,8 241,7

567,4 453,7 425,5 263,2

566,9 445,2 421,5 280,6

Avkastning på totalt kapital Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på operativt kapital Avkastning på eget kapital

% % % %

8,0 11,0 10,2 13,0

3,4 4,4 4,1 2,3

0,4 0,5 0,2 neg

6,5 8,1 8,2 8,4

6,3 7,9 8,1 7,4

Skuldsättningsgrad Andel riskbärande kapital Räntetäckningsgrad Soliditet

ggr % ggr %

0,69 48,8 4,4 44,7

1,04 41,1 1,6 38,7

0,99 43,2 0,2 40,8

0,72 48,9 5,0 46,4

0,59 49,8 5,6 49,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Medelantal anställda

mkr mkr

15,0 52,6 581

31,5 20,9 512

42,8 12,1 459

40,4 12,0 373

42,8 16,1 342

Från och med 2005 tillämpar Expanda IFRS. Jämförelseåret 2004 har omräknats i enlighet med IFRS.

DEFINITIONER

Andel riskbärande kapital Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital. Balansomslutning Värdet av samtliga tillgångar. Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets slut dividerat med eget kapital per aktie. Börskurs vid årets slut Senaste betalkurs vid Stockholmsbörsen för respektive år.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av börskurs vid årets slut.

Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnitlligt antal aktier.

Eget kapital Bundet och fritt eget kapital.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut. Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen. Nettoomsättning Värdet på koncernens leveranser efter avdrag för leveranser mellan bolag inom koncernen. Operativt kapital Balansomslutning minus likvida medel och andra räntebärande tillgångar och minus ej räntebärande skulder.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt. Utdelningsandel Föreslagen utdelning i procent av årets resultat.

P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter skatt.

65


STYRELSENS ARBETE 2005

Expandas styrelse hade under 2005 åtta ledamöter, inklusive koncernens VD, valda av bolagsstämman. Vid bolagsstämman nyvaldes Yngve Conradsson och Lotta Lundén. Vid det konstituerande sammanträdet, som hölls efter bolagsstämman, fattades beslut om fördelning av det av stämman beslutade styrelsearvodet. Beslut fattades även om styrelsens ordförande och firmateckning. Vidare beslutades också om en VD-instruktion och en arbetsordning för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens övergripande arbetsuppgifter, styrelsens arbetsrutiner, regler för styrelsesammanträden, formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen och arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. Under 2005 hade styrelsen, utöver det konstituerande sammanträdet, fem ordinarie sammanträden och ett extra sammanträde. De ordinarie sammanträdena har framförallt ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner och extern ekonomisk information. Det extra sammanträdet ägnades åt avvecklingsoch förvärvsfrågor. Styrelsesammanträdena förbereddes av VD. VD försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag fyra till sex arbetsdagar före respektive sammanträde. Syrelsens sammanträden har omväxlande hållits på moderbolagets kontor i Lammhult och hos de olika dotterbolagen. Beslutsprotokoll upprättades av styrelsens sekreterare, Jan Ove Forsell, och justerades först av ordföranden och därefter av ytterligare en ledamot innan distribution skedde till styrelsen. Löpande under året erhöll styrelsens ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av VD och ekonomichef. Bolagsstämman väljer årligen en nomineringskommitté, som har i uppdrag att inför bolagsstämman föreslå styrelseledamöter, samt styrelse- och revisionsarvoden. Dessutom föreslår kommittén revisorer de år detta val skall ske. Styrelsen, exklusive VD, utgör revisionskommitté och får revisionsrapporten personligen rapporterad varje år. Denna rapportering skedde i samband med styrelsemötet i februari. Styrelsen, exklusive VD, beslutar i ersättningsfrågor för VD. Beslut om ersättningar till övriga ledande befattningshavare fattas av VD. Syftet med att samtliga styrelseledamöter, exklusive VD, utgör revisions- och ersättningskommittéer är att samtliga ledamöter skall få direkt information och ha direkt inflytande i dessa betydelsefulla frågor

67


STYRELSE

I ordning efter bild, från vänster. MARCUS LARSSON

TORBJÖRN BJÖRSTRAND

Född 1961. Hemort Växjö. Ledamot sedan 2003. VD för Expanda AB. Kort bakgrund: Verksam inom Electrolux Wascator, Ljungby, 1989–1997 som export- och eftermarknadschef. VD för Lammhults Möbel AB 1997–2003. Vice VD i Expanda AB 2002 och VD från maj 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Smålandsbanken, Växjö. Aktieinnehav i Expanda AB: 1 000 B-aktier.

