Page 1

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

CONTENT WITH A PURPOSE

ANALYS INDUSTRI MED FOKUS PÅ SVENSK SKOG & LIFE SCIENCE

NR 6 DECEMBER 2017 ANALYSINDUSTRI.SE

Anders Blanck – VD vid Läkemedelsindustriföreningen Life Science-sektorn har såväl en stark tradition som stor betydelse för svenskt näringsliv och omfattar tre huvudsakliga delar; läkemedels-, medicinteknik- och bioteknikföretag. Gemensamt för företagen i sektorn är stark forskningsanknytning och behovet av ett nära samarbete med hälso- och sjukvården. Med andra ord är det en lika komplex som spännande och betydelsefull bransch och dess fortsatta utveckling påverkar de flesta av oss. Läkemedelsindustriföreningen (LIF) med VD Anders Blanck i spetsen har en tydlig bild av orsakerna till vår framskjutna roll: – Först och främst har vi en väldigt stark forskningstradition i Sverige med starka och högt rankade universitet, inte minst inom medicinsk forskning, med ytterst kompetenta forskare och forskarlag. Sverige är också ett av de länder som satsar mest på forskningsfinansiering.  Läs mer på sida 28 och 29

MÖJLIGHETER

”Investeringskalkyl vid maskinköp” Skogsentreprenörerna ger de två viktigaste råden till maskinköpare: att göra en noggrann investeringskalkyl och att säkerställa närheten till service av maskinen. Läs mer på sida 16

LEDARKRÖNIKA

Kompetens – avgörande för Life Science Om Sverige ska kunna bli ledande inom sjukvård, måste läkare och forskare får bättre förutsättningar, menar Heidi Stensmyren, förbundsordförande på Sveriges Läkarförbund. 

Läs mer på sida 20

ANALYS INDUSTRI

Läs fler reportage på analysindustri.se

MIKAEL ELIASSON

DIREKTÖR SVENSKT TRÄ

”Det finns stora fördelar med att använda mer trä inom vård.”

Var med på vår globala tillväxtresa via FundedByMe! www.FundedByMe.com

Hej! Jag är din smarta robotkompis Diabetio Buddy!

Läs mer om Diabetio Buddy på www.Diabetio.com

Jag lär dig viktiga saker om diabetes och hur du räknar kolhydrater.

eller på nyhetssidan Lugn&Ro Pulsen www.lugn-och-ro-pulsen.se

På analysindustri.se finner du fler artiklar och reportage som rör industriaktuella ämnen. Följ oss även på Facebook: Analys Sverige, för aktuella nyheter.

Läs mer på sida 10

Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter december 2017 Jag hänger också med i mobilen.

Diabetio Buddy är en social AI-robot som tillhör produktfamiljen Diabetio, för att bekämpa den globala folkshälsosjukdomen diabetes. Diabetio assisterar diabetiker i Sverige och globalt. Diabetio utvecklas av Lugn&Ro Akademin AB.

Var med på vår globala resa att bekämpa folkhälsosjukdomar. Lugn&Ro Akademin är ett helägt dotterbolag till en del projektet genom Lugn&Ro Sverige AB som driver primärvård i Bli Stockholms länsav landsting. FundedByMe!

Var med på vår globala tillväxtresa via FundedByMe! www.FundedByMe.com Läs mer om Diabetio Buddy på www.Diabetio.com

Hej! Jag är din smarta robotkompis Diabetio Buddy!

Lugn

Ro

Din vård och omsorg i Sverige


Annons

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

INLEDNING – ANALYSINDUSTRI.SE

ANALYS INDUSTRI European Media Partner är stolta över att presentera Analys Industri, en cross media-kampanj med fokus på Life Science och Skogsindustrin. Detta är den sjätte upplagan av Analys Industri för året och distribueras med Dagens Nyheter. I den här temabilagan ligger fokus på att belysa två branscher som i grund och botten är olika, men som bidrar lika mycket till samhället i stort: Skogen och Life Science. Få näringar är så förknippade med Sverige som skogsbranschen. De svenska skogarna har utgjort en viktig del av vår ekonomi under hundratals och åter hundratals år. Därför är vi stolta över att erbjuda en djupgående intervju med Mikael Eliasson, VD på Svenskt Trä. En intervju som tar upp en av branschens viktigaste frågor – hur breddar man marknaden för svenskt trä som produkt och råvara?

PROFILER I PUBLIKATIONEN

Från skogen och ryggraden av landets ekonomi tar vi steget till en något nyare, men minst lika viktig bransch: Life Science. Sverige har i många år gått från klarhet till klarhet inom denna sektor som omfattar: läkemedels-, medicinteknik- och bioteknikföretag. I en intervju med Anders Blanck, VD för Läkemedelsindustriföreningen diskuterar vi hur det är möjligt att stärka en redan etablerad position på marknaden. Organtransplantationer är mer aktuellt än någonsin – läkarna gör vad de kan, men det krävs att fler ställer upp som organdonatorer. Vi uppskattar dina åsikter. Diskutera gärna våra artiklar på sociala medier. Du hittar oss på Analys Sverige. God läsning och god jul önskar vi på redaktionen!

