Issuu on Google+

ÅRSBOK

2013

Evangeliska Frikyrkan verksamhetsåret 2013

Årsbok verksamhetsåret 2013

1


Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2013 i korthet 2 Anders Blåberg om året som gått 3 Det här är EFK 4 Församling 6 Utbildning 10 Närstående organisationer 14 Internationellt 16 Region Afrika 18 Region Asien 20 Region Europa/Mellanöstern 22 Region Latinamerika 26 Så förvaltas gåvorna 28 Hemgångna och testamenten 29 Årsredovisningar Årsredovisning för EFK 31 Stadgar för EFK 45 Protokoll kongress 2013 47 Årsredovisning för EFKs Pensionsstiftelse 53 Årsredovisning för EFK UNG 56 Årsredovisning för EFK UNGs Bidragsspår 59 EFKs styrelse In English En français

Innehåll och produktion: Projektledare: Johanna Lundin & Frida Vingren. Redaktion: Mattias Bergman, Emmanuel Ingelsten, Johanna Lundin & Frida Vingren. Formgivning: Mattias Bergman. Tryck: Sib-Tryck Holding AB. Omslagsbild: Melania, sjuksköterska vid kliniken på Keza i Tanzania. Foto: Anders Blåberg. Adress: Evangeliska Frikyrkan, Åstadalsvägen 2A, Box 1624, 701 16 Örebro. Telefon: 019-16 76 00 E-post: info@efk.se Webbplats: www.efk.se BG: gåvor 900-4037

2

62 64 65

2013 i korthet 602 människor döptes inom vår rörelse. Vid årsskiftet fanns 33 091 medlemmar i 299 församlingar. Detta är fyra fler församlingar än 2012. Av dessa medlemmar fanns 75,8 % i församlingar med fler än 100 medlemmar. EFK i Sverige Församlingarna har under året fått nominera förslag på ny missionsdirektor och därefter har en rekryteringsprocess pågått, beslut i frågan tas vid Kongressen 2014. I maj hölls EFKs Representationsmöte i Saronkyrkan i Göteborg då 139 ombud från 76 församlingar deltog samt personal från Sverigekontoret och medlemmar från styrelserna för EFK och EFK UNG närvarade. Under året har en så kallad kommunikationsturné pågått runt om i Sverige och cirka 170 församlingar har fått besök från någon anställd inom någon del av EFKs olika verksamhetsområden. Cirka 2500 personer besökte festivalen Frizon mellan den 7-11 augusti. EFKs styrelse beslutade under året att tillsätta en heltidsanställning för barn och familjefrågor from 1 september inom Församlingsprogrammet. EFK i världen I början av året drabbades Afrika av katastrofer i två av de länder som EFK har samarbete i, översvämningar i Mocambique och oroligheter i Centralafrikanska republiken. EFKs mission i Afrika firade under året 120 år och i samband med det släpptes boken ”I ord och handling – om Evangeliska Frikyrkans mission i Afrika under 120 år”. I början av 2013 slogs EFKs regioner Europa och Mellanöstern ihop och i samband med det beslutades också att aktualisera Europa som missionskontinent. I Asien har under året totalt sex partnerorganisationer i Indien, Bangladesh, Thailand, Nepal och Laos fått särskild utbildning i barns rättigheter. I Mongoliet har EFK under 2013 stöttat ett jordbruksprojekt som har fokuserat på socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor och män. Ett av fokusområdena inom Latinamerika är barns rättigheter och samverkan i mission. Utbildning inom EFK Under året har det varit ett högt söktryck till EFKs utbildningar. 200 elever är inskrivna vid Örebro Missionsskola. Götabro Bibelskola hade många sökande till höstterminens 40 platserna. Örebro folkhögskola, Liljeholmens Folkhögskola och Hyllie Park Folkhögskola fortsätter att utveckla sina verksamheter så att fler människor får kunskap och möjlighet att göra livsavgörande vägval. EFKs ekonomi EFKs ekonomi baseras framförallt på gåvor, vilka till stor del kommer från samverkande församlingar inom EFK och enskilda individer. Under 2013 uppgick totala insamlade medel till 50,2 miljoner. Medlen gick till internationell mission och till EFKs satsningar i Sverige. Förutom gåvor tar EFK emot bidrag till bland annat Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola och till internationella projekt. Årets resultat är negativt, -1,1 miljoner efter fördelning.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Foto: Oscar Mollmyr

Anders Blåberg om året som gått ”Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen”. Det är så vi har beskrivit EFKs vision sedan starten 1997. Är den fortfarande gångbar? Jag vill ge några axplock från det gångna året och visa att orden väl stämmer in på det som vill vara och göra idag. När Kairos Future - ett internationellt konsult- och analysföretag - nyss gjorde sin omvärldsanalys av hur läget var bland några kyrkor och organisationer så som Svenska Kyrkan, frikyrkorna, scouterna och Röda Korset konstaterades att ”alla har minskat sina medlemstal tämligen markant oavsett om vi går tillbaks tio eller tjugo år i tiden. Dessutom åldras många av dem snabbt [….] Undantagen från den negativa medlemsutvecklingen är Evangeliska Frikyrkan”. Vi kan glädja oss åt en årlig tillväxt sedan starten 1997. Den är liten och kompenserar inte andra kyrkors minskning men genom dop och nya församlingsplanteringar ser vi att EFK som rörelse växer. 2013 visar på 602 döpta och fyra nya församlingar. EFK är en rörelse med tydlig profil och bra verksamhet. Vi är med och gör avtryck och är en inspiration för andra. Under året som gått har frågan om man ska ge till tiggare debatterats flitigt. Flera EFK-församlingar har gått längre än att bara fundera och istället gjort konkreta insatser för att förbättra deras situation. Många av dessa tiggare är romer med ursprung i Sydösteuropa. Genom vår missionserfarenhet på Balkan har vi också fått möjlighet att nationellt bidra till en ökad förståelse för romernas situation i Sverige och Europa. En annan fråga som har debatterats mycket är den ökade invandringen. Var femte invånare i Sverige har utländsk bakgrund och politiska krafter problematiserar mot detta. Många församlingar däremot bejakar situationen och arbetar med liv och lust utifrån dessa nya förutsättningar. Jesus måste ju bli känd av alla. Och nya församlingar uppstår som en följd av invandringen baserad på etniska grupper. Migrantförsamlingarna får hjälp av EFK med integrationen i svensk kristenhet och samhälle. En samlad erfarenhet från 2013 är att responsen blev stor på EFKs bönesatsning att kordinera bön för vårt gemensamma arbete och inspirera lokalt för bönetjänst. Som församlingsrörelse funderar vi mycket på hur vi förmedlar den kristna tron vidare. Några svar kan vara beprövade metoder eller innovativa insatser. Ett annat ännu säkrare drag är att Gud handlar som svar på våra böner. Anders Blåberg Missionsdirektor

Årsbok verksamhetsåret 2013

3


Det här är EFK

Foto: iStockphoto

Prioriterade områden 2013 För att inspirera och öka förståelsen om EFK har tre särskilda områden lyfts under 2013! Dessa aktualiserar och exemplifierar också innehållet i EFK 2020 och Sverigestrategin. De prioriterade områdena har präglat samtalen och tagits upp på flera av EFKs mötesplatser under året. De har lyfts genom särskilda bönesatsningar, där Maritha Vilhelmsson har arbetet som bönekoordinator och betjänat församlingarna vad det gäller bönens roll. De har även lyfts i olika informationskanaler som exempelvis tidningen Direkt och på www.efk.se. Bön ”Vi vill präglas av uthållig bön som ett uttryck för vårt ständiga beroende av Gud”( EFK 2020). Vi är en församlingsrörelse som verkar för andlig fördjupning. 2013 lyfter vi särskilt bönens roll. Ett av kapitlen i Sverigestrategin handlar just om behovet av andlig fördjupning och där är bön en viktig del. Pionjära initiativ ”Vi vill se tillväxt - att långt fler lever med Jesus som Herre och Frälsare” (EFK2020). Vi vill lyfta fram pionjära initiativ i Sverige och utomlands som leder till att fler ska få lära känna Jesus. Religionsfrihet ”Vi utmanas av situationer i världen som präglas av förtryck, fattigdom, brist på mänskliga rättigheter och stora folkgrupper som inte känner Jesus” (EFK2020). Vi är en församlingsrörelse som verkar för människors rätt att öppet få utöva sin tro, något som är aktuellt även i Sverige.

4

I ständig rörelse Evangeliska Frikyrkan är en församlings- och missionsrörelse som består av ett stort antal församlingar som tillsammans delar tron på evangeliet. På församlingarnas uppdrag bedriver organisationen EFK verksamhet i Sverige och internationellt. Utmaningarna i måldokumentet EFK 2020 är tydliga och högst relevanta. Hur är man församling på ett relevant sätt? Hur ska man möta de behov som uppstår när hela generationer idag växer upp utan att höra evangeliet? Frågor som inte är enkla men med hjälp av vissa nycklar kan vi tillsammans vara en rörelse av församlingar som präglas av fascination för Jesus. En rörelse som är förväntansfull, sändande och uthållig i bön. En rörelse som längtar efter med av Andens liv, som har plats för brustenhet och sårbarhet och som frimodigt vittnar om Jesus. Både i Sverige och internationellt. Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor ligger i Örebro. Därifrån utgår Församlingsprogrammet, som arbetar med att stötta församlingar och församlingsledare inom just församlingsutvecklings- och församlingsplanteringsfrågor. I Örebro finns även Administrativa funktionen, Kommunikationsfunktionen och Internationella Staben, som har en stödjande verksamhet till rörelsens gemensamma satsningar.

I Sverige finns även utbildningsverksamheten förlagd på Örebro Teologiska Högskola samt tre de folkhögskolorna Örebro Folkhögskola, Liljeholmen Folkhögskola och Hyllie Park Folkhögskola. EFK har också ett stort internationellt missionsarbete i ett 40-tal länder, uppdelat på fem olika regioner Asien, Afrika, Europa, Latinamerika och Europa/Mellanöstern. Andra egna organisationer som står nära EFK är EFK UNG, EFK UNGs Bidragsspår och Pensionsstiftelsen. Vart annat år hålls EFK Kongress som är Evangeliska Frikyrkans högst beslutande organ. Här träffas ombud från hela rörelsen för att samtala och ta beslut i riktnings- och framtidsfrågor. Det som Kongressen beslutar verkställs sedan av styrelsen. Missionsdirektorn och biträdande missionsdirektor leder organisationen enligt styrelsens riktlinjer.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Församlingar inom Evangeliska Frikyrkan Organisationen Evangeliska Frikyrkan Verksamheter med Evangeliska Frikyrkan som huvudman eller ägare

Församlingarnas verksamheter

299

FÖRSAMLINGAR

Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ

Regioner Sverige

Ombud

q EFKs styrelse

q

Missionsdirektor

Programstyrelser

Missionsledning

Program Församling

Örebro Folkhögskola Örebro Missionsskola Missionsinstitutet

Utbildning

t t

Kongress

Regioner

Sverigekontoret och Götabro kurs- och konferensgård

Internationell mission Afrika

Kåfalla

Asien

Hylle Park Folkhögskola

EFK UNG

SKFH

Europa/Mellanöstern

Liljeholmens Folkhögskola

EFK UNGs Bidragsspår

Mentor Medier

Latinamerika

Verksamhetsskiss 2013 Församlingarna är uppdragsgivare för organisationen Evangeliska Frikyrkan. EFK UNG, EFK UNGs Bidragsspår och Pensionsstiftelsen är egna organisationer. Deras årsredovisning finner du på sidorna 53-61.

Foto: EFKs bildarkiv

Tre samfund blev ett Evangeliska Frikyrkan har sina rötter i den baptistiska traditionen och är en sammanslagning av tre samfund som alla bildades under andra halvan av 1800-talet. Helgelseförbundet och Fribaptistsamfundet gick samman 1994 och 1997 beslutade de att gå samman med Örebromissionen. Resultatet blev församlings- och missionsrörelsen Nybygget - Kristen Samverkan som 2002 antog namnet Evangeliska Frikyrkan (EFK). Mission har sedan moderssamfundens början varit viktig. Redan på 1800-talet sändes de första missionärerna ut och som mest har samfunden haft över 300 utsända missionärer. Helgelseförbundet och Örebromissionen var till en början just sällskap för inre och yttre mission. Och det var först under senare år som de blev församlingsrörelser och samfund. Den sista december bestod EFK av 299 församlingar och cirka 33 000 medlemmar. Mission har fortsatt varit en hjärtefråga. Under 2013 var drygt 90 personer utsända* i mission.

*Siffran inkluderar anställda och icke anställda medarbetare som har sänts ut av EFK.

Årsbok verksamhetsåret 2013

5


Församling

Foto: iStockphoto

Foto: Privat

Margareta Mörling, samordnare för diakonala frågor inom Församlingsprogrammet.

EFK Familjelivsutbildning Familjelivsutbildningen började som en tvåårig satsning inom Familjeliv, vad är det för kurs och hur har responsen varit? — Det är en distanskurs med tre kurstillfällen utspridda över ett år. Målet är bland annat att stödja familj- och relationsarbete i församlingarna och att ge vision för ”familjen som kyrka, kyrkan som hem”. Vi är tacksamma för ett mycket positivt gensvar! Vilka ämnen har ni behandlat och vad har varit de mest brännande frågorna? — Temat för de tre kursträffarna är ”Familj i Bibel och församling”, ”Kris, utmaning och mognad” och ”Rustad för nutidssamhället”. De mest brännande frågorna har nog varit hur man kan vara familj i Kristi efterföljelse både i församlingen och i hemmet.

Nyckeltal Församlingsprogrammet 2013 2012 Gåvor 595 000 835 000 Kostnader 3 833 000 3 598 000 Antal årsarbetskraft 4 3 Kvinnor 2 1 Män 2 2

Använda gåvor Församlingsprogrammet Församlingsprogrammet 5% Örebro Missionsskola 9% Örebro Folkhögskola 0% Missionsinstitutet 2% Utanför Sverige 84%

6

Växande livgivande församlingar Församlingsprogrammet vill se församlingar som växer i gemenskap, mognad, tjänst och antal och som grundar nya församlingar. Församlingsprogrammet stödjer församlingarna i deras utvecklingsarbete, särskilt betonas frågor om att grunda församlingar, mångkultur och diakoni. Arbetet sker hela tiden utifrån den grund som lagts i EFK 2020 och i synnerhet EFKs strategi för Sverigearbetet. Dessa skrifter är utmanande i sin nulägesanalys och sina målsättningar, teologiskt genomtänkta och är stimulerande som utgångspunkt för våra satsningar. Församlingar planteras Under 2013 har tre nygundade församlingar kommit med i EFK. Dessa är Husförsamlingsnätverket Eklesia i Örebro, Zion Temple i Eskilstuna och Elimkyrkan i Skärholmen, Stockholm. Det innebär att vi sett åtta församlingar planterats av totalt 75 som finns i vår målsättning fram mot 2020. Ytterligare ca femton nya initiativ finns runt om i landet. Målet är 75 nya församlingar före 2020. Vi behöver med andra ord stärka arbetet med att rekrytera nya församlingsgrundarteam. Den andra ronden av M4 som är en församlingsgrundarutbildning har påbörjats. Fyra av våra team är med i M4 som genomförs tillsammans med andra samfund. Vi tror att träning och handledning är två mycket viktiga moment som kan göra att en större andel av våra initiativ får genomslag. Det är spännande att se hur flera av de nya församlingarna mer är att betrakta som

nätverk av husförsamlingar än som klassiska frikyrkoförsamlingar med söndagsgudstjänsten i centrum. Församlingsliv i förändring Mellan sex och åtta handledare har under året mött församlingar för att stödja dem i deras utvecklingsarbete. Det kan handla om att använda Naturlig Församlingsutveckling som redskap, att coacha en samgåendeprocess med en annan församling eller att hjälpa församlingsledningen i deras utvecklingsarbete. Ofta utgår vi från Sverigestrategins utmaningar om den inre sekulariseringen, om Sverige som missionsland eller om hur vi arbetar med ledarskap i församlingen. Församlingsprogrammet har alltid betonat nätverksskapande. Vi har flera exempel på detta genom basprogram för nya pastorer, nätverk för de större församlingarna och genom att vi medverkar vid regionala pastorsnätverksträffar. Vi stödjer varandra i diakoni EFKs familjelivssatsning fortsätter. För andra året i rad arrangerades ett familjelivsläger på Hjälmargården. Cirka 50 familjer från olika delar av landet möttes under en vecka för att utbildas i hur kyrkan kan vara ett hem och Årsbok verksamhetsåret 2013


Barn- och familjfrågor till församlingsprogrammet Barn- och familjfrågorna ligger numera inom ramen för Församlingsprogrammet och inte hos EFK UNG. Även stöd till församlingarnas ungdomsarbete kommer att finnas här från 1 jan 2014. Arbetet med att flytta över familjelivssatsningen till vårt barn- och familjarbete har påbörjats. Hela denna satsning kommer att gå under namnet Familjeliv. Ett team bestående av Susanne Olofsson, Maria Furusand, Niclas Ljung och Margareta Mörling har börjat arbeta med dessa frågor. Att frågorna är aktuella, visade gensvaret från

den stora ekumeniska barnledarkonferensen som ägde rum i Jönköping i februari 2013. Den samlade mer än tusen barnledare från hela landet. Många från EFK var med och en ekumenisk allians arbetar vidare med uppföljningen.

Foto: David Gelinder

hemmet en kyrka. En tredje fulltecknad omgång av familjelivsutbildningen drogs också igång under året samtidigt som den andra avslutades. Detta innebär att totalt 75 resurspersoner inom EFK har gått utbildningen som omfattar tre samlingar över två dygn vardera på Kåfalla. Utvärderingarna av kurserna är oerhörd positiva och visar på att vi verkligen fyller ett behov hos församlingarna. Nu pågår ett strategiarbete för att se hur vi i fortsättningen bäst stödjer församlingarna i sitt diakonala arbete och förhållningssätt.

Vi blir fler och fler nationaliteter och kulturer EFK blir en alltmer mångkulturell rörelse. Ungefär 12 procent av alla som våra församlingar betjänar har utländsk bakgrund. Här arbetar vi med två huvudspår parallellt. Det ena är att utrusta våra församlingar att bättre kunna ta emot och inkludera människor av annan kulturell bakgrund i församlingslivet. Kursen ”Heart for Muslims” och temadagen om hur vi bäst hjälper asylsökande blev båda välbesökta. Vi ser tydligt hur intresset för dessa frågor ökar bland församlingarna. Det andra spåret handlar om att skapa mötesplatser för våra migrantförsamlingar. Markus Sand har under året utökat nätverket successivt så att vi numera relaterar till cirka 20 församlingar, varav hälften är en del av EFK. Dessa nätverksamlingar fyller ett tydligt behov och förhoppningen är att relationerna ska bli starkare mellan dessa och mer traditionella församlingar.

Knubbe i pension efter 33 års tjänst Sista juni gick Knut Bertil ”Knubbe” Nyström i pension efter 33 år i tjänst inom församlingsrörelsen. Vad har varit mest berikande under åren när du ser tillbaka? — Jag har trivts väldigt bra i och stimulerats av den kreativa arbetsmiljön inom Församlingsprogrammet. Besöken och det som händer i församlingarna är nog det som gett mig mest energi, möten med människor och församlingar i de mest skiftande situationerna. Jag har ju mött många kniviga situationer i församlingar och i församlingsledningar. Men att få vara med och hitta en väg fram och uppleva att Guds välsignelse vilar över församlingen även när det är jobbigt är något som glatt mig gång på gång i olika församlingar.

Torpkonferensen 2013

Under midsommarveckan samlades 15 000 människor på Torpområdet utanför Kumla för några dagar med gudstjänster, seminarier och bibelstudier, kvälls- och nattmöten, tonår- och barnmöten, konserter, campingliv, gemenskap och mycket mer. Varje morgon fanns möjligheten att börja dagen med nattvardsfirande eller att gympa. Konserten med Samuel Ljungbladh och Ole Börud var oerhört välbesök och uppskattad. Antalet husvagnar och tält på campingen var rekordmånga och campingen var till många campares glädje förhållandevis torr.

Foto: Samuel Andersson

Torpkonferensen samlade också i år tusentals på Närkeslätten. Vittnesbördet stod i fokus och utmanade människor att berätta om Jesus.

Mötesplats EFK fick ett ansiktslyft och lockade till ökat engagemang för rörelsens gemensamma åtaganden. Barnkonferensen var som vanligt oerhört uppskattad. Cirka 1400 barn i åldrarna 4-12 år deltog i Barnkonferensen och cirka 400 tonåringar samlades för Tonårskonferens.

M4

– träningsprogram för församlingsplanterare — I mars 2014 avslutar vi den första omgången av M4, ett träningsprogram för församlingsplanterings team. Samtidigt som vi avslutar den första omgången så går vår andra grupp modul II. Vi har alltså två parallella processer i gång och vi räknar med att starta en ny omgång i höst. Vår bön och utmaning är att vi vill se minst 4 nya team från EFK som startar i höst. De som har varit med så här långt talar gott om processen och vi tror att träningen är viktig för våra församlingsplanteringsteam för att de ska få så goda förutsättningar som möjligt i sitt arbete, berättar Cathrine Nygren, ansvarig för M4 utbildningen.

Årsbok verksamhetsåret 2013

7


Församling

Foto: EFKs bildarkiv / Representantmöte 2013

Framtidsfrågor dominerade på Representantskapsmötet Saronkyrkan var värd för representantskapsmötet en solig majlördag i Göteborg. Även om årsmötet som vanligt bjöd på tillbakablickar från året som gått var det framtidsfrågor och samgåendet mellan EFK UNG och EFK som var högst på agendan. Efter ett inledningstal om att hålla tanken och blicken fäst på Jesus, gjorde Anders Blåberg några nedslag i 2012 skeenden. 579 personer döptes. Satsningen Familjeliv har förutom välbesökta familjeläger och utbildningar nu resulterat i ett nätverk med ungefär 100 kontaktpersoner för familjefrågor i församlingarna. Ett nytt träningsprogram, M4, för församlingsplanterare startade under hösten. Pingst kom med som bärare av Missionsinstitutet på Örebro Missionsskola. De flesta av de 49 miljoner kronor som under året gavs från församlingar, organisationer och enskilda gick till Asien, därefter till Afrika och Mellanöstern. Enighet kring EFK UNG Styrelserna för EFK UNG och EFK hade till repmötet lagt ett gemensamt förslag om att integrera verksamheterna. – Det sätt som vi är organiserade idag ligger oss i fatet. Förnyelse och föryngring måste komma inifrån, inte vara något vid sidan av, menade Josefin Lennartsson, före detta styrelseordförande för EFK UNG. Hon föreslog att verksamheterna integreras vid årsskiftet 13/14, även om den juridiska personen EFK UNG behöver finns kvar som organisation till 2016. Ett kort samtal följde därefter. Alla talare var positiva till förslaget, men flera betonade att EFK UNG inte får ”försvinna in i EFK” och att ungdomsfrågor därför också måste få kosta. 8

Dessutom ställde man sig positiv till att det skulle ske vid årsskiftet. Samtal om delaktighet och beslutsprocesser Repmötet påbörjade sedan ett samtal om hur vi i EFK bäst arbetar tillsammans för att nå våra mål. Ett samtal som ska tas vidare till nästa års regionala samlingar och Kongressen. Långa avstånd och större lojalitet till andra kristna på orten än till EFK lyftes fram som utmaningar, bland annat av Ingemar Forss från Betelkyrkan i Östersund. – Jag instämmer att det du säger att det är långt mellan Örebro och östra Skåne, sa Lisa Fredlund pastor i Östermalmskyrkan, Kristianstad. Samtidigt behöver det inte bara vara dåligt att alla inte känner till sitt sammanhang, utan det beror också på att nya kommer till tro. Många förslag kom fram Att stärka regionerna i Sverige och dess betydelse och medarbetardagarnas betydelse, att ta med yngre i sådana här samtal, ändrade former för Kongressen, personligt medlemskap i EFK, fler debattforum, deltagande via storbildskärmar för repmötena var exempel på förslag som nämndes för att öka delaktigheten. Maritha Vilhelmsson från Sverigekontoret påminde om kommunikationsturnén som Kongressen beslutade om 2012. En turné för att stärka relationerna mellan det gemensamma och det lokala arbetet. Dagen avslutades med fler rapporter, bön och inbjudan till Kongress 2014. Årsbok verksamhetsåret 2013


Statistik inom Evangeliska Frikyrkan Medlemmar 2013 +/Medlemmar Församlingar Döpta På bekännelse intagna Avlidna Utflyttade Avförda

33 091 299 602 325 375 581 408

+833 +3 +23 -55 -15 -210 +78

Mötesplatser Deltagare i snitt på gudstjänster 18 200 Antal deltagare i smågrupper 15 500 Antal betjänade 57 167 Antalet nysvenskar av betjänande ca13,5%

Antal medlemmar i växande och minskande församlingar 2008-2013 Starkt minskande trend 2% Minskande trend 12,5% Stillastående trend 57,5% Växande trend 21% Starkt växande trend 7%

Flest döpta 2013 New Life Church, Bromma Saronförsamlingen, Göteborg Immanuelskyrkan, Malmö Kungsportskyrkan, Huskvarna Baptistförsamlingen Korskyrkan, Gävle Evangeliska kyrkan, Göteborg Baptistförsamlingen Filadelfia, Örebro Icthus, Stockholm Ulriksbergskyrkan, Växjö Elimförsamlingen, Stockholm

39 28 20 19 19 18 14 14 13 13

Åldersfördelning på döpta i församlingarna 2013 -10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 60-

2,8% 46,5% 19,6% 13,7% 9,8% 3,8% 3,8%

Antal döpta inom Evangeliska Frikyrkan 1997-2013 800 700 700

674

500 500

608

600

600 600 495

466

456

429

416

1998

1999

525

511 472

476

482

2005

2006

2007

602

579

514

425

400 400 300 0 1997

2000

2001

2002

2003

2004

10617 personer

8 000 80 8000

Antal medlemmar i olika storlekskategorier 2013

70 församlingar

6 000 60 6000

53 församlingar

50 30

45 församlingar

00 0

65 församlingar

2011

2012

2013

218 personer

100

60

80

50 5564 personer

10 Församlingar med 26-50 medlemmar

Församlingar med 51-100 medlemmar

Församlingar med 101-250 medlemmar

0

Församlingar med 251-500 medlemmar

60 40

26 församlingar 20

798 personer Församlingar med 11-25 medlemmar

70

30 1989 personer

Församlingar med 1-10 medlemmar

80

40

4979 personer

33 församlingar

2 000 20 2000 10

2010

8914 personer

Församlingarnas storlek 2013

70

4 000 40 4000

2009

Medlems- och församlingsstorlek inom Evangeliska Frikyrkan 2013

12000 10 000 10000

2008

20 7 församlingar

0 Församlingar med fler än 500 medlemmar

Årsbok verksamhetsåret 2013

9


Utbildning

Foto: Terese Andersson

Foto: Mattias Bergman

Jenny Petersson, bibellärare på Götabro Vad motiverar dig mest med ditt jobb? — Det är den tydliga visonen som finns på Götabro – vi vill forma, utrusta, träna och sända Jesusefterföljare som gör avtryck i vår värld. Varje år får jag se hur unga kristna växer i sin tro, upptäcker saker om Gud och sig själva som de inte hade anat och vågar ta nya steg vidare med Jesus. Vad har varit extra viktigt att undervisa om under 2013? — Jag upplever att många kommer hit är vilsna. De behöver få landa i vilka de är i Kristus, uppleva Guds stora kärlek, för att sedan kunna leva det där livet med Jesus som de längtar efter. Att få lyfta Ordets betydelse och se hur människor börjar upptäcka, älska Bibeln och ta den på allvar är också viktigt.

