Page 1

Herrnhuts Brödramission Extratjockt sommarnummer!

Varför blev Sverige ett sekulariserat land? sid 9 Vårutflykt till Gripsholm sid 3 Pietismen banade väg för herrnhutismen sid 21

Nr 2 2016


Sommar och sol! Då värmen och ljuset kommit tillbaka och hela naturen prunkar känns vintern avlägsen. Det är som att byta kontinent. Plötsligt lever, doftar eller sjunger allting! Inte för inte har himlen liknats vid ett oändligt långt sommarlov. I somligas öron låter det kanske passivt, men den avspändhet och vila som ofta infinner sig under sommarens ledigheter ger styrka inför nya utmaningar. Gud har berett fler överraskningar åt oss! Att bli en kristen kan liknas vid att ha lämnat ett mörkt och kallt rum och klivit in i en underbar evig sommar. I Uppenbarelseboken 1:16 liknas Kristi ansikte vid solen. Han strålar mot oss och fyller oss med kärlek. Greve von Zinzendorf använder också solen som en bild på Jesus Kristus som vill lysa på oss i sin psalm nr 57:1 i den Svenska Psalmboken. Han är den som oss förenar, solen han, och vi dess glans. På hans livsträd är vi grenar. Han är vår, och vi är hans. Tänk på det i sommar då solen lyser på dig. Så vill Jesus Kristus lysa in i ditt liv med sin kärlek och värme och ge ditt inre frid och harmoni. Med en varm önskan om en skön sommar med mycket solsken från Jesus själv,

din tillgivne Klas Lindberg

2


Gripsholms slott ska intas!

Vårutflykt till Gripsholm och Strängnäs Den traditionella vårutflykten detta år gick söderut till ett blommande Sörmland. Ett drygt fyrtiotal förväntansfulla passagerare klev på bussen på Östermalmstorg. De senaste åren har medelåldern på deltagarna sjunkit och denna gång var merparten medelålders eller yngre.

F

örsta anhalten var Gripsholms slott. Christel Espenkrona hade bakat goda bullar och Meeha Ayyanar kokat kaffe som utan motstånd gled ner i våra magar och värmde gott i den kyliga vinden, innan den guidade rundturen på slottet

började. Vi färdades genom Vasatiden, renässansen, barocken och fram till våra dagar. Få platser har haft större betydelse i svensk historia. Efter rundtur på slottet väntade lunch på Slottspaviljongen. Snabb 3


På stadsvandring i Strängnäs

stannade ibland för att kunna insupa mer kunskap om stadens historia, bland annat om den stora brand som härjade staden. Folk var förslagna

servering och trevlig personal bidrog till en lyckad måltid och snart bar det iväg till Strängnäs. Domkyrkan väntade på oss. Minna Serholt höll i den kärnfriska andakten och Margareta Bengtsson bjöd på himmelska toner som överjordiskt vackert och långsamt klingade ut i katedralens akustik. På kyrkbacken väntade nästa guide. Han berättade om hur Gustav Vasa här blivit vald till Sveriges kung och om hur de svenska reformatorerna Olaus Petri och Laurentius André tjänstgjort här innan de kallades av kungen till Stockholm. Vi vandrade sakta ner för de smala gatorna och kullerstensgränderna och 4

Tre glada tjejer som håller ihop


Den charmiga Grassagården

Gustav III’s slottsteater

redan då och somliga mutade brandkåren för att inte släcka branden på deras eget hus. De ville hellre få ut fullt försäkringsbelopp. Besöket i Strängnäs avslutades på Grassagården, en underbart litet café med anor från 1700-talet då familjen Grass drev en restaurang där. Vi bjöds på hembakade, varma bullar och delikata småkakor. Mmmm… Under vårutflykterna verkar det som om tiden går extra fort. Knappt hade vi hunnit blinka innan det var dags att äntra bussen för hemfärd igen. Nöjda och tacksamma landade vi i Stockholm en kvart efter utsatt tid. - Klas Lindberg 5

Klas, för snabb för rullator


Kärt besök från Albanien

D

Den 21- 22 mars fick vi ett kort men mycket kärt besök av vännerna Vjolica Mazi och Dena Furzati Grillo från Albanien.

e är båda nyckelpersoner i arbetet i den LutherskaHerrnhutiska kyrkan i Albanien och det var deras första besök i Stockholm. Dagarna innan hade de besökt Göteborgsförsamlingen och varit med på deras bönekonferens och mött deras missionsgrupp.

anslående utsikten snöade det och en tät dimma låg som en grå filt över vattnet. Det var blåsigt och kallt. Eftersom sikten blev starkt begränsad måste våra vänner använda fantasin extra mycket för att kunna föreställa sig hur vackert Stockholm är. I övrigt blev besöket en succé. Tisdagsförmiddagens nattvardsgudstjänst i S:ta Clara följdes av en kort sightseeingtur och ett möte med styrelsen för Unitas Fratrum. Samtalet ägde rum i en öppen och

Stockholm bjöd på sitt allra sämsta marsväder. De hade hört mycket om vår stads skönhet men då vi åkt upp på Fjällgatan för att betrakta den 6


positiv anda och ledde fram till ett konkret beslut att vi regelbundet ska stödja arbetet i Albanien med 5000 € per år.

svinottan, men förhoppningsvis fick de några timmars sömn. Det är alltid en stor glädje att möta trossyskonen från Albanien och vänskapen växer ju mer vi arbetar tillsammans. Ett stort tack till alla er som stöder vårt missionsarbete i Albanien! Ni är med och bidrar till en stor och viktig förändring i ett land där kristen tro tidigare till och med varit kriminaliserad.