Född 1945. Hemort Växjö. Ordförande. Ledamot sedan 1997. Kort bakgrund: Ingenjör och fil kand. Har tidigare verkat som vice VD på Fläkt Industri AB, vice VD på Orrefors Kosta Boda AB, VD på Thule Sweden AB och VD för Södra Timber AB. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Koncentra Marine & Power AB, Alutrade AB och Aiab Energy AB. Ledamot i Gapro AB, Pdb Datasystem AB och AnaMar AB. Aktieinnehav i Expanda AB: 5 000 B-aktier.

LENNART BOHLIN

JERRY FREDRIKSSON

Född 1942. Hemort Linköping. Ledamot sedan 2002. Kort bakgrund: Civilekonom. VD och koncernchef för Cloetta Fazer AB 1989-2002. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i AB Anders Löfberg, CMA Centrum för Marknadsanalys AB och RunsvenGruppen AB. Vice ordförande i AB Östgöta Correspondenten. Ledamot i Cloetta Fazer AB, Kuponginlösen AB, New Wave Group AB, IHM Business School AB, Löfbergs Lila AB, Östgöta Brandstodsbolag, Sales Support DK AB och stiftelsen Östergötlands Länsmuseum. Aktieinnehav i Expanda AB: 400 B-aktier.

Född 1942. Hemort Sävsjö. Ledamot sedan 2004. Egen företagare och VD för konsultbolaget Rådhuset AB. Kort bakgrund: Ekonom. Har tidigare arbetat inom industrin och även som revisor. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i KarlssonGruppen AB, IV Produkt AB, Senab AB, Coromatic AB, Svenssons i Lammhult AB, Licencia Telecom AB och UlfabGruppen AB. Ledamot i Lammhults Möbel AB, Boxholm Stål AB, Boxholm Mejeri AB och AB Alvenius Industrier AB. Aktieinnehav i Expanda AB: 229 549 A-aktier och 121 000 B-aktier (med hustru och indirekt ägande genom bolag).

JAN OVE FORSELL

Född 1943. Hemort Värnamo. Ledamot sedan 1997. Kort bakgrund: Verksam inom Forshedakoncernen 1972–1988, varav 8 år som VD och koncernchef. Egen företagare 1988–1998. VD för Expanda AB 1998–2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Lammhults Möbel AB, Galleri Stolen i Stockholm AB och GL Innovation AB. Ledamot i Smålandsbanken, Jönköping. Aktieinnehav i Expanda AB: 92 000 B-aktier (med indirekt ägande genom helägt bolag).

JOHAN SJÖBERG

Född 1952. Hemort Stockaryd. Ledamot sedan 2002. VD för Möbelriket AB. Kort bakgrund: Har varit delägare och VD i AB Bröderna Sjöberg, Stockaryd. Äger sedan 1991 Svenssons i Lammhult AB. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i CM Form AB, Nevotex AB, Stiftelsen Barometern, Skattebetalarnas Förening och Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Aktieinnehav i Expanda AB: 50 300 A-aktier och 39 500 B-aktier (med familj).

LOTTA LUNDÉN

Född 1957. Hemort Värnamo. Ledamot sedan 2005. Kort bakgrund: Drygt 20 års erfarenhet från detaljhandeln, både i Sverige och internationellt. De flesta åren verksam inom IKEA. Olika funktioner inom logistik, marknad och försäljning i Europa, produkt-/sortimentschef och affärsområdeschef för IKEA of Sweden, commercial director och delägare i franchiseverksamheten i Singapore/Malaysia. VD för Guldfynd/Hallbergs Guld. General Manager för Coop Forum. Grundare/partner i Konceptverkstan. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Assa Abloy, JC, Exportrådet, Bergendahlsgruppen, SAS Bijouterier och Gallerix. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier.

68

YNGVE CONRADSSON

Född 1943. Hemort Alvesta. Ledamot sedan 2005. VD i stoppmöbelföretaget SCAPA INTER AB sedan 1999. Kort bakgrund: Utvecklade tillsammans med Anders Hultman möbelföretaget SCAPA till Nordens största säng- och stoppmöbelföretag. Övriga styrelseuppdrag: Scapa Capital AB och Balco AB. Aktieinnehav i Expanda AB: 367 570 A-aktier och 1 074 000 B-aktier (genom hälftenägt bolag).