Nyckeltal Örebro Folkhögskola 2013 2012 Gåvor 0 0 Kostnader 15 836 000 15 476 000 Antal årsarbetskraft 19 22 Kvinnor 11 14 Män 8 8

Använda gåvor Örebro Folkhögskola Församlingsprogrammet 5% Örebro Missionsskola 9%

Örebro folkhögskola – en resurs för enskilda och för församlingar Örebro Folkhögskola är en mötesplats för livslångt lärande, gemenskap och erfarenhetsutbyten. På skolan möts människor i alla åldrar och från världens alla hörn för att utveckla sin kunskap och växa som människor. Folkhögskolan bedriver dels bibelskolorna vid Götabro och dels Allmän kurs, Fritidsledarutbildning samt olika arbetsmarknadsprojekt vid skolan i Vivalla, Örebro. Skolan har historiskt haft en betydande roll i att forma och utveckla människor och sammanhang. Bibelskolan vid Götabro har exempelvis under många år varit en viktig plats där människor blivit utrustade och utsända i tjänst. Örebro folkhögskola har hjälpt människor vidare i livet och är idag även en viktig aktör och resurs för sitt närområde. Många deltagare på skolorna Under året har Örebro folkhögskola haft ungefär 30 anställda och 130 deltagare fördelat på de olika utbildningarna. Ungefär 50 personer går på Allmän kurs, 30 personer på Fritidsledarutbildningen och 50 personer på Götabro. För bibelskolan vid Götabro är det en ökning med 10 personer. Ökningen är möjlig i och med att ombyggnationen av Evangelisthemmet pågår och ingen bibeltermin anordnas. Götabro har för övrigt haft många sökande till platserna vid bibelskolan jämfört med andra bibelskolor. Under året har utredningen om Örebro Folkhögskolas framtida juridiska status fortgått. Utredningen bearbetar frågan huruvida skolan ska bli en egen juridisk person. Utredningen är i stort sett klar och beslut i frågan kommer att tas av styrelsen under 2014.

områdesgruppen i Vivalla. Områdesgruppen är en sammanslutning av intressenter i området som träffas för att samverka och utbyta information och erfarenheter. Det är exempelvis föreningar, kommunala verksamheter och andra aktörer såsom polis, vårdcentral, tandvård, skola, familjecentral, PRO samt de kommunala bostadsbolagen. Folkhögskolan är sammankallande och drivande för att möten och samverkan sker och det är ett stort förtroende att leda gruppen. När det exempelvis var upplopp i Stockholmsförorter under våren 2013 sammankallade folkhögskolan gruppen för att kunna arbeta preventivt i det egna området. En direkt konsekvens av gruppens möte var att man genomförde nattvandringar i området. Allmän kurs på grundskolenivå Under året har efterfrågan på en allmän kurs på grundskolenivå växt fram. Det har funnits ett behov hos sökande och bland boende i området. Det finns behov av att läsa in behörighet för grundskolan så att man antingen kan läsa vidare på gymnasiet eller på andra sätt kan få användning av den kompetenshöjning som en behörighet innebär. Många av de studerande har svenska som andra språk och har ofta den kunskap som krävs, men behöver klä sin kunskap i ord och hitta vägar till hur man helt enkelt studerar och tillgodogör sig kunskap.

Örebro Folkhögskola 0% Missionsinstitutet 2% Utanför Sverige 84%

10

Områdesgrupp Folkhögskolan har fått i uppdrag av Örebro kommun att leda och organisera den så kallade Årsbok verksamhetsåret 2013


Engagemang för församlingsbaserad pastorsutbildning på Örebro Missionsskola Örebro Missionsskolan har fått klart med ny rektor under året. Detta tillsammans med att engagemanget för ALT vuxit är glädjeämnen från 2013. Foto: Elin Fagher

Trots dessa förändringar är det viktigaste att studenter under hela 2013 fått vara med om en resa till utveckling, lärande, nyorientering, fördjupad relation till Herren och till Ordet. De har tagit tydliga steg mot att kunna tjäna i Guds rike, i församlingar och samhälle för förändring. Kallelse till rektorstjänsten Ett viktigt beslut för skolan 2013 var att kalla Niklas Holmefur till tjänsten som rektor. Niklas är väl förberedd för uppgiften, han har en bakgrund som missionär, pastor och missionsforskning. Niklas har undervisat på ÖMS under flera år och känner väl till miljön och kollegorna på skolan. Han beräknas lägga fram sin doktorsavhandling under 2014 och kommer att tillträda rektorstjänsten 1 januari 2015. Under 2013 har Owe Anbäcken tjänstgjort som tillförordnad rektor i ledningen för de 20-talet medarbetarna och närmare 200 studenterna. Akademi för ledarskap och teologi Under 2013 har EFKs engagemang i Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) utvecklats. ÖMS har under läsåret 2013-2014 ansvar för tredje läsåret men också svarat för en del av undervisningen under de två första årskurserna. Den mesta undervisningen är webbaserad och arbetet med det har gått framåt under året. ALT är en församlingsbaserad utbildning där studenterna är lokaliserade till studiecentra i Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm och Umeå. Många församlingar fungerar som utbildningsförsamlingar och studenterna kan i hög grad finnas kvar i sina lokala sammanhang. ALT har sitt sammanhang inom EFK, Pingströrelsen och Svenska Alliansmissionen. Evenemang som berör Flera viktiga gästföreläsningar, konferenser och seminarier har ägt rum under året. Sommarakademin samlade ett par hundra deltagare under tre augustidagar. Temat var ”Resten av

våra liv – vad gör vi?” Bland de medverkande kan nämnas Ylva Eggehorn, Peter Örn, Britta Hermansson och Lars Johansson. Professor NT Wright är en av de mest kända och uppskattade teologerna inom Nya Testamentet och hans besök på Missionsskolan i september var uppskattat. Totalt kom omkring 500 deltagare till denna föreläsningsdag. Wright är mest uppmärksammad för sin forskning om den historiske Jesus, uppståndelsens trovärdighet och Paulus i nytt perspektiv. En dag om Jesus i kristet, judiskt och muslimskt perspektiv med företrädare för de olika perspektiven genomfördes under hösten. Medverkande var Mikael Tellbe, Benjamin Gerber, Awad Olwan och Moni Höglund.

Nyckeltal Örebro Missionsskola 2013 2012 Gåvor 713 000 734 000 Kostnader 12 117 000 12 077 000 Antal årsarbetskraft 14 14 Kvinnor 4 4 Män 10 10

Använda gåvor Örebro Missionsskola Församlingsprogrammet 5% Örebro Missionsskola 9% Örebro Folkhögskola 0% Missionsinstitutet 2% Utanför Sverige 84%

Årsbok verksamhetsåret 2013

11


Utbildning

Foto: Maria Brolin

Seminarium om religionsfrihet och studiematerial för församlingar Bakom förkortningarna MI, PROMIS och IRIS finns spännande arbete om mission, kulturmöten och religionsfrihet. Nyckeltal Missionsinstitutet 2013 2012 Gåvor 167 000 248 000 Kostnader 1 610 000 1 415 000 Antal årsarbetskraft 2 2 Kvinnor 1 1 Män 1 1

Använda gåvor Missionsinstitutet Församlingsprogrammet 5% Örebro Missionsskola 9% Örebro Folkhögskola 0% Missionsinstitutet 2% Utanför Sverige 84%

12

Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS) har även under 2013 erbjudit kurser på helfart under vårterminen och halvfart under vår och höstterminerna. I samarbete med Alliansmissionen och Pingst har PROMIS fortsatt att utvecklas. En av höjdpunkterna under 2013 var ett seminarium om religionsfrihet i november månad. Det arrangerades i samarbete med Svenska Missionsrådet (SMR) med medverkande från SMR (Katherine Cash och Kristina Patring), Open Doors (Peter Paulsson) och från EFKs samarbetspartner i Mellanöstern. Nytt missionsmaterial för lokala församlingar Ett nytt projekt som leds av Missionsinstitutet (MI) är ett studiematerial om mission för lokala församlingar. Arbetsgruppen består av två representanter från varje samverkande samfund, EFK, Alliansmissionen och Pingst.

Ett tjugotal författare skriver om bibelgrund för mission, helhetsperspektiv på evang e l i e t , den missionella kyrkan, exempel på nya missionsstrategier, mission i Sverige, migrantkyrkor, onådda folk och världsevangelisation och mycket mer. Under året har MI fortsatt bidra till fortbildning i missionsfrågor för både hemmavarande missionärer och ett flertal grupper av ledare inom EFK. MI har också betjänat Alliansmissionens missionsledning med omvärldsanalys i relation till världsmission. Institutet för religion och interkulturella studier (IRIS) har avslutat en testperiod av sitt utbildningskoncept med hjälp av en representativ grupp från olika institutioner i Örebro. Behovet av utbildning i svenska samhället kring religions- och kulturmöte motiverar en fortsatt satsning på IRIS. Under 2014 har IRIS flera uppdrag inbokade.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Foto: Elisabet Hjort

Historisk satsning på historisk plats EFKs styrelse fattade i maj beslut om renovering av Torpladan och Evangelisthemmet på Götabro. Det är en av de större ekonomiska trossatsningar sedan EFK bildades. Mitt på Närkeslätten ligger en plats som gett eko i väckelsehistorien. På Konferenssplats Torp och Götabro kurs- och konferensgård har människor blivit förvandlade under tre århundraden. Människor med gudslängtan har kommit och tagit del av Guds ord genom förkunnelsen på Torp eller bibelskolans undervisning på Götabro. Därför är det väldigt roligt att rörelsen under året satsar på att utveckla platsen för att den även i framtiden kommer ge eko i Sverige och världen. Som delfinansiering har utförsäljning av två fastigheter inletts under hösten. Torpladan har under hösten börjat se allt piggare ut efter att nya portar och väggpaneler kom på plats. Örebro Folkhögskola är en viktig samarbetspart för Götabro. De driver bibelskolor på internat vid kurs- och konferensgården. Både den ettåriga Lärjungaskolan och Bibeltermin genomfördes med många elever under 2013.

Kursgården genomförde under oktober Apollos bibelskola med temat bön. Ett 30-tal deltagare var anmälda. Inför 2014 ser vi behov av fler kurser i denna regi. Fler tonåringar till Götabro Tonårsbibelskolan hade under juli 44 deltagare, vilket blev en ökning med 25,7%. En positiv ökning vi är mycket glada för. Många fina insatser har utförts av vår personal på kursgården. Under hösten återkom ordinarie husmor Linda Björk efter barnledigheten. Hennes vikarie Lina Samuelsson har erbjudits deltidstjänst och finns kvar på kursgården vilket känns stabilt. Intäkterna under 2013 har sett bra ut och har överträffat budget. Tyvärr har kostnaderna för energi och fastighetsunderhåll ökat mer och Götabro har brottats med att få balans i ekonomin under året.

NOD når Norrland och nyheterna ”De sliter NOD ur händerna på oss”. Det är Lars Johansson som på sitt entusiastiska sätt berättar om hur en församling i Norrlands inland får sprida tidskriften NOD till människor som är nyfikna på kristen tro. Samtidigt når tidningen ut i det offentliga nyhetsflödet. Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman hyllar NOD-numret om övervakningssamhället i ”den utmärkta kristna tidskriften NOD”. Lars Johansson är lärare på Örebro Missionskola och redaktör för tidskriften NOD som under 2013 firade 10-årsjubilium. På frågan om vilket nummer som blev bäst under året säger han att det är omöjligt att svara på, för alla blev bra på olika vis. – Numret om ekonomi och konsumtion blev spritt i vida kretsar. Roland Lövgren, som arbetar med församlingskontakter inom EFK,

rekommenderar det som obligatorisk läsning för alla EFK-anställda. Och Dagens nyheter skrev ännu en gång starkt uppskattande ord i en kulturkrönika. I två år har Lars Johansson också varit med och arrangerat Sommarakademien under en helg i augusti. Många som deltar är mitt i livet och vill fördjupas i tro och överlåtelse. – De inser att de alternativ som erbjuds i samhället inte är så mycket att hänga i granen om man jämför med vad kallelsen i evangeliet handlar om. Det finns en väldig längtan efter liv, att inte bara nöja sig med ”det goda livet” där man samlar på saker och trevliga erfarenheter.

StepOut sänder ut människor igen Vad har hänt i StepOut 2013? — Under 2013 har vi bland annat haft nöjet att välkomna hem den första gruppen praktikanter sedan omstarten av programmet 2012 och det är med glädje som vi ser att StepOut återigen är i funktion inom rörelsen. Vad bär praktikaterna med sig hem? — Många av StepOutarna kommer hem med en vidgad horisont, förändrad världsbild, fördjupad gudsrelation och konkretiserad kallelse. Och, inte minst, en djupare förståelse av andra människors livsvillkor. En av årets praktikanter uttrycker det så här: ”Jag har lärt mig hur man trots stora olikheter i språk, kultur och hudfärg kan vinna varandra och bli goda vänner”. Den insikten behöver vi allt mer av här hemma i Sverige där främlingsfientligheten gör allt större insteg. Vad har berört dig under året? — Under året har jag särskilt berörts av vår värdorganisation i Centralafrikanska republiken och den generositet, vilja till försoning och hopp som de uppvisar mitt i den turbulenta situationen i landet. Vart skulle du vilja skicka stipendiater under 2014? — Under 2014 har vi möjlighet att skicka ut cirka 15 praktikanter. De kommer i år främst åka till organisationer och samarbetskyrkor i Bangladesh, Centralafrikanska republiken, Kambodja, Moçambique, Paraguay, Thailand och Tunisien.

Årsbok verksamhetsåret 2013

13


Närstående organisationer

Foto: Elias Sjögren

Akademi för ledarskap och teologi – en församlingsbaserad ledarutbildning Detta läsår startade ALT med gemensamma utbildningsdagar på Nyhemsgården. 140 personer sammanstrålade från olika studiecentren runt om i landet. ALT fortsätter att växa och utvecklas och till hösten 2014 kommer utbildningen att vara fullt utbyggd med fyra årskurser på fem olika studiecentren. Akademi för Ledarskap och Teologi är en gemensam pastors- och ledarutbildning inom Alliansmissionen, EFK och Pingst. Den drivs i samverkan mellan sex folkhögskolor (Hyllie Park, June, Mullsjö, Kaggeholm, Mariannelund och Dalkarlså), två högskolor (Høyskolen for Ledelse og Teologi och Örebro Teologiska Högskola) och de tre samfunden. Till detta kommer ett stort antal samverkande församlingar. ALT kännetecknas av den församlingsbaserade utbildningsformen. Alla studenter är knutna till en utbildningsförsamling där de har en mentor. Målet är att hålla samman teori och praktik, reflektion och andligt formande. Just därför är det så viktigt att utbildningen formas i skärningspunkten mellan församling, folkhögskola och högskola. Då kan vi kombinera det bästa från olika lärsammanhang: högskolans akademiska noggrannhet, folkhögskolans processorienterade personutveckling och församlingens praktiska andlighet. Ledare i församling behöver kunna kombinera många olika kompetenser och kunna hantera teologin i många situationer. Under detta läsår har akademin fullföljt planerna på möjligheten till internationella utblickar. Studenterna i årskurs tre kan välja att förlägga en del av vårterminens studier i en internationell miljö. Redan första året var det sex studenter som sätter internationell färg på sin teologi och ledarträning. I flera fall genomförs detta i samarbetet med studenternas utbildningsförsamling där upparbetade missionskontakter kan användas. Akademin är glada över ALTs utveckling men det finns mycket kvar att göra. Församlingar behöver goda, kompetenta och passionerade ledare som vill och kan bygga Guds rike i Sverige och ut över världen.

14

EFK UNG vill verka tillsammans med EFK Under verksamhetsåret 2013 har EFK UNG stöttat Barn- och Tonårskonferensen på Torpkonferensen. EFK UNG har också stöttat rörelsens ungdomsledare genom Götabro kurs och konferensgård - en vecka för unga ledare. EFK Ung har även stöttat två mentorsgrupper för ungdomsledare. De har under året har träffas på Liljeholmens Folkhögskola och på Hjälmargården. Festivalen Frizon arrangerades för 15:e gången med succé. Festivalen hade något färre deltagare men samlade ändå ca 3000 unga inför Guds ansikte. Stämningen var mycket god under hela festivalen. Step Out har fortsatt att vara en viktig del av EFK UNGs verksamheter och drivs numera tillsammans med EFK. Under vårterminen fick Lina Lagsten och Josefin Lennartsson som representanter för EFK UNG möjlighet att delta i en konferens för unga ledare i Mocambique. Det var region Afrika som arrangerade en konferens för att uppmuntra en ny generations ledare i Sydafrika, Swaziland, Zambia och Mocambique. EFK UNG har under de senaste åren processat och bearbetat betydelsen av ”alla generationers församlingsrörelse”. På EFKs Representantskapsmöte i maj, väckte EFK UNG därför frågan om organisationens framtid och självständighet. Representantskapsmötet beslutades att välkomna EFK UNG som ett program inom EFK - om EFK UNGs årsmöte så önskade.

Senare i juni, på EFK UNGs årsmöte togs ett enhälligt beslut om att avveckla den egna organisationen och starta något nytt inom EFK. På årsmötet valdes även tre nya representanter in i styrelsen. Vidare har samtal om det nya programmets innehåll och utformning präglat arbetet under hösten.

Bidragsspåret EFK UNGs Bidragsspår finns till för de församlingar inom EFK som valt att organisera sin barn- och ungdomsverksamhet i statsbidragsberättigade former. 2013 hade vi sammanlagt 38 anslutna föreningar, från Rosvik i norr till Malmö i söder. Under året betalades drygt 674 000 kronor ut i direkta bidrag till föreningarna. Nyhet 2013 - stipendium En nyhet under 2013 var det stipendium som ger både våra föreningar och deras enskilda medlemmar möjlighet att söka ett extra ekonomiskt stöd för arrangemang som görs utöver den vanliga verksamheten. Stipendiet har mottagits väl och bland annat delats ut för olika typer av resor utomlands, för att kunna få besök av utomstående talare i en mindre förening och för en internationell ungdomskonferens. Årsbok verksamhetsåret 2013


Studier som gör skillnad Hyllie Park Folkhögskola Foto: Hyllie Park Folkhögskola

Pingströrelsens ledare Pelle Hörnmark kom in på styrgruppsmötet för Akademi för ledarskap och teologi och utbrast: – Allmän kurs är den bästa som finns på folkhögskola. De som satt där fick sedan ta del av en berättelse om hur en av folkhögskolorna han besökt öppnat upp ögonen för honom vilken betydelse folkhögskolan har för personer att få en andra chans till studier. Här finns Hyllie Park Folkhögskola (HPF) med och gör skillnad för ett 80-tal studerande som har som mål att få gymnasial behörig för att kunna söka vidare till bl.a. högskolan. Ett 25-tal av dessa har en psykisk funktionsnedsättning som gör sig påmind. Vi ser detta som en kristen handling att få vara med att göra skillnad och stärka människor i deras livssituation. Bibelskola Nära fortsätter att utvecklas i nära samarbete med EFK och Studieförbundet Bilda. Ett 30-tal Nära smågrupper har kommit igång under året och Nära folkhögskolekurs på distans har ökat påtagligt men Nära kvällskurs, studiegrupper i lokala församlingar, minskar.

Kulturkurs i Kina hade inför höststarten det största söktryck någonsin sedan starten 2002. Kunming som stad omvandlas med stor hastighet och mycket av den äldre bebyggelsen riv. Detta är ett överhängande hot över Kulturhuset TCG Nordica lokaler och ett intensivt arbete pågår för att finna ny lokalisering. Undervisning i svenska har expanderat och HPF har nu lämnat uppdragsutbild-

ningen inom detta och satsar enbart på verksamhet utifrån sin betygsrätt att få bedriva SFI. Volymen har varit över 300 deltagare per månad hela året. Under våren fick HPF igenom sin ansökan att vara Etableringslots för nyanlända. Ett uppdrag som handlar om att lotsa nyanlända att etablera sig i samhället.

En plats som sjuder av liv Liljeholmens Folkhögskola På Liljeholmen sjuder det alltid av liv. Så som det gör på de flesta ställen där människor möts. Att beskriva detta i en årsbok är en utmaning. Under 2013 har skolan skaffat nya lokaler till musiklinjen och sommaren var för skolan den bästa på många år. Men ännu mer intressant är vad som händer med människorna som finns på skolan ett år eller två. Hur deras liv påverkas och att vägvalen i livet får en annan inriktning. Emilia Asp som gick Bibel & efterföljelse läsåret 2012/13 och säger så här i en filmintervju.

– På Liljeholmen ska man gå på för att det är jättebra för sin Gudsrelation. Man fördjupar verkligen sin tro och får mycket tankar och funderingar. Relationen mellan mig och Gud har verkligen blivit mer på riktigt. Emilia arbetar nu som ungdomsledare i Missionskyrkan i Rimforsa. Tidigare år har det berättats om de satsningar som görs i Skäggetorp, Linköping. En stadsdel med 9000 invånare, många med utländsk bakgrund och stora utmaningar. Till hösten 2013 gjordes där en stor kursförändring och numera finns det

en allmänkurs på gymnasienivå istället för studier i svenska för personer med svenska som andra språk. Parallellt med detta arbetar skolan tillsammans med arbetsförmedlingen för att framförallt unga skall få testa på hur det är att gå på folkhögskola. Resultatet har blivit över förväntan och just nu funderas det mycket på hur skolan på ett bra sätt skall kunna ta hand om alla som vill studera här. Skolans samverkan med EFK:s församlingsplantering i Skäggetorp är god och bägge parter gläds åt att kunna stötta varandra.

Årsbok verksamhetsåret 2013

15


Internationellt

Glimtar från den internationella missionen

Här verkar EFK i världen

Mission är något som ligger biträdande missionsdirektor Kjell Bonerfält varmt om hjärtat. Här delar han med sig av några glimtar från 2013. Vad har EFK fokuserat på i det internationella arbetet? - Evangelisation och församlingsgrundande är fortsatt en prioritet. Våra missionärer och många av våra samarbetskyrkor står i frontlinjen för detta. Vi har också ett stort fokus på barns rättigheter i flera regioner där vi arbetar med roten till barnens utsatthet. Även fattigdomsbekämpning är viktigt på flera platser liksom växande insatser mot människohandel i alla fyra regionerna. På Representantskapsmötet 2013 togs beslut om en extra satsning på Europa, hur gick det? - Europafrågorna har lyfts i ett par samlingar och lika viktigt är att flera församlingar gjort besök ute i Europa för att få en större förståelse för det nya Europa samtidigt som deras besök varit till uppmuntran för de mottagande församlingarna. Vi behåller ett fokus på Europa även under våren 2014.

Region Europa/ Mellanöstern

• Under 2013 hade EFK 24 utsända missionärer

samt regionledarna Billy och Ewa-Lena Hellmark.

• Samarbetspartners: 29.

Vi lever i en föränderlig värld, nämn några saker från årets som gått som påverkat de internationella insatserna? - De konflikter som påverkat EFKs arbete mest direkt är statskuppen i Centralafrikanska Republiken (RCA) i mars och oroligheterna i Egypten. Den stundtals kaotiska situationen i Egypten gjorde det omöjligt för våra medarbetare och partners att arbeta. Trots detta kunde en ny familj sändas till landet efter sommaren. I RCA har den västra delen där vi och vår samarbetskyrka EEB arbetar inte varit lika utsatt för våld och plundringar som i andra delar av landet. Sjukhuset i Gamboula har haft många extra vårdsökande och skolor har hållits stängda. Även om vi idag inte längre har något arbete på Filippinerna så har vi ändå bistått många som drabbats efter den fruktansvärda tyfonen. Tidvis var det politisk oro i Bangladesh som också påverkade möjligheterna att bedriva vissa projekt negativt. Vad är du extra glad och tacksam över från året som gått? - Dels är jag glad att vi i EFK kunde välkomna en missionärsfamilj från vår samarbetskyrka i Brasilien, CIBI, till Falun. Vi talar ofta om ömsesidighet och att vi har så mycket att lära av varandra. Nu när Silas och Camilla Valerio nu kommit hit så ser jag detta som en välkommen injektion in i vårt svenska församlingsliv och evangelisationsarbete. Dels är jag glad över att det projekt som vi stöttat på Filippinerna under många år som nu under 2013 fick nationellt genomslag. Den modell för modersmålsbaserad undervisning som vår partner arbetat fram kommer att ge barn och ungdomar bland Filippinernas minoritetsfolk så mycket större förutsättningar att förändra sin egen och sitt folks livssituation för generationer framöver.

16

Årsbok verksamhetsåret 2013


Sverige

• Församlings – och missionsrörelsen Evangeliska Frikyrkan (EFK) består av 299 församlingar och cirka 33 000 medlemmar. • EFK har under lång tid historisk tid gett inter nationellt stöd genom lokala samarbetspartner samt missionärer. • Församlingarna samverkar även kring: Utbild ning läs mer på sid 10. Församlingsutveckling och församlingsplantering, läs mer på sid 6. Barn och ungdom i församlingen, läs mer på sid. 14.

Region Asien

• Under 2013 hade EFK 22 utsända missionärer samt två regionledarna Josefin Fållsten och Helen Richard. • Regionkontoret ligger Chiang Mai, Thailand. • Samarbetspartners: 39.

Region Afrika • Under 2013 hade EFK åtta missionärer samt

Region Latinamerika • Under 2013 hade EFK fyra missionärer utsända i regionen samt regionledare Anna-Maria Jonsson. • Regionkontoret för Latinamerika finns på Sverigekontoret, Örebro. • EFK var verksamt i tre länder: Brasilien, Peru och Paraguay. • Samarbetspartens: 5.

regionledare Bernth-Åke Ottosson (våren 2013) och vikarierande kontorschef Elin Kullingsjö (hösten 2013) utsända i regionen. • Regionskontoret ligger i Nelspruit, Sydafrika. • EFK var verksamt i sex länder: Centralafrikanska republiken, Mocambique, Swiziland, Sydafrika, Tanzania, Zambia. • Samarbetspartners: 10.

Årsbok verksamhetsåret 2013

17


Region Afrika

Foto: EFKs bildarkiv

Foto: Fredrik Grönwall

Elin Kullingsjö

vikarierade kontorschef Vad bär du med dig från Afrika? — Jag har vikarierat i sex månader som kontorschef på regionkontoret i Sydafrika. Det var minst sagt ett utmanande uppdrag. Det har varit väldigt intressant att på nära håll få se hur våra samarbetspartners arbetar. Vad är du mest nöjd med? — Jag hoppas att jag har kunnat bidra med både inspirationsfyllda möten med samarbetspartners och bra återkoppling till EFKs församlingar i Sverige. Sedan är jag faktiskt nöjd över att jag har lärt mig betala skatt och deklarera i Sydafrika. Vad tänker du om EFKs mission idag? — Mission ser annorlunda ut idag än vad den gjorde för några decennier sedan. EFKs uppdrag idag är att stödja partners i deras arbete. Det är ett oerhört viktigt uppdrag som vi måste stå fast vid. Men det kräver ett annat förhållningsätt. Mission är något som finns i vårt DNA som församlingsrörelse. Det är inget vi helt plötsligt skulle kunna sluta göra.

Samarbetspartners Moçambique: Igreja União Baptista Moçambique (IUBM), Swaziland: Holiness Union Church (HUC), Sydafrika: Holiness Union Church (HUC), Independent Baptist Church (IBC), Place of Restoration (POR) Union Bible Institute (UBI), Tanzania: Free Pentecostal Church of Tanzania (FPCT), Zambia: Mpongwe Baptist Association (MBA), RCA: Actions pour le Développement Intégral des Humains (ADIH), Eglise Evangélique Baptiste (EEB), Faculté de Théologie Evangélique de Bangui (FATEB).