Senare på kvällen följde en Alphaurs-samling med Elise Lindkvist som inbjuden talare. Hon delade erfarenheter från sitt liv som förnedrad och utnyttjad i sexbranschen, men lyfte särskilt fram hur Gud helat henne från fruktansvärda upplevelser. Idag lever hon, trots sina 80 år, ett mycket aktivt liv som en eftertraktad talare med uppdrag över hela landet. Dessutom beger hon sig varje fredagsnatt till Malmskillnadsgatan, oavsett väder, för att hjälpa sina yngre olyckssystrar. Mötet med Elise gjorde starkt ntryck på de albanska kvinnorna.

- Klas Lindberg

Senare på kvällen fanns det tid att planera inför sommarens stora konferens i Pogradec som betyder så mycket för den unga kyrkan. Inte förrän vid midnatt kunde jag återvända hem efter att ha lämnat dem vid hotellet på Arlanda. Flyget tillbaka till Tirana skulle avgå i 7

Vjolica & Dena


Årsmöte med Svenska Missionsrådet och Sveriges kristna råd 18 – 19 maj 2016 En återkommande träffpunkt för en mängd kyrkoledare och ledare för olika kristna organisationer är dessa årsmöten som samlar representanter från de flesta kristna sammanhang i vårt land. Även invandrarkyrkor är representerade. Evangeliska Brödraförsamlingen är förmodligen den minsta organisationen i sammanhanget, men inte desto mindre har vi en röst och möts av intresse.

D

enna gång möttes vi på Gullbrannagården, Svenska Allians-missionens fina konferensanläggning vid havet utanför Halmstad.Stämningen var god rakt igenom och det firades gudstjänster i frikyrklig, katolsk, ortodox och luthersk ordning.

gjort att de mycket lättare hamnar i händerna på oseriösa arbetsgivare som utnyttjar flyktingarnas svaga situation och tvingar dem att arbete till mycket låga löner under hot om att de annars mister sitt jobb. Lägre ersättningar och kraftigt försämrade möjligheter till anhöriginvandring och familjeåterförening bidrar till osäkerhet och psykisk ohälsa bland de nyanlända flyktingarna.

Det ena gemensamma föredraget på onsdagen handlade om den komplicerade situation som uppstått i Mellanöstern med till synes olösliga konflikter. Det andra berörde de nyanlända flyktingarnas betydligt försämrade villkor då de kommer till Sverige. De får bara tillfälliga uppehållstillstånd och måste kunna visa upp intyg på att de har ett arbete för att få stanna. Detta har

Onsdagkvällens festmiddag med underhållning bidrog till den varma stämningen och vi åkte därifrån styrkta av den större kristna gemenskapen. Gamla kontakter återupptogs och nya knöts. Tillsammans är vi starkare! 8

- Klas Lindberg


Varför har Sverige blivit så sekulariserat? Från att ha varit en nation som för inte så länge sedan av omvärlden och av sig själv betraktats som ett kristet land har vi hamnat i en situation där det idag anses vara avvikande att bekänna sig som kristen.

D

et sägs till och med att KGB under Sovjettiden hade agenter i Sverige med uppdrag att försöka förstå hur vi hade lyckats så bra med sekulariseringen, medan de själva hade stött på stora svårigheter i sina försöka att utrota den kristna tron. Hur hamnade vi där? Jag vill dela några tankar om orsakerna till denna process utan att på något sätt göra anspråk på att vara expert på området. Frågan är viktig och jag tror att den intresserar många. En rätt diagnos är halva tillfrisknandet brukar man säga. Vi behöver lära oss av historien, inse vilka misstag vi gjort som kyrka och

anta utmaningen att återigen sprida det glada budskapet över vårt land om Jesus Kristus, hans kärlek, död och uppståndelse! Reformationen – en återupptäckt av bibelns sanningar

F

örst en liten historisk bakgrund: Nästa år firar vi reformationens 500-årsminne i hågkomst av reformationens startskott: Martin Luthers 95 teser mot avlatshandlen. Förmodligen spikades de fast vid kyrkporten i Wittenberg eftersom det

9


i denna frihet låg ett frö till framtida sekularisering. Att vara svensk = att vara kristen