VD DOTTERBOLAG & EXPANDA DESIGN GROUP

I ordning efter bild, från vänster. CLAES BRECHENSBAUER

ÅKE JANSSON

VD Lammhults Möbel AB. Född 1965. VD sedan 2003. Kort bakgrund: Egen möbelagentur efter avslutade universitetsstudier i Internationell ekonomi. Har under perioden 1994–2003 arbetat som försäljningschef och marknadschef på Lammhults Möbel AB. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier.

VD Abstracta AB. Född 1962. VD sedan 2004. Kort bakgrund: Byggnadsingenjör, Högskoleingenjör, Master of Business Administration. Har tidigare arbetat som marknadschef på Alcatel IKO Kabel AB 1992-1998, VD för Eldon Vasa AB 1998–2003 och VD för Fälth & Hässler AB 2003–2004. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier.

THOMAS JANSSON

Ekonomichef Expanda AB. Född 1968. Ekonomichef sedan 2003. Kort bakgrund: Civilekonom. Har tidigare arbetat som ekonom på Volvo Articulated Haulers AB 1993-1997 och som ekonomichef på Lammhults Möbel AB 1997–2003. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier. SONNIE BYRLING

VD Scandinavian Eyewear AB. Född 1961. VD sedan 2003. Kort bakgrund: Arbetade tidigare som marknads- och produktchef inom Ericsson-koncernen. Har sedan under perioden 1995–2003 varit VD för dotterbolag inom SYSteam-koncernen. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier. MARCUS LARSSON

VD Expanda AB. Född 1961. VD sedan 2003. Kort bakgrund: Verksam inom Electrolux Wascator, Ljungby, 1989–1997 som export- och eftermarknadschef. VD för Lammhults Möbel AB 1997–2003. Vice VD i Expanda AB 2002 och VD från maj 2003. Aktieinnehav i Expanda AB: 1 000 B-aktier.

70

ANDERS MAGNUSSON

VD VOICE AB. Född 1954. VD sedan 2003. Kort bakgrund: Marknadsekonom. Exportchef på Bodum 1982–1988. Startade Homeline AB 1988. VD och ägare till Homeflex AB 1993–1997. Samgående i VOICE AB (50% ägande), såldes till Expanda 2001. Aktieinnehav i Expanda AB: 25 000 B-aktier. THOMAS JOHANNESSON

VD Eurobib AB / BCI A/S. Född 1957. VD sedan 1993. Kort bakgrund: Utbildad systemvetare. Har verkat som systemerare/ programmerare i Perstorp AB, controller i Perstorp Special Kemi och finanschef i BTJ AB. Aktieinnehav i Expanda AB: 0 aktier.


POSTSKRIPTUM OM DESIGN VD Marcus Larsson & Designer Jesper Ståhl

SYFTET MED DESIGN

Egentligen är det ganska enkelt. Design handlar om att tydliggöra och att särprägla. Tydliggöra vad man som företag eller varumärke vill stå för, vad man vill bli associerad med och vad produkten eller tjänsten ämnar åstadkomma. Design kommunicerar, och bra design kommunicerar tydligt. Tydlighet är att inte vara likriktad eller ensidig, bra design handlar om att skapa och uppfylla förväntningar genom målmedveten utformning. Man behöver fråga sig vad man vill utstråla och vems förväntningar man vill uppfylla. Bra design handlar följaktligen om att produkten motsvarar det intryck man valt att kommunicera. För att nå fram med sitt budskap gäller det också att vara unik, att särprägla sig från konkurrensen. Vad kan vi erbjuda som ingen annan kan och hur kan vi genom utformningen skapa unika värden? Ofta handlar det om att staka ut sin egen väg och gå där ingen ännu har gått. DESIGN SOM KONKURRENSMEDEL