18

120-årigt missionsengagemang Under 2013 var det fem händelser inom region Afrika som var särskilt utmärkande. Ett år präglat av katastrofer, ett större församlingsengagemang i Centralafrikanska republiken, fler insatser för barn i Swaziland och firande av 120 års missionsengagemang i Afrika. För att bistå alla dessa insatser så finns regionkontoret i Nelspruit som ett resurscenter. I Afrika samarbetar EFK med ett antal samarbetskyrkor som tillsammans har ca 560 000 medlemmar. Dessa blir alltid direkt eller indirekt berörda av de missionsinsatser som sker. I början av året drabbades Afrika återigen av två katastrofer. Denna gång var det två av de länder som EFK har samarbete i som drabbades. Det var Mocambique där flera floder svämmade över och ungefär 100 000 människor blev hemlösa. Tack vare en snabb insats från bland annat EFKs sida kunde man genom helikopterinsatser distribuera mat och på så sätt lindra nöden något för de många drabbade. Nästa land att drabbas var Centralafrikanska Republiken, RCA, där landets president avsattes i en statskupp. Följden blev ett enda långt lidande för det centralafrikanska folket. Det land som av många kallades den bortglömda krisen blev istället nyhetsmediernas toppnyheter. Enligt FN dödades cirka 1000 människor i huvudstaden Bangui bara under december månad. En miljon människor har tvingats lämna sina hem. Med tanke på att landet knappt har fem miljoner invånare så medför detta enorma konsekven-

ser. EFKs samarbetskyrka Eglise Evangelique Baptiste, EEB, finns i huvudsak i den västra delen av landet där det har varit något lugnare än i övriga delar. Genom extra insamlingar har EFK kunnat förmedla resurser till EEB och andra sammanhang. Barnprojektet i Swaziland Efter en trög start blomstrar nu det så kallade barnprojektet i Swaziland. På regionkontoret i Sydafrika är det Fabio Guimareis som är ansvarig för detta projekt. Under 2013 har han gjort 20 besök i Swaziland. — Vi har sett fantastiska saker hända under detta år, säger Fabio. Flera UMU-team från både Swaziland och Sydafrika har hjälpt till i projektet. Organisationen Foundation for Farming, Zimbabwe har också hjälpt till med träning. När HUC firade sitt 35-årsjubileum 2012 gav EFK dem Moringa-träd och hjälp med plantering Årsbok verksamhetsåret 2013


Ungdomsrörelsen i RCA Mer än hälften av befolkningen i Centralafrikanska republiken (RCA) är ungdomar. Detta faktum innebär stora utmaningar för samfundet EEB och för alla lokala kyrkor. Hur är man en relevant kyrka? Hur ser man och möter de ungas frågeställningar i en miljö som är så präglad av nöd och våld. Jeunesse de l’Église Baptiste (JEB) heter ungdomsrörelsen som EFK stödjer. De är 20 242 barn och unga vuxna och de har inte slagits sig till ro eller dragit sig undan på grund av allt våld i samhället. Trots omständigheterna har ungdomssekreteraren Matthieu anordnat många samlingar runt om i provinserna. Sista veckan i juni 2013 reste han till församlingarna i Kaka-Ngambi och Camp Leclerc för att undervisa ungdomarna och temat var ”Guds beskydd”. Ett relevant ämne för ungdomar som lever i ett land som under alltför många år präglats av oroligheter, statskupper och vägbanditer. Regionkontoret som resurscenter Ett av målen i regionen är att regionkontoret ska kunna fungera som en resurs för samarbetskyrkorna i hela regionen. Ett bevis för detta fick vi när det hölls ett seminarium i arkivering på regionkontoret. Det var Göran Janzon som undervisade deltagare både från Sydafrika och Swaziland. Medarbetarna på regionkontoret besöker också regelbundet samarbetskyrkorna

Foto: David Gelinder

av dessa som present. Dessa kunde under 2013 skördas för första gången. — Jag får 100 rand per kilo berättar Margeret som torkar Moringabladen hemma i vardagsrummet innan hon säljer dem.

i de olika länderna. Förutom mentorsamtal hålls ofta olika träningar och utbildningar vid dessa tillfällen. Dokumentation av EFKs missionshistoria Under året avslutades ett historieprojekt i form av en bok som Elin Kullingsjö var projektledare för och Göran Janzon, Bernth-Åke Ottosson och Håkan Wistrand medförfattare till. Boken ”I ord och handling – om Evangeliska Frikyrkans mission i Afrika under 120 år” släpptes lagom till Torpkonferensen. Under Torpkonferensen hölls även en återträff dit alla som någon gång varit utsända EFK- missionärer till Afrika var inbjudna. Ett hundratal kom för gemenskap och för att delta i ett seminarium. Under hösten släpptes även en engelsk upplaga av boken. Boken har mottagits positivt av EFKs samarbetskyrkor som nu kan läsa om sin egen historia och fram till att respektive kyrka blev ett självständigt samfund. Under sex månader vikarierade Elin Kullingsjö även som kontorschef vid regionkontoret i Sydafrika.

Stor fest när sjukhuset i Gamboula firade 40 år I februari var det 40 årsjubileum på sjukhuset i Gamboula i Centralafrikanska republiken. Där har många av EFKs missionärer verkat genom åren och många liv har räddats. Det var en stor fest, över 300 inbjudna gäster, hela stationen och sjukhusområdet var som ett festivalområde på afrikanskt sätt. Det var många tal som framfördes. Bland annat av barnmorskan Ouelle Jeanne som var med från starten. Hon berättade hur missionärerna uppmanat personalen att i första hand visa Jesus kärlek till dem som kom för att få vård, ge den medicin och behandling som fanns tillgänglig och att inte glömma att be för dem. Ord som berörde festdeltagarna. Det finns nu 200 bäddar på sjukhuset som också utnämnts av staten till distriktssjukhus.

Nyckeltal Afrika 2013

2012

Gåvor 9 285 000 9 334 000 Kostnader 10 909 000 11 435 000 Antal årsarbetskraft 8 6 Kvinnor 5 3 Män 3 3

Använda gåvor Afrika Europa/Mellanöstern 29%

Missionsresa som inspirerar Ett 30-tal missionsentusiaster i åldrarna 25 till 80 år, åkte i början av året till Sydafrika, Moçambiques och Swaziland för att besöka EFKs mission. Resan riktade sig till missionsintresserade församlingsmedlemmar. Inger Ohlsson från Korskyrkan i Uppsala var en av dem. Hon har varit med förr, denna missionsresa är tredje gången gillt för henne. — Det ger mig en chans att få se missionsarbete på plats, något vi gett pengar till i många år. Jag tycker det är fantastiskt att denna möj-

Latinamerika 10% Asien 25% Afrika 20% Sverige 16%

lighet ges till vanliga medlemmar, att få se missionsarbete på nära håll. Det inspirerar oss att berätta om det när vi kommer hem, säger hon. Inger som är pensionerad sjuksköterska lockas av att missionen jobbar mycket socialt. — Jag tycker det är intressant att missionären jobbar med hela människan, att man ser till helheten men samtidigt får chans att dela evangeliet, förklarar hon.

Årsbok verksamhetsåret 2013

19


Region Asien

Foto: Josefin Fållsten

Foto: Privat

Peder och Ulla Eriksson tillbaka i Nepal De arbetade i Nepal under perioden 1978-1991. Under 2013 återvände Peder och Ulla till bergslandet för en ny period.

Missionen ger verktyg för att ta sig ur fattigdom i Asien

Hur har den första tiden i Nepal varit? — Den har varit mycket bra. Vi har anpassat oss till livet i Nepal och fått viss struktur på våra arbeten. Det har varit intressant och glädjande att möta alla gamla vänner. Det känns som att komma hem igen.

EFKs mission i Asien har under året fått se att gamla relationer tagit ny fart, utbildning i hur vuxna ska behandla och ha respekt för barn har spridit till fler länder och cirka 200 familjer i Mongoliet har blivit självförsörjande genom ett jordbruksprojekt. Det är även glädjande att se att folkbildningsprojektet i Afghanistan betyder mycket för sin målgrupp.

Vad har förändrats i landet och i kyrkan sedan ni var på plats sist? — Den största förändringen kan sammanfattas ”kommunikation”. Nu finns det traktor- och bilvägar nästan överallt. ”Alla” har mobiltelefoner. Internet fungerar i alla större orter. Många har fått det betydligt bättre. Men de allra fattigaste finns fortfarande kvar, speciellt på landsbygden. Sedan 1991 är det religionsfrihet i Nepal. Kyrkan är nu fri och frimodig. Man räknar med att det finns cirka 1 miljon kristna nepaleser i landet. I Pokhara där vi bor finns det mer än 50 församlingar.

2013 var ett år då gamla kontakter och partnerskap återupptogs i Kina. Under sommaren genomfördes en resa till en provins i Centralasien, med syfte att återuppta och fördjupa relationerna. Här finns kyrkor som behöver teologisk fördjupning och utmanas i sin syn på de kinesiska minoriteterna. Ytterligare en relation som återupptogs under året var den till ett kurlturcafé i södra Kina. Kulturcaféet bedriver en kulturverksamhet med syfte att i olika form och uttryckssätt visa på människovärdet. Det är ett viktigt exempel på den bredd som finns inom det internationella arbetet och unikt i EFKs arbete i Asien med fokus på kultur och konst.

Vad är ni mest nöjda med i arbetet under 2013? — Möjligheten av att få återkomma till Nepal för ytterligare en arbetsperiod. Förberedelserna inför byggnationen av öronsjukhuset går framåt. De kurser Peder haft om energimedvetenhet bland av INF personal. Ullas förberedelser inför ett miljöprojekt i Nepal. 20

Utbildning i barns rättigheter sprids utanför Kambodja Under året har totalt sex partners i Indien, Bangladesh, Thailand, Nepal och Laos fått särskild utbildning i barns rättigheter. Detta har varit ett led i projektet ”Barns talan och rättigheter”, som drivs utifrån Kambodja. Barns rättigheter

är fortfarande något nytt och okänt för många i Asien. Här har barn inget värde och föräldrar saknar kunskap om hur viktigt deras inflytande är för barnets utveckling. En deltagare i utbildningen berättar: – När mitt barn kommer hem från skolan vill han ofta berätta vad han lärt sig. Tidigare brukade jag svara honom: ”Skryt inte – jag har också gått i skolan! ”Men efter att jag gått utbildningen har jag fått lära mig att det är viktigt att lyssna på mina barn. När de pratar med mig försöker jag nu istället att uppmuntra och hjälpa dem. Blommande trädgårdar i Mongoliet I Mongoliet har EFK under 2013 stöttat ett jordbruksprojekt som har fokuserat på socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor och män. Deltagarna har genom detta projekt blivit självförsörjande på mat och även producenter av grönsaker och frukt för försäljning. Deltagarna har undervisats i hur man odlar, bedriver företag och samarbetar. Grundläggande kunskaper Årsbok verksamhetsåret 2013


kring rättigheter och hälsa har också lärts ut. Deltagarna har uppmuntrats att samarbeta med varandra och skapa kooperativ. Tillsammans har de sedan haft möjligheten att köpa in jordbruksmaskiner för att effektivisera sitt jordbruk. Som kooperativ kan deltagarna också föra en gemensam talan gentemot myndigheter och därmed lättare tillgodogöra sig sina rättigheter. Projekt har inte bara hjälpt deltagarna att säkra tillgång till mat och inkomst, utan också gett dem chansen att stärka sin plats i samhället. Omkring två hundra familjer har nåtts av insatserna. Livsavgörande förändring i Afghanistan I Afghanistan är läs- och skrivkunnigheten mycket låg. Endast 28.1% av landets befolkning beräknas kunna läsa och skriva och bland kvinnor är siffran endast 12.6%. EFK stödjer ett projekt med syfte att stärka det lokala utbildningssystemet och enskilda individers egen kapacitet till lärande. Genom lokalt anpassad folkbildningstänkande uppmuntras afghanerna till ett interaktivt lärande. Projektet riktar sig till både män och kvinnor men har en specifik inverkan på kvinnors liv. Deras rörelsefrihet är ofta begränsad men genom de studiecirklar som bildats får de tillfälle att mötas och utbyta kunskap och information med varandra. Projektet har haft goda resultat. Flera personer vittnar om livsavgörande förändringar då de fått verktyg att ta sig ur sin fattigdom. Stärkt självförtroende och ökat ansvarstagande för sitt eget lärande är några av de resultat som rapporteras.

Flera personer har fått anställning och kan nu försörja sig själva och sina familjer. Projektet har även fått spridning till andra organisationer och myndigheter som nu är intresserade av att använda sig av folkbildningskonceptet. Utmaningar i Bangladesh Det senaste året har varit mycket utmanande på många områden för befolkningen i Bangladesh som är ett av världens fattigaste länder. Många människor har fått sätta livet till i våldsamma demonstrationer, men mitt i dessa oroligheter finns det också en församlingsrörelse som växer sig allt starkare. Trots trakasserier och svårigheter att få jobb på grund av sin nyvunna tro väljer många att trotsa detta och bli kristna. Som första generationens kristen tycker många att man gjort våld på tradition, historia och våldförts sig på familjen. De blir därför ofta avvisade från daglönarjobb vilket får stora ekonomiska konsekvenser för familjen och inte minst barnen som inte får gå i skola för att föräldrarna inte har råd. Men ett av de svåraste problemen är att de inte får komma och hämta vatten i byns brunn. Genom EFKs partner stödjer vi inte bara Pionjärarbetare som talar om livets vatten, utan också skolbarn med undervisning, och byar med vattenbrunnar dit alla är välkomna att hämta vatten.

Människor kommer till tro i Kolkatas förorter Varje morgon går Gautam Majhi till Dum Dums tunnelbanestation i en av Kolkatas förorter. Där möter han tiggare och utslagna personer med uppmuntran, kärlek och gudsnärvaro. Sedan ett par år tillbaka arbetar han och hans fru som nationella pionjärarbetare genom EFKs samarbetspartner New Life Fellowship. — Varje morgon träffar jag många människor vid sidan av plattformen på tunnelbanestationen och vi har en samling tillsammans som liknar en andakt. På sönda-

garna håller jag i en gudstjänst på samma plats och det brukar komma omkring 150 utsatta personer varje gång. En kväll i veckan håller jag också i en gudstjänst för de som städar på tågstationerna. Flera personer har kommit till tro på Jesus och låtit döpa sig och fler är på gång. Ambitionen är att alla skall trivas i en församling, men för många av dem är det svårt att känna sig hemma i en ”städad” kyrka vilket är en stor utmaning att ta sig an.

Samarbetspartners Bangladesh: Faith Bible Center (FBC), World Concern (WC), Bangladesh (WCB), Filippinerna: Translators Association of the Philippines (TAP), Indien: Asian Sahyogi Sanstha India (ASSI), Evangelical Fellowship of India Commission on Relief (EFICOR), Fellowship of the Free Baptist Churches of North India, New Life Fellowship (NLF), Supreme Task International, Nagaland (STI), Japan: Japan Evangelical Church of Christ (JECC), Japan Evangelical Churches(JEC), Kansai Bible Institute (KBI), Kambodja: Developing Our Village Economy (DOVE), International Cooperation for Cambodia (ICC), Mongoliet: Joint Christian Services International (JCS), Mongolia Mission Centre (MMC), Nepal: Association for Theological Education in Nepal (ATEN), International Nepal Fellowship (INF), Samdan Publishers, United Mission to Nepal (UMN), Tansen Church, SAMDAM, Taiwan: China Holiness Church (CHC), Thailand: Covenant Foundation, Overseas Missionary Fellowship (OMF), Scandinavian Pentecostal Mission (SPM), Thai-Lahu Foundation (TLF), Tree of Life, Way of Life. *Komplett lista över samarbetspartners finns i den tryckta versionen.

Nyckeltal Asien 2013

2012

Gåvor 12 122 000 12 827 000 Kostnader 20 818 000 19 628 000 Antal årsarbetskraft 22 25 Kvinnor 13 15 Män 9 10

Använda gåvor Asien Europa/Mellanöstern 29% Latinamerika 10% Asien 25% Afrika 20% Sverige 16%

Årsbok verksamhetsåret 2013

21


Region Europa/Mellanöstern

Jonas Helgesson och Barnhjälpen inleder samarbete Författaren och stand up- komikern Jonas Helgesson inledde under 2013 ett samarbete med Barnhjälpen och de projekt som rör funktionshindrade personer i Mellanöstern. Hans bok ”Grabben i kuvösen bredvid” översattes till arabiska under hösten. Boken kommer konkret att användas i föräldragrupper och i samtalsgrupper för att få igång samtal om funktionshindrades rättigheter. — Jag hoppas att min insats leder till att nya attityder mot personer med funktionsnedsättningar kan formas. Där vi börjar ta till oss individen bakom handikappet och förstår att alla människor har samma rätt att känna sig inkluderade i samhället, berättar Jonas.

Samarbetspartners Basjkortistan (Ryssland): Ryska baptistunionen, Basjkortistan, Cypern: International Christian Fellowship (ICF), SAT7, Wellspring, Middle East Media, Frankrike: Federation des Eglises Evangeliques Baptistes de France (FEEBF) Makedonien: Europeiska baptistfederationen (EBF) – avslutas i mars 2013, Portugal: Convencao das Igrejas Batistas Independente (CIBI), Serbien: Bread of Life, Norra Baptistunionen, Spanien: Federacion de las Asambleas de Dios de Espana (FADE), Ukraina: Ukrainian Center for Christian Cooperation (UCCC), Union of Evangelical Christian Baptists of the Ukraine, Österrrike: Bund der Baptistengemeinden in Österreich samt en del Regionala projekt. *Komplett lista över samarbetspartners finns i det tryckta versionen.

22

EFK - en viktig aktör i en orolig region 2013 var det år då två regioner blev en. Insatserna kring medelhavet tangerade vid varandra och berör människor som rör sig över gränserna, så missionen i Europa och Mellanöstern slogs ihop. Detta var även ett år präglat av kamp för romer och funktionshindrades rättigheter och förändrad framtid men även av insatser för att fler ska ha rätt att få tro på det man vill. I början av 2013 slogs EFKs regioner Europa och Mellanöstern ihop. I samband med det beslutades också att aktualisera Europa som missionskontinent. EFKs engagemang i Europa har under en längre tid minskat, samtidigt som behoven i Europa vuxit. Under 2013 togs nya kontakter med vår brasilianska partner CIBI kring samarbete på den Iberiska halvön då det finns en stark önskan från CIBI om ett fördjupat samarbete kring församlingsgrundande och socialt arbete i Europa. CIBI har grundat flera församlingar i Portugal och Spanien bland latinamerikanska immigranter. Men nu vill de fokusera mer på att även nå andra grupper, t.ex. nordafrikaner och människor som drabbats hårt av den ekonomiska krisen och finnas i områden där det finns stora sociala behov så som arbetslöshet, utanförskap och människohandel. I juni deltog EFK- representanter i en konferens i Spanien med fokus på samarbete i mission. Samtalen har lett till att en svensk familj under 2014 kommer att flytta till Spanien för att arbeta i ett socialt utsatt område i en av de

större städerna. EFK önskar under de närmaste åren utveckla arbetet i Europa och även att fler svenska församlingar ska engagera sig. Förutsättningar för förändring EFK har sedan 90-talet varit involverade i stöd till församlingar och hjälporganisationer i Serbien. Under de senaste fem åren har EFK stöttat och aktivt arbetat med att förändra romers situation. Arbetet tillsammans med den lokala organisationen Bread of Life ger stöd till romska barn och ungdomars skolgång. Projektet som pågått i två stadsdelar under åtta år har bidragit på ett avgörande sätt att barn och ungdomar kunnat fullfölja sin utbildning. Utvärdering av projektet visar att år 2013 fullföljer 80 % av barnen sin grundskoleutbildning mot tidigare mätning som visade 20%. Barnens studieresultat möjliggör dessutom fortsatta studier. Detta påverkar inte bara det enskilda barnet utan hela familjens situation och framtidstro. Tillsammans med Bread of Life har vi under året startat en ny förskola och en lässtuga i bosättningen Maria Årsbok verksamhetsåret 2013


Förvandlade liv Under året har EFKs samarbetspartner Wellspring Association i Limassol på Cypern fortsatt sitt arbete med att stötta kvinnor som fastnat i människohandel eller prostitution. Drop-in centret för kvinnorna har utvecklats under året och under hösten har det varit allt fler som hittat dit. Efter att polisen arresterade en grupp kvinnor som arbetat på gatan, började några av dem komma till centret för att få hjälp med mat och för att prata om sina problem vilket har lett till en relation till volontärerna. Tillsammans har de bett för jobb och förändrade situationer i deras liv och fastän det verkat mörkt så avslutades året med att två av kvinnorna fått jobb och därmed börjar resan mot ett förändrat liv. Smågruppsmaterial Under året har EFKs missionärer Fredrik och Maritne utbildat sig till kursledare för ett nytt alpha liknande material. Och under hösten har de utbildat 25 kursledare. Materialet syftar till att människor i små grupper får lära sig om Jesus och personligt upptäcka vem han är. Materialet presenterar den kristna tron genom en kronologisk översikt av bibeln. En kurs består av 13 delar och inkluderar en rad integrerade aktiviteter så som visning av filmer, diskussioner, bön, mat och gemenskap. Det är skapat av araber och materialet är just på arabiska, filmerna är från Mellanöstern. Fredrik och Martine är med i det regionala samordningsteamet för sydvästra Frankrike. Att berätta om sina drömmar EFk har tillsammans med lokal partner gett 10 unga kvinnor och män, med intellektuell funktionsnedsättning, en unik möjlighet att få träna sig i att berätta om sig själv och sina drömmar. Detta gjorde man bland annat genom att skapa egna filmer som de kan lägga ut på Facebook eller liknande. Träningen, som genomfördes i Alexandria, är en viktig del i EFKs målsättning att skapa nya möjligheter för unga med funktionsnedsättning. Att de själva ska vara med

Foto: David Gelinder

Bursac. Man arbetar också på att successivt överlämna arbetet i Surchin och Zemun till den lokala församlingen och romska föreningar så att de fortsättningsvis kan driva det. På det här sättet skapas förutsättningar för en förändrad livssituation för en av Europas mest utsatta och missförstådda folkgrupper.

Missonen i Frankrike 60 år och fatta beslut som rör deras liv, få växa som människor och skapa förändring genom att påverka sina rättigheter. En av deltagarna som var med var Dina. Dina är en ung kvinna med Downs syndrom, som med stor talang reciterade egna dikter inför deltagarna och kameran. Hon är väldigt glad över den här möjligheten och för att hon fått tillfälle att lära känna nya människor som blivit hennes vänner. Set My People Free kämpar för religionsfrihet År 2013 var en milstolpe i EFKs kamp för att 1,3 miljarder människor ska få rätt att byta religion. Vi fick möjlighet att förespråka och påverka beslutsfattare i flera viktiga sammanhang. I mars, vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve, hade Set My People Free (SMPF) ett sidoevenemang för att uppmärksamma antikonverterings- och antihädelselagarna i vissa muslimska länder. FN:s särskilde rapportör om religions-och trosfrihet deltog. EFKs utsända medarbetare pratade med olika representanter om konvertiters situation i muslimska länder och delade ut en bok om ämnet. SMPF deltog även under september i en konferens i Bryssel som var organiserad av European Christian Political Foundation. Då låg fokus på skydd för konvertiter och implementering av EU:s riktlinjer om religionsfrihet som antogs i juni. I oktober deltog SMPF i tre sidoevenemang till FN:s generalförsamling i New York då de lyfte fram frågor om antikonverterings- och antihädelselagarna, med betoning på individens rätt att byta religion. Brev skickades till FNs medlemsländer med vädjan om att arbeta för att ge människor frihet att byta religion.

Under året firades att EFK haft ett missionsengagemang i Frankrike under 60 år. 70 församlingar inom EFK har genom åren stöttat arbetet i Frankrike. Den franska Baptistfederationens generalsekreterare Marc Deroeux och hans fru Cathy kom till Sverige för att delta i firandet. De berättade om de utmaningar som våra samarbetspartners i Frankrike står inför och hur behovet av mission ser ut framöver. 2013 års missionsinsatser fokuserade främst på områden som rör församlingsplantering, fattigdomsbekämpning och människohandel.

Nyckeltal Europa/Mellanöstern 2013 2012 Gåvor 12 477 000 11 845 000 Kostnader 17 678 000 16 468 000 Antal årsarbetskraft 22 20 Kvinnor 11 11 Män 11 9

Använda gåvor Europa/Mellanöstern Europa/Mellanöstern 29% Latinamerika 10% Asien 25% Afrika 20% Sverige 16%

Årsbok verksamhetsåret 2013

23


Region Europa/Mellanöstern

Foto: iStockPhoto

Isabelle och David flyttat till Nordafrika Hur har er första tid varit? — Vi har haft en bra första tid. Det har flutit bra för barnen när det gäller både skola, språk och kompisar. Vi vuxna kämpar på med det ”himmelska” språket arabiska. Vi har goda relationer att bygga vidare på och börjar komma in i projektarbete. Vilka utmaningar ser ni för 2014? — Att göra rätt prioriteringar och allt nytt som finns att lära. Att fördjupa relationer och fortsätta lära sig språket. Vi ser också fram emot att komma in i arbetet med våra olika projekt. Isabelle ska starta upp ett projekt för kvinnor i fängelse. Det projekt som David kommer ägna mest tid till är hjälpa människor med funktionsnedsättning komma igång med inkomstgenererande aktiviteter. Hur har den arabiska våren påverkat förutsättningarna för ert arbete? — Det är en fråga som är svårt för oss att svara på eftersom vi inte var här innan de händelserna. Men det finns till viss del en större öppenhet i samtal. En annan förändring är att saker är nog mindre organiserade nu.

24

Att få tro på det man vill Religionsfrihet och rätten att tro eller att inte behöva tro är inget vi kan ta för givet. Kamal och hans fru Christina, utsända av EFK, brinner för att människor ska få tro på vad de vill. Genom dem och organisationen Set My People Free (SMPF), stöttar EFK kampen för religionsfrihet i Mellanöstern. Fatima är en av de många konvertiter som SMP har kontakt med. Hon berättar upprört för Kamal och Christina hur hennes bror lejt okända män, som ringer hennes telefon oavbrutet och hotar henne. Ett problem som började för redan åtta år sedan när Fatima blev kristen. Hon levde då i norra Sudan där hon hade ett bra jobb på ett islamskt företag. Hon hade en fin relation till sin familj och hennes morfar var en högt uppsatt ledare inom islam. Men trots att Fatimas liv var gott, så fattades något. – Jag kände mig ensam, var olycklig och hade ingen frid. Jag började ifrågasätta vad som är meningen med livet, berättar hon på bruten engelska. Fatima gick till sin morfar och berättade att hon var deprimerad och att hon sökte meningen med livet. Han gav henne några verser från koranen att meditera över, men inget förändrades. En dag när Fatima satt på ett café utanför en av stadens kyrkor såg hon hur kyrkobesökarna en efter en kom ut och såg glada ut och verkade vara till freds med livet. Hon kontaktade en präst som hon kände och bad att få följa med till kyrkan. Trots att hon inte förstod så mycket

av gudstjänsten, reagerade hon ändå på att prästen avslutade med att säga ”gå i Guds frid”. Det ena ledde till det andra och Fatima började få undervisning om den kristna tron och tog i hemlighet emot Jesus i sitt liv. Snart började släkten ana oråd och när de fick veta att hon konverterat från islam till kristendomen, så bröt ”åskvärdet” ut. – Jag berättade att jag hade tagit emot Jesus i mitt liv och dagen efter arresterade de mig och slog mig, berättar Fatima. När hon kom tillbaka till morbroderns hem efter en tid i arresten, hotade en kusin att skära av hennes hals om hon inte kom tillbaka till islam. Hennes telefon avlyssnades och snart började släkten jaga henne. Än idag, åtta år senare, har brodern anlitat personer i Kairo som håller koll på henne. Detta är inget som förvånar Kamal. 1.3 miljarder muslimer världen över saknar rätten att byta religion. De som trotsar förbudet utsätts ofta för förföljelse och hot. Det var därför som Kamal och Christina för snart fem år sedan startade nätverket Set My People Free.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Det var längtan efter att få komma iväg, se något nytt och att få ge vidare, som var både Emmas och Augusts drivkrafter till att söka. Genom EFKs praktikantprogram StepOut, fick de möjlighet att under sju respektive nio månader åka iväg och lära sig mer om mission i andra länder. Emma har tillsammans med EFKs samarbetspartner Bread of Life arbetat bland romer i Belgrad, Serbien. Ett arbete som speciellt riktar sig till äldre, barn och unga samt arbetslösa. - Det jag tar med mig därifrån är en ökad

Foto: David Gelinder

Emma och August provade på mission

Två av de sex ungdomar som varit iväg läsåret 2012/2013, är August Olsson, Göteborg och Emma Euler, Västerås.

medvetenhet om våra olika förutsättningar. Många där ser ingen framtid i sitt eget land och man kan bli förskräckt över allt som kriget fört med sig. Men jag bär också med mig väldigt mycket hopp, genom arbetet med Bread of Life. August Olsson har undervisat personalen på EFKs samarbetspartner ICC:s kontor, i

staden Phnom Penh i Kambodja, i engelska. - Det var en positiv chock att komma ner till en så annorlunda kultur. Både väldigt roligt men också väldigt svårt, säger han. Du kan läsa mer om möjligheterna att åka ut med StepOut på www.stepout.nu eller följa StepOutarnas blogg som du hittar på www. efk.se/stepoutbloggen

Flickor i Kairos sopstäder får skolhjälp I Kairos slum bor många fattiga människor och många har inte råd att sätta sina barn i skolan. Eftersom det ofta är flickorna som blir lidande så startade två kusiner en organisation för att ge just flickor skolhjälp. I Kairo finns flera slumområden med så kallade ”sopstäder”. Där samlas sopor från hela staden som familjer sorterar och återvinner. Familjerna är ofta kristna och har emigrerat från fattigdomen i de södra delarna av landet. För några år sedan fick en munk en vision att arbeta i ett av dessa fattiga områden där soporna samlas på hög, de är ofta illaluktande och skapar en dålig miljö. – När vi började arbeta här var området inte ens lämpligt för djur att leva i. Det bor många kristna här och de fattiga kristna utgör den svagaste delen av den egyptiska

befolkningen, säger han. Eftersom det ofta är flickorna som blir lidande när fattigdomen tar grepp över en familj, valde man att inrikta sitt arbete på att hjälpa just flickor. Flera kvinnor som man kom i kontakt med, tröttnade på skolan eller tvingades hoppa av för att hjälpa till i hemmet. – Vi ville göra något åt problemet med analfabetism och flickor som avbryter sin skolgång i förtid, förklarar han. Under 2013 fick ett 80-tal flickor stöd med skolgång, läxhjälp och skolmaterial.