ANALYSINDUSTRI.SE

Magnus Niklasson, Marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.

Ann Fogelberg, PR- och pressansvarig på Diabetes Wellness Sverige

Ulrika Ringdahl, Head of Material & Life Science, Invest in Skåne

DIGITALT INNEHÅLL

Följ oss digitalt:

Missa inte filmer och annat rörligt material på kampanjsidan.

”Nanotekniken utvecklar framtidens sjukvård”

Foto: Pressfoto

Maria Strømme, professor och forskare i nanoteknik vid Uppsala universitet, har specialiserat sig på att ändra materialegenskaper på nanonivå och ge materialen nya karaktärsdrag. Foto: Terje Heiestad

Foto: Sandra Pettersson

Professor Bengt Gunnar Jonsson om: När är det rätt att hugga ett träd och när är det fel? För en tid sedan fick jag en fråga från en anställd inom ett av våra stora skogsbolag. När övergår ett hugget träd från att vara positivt för mänskligheten till negativt? Detta är en berättigad och intressant fråga sett ur ett långt historiskt perspektiv och kräver sitt svar. Jag gav detta ett försök och mitt försök till svar följer på analysindustri.se

Ulf Möller tillträdde nyligen rollen som Segmentsansvarig för Skog och Lantbruk hos Swedbank och sparbankerna. Hans uppgift att värna och sköta om skog och han har hela Sverige som arbetsfält.

 Albin Sörensson & Kevin Darstedt  Campaign Managers

6 8 10 14 16 18 24 26 28 30 32

Skogen och dess klimatnytta Ny teknik som revolutionerar Profilintervju – Mikael Eliasson Svenska sågverk ser ljuset Investeringskalkyl inför maskinköp Logistikkedjan är viktig Experter inom life science Artificiell intelligens inom vården Profilintervju – Anders Blanck Så skyddar du dig mot bakterier Att investera i Life Science

ANALYS INDUSTRI

POPULÄRA ARTIKLAR PÅ ANALYSINDUSTRI.SE ”Omtanke om kommande generationer en viktig grundpelare”

Den här upplagan av Analys Industri har tagit ett stort grep på två av landets viktigaste branscher. Läs gärna Mikael Eliassons profilintervju om nya samarbeten mellan trä- och sjukhusindustrin. Och missa inte intervjun med Oscar, som tack vare ett nytt hjärta gick från rullstol till tävlingscykel!

INNEHÅLL

EXKLUSIVT FÖR WEBBEN

DIGITAL KRÖNIKA

ALBIN & KEVIN TIPSAR!

På kampanjsidan har vi möjlighet att gå ännu djupare och göra längre analyser och intervjuer.

Campaign Managers: Albin Sörensson albin.sorensson@europeanmediapartner.com Kevin Darstedt kevin.darstedt@europeanmediapartner.com VD: Tobias Valfridsson Chief Content Officer: Mats Gylldorff Textbearbetning: Hans-Peter Öhman Grafisk formgivare: Johanna Sjöberg Text: Martin Westholm, Jenny Nirfalk & Anders Edström Frejman, Mats Carlbäck, Anna Bjärenäs, Christine Brorsson Omslagsfoto: Gunilla Lundström, Jann Lipka & Johan Knobe Distribution: Dagens Nyheter, december 2017 Tryck: Boldprinting Stockholm

CONTENT WITH A PURPOSE

Krönikor skrivna endast för våra digitala plattformar finns att läsa på vår kampanjsida.

@europeanmediapartner

analysindustri.se

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

Återvinn eller ge tidningen vidare!

ANNONS

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

UTMANA OSS!

VAD VILL DU HA HJÄLP MED? Timmerkransvåg, markvågssystem eller kanske en mobil våglösning...?

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

UTMANA OSS!

DUHJÄLP HA HJÄLP VADVAD VILLVILL DU HA MED?MED? Timmerkransvåg, markvågssystem eller Timmerkransvåg, kanske markvågssystem eller en mobil våglösning...? kanske en mobil våglösning...?

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG! TAMTRON HAR SYSTEMEN. ⊲ Tamtron Timber Wireless ⊲ Power PC för mobil vägning ⊲ ScaleIT W8 Pro Markvågssystem

TAMTRON.SE

054-402 08 40 – viktigt@tamtron.se

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Landsbygdens framtid växer i skogen! Claes Andersson är VD för JGA, ett med svenska mått mätt medelstort sågverk i den lilla orten Linneryd som ligger där de småländska skogarna är som djupast, några mil sydost om Växjö. Själv är han fjärde generationens ägare. Sågverket tillsammans med de övriga bolagen i koncernen har i dag 130 anställda och spelar en viktig roll, både för orten Linneryd och för Tingsryds kommun.Till det ska dessutom läggas alla andra, minst lika många, som på ett eller annat sätt är beroende av att sågverket lever vidare, exempelvis skogsägare, entreprenörer och transportörer. – Om hela Sverige ska leva måste också skogsnäringen leva och få möjlighet att utvecklas, säger Claes Andersson.

