Page 1

HERRNHUTS

BRÖDRAMISSION Albaniens unga kyrka behöver hjälp sid. 10 Brobyggare i Holland sid. 15

Nr 1 2014

1


Korset är en öppen famn! Korset har en stor och viktig plats i en kristens och inte minst i en herrnhutares liv. De allra första herrnhutarna var djupt gripna av den Korsfästes lidande. Hur stor måste inte den kärlek vara som får Gud själv att vilja lida så mycket och till sist ge sitt liv för människorna!? Hur skulle jag kunna annat än låta mig omfamnas av den kärleken och göra den till mitt livs centrum? Guds kärlek handlar inte bara om ord utan visar på den mest självutgivande kärlek som världen någonsin hyst. Hela skapelsen och människans frälsning beror på den. Då vi firar påsk påminns vi om att Gud har gjort upp med det onda. Han accepterar inte att ondskan får sista ordet. Kärleken är universums starkaste kraft och den har segrat på ett sätt som ingen kunde räkna ut eller förvänta sig. Då Jesus blev människa gick Gud rakt in i lejonkulan. Han besegrade med sin integritet och renhet den onda makten på dess egna territorium. På korset skedde det avgörande slaget. Där tog han på sig den perverterade människans hela misslyckande och rättvisa straff. Det innebar ett ofattbart lidande och ett tag såg det såg ut som om ondskan segrat, då Jesus dog. Vad skulle hända nu? På tredje dagen förändrades allt på ett ögonblick! Genom uppståndelsen på påskdagens morgon fick vi kvittot på att Jesus lyckades med sitt uppdrag. Lammet hade besegrat draken. Vägen till Gud ligger åter öppen. Vi får bli Guds barn och slutas in i hans stora famn.

Korset har i och med uppståndelsen förvandlats till Guds öppna famn. Med en önskan om en vår full av liv och en glad påsk! Klas Lindberg Herrnhuts Brödramission utkommer med fyra nummer per år.

2

Ansvarig utgivare: Klas Lindberg, präst, tel: 0708 54 03 00 Layout: Therese Haag, Christoffer Ahlbäck Foto: Klas Lindberg, Therese Haag, Christoffer Ahlbäck, wikipedia.org


Välkommen

Therese! Ibland är hjälpen närmare än man tror. Då vi stod utan husmor och assistent i höstas sökte vi på alla möjliga håll efter en ny. Du hade redan blivit en i vår gemenskap genom ditt engagemang i Alpha och vi hade blivit lite hemmablinda. När du till sist fick frågan tackade du ja och gick in med liv och lust i arbetet. Det visade sig att du hade många gåvor och talanger som kommer väl till pass i de skiftande uppgifterna. Ditt engagemang kommer inifrån och det märks verkligen att du vill skapa trivsel och ordning omkring dig! Vi tackar Gud för dig och önskar dig all välsignelse inför framtiden! Berätta gärna lite personligt om dig själv.

E

n onsdag hösten 2012 vandrade jag för första gången in till Evangeliska Brödraförsamlingens bibelstudium, där jag möttes av fina människor, gott fika och samtal kring Bibelns budskap. Att nu få vara assistent i församlingen där jag sedan dess blivit kvar känns glädjande och roligt, men också ansvarsfyllt och med respekt för

tidigare utfört arbete. Det är dock med stor tacksamhet jag känner en förtröstan över att Barbro bara finns ett telefonsamtal bort... Jag är uppvuxen i Örnsköldsvik, Ångermanland, halvt inne i stan till vardags och halvt ute på landet och i skogen med min mormor på somrarna. Fram tills nu 3