Barnhjälpen står genom EFK för en stor del av arbetets budget. Förutom stöd till skolarbete och avgifter, ingår också en second hand-butik i projektet. Utöver detta har man sy- och broderiundervisning för flickor och försäljning av produkterna där inkomsten går till flickornas familjer.

Årsbok verksamhetsåret 2013

25


Region Latinamerika

Foto: Johanna Lundin

Foto: Johanna Lundin

Hildas liv fick ny inriktning Religion och tron på Gud är inget nytt i Latinamerika. Men när människor upptäcker evangeliet, går de ofta från en helgondyrkan till att få en personlig relation med Gud. Det är omvälvande och på mycket kort tid förändras deras liv fullständigt. Det är som om evangeliet fysiskt uppenbaras. Hilda dos santos Souza, är ett exempel på det. Hon är 40 år och bor i östra Brasilien. Hon växte upp i en trasig och fattig familj och fick som tolvåring börja arbeta i en familj som inte behandlade henne väl. Det blev början till ett destruktivt liv. Hilda blev utsatt för misshandel och våldtäkt, hamnade i drogmissbruk och i prostitution. Hon fick flera barn och kände stor skam inför sig själv och sin familj. Men Hildas liv vände när hon kom i kontakt med kyrkan. Idag är Hilda ledare för församlingens sociala projekt, en matbespisning. Hon är också invald i kommunens nämnd för socialt arbete. I mötet med evangeliet har Hildas upplevt en verklig förändring.

Samarbetspartners Brasilien: Convencao das Igrejas Batistas Independentes (CIBI), Federacao das Entidades e Projetos Assistenciais da CIBI (FEPAS), Paraguay: Centro Cristiano Asistencial Betel (CCAB), Convencion de las Iglesias Bautistas Betel (CIBB), Peru: Mision desde America del Sur (MASUR). 26

EFK fortsätter stödja nationella partners i Latinamerika EFKs missionsinsatser i Latinamerika handlar mycket om att stödja den evangeliska kyrkan i Paraguay, Peru och Brasilien. Två viktiga områden är kyrkornas roll i samhället samt missionsuppdraget. För att stötta EFKs samarbetspartners på plats fanns under 2013 två svenska missionärsfamiljer i regionen, den ena i Paraguay och den andra i norra Brasilien. Under 2013 firade EFKs samarbetspartner CIBB i Paraguay 40 år som kyrka. Samfundet i Paraguay är ett litet samfund med cirka 1500 medlemmar och ett tjugotal församlingar. Arbetet började med brasilianska migranter kom för att köpa billigare mark i Paraguay. Sedan dess har arbetet spritt sig i landet och idag finns församlingar både i städer och på landsbygd. Trots att rörelsen är så liten var det en god representation under jubileet. Programpunkterna visade tydligt på att det fortfarande finns starka kopplingar till samfundet CIBI i Brasilien och till Evangeliska Frikyrkan som stöttat arbetet i många år, både genom missionärer och ekonomiskt stöd. EFKs missionärer Roger och Judith Korsgren, som arbetar med församlingsutveckling i Benjamin Aceval, berättade om hur arbetet utvecklar sig i den lilla byn vid Chaco. Under jubileet kunde vi se att samarbetet är starkare än någonsin. Missionärer till Sverige Efter en lång tid av samtal och förberedelse kunde EFK ta emot Silas och Camila Valerio, och deras barn Anna och Markus, som brasilianska

missionärer till Sverige. Samtal om mission i samverkan har pågått under många år och det är väldigt glädjande att kunna konkretisera en dröm som funnits länge. Familjen kom i början på september och är bosatta i Falun. De finns med i pastorsteamet som arbetar i Lugnetkyrkan. Olika församlingar i Brasilien stöttar dem ekonomiskt med missionärsunderhåll och familjen har burit på en kallelse till Sverige under lång tid. Arbetsgruppen utökas Under 2013 påbörjades en ny insats med EFKs partner FEPAS i Brasilien som handlar om att arbeta direkt med församlingar och medvetandegöra dem om deras roll i samhället. FEPAS har under många år inriktat sitt arbete på att utveckla nya sociala projekt, vilket har varit lyckat. Men från 2013 inriktas arbetet på att utmana kyrkorna att tänka i ett större perspektiv, att se till de problem som finns i de sammanhang de lever närmast och att finnas till för människor i dess närhet. 12 regionala strateger har anställts i olika regioner i landet för att göra det möjligt Årsbok verksamhetsåret 2013


att besöka församlingar och hjälpa dem till att agera. Under 2013 har fokus legat på barns rättigheter och kurser i detta ämne har genomförts i olika församlingar. EFKs partner CIBI i Brasilien är en del av nätverket RENAS som är ett evangeliskt nätverk som samlar olika kristna kyrkor i landet för att jobba med sociala insatser. 2013-2014 deltar RENAS aktivt i kampanjen Bola na Rede, som är en kampanj över hela landet inför fotbollsVM. Syftet är att skapa en säker plats för barnen så att de inte utsätts för sexuella övergrepp i samband med turismen som kommer att invadera landet. För att arbetet ska fungera i de 12 städerna där slutspelen går påbörjade man förberedelserna redan under 2013. Mission i samverkan på Iberiska Halvön Det finns, främst i Portugal och Spanien, ett nätverk med församlingar som grundats av missionärer utsända av EFKs partner CIBI i Latinamerika. Missionärerna har planterat församlingar i området och det finns ca 15 församlingsplanteringar i området. Under flera år har dessa församlingar träffats för utbyte och

Barns liv förvandlas efter lägret

uppbyggelse. Under 2013 fördes samtal om att förankra nätverket, skapa en ledning samt planera inför nya aktiviteter. I mars tillsattes en ledningsgrupp vilket har förenklat samarbetet och det finns många planer på kommande aktiviteter. Evangeliska Frikyrkan arbetar i nära samarbete med dessa latinamerikanska missionärer i Europa.

Varje år erbjuds hundratals peruanskabarn och ungdomar som lever under svåra sociala förhållanden att under några dagar få komma bort från fattigdomen och åka på läger. De får komma till en lägergård som ligger någon mil utanför bergstaden Juliaca i Peru. Här får de möjlighet att stärkt självkänslan, träffa vänner, undervisning om bibeln och möjlighet att lära sig om grundläggande saker som miljöhantering, hygien och tandborstning. Lenin Pachao Pizarro som är en av de pionjärer som EFK stödjer i Peru, är ansvarig för lägerverksamheten. Idag står flera barn i kö för att få komma på läger och många barn som lämnar lägret har varit väldigt nöjda och glada. Man kan se en del positiva förändringar som skett efter lägervistelsen, till exempel en attitydförändring och något så grundläggande som att lära sig borsta tänderna.

Barns rättigheter i partnerskap I slutet av augusti 2013 genomfördes ett seminarium om barns rättigheter i Paraguay för alla EFKs samarbetspartners i Latinamerika. Det var första gången samtliga partners fanns representerade i en gemensam aktivitet. I programmet fanns föreläsningar, gruppsamtal och workshops. Konferensen avslutades med att alla deltagarna gick en marsch genom staden för att protestera mot att barns rättigheter inte efterlevs i Latinamerika. I samband med seminariet skrevs ett dokument under där samtliga partner förbinder sig att arbeta för barnens rättigheter i sina respektive samfund samt att man ska arbeta för att kyrkor ska vara trygga och säkra platser som barnen kan vistas i.

Utdöende församling har fått nytt liv i Benjamin Aceval Foto: Mathilda Hector

EFKs missionärer Roger och Judith Korsgren är sedan ett par år tillbaka verksamma i en församling i Benjamin Aceval utanför Asunción i Paraguay. – Vi jobbar med att återuppliva församlingen som ligger utanför Asunción. Den höll på att dö ut, det fanns en medlem och en tillresande pastor från en annan församling och några barn när vi kom. De var på väg att ge upp. Samfundet visste inte vad de skulle göra. De försökte sälja kyrkan, berättar Roger. Idag är Korsgrens mål tydligt - de vill se en församling som har en inre bärkraft som kan fortsätta själv när de inte längre finns kvar på orten. Redan nu kan de se en förändring sedan de anlände i början på 2012. I början av 2013 var det elva medlemmar i församlingen och ett 20-tal vuxna som kom på gudstjänsterna. Det är även numera ett 40-tal barn som kommer på söndagsskola och andra aktiviteter varje vecka.

Nyckeltal Latinamerika 2013

2012

Gåvor 4 467 000 4 035 000 Kostnader 6 502 000 6 352 000 Antal årsarbetskraft 4 3 Kvinnor 2 1 Män 2 2

Använda gåvor Latinamerika Europa/Mellanöstern 29% Latinamerika 10% Asien 25% Afrika 20% Sverige 16%

Årsbok verksamhetsåret 2013

27


Insamling

Foto: iStockPhoto

Bra&Begagnat fick ny hemsida I oktober lanserades en ny webbsida för EFKs second hand-butiker Bra&Begagnat. Hemsidan består av en portalsida samt butikernas egna sidor. — Det känns jätteroligt förstås. Det blir ett lyft för oss som arbetar med det och det känns roligt att kunna kommunicera ännu tydligare med våra kunder. Förhoppningsvis ska ännu fler hitta till våra butiker, säger Stefan Axelsson, butiksförståndare för Bra&Begagnat Norrköping. Den nya hemsidan är en del av en större satsning av Bra&Begagnats butikskoncept och EFK arbetar för att fler butiker ska öppnas.

Livgivande Företag stödjer fattigdomsbekämpning Livgivande Företag har under året arrangerat tre uppskattade kursdagar för företagare och andra ledare. Överskottet från dessa dagar går framförallt till projekt med fokus på fattigdomsbekämpning som EFK stödjer. Pengar har även samlats in via annonsering på www.livgivande.se och aktiegåvor från fåmansbolag. Under hösten anslöt Samuel Åhl till arbetet och både han och Mattias Josephson arbetar nu deltid med att driva och utveckla Livgivande Företag. En nyhet för året var en riktad insamling kring jul som vände sig speciellt mot företag (www.företagsjulgåvan.se). Livgivande Företag besöker gärna församlingar för att prata om företagande ur ett gudsrikesperspektiv. Man kan även bjuda in Livgivande Företag till en mer öppen kväll för företagare och andra i ledande positioner där Livgivande Företags projektledare med vardagliga termer inspirerar och ger olika exempel på hur företag kan vara med och göra samhället och världen bättre.

28

Så förvaltas gåvorna Som församlings- och missionsrörelse har EFK många gemensamma åtaganden som behöver bäras både ekonomiskt och i bön. Under 2013 inkom 50, 2 miljoner kronor till det gemensamma arbetet från församlingar, privatpersoner och organisationer. 5, 8 miljoner kronor testamenterades till den gemensamma missionen inom EFK och 4,7 miljoner kronor inkom genom överskottet från de fem second hand-butiker som ägs av EFK. Trots detta slutade 2013 års resultat negativt på -1,1 miljoner kronor efter fördelning. Under 2013 gjordes flera satsningar för att öka givandet till rörelsens gemensamma åtaganden. EFK är bärare av ett rikt arv och Torpområdet och Götabro kurs- och konferensgård är en plats som haft och fortfarande har stor betydelse för hela rörelsen. Under 2013 togs beslutet att rusta upp ladan ute på Torpområdet samt Evangelisthemmet på Götabro. En stor insamlingskampanj startades med målet att samla in sju miljoner kronor för att finansiera upprustningen. Genom bland annat en tabloidtidning, flera filmer och en ständig uppdatering av byggprocessen via sociala medier har givarna kunnat följa upprustningen. En särskild insamlingsdag för ändamålet är planerad under våren 2014. För att öka ägandet och förståelsen av det gemensamma arbetet i EFK inför framtiden genomfördes också flera andra satsningar. Ett nytt material togs fram kopplat till möjligheten att ge genom kyrkoavgift. Bra&Begagnat Secondhand fick ett lyft genom ett helhetsgrepp vad gäller

hemsidan, ny grafisk profil och butikskoncept, något som kommer att implementeras i butikerna ute i landet med start från 2014. Flera initierade kontakter har också tagits för att starta upp flera nya butiker framöver. Från och med 7 mars 2013 är 28 de projekt som EFK stöttar blev godkända för skattereduktion. Hantering och fördelning av gåvor EFK är anslutet till 90-konton (plus- och bankgiro) som tilldelas av Svensk Insamlingskontroll. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. EFK redovisar öppet för givare hur medel används, hur mycket pengar som går till ändamålet och hur mycket som används för administration och insamling. EFK har långa och förtroendefulla relationer till givare och samarbetspartners. Även revisorer som är utsedda vid Årsbok verksamhetsåret 2013


EFKs insamlingskanaler En stor del av gåvorna kommer från församlingar och privatpersoner. Insamlingen sker också genom ett flertal insamlingskanaler. • Barnhjälpen riktar sitt stöd till barn i åldrarna 0-18 år och genom att bli ansluten fadder ger privatpersoner månatligt stöd. Bidraget möjlig-

gör bland annat skolgång och fritidsverksamhet.

• Ge för livet uppmuntrar lokala församlingar

att starta insamlingskampanjer för andra än församlingsmedlemmar som genererar gåvor till sociala internationella projekt. • Livgivande Företag är ett nätverk av företag som genom sponsring stödjer EFKs internationella verksamhet. En gåva kan skänkas genom insättning till något av EFKs 90-konton. Andra möjliga sätt är autogiro, sms-gåva eller kortbetalning på www.efk.se. Ett annat sätt att bidra är att ge sin kyrkoavgift till EFK eller genom att handla vid någon av de fem second hand-butiker som EFK driver i Sverige. EFK får också ofta ta del av testamenten och aktieutdelningar, då privatpersoner skänker aktieutdelning skattefritt. Hur insamlingen gick 2013 kan du läsa mer om på sidan 38 och framåt.

De vänner vi här hedrar genom ett särskilt omnämnande har levt ett liv i tjänst för Gud. De har på olika sätt vigt sitt liv för missionen. Vi tackar Gud för dem alla. Agneta Holmsten hembud 13-10-22, medarbetare i Ryttargårdskyrkan (f.d. Filadelfiakyrkan). Anna-Marie Lundé hembud 13-06-26, missionär i Kongo/ Brazzaville och RCA. Elisabeth Nilsson hembud 13-07-15, evangelist. Ingrid Olofsson hembud 13-01-25, missionär. Rune Persson hembud 13-01-23, medarbetare inom Skandinaviska Turistkyrkan. Arla Rundell hembud 13-05-13, missionär i Brasilien. Gustav Thorsén hembud 13-12-12, pastor. Gun-Britt Vallin hembud 13-01-19, evangelist. Per-Olof Öman hembud 13-03-17, pastor.

Testamenten betyder mycket Varje år kommer det in 10-20 testamenten med gåvobelopp som tillsammans utgör flera miljoner kronor. Bara under 2013 kom det in 5,8 miljoner kronor. Rolf Nordström har de senaste 15 åren ansvarat för kontakterna med dödsbon efter personer som testamenterat gåvor till EFK. — Testamenten har haft en stor betydelse för missionen under många år, och har kanske större betydelse nu än på flera år. Vi ska vara tacksamma för människors generositet och kärlek, säger Rolf som går i pension från det uppdraget den 1 juli 2014.

Hemgångna medarbetare Hemgångna Bertil Andersson hembud 13-10-16, pastor. Sixten Andersson hembud 13-06-14, missionär i Tanzania. Stig Andersson hembud 13-09-05, ekonomi. Ingemar Berndtsson hembud 13-05-16, missionär och missionssekretare. Lennart Godrén hembud 13-08-14, pastor. Stina Gustafsson hembud 13-04-01, missionär i RCA. Rune Gustavsson hembud 13-03-15, missionsstyrelsen. Hildur Jansson hembud 13-10-28, församlingssyster i Linköping. Karl-Gustav Johansson hembud 13-05-15, pastor och missionär i Bangladesh.

Foto: EFKs bildarkiv

EFKs årsmöte granskar ekonomihanteringen. Av en given gåva går cirka 13 % till administrations- och insamlingskostnader. I det ingår de olika stödfunktioner som finns på Sverigekontoret i Örebro. Det rör sig om ekonomihantering, revision, kontakt med samarbetspartners, kvalitetskontroll av de projekt församlingarna stödjer, insamlingsaktiviteter, personalvård, kommunikationsuppdrag samt webb- och trycksaksproduktion. De resterande 87 % är ändamålskostnader, exempelvis till den internationella missionen i över 40 länder med drygt 90 utsända medarbetare samt för utbildning vid Örebro Missionsskola.

Han uppmanar alla som funderar på att ge den här vägen att kontakta sin bank eller begravningsbyrå, så att testamentet skrivs på rätt sätt. Den 1 juli blir Roland Lövgren kontaktperson för testamenten. >> Har du frågor om gåvor via testamente? Roland Lövgren nås på roland. lovgren@efk.se och 070-306 62 60

Testamenten 2013 Under 2013 har 5 800 000 kronor i testamenterade gåvor tillfallit Evangeliska Frikyrkans verksamhet. Vi minns med tacksamhet dessa vänners missionsiver, som tog sig uttryck i bön och offer. Vi ber att Herren kallar nya människor som kan bära visionen vidare. Aina och Folke Augustsson, Alingsås Kerstin och Arne Jarlefalk, Stora Mellösa Dagny och Ingvar Lundmark, Umeå Linnea Nicolaisen, Skärholmen Gunnar Olsson, Dylta Bruk Britta och Helge Fasth, Nässjö Ingegärd och Rune Gustavsson, Aneby Ellen och Johan Westberg, Iggesund.

Årsbok verksamhetsåret 2013

29


Foto: Mathilda Hector

30

Ă…rsbok verksamhetsĂĽret 2013


Årsredovisning Evangeliska Frikyrkan 875002-7271

Årsbok verksamhetsåret 2013

31


Förvaltningsberättelse

Styrelsens förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013 Information om verksamheten Uppdraget och ändamål Evangeliska Frikyrkan (EFK), organisationsnummer 875002-7271, har som syfte och uppgift att främja samhörigheten mellan församlingarna i rörelsen med samma namn. Dessutom ska organisationen på församlingarnas uppdrag bedriva verksamhet i Sverige och internationellt. Genom att samordna verksamheten kan församlingarna på många områden nå längre än de kan göra på egen hand. I organisationen samlas resurser till stöd för församlingarna. I uppdraget ligger även att inleda och fördjupa relationer med andra kristna i Sverige och i världen, och att skapa mötesplatser för teologiska och ideologiska samtal. Exempel på områden där EFK bedriver verksamhet är: utbildning, missionsarbete i andra länder, stöd till församlingsplantering och församlingsutveckling, stöd till församlingarnas arbete för barn och unga, stöd till församlingarna i frågor som rör mångkultur och religionsmöten, stöd i församlingarnas diakonala arbete och opinionsbildning. Visionen som ska genomsyra all verksamhet är: ”Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen.” Vad vi är och hur vi styrs EFK är en missions- och församlingsrörelse där cirka 300 självständiga kristna församlingar samverkar. Juridiskt är EFK ett trossamfund. På församlingarnas uppdrag bedriver organisationen EFK verksamhet i Sverige och internationellt. I Sverige bedrivs verksamheten inom tre verksamhetsprogram: Församlingsprogrammet, Utbildningsprogrammet och EFK UNG (egen juridisk person). Under 2013 har en process inletts som innebär att EFK UNGs verksamhet kommer att bli en del av EFK. Den internationella delen av verksamheten bedrivs i ett 40-tal länder och är uppdelad i regionerna Afrika, Asien, Europa/Mellanöstern och Latinamerika. I regionerna Afrika, Asien och Europa/Mellanöstern finns utlokaliserade regionkontor i Sydafrika, Thailand och Cypern. Evangeliska Frikyrkan Sverigekontoret finns i Örebro och är knutpunkten för organisationens arbete. Som stödfunktioner till programmen och regionerna finns Administrativa avdelningen, Kommunikationsavdelningen och Internationella staben. På Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola och Missionsinstitutet bedrivs utbildningsverksamhet. De geografiska arbetsplatserna finns i Örebro, Götabro, Norrköping, Söderköping, Huskvarna samt i regionerna. Församlingarna beslutar genom Kongressen Kongressen är EFKs högsta beslutande organ. Kongress hålls vartannat år. Församlingarna deltar genom ombud i överläggningar och beslut. Vid Kongressen tillsätts den styrelse som ska verkställa

32

ÅRSREDOVISNING

Kongressens beslut. Kongressen väljer även missionsdirektor. Under de år då Kongress inte hålls arrangeras Representantskapsmöte, med ett lägre antal ombud från varje församling. Styrelsen ska bestå av minst 15 och högst 21 ledamöter, därutöver ska missionsdirektorn ingå i styrelsen som ledamot. Anställd personal inom organisationen EFK har rätt att utse en personalrepresentant som ordinarie ledamot. Sedan valet av styrelse vid Kongressen 2012 har styrelsen bestått av 16 ledamöter samt missionsdirektorn. Könsfördelningen har varit 71 % män och 29 % kvinnor. Styrelsen har ansvar för hur EFKs verksamhet organiseras och hur organisationens medel förvaltas. Presidiet utses av styrelsen och består av styrelsens ordförande och två vice ordföranden, missionsdirektor samt biträdande missionsdirektor. Könsfördelningen har varit 80 % män och 20 % kvinnor. Presidiet bereder frågor åt styrelsen och har styrelsens förtroende att hantera vissa frågor mellan styrelsemötena. Missionsdirektorn väljs av Kongressen på förslag från styrelsen. Mandatperioden är fyra år med möjlighet till omval. Missionsdirektorn leder EFKs verksamhet enligt riktlinjer från styrelsen. Biträdande missionsdirektor tillsätts av styrelsen. Skriftliga arbetsordningar reglerar arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelse, missionsdirektor och biträdande missionsdirektor. Missionsdirektor tillsammans med biträdande missionsdirektor och en administratör utgör Missionsledningen. Könsfördelningen har varit två män och en kvinna.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Rekrytering av missionsledning EFKs styrelse fattade i januari beslut om nyrekrytering av missionsdirektor (md). Beslutet innebar att den exekutiva ledningen i form av md och biträdande md kommer att få en ny gestaltning under 2014, då bl a val sker av md i samband med EFKs Kongress. Styrelsen har ägnat mycket tid under året till att bereda frågan om ny ledning. Renovering Torp/Götabro Under året har en omfattande renovering påbörjats vid konferensplats Torp och Götabro kurs- och konferensgård. Båda är viktiga identitetsskapande mötesplatser och satsningen görs i tro på att den funktionen fortsatt kommer att vara viktig. På Götabro handlar renoveringen om internatbostäder för bibelskoleelever och en bit därifrån får Torpladan en nödvändig upprustning. Totala kostnader för projektet beräknas uppgå till cirka 13 miljoner. Beslut om att integrera EFK UNG med EFK På Representantskapsmötet i maj togs beslut om att EFK UNG ska upphöra att vara en självständig organisation och istället fungera som en integrerad del inom EFK. Beslutet kräver ytterligare Kongressbe-

Årsbok verksamhetsåret 2013


slut för att genomföras helt men i samband med årsskiftet flyttades verksamheten över till EFK. Församlingsbesök I enlighet med beslut taget på Kongressen 2012 har särskilda satsningar gjorts för att förstärka relationen till de lokala församlingarna. 170 församlingar har under året på olika sätt fått besök av representanter för organisationen EFK. Särskilda resurser har tillsatts för att koordinera detta arbete. Förstärkt Församlingsprogram Under året har Församlingsprogrammet (FP) förstärkt sitt arbete gentemot församlingsrörelsen med fokus på barn- och ungdomsledare. Som ett resultat av detta har nyanställningar genomförts vilket har inneburit att FP står bättre rustat att ta sig an de stora utmaningarna kring barn och familj som ligger framför. Torpkonferens och Medarbetarkonferens Torpkonferensen och Medarbetarkonferensen är viktiga mötesplatser för EFK som församlingsrörelse. Både den allkristna midsommarkonferensen på Torp och samlingspunkten för församlingsmedarbetare i november präglades i år av en synnerligen god atmosfär, närvaro och uppskattning. Detta är viktiga händelser för fortsatt sammanhållning inom EFK. EFKs Afrikamission dokumenterad Boken ”I ord och handling - EFKs mission i Afrika under 120 år” lanserades under Torpkonferensen. I samband med lansering arrangerades ett seminarium om missionens historia och framtid. Det arrangerades även en återträff för tidigare och nuvarande Afrikamissionärer på Götabro kurs- och konferensgård. Senare under året utkom boken även i en engelsk version (Walk the Talk) som nu har distribuerats till alla samarbetskyrkor i Afrika. Missionärer från EFKs brasilianska samarbetskyrka till Sverige Latinamerika som region och dess regionledning är under förändring. Regionledaren får en allt starkare roll som brobyggare och kommunikatör mellan olika parter i mission. En brasiliansk familj kom i september månad till Sverige och har fått sin placering i Lugnetkyrkan, Falun. Syftet med deras arbete i Sverige är att bidra till förändring i det svenska sekulariserade samhället. Europaåret Satsningen på ”Europaåret”, med syfte att lyfta de möjligheter och behov som finns i det nya Europa, har pågått under senare delen av 2013. Flera församlingsrepresentanter och ungdomsgrupper har varit på besök på olika platser i Europa och i oktober organiserades en Frankrikehelg i Åbytorp med besök av Marc Deroeux, ledare för

Årsbok verksamhetsåret 2013

den franska baptistfederationen. Europaåret pågår fram till Torpkonferensen 2014.

Miljöinformation Människans ansvar som förvaltare av Guds skapelse är utgångspunkten för arbetet med miljöfrågor inom EFK. Miljöaspekterna poängteras i flera av EFKs policydokument. I EFKs policy för internationell diakoni och samhällsutveckling, slås fast att miljöaspekterna ska vara en integrerad del i EFKs utvecklingssamarbete med partners. Även i Grunddokumentet för EFKs internationella arbete pekas på att EFK vill medverka till ett samhälle där en god resurshushållning sker i relation till naturen och miljön. I alla EFKs regioner pågår arbete för att medvetandegöra och stödja partnerorganisationer och församlingsrörelser i frågor om miljöhänsyn och hållbara lösningar i det dagliga arbetet. I Region Asien är ”miljö” sedan 2013 ett uttalat fokusområde när det gäller fattigdomsbekämpning. I resepolicy för anställda och förtroendevalda i Sverige poängteras att miljöhänsyn är ett viktigt kriterium för val av transportsätt och upphandling av fordon inom verksamheten.

Viktiga externa faktorer Akademi för Ledarskap och Teologi börjar sitt tredje läsår Samarbetet med Pingst ffs och Svenska Alliansmissionen kring Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) är inne på sitt tredje läsår. Eleverna är från och med detta läsår inskrivna på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) och utgör en viktig del av elevunderlaget. ÖTHs ansvar i undervisning och examination bidrar positivt till skolan och stärker dess ställning inför framtiden. Bibelsynsdebatt I svallvågorna från en temadag på Örebro Missionsskola (ÖMS) om bibelsyn, uppstod en intensiv debatt under första halvåret. Det förekom kritik och ifrågasättande gentemot lärare på ÖMS. Genom en klok hantering från kollegiets sida kunde många frågetecken rätas ut och skolan står fortsatt för en evangelikal linje i bibelfrågan. Men debatten visade samtidigt hur känsliga frågor är som rör våra kärnvärden. Med alla de möjligheter som nyare sociala medier ger oss ökar också pressen att finnas tillgängliga och snabbt reagera på det som kommuniceras i viktiga frågor.