Sverige är världens tredje största exportör av skogsprodukter – massa, papper och sågade trävaror. Förra året var exporten värd hisnande 125 miljarder kronor. I hela Sverige sysselsatte skogsnäringen över 70 000 personer. 70 procent av Sveriges yta består av skog och av den ytan brukas 80 procent aktivt. Men det är bara en procent av skogen som avverkas under ett år, och under de senaste nittio åren har skogsförrådet, det vill säga den sammanlagda mängden skog, mer än fördubblats. – När man har basfakta klara för sig är det lätt att inse att det handlar om stora värden, fortsätter Claes Andersson.

Foto: Sven Persson

Foto: Sven Persson

Skogsindustrins betydelse för Sveriges utveckling som välfärdsland kan inte överskattas. Utan skogen hade vi inte varit där vi är i dag. Rätt skött kommer skogen även i framtiden vara en av Sveriges viktigaste tillgångar som skapar både jobb och välfärd.

Claes Andersson är VD för JGA.

Tyvärr återspeglas inte det alltid i debatten, även om det på senare år har blivit lite bättre. – Fler och fler inser skogens betydelse för Sverige, men ibland är det mer, tycker jag, en läpparnas bekännelse än verkliga och konkreta åtgärder som skulle kunna underlätta för skogsnäringarna att utvecklas ytterligare. – Från en del håll låter man påskina att skogsägarna missköter sina marker, att allt handlar om rovdrift på skogen och vinstmaximering utan att hänsyn tas till friluftsliv, djurliv och den biologiska mångfalden. Jag vill mena att inget kan vara mer fel. – Jag upplever i stället att de skogsägare som vi arbetar med känner ett stort och genuint ansvar för sin skog och brukar den med omsorg och den hänsyn som krävs för att den ska stå kvar även för kommande generationer. Ett orosmoln är att det under senare tid bör-

jat ifrågasättas om skogsbruket borde regleras mer än vad fallet är i dag. – Det tror jag vore att gå i helt fel riktning. Det svenska skogsbruket som det bedrivs i dag är långsiktigt och hållbart och kommer att fortsätta att bidra till det svenska välståndet och till att lösa de globala klimatutmaningarna förutsatt att vi som arbetar i branschen ges möjlighet att göra vårt jobb, säger Claes Andersson. – Som jag ser det är den svenska skogen oerhört välskött och för den absoluta majoriteten av alla skogsägare handlar det om att föra ett livsverk, ett arv vidare till nästa generation och nästa generation. Man blir inte skogsägare för att göra snabba klipp. Lyfter man blicken ser det ändå på det hela taget ljust ut för skogsnäringen. – Under senaste tiden har vi märkt ett markant ökat intresse för våra produkter, un-

derstryker Claes Andersson. Runt om i världen har man återupptäckt trä som det förträffliga material det är, och det gynnar oss. Men skogens potential stannar inte där. Den enorma produktutveckling som sker, där oljebaserad plast kan ersättas av material tillverkade av trä, där skogsråvara omvandlas till biobränsle och tyg tillverkas av träfibrer, är bara en handfull exempel på hur den svenska skogen ger lösningar på de utmaningar som samhället står inför. – På sikt är det här positivt för utvecklingen av svensk landsbygd. Ju större betydelse skogen får för näringslivet desto större chans har landsbygden att inte bara stå på egna ben utan också att utvecklas så att människor kan bo kvar, framhåller Claes Andersson. För Sverige som land betyder det dessutom nya och än större export- och skatteintäkter. – Med en stark skogsindustri och en levande landsbygd blir alla vinnare! ANNONS

ISSTE DU ATT? Sveriges förbrukning av barrträvaror per capita är den näst högsta i världen

För varje träd i Sverige som avverkas planteras två nya

13 000 000 Skogsförrådet i Sverige har fördubblats under de senaste 40 åren Källa: SCB & svenskaskogen.nu

logmax.com

Priset per skogskubik ökade med 6 % under januari till juni 2017

4000T

70 000

personer arbetar inom den svenska skogsindustrin

skogskubik var den totala exporten av barrträvaror under 2016

Vill du veta mer om den svenska skogen? Gå in på analysindustri.se

T-SERIES GALLRINGSEXPERTERNA

Log Max 4000T är en stor succé och har varit levererad och monterad på många olika maskiner världen över. Kombinationen mellan Log Mate 500 styrsystem och ett driftsäkert aggregat gör att du, som kund, får ett pålitligt system som har bevisat sin förträfflighet. Kontakta oss redan idag så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max.