har jag vandrat en väg fylld av olika erfarenheter, arbeten och engagemang. Barnskötare, lokalvårdare, startat egen firma för erfarenhetens skull, skadereglerare på försäkringsbolag, försäljare på Skansen, omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen och stödperson inom den psykiatriska/rättspsykiatriska tvångsvården är bara lite av den blandade mix av allt jag fått välsignelsen att vara med om. Ett liv fyllt av varierande erfarenheter gör att man lär sig mycket, både om världen, om livet, om andra människor och framförallt om sig själv. En positiv lärdom som visade sig vara nyttig i mitt nuvarande yrkesval. Men innan jag förstod vad det var som det var menat att jag skulle göra flyttade jag till Uppsala och studerade till husdjursagronom, vilket var en mycket rolig och givande tid i mitt liv. Med avseende på studierna, men även med hänsyn till allt engagemang vid det Internationella Utskottet på Lantbruksuniversitetets studentkår. Jag har nämligen alltid varit intresserad av att möta och uppleva olika kulturer. Livet blir dock inte alltid som man har tänkt sig, men det blir ofta bra ändå, och efter några år av fundering över livet hamnade jag till slut i Stockholm där jag nu har bott i 4 år. Jag minns tydligt att jag satt med några vänner uppe i norrland för många år sedan och sa att jag kunde flytta vart som helst, men aldrig(!) till Stockholm. Nu hamnade jag i Stockholm och trivs fantastiskt bra och vill aldrig(!) flytta härifrån. Nu har jag dock rest en liten längre bit på livets väg, än vad den där lilla norrlandstösen hade gjort för många år sedan, och jag vet

4

att man bara kan ta ett steg i taget och vandra den väg som är sin att vandra. Sedan får man se vad den leder och vilka äventyr som kommer i ens väg. Från att studera djurs beteende har jag nu insett att det är människans beteende som det är meningen att jag ska fokusera på och jag läser därför min fjärde termin på Socionomutbildningen på Ersta Sköndal Högskola, med ett speciellt intresse av psykologi och socialpsykologi. Människans beteende och hur vi samspelar med varandra är både intressant och nyttigt att lära sig mer om. Vi är alla individer, vi har olika sätt att se på världen och olika sätt att uttrycka vår tro. Jag tror att om vi verkligen ska kunna förstå varandra måste vi se bortom det. För mig är det viktigt att se människan, den människa jag har framför mig, oberoende av likheter/olikheter oss emellan.

Med en önskan om en framtida öppen och fin kontakt. Hör gärna av er om ni funderar på något eller endast önskar utbyta ett ord. Therese Haag Ef 4:3-16

Så här kan du nå mig! Email: therese.haag@evangeliska.nu Församlingens telefon: 08-6600907 (då jag endast arbetar deltid och inte befinner mig på kontoret dagligen kan ni antingen lämna ett meddelande på telefonsvararen alternativt maila mig om att ni önskar bli uppringda)


J

ag vill rikta ett varmt tack till alla er som på olika sätt finns med i brödramissionens arbete och mission, inte minst alla er som jag har mött och fått lära känna i Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm! Ett år har gått och jag går vidare från en väldigt spännande projekttjänst och finns nu i Märsta kyrka i norra Stockholm. Där fylls dagarna med en del saker som inte är helt olikt det i Brödraförsamlingen, såsom bibelsamtalsgrupper, men också helt annorlunda saker, som vigslar ute på Arlanda flygplats. Visste ni att det är en av Sveriges absolut vanligaste vigselplatser? Svenska Kyrkan i Märsta har ansvar för vigslarna där, och sedan december har jag haft över 20 vigslar där! Det är mycket

annat som händer i Märsta också, och jag möter människor och har gudstjänster både i Märsta stad och ute på landsbygden öster om Arlanda. Men jag kommer inte lämna Brödraförsamlinen helt! Goda vänner i det fina arbetslaget och församlingen gör att relationerna naturligtvis kommer hållas vid liv! Nu under våren finns jag med på ett hörn i det fortsatta arbetet med Alpha, och er vän är jag alltid! Gud välsigne Er!

5


Tack Christoffer!

D

u kom som en överraskning till oss. Det var inte planerat i förväg, men plötsligt fanns du med i arbetslaget och blev till stor glädje med din iver och ditt kunnande. Vi vill från Brödraförsamlingen i Stockholm rikta ett varmt tack till dig för den fina insats som assistent som du utförde på kort tid. Dina tekniska kunskaper och din förmåga att snabbt ta till dig nya insikter har varit imponerande. Du gav oss en snygg hemsida som är lätt att använda och lärde dig att göra layout till missionstidningen rekordsnabbt. Vi vill också tacka dig för ditt engagemang för arbetet med Alpha. Tack för alla goda kollegiala samtal. Det har varit väldigt inspirerande att ta del i 6