G Martin Luther

var så man gjorde vid disputationer. Denna handling som från början var tänkt som en utgångspunkt för en akademisk debatt om frälsningens grund fick oanade konsekvenser. Den ledde till en våldsam uppgörelse med den korruption som lamslagit det andliga livet i den katolska kyrkan, men också till en helt ny tid där evangeliet kunde lysa fram igen. Vi har all anledning att tacka Gud för den orädde munken i Tyskland vars inflytande haft avgörande betydelse för hela världen. Hans återupptäckt av den bibliska sanningen om rättfärdiggörelsen genom tro, inte gärningar skapade grunden inte bara för en ny kyrka med djupare närhet till urkyrkans teologi. Det ledde också till ett nytt och friare tänkande och inte minst, ett bemyndigande av vars och ens rätt att själv bejaka en personlig relation med Gud utan andra mellanhänder än Kristus själv. Vissa forskare menar paradoxalt nog att just

enom Gustav Vasas försorg kom reformationen till Sverige och via bröderna Olaus och Laurentius Petri samt ärkedjäknen i Strängnäs, Laurentius André undervisades folket ur bibeln på det egna språket. Gustav Vasa skapade en enhetsstat och en enhetskyrka. Man skulle kunna säga att staten Sverige och Svenska kyrkan i princip var samma sak. Det var praktiskt och bekvämt att styra nationen genom en organisation som redan var färdigutbyggd och riksomfattande. Toleransen mot oliktänkande var obefintlig. Kyrkogångsplikt infördes och det var i det närmaste otänkbart att leva och verka i Sverige om man inte var lutheran, åtminstone till namnet.

10

Gustav Vasa


Denna stadga innebar att alla svenska medborgare som inte var förhindrade av sjukdom eller ålder måste bevista högmässan varje sön- och helgdag. Kyrkogångsplikten avskaffades först i och med 1809 års regeringsform. Katolikerna fick samlas under den franska ambassadens hägn och de franska hugenotterna och andra reformerta kristna tilläts hålla egna gudstjänster i privathem, ända tills de fick en egen kyrka, först i Gamla stan och sedan på Östermalm. Hos gemene man var den kristna tron ett naturligt inslag i tillvaron. Kyrkbacken var ortens centrum där allt av värde diskuterades eller skvallrades om efter gudstjänsten. I hemmen bad man morgon- och aftonbön och man tackade Gud för maten. Kyrkan hade varit pionjärer både på skolans och vårdens olika områden vilket bidragit till att den kristna tron blivit väl integrerad i samhällsbygget. Det medverkade naturligtvis till vars och ens självklara kristna identitet. Kyrkan innebar både tvång och trygghet, på gott och ont. Steget från denna konformistiska och allomfattande kyrka som nådde sin kulmen under stormaktstiden till dagens sekularisering är gigantiskt. Hur kunde vi komma så långt bort från detta homogena och trygga samhälle där i stort sett alla delade samma tro och värderingar? Vilka krafter gör sekulariseringen möjlig?

Olaus Petris predikstol i Storkyrkan

Motarbetade gräsrotsrörelser

T

ill skillnad från England där väckelsekristendomen och arbetarrörelsen i mycket högre grad gått hand i hand under 17- och 1800-talet upplevde vi här i Sverige en utveckling där arbetarrörelsen och kyrkan, både frikyrkan och Svenska kyrkan växte ifrån varandra. Svenska kyrkan hade stått på maktens sida och hade svårast att växla om. Man vilade på gamla lagar och insåg inte den nya tidens krav. Det fanns en utbredd längtan efter en mer innerlig fromhet. Pietistiska och herrnhutiska strömningar fick ingångar i Sverige under 17- och 1800-talet och även präster rycktes med i de nya väckelserörelserna. Men Konventikelplakatet (1726 – 1856) som förbjöd alla kristna samlingar som inte leddes av en präst var

11


särskilt riktat mot pietismen och försvårade dess spridning. Framföralt från 1800-talets mitt och framåt kunde dock andliga ledare som Carl Olof Rosenius gå i bräschen för en landsomfattande andlig förnyelserörelse, den så kallade nyevangeliska väckelsen. Budskapet spreds genom tidskrifter och litteratur. Husorganet Pietisten hade snart till och med en större upplaga än Aftonbladet! Rosenius valde att inte skapa en frikyrka utan istället organiserades rörelsen i fristående missionsföreningar i nära samarbete med Svenska kyrkan. Evangeliska Fosterlandstiftelsen bildades 1856 och först 1876 uppstod Sveriges första frikyrka, Svenska Missionsförbundet, genom Rosenius efterträdare, Paul Peter Waldenström. Svenska kyrkans religionsmonopol hade spruckit och nya andliga

Carl Olof Rosenius

strömningar uppstått. Under 1900-talet svepte pingstvindar in från väst och under pastor Lewi Pethrus ledning skapades den största frikyrkan i landet. Statskyrkan höll på att tappa greppet mer och mer. Den ”produkt” man erbjöd, uppfattades inte som tillräckligt attraktiv. När sedan kyrkan förlorat både skolan och sjukvården till staten framstod den som ännu mindre relevant. Tron som varit självklar för det stora flertalet blir en angelägenhet för en minskande skara. Staten tar över trygghetsfunktionerna

