Existens 11:2016

Page 1

v

v

v

v

EXISTENS 11 NR

2016

Rågbröd i historisk miljö STYRKA

LIVSGLÄDJE KOMMUNIKATION SYNLIGHET 1


En stor dos ideellt arbete Det är exakt ett år sedan vi publicerade första numret av Existens. När vi tryckte på knappen den gången var vi nog en smula nervösa. Responsen vi fått under det gångna året säger oss att vi valde rätt koncept. Vi fortsätter därför att lyfta fram den styrka och livsglädje som finns i vår närhet. Det är bara att konstatera: österbottningarna är ena hejare på att hjälpas åt. I vårt novembernummer har vi äran att berätta om hur rågbröd bakas i historisk miljö. Det ligger mycket frivilligarbete bakom den satsningen. Vidare kan vi berätta om Västra Finlands största evenemang i sitt slag: en julmarknad i skogen för hela familjen. Initiativtagaren arrangerar skogsdagen på ideell basis. Martina Uthardt, som fotograferar för Existens ibland, informerar om matinsamlingen hon ordnar för fjärde året i rad. I år hjälper Existens till med det praktiska arbetet, och tar emot torrvaror på kontoret under en dag. (Se närmare i tidningen.) Vi får även ta del av österbottnisk fotokonst, och en person med tummen mitt i handen talar varmt om hantverk. Hur det hänger ihop avslöjar vi inne i tidningen. Prov på träningsglädje visar Existens granne. Existens kommunikatör Petra Marjamäki bidrar med ett inredningsreportage, och Tina Lindell bjuder denna gång på brödrecept. Anne Manner

Maria Norrlin-Asplund

Existens – styrka, livsglädje, kommunikation, synlighet. Chefredaktör Layout, mf Försäljning Redaktörer Pärmbild

Anne Manner, tfn 050 5606639, anne@existens.fi Maria Norrlin-Asplund, tfn 050 5555226, maria@existens.fi Maria Norrlin-Asplund, tfn 050 5555226, maria@existens.fi Matredaktör Tina Lindell, Fotograf Martina Uthardt Maria Norrlin-Asplund

Utgivare: Existens kommunikationsbyrå anl. Utgivning år 2016 ISSN 2343-2578 Endast digital publicering 2


INNEHÅLL

04

Rågbröd i historisk miljö

Alexandra Sundfors och Lise Hägglund

22

Barndomsrömmen blev verklig Heidi Mojan Mattson

12

Vårt dagliga bröd

Recept av Tina Lindell

30

Inspirationsbilder Vasara-mässan

Inredningsbilaga

34

Novembermarknad

48 50

Teija Tuomikoski-Röj och Mats Röj

Loftet

46

Tummen mitt handen Ann-Katrin Finell

Skogsdag

Ove Ljungqvist 3


Människan och arbetet

Rågbröd i stenugn

Grova nävar och späda händer greppar de redskap de orkar hantera. Vädret är torrt och skärorna kapar snabbt de guldgula stråna medMedan mogen säd. Knippen bindsinuti ihop och läggs på störar veden brinner stenugnen, knådar att torka. Senare är det dags för bakas tröskningen. På Furirbostället bröd på forna tiders vi Det vattnas i munnen på barnen när de ser på halmen. De vet grupp ungmarthor baka här. att när denen eldas vankas det glödstekt få potatis. 4


och historisk miljö

en person bröddeg som ska bli 100–120 rågbröd. is. Sommartid finns bröd till salu. Inför julen ska 5


– Värdefull kunskap att ta tillvara och föra vidare, säger Alexandra Sundfors om konsten att baka rågbröd i stenugn. – Det känns värdefullt att kunna ta tillvara kunskapen. Det finns inte många som kan det här längre. Det säger Alexandra Sundfors, som i somras fick axla ansvaret för bröd­ baket på Furirbostället i Oravais. Hon tog då över sysslan efter Lise Hägglund, som lärde sig konsten redan före skolåldern i mitten av 1940-talet. Under en gemensam dag lärde Lise ut konsten att baka rågbröd på gammal­ dags vis och grädda i 6

stenugn. Det är ugnen som ger brödet den speciella smak som varken ved- eller elspisar kan ge. – Rågbröd gräddat i vedspis har en smak mittemellan stenugns- och elspisgräddat, säger båda kvinnorna. Den grupp ungmarthor som Alexandra är medlem i ska inför julen få baka enligt alla konstens regler.