dina upptäckter av herrnhutismen. Med liv och lust har du gett dig i kast med arbetet. Det har varit en förmån att ha fått fördjupa kontakten med dig och ha dig som arbetskamrat under ett drygt år! Christoffer, du lämnar ett tomrum efter dig. Mest kommer vi att sakna dig för att du varit och är en sådan trofast vän som utan att tänka på materiella fördelar verkligen har tjänat församlingens bästa och lojalt och samvetsgrant utfört dina uppgifter. Vi önskar dig all lycka och Guds rika välsignelse i framtiden. Vännerna i Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm genom Klas Lindberg


Vinterkonferens

Panelsamtal med från vänster Dogge Doggelito, Ylva Eggehorn, Owe Wikström och Klas Lindberg

Tillbakablick på Vinterkonferensen i Stockholm 7-9 februari 2014. Text: Klas Lindberg

Å

rets vinterkonferens med bl.a. Owe Wikström, Ylva Eggehorn och Dogge Doggelito blev en succé. Mycket folk samlades i Hammarbykyrkan. Betlehemskyrkan var på lördagen överfull och söndagens festgudstjänst i S:ta Clara kyrka, med körer från Hammarbykyrkan och Betlehemskyrkan, samlade mellan 700 och 800 deltagare. Den kristna gemenskapen och uppmuntran i tron betyder mycket när vintern känns som gråast och mest seglivad. I år stod det inre livet i fokus. Var kan vi hitta vilan och återhämta oss i all stress? Hur ska vi bli bättre på att hitta

den inre källan i våra liv där tron får ny näring och kraft? Owe Wikström utgick från det hebreiska ordet ”aion” som betyder både ”källa” och ”blick”. Där blickarna möts hämtar vi kraften. Var finner vi Guds blick? Han talade på sitt akademiska och torrt humoristiska sätt om vikten av att bli bekant med Nådens ordning. Det är avgörande för varje kristen som vill undvika kravkristendom. Han öste ur sin rika erfarenhet som teolog, psykolog och själasörjare. Först kommer ”aningens period” då vi håller krampaktigt fast vid våra andliga känslor. Sedan följer ”moraloch aktivitetsperioden”. Då har centrum flyttat från hjärtat till samvetet. Det är 7


också en sorgeperiod. Det diakonala engagemanget väcks. Vi vill älska de allra nedersta på den sociala samhällsstegen. Det tredje stadiet är ”den andra upplysningen genom lagen”. Jag inser att jag inte är god. Att klamra sig fast vid moralen håller inte. Den pietistiska självbespeglingen hotar och perspektiven blir skeva. Jag intalar mig att det är jättebra att jag är jättedålig. Den fjärde fasen NÅDEN befriar mig. Det ”saliga bytet” blir min nya livsmelodi. Nåden är gratis! Jag får del av Kristi rättfärdighet genom tron. Korset är ett uttryck för Guds medlidande. Det var för människornas skull som Jesus dog. Jag har fått en broder i Jesus också i mina tvivel. Nu kommer en prövningens period, ”natten”. Det verkar som om Gud döljer sig. Jag känner inget, fattar inget, kan inget. Vi påmindes om den gamla EFS-predikanten Gabriel

”Anderssas” uttryck ”torrtro”. Även om allt verkar dött, tror vi ändå! Det är den aktiva väntans fas. Den sjätte fasen är då ljuset från Gud bländar mig. Jag inser att Gud är annorlunda och kan bara beskrivas genom vad han inte är (Apofatisk teologi). Den sista fasen är mognad. Prata inte så mycket. Molnet som du ser täcker vår herre. Lita på honom. Han är där och han följer vandraren. Den vilande tron och den bidande tron bär dig och för dig ända fram. Flera gånger citerades strofen ur Carl Olof Rosenius´ psalm: ”Korta minuter känslan åtnjuter vad vi i sanning dock äga alltid!” Sv. Ps. 572:4. Dogge Doggelito satte fär g på panelsamtalet. Han hade med sin grupp Latin Kings just blivit invald i Swedish Hall of Fame, en mycket förnämlig utnämning som han nu delar med storheter som Evert Taube, Monica Zetterlund, Corne-