Lars Strömsund - Norra Sverige - 070-347 65 74

Mikael Solèn - Södra Sverige - 070-591 18 89


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LEDARKRÖNIKA SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

Foto: Veronika Lax

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER INOM SVENSK SKOG I ett internationellt perspektiv är det svenska skogsbruket i många avseenden en framgångssaga. De senaste sextiofem åren har virkesförrådet vuxit med mer än en miljard kubikmeter samtidigt som den årliga avverkningen hela tiden ökat. Skogarna är viltrika, vitala och växer bra. Trots ett aktivt skogsbruk över stora arealer är vattnet i våra vattendrag genomgående av god kvalitet. Ändå finns inget skäl att luta

sig tillbaka. Tvärtom. Svenskt skogsbruk står inför ett antal tydliga utmaningar:

– Det måste bli skonsammare – Det måste bli lönsammare – Det måste bli mer jämställt När det gäller skonsamheten så

räcker det inte att vi i Sverige är bättre än andra länder. Även om exempelvis passager över vattendrag i vårt land oftast klaras utan körskador som skadar vattenkvaliteten så är det inte alltid så. Skogsbruket måste också uppfattas som skonsamt av den breda allmänheten. Hänsynen till naturvärden och åtgärder för att bevara och utveckla biologisk mångfald behöver förstärkas, samtidigt som skogsbruket behöver bli

“I dag är skogsnäringen inte särskilt jämställd.” bättre på att beskriva vilken naturhänsyn som faktiskt tas. Skogsbruket måste dessutom

fortsätta utvecklas för att säkra lönsamheten. Skogsägaren kan vara nöjd med att virkespriserna har börjat stiga men saker och ting kan förändras. För generellt så beskriver råvarupriser en

fallande priskurva över tid. Det gäller skogsråvara precis som andra råvaror. För att bibehålla och helst förbättra lönsamheten måste skogsbruket därför bli effektivare. Det har branschen gjort förut. Utan de effektiviseringar som gjorts tidigare så hade avverkningskostnaderna i dag varit högre än virkespriserna. Skogsägare bör också se till möjligheterna att utveckla andra värden i skogen. Det går att få avkastning från andra saker än virke. I dag är skogsnäringen inte sär-

skilt jämställd. Jag är övertygad om att både lönsamhet och

skonsamhet skulle förbättras om branschen blev mer jämställd. Kompetens är en nyckelfaktor när bra beslut ska fattas och om skogsnäringen ska kunna knyta den bästa kompetensen till sig så behöver hela befolkningen finnas med i urvalet. På senare tid har skogens roll i klimatarbetet kommit att framstå som allt viktigare. Att ersätta – substituera – fossil kol och olja med förnybart trä är rätt väg att gå. Här ger skogen oss inte bara möjligheter. Vi har ett ansvar att klokt använda skogen i klimatarbetet! Herman Sundqvist Generaldirektör, Skogsstyrelsen ANNONS

UNBREAKABLE Robust • Reliable • Accurate

In 1992 we introduced the forestry joystick, it was a revolution. We are now redesigning it with the intention of making the design smarter, and even easier to operate.

SIMPLICITY Compact • Tough • Precise

By reducing the number of components, Caldaro has managed not only to simplify the design of this pedal, but also provide superior precision, ergonomics and resistance to challenging environments. This ensures longer life, improved reliability and ultimately higher value.

www.caldaro.com


VÄRLDENS ENDA SVANENMÄRKTA DIESEL. Preem Evolution Diesel Plus är den första dieseln någonsin som får bära Svanen – Nordens officiella miljömärke. Den kan blandas med all annan diesel och kostar inte ett öre mer. Preem Evolution Diesel Plus har minst 50% förnybart innehåll och gör att du kan köra varannan mil fossilfritt. Läs mer på preem.se


Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

Foto: LRF

Efter år av nedskärningar investeras det återigen i skogsindustrin. Hur Sverige ska klara sin del i klimatutmaningen och minska utsläppet av växthusgaser är en av drivkrafterna bakom utvecklingen.

Foto: Mostphotos

SKOGEN HÅLLER VÄXTHUSGASERNA I SCHACK Sven-Erik Hammar är skogsägare

i Funäsdalen och ordförande för LRF Skogsägarna, den skogliga delen av LRF, Lantbrukarnas Riksförbund och branschorganisation för landets fyra skogsägarföreningar. Han har även varit sakkunnig för miljömålsberedningen i 1,5 år. – Miljömålsberedningen utreder hur Sverige ska klara sin del i klimatutmaningen och minska utsläppet av växthusgaser. Den pekar på att det krävs en samhällsomställning för att klara klimatmålen. Vi måste ersätta fossila råvaror med förnybara och där fokuseras det på bioekonomi. Utmaningen för Sverige är att ställa om transportsektorn, där har vi i dag mycket stora utsläpp och där kommer de förnybara bränslena in, säger Sven-Erik.