Som forna brandkåren… Proceduren börjar med vedeldning


Brödspadarna är nödvändiga redskap under brödbaket. Långt skaft behövs för att få alla 20 bröden placerade i den stora stenugnen. Stenugnen murades år 1996 av Alvar Hägglund. inne i själva ugnen. Glöden ska sedan spridas i ugnen för att värmen ska bli jämn. Därpå ska den reste­ rande glöden rakas ut ur ugnen. – Och med en tallruska, bunden med järntråd på ett kvastskaft och doppad i vatten, sopar man ur ugnen, och sen ska en näve grovsalt kastas in i ugnen, berättar Lise. Efter det kan bröden gräddas direkt på tegelstenarna. Någon temperaturmätare används inte, men det är mellan 300 och 350 grader

varmt i ugnen när de första bröden gräddas. – Vi gräddar ett provbröd först. Om ugnen är alltför varm väntar vi en stund innan vi börjar grädda, berättar Alexandra. 20 bröd får plats samtidigt i stenugnen. De första bröden blir klara på ett par minuter, och får då en hård yta. Följande omgång blir kanske klar på fem minuter, medan den sista laddningen bröd kan ta 15 minuter att grädda. Temperaturen i 7


ugnen sjunker under gräddningens gång och det gäller för bagaren att hålla koll på bröden. Och här ska det gå undan både när bröden ska in i ugnen och ut. Tre eller fyra personer behövs för att hinna langa fram bröden med hjälp av brödspadar av trä. – Lite som när forna tiders brandkårer langade vattenspannar, säger Lise Hägglund.

Gyllene medelväg Knådandet sker för hand och det är en konst för sig att avgöra när degen har lämplig konsistens. Alexandra Sundfors är glad att hon av sin mamma fått lära sig knåda för hand. Den grundkunskapen gav henne goda förutsättningar för uppdraget på Furirbostället.

– I början knådade jag degen hemma och transporterade den hit. Det var spännande, för degen ville gärna jäsa över bunkens kanter, säger Lise Hägglund. 8


Rågbröd ska vara tillräckligt tjockt för att klyvas. Foto: Lilian Pettersson-Smeds – Det är svårare att bedöma när degen är färdig när man knådar för hand. Och det gäller att hitta en gyllene medelväg för degens konsis­ tens. Ju lösare deg desto godare bröd, men samtidigt måste degen vara så fast att de utkavlade bröden håller ihop under hanteringen. Något skrivet recept finns inte och även om ingredienserna är desamma varje gång, varierar mängderna. – Vi använder mellan 17 och 20 liter vätska, ungefär hälften vatten och hälften mjölk. När degen är en tjockare välling, är mängden råg­ mjöl lämplig. Då tillsätter vi vete­

mjöl, vetekli och jästbrödsmjöl, berättar Lise Hägglund. Hennes mamma använde råg, vete och lite kornmjöl till rågbrödet hon bakade. Mjölet kom från den säd som odlades på familjens åkrar. – Vid kvarnen skulle man säga om rågen skulle malas till bröd- eller grötmjöl. Mjöl till bröd var grövre än det som kokades till gröt. Och den tidens vetemjöl var sammanmalet, alltså som dagens grahamsmjöl. Alexandra berättar att Sverige har ett mycket större utbud av mjöl, men att olika specialsorter börjar hitta sin 9


plats på den finländska marknaden. san var alltid lika spännande. Degen Själv använder hon helt vanligt mjöl jäste under färden och ville gärna både vid Furirbostället och hemma. pösa över bunkens kanter. Mjölken hon använder är laktosfri. – Efter ett tag började vi göra allt här på Furirbostället. Efter ett uppehåll på fyra år bakades Deg på rymmen det rågbröd i somras igen. Ja, inte Det är Oravais historiska förening bara rågbröd, förresten. Precis som som driver verksamheten vid Furir­ sin föregångare passade Alexandra bostället. Lise Hägglund har varit Sundfors på att baka ett 30-tal limaktiv medlem ända sedan förenin- por och även bullar. Efter rågbrödet gen grundades för 23 år sedan. Al- gräddats är ugnens värme lämplig var Häggman murade stenugnen år för limpor. Däremellan blev det en del söta bakverk, som hade god åt1996. – När vi började baka rågbröd för gång i sommarcaféet. försäljning, köpte vi degen från ett Alexandra är utbildad bagare-konbageri. Men det innebar förstås att ditor. Hon har precis som Lise bakat brödet inte var riktigt hembakt. Så sedan barnsben. När hon som liten då började jag knåda degen hemma blev bjuden på goda bakverk bad och forsla den till Furirbostället för hon alltid att få receptet. gräddning. Lise skakar på huvudet och skrat- Text: Anne Manner tar. Den åtta kilometer långa bilre- Foto: Maria Norrlin-Asplund

10


Lise Hägglund lärde sig baka rågbröd under 1940-talets andra hälft. Nu för hon kunskapen vidare. 11


Tina Lindell Tina Lindell är kock, författare och föreläsare. Hon gillar att

kompo­n era välsmakande och hälsosamma rätter av enkla, naturliga råvaror. Rå­v arorna ska helst vara närproducerade eller 12 från skogen. komma


Text: Tina Lindell Foto: Martina Uthardt

Vårt dagliga bröd En underbar doft av nygräddat bröd sprider sig i huset. Känslan att få äta bröd som är så ljummet att smöret smälter sprider glädje och välbehag. Att baka bröd har många fördelar, förutom att det smakar gott är det betydligt billigare än att köpa bröd från affären. Du kan också glädja någon genom att ge bort ett hembakt bröd, dina vänner, någon som fått barn, någon som är sjuk eller flyktingar som kommit till vårt land. Det finns ett ordspråk som säger ”bättre grov kaka än ingen kaka smaka”. Nu när det är kyligt och mörkt ute passar det bra att knåda till en deg, och bjuda på nygräddat bröd. Här har jag valt ut några av mina favoritrecept. Dela gärna med dig till vänner eller sätt i frysen så har du bröd för många dagar.