Fullsatt i Betlehemskyrkan 8


Vi är inte skyldiga den gamla människan

ett rött öre!

lius Vreeswijk m. fl. För det fick han applåder. Han berättade om sin uppväxt i förorten och om hur hans tro växt fram naturligt i skolans kontakt med kyrkan. ”Jag vill åstadkomma någonting varje dag”, sade han. ”Det är viktigt att ta vara på livet. Tiden går så fort.” På frågan om hur han hinner med både teologiska studier på Teologiska Högskolan i Bromma, sina många barn och ett hektiskt liv i övrigt gav han ett ärligt svar: ”Det gör jag inte.” Men han var mycket tacksam att få studera teologi. ”Det är första gången jag gått i en klass där eleverna är motiverade och intresserade.” Ylva Eggehorn kom dir ekt fr ån Sigtunastiftelsen. I panelsamtalet fick hon motta ett tack för hur mycket en av hennes dikter från diktsamlingen ”Ska vi

dela?” hade betytt för undertecknads väg till tro. Då den lästes var det som om en ström av gudomlig kärlek frigjordes. Hennes ämne var ”källan som aldrig sinar”. Vi bygger upp alldeles för många system som hindrar oss från att lyssna till vår inre källa, Guds röst. Då behöver vi påminna oss om att vi inte har några som helst förpliktelser mot köttet, vår gamla, inkrökta och själviska människa. Ylva citerade den engelska parafrasen över Nya testamentet, The Message. ”Vi är inte skyldiga den gamla människan ett rött öre!” Hon talade också om vad våra kläder förmedlar. De skyddar, värmer och sänder signaler. Redan då människan drevs ut ur Eden fick hon kläder av Gud. De kom ur ett offer av oskyldiga lamm. En dag ska vi få nya, rena kläder. De är också framsprungna ur ett offer, Jesu offer på korset. Till sist uppehöll hon sig vid lekens betydelse för att vi ska bli sanna människor. I leken och dansen utvecklas friheten och kreativiteten. Hennes föredrag blev allt mer engagerande och slutade då intresset var på topp. Lördagens samlingar mynnade ut i en förbönsgudstjänst. Arrangörer var som vanligt S:ta Clar a kyrka, Betlehemskyrkan, Hammarbykyrkan, Efsmittsverige, Evangeliska Brödraförsamlingen och SENSUS.

I NTR ESSER AD AV A L PH A? www.alphasthlm.se 9


Samling innan gudstjänsten

Från totalitär ateism till spirande tro En berättelse om hur ett massivt förtryck inte förmått hindra framväxten av en levande kristen tro. Text: Klas Lindberg

I

juni förra året fir ades 20årsjubileum i den yngsta lutherska kyrkan i Europa, den HerrnhutisktLutherska kyrkan i Albanien, med stor glädje och tacksamhet. Man har ännu inte någon egen präst utan allt arbete drivs ideellt från ett litet kansli med få anställda. Ändå har kyrkan spritts till drygt tiotal platser och består idag av ca 400 medlemmar, de flesta unga.

Bakgrund Albanien var under långa tider ett helt 10

isolerat land på Balkan. 1947 blev det en kommunistisk stat under Enver Hoxhas (uttalas ”Hoddja”) ledning. Han bröt kontakten med Sovjetunionen och anslöt sig istället till Maos Kina. Med argumentet att albanerna är världens mest intelligenta och läraktiga folk isolerade han snart Albanien från alla länder i världen. Han utropade den fullkomliga, socialistiska och ateistiska republiken Albanien. Allt utövande av religion totalförbjöds och sex års fängelse var minimistraffet för den som utövade någon form av religiös akti-