Det räcker inte att ersätta fossilt med förnybart, utan det handlar också om att hitta innovationer som stödjer utvecklingen. – Där är Sverige unikt med sina resurser. Vi har ett hållbart skogsbruk, en balans med produktion och miljö, en väl utvecklad industri som tar hand om skogsråvaran, och välutbyggd logistik som gör att hela kedjan fungerar.

Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.

Förutom att Sverige har bra förutsättningar för att klara den egna klimatutmaningen, menar Sven-Erik att vi kan dra nytta av samhällsomställningen. – Det är viktigt att öka substitutionen av fossila råvaror. På så vis kan vi klara både den svenska klimatutmaningen och hjälpa andra länder genom att exportera klimatsmarta produkter som kan ersätta mindre lämpliga material. Detta skapar dessutom nya arbetstillfällen, säger han. Skogen är en unik tillgång, men

den måste vårdas för att kunna bidra till klimatnyttan. – Den största nyttan kommer genom ett aktivt brukande av skogen. Ökad tillväxt i träden ger ett ökat upptag av koldioxid.

Om man däremot inte brukar skogen hamnar man till slut i ett jämnvikstillstånd och då ökar inte upptaget av koldioxid i den stående skogen. Dessutom finns det risker med att låta skogen växa okontrollerat, den blir sårbar för bränder och stormar som riskerar att förstöra den. Att man ser sammanhanget mellan skogsägaren och skogen och att de tillsammans gör ett klimatarbete är viktigt. Det är i symbios mellan skogsägaren och träden som klimatnyttan uppstår, menar Sven-Erik. Han säger att det därför är

fundamentalt att skogspolitiken får ligga fast som den gör i dag, med frihet under ansvar och där skogsägarna får välja vägen fram

till målet. – I miljömålsberedningen som sju partier är överens om, så är det enighet om att den skogspolitik vi har i dag ska stå fast. Detta är extra viktigt för familjeskogsbruket och de 330 000 privatpersoner som står för 60 procent av avverkning och skogstillväxt i Sverige. Frihet under ansvar krävs för att de ska kunna leverera råvara till en hållbar bioekonomi. I Sverige är den ägarstruktur vi har garanten för att vi får en verklig variation i brukandet och besluten som tas av skogsägarna gör en framtida bioekonomi möjlig, säger Sven-Erik. Från politiskt håll finns det en bred

uppslutning kring att Sverige har väldigt goda bioekonomiska

”Vi har ett hållbart skogsbruk, en balans med produktion och miljö, en väl utvecklad industri som tar hand om skogsråvaran, och välutbyggd logistik som gör att hela kedjan fungerar.” förutsättningar. – Stefan Löfven gick till val på devisen att ”Skogen är Sveriges gröna guld” och har följt upp det genom att betona skogens roll i att klara klimatmål och utveckla Sverige som land. Ett trendbrott att det nu investeras i skogen efter många år av nedskärningar. Det speglar den optimism och framtidstro som finns i branschen, framhåller Sven-Erik. Text: Anna Bjärenäs

SKOGEN ÄR EN VIKTIG FRAMTIDSRESURS ANALYSINDUSTRI.SE ”Skogen bär på uråldriga traditioner och är samtidigt en framtidsresurs – svaret på hur vi ska klara klimatmålen för ett långsiktigt hållbart samhälle.” ANNONS

N SVE SK

KV

AS

KIN

EN

ALSTOR 840 PRO A LI T E T S M

En hydrostatisk kombimaskin.

www.alstor.se


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

ANALYSINDUSTRI.SE – SKOGSINDUSTRI

SKOGSÄGARE HAR LÅNGSIKTIGA Trött på PLANER MED HÅLLBARHET Den 1 mars förra året tog Emma Berglund över som Generalsekreterare för Europeiska Familjeskogskonfederationen, CEPF i Bryssel. Att rollen passar henne är uppenbart och den 25 april tog hon emot Greve Carl Bernadottes Skogspris, som årligen delas ut av Föreningen Skogen. Med intellektuell skärpa och utan att vika i debatten har hon vunnit respekt i den ibland mycket tuffa lobbyatmosfären. Hon får kommunikation och samarbeten att flyta, inte minst med god trivsel som drivkraft, lyder prismotiveringen. – Jag vill bygga samarbeten runt om i Europa så att CEPF så kraftfullt som möjligt kan föra fram familjeskogsbrukets möjligheter och utmaningar, säger Emma Berglund.

Foto: Pressfoto

Familjer och individer som äger skog har en långsiktighet i sitt arbete med skogen och i den finns en viktig nyckel till hållbar utveckling, menar Europeiska Familjeskogsbrukets konfederation generalsekreterare Emma Berglund.

Trött på ojämna tänder?