13


Text: Tina Lindell Foto: Martina Uthardt 14


Kärnmjölkslimpor 1 l kärnmjölk eller surmjölk 2 dl sirap 1 msk salt 2 ägg 100 g jäst 5 dl rågmjöl 2 l vetemjöl 1 tsk anis + 1 tsk fänkål l dl lättmjölk till pensling Värm mjölken till 37 grader. Tillsätt sirap, salt, anis, fänkål och ägg. Rör om. Smula ner jästen och blanda tills jästen löst sig i det ljumma degspadet. Tillsätt rågmjölet och hälften av vetemjölet, knåda degen med bakmaskin eller för hand är två ord. Sätt mera vete­mjöl vartefter du knådar degen. Degen skall bli fast och släppa från bakbunkens kanter. När det gäller mängden mjöl kan det variera något beroende på fabrikat och grovlek. Ibland behöver du tillsätta lite mer mjöl och ibland räcker det med mindre. Låt degen jäsa en halv timme. Sätt ugnen på 200 grader. Dela degen i fyra bitar. Baka ut till avlånga limpor. Placera limporna på en ugnsplåt, täck med bakduk och låt dem jäsa ungefär en halvtimme. Grädda limporna på mellersta falsen i 200 grader i 25 minuter. Pensla limporna med mjölk och grädda ytterligare 5 minuter tills limporna fått fin färg. Ta ut limporna ur ugnen och låt dem svalna på galler. 15


Linfröbröd Mättande och goda är dessa små bröd. Eftersom de är rika på fibrer passar de både till frukost och som mellanmål. Steg 1: 8 dl mjölk 3 dl havregryn 1 dl linfrö 1 dl havrekli Mät upp ingredienserna i en kastrull. Koka ihop till en gröt. Låt gröten svalna. Steg 2: 100 g smör 2 dl mjölk 100 g jäst 2 msk sirap 3 tsk salt 4 dl grahamsmjöl 12 dl vetemjöl 4 tsk bakpulver

Smält smöret och häll över mjölken. Degspadet skall vara ljummet. Tillsätt jäst, sirap, salt och blanda med gröten. Tillsätt mjölet blandat med bakpulvret. Knåda degen tills den släpper från degbunkens kanter. Kavla ut degen på mjölat bakbord. Tryck ut runda bröd med ett brödmått. Det blir ca 20 små bröd. Jäs bröden 40 minuter. Nagga bröden och grädda i 225 grader 8–10 minuter..

16


17


Frukostsemlor Lyxa till helgfrukosten och bjud på nygräddade semlor. Degen röres ihop kvällen före och får kalljäsa över natten. Steg 1: 5 dl vatten 25 g jäst 2 tsk salt 1 msk olja 1/2 dl skalade solroskärnor 3 dl speltmjöl 9 dl vetemjöl Rör ut jästen i kallt vatten. Tillsätt salt, olja och solroskärnor. Knåda ner större delen av mjölet, spar lite till utbakningen. Täck över degen och låt den vila kallt över natten. Följande morgon bakas degen ut till 12 semlor. Låt semlorna jäsa på bakplåtsklädd plåt ca 20–30 minuter. Grädda i 225 grader i ca 14 minuter.

18


Några gyllene regler vid brödbakning. Det är viktigt att degvätskan har rätt temperatur, 37 gra­der. Gäller ej kalljäsning då degvätskan skall vara kall. Mjölmängden är bara riktgivande och kan variera be­roende på vilket fabrikat du använder. Rumstemperaturen har stor betydelse för hur lång tid jäsningen tar. 19


20


Matinsamling också i år – Existens deltar – Jag är så tacksam över varje bidrag! Tänk att många som själva inte har det så lätt ändå vill hjälpa sina medmänniskor. Det är med goda erfarenheter i bagaget Martina Uthardt för fjärde året i rad ordnar matinsamling inför julen. I år kan den som vill avlämna torrvaror i Korsholm, Ma­ lax och Vasa. Det är församlingar i Korsholm och Vasa som delar ut matkassar. I Uthardts hemkommun Malax får församlingen tillräckligt med bidrag av olika organisationer, men det minskar inte Malaxbornas vilja att hjälpa. – Malaxborna har visat sig vara oerhört generösa och tycker huvudsaken är att hjälpen når den som behöver den, oberoende av kommun. Och det är ju precis det julens budskap går ut på.