banska kontaktpersoner till Köpenhamn. En av dem, Viola Grillo, dotter till en tidigare kommunistisk ambassadör bar ett krucifix på jackan. Hon hade sett en italiensk film om Jesus från Nasaret och ville veta mer om kristendomen. ”Jag vill att våra barn får en bättre Tirana reser sig ur förslumning uppväxt än vi fick.” vitet. 1986 dog Enver Hoxha men Dansk Europamission vände sig till vanstyret fortsatte ända till oroligheterna Brödraförsamlingens Danska Mission, 1991. BDM, i Christiansfeld och så upprättades den första kontakten för BrödrakyrReligionsfrihet infördes och albaner na kan i Skandinavien med Albanien. som på papperet varit 100 % ateister sökte sig tillbaka till sina rötter. Av lan- Aldrig talat med en kristen dets 3,2 miljoner invånare hade 70 % muslimsk, 20 % ortodox och 10 % ka- En kort dit därefter mottogs ett teletolsk bakgrund. Ingen ville längre vara fonsamtal från Violas svägerska Vjolica ateist, men de flesta blev troende bara till Maze. ”Jag är kristen, men har aldrig talat med någon kristen än. Jag har masnamnet. sor med frågor om kristen tro och kristen Vid valet 1992 kom demokr atir ör elsen barnuppfostran. Här har Scientologerna, till makten och landet öppnades mot Jehovas vittnen och Moon-rörelsen och omvärlden. Den albanske ambassadören många andra startat klubbar för barn. i Stockholm sökte kontakt med kristna Rekommenderar ni att vi sänder våra kyrkor och kom därigenom i kontakt barn dit?” Nej, blev svaret och Ankjaer med Dansk Europamission där prästen Poulsen begav sig fortast möjligt till Ankjaer Poulsen var generalsekreterare. Tirana. I april samma år hölls ett möte i Köpenhamn med 14 olika kristna organisation- Första mötet med misären i Tirana er. Man kom fram till att det fanns ett var beklämmande. Överallt låg det avstort behov av kristen undervisning av fall. Ett officiellt möte med landets och barn och unga. I augusti kom fyra al- stadens ledare följdes av ett besök hos de båda svägerskorna, Viola och Vjolica. 11


Vjolica Maze Huset de bodde i var mycket försummat och förfallet, men deras lilla tvårumslägenhet var proper. Nu kunde Vjolica äntligen få svar på sina frågor. Trots att hennes familj haft en priviligierad ställning hade hon alltid känt en leda och en inre tomhet. Av det drog hon slutsatsen att hon skulle komma närmare sanningen om hon ifrågasatte regimens propaganda. De hade allt mer hårdnackat och ivrigt hävdat att det inte finns någon Gud. Alltså borde det finnas en Gud. Hon tillämpade denna metod också på utvecklingsläran och insåg att det borde finnas en högre makt som skapat allt. Men vem var då denne Gud eller högre makt?

fick hon fatt i en hel bibel. På hösten 1981 började hon be om ett mirakel, att man skulle kunna fira jul igen i Albanien. På julafton det året fick hon värkar och födde en son under natten. Hon bjöd in några väninnor och sin svägerska och hela juldagen firade hon Jesu födelse i sin son. Sedan den dagen räknar hon sig som kristen och det skedde fem år innan diktatorns död. Frågan som togs tillbaka till Danmar k var: ”Vill ni i Danmark vara med och undervisa våra barn i kristen tro?” Saken diskuterades med flera organisationer och Ankjaer anställdes som sekreterare i BDM som fick uppgiften att stödja tillkomsten av kristna barnklubbar i Albanien och utbilda ledare. Albanerna skulle inte behöva känna sig tvingade att ansluta sig till någon särskild inriktning förrän de kände sig mogna för det, men arbetet skulle ske på evangelisk-luthersk och herrnhutisk grund. De följande åren växte ar betet fr am. Ankjaer Poulsen företog ett stort antal

Den första julen Vjolica gifte sig med Eduard Maze, hennes mor dog och fadern flyttade hem till den unga familjen. Det fanns ingen att tala med. Då hittade hon en lapp på gatan. Det var Lukasevangeliets andra kapitel om Jesu födelse. Hon läste den och började be till Jesus. Under en resa till Italien 12