Skogsmark som ägs av en enskild person eller en familj kallas familjeskogsbruk och är ofta småskaligt. Det är den dominerande skogsägarformen i Europa och majoriteten av all Europas skog är privatägd av individer eller familjer. Av skogsägarna i Europeiska Unionen är 60

Emma Berglund, Generalsekreterare för Europeiska Familjeskogskonfederationen, CEPF i Bryssel.

procent privata aktörer, vilket motsvarar omkring 16 miljoner privata skogsägare i 28 länder. Av dem är en liten del industriell, men majoriteten är enskilda och familjer. – Familjer och individer som äger skog har en långsiktighet i sitt arbete med skogen. Med en säker äganderätt har de möjlighet att tänka framåt, långt framåt. Långsiktighet är en nyckel till hållbart skogsbruk och familjer brukar sina skogar med nästa generation i åtanke. – Även om de inte själva får ta del av den skog de planterar så vet de att de brukar den för barn och barnbarn. Den vetskapen leder till långsiktighet och hållbarhet och gör att man

Foto: Privat

HALLÅ DÄR ROLF LJUNGGREN

ojämna tänder?

investerar i en hållbar skötsel av sin skog. Ett hållbart skogsbruk behöver se

en balans av hållbarhetens tre aspekter: de ekonomiska, sociala och miljömässiga. I sitt brukande av skogen gör skogsägarna dagligen avvägningar med de aspekterna i åtanke. Att den ekonomiska hållbarheten är på plats är viktigt för att skötseln och andra nyttor skall kunna tas tillvara. Som generalsekreterare för CEPF vill Emma Berglund att organisationen skall vara en stark röst för skogsägarna, hon vill göra deras röster hörda och skapa förståelse för familjeskogsbrukets drivkrafter och vad de kan tillföra samhället. Inte minst i klimatfrågan och för bioekonomin är skogen viktig. I växande skogar binds koldioxid och trä kan lagra kol och ersätta fossilbaserade produkter, samtidigt som jobb och tillväxt på landsbygden skapas. Emma vill hjälpa till med att förklara hur man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för att tillvarata skogens möjligheter. – Det handlar om att ha en helhetssyn för att på bästa sätt tillvarata skogens potential, att kunna ta ett helhetsgrepp. Problemet är ofta att olika parter

ser olika delar och försöker detaljreglera en liten del men inte

7

har grepp om helheten. I klimatarbetet är det väldigt viktigt att se helheten och där har skogsägarna en viktig roll att spela genom att ta hand om skogen så att den binder mer och mer kol och ger en klimatsmart råvara som kan ersätta det fossila. – Det är viktigt att sköta skogen så att den växer och är livskraftig, för den binder in koldioxid då den växer. När man avverkar skogen skapas plats för nya träd och använder vi skogen till exempelvis husbyggen lagras koldioxid under lång tid.

Samtidigt kan trä användas på många innovativa sätt. Allt som görs av olja i dag skulle teoretiskt sätt kunna göras av trä. – Det är en spännande utveckling. Man kan göra plaster, textilier, komponenter i mediciner med mera. Redan i dag görs det till viss del, men man skulle kunna ta den utvecklingen ännu längre, avslutar Emma. Text: Maya Verma Alm

Rolf Ljunggren, VD Cortus.

Vilka utmaningar står industrin inför när det kommer till att minska sitt beroende av fossila bränslen som naturgas samt utsläpp av CO2? – Det är att man förväntar sig att produktivitet, utbyten och kvalitet ska kvarstå. Industriell skala och tillgänglighet för nya lösningar. Nyttan ska kort och gott uppväga risker och utmaningar vid övergång till fossilfritt.

Vilka möjligheter finns att använda biobränslen? – För krävande användningsområden och högtemperaturprocesser finns få alternativ. WoodRoll med ren energigas, höga utbyten och i industriell skala erbjuder en sådan möjlighet till rimliga kostnader. De andra alternativ som finns i dag kräver förbehandling/hantering i energikrävande processer som sänker utbytet i kedjan från skog till process.

Kan du ge något exempel på lovande lösningar i praktiken?

OM BIOEKONOMISKA STRATEGIER PÅ ANALYSINDUSTRI.SE ”Välinformerade beslut baserade på aktuell forskning är avgörande för en hållbar strategi för bioekonomi inom EU och där gör forumet ThinkForest ett viktigt arbete.”

– Höganäsprojektet är ett praktiskt exempel på WoodRoll i ett skarpt projekt och med ett brett industriellt stöd. Här kommer förnybar energigas och biokoks att ersätta naturgas och metallurgiskt koks i en krävande industriprocesss, framställning av järnpulver. Anläggningen kommer att ha en effekt (termisk gaseffekt) på sex MW.

Text: Mats Carlbäck ANNONS

Trött på ojämna tänder?