DESIGNER JESPER STÅHL

På en marknad som är allt mer konkurrensutsatt och där allt fler aktörer tävlar om uppmärksamhet och utrymme är det viktigt att vara unik. Om det är produkter man erbjuder så är det just produkternas design som är den viktigaste bäraren av företagets identitet och affärsidé. Rätt design på företagets produkter är det som i längden formar uppfattningen om företaget. Design är tvärvetenskaplig i sin karaktär, en balansgång mellan estetik och ekonomi, mellan kommunikation och teknik. Lägg där till insikt om psykologi och en känsla för ett företags historia. Varje bransch har sin unika balansgång och tolkning av dessa aspekter som gör att det finns inga absoluta svar – men det är detta som också gör design så fascinerande och full av möjligheter. De som arbetar framgångsrikt med detta klarar att tolka alla delar till en övertygande helhet, de arbetar långsiktigt och medvetet med utformningen av varje enskild produkt. Vi menar att design är en strategisk fråga för att överleva. Det räcker inte med att leverera enheter, det handlar om att ha skapa mervärde och genom designen kommunicera företagets kvalitetsnivå och unika identitet. Design är resultatet av en designinsats, den färdiga produkten. Men design handlar mycket om de metoder och arbetssätt man hanterar för att komma dithän. Viktigt är att se produkten ur ett användarperspektiv. Att analysera hur produkten kommer att användas i verkligheten, och se i vilket sammanhang den hamnar. Ambitionen är att ge slutresultatet en egen karaktär, och att i arbetsprocessen inte bara se till vad som är möjligt, utan även till vad som är önskvärt och relevant. Design speglar företags själ och ambitioner – bra design ska vara ett resultat av den kompetens och de förutsättningar som finns i företaget, samt av den marknad som företaget har eller vill ha. Uppgiften som designer är att hitta företagets själ och utifrån den skapa en identitet för produkten. Produkten kan förmedla många olika saker genom sin form och funktion: Hög hållfasthet eller ömtålig, hög teknisk nivå eller låg komplexitet, lättanvänd eller komplex, offentlig eller privat, för barn eller för äldre, för proffs eller för lekmän, innovativ eller klassisk, mobil eller stabil etc. DESIGN MANAGEMENT

Kundens upplevelse av ett varumärke handlar inte bara om designen på produkten. Ett företag kommunicerar även sina värderingar genom den grafiska identiteten, förpackningarna, genom utställningar, i butik, i det personliga bemötandet, genom arkitekturen och inredningen, via internet, i annonser och i den dagliga korrespondensen. Design Management handlar om att medvetet arbeta på att alla dessa delar kommunicerar samma budskap. I arbetet med att få alla delar att anslå samma ton så blir de små detaljerna viktiga. Låt detaljerna bli positiva upplevelser som understryker företagets själ och karaktär. Var konsekvent i användandet av identitetens delar i omsorgen om helhetsintrycket. Att ha en stark personlighet bygger på insikten vem jag är, hur jag uppfattas av andra, och hur jag skulle vilja bli uppfattad. Ju bättre dessa stämmer överens med varandra, desto starkare och tydligare karaktär och identitet. Med ett företags identitet är det precis likadant. 73


ADRESSER

EXPANDA AB

SCANDINAVIAN EYEWEAR AB

Lammengatan 2 360 30 Lammhult Telefon 0472-26 96 70 Telefax 0472-26 96 73 www.expanda.se

Gräshagsgatan 11 551 11 Jönköping Telefon 036-30 53 00 Telefax 036-30 53 20 www.scandinavianeyewear.se

ABSTRACTA AB

SCHULZ SPEYER BIBLIOTHEKSTECHNIK AG

Lammengatan 2 360 30 Lammhult Telefon 0472-26 96 00 Telefax 0472-26 96 01 www.abstracta.se BCI A/S

Dalbaekvej 1 DK 6670 Holsted Danmark Telefon +45 76 78 26 11 Telefax +45 76 78 26 22 www.bci.dk EUROBIB AB

Friedrich Ebert Str. 2a D-67346 Speyer Tyskland Telefon +49 62 32 31 810 Telefax +49 62 32 31 81 701 www.schulzspeyer.de VOICE AB

Betavägen 17 556 52 Jönköping Telefon 036-31 83 00 Telefax 036-31 83 05 www.voicefurniture.com

Åkergränden 7 221 00 Lund Telefon 046-31 18 00 Telefax 046-32 05 29 www.eurobib.com LAMMHULTS MÖBEL AB

Växjövägen 41 360 30 Lammhult Telefon 0472-26 95 00 Telefax 0472-26 05 70 www.lammhults.se

GRAFISK DESIGN OCH PRODUKTION: JESPER DESIGN AB [WWW.JESPERDESIGN.SE] TRYCK: ESKILS TRYCKERI AB, BORÅS. PAPPER: OMSLAG 300 GR MAXIOFFSET, INLAGA 190 GR MAXIOFFSET. OMSLAG: STOLEN SOM PRYDER OMSLAGET OCH FINNS MED SOM TEMA I ÅRSREDOVISNINGEN HETER CHICAGO OCH ÄR FORMGIVEN AV GUNILLA ALLARD FÖR LAMMHULTS. BILDER: FOTOGRAF ÖRJAN HENRIKSSON

74


Expanda 2005  

Årsredovisning för 2005

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you