ÅRSREDOVISNING

33


Förvaltningsberättelse

Samtal med regeringen Regeringen har tillsatt ett råd för att samtala med representanter för samfund i Sverige. EFKs missionsdirektor sitter med i rådet och har kunnat föra fram synpunkter som är väsentliga för EFK. Stefan Attefall, minister med samfundsfrågorna på sitt bord, har tagit initiativ till rådet. Han gjorde dessutom ett besök på EFKs Sverigekontor i november, ett ytterligare tillfälle för EFK att få komma till tals med makthavare och bygga relationer. Politisk oro i flera regioner I Centralafrikanska Republiken skedde en statskupp i slutet av mars som kom att påverka situationen i landet under resten av året. EFKs samarbetskyrka EEB har kunnat utföra sitt arbete trots en stundtals kaotisk situation. Detta har möjliggjorts mycket tack vare att den västra delen av landet där kyrkan finns har klarat sig bäst undan våld och plundringar som skett. Både barns utbildning och hälsa har drabbats. Sjukhuset i Gamboula rapporterade en dubblering av intagna barnpatienter på nutritionsavdelningen. Det är också många skolor som inte kunnat fullfölja undervisningen. Den politiska situationen i Mellanöstern och i Nordafrika har varit fortsatt instabil. Inbördeskriget i Syrien har medfört att 100 000-tals flyktingar fått lämna sina hem och sitt land. Många av dessa har hamnat i Libanon där nu det politiska läget också är mycket skakigt. EFK har genom sin partner i Libanon, ABTS, bidragit med ekonomiska medel till flyktinghjälp. I Egypten har demonstrationer och protester fortsatt under hela 2013. Situationen urartade rejält den 30 juni i samband med ettårsdagen för president Mursis tillsättande och resulterade i att militären avsatte presidenten. Oroligheter har naturligtvis påverkat möjligheterna för både vår personal och våra partners att arbeta. I september flyttade en familj utsänd av EFK ändå till Egypten som planerat och är nu väl etablerade i både sitt hem i Kairo och i sitt arbete med Think & Do. Även i Bangladesh har det rått politisk oro under året som tidvis har påverkat våra möjligheter att arbeta och planerade träningar inom området Barns rättigheter har ställts in. Religionsfrihetsfrågor Friheten att fritt få uttrycka sin tro men också själv välja eller byta trosinriktning är en för oss grundläggande rättighet. Tillsammans med kyrkorna i Sverige har Sveriges Kristna Råd (SKR) lyft fram denna mänskliga rättighet, och framförallt påtalat hur trångt läget är för kristna i Mellanöstern. Den 14 oktober hölls ett stort opinionsmöte i Stockholm anordnat av SKR och med representanter från alla kyrkofamiljer. Händelsen fick stor uppmärksamhet och gav också ett stöd till det arbete för mänskliga rättigheter som utförs genom EFKs internationella mission. EFKs partners, Middle East Concern och Set My People Free (SMPF), arbetar kontinuerligt med religionsfrihetsfrågor. EFKs personal som leder SMPF flyttade i februari till Egypten för att vara närmare målgruppen. Förföljelse och trycket på kristna eskalerade i

34

ÅRSREDOVISNING

regionen under våren och sommaren i samband med politiska oroligheter. Men möjligheterna att lyfta frågor om religionsfrihet har också ökat då frågorna blivit mer uppmärksammade internationellt.

Analys av verksamhetsresultat och upplysning om mål och om hur ändamålet främjats Övergripande konkreta mål för EFK finns formulerade i målskrivningen ”EFK 2020”. Där nämns siffermål att uppnå fram till år 2020, vilket bl a innebär 75 nygrundade församlingar, fördubblat antal missionärer utsända, ökade insamlingar, fler dop och fler unga engagerade i vårt ungdomsarbete. Ett annat mål handlar om ökad integration i EFKs församlingar så att andelen med utländsk bakgrund speglar samhället i stort. Bekämpning av fattigdom och orättvisor genom att negativa samhällsstrukturer förändras finns också med som mål. Dessa långsiktiga mål finns med som grund i den verksamhet som EFK bedriver. I verksamhetsplaner för respektive verksamhet bryts de ner till mer kortsiktiga delmål som främst gäller för ett eller flera verksamhetsår. Arbetet med församlingar I linje med målet om ökad integration blir EFK en alltmer mångkulturell rörelse. Ungefär 12 % av alla som våra församlingar betjänar har utländsk bakgrund. Församlingsprogrammet har under året arbetat med två huvudspår parallellt. Det ena har varit att utrusta församlingarna att bättre kunna ta emot och inkludera människor av annan kulturell bakgrund i församlingslivet. Det finns ett tydligt ökat intresse för dessa frågor bland församlingarna. Det andra spåret har handlat om att skapa mötesplatser för migrantförsamlingar, vilket skett under ett flertal tillfällen under året med bra resultat. Det finns nu ett nätverk som relaterar till cirka 20 församlingar, varav hälften är en del av EFK. EFK vill grunda fler nya församlingar. Under 2013 har tre nya församlingar som grundats kommit med i EFK. Det är dock en lång bit kvar för att nå målet om totalt 75 nya församlingar innan år 2020 som finns i vår målsättning. Det finns dock ytterligare cirka femton nya initiativ som är på gång runt om i landet. Takten behöver ökas och nya församlingsgrundarteam skapas för att nå det långsiktiga målet. Arbetet med att stärka barn- och ungdomsledare har länge varit eftersatt inom EFK. Under året har nyrekryteringar gjorts av nyckelpersoner med uppgift att lyfta det arbetet. Det är för tidigt att se något resultat av detta men förväntningarna är stora, likaså behoven. Utbildning EFKs utbildningsinstitutioner har som syfte att fördjupa kunskap och utbilda i exempelvis teologi och missionskunskap. Vid Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) har Universitetskanslerämbetet under 2013 gjort utvärdering av verksamheten vilken visade på godkänt

Årsbok verksamhetsåret 2013


resultat på alla granskade områden. Målet med att hålla en hög akademisk och pedagogisk standard har därmed uppnåtts. Utöver högskolemässigheten handlar ÖTH framförallt om att utbilda ledare för tjänst i församling och samhälle. Under året gick flera pastorer ut i tjänst i en församling. Missionsinstitutet (MI) har utbildat ett antal missionärer som under 2013 gått ut i tjänst. MI har också genom exempelvis återkommande nyhetsbrev fördjupat missionskunskapen i EFKs församlingar. De kurser som ges vid Örebro Folkhögskola (ÖF) är attraktiva och under året har måluppfyllelsen varit god. Bland annat har elever vid Lärjungaskolan på Götabro fått konkreta redskap att bättre kunna möta olika situationer som uppstår i livet. Skolan har fler sökande än platser och får mycket goda utvärderingar. Även kurserna vid ÖFs Vivallaenhet är populära, och skolan bidrar mycket positivt för utvecklingen i området. Församlingsrelationer Organisationen EFK har som syfte att bistå de lokala församlingarna och att samtidigt vara deras förlängda arm. Under året har detta arbete förstärkts, och utöver många församlingsbesök har insatser gjorts för att informera om verksamheter inom EFK som behöver stärkas som insamlingsmål. Det gäller främst Örebro Missionsskola och Församlingsprogrammet. Insatserna följer intentionerna i verksamhetsplanerna men resultatet är inte synligt ännu. En mediesatsning har gjorts mot en yngre ålderskategori via sociala medier. Den yngre generationen nås inte lika enkelt via traditionella informationskanaler. Utfallet visar att många följer vad som händer i EFK på Twitter och Facebook, vilket var målsättningen. I det längre perspektivet ligger EFKs framtid i vår förmåga att involvera en yngre generation. Förändringar internationellt I linje med det formulerade målet i ”EFK 2020” om 150 missionärer år 2020 har nya missionärer sänts ut under året. Totalt har 13 personer påbörjat en ny period i missionstjänst. Bland annat har förändringar skett i region Asien där några av EFKs långtidsmissionärer påbörjat ett nytt pionjärarbete i Thailand. Även i EFKs övriga regioner har olika förändringar skett. Exempelvis har arbetet i Mellanösternregionen förstärkts under året. Antalet missionärer som varit i tjänst uppgick till närmare 70 vilket är något fler jämfört med året innan. Fokusområden För ett effektivare och mer fokuserat arbete internationellt har den tvärregionala samverkan mellan EFKs regioner förstärkts genom samverkan kring olika fokusområden. EFKs fyra regioner har exempelvis beslutat samverka kring barns rättigheter. Avsikten har dels varit att kunna presentera ett mer samlat missionsarbete för församlingsrörelsen och dels att bättre utnyttja de resurser och den kompetens som finns i de olika regionerna. Som resultat av detta har EFKs missionärer arbetat i andra regioner än i det huvudsakliga

Årsbok verksamhetsåret 2013

område man verkar i. Några av EFKs samarbetskyrkor sänder också missionärer till områden där EFK haft eller har missionsarbete. Denna samverkan i mission sker främst från Latinamerika till Europa, Afrika och Asien. Stärkta partners och systerkyrkor EFK har i det internationella arbetet bland annat som mål att stärka våra lokala samarbetspartners. För att ge ungdomar från EFKs samarbetspartners redskap att möta dagens utmaningar ur ett regionalt och internationellt perspektiv anordnades en ungdomskonferensen i Maputo, Moçambique med deltagare från Zambia, Sydafrika, Swaziland och Moçambique. Det hölls seminarium om ledarskap och hur kulturen påverkar den kristna tron. Det är ett långsiktigt, fokuserat arbete, som pågår under många år för att bättre rusta de lokala partners EFK samverkar med. EFK vill verka för en utveckling där kyrkans roll i samhället förstärks. Detta sker på ett aktivt sätt i både Brasilien och Paraguay, där församlingsrörelserna tar ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten. I Brasilien har 12 regionala strateger under året rest runt i olika församlingar och medvetandegjort människor om barns rättigheter för att utmana dem till nya sociala handlingar. Också i Paraguay har den sociala organisationen CCAB utbildat församlingsmedlemmar med samma syfte. Fattigdomsbekämpning och kamp mot orättvisor I Tunisien har 200 personer med funktionsnedsättning fått en förbättrad livssituation. Under året har unga personer med funktionsnedsättning fått möjlighet till arbetsträning och startat inkomstskapande projekt tillsammans med sina familjer. Barn och unga personer i de olika specialskolorna över landet har stärkts som individer genom förbättrad pedagogik och fokus på ett större föräldrainflytande i skolan. Arbetet sker genom ACT och dess lokala partners och är en del av det Sidafinansierade regionala funktionshinderprogrammet. Nepal är ett land som relativt nyligen genomlidit ett inbördeskrig och efter kriget inte lyckats enas om en ny konstitution och därmed ett stabilt politiskt läge. Landet lider av stora problem med extrem fattigdom orsakat av en mängd utmaningar. I detta läge har EFKs organisationsutvecklingsprojekt spelat en viktig roll. Alla de cirka 60 lokala organisationer som fått stöd genom projektet har vuxit i sin kapacitet. Det har rönt uppskattning från lokala myndigheter och fått fungera som mentorer för både andra organisationer men även rådgivare på myndighetsnivå. Mer än 30 000 människor är direkt berörda av projektet. De deltagande organisationerna arbetar med en mängd olika fokus och visioner för Nepals utveckling. I flera av de länder EFK verkar i är den organiserade brottsligheten hög. Människohandel har blivit en stor och omfattande verksamhet världen över. Kvinnor blir utsatta för sexindustrins marknader. Mendet handlar även om handel med vuxna och barn som utnyttjas som billig arbetskraft. EFK har insatser mot människohandel i exempelvis Österrike och på Cypern, men också i Laos och Thailand. Under året har förberedande arbete också påbörjats i Kairo och i Marseille.

ÅRSREDOVISNING

35


Förvaltningsberättelse

EFK-projekt blev nationell modell på Filippinerna EFKs samarbetspartner TAP på Filippinerna har lanserat tre Mother Tongue Based Multi Lingual Education (MTBMLE) pilotprojekt som nu blivit modell för liknande projekt, både lokalt och på nationell nivå. Detta fick nationellt erkännande då en ny lag antogs i Filippinerna. I texten om denna nya lag anges TAPs viktiga roll i att driva fram lagstiftningen. EFKs fleråriga stöd har gett god måluppfyllelse. Pionjära initiativ och växande samarbetskyrkor I flera regioner är EFKs samarbetskyrkor aktiva i församlingsgrundande arbete. Kyrkor kan i vissa fall påvisa häpnadsväckande numerär tillväxt. Från Indien rapporterade man att 37 000 ledare genomgick träning under året. Flera av våra internationella medarbetare är också involverade i direkta pionjärarbeten i länder som Japan, Thailand, Indien, Spanien, Frankrike, Mellanöstern m.fl. I partnerskap med våra kyrkor ute i världen har EFK fortsatt en roll att spela i både grundandet och utvecklingen av nya församlingar.

Framtida utveckling År 2014 kan beskrivas som ett nyckelår. På Kongressen ska det väljas ny missionsdirektor. Ett nytt ledningsteam ska också skapas. Processen fram till det valet och starten för den nya ledningen har stor betydelse för EFKs utveckling. Det kan bli en nödvändig, uppfriskande nystart. Men risken finns också att förändringsprocessen kräver mycket energi till interna frågor. EFK är en församlingsrörelse som växer. Det är lite unikt i svensk kristenhet. Medlemmarnas medelålder är företrädesvis låg. Det internationella engagemanget i en globaliserad värld är en stor tillgång och EFKs både arbete och profil har vunnit aktning. Den stora utmaningen framöver är att hålla ihop som samfund och att stärka sammanhållningen mellan församlingar så att det finns gemensam vilja till satsningar. Om vi ska nå de mål vi gemensamt satt upp i EFK 2020 behöver våra resurser stärkas markant.

Var kom pengarna ifrån 2013? Församlingar 52% Privatpersoner 40% Övriga organisationer 8%

36

ÅRSREDOVISNING

På utbildningsområdet behövs ytterligare samarbete med andra parter i Sverige och möjligen även andra närstående länder. Akademisk utbildning har sina speciella förutsättningar om den ska ske i samklang med svenskt utbildningsväsende. Att EFK själv långsiktigt ska kunna driva Örebro Teologiska Högskola förefaller osannolikt. Arbetet med att bredda basen för ägandet pågår. EFK UNGs verksamhet ingår från och med 2014 i EFK. Arbetet vid sidan om Frizonfestivalen har varit på begränsad nivå sedan statsbidragen drogs in för ett antal år sedan. Om den fortsatta vägen framåt utesluter statsbidrag behöver resurser skapas på annat sätt, inom rörelsen EFK eller i allians med andra ungdomsrörelser. EFKs internationella arbete är en viktig kärnverksamhet och många av EFKs cirka 300 församlingar stödjer detta gemensamma arbete ekonomiskt. De internationella frågorna engagerar rörelsens medlemmar och EFKs missionsarbete ger ett viktigt bidrag till rörelsen i frågor om resursfördelning, miljö och människors lika värde. För att uppehålla och förstärka detta engagemang inom EFK är det viktigt att de ansvariga för arbetet lever nära och står i ständig kontakt med dem som utgör basen, dvs församlingarna. Genom en god återrapportering och insyn i beslutsprocesser stärks EFKs församlingar i sitt ägarskap av det internationella arbetet. De granskningar som gjorts av externa givare som exempelvis Svenska Missionsrådet ges EFK ett erkännande för god kvalitet och väl etablerade rutiner i handläggningen av ekonomiska medel. Detta är också en viktig förutsättning för att EFK också fortsättningsvis ska kunna bistå världens fattiga och utsatta människor. Ledningarna i EFKs fyra regioner vill ta ett allt större ansvar för att utveckla ett allt mer strategiskt, bärkraftigt och nyskapande arbete för hela människan med EFKs församlingar som grund och bas.

Resultat och ställning Den bärande delen för EFKs verksamhet, i Sverige och internationellt, är gåvor. Dessa kommer framförallt från församlingar som samarbetar i EFK samt från enskilda givare. Även andra organisationer

Var kom pengarna ifrån 2012? Församlingar 52% Privatpersoner 39% Övriga organisationer 9%

Årsbok verksamhetsåret 2013


ger sitt bidrag till den verksamhet EFK bedriver, bland annat ett antal externa second handbutiker. Under 2013 uppgick insamlade medel till 50 162 tkr, vilket är en ökning från föregående års belopp på 49 135 tkr. Detta tack vare ökning i testamenten som 2013 uppgick till knappt 6 miljoner. Övrig insamling har i relation till den budget som styrelsen fattat beslut om för 2013 en stor negativ avvikelse. Den enskilt största insamlingskategorin är missionärsunderhåll. Gåvorna ska täcka missionärers lön och omkostnader såsom ut- och hemresa, boende och barnens skolavgifter. Den genomsnittliga kostnaden uppgick 2013 till cirka 375 tkr och totalt erhölls 17,4 miljoner i missionärsunderhåll. EFK har ett antal olika insamlingskanaler som har vissa särskilda kriterier för gåvoändamål. Barnhjälpen är gåvor till insatser riktade mot barn mellan 0-18 år. Under 2013 inkom drygt 3,8 miljoner, vilket är ungefär samma som året dessförinnan. Ge för livet är en annan insamlingskanal där ändamålet framförallt är sociala projekt. Här inkom knappt 5,8 miljoner, vilket är en ökning mot året innan. Under året har särskilda insamlingssatsningar gjorts. En av dessa har varit riktade mot Centralafrikanska republiken som drabbats av oroligheter. Under 2013 inkom drygt 500 tkr till detta ändamål. Dessutom har särskild insamlingssatsning gjorts till renovering av EFKs kurs- och konferensgård utanför Kumla. Under 2013 inkom drygt 800 tkr. Förutom gåvor tar EFK emot statliga bidrag till högskolekurser vid Örebro Missionsskola, folkhögskolekurser vid Örebro Folkhögskola och Sidamedel för insatser internationellt. EFKs verksamhet finansieras också genom försäljning av olika slag. Framförallt gäller detta försäljning vid de second handbutiker som EFK äger. Dessa tillsammans omsatte 13,4 miljoner under 2013, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Andra intäkter gäller exempelvis uthyrning av fastigheter, matförsäljning och uthyrning av campingplatser vid Torpkonferensen samt intäkter vid Götabro kursgård. År 2013 var andra året som EFK administrerade församlingarnas tjänstepensioner och försäkringar, samt betalade ut tjänstepensioner till pensionärer. Detta hanterades tidigare av EFKs Pensionsstiftelse.

Var kom pengarna ifrån 2011-2013 25 000

26 258

25 742

25 634

20 000 20 296

19 933

18 947

15 000

Totala intäkter uppgick till ungefär 12,6 miljoner vilket också motsvaras av ungefärligt samma kostnad. EFKs två största kostnadsposter handlar dels om stöd till olika projekt och verksamheter internationellt samt personalkostnader, i Sverige och utlandet. Utbetalningen till internationella projekt uppgick till cirka 25,5 miljoner. I personalkostnaderna ingår förutom lön och sociala avgifter även exempelvis resekostnader, boendekostnader, sjukvård och skolavgifter för EFKs missionärer och barn. Årets resultat är negativt, -1 142 tkr efter fördelning, vilket är ungefärligt enligt 2013 års budget som alltså var negativ. EFKs fria egna kapital uppgår efter 2013 års negativa resultat till cirka 11,3 miljoner kr. Den framtida ekonomiska utvecklingen är utmanande. Insamlade medel till den budgeterade verksamheten är inte tillräcklig och budgeten för 2014 är kraftigt negativ, -1,8 miljoner. Vi behöver tillsammans, på bred front, lyfta insamlade medel samtidigt som vi behöver se över all verksamhet som bedrivs inom organisationen.

Närstående verksamhet EFK har ett dotterbolag, Scan Interact (Cyprus) Ltd. Delar av verksamheten i region Europa/Mellanöstern sker utifrån detta bolag. Då verksamheten är av ringa storlek redovisar EFK ingen koncernredovisning. EFK är också delägare i den norska koncernen Mentor Medier AS, där bland annat Libris förlag och tidningen Dagen ingår. EFK är medlem och huvudman i två föreningar som bedriver folkhögskoleverksamhet. Dessa är Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa samt Hyllie Park Folkhögskola i Malmö. EFK är stiftare till Stiftelsen Kåfalla Herrgård som bland annat bedriver retreatverksamhet i Bergslagen samt Stiftelsen Kristen Familjehemsvård.

Nyckeltal 2010-2013 Nyckeltal moderförening

2013

2012

2011

2010

Insamlade medel (tkr)

50 162

49 135

50 050

46 086

Årets resultat efter förändring

10 000

av ändamålsbestämda medel (tkr)

5 000

4 446

4 120

0

2011 Privatpersoner

2012 Församlingar

Årsbok verksamhetsåret 2013

3 971

2013 Övriga organisationer

-1 142

-115

-1 105

4 424

Soliditet, %

59

60

62

66

Kassalikviditet, %

73

74

82

175

Fritt eget kapital (tkr)

11 259

12 401

12 516

13 621

ÅRSREDOVISNING

37


Årsredovisning

Resultaträkning

Balansräkning

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Not 2013 2012

TILLGÅNGAR

Not 2013-12-31 2012-12-31

1, 2, 3

50 162

49 135

Anläggningstillgångar

Verksamhetsbidrag

4

37 382

33 923

Materiella anläggningstillgångar

Nettoomsättning

5

25 797

24 733

Byggnader och mark

12

39 528

40 365

Övriga verksamhetsintäkter

6

12 609

12 869

Inventarier, verktyg och installationer

13

5 567

6 329

Summa verksamhetens intäkter

125 950

120 660

Pågående nyanläggning

14

546

64

Summa materiella anläggningstillgångar

45 641

46 758

Insamlade medel

VERKSAMHETENS KOSTNADER 7, 8

-42 391

-38 305

Finansiella anläggningstillgångar

Övriga externa kostnader

-18 307

-17 330

Andelar i koncernföretag

15

160

160

Personalkostnader

9, 10

-63 274

-63 104

Långfristiga värdepappersinnehav

16

3 548

3 548

Avskrivningar av anläggningstillgångar

-3 090

-2 968

Summa finansiella anläggningstillgångar

3 708

3 708

Övriga verksamhetskostnader -79 -91

Summa anläggningstillgångar

49 349

50 466

Anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror

Summa verksamhetens kostnader

-127 141

-121 798

VERKSAMHETSRESULTAT

-1 191

-1 138

Omsättningstillgångar Varulager 873 841

Kortfristiga fordringar RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR

Kundfordringar

1 826

1 766

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11

75

203

Skattefordran

Räntekostnader och liknande resultatposter

-83

-93

Övriga kortfristiga fordringar

4 515

2 930

Summa resultat från finansiella poster

-8

110

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

17

3 695

3 721

10 036

8 721

ÅRETS RESULTAT

-1 199

- 304

-1 028 Kortfristiga placeringar 915 867

Fördelning av årets resultat

915 867

Årets resultat enligt resultaträkningen

-1 199

-1 028

1 323

1 173

Utnyttjade ändamålsbestämda medel/ fonderingar från tidigare år

Kassa och bank

Reservering av ändamålsbestämda medel/

18

5 233

6 980

Summa omsättningstillgångar

17 057

17 409

SUMMA TILLGÅNGAR

66 406

67 875

fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året

-1 266

-260

ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING

-1 142

-115

38

ÅRSREDOVISNING

Årsbok verksamhetsåret 2013


Kassaflödesanalys EGET KAPITAL OCH SKULDER

Not 2013-12-31 2012-12-31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2013 2012

Eget kapital 19 Verksamhetsresultat

-1 191

-1 138

Eget kapital för särskilda ändamål

27 935

27 992

Av- och nedskrivningar

3 090

2 967

Balanserat resultat

12 401

12 516

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

63

36

Använda ändamålsbestämda medel

1 323

1 173

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet

37

150

Tillförda ändamålsbestämda medel

-1 266

-260

Erhållen ränta 10 17

Årets förlust

-1 199

-1 028

Erhållna utdelningar 37 43

Summa eget kapital

39 194

40 393

Erlagd ränta -84 -93

Kassaflöde från den löpande verksamheten Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser

1 533

1 495

Summa avsättningar

1 533

1 495

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

20

2 675

2 765

före förändringar av rörelsekapitalet

1 962

1 982

Ökning av varulager

-32

-17

Ökning/ Minskning av kortfristiga fordringar

-1 315

1 406

Ökning av kortfristiga skulder

-170

-715

Kassaflöde från den löpande verksamheten

445

2 656

Övriga skulder 836 884 Summa långfristiga skulder

3 511

3 649

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar

-2 049

-6 436

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

15

55

20

90

90

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar

28

50

Leverantörsskulder

3 480

3 112

Ökning av kortfristiga placeringar

-48

-111

Skulder till koncernföretag

228

146

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-2 054

-6 442

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

Skatteskulder 51 Övriga skulder

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

7 416

7 643

21

10 903

11 347

Upptagna lån

-

2 900

Summa kortfristiga skulder

22 168

22 338

Amortering av lån

-138

-143

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

66 406

67 875

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-138

2 757

8 900

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ställda panter

22

7 900

Förändring av likvida medel

-1 747

-1 029

Ansvarsförbindelser

23 572 581

Likvida medel vid årets början

6 980

8 009

Likvida medel vid årets slut

5 233

6 980

Årsbok verksamhetsåret 2013

ÅRSREDOVISNING

39


Årsredovisning

Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger tidigare års värden. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell prövning. Intäkter i form av kurs- och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering. Värdering av insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund samt privata och ideella fonder och stiftelser. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor. Med gåva avses tillgång som lämnas utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Värdering av ej monetära gåvor såsom aktier och fastigheter sker till ett vid gåvotillfället försiktigt värderat marknadsvärde. Insamlade kläder etc värderas på balansdagen till nettoförsäljningsvärdet om de

40

ÅRSREDOVISNING

ska säljas medan de artiklar som genast ska skänkas vidare värderas till försäkringsvärdet. Skatt Inkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skattepliktiga resultat. Aktuell skatt redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i årets resultat. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs ej av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Goodwill 5 år Byggnader 50 år Markanläggningar 20 år Byggnadsinventarier 15 år Bilar 5 år Datautrustning 3 år Övriga inventarier, installationer och verktyg 5 år Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Bidrag från statliga myndigheter Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidraget är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Leasingavtal Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, d v s leasingavgifter kostnadsförs löpande.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

a) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller

Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagrets värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Egentillverkade varor värderas till dess tillverkningskostnad, d v s direkt material och direkt lön samt skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Fördelning av årets resultat/eget kapital för särskilda ändamål Det resultat som genererats kan bestå av medel som under året samlats in till ett specifikt ändamål, för att användas under kommande år. Sådana medel behöver öronmärkas för ändamålet och reserveras därför under rubriken Eget kapital som tillförda ändamålsbestämda medel. Det året dessa medel har kommit ändamålet tillgodo redovisas kostnaden och årets resultat försämras. Eftersom medlen för ändamålet redan är insamlade och öronmärkta redovisas ianspråktagandet som utnyttjade ändamålsbestämda medel. Det som återstår av resultatet efter reservering och ianspråktagande av ändamålsbestämda medel ökar eller minskar balanserat resultat och är fritt för styrelsen att använda.

Årsbok verksamhetsåret 2013

Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns:

b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade hän delser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Nyckeltal Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital och beräknas genom att dividera eget kapital med totala tillgångar. Kassalikviditet visar kortsiktig betalningsförmåga och beräknas genom att dividera totala omsättningstillgångar med avdrag för lagervärde med kortfristiga skulder.