INFO@MARKUSSON.SE

WWW.MARKUSSON.SE

0175-713 26

ar p i l s t o b o R a Svensk

INFO@MARKUSSON.SE

WWW.MARKUSSON.SE

0175-713 26

slipar

WWW.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

PLANTERING AV NYA PLANTOR PÅ HYGGET Foto: Michael Ekstrand

Foto: Privat

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

DEN NYA TEKNIKEN REVOLUTIONERAR STORA DELAR AV SKOGSBRANSCHEN Nu gör den digitala tekniken sitt intåg på allvar även i skogsbranschen. Ett exempel på detta är Stora Enso Skog som investerar i ny teknik för att kunna automatisera virkesmätningen, effektivisera transporterna och få en högre kvalitet på informationen.

Det är på Skoghalls bruk i närheten

av Karlstad som den nya tekniken först kommer att användas. På bruket används 2,5 miljoner fastkubikmeter virke per år i tillverkningen av framför allt vätskekartong. Massaveden som kommer till bruket på lastbil mäts på plats av en opartisk aktör för att få fram underlag för betalning mellan köpare och säljare. – Den nya bildmätningstekniken ger oss möjligheter att göra virkesmätningen mer kostnadseffektiv och medför även effektivare transporter, säger Martin Holmgren som är VD på Stora Enso Skog. – Tidigare har vi använt samma teknik på våra järnvägsterminaler med framgång och nu är det dags

”Den nya bildmätningstekniken ger oss möjligheter att göra virkesmätningen mer kostnadseffektiv och medför även effektivare transporter” att införa systemet på våra bruk. I genomsnitt passerar det cirka 60

timmerbilar med massaved till Skoghall per dygn. Ökat öppethållande och kortare väntetider vid mätplatserna ger större flexibilitet vid planeringen av transporterna.

– Kameror placerade i en rigg tar bilder på timmerbilarnas last, chauffören knappar in sina uppgifter, bilderna skickas för fjärrmätning och efter mottagningskontroll kan timmerbilen åka vidare. På så sätt kan den nya mätningstekniken bidra till en optimering av logistiken som ger vinster, såväl ekonomiskt som miljömässigt. Inom kort kommer Stora Enso att uppföra ytterligare fem mätstationer – i Hällefors, Nymölla, Kvarnsveden, Fors och Skutskär. Införandet av digitalisering innebär

ännu en pusselbit i arbetet med att stärka Stora Ensos internationella konkurrenskraft. – Digitaliseringen underlättar även att exempelvis plocka fram och använda historiska mätdata. På sikt kommer genomströmningen av lastbilar att gå snabbare och det leder till sänkta kostnader. – Med tjänsten leveransavisering kan vi i god tid få veta när bilarna kommer och vilken last

”Med den nya tekniken ser vi att det finns en stor utvecklingspotential.” de har med sig. Det gör i sin tur att vi kan planerar arbetet bättre och även kort ned virkesbilarnas stopptid ytterligare, något som gynnar alla parter. Fjärrmätningen kan med tiden också komma att kompletteras med allt mer avancerad bildanalys kombinerad med en typ av artificiell intelligens, som innebär att systemen kommer att vara självlärande och därmed hela tiden att öka sin prestanda. – Med den nya tekniken ser vi att det finns en stor utvecklingspotential som vi i dag bara kan ana, men som vi vet väntar runt hörnet, avslutar Martin Holmgren. Text: Martin Westholm

De flesta plantorna som produceras och säljs i dag är genetiskt förädlade och ger därför hög tillväxt. På de flesta marker är det lämpligt att plantera 2 000–2 500 plantor per hektar. Efter en avverkning planteras nya plantor vanligtvis ett till tre år efteråt, när en maskinell markberedning av hygget har gjorts. Vilka plantor som är bäst lämpade avgörs bland annat av markförhållandena och var i landet hygget finns. Alla som yrkesmässigt säljer eller importerar material för skogsodling ska vara registrerade hos Skogsstyrelsen. De som utför planteringsarbetet ska ha fått information och ha kunskap om planteringen. I stora delar av landet behöver plantorna skyddas mot snytbagge, genom plantering i markberedd jord med minst tio centimeter mineraljord från plantan till närmaste vegetation eller humus. Andra sätt att skydda plantorna är att använda mekaniska plantskydd eller att beställa behandlade plantor. 

Text: Christine Brorsson

”VÅRT GRÖNA GULD” ANALYSINDUSTRI.SE Vårt gröna guld har en enorm potential som vi tillsammans i samverkan ska ta tillvara på. Skogen har ett imponerande exportvärde på 127 miljarder kronor varje år. Den har många av svaren på de samhällsutmaningar som vi står inför i dag som jobben, integrationen, klimatet och fossilfrihet samt att ha ett land som håller ihop! Läs Sven-Erik Buchts, Landsbygdsminister, ledartext på analysindustri.se

ANNONS

Taking bioenergy forward


Vertex Laser Geo

GPS - Laser - Kompass - Ultraljud - Inklinometer Det ultimata instrumentet! Utvecklad och tillverkad i Sverige!