I

det välfärdssamhälle som började byggas upp i Sverige under 1900-talet förlorade Gudstron för många sin roll som trygghetsförsäkring. Staten stod

Lewi Pethrus som ung förkunnare

12


Kyrkans grunddokument ifrågasätts av kyrkans egna intellektuella elit

I

nom teologin tog bibelkritiken alltmer överhanden och på de teologiska högskolorna där kyrkans präster utbildades betraktades inte längre bibeln som ett unikt dokument genom vilket Gud har uppenbarat sig för mänskligheten. Istället behandlades den som vilken annan antik, religiös skrift som helst. För dem som genomgått dessa studier blev det allt svårare att som präster hävda en traditionell Bibeln, Guds ord eller en vanlig bok? kristen förkunnelse om synd och som garant för att den fattige, svage nåd, förtappelse eller frälsning. eller sjuke inte skulle bli övergiven Många trevade sig fram i sin tro utan tas om hand på bästa sätt. efter allt ifrågasättande. De som tog Bondesamhällets utsatthet hade ersatts sina prästlöften på allvar stötte ofta av ett samhälle där ideliga reformer på motstånd från överordnade och skapade en dittills okänd trygghet i erbjöds sällan mer inflytelserika vardagen. Vad skulle man med Gud tjänster i kyrkan. till? Attacker från dåtidens intellektuella

P

arallellt med denna utveckling attackerades kyrkan utifrån under 1940- talet och framåt av intellektuella giganter som Ingemar Hedenius och Herbert Tingsten. Deras kraftfulla ifrågasättande av bibeln som trovärdigt dokument vann stor genklang ibland Sveriges intellektuella och spreds i vida kretsar.

Hedenius och Tingsten

13


Särskilt angreps läran om helvetet. Dagens nyheter hakade på och på 1960-talet ”avskaffas djävulen”. Svenska kyrkans främsta företrädare och ledare, biskoparna saknade både mod och förmåga att försvara kyrkans lära och ge goda argument till varför kyrkan borde ha en fortsatt stark ställning i samhället. Hon förlorade pondus, medlemmar och tolkningsföreträde. Utvecklingslärans genomslag motade in Gud i en allt mindre sektor av tillvaron. Somliga vetenskapsmän var generösa nog att tilldela Gud en plats i det lilla rum av sådant vi fortfarande inte kan förklara ”vetenskapligt”. Gud Goya’s bild av djävulen framstod som onödig och irrelevant för alltfler. metamorfos. Från att ha varit ett brett inkluderande begrepp blev det allt snävare. I den allmänna uppfattningen Frihet från auktoritetstro betecknade ordet kristen en uppskattning av och vördnad för en nyvunna friheten i samhället naturen omkring oss, trygghet, att själv få bestämma över aftonbön, hjälpsamhet, generositet, sina tankar vad gäller religiösa respekt för medmänniskan, frågor utan koppling till kyrkans söndagsfirande och gudstjänst. Idag är auktoritet, ledde antingen till utbredd det ett mer särskiljande begrepp som sekularisering eller till en mer framförallt förknippas med en uttalad personlig och individuell fromhet. kristen trosövertygelse. För många Den slentrianmässiga kristendomen kan steget från en allmän vördnad upplevdes alltmer förvirrande inför tillvaron och det goda till att bli eftersom det finns ett gap mellan en bekännande kristen kännas väldigt det man vill kalla sig och det man långt, särskilt eftersom man riskerar faktiskt gör, alltså en påtaglig skillnad att betraktas som avvikande av sin mellan lära och liv. Själva begreppet omgivning. Hur ska jag kunna ge ”kristen” genomgick också en övertygande argument för min tro?

D

14


Språket har förändrats

E

n annan viktig orsak till sekulariseringen är själva språket. Det religiösa språket som vi en gång kände det håller idag på att gå förlorat. Alla språk som talas, lever och utvecklas. Ingen har undgått att lägga märke till hur vissa bibliska ord och uttryck har börjat användas inom exempelvis idrottsvärlden och då fått en delvis annorlunda innebörd: ”Zlatan frälste laget med en riktig rökare.” Ishockeyn har fått sin egen bibel.” ”Andreas gjorde ännu en mirakelräddning.” ”Messi är gud.” o.s.v. Få utanför kyrkans värld kan idag förklara centrala teologiska begrepp som exempelvis ”rättfärdiggörelse”, ”förhärligande”, ”helgelse” eller ”Andeuppfyllelse”. Det skapar ett kommunikativt problem som kräver ett aktivt pedagogiskt arbete för att återge innehållet i de gamla orden med nya ord. Det är av

Andeuppfylld eller verklighetsfrånvänd?

särskild vikt att kyrkan antar den är utmaningen idag, utan att frestas att blaska ut själva trosinnehållet. Sådana tendenser skymtar fram i nya handboksförslag och i modern teologi. Kristendomsämnets statussänkning