Eduardo Maze


Framtidens nyckelpersoner i kyrkan resor. Många volontärer avsatte tid för att bygga upp arbetet bland barnen. Tidvis har man haft präster anställda, men ingen har varit där någon längre period. Hösten 1994 hyrde man ett hus i Tirana för att kunna bygga upp ett kristet center varifrån man kunde starta barnklubbarna och ett begynnande ungdomsarbete. Lokalen fick en enkel inredning. En våningssäng byggdes om till altarbord, ur en frigolitskiva skar man ut ett kors som man fäste på väggen med tuggummi. Altarduken var en gardin, altarljusen köptes i den ortodoxa kyrkan och av några potatisar och lite stanniolpapper förfärdigades altarljusen. Den första enkla gudstjänsten hölls den 10 oktober 1994. En barngrupp och en ungdomsgrupp bildades. De fick

lära sig den bibliska historien och bönen Fader Vår. Endast ett barn hade hört den förut. Också en studentgrupp startades. De läser nu bibeln med stor iver. Nya grupper startades på andr a platser. Påsken 1996 förväntade man sig ett 70-tal till gudstjänsten. Det kom 125 från när och fjärren. Fyra barn och unga döptes. I staden Elbasan döptes kort därefter 11 personer. I maj 1997 fanns det arbete på 11 ställen runt om i landet. Efter allt stöd och all uppmuntran i tron ville albanerna få bli en del av den världsvida herrnhutiska familjen och man kallar sig nu ”The Moravian-Lutheran Church of Albania”.

13


Den politiska utvecklingen Våren 1997 föll det ekonomiska och politiska korthuset samman. Ett gigantiskt pyramidspel som lurade många albaner att satsa sina sista slantar skapade stor oro. Volontärerna kallades hem. Presscensur och mötesförbud infördes. Skolor och universitet stängdes. De 35 evangeliska församlingarna slöt sig samman och bildade Evangeliska alliansen med gemensam bibelskola. Man ville undvika konkurrens och istället stå enade och visa självständighet i relationen till den ortodoxa och katolska kyrkan. Dessa kyrkor fick motta enorma penninggåvor från utlandet. Den ortodoxa kyrkan har kunnat uppföra 130 kyrkor genom dessa medel. Det blev nyval den 29 juni 1997. På darriga ben kunde man fortsätta på den inslagna, demokratiska vägen. Korruptionen är dock fortfarande ett stort problem som försvårar utvecklingen. Idag har man dock frihet att tro, tänka, tala, uttrycka sig och sprida sina idéer som man vill. Det kan också nämnas att under kr iget på Balkan fick det lilla fattiga landet Al-

Sommarläger 14

banien ta emot över 800 000 flyktingar. Det blev en stor utmaning för hela nationen och inte minst för kyrkorna. Framtiden för Brödraförsamlingen i Albanien ligger i Guds händer , men som alltid använder han sig av villiga medarbetare. Idag har vi en stor möjlighet att bidra på ett strategiskt sätt till att denna kyrka fortsätter att växa och fördjupas. Det största behovet är utbildning av det andliga ledarskapet. Jörgen Böytler, generalsekreterare för den världsvida herrnhutiska kyrkan och präst i Brödraförsamlingen i Christiansfeld i Danmark, har under tio års tid regelbundet fyra gånger per år besökt församlingen i Tirana och haft seminarier och ledarutbildning. Den typen av undervisning är starkt efterfrågad och nu har Brödraförsamlingarna i Christiansfeld, Stockholm och Göteborg ombetts av kyrkan i Albanien att tillsammans med Värnamo församling i Svenska kyrkan dela på ansvaret för kyrkans ledarträning. Planen är att fyra helger om året samla de framtida ledarna och genom utbildning och personlig handledning forma de unga ledarna för sitt viktiga uppdrag att leda den herrnhutisklutherska kyrkan i Albanien in i framtiden

Material till denna artikel har över satts från den danska Brödrakyrkans missionstidning BDMnytt, redigerats och kompletterats av Klas Lindberg.


”Be för oss unga och lyssna på oss!”