Det är uttryckligen torrvaror Uthardt efterlyser, och alltså ingen­ ting som kräver kylskåp. – Det får gärna vara både godsaker och basvaror. Lite lyxiga kex, choklad och kanske ett gott te passar bra, men också vanliga basvaror som håller länge. Under de gångna åren har resultatet blivit mellan 80 och 100 matkassar att dela ut. – Det är omöjligt att förutspå och varje bidrag är välkommet. Jag vet att många deltar i insamlingen trots att de själva inte lever i något överflöd. Uthardt berättar att hon fått draghjälp av journalister, och informationen ut till allmänheten är avgörande för att insamlingen ska kunna genomföras. Text: Anne Manner

Insamling av torrvaror: Musikinstitutet i Smedsby kl. 8–16.15 följande dagar: måndag 5.12 onsdag 7.12 torsdag 8.12

Solhem, Malax onsdag 7.12 kl. 18–19.30 Existens kontor, Klemetsögatan 11, Vasa onsdag 7.12 kl. 10–18 21


••••••••••••

BARNDOMS-

DRÖMMEN

ÄR NU VERKLIGHET Från tanke till skiss, från skiss till foto. Så skapar Heidi Mojan Mattsson fotokonst. – Jag skissar väldigt mycket, och kameran är mitt verktyg när jag förverkligar min idé. När skissen är klar gäller det att hitta en positivt inställd modell. Därefter är det verktygets, kame­ rans, tur att användas. Kameran är i flitig användning också enligt uppdrag. Sedan Heidi Mojan Mattsson i Singsby grundade sitt företag Mojan Photo­ 22

graphy har allt fler fått upp ögonen för hennes breda repertoar. – Jag är glad över allt jag får foto­grafera: människor, djur, företagsönskemål, viktiga händelser… Kameran är liksom en del av mig och fotografering är ren glädje för mig! Och när en person hon fotograferar känner glädje och brinner för sin syssla, smittar känslan


23


av sig – och avspeglar sig på fotografierna. – Ja, det blir liksom mera liv i ett foto om det finns en glädje hos den jag fotograferar. Mojan konstaterar att fotografe­ ring handlar om samarbete mellan den som står bakom kameran och den som finns framför.

Företagets namn är en historia för sig. – Jag fick namnet Mojan en gång när jag som vanligt pladdrade på och kläckte ur mig någonting som lät tokigt. Alla skrattade och en av mina kompisar sa ”Ja, du är nog en riktigt Mojan, du!” För fotografen var det en självklarhet att använda sitt smek­ Rätt tid enligt barndomsdröm namn i företagets namn. Hon kons­taterar att det finns många – Året jag fyllde 30 år förverkli- som heter Heidi medan smek­ gade jag min barndomsdröm. Det namnet torde vara unikt. var precis så jag hade bestämt, säger Heidi Mattsson, känd bland Våga! vänner, bekanta och kunder som Mojan. I dag cirklar allt kring fotografe­ Drömmen bestod av fotografe­ ring. Det innebär dels att kreati­ ring och ett eget företag. Och viteten får flöda fritt, dels att tidtabellen var precis densamma arbets­ uppdragen har en given i barndomens dröm som i verk­ plats. Den förstnämnda biten av ligheten. verksamheten är den som börjar – Min vision var att ha ett eget med en idé som blir en skiss, som företag innan jag fyllde 30 år, och leder till kontakt med en modell några månader före födelsedagen och som i slutändan blir de spei fjol gjorde jag slag i saken. Men ciella foton som kännetecknar jag byggde upp verksamheten i tio Mojans konst. års tid. Uppdragen är varierande. Var åtI praktiken betyder det att hon tonde vecka är Mojan på resande gick fotokurser, skapade kontak- fot för ett österbottniskt företags ter och skaffade sin första system- räkning. Hon representerar förekamera. Tio års arbete gav resultat taget och fotograferar då i Norge i form av Mojan Photography. och Sverige. Däremellan foto24


– Att ta sig fram på livets räls betyder att man måste våga spåra ur ibland, ta sig tillbaka på spåret och vända motgångar till någonting positivt, säger fotografen Heidi Mojan Mattsson.

graferar hon i hemtrakten och hinner även vara hemma i huset i Singsby. Variation behövs för att kreativiteten ska leva. – Jag behöver ladda hjärnan ibland och göra någonting helt annat än fotografera. Därför har jag i stället valt två helt annorlunda jobb vid sidan av. Ibland städar jag, ibland sköter jag telefonväxel. Även de jobben faller inom Heidi Mojan Mattssons motto:

– Våga satsa på det du brinner för! Vi lever bara en gång. Ja, allt handlar om att våga göra även lite oväntade saker i livet, för det är genom både motgång och medgång vi människor blir starkare, menar fotografen som förverkligade sin barndomsdröm. Text: Anne Manner Foto: Maria Norrlin-Asplund 25


ETT AXPLOCK AV HEIDI MOJA

26


AN MATTSONS FOTOGRAFIER

27


En nykomling säger Hej! - Skriv något om dig själv!

tagare i kommunikationsbranschen. Första veckan innehöll flera kundmöten, texter som skulle skrivas, planering, offertskrivande och gris­ skötsel. Ja, vi har ju redaktionsgrisar här på Existens som håller koll på oss. Mindre trevligt var det att vi höll på att frysa ihjäl här på kontoret eftersom elementen saknar värme. Tur då att det råder en så varm stämning mellan oss tre här. Mina förväntningar på jobbet är att det ska vara roligt och underbart. Såklart! Jag ser fram emot att lära mig en hel del av mina kompetenta och erfarna kollegor, alla roliga uppdrag och fina människor jag redan mött och kommer att möta. Om det är så att du har kört fast eller vill utvecklas i ditt kommunikationsarbete så tycker jag att du ska slå oss på Existens en signal. Vi är jätte­ trevliga och dessutom bjuder vi på kaffe och gofika! *.