D

enna utarmning av förståelse av vad kristen tro innebär hänger till viss del samman med en viktig politisk händelse i Sverige. Sveriges genom tiderna näst största namninsamling med över 2 100 000 namn genomfördes 1963 och motsvarade närmare hälften av den vuxna befolkningen. Den var ett upprop för att bevara kristendomsämnets särställning i skolan, vilket ignorerades fullständigt av den dåvarande socialdemokratiska

15


Demonstranter i Lund 1968

regeringen. Fram till dess hade vi haft en någorlunda gemensam värdegrund i vårt land och de bibliska texterna och det kristna språkbruket var gemene mans egendom. Detta beslut visade sig i efterhand vara olyckligt och skapade både ett kunskaps- och värderingsvakuum. Sekulariseringsprocessen påskyndades. Solidaritet och jämlikhet blev slagord, men man bortsåg från människans egoism. Människosynen förytligades och den naiva tron att människan är god togs för given. Individen lämnades att fatta svåra beslut utan att ha fått tydliga riktlinjer. Det egna jaget hamnade alltmer i förgrunden. Ämnet religionskunskap infördes, vilket var en nödvändig reform, inte minst idag då vi behöver förstå

andra trosuppfattningar. Tyvärr blev dock undervisningen ofta subjektivt färgad av den enskilde lärarens åsikter. Särskilt i efterdyningarna av 68-upproret då man ifrågasatte alla former av auktoriteter och etablerade normer fick kristendomsämnet en styvmoderlig behandling. Idag är det uppenbart att kunskaperna om vad kristen tro innebär är nere på historiska bottennivåer. I ivern att följa med sin tid förändrade kyrkan också innehållet i sin konfirmationsundervisning. Idag består den på många håll mer av samhälls-orienterade ämnen som exempelvis synen på våld, sex och droger än av orientering i den kristna tron och fördjupande bibelkunskap. Det är absolut inte fel att låta ungdomar diskutera livsfrågor, vilket 16


de också gör i skolmiljön, men man kan fråga sig varför kyrkan väljer bort sitt unika budskap när den har sin kanske allra bästa möjlighet att nå viktiga grupper i samhället.

blomstrade under förföljelser. I vårt land har kyrkan snarare försvagats då den angripits.

Dagens kyrka i Sverige verkar gå åt två olika håll. Den ena har anpassat sig teologiskt och omfamnar och Kyrkan bär största ansvaret för det försöker okritiskt efterlikna tendenser i dagens samhällsutveckling vilket andliga läget i Sverige idag leder till vilsenhet. Den andra försöker framstå som mer självsäker et vore fel att skylla i sitt credo än vad som finns täckning sekulariseringen på samhällets förändrade attityd. Kyrkan har för. Utifrån uppfattas hon därför som själv stor del i denna förändring. ett uttryck för en exklusiv fromhet, Oförmågan eller rentav oviljan från dit steget in för utomstående är stort. Ofta har man i dessa kretsar en hög kyrkans sida att möta samtidens bekännelse men en begränsad kontakt frågor på ett relevant sätt utifrån en kristen trosuppfattning har gjort med det övriga samhället. henne akterseglad. Kyrkohistorien har många exempel på att då kyrkan Var finns då kyrkan med hjärtat fyllt har angripits har den istället växt av kärlek både till Guds Ord och till och fördjupats, inte minst urkyrkan folket?

D

17


Finns det hopp inför framtiden?

A

bsolut! Det finns alltid hopp för kyrkan eftersom hon har en sådan herre! Han har segrat och lovat att vara med oss till tidens slut! Det går att vända trender! Personligen tvivlar jag på att väckelsens vindar kommer att blåsas igång uppifrån, ifrån kyrkans ledande skikt. Alla förnyande strömningar brukar uppstå som gräsrotsrörelser. När längtan blir tillräckligt stark bland ”vanligt” folk och präster och pastorer som kämpar golvet i vanlig församlingstjänst kan friska initiativ tas som kan ge kyrkan nytt liv och vända sekulariseringens nedåtgående kurva. Vi måste förstå i vilken tid vi lever och dra kloka slutsatser i hur vi bäst når vår omgivning med det kristna budskapet. Det postkristna samhälle vi lever i gör att vi måste se över våra arbetsformer. Kärnbudskapet är det samma men vägarna att föra ut

det måste anpassas till möjligheterna och behoven idag. Man brukar tala om att vi måste ägna oss åt pre-evangelisation innan vi kan bedriva regelrätt evangelisation. Det handlar om att vinna människors förtroende och hjärtan och hitta ett sätt att kommunicera som fungerar. Vänskapsfaktorn behöver vara hög, d.v.s. vi bör vara villiga att bli verkliga vänner med dem vi vill nå. Utifrån en god relation kan sedan genom goda samtal olika pusselbitar läggas till. Om detta förenas med en enkel men tydlig förkunnelse av kristen tro kan förhoppningsvis, förr eller senare, en tydlig bild av vad evangeliet innebär träda fram. Hur ser då dagens människor på frågor om tro?