ÅRSREDOVISNING

41


Årsredovisning

Noter (i tusental kronor där inget annat anges) Not 1 Insamlade medel Ändamål Fria gåvor Ändamålsbestämda gåvor -varav missionärsunderhåll Summa insamlade medel

2013

2012

13 044 37 118 17 440 50 162

12 218 36 917 16 499 49 135

Givare Församlingar 26 258 25 742 Enskilda 19 933 18 947 -varav kyrkoavgift 5 040 4 949 -varav testamenten 5 836 4 660 -varav Samaritfonden 487 449 Läkarmissionen 200 200 Övriga organisationer 3 771 4 246 Summa insamlade medel 50 162 49 135 Not 2 Ge för livet Insamlat till projekt Insamlat till katastrofhjälp Totalt insamlat under året Dessutom har 1 915 tkr (1 927 tkr) förmedlats till projekt inom ramen för insamlingskanalen Ge för livet genom överskott från försäljning vid EFKs Bra & Begagnatbutiker

5 132 620 5 752

4 969 348 5 317

Not 3 Barnhjälpen Insamlat genom insamlingskanalen Barnhjälpen Totalt insamlat under året

3 837 3 837

3 825 3 825

Not 4 Verksamhetsbidrag Sida-bidrag Sida administrationsbidrag Övriga statsbidrag Radiohjälpen Övriga bidrag Summa verksamhetsbidrag

10 666 1 057 12 502 955 12 202 37 382

9 365 809 11 326 1 146 11 277 33 923

Not 5 Nettoomsättning Försäljning av varor och tjänster Fastighetsintäkter Bra & Begagnat Summa nettoomsättning

8 820 3 581 13 396 25 797

8 530 3 041 13 162 24 733

Not 6 Övriga verksamhetsintäkter Pensionshantering 12 594 12 814 Reavinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 15 55 Summa övriga verksamhetsintäkter 12 609 12 869

Not 7 Anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror Utnyttjade gåvor och bidrag Utnyttjade Sida-bidrag Varuinköp Församlingars pensioner och försäkringar Summa anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror

2013

2012

19 232 10 666 5 297 7 196 42 391

18 776 9 365 4 707 5 457 38 305

Not 8 Sidafinansierade projekt Utnyttjade Sida-bidrag Egeninsats Totala projektkostnader

10 666 1 213 11 879

9 365 1 189 10 554

Not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Styrelse, missionsdirektor och bitr missionsdirektor 948 Övriga anställda 42 119 Totala löner och ersättningar 43 067 Sociala kostnader 15 753 varav pensionskostnader 2 903 varav pensionskostnader missionsdirektorer 55 I uppgiften om löner och ersättningar ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt basbelopp. Sådan ersättning uppgår till totalt 616 tkr (1275 tkr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

998 40 159 41 157 14 978 2 886 72

Not 10 Medelantal anställda 2013 2012 Antal Varav Antal Varav anställda män anställda män Sverige 95 51 94 52 Frankrike 4 2 4 2 Portugal 2 1 2 1 Serbien 1 1 2 1 Egypten 3 1 1 Jordanien 1 - 1 Tunisien 2 1 1 Turkiet 5 3 5 3 Centralafr Rep. 1 - - Mocambique 2 1 1 1 Sydafrika 5 2 5 2 Indien 1 1 1 1 Japan 3 2 3 2 Kambodja 2 - 3 Kina 1 - 1 Laos - - 1 1 Nepal 2 1 3 1 Thailand 13 5 13 5 Brasilien 2 1 1 1 Paraguay 2 1 2 1 147 74 144 74 I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt basbelopp. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Styrelseledmöter och andra 2013 2012 ledande befattningshavare Kvinnor(%) 28 28 Män(%) 72 72

42

ÅRSREDOVISNING

Årsbok verksamhetsåret 2013


Not 11 Övriga ränteintäkter och liknande 2013 2012 resultatposter Utdelningar 37 44 Räntor 10 17 Realisationsresultat vid försäljning 28 50 Återföringar av nedskrivningar - 92 Summa 75 203

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna 2013-12-31 2012-12-31 intäkter Förutbetalda hyror 717 497 Försäkringspremier 164 145 Lönebidrag och uppdragsverksamhet 1 036 1 088 Övriga poster 1 778 1 991 Summa 3 695 3 721

Not 12 Byggnader och mark 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärden 57 424 52 451 Årets anskaffning 370 4 973 Utgående anskaffningsvärden 57 794 57 424 Ingående avskrivningar -17 059 -15 863 Årets avskrivning -1 207 -1 196 Utgående avskrivningar -18 266 -17 059 Bokfört värde för fastigheter 39 528 40 365

Not 18 Checkräkningskredit Beviljad kredit

Taxeringsvärde fastigheter i Sverige Not 13 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Årets försäljningar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Bokfört värde inventarier Not 14 Pågående nyanläggningar Ingående balans Årets anskaffning Årets omföring till fastigheter Årets omföring till byggnadsinventarier Årets omföring till markanläggning Bokfört värde pågående nyanläggningar

10 610

10 610

14 710 1 196 -1 085 14 821

13 546 1 670 -506 14 710

-8 381 1 007 -1 880 -9 254 5 567

-7 027 415 -1 769 -8 381 6 329

64 2 905 -835 -356 -88 546

271 3 826 -3 945 -1 904 64

Not 15 Andelar i dotter- och intresseföretag Företagets namn, organisationsnummer och säte Kapitalandel i Röstandel i Antal Bokfört värde företaget (%) företaget (%) andelar Dotterföretag (%) röster (%) röster Scan InterAct 100,0 100,0 10 000 160 (Cyprus) Limited Not 16 Värdepappersinnehav 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 548 3 548 Utgående restvärde 3 548 3 548 Innehavet avser aktier i Mentor Medier AS, antal andelar 113 670 3 548 3 548

6 000

5 000

Not 19 Eget kapital Eget kapital Fria reserver/ Årets för särskilda balanserat resultat ändamål resultat Ingående kapital 27 992 12 516 -115 Omföringar av Föregående års resultat - -115 115 Årets förändringar av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningen -57 - 57 Årets resultat - - -1 199 Belopp vid årets utgång 27 935 12 401 -1 142 Not 20 Långfristiga skulder 2013-12-31 2012-12-31 Förfallotidpunkt inom 1 år från balansdagen 90 90 Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen 360 360 Förfallotidpunkt senare än 5 år från balansdagen 2 315 2 405 Summa 2 765 2 855 Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna personalkostnader Övrigt Summa

9 044 1 859 10 903

8 372 2 975 11 347

Not 22 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar avseende skuld till kreditinstitut Summa ställda säkerheter

8 900 8 900

7 900 7 900

Not 23 Ansvarsförbindelser Garantiåtagande för ATP-kompensation via Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 572 581 Summa ansvarsförbindelser 572 581 Därutöver finns en ansvarsförbindelse gentemot Mission Press, Sydafrika. Örebro 2014-03-15 Claes Göran Åberg, ordförande, Anders Blåberg, missionsdirektor, Charlotte Arenander, Håkan Arenius, Mats Berggren , Hanne Carlsson, Eva Domeij, Gunlög Eiderbrant Nilsson, Magnus Eriksson, Per Ewert, Ingemar Forss , Göran Janzon, Linalie Karlsson, Johan Knabäck, Muzafer Mehmedovic , Anders Nordström, Kiell Tofters. Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner, Irén Frändå, auktoriserad revisor.

Årsbok verksamhetsåret 2013

ÅRSREDOVISNING

43


Årsredovisning

Revisionsberättelse Till kongressen i Evangeliska Frikyrkan org.nr 875002-7271 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Evangeliska Frikyrkan för år 2013. Styrelsens och missionsdirektorns ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och missionsdirektorn som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och missionsdirektorn bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur det registrerade trossamfundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i det registrerade trossamfundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och missionsdirektorns uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och missionsdirektorn förvaltning för Evangeliska Frikyrkan för år 2013. Styrelsens och missionsdirektorns ansvar Det är styrelsen och missionsdirektorn som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i det registrerade trossamfundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter och missionsdirektorn ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Örebro den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Irén Frändå, Auktoriserad revisor

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av det registrerade trossamfundets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

44

ÅRSREDOVISNING

Årsbok verksamhetsåret 2013


Stadgar

Stadgar för Evangeliska Frikyrkan Antagna vid konstituerande årsmöte i Örebro den 19 oktober 1996. Reviderade vid årskonferenserna den 8-10 maj 1997, den 13-15 maj 1999, den 1-3 juni 2000 samt den 9-11 maj 2002 samt vid kongresserna den 20-22 maj 2004, den 1-3 maj 2008, den 13-15 maj 2010 och den 17-19 maj 2012. § 1 Ändamål Evangeliska Frikyrkan är en sammanslutning av självständiga kristna församlingar och registrerat som trossamfund enligt lagen om trossamfund (1998:1593). Ändamålet är att bedriva och koordinera missionsverksamhet inom och utom Sverige samt erbjuda resurser som svarar mot behov hos samarbetande församlingar. § 2 Samarbetsformer 2.1 Samarbetande församling Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Samarbetet grundar sig på de ömsesidiga förpliktelser och de teologiska övertygelser som beskrivs i dokument antagna av Kongressen. 2.2 Stödgrupp Enskilda personer kan vara medlemmar i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp vars syfte är stöd i förbön, offer och engagemang utifrån en mer omfattande information. § 3 Kongress och Representantskap Kongressen är Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ. Kongressen skall hållas en gång vart annat år på tid och plats som styrelsen beslutar. Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Kongressen offentliggöras av styrelsen. 3.1 Ärenden vid Kongressen Vid Kongressen skall följande ärenden förekomma: 1. Val av kongressens funktionärer. 2. Föredragning av verksamhets berättelse. 3. Föredragning av revisionsberät telse. 4. Fastställande av resultat- och balansräkning. 5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.

Årsbok verksamhetsåret 2013

6. Beslut om övergripande doku ment gällande verksamhetsin riktning. 7. Teologisk bearbetning och re flektion samt beslut i gemen samma värderingsfrågor. 8. Information från EFK UNG. 9. Val av missionsdirektor i före kommande fall. 10. Val av styrelseledamöter. 11. Val av minst två revisorer och två suppleanter. Minst en revisor skall vara auktoriserad. 12. Val av ledamöter till valbered ningen. 13. Behandling av motioner. 14. Övriga ärenden. Samtliga val som förrättas gäller fram till och med den Kongress som hålls efter den mandatperiod valet omfattar. Församling eller person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG har rätt att väcka motion till Kongressen. Motion skall tillställas styrelsen senast tre månader före utsatt tid för Kongress. Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas vid Kongressen. Senast en månad före Kongressen skall styrelsen på lämpligt sätt informera de samarbetande församlingarna om Kongressens ärenden. 3.2 Representantskap Vart annat år (under det år som det inte hålls någon kongress) ska ett representantskapsmöte hållas på tid och plats som styrelsen beslutar. Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Representantskapsmötet offentliggöras av styrelsen. 3.3 Ärenden vid representantskapsmötet 1. Val av representantskapsmötets funktionärer. 2. Föredragning av verksamhets berättelse.

3. Föredragning av revisionsberät telse. 4. Fastställande av resultat- och balansräkning. 5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 6. Samtal i aktuella verksamhets frågor. 7. Aktuella val. 3.4 Närvaro och beslutsrätt 3.4.1 Närvarorätt Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling, personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje samarbetande församlings utsedda ombud, Evangeliska Frikyrkans styrelse, EFK UNGs styrelse samt programstyrelser. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG. 3.4.2 Ombudsförfarande Samarbetande församling Samarbetande församling äger rätt att genom ombud delta i Kongressens överläggningar och beslut. Antalet ombud bestäms av antalet medlemmar i den samarbetande församlingen enligt följande. Församling med högst hundra (100) medlemmar har rätt att utse ett (1) ombud för varje påbörjat tiotal medlemmar. Församling med över ett hundra (100) medlemmar har därutöver rätt att utse fem (5) ombud för varje ytterligare påbörjat

hundratal medlemmar. Maximalt antal ombud som kan utses är sjuttio (70). Samarbetande församling äger rätt att genom ombud delta i Representantskapsmötets överläggningar och beslut. Varje församling har rätt att utse tre ombud. 3.5 Valberedning Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen föreslå styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen. Valberedningens förslag till styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen. 3.6 Omröstning Varje ombud vid Kongressen äger en röst. Alla vid Kongressen förekommande ärenden avgörs med enkel majoritet med undantag av beslut om stadgeändring som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 8 och beslut om upplösning som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 11. Val av styrelseledamöter sker med slutna valsedlar. I det fall antalet föreslagna styrelseledamöter sammanfaller med det antal som skall väljas, kan Kongressen besluta om att frångå sluten omröstning. I övriga frågor sker omröstning öppet om inte annat särskilt beslutas. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Kongressens ordförande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. Vid Representantskapsmötet har en församlings ombud tillsammans ett röstetal som motsvarar det antal

ÅRSREDOVISNING

45


Stadgar ombud församlingen har rätt att utse till Kongressen. Alla vid representantskapsmötet förekommande ärenden avgörs med enkel majoritet och omröstning sker öppet om inte annat särskilt beslutas. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Representantskapsmötets ordförande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. 3.7 Extra Kongress Styrelsen kan kalla till extra Kongress. Tid, plats och ärenden skall offentliggöras av styrelsen senast tre veckor före kongressen. § 4 Styrelsen 4.1 Säte och Sammansättning Styrelsen har sitt säte i Örebro och består av lägst femton (15) och högst tjugoen (21) ledamöter. Anställd personal inom organisationen Evangeliska Frikyrkan (org nr 875002-7271) har rätt att ur personalgruppen utse en personalrepresentant som ordinarie ledamot i styrelsen. Därutöver skall missionsdirektor ingå i styrelsen som självskriven ledamot. Mandatperioden för styrelseledamot är fyra år. Omval kan ske och då med mandatperioder om två år. Styrelsen utser inom sig ordförande, en eller flera vice ordförande och i mån av behov andra funktionärer. Vidare utser styrelsen de övriga organ som kan behövas och bestämmer deras mandat. 4.2 Styrelsens uppgifter Det åligger styrelsen att: 1. Verkställa kongressens- och Representantskapsmötets beslut. 2. Svara för organisationen av Evangeliska Frikyrkans verksam het och förvaltningen av dess medel. 3. Tillse att räkenskaperna förs enligt god redovisningssed. 4. Lägga förslag om missionsdirek tor till Kongressen. 5. Tillsätta och entlediga befatt ningshavare som inte tillsätts av Kongressen. 6. Ansvara för Evangeliska Frikyr kans relationer med samarbets partners inom och utom Sverige. 46

ÅRSREDOVISNING

7. Besluta om samarbete med enskilda församlingar. 8. Förbereda frågor om ändringar och tillägg till dessa stadgar. 9. Utse ledamöter till bolags styrelser i företag där Evang eliska Frikyrkan har styrelse plats. 10. I förekommande fall besluta om arvoden till styrelseledamot enligt p 9. 4.3 Styrelsens behörighet Styrelsen äger rätt att avyttra, inteckna och belåna Evangeliska Frikyrkans egendom. Styrelsen kan även besluta om att ge och ta emot gåvor och donationer. 4.4 Jäv Ledamot av styrelsen får inte delta i beslut eller handlägga frågor där personligt intresse föreligger. 4.5 Sammanträden Styrelsen skall sammanträda minst tre (3) gånger per år. Därutöver sammanträder styrelsen på kallelse av ordföranden. Minst sju (7) styrelseledamöter i förening kan begära att styrelsens ordförande kallar till styrelsemöte. 4.6 Beslut Styrelsen är beslutför då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Beslut fattas genom öppen omröstning såvida inte enskild ledamot begär sluten omröstning. Vid lika röstetal skall den mening gälla som ordföranden biträder. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. § 5 Firmateckning Evangeliska Frikyrkans firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av den eller de som styrelsen utser till särskilda firmatecknare. Utses särskild firmatecknare skall dennes behörighet fastställas i styrelsens protokoll. § 6 Missionsdirektor Kongressen väljer missionsdirektor på förslag av styrelsen. Ställning som missionsdirektor kan innehas av minst en och högst tre personer. Missionsdirektor väljes för en

mandatperiod på fyra år. Omval kan ske. Missionsdirektorn skall leda Evangeliska Frikyrkans verksamhet enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Har mer än en person utsetts till missionsdirektor, skall styrelsen i en skriftlig instruktion avgränsa varje direktors ansvarsområde. Vad gäller åtgärd eller beslut som berör mer än en direktors ansvarsområde skall samråd ske och ett gemensamt beslut fattas. § 7 Räkenskaper och förvaltning Räkenskapsåret skall vara kalenderår. Räkenskaperna skall senast vid utgången av mars månad påföljande år vara tillgängliga för revisorerna. Styrelsen skall varje år upprätta en verksamhetsberättelse som även innefattar den ekonomiska förvaltningen. Verksamhetsberättelsen skall vara tillgänglig för revisorerna samtidigt som räkenskaperna. Verksamhets- och revisionsberättelserna skall offentliggöras senast två veckor före Kongressen eller Representantskapsmötet.

Om samarbetande församling bedriver verksamhet som inte stämmer med Evangeliska Frikyrkans ändamål §1 och med vad som sägs angående samarbetsformer §2.1 kan styrelsen besluta om att samarbetet ska upphöra. § 11 Upplösning Beslut om upplösning av Evangeliska Frikyrkan skall fattas vid två på varandra följande ordinarie Kongresser med minst två tredjedels majoritet. Skulle Evangeliska Frikyrkan upplösas tillfaller dess egendom församling eller annan organisation enligt Kongressens beslut.

§ 8 Ändringar och tillägg till stadgar Beslut om ändringar av och tillägg till dessa stadgar skall fattas av Kongressen. Förslag om ändring respektive tillägg skall skriftligen väckas hos styrelsen senast tre månader före kongressen. Det åligger styrelsen att förbereda förslag till ändring av och tillägg till stadgarna. För beslut om ändring av eller tillägg till dessa stadgar krävs två tredjedels majoritet. § 9 Egendom I Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling har ingen rätt till eller andel i egendom som tillhör Evangeliska Frikyrkan. § 10 Upphörande av Samarbete Samarbetande församling som vill avbryta samarbetet i Evangeliska Frikyrkan skall skriftligen meddela styrelsen detta. Det åligger styrelsen att tillse att avvecklingen av samarbetet sker i ordnade former. Årsbok verksamhetsåret 2013


Protokoll Representantskapsmöte 2013

Protokoll Evangeliska Frikyrkan Representantskapsmöte 2013 Plats och tid: Saronkyrkan, Göteborg 2013 05 25 § 1 MÖTETS ÖPPNANDE Dagen inleddes med att missionsdirektor Anders Blåberg delade tankar från Hebreerbrevet 12:1-3 om att inte tappa modet. Mötet öppnades med att valberedningen presenterades. § 2 VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER Erik Bryskhe från valberedningen presenterade följande förslag till mötesfunktionärer: Ordförande: Claes-Göran Åberg, Gnosjö Vice ordförande: Hanne Carlsson, Örebro Vice ordförande: Henrik Melkstam, Göteborg Protokollsekreterare: Joel Nordholm, Göteborg, Rose-Marie Claesson, Gnosjö, Ingemar Ericsson, Jönköping. Protokolljusterare: Claes Sunesson, Rydaholm, Andreas Dagernäs, Timmersdala Valfunktionärer: Anton Fagerstedt, Östra Ryd, Ingemar Hansson, Billdal. Representantskapsmötet beslutade att välja de föreslagna mötesfunktionärerna. § 3 GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Förslag till dagordning presenterades. Ordförande Claes-Göran Åberg informerade om att röstning i mötet sker genom acklamation om inte votering begärs.

Representantskapsmötet beslutade att notera rapporten från konferensbyrån. § 5 HÄLSNINGAR Hälsningar från Svenska Alliansmissionen/Svenska Alliansmissionens Ungdom, Adventisksamfundet i Sverige, Sveriges Kristna Råd samt Sveriges Frikyrkosamråd lästes upp i mötet. Representantskapsmötet beslutade att notera hälsningarna till protokollet. § 6 PARENTATION Anders Blåberg höll parentation över de medarbetare som fått hembud sedan Kongress 2012: Mary Nilsson, Marta Carlsson, David Allén, Bengt-Olof Werner, Göran Sandell, Karl-Arne Nilsson, Margareta Eriksson, Annica Ledstam, Gudrun Klemensson, Arne Borg, Johan Geigant, Harry Sehlin, Anna-Greta Blomqvist, Rune Persson, Ingrid Olofsson, Gun-Britt Vallin, Rune Gustavsson, Per-Olof Öman, Stina Justeringssign. Gustavsson, Arla Rundell, Karl-Gustav Johansson och Ingemar Berndtsson. Parentationen avslutades med bön.

Representantskapsmötet beslutade att godkänna den föreslagna dagordningen samt röstningsförfarandet. § 4 RAPPORT FRÅN KONFERENSBYRÅN Från konferensbyrån rapporterades att 133 ombud, som representerar 73 församlingar, registrerat sig. Årsbok verksamhetsåret 2013

§ 7 ÅRSREDOGÖRELSE OCH ANMÄLAN AV ÅRSBOK Anders Blåberg presenterade EFKs Årsbok gällande verksamhetsåret 2012 och framhöll den goda inblick som ges i det arbete församlingsrörelsen står i. Han gjorde sedan nedslag i Sverigeverksamheten utifrån texten och nämnde bland annat att

antalet församlingar sjunkit något till 296 medan antalet medlemmar ökat något till 32 258 jämfört med föregående år. Församlingsprogrammet har gett fortsatt stöd till arbetet med församlingsplanteringar och flera initiativ är på gång. Familjelivssatsningen har varit positiv. För utbildningsverksamheterna har det varit något av ett rekryteringsår vad gäller rektorer och föreståndare. Missionsinstitutet har fortsatt arbetet för en ökad breddning i verksamheten. Anders påminde även om utmaningarna i ”EFK 2020”. Biträdande missionsdirektor Kjell Bonerfält gav tillsammans med regionledarna Bernth-Åke Ottosson (Region Afrika), Helen Richard (Region Asien), Eva-Lena och Billy Hellmark (Region Mellanöstern/Europa) information om arbetet i de olika regionerna. Kjell gav även inblickar i arbetet i Region Latinamerika då regionledaren Anna-Maria Jonsson inte hade möjlighet att närvara. Representantskapsmötet beslutade att godkänna årsredovisningen och ta emot Årsboken och lägga den till handlingarna. § 8 EKONOMISK RAPPORT Anna Carlsson redogjorde för den i Årsboken på sidorna 38-44 redovisade ekonomiska rapporten för EFK 2012. Ordet lämnades fritt, dock inga yttranden. Representantskapsmötet beslutade att notera den ekonomiska rapporten till protokollet Mötesdeltagarna samlades till bön och tackade Gud för det gångna året.

Anders Källner läste delar av revisionsberättelsen för Evangeliska Frikyrkan gällande förvaltningsåret 2012, där revisorerna tillstyrker att Representantskapsmötet fastställer resultat- och balansräkningen samt beviljar styrelsens ledamöter och missionsdirektorn ansvarsfrihet för räkenskapsåret. § 9.2 Örebromissionen Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. § 9.3 Helgelseförbundet / Fribaptistsamfundet Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. § 9.4 Stiftelsen Helgelseförbundet Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. § 9.5 Juridiska personen Fribaptistsamfundet Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. Representantskapsmötet beslutade att fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och balansräkningarna, att notera de i § 9.2-9.5 ingående organisationerna där ingen verksamhet bedrivits. § 10 FRÅGA OM ANSVARSFRIHET Henrik Melkstam frågade Representantskapsmötets ledamöter angående ansvarsfrihet för styrelse och missionsdirektor. Representantskapsmötet beslutade att styrelsens ledamöter och missionsdirektorn beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret.

§ 9 FASTSTÄLLANDE AV RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING § 9.1 Evangeliska Frikyrkan ÅRSREDOVISNING

47


Protokoll Representantskapsmöte 2013 § 11 EVANGELISKA FRIKYRKANS PENSIONSSTIFTELSE § 11.1 Ekonomisk rapport Olle Claesson gav en kort rapport om Pensionsstiftelsens verksamhet år 2012 och hänvisade till Årsboken sidorna 56-58. Representantskapsmötet beslutade att notera den ekonomiska rapporten för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse till protokollet. § 11.2 Fastställande av resultat- och balansräkning Anders Källner föredrog revisionsberättelsen för förvaltningsåret 2012 för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. Representantskapsmötet beslutade att fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och balansräkningarna gällande Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. § 11.3 Fråga om ansvarsfrihet Representantskapsmötet beslutade att ledamöterna i Pensionsstiftelsens styrelse beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. § 12 KOLLEKT Insamling gjordes till det församlingsgrundande arbetet inom EFK. § 13 VAL / NOTERING AV STYRELSE FÖR EVANGELISKA FRIKYRKANS PENSIONSSTIFTELSE Valberedningens förslag föredrogs av Erik Bryskhe: Omval av Maths Jerlström, Kumla, med mandatperiod till 2016 Fyllnadsval av Bengt Elmvret, Huskvarna, med mandatperiod till 2015, efter Kurt Pettersson som avlidit. Fyllnadsval av Lars-Erik Stendahl, Borås, som suppleant med mandatperiod till 2015, efter Bengt Elmvret. För notering till protokollet nämndes att på arbetstagarsidan har Medarbetarförbundets styrelse beslutat om omval av Bengt Freed med mandatperiod till 2016. Representantskapsmötet beslutade att följa valberedningens förslag samt att notera det val som gjorts på arbetstagarsidan. 48

ÅRSREDOVISNING

§ 14 VAL AV REVISORER FÖR EVANGELISKA FRIKYRKAN OCH EVANGELISKA FRIKYRKANS PENSIONSSTIFTELSE Valberedningens föreslog följande: Ordinarie revisorer, omval ett år: Irén Frändå (auktoriserad), Örebro, Anders Källner, Jönköping, och Lars-Åke Jakobsson, Örebro. Revisorssuppleanter, omval ett år: Jonas Grahn (auktoriserad), Örebro, och Sven Erik Eriksson, Tärnsjö. nyval 1 år: Louise Wettéus, Örebro Representantskapsmötet beslutade att följa valberedningens förslag § 15 VAL AV LEDAMOT I VALBEREDNINGEN Valberedningen föreslog fyllnadsval av Leif Larsson, Vilhelmina, med mandatperiod till 2014, efter Josefine Arenius. Representantskapsmötet beslutade att följa valberedningens förslag. § 16 TACK TILL MEDARBETARE SOM GÅTT I PENSION Anders Blåberg uttryckte sitt tack för goda arbetsinsatser till följande medarbetare som avgått med pension: Ann-Britt Ottosson, Knut Bertil Nyström, Solevi John och Anita Bäckryd. Representantskapsmötet beslutade att notera avtackningen. Konferensbyrån meddelade att 139 ombud från 76 församlingar nu hade registrerat sig. § 17 EFK UNG OCH RELATIONEN TILL EFK Linalie Karlsson och Øyvind Tholvsen ledde samtal om relationen mellan EFK UNG och EFK och möjligheten till ett samgående av de båda organisationerna. Samtalet utgick från följande frågeställningar: • Hur ska vi låta ung-perspektivet och förnyelse genomsyra vår församlingsrörelse? • EFK UNG som en mer integrerad del av ”modersamfundet” – vilka former och funktioner vill vi se i detta? • Hur kan den nya organisationen relatera till den lokala församlingens liv och behov?

Josefin Lennartsson, ordförande i EFK UNGs styrelse, gav en kort inblick i arbetet i EFK UNG som en inledning till det kommande samtalet. Hon framförde även förslag från EFK UNGs styrelse att EFK UNG vid årsskiftet 2013/2014 blir en del av EFK. Tid gavs för bikupesamtal innan ordet lämnades fritt. Maria Furusand, Elimkyrkan, Stockholm: Bra att inlemma EFK UNG i EFK! Anders Lycketeg, Baptistförsamlingen Saron, Hallsberg: Barn- och ungdomsarbetet hör ihop med samfundet, bra att koppla ihop det igen, t ex i Hallsberg fungerar det redan integrerat. Hur arbetet ska gå till lämnar man till någon visionär. Johan Jordeskog, Salemförsamlingen, Vargön: Bra att EFK UNG och EFK går ihop igen. Vi måste ständigt hålla frågan aktuell hur vi ska hålla arbetet levande så det inte finns risk att tappa detta viktiga arbete bland barn och unga. Viktigt att ge plats för unga människor och att de får ”riktiga” uppgifter. Fredrik Lignell, Ryttargårdskyrkan, Linköping: Jag stöder förslaget att koppla samman. Det får inte bara bli en kosmetisk fråga. Vi behöver ställa oss frågan hur detta kommer att påverka arbetet. Vision och budget måste få kosta. Alexander Ehn, Saronkyrkan, Göteborg (EFK UNGs styrelse): Bidragsspåret kommer inte direkt att påverkas. Det är inte meningen att sudda ut EFK UNG när man går in i EFK utan att det blir en integrerad del i EFK Lars-Göran Sundberg, Elimkyrkan, Stockholm: Detta handlar om lärjungaskap i olika åldrar. Vi behöver fundera på hur vi ska jobba med detta och hur vi behöver organiseras runt dessa frågor. Erik Bryskhe, Götene Baptistförsamling: Var tar Frizon vägen? Hur ser uppdelningen ut? Hanne Carlsson, Korskyrkan, Örebro, (EFKs styrelse): Vi måste komma ihåg att vi inte kan fatta beslut om att EFK UNG ska gå med i EFK utan det gör EFK UNG på sitt årsmöte. Vi måste se att vi är två separata organisationer och vi behöver se att vi behöver varandra.