Uppmaningen fick jag av mina nya kollegor förra veckan, min första arbets­vecka här på Existens kommuni­ kationsbyrå. Och ja, det hör väl till att man presenterar sig som ny på en arbets­plats. Namnet är alltså Petra, kommunikation är min kallelse och även mitt yrke sedan några månader tillbaka. I juni utexaminerades jag till kommunikatör från Umeå universitet, där jag de senaste tre åren studerat strategisk kommunikation och svensk fika­ kultur. Saker jag gillar är: min hund, min sambo, tjocka böcker och långa resor. Bland annat. Det råder lite oklarheter kring vad min titel här på byrån egentligen är. Man kan säga att jag är här för att lära mig företagandets ädla konst, och för att se om det möjligtvis kunde vara ett alternativ för mig. Mina kollegor, Maria och Anne, hävdar bestämt att det bästa som finns är att vara egen­ företagare. Vi får väl se! Hösthälsningar, Något som är säkert är i alla fall att Petra det inte är brist på jobb för en före- * står för ’ovanligt god fika’ 28


29


INSPIRATIONSBILDER FRÃ… 29-31.10 i Bo

30


ÅN VASARA-MÄSSAN otniahallen

31


INSPIRATIONSBILDER FRÃ… 29-31.10 i Bot

32


ÅN VASARA-MÄSSAN tniahallen

33


BESÖK HOS DIG?

INREDNIN

34


NGSBILAGA Vi efterlyser

tips om intressanta hem. Vill du ha besök av oss eller känner du någon som gärna visar sin inredning? Kontakta Maria, e-post maria@existens.fi eller ring 050 5555226 35


VI BESÖKER MATS RÖJ OCH TEIJA TUOMIKOSKI-RÖ

ETT HUS MED RUM FÖ

På en liten, något undangömd gata i Smedsby bo är egenföretagare och driver Decorate.fi, en webb tillsammans med sin syster Vasa Färg, där även do familj ut i fingerspetsarna, med andra ord. Huttra jag och kollegan in genom dörren till sjuttiotalshu som har inredning som sitt jobb? 36

TEXT: PETRA MARJAMÄKI

FOT


ÖJ

ÖR LIV

or paret Teija Tuomikoski-Röj och Mats Röj. Teija bshop där hon säljer inredningsartiklar. Mats äger ottern Ida och sonen Eddie jobbar. En inredningsande av novemberkylan och mycket nyfikna kliver uset i vitt tegel. Hur ser det ut hemma hos någon

TO: MARIA NORRLIN-ASPLUND

37


– Det här är bara ett vanligt hem, konsta­terar Teij­a Tuomikoski-Röj när vi fått av oss ytter­kläderna och ser oss omkring. När de köpte tvåvånings­huset för 20 år sedan kastade de ut allt förutom vardagsrumsgolvet, berättar hon. Inredningen består av en blandning av gammalt och nytt. Varifrån en pryl kommer har ingen betydelse för Teija, hon handlar lika gärna på IKEA som på loppis. – Jag tycker om saker som säger något till mig. Om jag inte får någon ”feelis” för en sak så köper jag den inte. Produkterna hon säljer i sin webbshop finns det dock sparsamt av i inredningen. Teija förklarar att hon säl­­­l­ an inreder med sådant hon själv säljer, eftersom hon inte vill se sitt jobb överallt i hemmet.

Ryskt och personligt Teija är född i Villmanstrand nära ryska gränsen och gillar ryskt hantverk, vilket också syns i inredningen. På spiselkransen är ett gäng babuschkadockor uppradade, och i vardags­ rummet pryds en byrå av en samovar. I köket ovanför matbordet hänger en gammal räkneram i trä som hennes mamma fyndat på en av sina resor till Ryssland. En speciell detalj är 38

Blått är både Teijas och Mats favoritfärg, någo

Babuschkor på rad.

Buddhafigurer ger Teija en rogivande känsla.


ot som framkommer tydligt i vardagsrummet.

också Buddhafigurerna som finns ut­ placerade lite här och där. – Buddhorna ger en rogivande känsla och hjälper mig att koncentrera mig, berättar Teija. Det är ett hem som andas värme och personlighet. Teija säger att hon hittar inredning även i sånt som andra kanske skulle klassa som skräp. – Jag gör inredning av nästan allt: rostiga kedjor, tegel, gamla plankor. Jag ser möjligheter. Spår efter barnbarnen syns överallt, och i trappan hänger fotografier på familjemedlemmarna. Teija lyser upp när barnbarnen kommer på tal. – Det måste få synas i inredningen att vi lever här, att barnbarnen vis­tas här.