Brobyggare i mångkulturell kyrka Möt holländaren Jan-Erik Stam, en färgstark profil i den världsvida herrnhutiska familjen. Text: Klas Lindberg

Berätta lite om dig själv! Jag föddes 1962 i Rotterdam. Efter gymnasiet studerade jag teologi och prästvigdes 1993 för den holländska reformerta kyrkan. Jag började min bana i en liten förort till Rotterdam. Eftersom min dåvarande fru också var präst på heltid i en annan församling blev tiden knapp för en familj med tre barn. Jag bytte spår och arbetade som gymnasielärare och försökte kombinera det med en karriär inom konflikthantering som medlare. Efter det

växlade jag över till IT-branschen. Jag anställdes av ett indiskt företag och blev deras Europa-manager för affärsutveckling och utbildning. Tyvärr skildes mina och min frus vägar åt. Vi ville ha delad vårdnad om barnen och jag återvände till min ursprungliga kallelse. En tjänst i närheten, som deltidspräst i den holländska Brödrakyrkan, blev ledig. Det gällde arbetet bland de hindustani- och javanesisktalande i den surinamesiska församlingen. Jag kände till den stora Brödraförsam15


lingen från Surinam i Holland sedan tidigare och mina kontakter med sydöstra Indien hade gett mig erfarenheter och färdigheter som nog skulle komma väl till pass i en sådan tjänst. Jag sökte och fick tjänsten 2008. Det var lite av profeten Jonas krumbukter över min väg tillbaka till kallelsen. Vad består ditt arbete av? Som du kanske vet finns det närmare 20 000 medlemmar i den surinamesiska Brödraförsamlingen idag. Det beror på vårt koloniala förflutna. Förresten firade vi förra året 150-årsminnet av slaveriets avskaffande i Surinam. Tänk att vi hade slavar ända fram till 1863! Jag skäms. När dessa slavar med afrikanskt ursprung blev fria, lurades fattiga från Indien och Indonesien att komma och arbeta på kolonins plantager. Det var bland dessa som herrnhutarna började sin mission. När Surinam blev fritt 1975 beslöt många surinameser med asiatiskt ursprung att emigrera till Holland. Liksom i brödra-

kyrkan i Surinam organiserade de sig i etniska grupper med kulturell och språklig särprägel. Min uppgift är att bygga broar mellan hindustani- och javanesisktalande grupper samt hjälpa dem att skapa relationer till den stora afrosurinamesiska gruppen i Holland. Sedan 2011 tjänar jag mest i den afrosurinamesiska församlingen i Rotterdam. Vad ger dig den största glädjen i ditt arbete? Vi lever i ett mångkulturellt sammanhang där vi hela tiden måste ta hänsyn både till det förflutnas och dagens verklighet. Trots olika bakgrund förenas vi av den kraft som enheten i Kristus utgör. Jag blir glad när vi som bröder och systrar lyckas i vår strävan att följa Kristus och uppmuntrar varandra till att vara öppna och lyssnande. Med den Helige Andes hjälp kan vi skapa fristäder för andlig tillväxt, diakonal omsorg och personligt välbefinnande. Det sker inte över en natt, men det är dit vi strävar.

Vy över centrala Surinams naturreservat 16


Vi står inför många utmaningar. Hur ska vi nå ut med evangeliet i ett agnostiskt eller till och med ateistiskt samhälle? Hur ska vi ge våra barn en god uppfostran i all splittring och individualism? Hur kan vi överbrygga klyftor bestående av ras, kön och ekonomisk ställning och leva i ömsesidig respekt? Vilka är de största utmaningarna i din tjänst? Att prioritera rätt. Det finns så mycket att göra som präst och pappa, så mycket att lära sig från den herrnhutiska historien, så många platser att besöka, så många skrivelser att formulera, så många predikningar att förbereda och till allt detta kommer alla trafikstockningar och schemaändringar. Det krävs både disciplin och energi för att upprätthålla ett sunt andligt och socialt liv. Endast genom Guds nåd är det möjligt. En annan viktig sak är förstås hur vi ska få fram medel att finansiera arbetet för Guds rike. Har du något du vill säga till dina svenska trossyskon? Jag är glad över min kontakt med er genom Klas Lindberg som jag mött ett par gånger och ser verkligen fram emot att få lära mig mer av er och ert arbete. För mig är kärnan i den herrnhutiska förståelsen

av evangeliet enkel. Vi behöver bara inse att Gud erbjuder oss sin kärlek genom sin Son. Om vi accepterar detta blir vi befriade från mörkret och blir Guds barn. Vi blir också Kristi ambassadörer i en lidande värld som verkligen behöver hans kärlek och rättvisa. Jag tackar Gud att vi inte behöver döma någon utan kan lita på att världen en dag kommer att dömas av Jesus Kristus på ett mycket bättre sätt. Fortsätt att envist sträva efter Lammets självutgivande kärlek i god herrnhutisk anda! Vårt Lamm har segrat, låt oss följa det!