A

v Sveriges befolkning anser sig 15 % vara fullfjädrat ickereligiösa, alltså ateister. 5 till 10 % anser sig vara fullfjädrat religiösa. Huvudfåran av den svenska befolkningen, hela 75 %, har skapat sig en religiös blandform, där man

18


plockat ut ”godbitarna” ur olika religiösa uppfattningar. Påfallande ofta finns inslag av tron på karma eller själavändring med. 20 % tror att det finns en gud. Om man ställer frågan: ”Tror du på Gud?” svarar 40 % ja! På frågan ”Tror du på en högre Livskraft, en högre Ande?” svarar hela 56 % ja. En annan jämförelse av intresse är att 1915 gick 5 % av befolkningen i kyrkan på söndagarna. I dag ligger gudstjänstdeltagandet på ca 2,7 %, lägre i storstäderna. Deltagarantalet i olika former av nattvardsgudstjänster i Svenska kyrkan har däremot ökat lavinartat de senaste decennierna och fortsätter att öka. Det måste förstås som ett uttryck för andlig längtan. Slutsatser

A

v allt detta kan vi dra slutsatsen att det fortfarande finns en djup klangbotten hos det svenska folket

till att lyssna till och ta emot det kristna budskapet. Det gäller även invandrare! Att inse hur djupt älskad jag är, att allt som gått snett i mitt liv kan bli förlåtet, att ingenting kan skilja mig från Guds kärlek i Kristus, inte ens döden borde vara en attraktiv kunskap för vem som helst! Som tidigare sagts är det i det personliga mötet med våra medmänniskor som den kristna tron bäst förmedlas. Därför är det viktigt att kristna aldrig isolerar sig från omvärlden och endast umgås med likasinnade. Vi behöver alla

19


vårda våra relationer med vänner och bekanta som inte ännu delar den kristna tron med oss. En utmärkt form av att dela tro på ett respektfullt sätt är i kursformens. I Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm har vi sedan 2011 hållit Alpha-kurser. I andra kyrkor erbjuder man vuxenkatekumenat eller något liknande upplägg. Poängen är att man får en möjlighet att lära känna varandra på ett positivt sätt under kursen, inte minst under den gemensamma måltiden i början. Under föredraget om någon av grunderna i den kristna tron sås tankar som kan ventileras i samtalet efteråt. Ofta skapas en vilja att fortsätta gemenskapen och ett uthålligt arbete kan bära god frukt för varje församling som vill ta sig an en sådan utmaning. Självfallet behöver kyrkan använda alla till buds stående medel att nå ut med sitt budskap, både traditionella och lite mer moderna. Vi får aldrig glömma diakonins omsorg som ett viktigt komplement till förkunnelsen för att skapa trovärdighet. I vår tid finns många skäl att använda sig av sociala medier för att nå ut. Varför inte starta ett kristet frågeprogram med

musikinslag liknande Sveriges radios ”Karlavagnen”? Eller låta goda apologeter möta samtidens intellektuella i spännande debatter? Eller ordna direktsända tävlingar i predikan? Eller skapa fler musikprogram där musik och ord får röra de inre strängarna? Allt som komplement till det personliga mötet. Vi får inte glömma bort att be!

V

årt allra viktigaste redskap är och förblir bönen. Allt behöver ”grundas” i bön. De gamla herrnhutarnas troserfarenheter kommer väl till pass, att först be så länge att Anden får tillfälle att verka innan en riktad mission startas. Mission är ju djupast sett ett Guds verk. Genom bön, förtröstan på Gud och mod att pröva nya vägar i tillgänglighet för honom kan vi nå ut. - Klas Lindberg (De statistiska uppgifterna om svenskarnas tro idag har jag hämtat från ett föredrag med titeln ”De postkristna svenskarna och religionen” som professorn i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, David Thurfjell höll i World Trade Center den 15 mars 2016.) 20


Pietistisk lekmannaledd gudstjänst

Så kom pietismen, herrnhutismens föregångare till Sverige

D

en pietistiska väckelsen i Tyskland hade från slutet av 1600-talet börjat få inflytande i Sverige, från början främst genom skriftspridning. Philipp Jacob Speners (1635-1705) ”Pia Desideria” (fromma önskningar) fick stor betydelse och väckte mångas längtan efter förnyelse och fördjupning i troslivet. Den hade ursprungligen formen som ett företal till Johann Arndts ”Sanna Christendom”, en bok som återfanns i många svenska hem.