”Vi är galna allihop” – Kuckuu! hörs det från hallen. Mats Röj har kommit hem på lunchpaus från sitt jobb på Vasa Färg. Teija berättar att hela familjen tycker om att jobba med händerna och att hon och Mats kompletterar varandra. Hon beställer och han utför grovjobbet, medan hon gärna målar och finslipar. Till väggarna i köket har Mats sågat urgamla tegel för hand då de inte hittade något färdigt 39


som de tyckte om. På väggarna i hemmet finns också speglar som han fixat till av gamla fönsterrutor. Övre våningen får för tillfället ett ansiktslyft med bland annat nya tapeter, men större renoveringar gör de mer sällan.

Delar ni inredningsintresset? – Vi bestämmer tillsammans, jag gör inte något utan att fråga först. Vi är två olika människor med olika intressen, men tycker om samma färger, säger Teija. – Mörkblått, flikar Mats in. När Mats åkt tillbaka till jobbet dröjer det inte länge förrän dottern Ida Röj dyker upp i köket på jakt efter något att äta. Hon berättar att hon precis börjat bygga en sänggavel till en av sina döttrar. – Vi är alla galna, skrattar Teija.

– Jag bakar ganska mycket s

Till väggarna i köket har mak

Teija Tuomikoski-Röj och Mats Röj Två vuxna barn, Ida och Eddie. Tre barnbarn.

40

Teija sökte länge efter den p


semlor och bröd och behöver yta att jobba på, säger Teija Tuomikoski-Röj.

karna sågat gamla plankor och tegelstenar.

perfekta köksön.

41


Teija beställde, Mats fixade - resultatet blev vackra speglar av gamla fönsterrutor.

Räkneramen har Teijas mamma fyndat i Ryssland.

Rysk samovar.

Först ville jag riva utrymmet men nu i efterhand tycker jag det är ganska häftigt, säger Teija om kyl­ rummet som finns bakom dörren som målats med kritfärg till barnbarnes förtjusning. 42


Baggen är estniskt hantverk och mycket omtyckt

Grafisk konst faller paret i smaken.

av barnbarnen. Mats har döpt den till Pentti.

Kaninen är designad av Paula Blåfield.

Blått är en återkommande färg i inredningen.

– Jag ser inredning i nästan allt, berättar Teija.

43


Krukan och kaninen är produkter som Teija säljer i sin webbshop.

Teija är svag för vackra papper och tapetbitar, ett intresse som delas med barnbarnen. 44


45


Här är tummen mitt i handen en god egenskap

Ann-Katrin Finell 46


– Lokalproducerat hantverk står för kvalitet och har en sysselsättande effekt i vårt samhälle. Och när vi köper hantverk får vi en unik produkt. Vi gör klokt i att komma ihåg hantverkarna när vi handlar, inte minst när vi köper presenter. Ann-Katrin Finell talar varmt för hantverk av flera orsaker. Dels är hon en stor beundrare av hantverk och hantverkare, dels jobbar hon som verksamhetsledare för Nylands hantverk r.f. Dessutom präglades barndomen av hantverk: mor i huset var handarbetslärarinna, far och farfar finsnickare och brodern en mycket händig person. – Och jag satt med en bok på löparen jag egentligen borde ha vävt. Ja, jag har tummen mitt i handen.

Hjälper med papper Kanske var det just därför Finell blev värvad till tjänsten som verksamhetsledare. Hon har dessutom alltid varit föreningsmänniska och hade precis avslutat ett arbete inom ett hantverksprojekt för barn när Nylands hantverk ville anställa henne för sex år sedan. De flesta hantverkare är mindre förtjusta i administration och andra teoretiska men nog så viktiga delar av verksamheten. För de

hant­ verkare som grundat företag är admini­ strationen ofrånkomlig, även om fördelarna också är många. – Det som hantverkare avskyr mest av allt är just papper och blank­etter. Och det är precis vad jag är bra på. Till arbetsuppgifterna hör admini­ stration, kursplanering, ansökning av bidrag, redovisning samt att leta fram lämpliga lärare och föreläsare. Föreningen ordnar kurser för alla åldrar. Dessutom håller föreningen i gång stickkaféer och en hantverks­ skola för barn i Borgå. Skolan är godkänd som grundundervisning inom konst med inriktning på hantverk.