Det handlar inte om att EFK UNG går in i EFK utan det är två likvärdiga parter. Vi behöver jobba tillsammans för att hitta bästa sättet att samverka. Samordning är viktigt. Lämna gärna förslag hur det skulle kunna se ut. Om beslut fattas av EFK UNGs årsmöte att integreras med EFK så flyttas verksamheten in i samband med årsskiftet men EFK UNG kommer att finnas kvar som egen organisation, juridisk person, fram till 2016. Anders Blåberg, missionsdirektor, Korskyrkan, Örebro: Missionsledningen har stöttat processen i EFK UNG under arbetets gång. Uppbyggnadsskedet är viktigt och kräver kraft om det ska bli bra. Hur ska det finansieras? Vi tillsammans äger den frågan. Vi upplöser inte EFK UNG - viktigt att det finns en plattform. Håkan Arenius, Immanuelskyrkan, Örebro: Både Helgelseförbundet och Örebromissionen hade barnsekreterare. Resurser måste skapas på ett sådant sätt att barn och ungdomar får möjlighet att utvecklas och får ett faktiskt inflytande i rörelsen. Representantskapsmötet beslutade att ta ett inriktningsbeslut om att EFK UNG ska bli en del av EFK vilket förutsätter att EFK UNG fattar ett liknande beslut på sitt årsmöte, att detta ska ske vid årsskiftet 2013/2014 och att EFKs styrelse och EFK UNG får fatta beslut om detaljerna. Josefin Lennartsson välkomnade beslutet och inbjöd mötets deltagare att komma med till EFK UNGs årsmöte den 16 juni på Torp. § 18 EFK MOT 2020 – HUR ARBETAR VI BÄST TILLSAMMANS MOT VÅRA MÅL? Ingemar Forss, Håkan Arenius och Lisa Fredlund inledde samtalet och delade olika tankar kring EFK och framtiden och pekade bland annat på följande områden: Delaktighet in i rörelsen hur får vi den? Vad ser vi för utmaningar för oss som församlingsrörelse? Att tänka Gudsrikesperspektiv inte samfundsperspektiv. Våga ställa allt på sin spets! Årsbok verksamhetsåret 2013


Hur ser framtiden ut? Vad behöver förändras? Behövs fler regionala samlingar? Vad tillhör vi, vad känner vi samhörighet till? Är det Jesusarvet eller kulturarvet som ska leva vidare? Innan ordet lämnades fritt samtalades det i smågrupper kring frågorna: • Hur ser vi på tillhörighet i EFK? • Hur för vi samtal och fattar beslut tillsammans? • Hur ser framtidens nybyggda EFK ut? Rikard Edefors, Korskyrkan, Örebro: Under ÖM-tiden fanns bra mötesplatser varje år. Det behövs en gemensam identitet och självbild för att göra arbetet mycket bättre. Christer Roshamn, Motala baptistförsamling: En realitet är att många församlingar är anslutna till flera samfund. Vi behöver tätare relationer med samfundet, möta ledarskapet för EFK och bygga relationer och ta till vara våra gemensamma resurser. Ledarskapets besök i församlingarna är viktiga. En nyckel i dessa frågor och hur framtiden kommer att se ut är pastorerna inom samfundet. Hur prioriterar vi som pastorer det gemensamma arbetet, vi är förebilder i detta. Tycker vi som pastorer/ anställda att det är viktigt har vi lättare att få med församlingsfolket. Per-Inge Andersson, rektor Hyllie Park Folkhögskola, Malmö: Viktigt med delaktighet av alla åldrar för att få perspektiv på alla områden. Genomlys hela organisationen. Owe Anbäcken, Ryttargårdskyrkan, Linköping, tillf. rektor Örebro Missionsskola: Gudsrikesperspektiv är en bidragande faktor i Sverige. Vi är unika i det internationella arbetet, fortsätt att utveckla detta. Utbildningssektorn är fantastisk och kan bli ännu bättre. Hanne Carlsson: Hur vi ska vara samfund tillsammans och hur vi ska vara organiserade är frågor som bearbetas ständigt. Styrelsen ser det som en del i den process som vi är i nu. Margareta Mörling, Husbykyrkan, Stockholm: Bara 76 församlingar representerade idag. Årsbok verksamhetsåret 2013

Varför inte utnyttja tekniken med storbildskärmar vid Representantskapsmöten. Lennart Thörn, Saronkyrkan, Göteborg: Bör vi öppna för ett personligt medlemskap i EFK? Kaotiskt? Kanske det vi behöver. Något forum för en levande debatt inom EFK behövs – EFK Direkt är idag mer en informationstidning. Anders Blåberg: Nyttigt att lyssna utanför EFK vilka vi är. Den samfundslösa beskrivningen är jag tvehågsen inför? På lokala planet inte så stort intresse, men tydlighet i vår trosuppfattning är viktig. Stefan Swärd, Elimkyrkan, Stockholm: Att vi är en församlingsrörelse är viktigt, ner med samtalet på församlingsnivå. Viktigt med fokus på rörelse på församlingsnivå, ej samfundsnivå! Erik Bryskhe: Jag sitter som regionordförande, hur ser man på regionerna? Hur kan vi göra dem annorlunda och få dem att fungera bättre? Styrelsen bör se över detta med regioner och deras betydelse så det inte bara blir Örebro. Christer Roshamn: Vi behöver tätare relationer med samfundet, möta ledarskapet för EFK och bygga relationer och ta till vara våra gemensamma resurser. Lisa Fredlund: På den regionala nivån kan man uppleva att det är långt till Örebro – det blir mera viktigt att hitta församlingsrelationer även utanför samfundet. I framtiden kommer sannolikt de flesta pastorerna ha gått samma utbildning oavsett samfundstillhörighet – detta kommer att underlätta gemenskapen mellan församlingarna på det lokala/regionala planet. Anders Blåberg: Vi startar ett samtal idag men ska inte fatta beslut om utredning idag utan det kan komma senare. Johan Mörlid, Betelförsamlingen, Klädesholmen: Vi får inte ”frånklippa” oss historien utan ta del av erfarenheten och samtidigt blicka framåt. Maritha Vilhelmsson, Smyrnaförsamlingen, Habo: Vi ska inte fatta beslut idag utan låta det få vara en inledande process i arbetet. Låt processen ha sin gång utifrån de beslut som fattades på förra årets Kongress.

Johan Jordeskog, Salemförsamlingen, Vargön: Gör saker ihop med andra församlingar! Låt det kallas rörelse inte samfund, känns som vi stannar av. Det är i mötet rörelsen uppstår! Håkan Arenius: Attityden bör vara att kunna lämna gamla stelnade former för att gå vidare till det nya. Henrik Melkstam, Saronkyrkan, Göteborg: Vi måste göra en omvärldsanalys och inte bara se internt. Flera församlingar är anslutna till flera sammanhang och det sker mycket runt omkring oss, hur kan EFK stötta det som sker på det lokala planet? David Gelinder, Immanuelskyrkan, Örebro: Föreningslivet i stort har svårt att engagera aktiva medlemmar man vill vara oberoende. Magnus Eriksson, Korskyrkan, Stockholm: Detta är inte en organisationsfråga. Hur kan vi öppna upp för ett nytt andligt liv i vår rörelse? Vi 40-talister får inte bli en propp som får allt att stanna upp. Detta är frågor som ska fortsätta att leva i våra sammanhang. Låt det få vara en del hur livet ska kunna prägla oss. Representantskapsmötet beslutade att notera samtalet till protokollet. § 19 MISSIONSDIREKTORSVAL 2014 Styrelsens ordförande Claes-Göran Åberg gav en inblick i hur styrelsen funderat runt val av ny missionsdirektor vid Kongress 2014 och hur rörelsen kan arbeta med frågan under året som ligger framför utifrån EFK 2020. Vilka egenskaper och vilken kompetens behövs? Ska det vara en eller två missionsdirektorer? Det är frågor som behöver bearbetas, framhöll Claes-Göran, och menade även att det är viktigt med öppenhet. Förslag kommer från styrelsen till Kongress 2014. Även biträdande missionsdirektor ska rekryteras så småningom. Linalie Karlsson inledde samtalet med att peka på olika förväntningar som kan finnas på en missionsdirektor när gäller olika roller och deltagande i olika miljöer. Hon utmanade Representantskapsmötet att samtala om följande frågor: • Vilka miljöer bör prioriteras av

framtida missionsdirektorer? • Vilken profil ser ni framför er, gåvor, förmågor, erfarenheter? Fredrik Lignell: En ledare som är en samlande kraft för hela rörelsen. Istället för uppdelning Sverige/världen dela mellan mission i Sverige och världen/administration och kommunikation. Lars Mörling, Husbykyrkan, Stockholm: EFK 2020 är mycket vägledande för att nå fram dit och komma åt den kompetens som behövs. Vi behöver titta på de församlingar som lever ut visionen idag och försöka komma åt den kompetensen! Andreas Dagernäs, Elimkyrkan Skövde Baptistförsamling: Det finns en styrka i att vara mer än en person i ledningen – vem har CV med den kompetens vi efterfrågar? Ett team skulle kunna klara det bättre. Klas Hammar, Elimkyrkan, Stockholm: Viktigt att ha med församlingsbyggande vision och skapa resurser och inspirera till detta arbete. Erik Bryskhe: Någon som är visionär och får rörelsen att tända åt ett visst håll, vi behöver inte en person som är expert på alla områden. Vi behöver en frontfigur som har en tydlig ledarroll och bygger team runt sig. Jag är tveksam till ett delat ledarskap. Joakim Samuelsson, Mellringekyrkan, Örebro: Vi behöver en ledarbyggande ledare alltså någon som är en ledare som får igång andra ledare. Anders Lycketeg: Jag tror på en frontfigur som ska kunna vad vår rörelse har, som kan vår historia och har en stor social kompetens och som skapar ett team omkring sig med olika expertis. Ingemar Forss, Betelförsamlingen Östersund: En person som lever i det man gör, märkt av Kristus i sin egen vandring. En person med förmåga att leda och som har en formell och social kompetens. Vi följer människor, inte organisationer. Alexander Ehn: För att EFK ska vare en relevant rörelse i framtiden, bör vi ha två jämbördiga missionsdirektorer, en man och en kvinna. Miljöerna begränsande? Tänk bredare. En missionsdirektor som ÅRSREDOVISNING

49


Protokoll Representantskapsmöte 2013 kan jobba med hur församlingar kan vara generationsöverskridande. Det behövs för att församlingen ska vara relevant. Tom Silverklo, Betelförsamlingen, Östersund: Andlig ledare, inte politiker utan en människa, som brinner för Jesus och fokus på människors frälsning. Stefan Swärd: Det är stor skillnad på förvaltare och på visionärer som skapar något nytt. Vi har gått i motsatt riktning när det gäller att bilda/plantera nya församlingar. Egentligen ingen tillväxt sedan vi bildade EFK utan siffrorna visar på sammanslagningarna. Det behövs entreprenörer och visionärer. Maritha Vilhelmsson: Vi gör det lätt till en samfunds-/rörelsefråga. Frågan är mycket större, en Sverigefråga, att vara en röst även i den utomkyrkliga miljön. Kyrkans röst har varit tyst i många lägen vi måste delta i samhällsdebatten mera. Kiell Tofters, Centrumkyrkan i Heby: Gå tillbaka till Bibeln. Hur föddes en ny rörelse? Vi behöver en apostel som har ett team runt omkring sig. Vi behöver ingen förvaltare utan en biblisk apostel. Håkan Arenius: Jag hakar på Maritha, mediefrågorna går inte att delegera. Det är viktigt att vara en representant mot media, kanske behövs det två. Vi finns för världens skull. Förordar två personer, en riktad inåt och en utåt. Hans Jansson, Kungsportskyrkan, Huskvarna: Bredden är viktig, att kunna röra sig i många miljöer. Slaget står i församlingen. Någon som får loss engagemanget hos församlingarna och får i gång en rörelse i församlingarna. Titta och fundera på om inte missionsdirektorn borde ha ett större inflytande på innehållet i medarbetardagarna – där skapas identiteten. David Gelinder: Vi behöver en missionsdirektor som lever i vardagen och doftar Kristus. Kanske behövs två personer en som lever nära församlingsrörelsen och är samlande och relationsbyggande och sedan en för administration och organisation. Andres Lycketeg: Jag instämmer i Hans Janssons ord. Ett streck sattes för inläggen. 50

ÅRSREDOVISNING

Linalie Karlsson uppmanade deltagarna i mötet att gå hem till sina församlingar och nominera personer fram till den 8 september för att processen ska kunna fortsätta. Hon uppmanade även till förbön för dem som kommer att utses. Knut Bertil Nyström bad över frågan. Information gavs om att rekryteringsgruppen består av Hanne Carlsson Claes-Göran Åberg, Linalie Karlsson, Owe Anbäcken och Øyvind Tholvsen. Representantskapsmötet beslutade att notera samtalet till protokollet. § 20 PÅ GÅNG INOM EFK § 20.1 Uppföljning Kongress 2012 – ökad dialog för större bärarlag Maritha Vilhelmsson berättade om den fortsatta processen efter beslutet i Kongress 2012 ”att styrelsen får i uppdrag att utföra en väl utarbetad kommunikationsturné för att presentera vad som görs för att föra ett samtal om det framtida arbetets innehåll och planering” Maritha som idag är anställd på EFK för att arbeta med uppdraget från Kongressen framhöll betydelsen av att vara en samlande rörelse, att göra tillsammans det som vi som enskilda inte kan göra. Hon pekade på det övergripande målet att det blir fler som gemensamt bär arbetet i EFK i bön och givande. Hittills har 78 församlingar besökts inom ramen för satsningen och ett tiotal regionala samlingar planeras för våren 2014. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet. § 20.2 Bön i EFK Maritha Vilhelmsson informerade om bönearbetet inom EFK. EFKs bönekalender som används i många församlingar idag kommer att så småningom fasas ut. Istället hänvisas till EFKs hemsida och EFK-bönebloggen. Hon poängterade betydelsen av att träna människor i bön och förbön och uppmanade tillförbön för Torpkonferensen och för de förebedjare som är engagerade där. En böneflyer delades ut för att

komma ihåg att be för rörelsen och ”EFK 2020”. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet. § 20.3 Förnyat stöd till barnledare Øyvind Tholvsen gav information om Församlingsprogrammets utökade uppdrag och vision för arbetet med inriktning mot barn och familjer, utifrån EFK 2020. Bland annat betonas ”Kyrkan som hem och hemmet som kyrka”. Øyvind pekade på de många utmaningar som finns på de här områdena i samhället idag. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet. § 20.4 Övrig information § 20.4.1 Rekrytering av rektor till Örebro Missionsskola Owe Anbäcken informerade om processen för tillsättandet av ny rektor på Örebro Missionsskola. Tjänsten kommer att annonseras inom kort på EFKs hemsida, Örebro Missionsskolas hemsida och i Dagen med en ansökningstid tom 2013-08-01 och med ett planerat tillsättande sommaren 2014. Owe informerade om att man söker en person med akademisk och teologisk utbildning/kompetens, församlingsförankrad och med Guds Rike och evangelium i fokus och uppmanade till bön för detta viktiga arbete. Beslut om tillsättande av tjänsten kommer att ske i styrelsens novembersammanträde. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet § 20.4.2 Nära grupper En film visades som presenterade vikten av ”Nära smågrupper” och Anders Blåberg informerade om konceptet som ett sätt att vidareutveckla smågrupperna. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet

§ 21 EURO-VISION EFK 2013 Eva-Lena och Billy Hellmark, regionledare för Mellanöstern/ Europa, presenterade tillsammans med Kjell Bonerfält det Europaår inom EFK som drar igång från och med denna dag. Bland annat visades en film om behoven och arbetet i Europa. Europaåret bär visionen: ”Växande församlingar gör Guds rike synligt i ett nytt Europa!” och har målsättningen: Tillsammans med lokala församlingar och partners och i nära samarbete med EFKs församlingar i Sverige vill vi: • Bygga församlingar • Arbeta för rättvisa för utsatta och marginaliserade människor • Bekämpa människohandel Mötesdeltagarna bad för arbetet i Europa. Representantskapsmötet beslutade att notera informationen till protokollet § 22 AVSLUTNING OCH INBJUDAN TILL KONGRESS 2014 Claes-Göran Åberg tackade alla anställda inom EFK och de som arbetat ideellt under året. Han tackade även Saronförsamlingen som stått som värd för mötet samt Linalie Karlsson och Øyvind Tholvsen som lett samtalen under dagen. Representantskapsmötet avslutades sedan med bön och Claes-Göran inbjöd till Kongress 2014, den 1-3 maj i Korskyrkan, Uppsala. Claes-Göran Åberg ordförande Hanne Carlsson vice ordförande Henrik Melkstam vice ordförande Joel Nordholm protokollsekreterare Rose-Marie Claesson protokollsekreterare Ingemar Eriksson protokollsekreterare Claes Sunesson justerare Andreas Dagernäs justerare

Årsbok verksamhetsåret 2013


Foto: David Gelinder

Per-Inge Andersson, rektor Hyllie Park Folkhögskola.

Årsbok verksamhetsåret 2013

ÅRSREDOVISNING

51


Foto: Karin Carlsson

52

Ă…rsbok verksamhetsĂĽret 2013


Årsredovisning Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 875700-8910 EFK UNG 802429-7957 EFK UNGs Bidragsspår 802442-5004

Årsbok verksamhetsåret 2013

53


Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse org.nr 875700-8910

Årsredovisning för år 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse får härmed avge årsredovisning för 2013. Stiftelsen har som uteslutande ändamål att trygga utfästelser om tjänstepension som givits till anställd av samfundet Evangeliska Frikyrkan eller i samfundet samarbetande församlingar och med samfundet samarbetande företag och organisationer. Förmånstagare och pensionsstiftelsens fortsatta uppgift Totalt uppbär 307(299) personer pension från Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. Fribrevsinnehavare var vid årsskiftet 610(625) personer. Aktiva åtaganden vid årsskiftet var 0 (146) personer. Evangeliska Frikyrkans styrelse har beslutat att nya åtaganden och nyintjänade från 2013 ej längre skall tryggas genom pensionsstiftelsen. Därför har samtliga aktiva förmånstagare för vilka pensionen ännu ej är under utbetalning erhållit ett fribrev avseende intjänad förmån och övergått till pensionslösning genom Alecta (ITP-avtalet) eller annan pensionslösning. Eftersom de som är aktiva har en förmån som är beroende av slutlönen innebär det att stiftelsens åtaganden för i stiftelsen intjänad tid i dessa fall förändras i samband med löneförändringar. Fribrevsinnehavare med låga fribrevsvärden har under året erbjudits att erhålla beloppet kontant i förskott. Från 2013 har Evangeliska Frikyrkan övertagit hanteringen av försäkringar för personal anställda inom Evangeliska Frikyrkans församlingar från pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsens fortsatta uppgift är att genom god förvaltning av anförtrodda medel trygga de intjänade åtagandenas fullgörande samt vid behov föreslå debitering till täckande av dessa. Gällande regelverk begränsar stiftelsens möjligheter att överföra medel till täckande av Evangeliska Frikyrkans pensionsutbetalningar till årets överskott. Denna begränsning gäller när stiftelsens tillgångar understiger värdet av pensionsåtagandena. Som framgår är detta fallet vid utgången av år 2013. Dock täcks bristen av orealiserade vinster som ej ingår i tillgångarna. Det i ansvarsförbindelserna angivna värdet av de framtida pensionsutbetalningarna är osäker (se not under ansvarsförbindelser). Värdet påverkas också av lågt ränteläge och ökande livslängder. Detta är bakgrunden till att en extra debitering beslutats från 2014 av styrelsen för Evangeliska Frikyrkan. Kapitalavkastning Under året har det egna kapitalet för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse gett en avkastning på 8,8 % (7,4 %). Tas hänsyn även till förändringen i orealiserade vinster blir avkastningen 16,3 % (10,68 %). Orealiserade vinster var vid årsskiftet 15 048 tkr (7 376 tkr), se not 2.

RESULTATRÄKNING Stiftelsens intäkter Not 2013 2012 Aktieutdelningar svenska aktier 1 711 1 827 Räntor obligationer och konverteringslån 3 824 4 257 Premier 1 1 426 1 860 Summa stiftelsens intäkter 6 961 7 944 Stiftelsens kostnader Avkastningsskatt -494 -236 Administrationskostnader -470 -644 Resultat före realisationsresultat 5 997 7 064 Resultat från långfristiga värdepappersinnehav 3 424 438 Årets resultat

9 421

7 502

BALANSRÄKNING 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 2 97 033 93 433 Summa anläggningstillgångar 97 033 93 433 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 297 1 000 Skattefordran 124 0 Övriga fordringar 59 910 480 1 910 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

9 072 9 552 106 585

6 717 8 627 102 060

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 4 Årets resultat Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren Summa eget kapital

99 716 9 421 -4 320 104 817

99 101 7 502 -6 887 99 716

5

970

1 069

Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

650 148 798 106 585

1 019 256 1 275 102 060

Avsättningar Övriga avsättningar

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser 7 114 611 96 566

Resultat och ställning Resultatet av stiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt noter.

54

ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE

Årsbok verksamhetsåret 2013


NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGARNA Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värdering av värdepapper såsom aktier och obligationer värderas till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Dessa redovisas som anläggningstillgångar. Upplupen ränta på placeringar redovisas som upplupen intäkt. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

Not 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Not 4 Eget kapital Ingående kapital Årets resultat Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren Summa eget kapital

Not 1 Premieintäkter 2013 2012 Premie pension 838 1 210 Administrationsavgift 588 591 Överskott från Skandia 0 59 Summa premier 1 426 1 860

Not 5 Avsättningar Skuld för ATP kompensation 492 576 Omsorgsstiftelsen 478 493 970 1 069

Not 2 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Ingående bokfört värde Investeringar Avyttring Återföring/Nedskrivning Utgående bokfört värde Räntebärande papper Ingående anskaffningsvärde Investeringar Avyttring Utgående bokfört värde

48 306 30 181 -30 257 - 48 230

30 784 13 102 -9 036 34 850

52 517 13 643 -19 348 1 494 48 306

33 415 4 634 -7 265 30 784

Blandade värdepapper Ingående bokfört värde 3 271 3 127 Investeringar 800 1 000 Avyttring -1 000 Nedskrivning 0 -856 Utgående bokfört värde 3 071 3 271 Fastighetsportfölj Ingående anskaffningsvärde 11 072 10 850 Avyttring -199 -199 Återföring nedskrivning 9 421 Utgående bokfört värde 10 882 11 072 Summa bokfört värde 97 033 93 433

2013

2012

297 297

1 000 1 000

99 716 9 421 -4 320 104 817

99 101 7 502 -6 887 99 716

Not 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader 54 168 Upplupna semesterlöner 84 77 Upplupna sociala avgifter 10 11 148 256 Not 7 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser*

114 611

96 566

*Pensionsförpliktelserna har beräknats enligt finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:24). Tillämpad diskonteringsränta i 2013 års bokslut är 2,2 %. Åtagandenas begränsade antal och sammansättning är inte tillräckligt representativt för att med tillräcklig säkerhet beräkna åtagandet, varför den verkliga förpliktelsen kan komma att överstiga upptaget belopp med bedömningsvis 10%. Örebro 2014-03-20 Ingemar Hansson, ordförande, Maths Jerlström, Anders Holmefur, Bengt Elmvret, Anders Kammensjö, Bengt Freed. Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 mars 2014. Irén Frändå,auktoriserad revisor, Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson.

Revisionsberättelse

Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse

Jämförelse mellan bokfört värde och verkligt värde på noterade aktier och räntebärande papper.

org.nr 875700-8910

Aktier Bokfört värde Börsvärde

48 231 61 993

48 306 54 580

Räntebärande papper Bokfört värde Börsvärde

34 850 35 470

30 784 31 774

Övriga värdepapper Bokfört värde Börsvärde

3 071 3 167

3 271 3 383

Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

11 072 11 072 93 433 100 809 7 376

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska

Fastighetsportfölj Bokfört värde Börsvärde Summa bokfört värde Summa börsvärde Orealiserade vinster

Årsbok verksamhetsåret 2013

10 881 11 451 97 033 112 081 15 048

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse för år 2013.

ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE

55


Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse och EFK UNG krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse för år 2013. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt tryggandelagen, årsredovisningslagen och stadgarna. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med tryggandelagen, årsredovisningslagen eller stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med tryggandelagen, årsredovisningslagen eller stadgarna. Örebro den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Irén Frändå, Auktoriserad revisor

56

ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE

Förvaltningsberättelse Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Org nr 802429-7957

Ändamål med verksamheten ”Växande församlingar som förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen.” Det är den gemensamma visionen för hela EFK. EFK UNG bidrar med att försöka genomföra denna vision i barn- och ungdomsvärlden. Detta gör vi genom att träna ledare och skapa mötesplatser för unga inom EFK. Främjandet av ändamålen EFK UNG stöttade Barn- och Ungdomskonferensen under Torpkonferensen ekonomiskt. Cirka 1 500 barn och ungdomar var med under veckan på de olika aktiviteterna: babysång 0-3 år, levande berättelser 3-5 år, barnmöten 4-8 år, Schysst Häng 9-12 år, ungdomskonferens med gudstjänster, nattmöten, sportaktiviteter och nattcafé. En ledningsgrupp tillsattes under våren för att arbeta med såväl program som frivilliginsatser. UNG Ledare har blivit namnet på arbetet som EFK UNG gör för unga ledare och ledare för unga. Under 2013 har EFK UNG tillsammans med bibelskolorna på Götabro arrangerat en ledarvecka i mars. Under Frizon i augusti anordnades särskilda seminarier och nätverksträffar för ungdomsledare i samarbete med Götabro. En mentorsgrupp har utgått från Hjälmargården och en från Liljeholmens folkhögskola. EFK UNG har under 2013 stöttat StepOut-programmet framför allt genom olika former av marknadsföring. Under året har StepOut skickat ut sju unga praktikanter för att få erfarenheter av internationellt arbete och upptäcka vad mission kan handla om. De har under perioder av sex till åtta månader varit verksamma hos EFKs partnerorganisationer i Centralafrikanska republiken, Brasilien/Paraguay och Kambodja. Erfarenheterna visar att praktikanterna formas mycket inte minst genom mötet med människor från andra kulturer, vilket skapar värdefulla insikter för fortsatt engagemang, vare sig det är inom internationell mission eller hemma i Sverige. EFK UNG arrangerade festivalen Frizon den andra helgen i augusti och festivalen gjorde sitt femtonde år. Deltog gjorde nästan 3 000 personer som medverkande, funktionärer och festivaldeltagare. 2013 års tema var ”Tillbaka till framtiden” och var grund för de gudstjänster, seminarier och panelsamtal som festivalen höll. Detta och drygt 200 andra programpunkter i form av poesi, dans, volleyboll, musik, teater, fotboll fyllde de fem festivaldagarna på Torpområdet utanför Kumla. Väsentliga händelser under räkenskapsåret EFK UNG valde att arrangera årsmötet i samband med Torpkonferensen, 2013-06-16, på konferensplats Torp. Beslut togs i samband med årsmötet om att flytta tillbaka EFK UNGs verksamhet till EFK för att bättre kunna arbeta som en enad församlingsrörelse. Beslutsprocess om att lägga ned EFK UNG som organisation påbörjas i och med årsmötet 2014 den 3 maj i samband med EFKs kongress i Falun.