Det var i sig inget särskilt originellt teologiskt arbete. Huvudavsikten var att var att höja det andliga livet i den lutherska kyrkan och framförallt uppmuntra till större samstämmighet mellan lära och liv. Ett av de viktigaste förslagen var att man skulle bilda små trosgemenskaper inom den större geografiska församlingen ecclesiola in ecclesia. Syftet var att förbereda kyrkan för den kommande tidsåldern, tusenårsriket med mera. Denna inställning gillades av de 21


grupper inom kyrkan som upplevt förföljelser och ifrågasättanden från kyrkans makthavare. Även från Halle kom impulser, inte minst från August Hermann Francke (1663-1727) som ivrade för bildning och mission bland hedningarna. Psalmförfattare som Gerhard Tersteegen (1697-1769) av vilken några psalmer finns i den svenska psalmboken och teologen Johan Albrecht Bengel (1687-1752) vars enorma produktivitet som brevskrivare och författare till flitigt läst uppbyggelselitteratur bidrog också till pietismens genombrott i Sverige. Efter den Westfaliska freden 1648 då Sverige kommit över tyska landområden blev förbindelserna med Tyskland livligare. Drottning

August Hermann Francke

Ulrika Eleonora hade mött Spener personligen och önskade att den kristna förnyelserörelse som han representerade också skulle få en ingång i Sverige. Hon försökte förmå en av förgrundsgestalterna, Christian Scriver, författaren till den högt uppskattade Själaskatten, att tjänstgöra i Tyska kyrkan i Stockholm utan att lyckas. Genom Speners brev fick hon dock kunskap om vad som skedde inom den pietistiska väckelsen i Tyskland och ordet ”pietist” blev för första gången känt i Sverige. De flesta svenska prästerna, med några få undantag, motsatte sig alla former av väckelsekristendom. Den lutherska ortodoxin med sin starka läromedvetenhet rymde inte samma förståelse för den enkla formen av sammankomster där man läste högt ur bibeln eller ur en postilla tillsammans, samlades till gemensam bön och sjöng lovsånger i innerlig trosgemenskap.

Philipp Jacob Spener

22


Skolhus i Halle

Prästerna såg faran för svärmeri och osunda ”andliga utsvävningar” som stor och ville få bukt med alla sådana tendenser, hårt och eftertryckligt, så fort som möjligt. Man ville ha kontroll över allt som pågick inom kyrkans ramar.

som informatorer hos förmögna familjer kom också pietistiska impulser, inte bara till Stockholm utan också till Karlskrona. I Karlskrona ebbade denna väckelsevåg snabbt ut på grund av prästernas motstånd men i Stockholm blev den mer långlivad.

Med studenter som studerat hos Francke i Halle och som tjänstgjorde

Pietismen hade sina förespråkare förutom i drottningen också ibland högre tjänstemän, bland dem ämbetsmännen Urban Hjärne och Erik Odhelius. Urban Hjärne blev för övrigt far till Erland Hjärne, vars hustru Christina Charlotta en dag skulle bli en av Sveriges största donatorer. Hon och hennes man berördes djupt av den senare herrnhutiska rörelsen och hon lät efter hans död bygga den första ickestatligt finansierade kyrkolokalen i Sverige. Den byggdes på vinden av ett förrådshus. Som änka skänkte hon familjens jättetomt bestående av

Urban Hjärne

23


Slaget vid Poltava

halva Kungsträdgården och marken ner mot Nybroviken, till Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm. I familjen Hjärne fanns en tydlig koppling till både pietism och herrnhutism. En annan av pietismens pionjärer, kommissarie Elias Wolker (1660 – 1733) samlade intresserade i sitt hem till konventiklar med bön och bibelläsning. Pietismen spreds men rönte motstånd. Wolker sattes ett

Ärkebiskop Mattias Steuchius

år i fängelse och myndigheterna arbetade ivrigt med att få stopp på denna rörelse, påhejade av många präster. Wolker adlades genom drottningens försorg och fick namnet von Walcker. Adlandet bidrog till allt mer frimodiga initiativ och snart kunde man samlas i flera hem, bland annat hos en myntdräng Berg i Klara församling där flera hundra personer samlades på söndagskvällar. Sådana företeelser möttes av stort ogillande och till och med ärkebiskopen Mattias Steuchius skrev ett varnande brev till konsistoriet i Stockholm. Efter det förkrossande nederlaget vid Poltava 1709 uppstod en period av stor nöd i Sverige. Åtskilliga hemvändande karoliner bar med sig pestsmitta som orsakade epidemier. Ekonomin låg i ruiner och den allmänna oron skapade en ny jordmån för andlig väckelse. 24