Kusten och Åland samarbetar Hantverksföreningarna i Nyland, Österbotten, Åboland och på Åland samarbetar mycket och gärna. – Vi har gemensamma utställningar och projekt, och ordnar bland annat kurser med samma föreläsare på alla fyra områdena. Språket är en gemen­sam faktor och vi fyra föreningar inom det lands­omfattande förbundet är i flitig kontakt med varandra. Finell berättar att medlemskåren består av både hantverkare och hantverksintresserade. Båda national­ språken är representerade. Andelen 47


hantverkare som grundat företag varierar mellan de olika områdena. – I Österbotten har många hantverkare valt att bli företagare, och så är det även på Åland. Ann-Katrin Finell härstammar från Ytteresse i Pedersöre och vet att tröskeln att bli företagare är låg i Österbotten. En stor andel hantverkare är kvinnor. Rent generellt kan en skillnad ses mellan hantverk i de svensk­ talande bygderna och bland de

finsk­språkiga. – Kusttrakternas hantverkare använder ofta pastellfärger, medan man i det inre Finland föredrar starkare färger. I kusttrakterna märks också inspiration västerifrån, medan hantverkare innanför kust­ trakterna håller hårdare på traditionerna. Text och foto: Anne Manner

Novembermarknaden arrangerad av Loftet i Vasa fick pågå i solsken, med frostiga trädkronor, ren snö på marken och minusgrader.

Richard Lövholm, Adelina Appel och Julia Westerlund går sista året i Kristine­stads högstadium och driver företaget Worldwide UF. Kassarna är ekologiska och trycket har ungdomarna designat. Med sin produkt vill de bidra till att minska användningen av platskassar och stö48 hållbara utvecklingen. da den


Norrbro gård i Övermark, Närpes, säljer ekologiskt lammkött och får­ fällar. Fåren har möjlighet att vistas ute året om. – Egen bil och direktförsäljning av till konsumenterna hör till verksamheten, berättar Anders Norrback, som tillsammans med sin fru driver gården.

Loftet i Vasa erbjuder en mängd olika hantverk. 49


Skogsdag för hela familjen – störst i Västra Finland Skog är mycket mer än stockar och massaved. Lokalproducerad energi, rekreation och naturupplevelser har i dag en given plats. Det är grunden för den skogsdag för hela familjen som Ove Ljungqvist ordnar för andra året i rad. ”Julmarknad för skogsmurvlar” – eller skogsmurvelar för att använda arrangörens språk – har lockat till sig både utställare och försäljare, och program så som ponnyridning finns för barnen. – Jag vill visa det enorma engagemang som skogen föder för den breda allmänheten. I år blir det en kombinerad julmarknad och skogsdag för hela familjen, och jag vill uttryckligen locka kvinnor, ungdomar och barn till skogs. Manliga besökare är givetvis lika 50

välkomna. Men tiden när enbart manliga skogsägare visar intresse för skogen är förbi. I dag har ekonomiskogsbruket en given plats, men skogen intresserar allt fler som söker rekreation i naturen. – Allt fler köper ett skogsskifte enkom för rekreationens skull. Under skogsdagen får besökarna se det mångsidiga intresse som finns för skogen. Lokalproducerad energi är ett av led­ orden i Ove Ljungqvist engagemang. Och han avslöjar att det här med att


Paus i arrangemanget. Ove Ljungqvist ordnar en skogsdag ideellt.

poängtera närproducerat smittat från frun, som är engagerad i Reko, där lokalproducerad mat står i fokus. – Vår lokalproducerade energi syssel­sätter många. Det bör vi hålla i minnet och värna om.

Jobbar ideellt

skogsbruket, skogsmaskiner av olika slag och energi- och skogs­branschens aktörer med organisationer och försäljare av fågelholkar, grönsaker samt rökt kött och fisk. Korv och kaffe finns även till salu. Det kostar ingenting att besöka skogsdagen, och själv jobbar Ove Ljungqvist helt ideellt med arrangemangen. – Jag har fått hjälp av ett par personer som jobbar på skogscentralen, och bidrag till annonskostnader via ett projekt, men jag har inte en cent för mitt arbete. Det är ett val jag gjort, för jag tycker att vi alla ibland kan göra en allmännyttig insats för allmänheten.

På fjolårets skogsdag var utställarna 21 stycken och besökarna 300, alltså sex gånger så många som arrangören räknat med. I år är antalet utställare är åtminstone närmare 80. När Existens publiceras ökar antalet fortfarande, så hur stor skogdagen blir vågar vi inte skriva. Men en sak är solklar: det här är den största skogsdagen i Västra Text: Anne Manner Finland. På det två hektar stora området sam- Foto: Ove Ljungqvists privata sas österbottniska innovationer inom Julmarknad för skogsmurvlar – en skogsdag för familjen Visar det mångsidiga engagemanget för skogen Datum: 3 december Plats: Soffis gränd, Strandvägen 1000, på gränsen mellan Solf och Malax

Aktiviteter för stora och små Kostnadsfritt Kaffe, korv och lokalproducerade marknadsvaror till salu Åtminstone omkring 80 utställare

51


52


Foto: Maria Norrlin-Asplund 53


54

YKSINYRITTÄJÄT ENSAMFÖRETAGARE


Motionären

Axel Backman gillar snö. – Den här snön är lätt att skotta, säger han om första snön som föll i Vasa. Han hoppas på mera snö och längtar efter att få åka skidor. Han brukar skida på Stadsfjärdens is, men förra vintern var det mest öppet vatten, säger han. 55


Bloggkurs för företagare online Kursen lär dig göra intressanta blogginlägg. Du lär dig bygga texter som fångar läsaren. Skrivtekniken sparar mängder av din tid och ger dig säkerhet som skribent. Du får också hjälp med att grunda en blogg om du inte redan har en på din hemsida. Du lär dig kombinera text och bilder på ett tilltalande sätt. Du får personlig respons på dina övningar och dina blogginlägg. Kursen består av totalt tolv delar.