Årsbok verksamhetsåret 2013


Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Efter årsskiftet flyttades EFK UNGs verksamhet över till EFK, i enlighet med beslut på båda organisationernas årsmöten. Ytterligare beslut fattas under 2014 då det krävs flera årsmötesbeslut för att slutföra förändringen. Resultat och ställning Gåvor som kommit in till EFK UNG var något lägre än föregående år. Eftersom vissa verksamhetskostnader kunnat hållas nere är resultatet inte nämnvärt påverkat av detta. Festivalen Frizon visade ett minusresultat, detta på grund av att färre biljetter såldes än budgeterat. Tack vare att kostnaderna (mindre inköp av mat) hölls nere, kunde även minusresultatet hållas på en rimlig nivå. EFK UNGs redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter. Resultaträkning Not 2013 2012 Verksamhetens intäkter Gåvor 413 449 Verksamhetsbidrag 1 165 100 Nettoomsättning 2 370 2 880 Summa verksamhetens intäkter 2 948 3 429 Verksamhetens kostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 2, 3 Av- och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader

-969 -1 136 -951 -3 -3 059

-1 451 -1 561 -1 000 -5 -4 017

Verksamhetsresultat -111 -588 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - 8 Summa resultat från finansiella investeringar 0 8 Årets resultat -111 -580 Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -111 -580 Utnyttjade ändamålsbestämda medel/fonderingar från tidigare år 50 100 ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING

-61

-480

Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 4 - 3 Summa anläggningstillgångar 0 3 Omsättningstillgångar Varulager - 2

Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 15 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 52 68 69 Kassa och bank 602 718 Summa omsättningstillgångar 670 789 Summa tillgångar 670 792

Årsbok verksamhetsåret 2013

Not 2013-12-31 2012-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 5 Eget kapital för särskilda ändamål 340 390 Balanserat kapital 261 741 Använda ändamålsbestämda medel 50 100 Summa eget kapital -111 -580 540 651 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder - 10 Övriga kortfristiga skulder 13 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 117 108 Summa kortfristiga skulder 130 141 Summa eget kapital och skulder 670 792 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell prövning. Intäkter i form av kurs och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering. Värdering av insamlade medel Som insamlade medel avses mottagna gåvor från allmänheten. En gåva är en tillgång som lämnas utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Bidrag från statliga myndigheter (BFNAR 2002:11) Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidraget är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisningen sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den beräknade nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datautrustning 3 år Övriga inventarier 5 år Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNG

57


EFK UNG och EFK UNGs Bidragsspår Revisionsberättelse

Noter Not 1 Verksamhetsbidrag Övriga anslag Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar: Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader

2013 165 165

2012 100 100

563 563 153 19

487 487 117 22

I uppgifter om löner och ersättningar ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp. Sådan ersättning uppgår till 112 tkr (210 tkr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Inget arvode har utgått till styrelsen. Not 3 Medelantal anställda etc. 2013 2012 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Sverige 2 1 2 2

De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön räknas inte med i antalet anställda. Detta har gjorts med stöd från BFNAR 2002:9. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter Ungdomsdirektor

2013 2012 Antal på Varav män Antal på Varav män balansdagen balansdagen 9 55% 9 55% 0 0% 0 0%

Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde inventarier

2013-12-31 2012-12-31 157 157 157 157 -154 -149 -3 -5 -157 -154 0 3

Not 5 Eget kapital Eget kapital för Fria reserv./ Årets Totalt eget särskilda ändamål Balanserat res. resultat kapital Ingående kapital 390 741 -480 651 Omföringar av föregående års resultat - -480 480 Årets resultat - - -111 -111 Årets förändring av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningnen -50 - 50 Belopp vid årets utgång 340 261 -61 540

Örebro den 13 mars 2014 Samuel Simonsson, ordförande, Alexander Ehn, vice ordförande, Camilla Gränsmark, Björn Hummerdal, Josefin Lennartsson, Helena Magnusson, Philip Nykvist, Karl Qvist, Kristin Zetterlund. Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner, Irén Frändå, Auktoriserad Revisor

58

ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNG

Till årsmötet i EFK UNG org.nr 802429-7957

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för EFK UNG för år 2013. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för EFK UNG för år 2013. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot

Årsbok verksamhetsåret 2013


har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Örebro den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Irén Frändå, Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Org nr 802442-5004

Ändamål med verksamheten EFK UNGs Bidragsspår är en självständig och demokratisk rörelse av och för barn och ungdomar i Evangeliska Frikyrkan. Organisationen har funnits sedan 2007 och står på kristen grund. EFK UNGs Bidragsspår består av lokalföreningar som har viljan att, kapaciteten till och upplever sig betjänta av att organisera sin barn- och ungdomsverksamhet i former som ger rätt till statsbidrag. Detta ger resurser och möjligheter att utveckla och förbättra det lokala arbetet med och för barn och unga. EFK UNGs Bidragsspår samarbetar med EFK UNG och Evangeliska Frikyrkan (EFK). Den 31 december 2013 hade organisationen 38 medlemsföreningar, från Rosvik i norr till Malmö i söder. Föreningarna hade tillsammans ca 4 400 medlemmar i olika åldrar. Främjandet av ändamålen Aktiviteter i de lokala föreningarna. I våra lokala föreningar bedrevs en mängd olika aktiviteter under året. Bland aktiviteterna fanns tonårskvällar, körsång, scoutverksamhet, söndagsskola, sportaktiviteter, skidläger och hajker. Genom direkta medel har lokalföreningarna själva kunnat välja hur de på bästa sätt ska förvalta sin del av statsbidraget. Alla lokala föreningar har också egna stadgar som gör det möjligt för alla barn och ungdomar att bli medlemmar i en förening och därmed vara med och påverka verksamhetens innehåll. Delaktighet på barn- och tonårskonferensen på Torp. Under midsommarveckan i juni samlades tusentals barn och tonåringar från olika lokalföreningarna runt om i Sverige till konferens på Torp utanför Kumla. Många deltog också som ledare för de olika grupperna. Under veckan gavs man möjlighet att delta i aktiviteter som ungdomssamlingar, småbarnssång, fritidsaktiviteter, caféhäng och fortbildning bland mycket annat.

Årsbok verksamhetsåret 2013

Delaktighet på festivalen Frizon. Tonåringar från de olika lokalföreningarna runt om i Sverige och deras ungdomsledare deltog under festivalen Frizon som pågick under fem dagar i augusti. Festivalen erbjöd en mängd olika aktiviteter som konserter, gudstjänster, ledarutveckling, seminarier, paneldebatter och fotbolls- och volleybollturnering. Nyinrättat stipendium. Efter förfrågningar från lokala föreningar beslutade styrelsen att under 2013 inrätta ett stipendium som är möjligt för både föreningar och deras enskilda medlemmar att söka. Genom stipendiet ges möjlighet att söka ett extra ekonomiskt stöd för arrangemang som görs utöver den vanliga verksamheten. Stipendiet har mottagits väl och bland annat delats ut för olika typer av resor utomlands, för att kunna få besök av utomstående talare i en mindre förening och för en internationell ungdomskonferens. Stöd och service genom central anställd personal. Under året har vi haft två handläggare anställda på deltid som bland annat jobbat med ansökan om statsbidrag, stöd till lokalavdelningarna och till våra arrangemang och förberedelser inför styrelsemöten och årsmöte. Stödet till lokalavdelningarna har bland annat bestått av besök i några av de lokala föreningarna och kontakt via telefon och mail. Handläggarna har även varit på Ungdomsstyrelsens informationsträffar kring statsbidraget och haft kontakt med andra ungdomsorganisationer för att utbyta erfarenheter. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Den 16 juni hölls vårt årsmöte på Götabro Kursgård utanför Kumla. Årsmötet föregicks av ett seminarium och en diskussion om EFK UNGs framtid, och därefter följde de formella årsmötena för EFK UNG respektive EFK UNGs Bidragsspår. Vårt årsmöte hade annonserats i god tid men var något mindre välbesökt än tidigare år. En utmaning framöver är att försöka få fler ombud att komma vid dessa tillfällen. I samband med årsmötet avgick även tidigare styrelseordförande och en ny ordförande valdes. Väsentliga händelser efter räkenskapsåret utgång I januari 2014 gav Ungdomsstyrelsen besked om att de bifallit vår ansökan om organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer. Beslutet avsåg verksamhetsår 2014. Vi beviljades sammanlagt 1 503 252 kr i bidrag, vilket är en summa liknande den för föregående år. Efter beslut på EFK UNGs årsmöte och EFKs representantskapsmöte, att EFK UNGs verksamhet ska bedrivas inom EFK, kommer EFK UNGs Bidragsspår att samarbeta med EFK fr o m 2014. Resultat och ställning EFK UNGs Bidragsspårs redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter.

ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs bidragsspår

59


EFK UNGs Bidragsspår Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetsbidrag 1 Nettoomsättning Summa verksamhetens intäkter

2013

2012

1 539 3 1 542

1 226 1 226

Verksamhetens kostnader Förmedlade bidrag -1 043 -733 Övriga externa kostnader -193 -198 Personalkostnader 2, 3 -293 -274 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -2 -2 Summa verksamhetens kostnader -1 531 -1 207 Verksamhetsresultat

11

19

Årets resultat

11

19

Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 4 1 3 Summa anläggningstillgångar 1 3 Omsättningstillgångar Varulager 5 Övriga kortfristiga fordringar - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 6 Kassa och bank 321 Summa omsättningstillgångar 327 Summa tillgångar 328

11 11 303 314 317

Eget kapital och skulder Eget kapital 5 Balanserad vinst 267 Årets resultat 11 Summa eget kapital 278

248 19 267

Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

5 45 50 328

5 45 50 317

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

Inga Inga

Inga Inga

Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell

60

ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs Bidragsspår

prövning. Intäkter i form av kurs och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering. Bidrag från statliga myndigheter (BFNAR 2002:11) Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidraget är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisningen sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den beräknade nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datautrustning 3 år Övriga inventarier 5 år Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Noter Not 1 Verksamhetsbidrag Statsbidrag

2013 1 539 1 539

2012 1 226 1 226

Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar: Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader

209 209 79 9

189 189 73 9

Inget arvode har utgått till styrelsen. Not 3 Medelantal anställda etc. 2013 2012 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Sverige 1 0 1 1

De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön räknas inte med i antalet anställda. Detta har gjorts med stöd från BFNAR 2002:9. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter

2013 2012 Antal på Varav män Antal på Varav män balansdagen balansdagen 6 67% 6 67%

Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde inventarier

2013-12-31 2012-12-31 7 7 7 7 -4 -1 -2 -3 -6 -4 1 3

Årsbok verksamhetsåret 2013


Not 5 Eget kapital Eget kapital för Fria reserv./ Årets Totalt eget särskilda ändamål Balanserat res. resultat kapital Ingående kapital - 248 19 267 Omföringar av föregående års resultat - 19 -19 Årets resultat - - -11 -11 Årets förändring av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningnen - - - Belopp vid årets utgång 0 267 11 278

Örebro den 15 mars 2014 Philip Blåberg, ordförande, Sarah Lowry, vice ordförande, Miriam Säll, handläggare, Samuel Bergquist, Noomie Hallberg, Maria Jakobsson, Elin Westöö. Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner, Irén Frändå, Auktoriserad Revisor

Revisionsberättelse

Till årsmötet i EFK UNGS BIDRAGSSPÅR org.nr 802442-5004

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för EFK UNGS BIDRAGGSSPÅR för år 2013. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för EFK UNGS BIDRAGGSSPÅR för år 2013. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Örebro den 28 mars 2014 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Irén Frändå, Auktoriserad revisor

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Årsbok verksamhetsåret 2013

ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs bidragsspår

61


EFKs styrelse

Foto: Mattias Bergman

Övre raden från vänster: Magnus Eriksson, Kjell Tofters, Håkan Arenius, Hanne Carlsson och Johan Knabäck. Mellanraden från vänster: Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Eva Domeij, Gunlög Eidebrant-Nilsson, Linalie Karlsson, Göran Janzon och Anders Nordström. Nedre raden från vänster: Anders Blåberg, Ingemar Forss, Charlotte Arenander, Per Ewert och Mats Berggren. Frånvarande: Claes-Göran Åberg.

Claes-Göran Åberg, Gnosjö Ordförande Ledamot sedan maj 2008, styrelsens ordförande sedan maj 2010. Rektor vid Hillerstorpsskolan och Kulltorpsskolan år F-6 i Gnosjö kommun Särskilda intresseområden: Utbildningsfrågor, församlingsutveckling och mission. Medlem i Saronförsamlingen Marås, Gnosjö. (100 % närvaro) 62

Hanne Carlsson, Örebro Vice ordförande Ledamot sedan maj 2006, vice ordförande sedan mars 2007. Läkare på Skebäcks vårdcentral i Örebro Särskilda intresseområden: Sociala och diakonala frågor samt hur församlingen blir relevant för dagens moderna människa. Medlem i Adolfsbergs Baptistförsamling, Örebro (100 % närvaro)

Johan Knabäck, Västerås Vice ordförande Ledamot sedan maj 2008, vice ordförande sedan maj 2010. Arbetar som avtalsansvarig, logistik, ICA Sverige AB. Särskilda intresseområden: Organisations och ledarfrågor, hur vi kan stötta våra samarbetande församlingar. Medlem i Baptistförsamlingen Filadelfia, Västerås (83 % närvaro)

Charlotte Arenander, Umeå Ledamot sedan maj 2012. Studerar ledarskap och organisation vid Umeå Universitet. Särskilda intresseområden: Organisationsfrågor, den unga generationen och församling. Medlem i Elimförsamlingen, Umeå. (100 % närvaro) Håkan Arenius, Örebro Ledamot sedan maj 2012. Årsbok verksamhetsåret 2013


Frilansjournalist med inriktning på tro, samhälle och kultur. Särskilda intresseområden: Hur ett trossamfund kan gestaltas med gudsrikesperspektiv och relevans för samtiden, eller: vad betyder inkarnationen för Evangeliska Frikyrkan? Medlem i Baptistförsamlingen Immanuel, Örebro. (100 % närvaro) Gunlög Eiderbrant-Nilsson, Örebro Ledamot sedan maj 2012. Pensionerad statistiker, som bl.a. varit biståndsarbetare och församlingsordförande. Särskilda intresseområden: Missons- och organisationsfrågor. Medlem i Baptistförsamlingen Filadelfia, Örebro. (100 % närvaro) Magnus Eriksson, Segeltorp Ledamot sedan maj 2012. Styrelseuppdrag i församling, Föreningen Furuboda och i näringslivet. Pensionär. Särskilda intresseområden: Församlingsutveckling och ekonomi. Medlem i Baptistförsamlingen Korskyrkan, Stockholm (100 % närvaro) Per Ewert, Forserum Ledamot sedan maj 2012. Författare, lärare samt informationssekreterare vid Claphaminstitutet. Särskilda intresseområden: Utbildningsfrågor, den kristna trons roll i samhället. Medlem i Kungsportskyrkan, Huskvarna (83 % närvaro) Mats Berggren, Jävrebyn Ledamot sedan maj 2008. Arbetar som fritidspedagog. Särskilda intresseområden: Mission i Sverige och internationellt, utbildningsfrågor. Medlem i Kustkyrkan, Jävrebyn (100 % närvaro)

Eva Domeij, Hässelby Ledamot sedan maj 2010.

För att kunna lyfta blicken och orientera sig framåt är det nyttigt med en tillbakablick för att lära av det som har varit. Under året som gått har EFK genomfört en bönesatsning som vi behöver fortsätta och som kan ge oss riktning framåt. Inför det nya verksamhetsåret bär jag med mig ett citat från Jes. 31:9 ”… jag ska leda dem där de går bedjande fram”.

Ingemar Forss, Östersund Ledamot sedan maj 2010. Rektor/förskolechef och pastor i Betelförsamlingen Östersund. Särskilda intresseområden: Församlingsliv och pionjära initiativ i och utanför Sverige. Medlem i Betelförsamlingen, Östersund (100 % närvaro)

Styrelsens arbete har under det gångna året i hög grad präglats av rekryteringsprocessen av en ny Missionsdirektor. Det har varit många samtal och möten utifrån församlingarnas nomineringar, som till slut lett fram till ett förslag till Kongressen. Det har varit glädjande att möta så många personer, både kvinnor och män, med visioner och tankar om hur EFK kan utvecklas för att tjäna Guds rike i Sverige och över hela världen. Vi har goda resurser inom vår rörelse, resurser som är viktigt att ta till vara på i uppdraget att plantera fler församlingar och vinna fler för Jesus. Vår framtidstro har också tagit sig uttryck i att vi satsar på att förstärka barn- och ungdomsarbetet inom Församlingsprogrammet samt i beslutet att renovera både Torpladan och elevbostäderna på Götabro.

Göran Janzon, Stora Mellösa Personalrepresentant Ledamot sedan maj 2010. Lärare i kyrko- och missionsstudier vid Örebro Missionskola, teologie doktor i missionsvetenskap. Särskilda intresseområden: Teologisk utbildning, internationell mission och frikyrkohistoria. Medlem i Stora Mellösa Baptistförsamling. (83 % närvaro)

Det ekonomiska resultatet för 2013 slutade på – 1 195 093 kronor, detta trots att testamenterade medel översteg budgeten med ca 3,8 milj. kr. Vi har blivit fler medlemmar i EFK, de flesta av oss har fått mer pengar i plånboken och ändå minskar offrandet i reella tal. Detta borde vara ett observandum för oss som rörelse och ge anledning till mig och dig att ställa oss frågan om vad vi prioriterar. Håller materialism och konsumism på att få grepp även om oss? Vi känner stor tacksamhet till alla som testamenterat till oss, men uppdraget brådskar och vi behöver vända trenden och öka offrandet. Detta kräver ett ökat engagemang och ökad delaktighet och är en utmaning inte minst till oss som styrelse.

Linalie Karlsson, Linköping Ledamot sedan maj 2010. Pastor i Johanneskyrkan, Linköping (100 % närvaro) Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Malmö Ledamot sedan maj 2010. Pastor i Hyllie Park Kyrkan, Malmö och inom kriminalvården. Särskilda intresseområden: Frågor som rör kyrkans möte med islam och kyrkans utveckling som mångkulturell gemenskap. (83 % närvaro)

Jag vill tacka för förtroendet som vi som styrelse fått. Jag vill också tacka alla er andra för goda insatser under 2013. Låt oss på nytt spänna bågen för att möta de behov som finns för att fullfölja vårt uppdrag. Claes-Göran Åberg Ordförande i EFKs styrelse

Anders Nordström, Karlstad Ledamot sedan maj 2006. Pastor i Korskyrkan, Karlstad. Särskilda intresseområden: Församlingen och församlingens arbete för att föra människor till tro, Alpha-arbete. (83 % närvaro) Kiell Tofters, Östervåla Ledamot sedan maj 2010. Pensionär med bakgrund som pastor, egenföretagare och kommunpolitiker. Särskilda intresseområden: Missions- och utvecklingsarbete i Afrika. Pastor i Centrumkyrkan i Heby. (50 % närvaro)

Foto: David Gelinder

Anders Blåberg, Örebro Ledamot sedan oktober 1995. Missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan sedan 2006, dessförinnan pastor Särskilda intresseområden: Församlingsutveckling, ledarskap och utbildning. Medlem i Adolfsbergs Baptistförsamling, Örebro (100 % närvaro)

Ordföranden om året som gått

Arbetar som kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Särskilt intresseområde: Mission Medlem i Husby Frikyrkoförsamling, Kista (83 % närvaro)

Årsbok verksamhetsåret 2013

63


In English

Interact – a movement and an organisation According to the collective vision “Growing congregations communicate the whole gospel, to the whole individual, across the whole world.” Interact represents a congregational and mission oriented movement. Here are some of 2013’s important events. Congregation statistics 602 people were baptized within Interact. At the turn of the year there were 33 091 members and 299 congregations. This is four more congregations than in 2012. 75,8% of the members were a part of congregations of more than 100 members. Decisions In January the Board of Directors made the decision to recruit a new missions director (MD). This decision means that the executive leadership will look different in 2014. The election of the MD will take place at the 2014 Interact congress. During 2013 Interact started comprehensive re-development of Torp and Götabro Course and Conference Center. Both centers are important meeting places for the growth of a collective interact identity and their re-development is done in faith that their function will continue to bear significance. The re-development at Götabro is primarily focused on housing units for bible school students, and not far away the Torp barn will receive necessary renovation. The total cost for the project is estimated to be around 13 million Swedish kronor. At the representative meeting in May it was decided that Interact Youth would cease to be an independent organization and become an integrated part of Interact. This decision still requires a decision from the congress to be complete but at the turn of the year all operations were moved to Interact. Congregational visits and increased child/youth leader support In accordance with the decision made by the 2012 congress, special initiatives have been launched to strengthen the relationships to local congregations. During 2013, 170 congregations received visits from Interact representatives. Special resources have been applied to coordinate this initiative. During the year the Department of Church Planting and Development (FP) strengthened its work with member congregations and focused on children and youth leaders. As a result of this work, new positions have been created which has contributed to (FP) being better equipped to take on the challenges that lay ahead regarding child and family ministry. Glimpses of Interact’s international work The book I ord och handling - EFKs mission i Afrika under 120 år was released at the Torp conference. A seminar about the history of missions and its future was held during the conference as well. A reunion for current and past missionaries to Africa was organized and

64

held at Götabro Course and Conference Center. Later in the year the English version of the book (Walk the Talk -The Mission of Interact in Africa During 120 Years) was released and it has been distributed to all of Interact’s partner churches in Africa. Latin America as a region and its regional leadership is undergoing change. The regional leadership has been given a stronger roll as bridge builders and communicators between the different parties involved in missions. A Brazilian family came to Sweden in the month of September and has received their placement in Lugnetkyrkan, Falun. The purpose of their work in Sweden is to contribute to change in the secular Swedish society. The venture “Europe Year,” with the purpose of acknowledging the opportunities and needs that exist within the new Europe, has continued during the later part of 2013. Several congregational representatives and youth groups visited different parts of Europe and in October a “France weekend” was organized to recognize Interact’s 60 years of missions work in France. The “Europe year” continues until the Torp conference 2014. Political turmoil in several regions At the end of March a coup took place in the Central African Republic that affected the situation in the country for the rest of 2013. Interact’s partner churches have been able to continue their work despite occasional chaotic situations, but both child health and education have been affected. The hospital in Gamboula reported double the amount of children admitted to the nutrition ward. Many schools have not been able to continue their instruction. In Egypt, demonstrations and protests continued throughout 2013. Naturally, the turmoil has affected the working opportunities for both our workers and our partners. One family did move to Egypt in September to support our partners Think & Do. Bangladesh has experienced political unrest during the year that has affected our possibilities to work. Planned courses about children’s rights have been cancelled. Economy Interact received 50.2 million kronor for its collective work from congregations, private persons and organizations. 5.8 million kronor was bequeathed to the collective mission of Interact and 4.7 million kronor came in from profits from the five second-hand stores owned by Interact. Besides giving, Interact receives government financial support for Örebro School of Theology, Örebro Folkhögskola, and international projects. Despite this, the 2013 financial result was negative with -1.1 million kronor after distribution.

Årsbok verksamhetsåret 2013


En Français

Interact – un mouvement et une organisation Sous la vision commune « Des églises en croissance qui transmettent tout l’évangile à l’être humain dans son entier, dans le monde entier » Interact constitue un mouvement d’églises locales ainsi qu’un mouvement missionnaire. Ci-dessous sont présentés quelques événements importants de l’année 2013. Statistiques des églises locales 602 baptêmes ont été célébrés dans le cadre d’Interact. En fin d’année, il y avait 33 091 membres dans 299 églises locales, c’est à dire quatre églises locales de plus que l’année dernière. De ces membres, 75,8% se trouvent dans des églises locales ayant plus de 100 membres. Décisions prises En janvier, le Conseil d’Administration d’Interact a décidé de recruter un Directeur de Mission (DM). Cette décision signifie que la direction exécutive d’Interact, sous forme d’un DM et d’un DM adjoint, se présentera d’une nouvelle manière en 2014, où entre autres, l’élection du DM se fera lors du Congrès d’Interact. Au cours de l’année, d’importants travaux de rénovation ont été commencés au centre de conférences de Torp, et au centre de cours et de conférences de Götabro. Ces deux endroits sont des lieux de rencontre importants pour l’identité d’Interact, et les investissements sont réalisés dans la conviction que cette fonction gardera son importance. A Götabro, les travaux de rénovation se font à l’internat des élèves de l’école biblique, et, tout près, la ”Grange de Torp” fera l’objet d’une rénovation nécessaire. Le coût total du projet est estimé à environ 13 millions. Lors de l’Assemblée annuelle au mois de mai, il a été décidé qu’Interact Jeune cesse d’être une organisation autonome pour devenir une partie intégrante d’Interact. Cette décision nécessite encore une décision du Congrès pour être pleinement mise en œuvre, mais au début de l’année, les activités ont été transférées à Interact. Visites dans les églises locales et renforcement du support donné aux animateurs des enfants et des jeunes Conformément à la décision prise par le Congrès de 2012, des efforts particuliers ont été faits pour renforcer les relations avec les églises locales. Au cours de l’année, 170 églises locales ont reçu la visite de représentants de l’organisation Interact. Des moyens spécifiques ont été mis en place pour coordonner ce travail. Au cours de l’année, le Programme des églises locales (PEL) a renforcé son travail concernant les animateurs d’enfants et de jeunes. Ainsi, on a pu embaucher de nouveaux animateurs, ce qui fait que le PEL est maintenant mieux équipé pour affronter les grands défis à venir dans le cadre du travail autour de l’enfance et de la famille. Bref aperçu du travail international d’Interact Lors de la Conférence de Torp, on a lancé le livre I ord och handling - EFKs mission i Afrika under 120 år (En paroles et en actes – l’œuvre missionnaire d’Interact en Afrique pendant 120 ans). Un séminaire sur l’histoire de la mission et de son avenir a été organisé pendant la Conférence de Torp. Au Centre de cours et de conférences

de Götabro, on a aussi organisé une réunion de retrouvailles pour les missionnaires d’hier et d’aujourd’hui en Afrique. Plus tard dans l’année, I ord och handling a été aussi publié en anglais (Walk the Talk) et on l’a distribué à toutes les églises partenaires d’Afrique. L’Amérique Latine en tant que région et sa direction régionale sont en train de changer. Le chef de région a maintenant un plus grand rôle en tant que bâtisseur de ponts et communicateur entre les différentes parties de la mission. Une famille brésilienne a été envoyée en Suède au mois de septembre et a été affectée dans l’église locale de Lugnet à Falun. L’objectif de leur travail en Suède est de contribuer au changement de la société suédoise qui est en train de se séculariser. L’accent mis sur ”L’Année européenne”, avec le but de mettre en évidence les possibilités et les besoins présentés par la nouvelle Europe, est en cours depuis le deuxième semestre 2013. Plusieurs représentants des églises locales et des groupes de jeunes ont visité différents endroits d’Europe, et en octobre, on a organisé un weekend sur la France pour célébrer les soixante années d’engagement missionnaire d’Interact en France. L’Année européenne continuera jusqu’à la Conférence de Torp de 2014. Instabilité politique dans plusieurs régions Le coup d’état qui a eu lieu fin mars en République Centrafricaine a affecté la situation dans le pays pendant le reste de l’année. L’EEB, l’Église partenaire d’Interact, a pu réaliser son travail malgré une situation parfois chaotique, mais l’enseignement aux enfants ainsi que leur santé ont souffert. Dans les rapports de l’hôpital de Gamboula, on constate un redoublement du nombre d’enfants hospitalisés dans le service de nutrition. Plusieurs écoles ont dû fermer. En Égypte, les manifestations et les protestations ont continué tout au long de 2013. Les troubles ont bien sûr eu un impact négatif sur le travail de notre personnel ainsi que sur celui de nos partenaires. En septembre, cependant, une famille envoyée par Interact a déménagé en Égypte pour soutenir les partenaires Think & Do. Au Bangladesh aussi, l’année a été marquée par des troubles politiques, ce qui à certains moments, nous a empêché de travailler. Des cours traitant des Droits de l’Enfant ont dû être annulés. Finances Au cours de 2013, le total des fonds collectés destinés au travail commun, venant des églises locales, des particuliers et des organisations s’élevaient à 50,2 millions de SEK. 5,8 millions de SEK ont été légués à l’œuvre missionnaire commune d’Interact et 4,7 millions de SEK constituent le bénéfice de cinq magasins de seconde main, gérées par Interact. A part les dons, Interact reçoit des subventions entre autres pour l’École Supérieure de Théologie, pour le Collège populaire supérieur d’Örebro et pour des projets internationaux. Le résultat de l’année 2013 est malgré cela négatif, - 1,1 million de SEK, après les dispositions.

Årsbok verksamhetsåret 2013

65


”Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen”

Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro. Besöksadress: Åstadalsvägen 2A Tfn: 019-16 76 00, fax: 019-16 76 11. Pg: 90 04 03-7 Bg: 900-4037 info@efk.se, www.efk.se


EFK Årsbok 2013