LY S S N A P Å P R E D I K N I N G A R F R Å N VÅ R A G U D S TJ Ä N S T E R , NÄR DU VILL! www.evangeliska.nu 17


Följ med på en oförglömlig resa i Luthers och Zinzendorfs fotspår! 21 - 27 september 2014 Vi möter den f.d. munken Martin Luther som genom sin återupptäckt av evangeliet förändrade en hel värld och stiftar också bekantskap med den rörelse som uppstod drygt 300 år senare i Herrnhut under ledning av greve Nikolaus von Zinzendorf och som har inspirerat generationer av kristna till ett liv i innerlig kristen syskongemenskap och världsvid mission. Vi besöker platser som Wittenberg, Herrnhut, Meissen, Dresden, Erfurt, Eisenach, Eisleben m.fl. Pris per person i dubbelrum: 7000 SEK (Enkelrum + 700) . Vi åker i bekväm turistbuss och bor på bra hotell, hel- eller halvpension. Alla entréer och guidade turer ingår i priset. Anmälan görs till inga.pagreus@svenskakyrkan.se och genom att sätta in 1500:- på Evangeliska Brödraförsamlingens Plusgiro 508720-0 senast 30 april. Skriv Tysklandsresa och ert namn vid betalning. Vid avbokning tas en avgift på 300:- för administration. Resterande belopp (5500: -) ska vara inbetalt senast 20 juni! Vid frågor kontakta Klas Lindberg 070 854 03 00 Alla intresserade är välkomna den 6/3 kl. 17.30 till Sibyllegatan 13 på informationsträff. Förberedande träffar den 3/4, 8/5 kl. 17.30 och 30/8 kl. 10 – 15 Resan är ett samarrangemang mellan S:ta Clara kyrka, Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm och Prima Grupp Resebyrå. 18


Tack för din gåva! Kära vänner till Herrnhuts Brödramission. Tack för din gåva till barnen i Tanzania. I början på januari kunde vi skicka 6 000 Euro till skoluniformer, skolavgifter, nya skor och skolmaterial precis innan det nya skolåret började! Här har en grupp barn precis fått nya skoluniformer som de stolt visar upp. För Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm

Klas Lindberg

Se, så fina vi är!

19


Välkommen till Evangeliska Brödraförsamlingen Sön 23 mars kl. 15 ”Gud är mäktig” Gudstjänst Klas Lindberg Sön 30 mars kl. 15 Temagudstjänst ”Kvinnor i bibeln” Klas Lindberg, Betagruppen m.fl. Sön 6 april kl. 15 ”Älska ljuset!” Nattvardsgudstjänst Klas Lindberg Tor 17 april kl. 17 ”Det nya förbundet genom mitt blod” Skärtorsdagsmässa Arne Wikström Sön 20 april kl. 8.30 ”Varför gråter du?” Påskotta Michael Hertzsch Sön 27 april kl. 15 ”Från tvivel till tro” Gudstjänst Klas Lindberg Sön 4 maj kl. 15 ”Lyssna till Guds röst!” Nattvardsgudstjänst Klas Lindberg Sön 18 maj kl. 15 ”Bevarad” Nattvardsgudstjänst Klas Lindberg Varannan onsdag kl. 15, alltid udda veckor Bibelsamtal, Klas Lindberg. Vi läser ur Johannesevangeliet. Avslutning 7 maj. Du kan alltid ta kontakt med oss för samtal, själavård och bikt. Du får gärna också komma med dina böneämnen. Klas Lindberg, 070-854 03 00 Epost: klas.lindberg@evangeliska.nu Evangeliska Brödraförsamlingen Sibyllegatan 13 Tel 08-660 09 07 114 42 Stockholm PlusGiro 51202-0 www.evangeliska.nu I info@evangeliska.nu 20

Herrnhuts brödramission nr 1 2014  

Herrnhuts brödramission nr 1 2014

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you