Lärare: Anne Manner och Maria Norrlin-Asplund

Skrivkurs online Börja när du vill. Läs när du har tid. Lämna in uppgifter och få personlig respons – också enligt din egen tidtabell. Kursen består av fem delar: Konsten att bygga texter som dagens läsare väljer att läsa (allmän del) Konsten att skapa innehåll som håller läsarens intresse vid liv (allmän del) Mejsla fram din egen stil (individuellt anpassad del) journalistiskt skrivande (faktaartiklar, reportage och personporträtt.) bloggtexter (även kolumner, debattinlägg och andra texter ur ett jag-perspektiv) fiktivt skrivande författarskap och bokutgivning De viktigaste språkreglerna av i dag (du får råd på basis av dina texter och ditt sätt att skriva) Korrekturens betydelse (råd på basis av dina texter) Du kan också plocka delar ur varje alternativ, utgående från dina målsättningar. Lärare: Anne Manner 56


Marknadsföringskurs online Vi vill att du skall lyckas! Denna kurs ger dig verktyg för och idéer på hur du kan bygga upp ditt företags synlighet. Du lär dig kommunicera direkt till kunden på ett lättsamt sätt. Under kursens gång får du besvara frågor om din produkt och dess fördelar. Du får analysera din målgrupp och genom svaren kan du kommunicera direkt med målgruppens känslor och behov. Du lär dig även bygga texter och hantera de vanligaste sociala kanalerna. Under kursens sista del bygger du ditt eget synlighetsschema, via din hemsida och de sociala kanalerna, för ett år framåt. Under kursens gång går vi genom följande steg: STEG I

– hur vill du att ditt företag skall uppfattas? – din vision – produktens beståndsdelar – målgruppen – värderingar och attityder – köpresan – behov och känslor – vad är ditt budskap – skapa intressant innehåll – strategi STEG II

– lär dig konsten att fånga målgruppen – mediahantering – marknadsföringskanaler, webbsida och sociala medier STEG III – bygg ditt eget synlighetsschema När du gått genom alla steg har du ett eget synlighetsschema som blir ditt viktigaste verk­ tyg framöver. Du får respons på dina övningar av marknadsföringskonsulten Maria Norrlin-Asplund och journalisten, författaren Anne Manner.

Studera när du vill och hinner. 57


58


EXISTENS / CELMA informerar:

VI FIXAR DIN HEMSIDA

Behöver du en fungerande och uppdaterad hemsida? Var söker kunderna information i dag? Jo, de flesta googlar. Där har du chansen att visa upp dina produkter – förutsatt att du har en bra och uppdaterad hemsida som är mobilanpassad.

Hemsidan är ditt företags hem och där ska all information finnas uppdaterad. Vi bygger upp visuellt och språkligt tilltalande hemsidor med fokus på företagets kärna och målgruppens behov. – Vi skippar torra fakta. Vi berättar i stället om vad din produkt gör för kunden, förklarar vilka problem produkten löser och vilka behov den fyller. Och gör det på ett tilltalande sätt. Vi tonar ner fakta om grundaren av företaget, men lyfter fram din personlighet som ger ditt företag trovärdighet. Vi fokuserar på innehållet och informationen som kunden söker.

Vi gör hemsidor med verktyget Wordpress. Du kan även integrera en näthandel i hemsidan med köpsystemet WooCommerce.

Du får även skolning så att du själv kan uppdatera och hantera ditt innehåll. Referenser:

BEGÄR OFFERT: maria@existens.fi eller ring 050 5555226 59


EN MUR AV RYGGAR av Anne Manner

Boken bygger på en mobbads dagbok och ytterligare några utsattas personliga upp­ levelser. Boken innehåller även intervjuer med chefer, mobbare och åskådare. En kvinnlig svetsare som med okonventio­ nella metoder vann över mobbarna berättar. Beteendevetaren Lidija Björkenblom bidrar med erfarenheter och sakkunskap.

27 €, ingen postavgift tillkommer. Beställningar: anne@existens.fi Tfn 050 5606639

Se hela bokutbudet http://existens.fi/bocker/

60


Vi som gör Existens

Anne Manner

Maria Norrlin-Asplund

Chefredaktör, journalist

Layout, marknadsförare

Petra Marjamäki Kommunikatör

Tina Lindell

Linda-Marie Lindell

Matredaktör

Matfotograf

Martina Uthard Fotograf 61


Nästa nummer publiceras den

15.12 kl 15.12

Vill du medverka med en annons? annonser@existens.fi Har du tips? tips@existens.fi 62

Foto: Maria No


vi firar

orrlin-Asplund

EXISTENS 1 ÅR!

HUNDra grattis

på födelsedagen, Existens! önskar lagotton Zeus,

som tidningens 1-års dag till ära har klätt sig i fluga.

63