I de ryska fånglägren där över 30 000 svenskar fastnat, varav en tredjedel kvinnor och barn, började en stark pietistisk väckelse spira. Den hade direktkontakt med Halle, varifrån man fick både materiell hjälp och kristen litteratur, något som blev till stor tröst. När det äntligen blev dags att vända hem hade dessa Man samlades i hemmen karoliner fått en ny, djupt rotad kristen tro och man sökte sig till och 10 kvinnor för att fortsätta den likasinnade i hemlandet. Utifrån dessa saliga samvaron. Deras glädje då de grupper spreds väckelsen. återvände till Stockholm var påtaglig. Några personer som iakttagit dem En viktig händelse utspelade sig tog illa vid sig och anmälde dem för i Sickla den 24 augusti 1723. En ”ovärdig” religionsutövning. Denna ung student, Carl Tellbohm, som skenbart obetydliga tilldragelse deltagit i pietistiska konventiklar fick mycket stora och allvarliga hade fått tillstånd att predika i Nacka konsekvenser. Komminister Olof kyrka. Redan kvällen innan hade Thunberg ansåg att de skyldiga han samlat några vänner för att skulle straffas för sitt svärmeri och övernatta i en stuga i Sickla och läsa att hela saken skulle klarläggas. Man bibeln och prisa Gud med sånger tillsatte en kunglig kommission på 9 ur både psalmboken och Mose och personer som under ett och ett halvt Lambsens visor. Redan klockan 6 år producerade 900 sidor protokoll. på söndagmorgonen fortsatte man De anklagades svar på 65 frågor den andliga gemenskapen. Efter blev till en promemoria som innehöll söndagsgudstjänsten samlades 18 män en klart genomtänkt väckelse- och helgelseteologi. Det visade att man i den lilla gruppen studerat bibeln grundligt och inte bara ägnat sig åt tomt prat. Trots att ingen i gruppen var teologiskt skolad eller utbildad visade man prov på goda kunskaper i både bibel och teologi. Nackas gamla kyrka, fotograferad 1894

Överstelöjtnant Peter Cedersparre som satt med i kommissionen väckte 25


Herman Schröder

frågan varför Thunberg inte reagerat mot det betydligt värre oväsen och skränande som kunde höras långväga då ogudliga sällskap samlas på söndagsmorgnarna för att ohelga sabbaten med drickande, fyllevisor, slagsmål, svordomar, dans och dobbleri. Prästerna Herman Schröder och Anders Båld ville tillsammans med med merparten av riksrådet frikänna

gruppen, men de övriga två prästerna yrkade på stränga straff. Gruppen frikändes men i de efterföljande samtalen röstade en majoritet för en skärpning av lagstiftningen för konventikelverksamhet. 1726 infördes Konventikelplakatet, en kunglig förordning som skapade en otrygg situation för alla som längtade efter en andlig gemenskap utan prästs medverkande. Först 1858 avskaffades den och hade då bidragit till att skapa mycket lidande bland de väckta av vilka många fått sitta långa tider i fängelser eller förlorat stora summor, ända upp till hela årslöner i bötesbelopp. Några hade till och med landsförvisats för sin tro. I nästa nummer fortsätter berättelsen om dessa pionjärer och våra föregångare, pietister och herrnhutare. - Klas Lindberg

Herrnhuts Brödramission utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Klas Lindberg, präst, tel. 0708 54 03 00 Layout: Christel Espenkrona Foto: Klas Lindberg, Christel Espenkrona, Wikipedia Commons, unsplash.com Omslagsbild: Anders Jildén, unsplash.com, Wikipedia Commons (baksida)

26


Pingstdagens ekumeniska gudstjänst

V

id det här laget har de återkommande ekumeniska gudstjänsterna på Östermalm på pingstdagen blivit en tradition. Förhoppningen var att vi skulle kunna ha en friluftsgudstjänst i Humlegården, men vädrets makter satte p för detta. Ett iskallt duggregn släckte effektivt lusten att träffas utomhus. Istället hölls gudstjänsten i Engelbrektskyrkan under ledning av kyrkoherde Sven Milltoft och med jesuitpater Klaus Dietz som predikant. En stor barnkör från Engelbrekts församling medverkade samt Frälsningsarméns musikkår och vår egen duktiga sånggrupp ”Fler än en”. Komministern i Oscars församling, Bo Lindberg höll i förberedelserna och alla trådarna under gudstjänsten och undertecknad höll i kollekttalet. Totalt blev vi 120 personer från de olika församlingarna, varav 50 medverkande. Kollekten till Stockholms Stadsmission uppgick

Engelbrektskyrkan i Stockholm

till över 4100 kronor. De medhavda kaffekorgarna var så rikligt tilltagna att det nästan slutade som den picknick som Jesus anordnade med tolv fulla korgar med överbliven mat. En stark önskan uttrycktes om att upprepa denna satsning även nästa år. Dessa gudstjänster befrämjar en god ekumenik. Vi lär känna varandra i de olika församlingarna på Östermalm på ett positivt sätt då vi genomför olika gemensamma projekt. Förhoppningen är att vi en dag ska nå fram till den enhet som Jesus bad om i Johannes 17:e kapitel. - Klas Lindberg 27


SOMMARPROGRAM 2016 Sön 5 juni kl. 15 ”Kallelsen” Nattvardsgudstjänst, Klas

Lindberg

Sön 10 juli kl. 15 ”Lyssna!” Sommargudstjänst med

nattvard, Klas Lindberg. Därefter bön inför resan till Albanien

Sön 28 augusti kl. 15 Terminsstart ”Vem är störst?”

Nattvardsgudstjänst, Klas Lindberg

Tis 20 september kl. 17.30 Terminsstart Alphakurs

Varmt Välkomna

Herrnhuts Brödramission nr 2 2016  

Herrnhuts Brödramission nr 2 2016

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you