Trädhöjd & bredd

3D Pile

3D Kraftledning

3D Map

Allt du behöver för noggrann fältmätning och kartlägganing! • • • •

Lagra 2000 dataset i minnet Kommunicera med USB och Bluetooth KML filer, Öppna direkt med Google Earth CSV filer, Öppna direkt med Excel

Hemsida www.haglofsweden.com Youtube https://www.youtube.com/user/haglofcompanygroup

3D Trail

Haglöf Sweden. Proffsprodukter för mätarbete i skogen. Utvecklade och tillverkade i Sverige. Tel: 0620-255 80. info@haglofsweden.com


Annons

10

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

PROFIL SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

HAN SER STORA MÖJLIGHETER FÖR SVENSKT TRÄ Få näringar är förmodligen mer förknippat med Sverige än träbranschen. I olika former och användningsområden har det under lång tid utgjort en viktig del av vår ekonomi. På Svenskt Trä vill man inte bara bibehålla detta utan även bidra till att svensk träindustri utvecklas ytterligare inom en rad områden. På Svenskt Trä ser man stora möjligheter framöver, inte minst inom det trätekniska området, som Mikael Eliasson, direktör på Svenskt Trä, ansvarar för: – Vi arbetar för att allt fler ska se fördelarna med trä som material. Trä är både starkt, förnybart och naturligt och skapar samtidigt en trivsam och vacker boendemiljö. Det är också där som Svenskt

Träs fokus ligger framöver; att bredda marknaden för svenskt trä och samtidigt öka värdet på produkterna, såväl nationellt som internationellt. Trä och trärelaterade produkter har länge varit lite av ryggraden i svensk ekonomi, med en substantiell del av landets så viktiga export – och det med en hållbar råvara! – Det är den visionen vi jobbar med och det vi brinner för. Vi vill vara med och driva utvecklingen inom den globala bioekonomin, att underlätta för en övergång från fossilbaserat till hållbart. Kollektivt sett kan vi inte fortsätta som vi gör, samhället måste bli mer hållbart och där kommer trä in som en viktig och kanske avgörande faktor.

En av de stora möjligheterna att fak-

tiskt bli mer hållbara hittar vi i den svenska skogen, men den måste utnyttjas, förädlas och marknadsföras på rätt sätt för att detta ska bli verklighet. – I dag utgör material, som inte kan klassificeras som hållbart, en stor del av materialet vid byggnationer och här finns en hel del att göra. Mycket av detta kan ersättas av trä och då skulle vi globalt sett göra inte bara ekonomiska vinster utan dessutom markanta klimatvinster. Trä som byggnadsmaterial kommer att och måste få en större roll framöver – det är vi skyldiga framtida generationer.

På Svenskt Trä tror och hoppas man att trä ska utgöra 50 procent av materialet vid bostadsbyggande redan 2025 och att trenden sedan ska fortsätta. Strategierna för detta är tydligt utstakade och mycket handlar om att få hela branschen med sig, framför allt inom den produktutveckling som krävs för att målen ska uppfyllas. Men just nu gäller det bara att hänga med för vi är inne i en fas där utvecklingen går riktigt snabbt. – Att öka träandelen i bygg-

branschen är bara en början. Lika viktigt är det att påverkar förpackningsbranschen. En övergång där ger också klimatvinster och är samtidigt bra för svensk träindustri. Om dessa är områden som känns

lika naturliga som självklara, så jobbar man på Svenskt Trä även med ett annat spännande och relativt nytt område – trä och välbefinnande. – Forskningen visar tydligt att det finns stora fördelar med att använda mer i trä inom såväl vård som barnomsorg och utbildning. Kort och gott kan man säga att människor tillfrisknar snabbare, mår bättre och lär sig mer om man vistas i en miljö med mycket trämaterial som gärna liknar träindustrins möjligheter vid ett ”Kinder-ägg”: – Det är som ett ”Kinder-ägg” med ett tredelat innehåll; byggandet blir bättre och mer rationellt, byggandets påverkan på klimatet minskar och vi mår bättre samtidigt som urbaniseringens negativa effekter kompenseras. Hur den pågående storurbanisering-

en kan påverkas av träindustrin

kräver en närmare förklaring. – Trä, under alla faser av produktionen, tillhör landsbygden. Det växer på landsbygden och det förädlas på landsbygden och det innebär försörjningsmöjligheter i områden som annars har och kommer att få det svårt. Att svenskt trä och därtill kopplad förädling kan innebära mycket positivt för oss är tydligt, men hur blir det då så? Även om man ser positivt på fram-

tiden så finns det utmaningar och det är något som man på Svenskt Trä dagligen jobbar med. – Först och främst handlar det om att utveckla och öka volymerna av trä så att vi kan förse en hungrande värld med förnyelsebara råvaror. Vi måste se till att vi får tillgång till den skog och därmed det virke som behövs för att tillgodose efterfrågan. Samtidigt kan man tydligt urskilja tendenser att mer och mer skog ska avsättas och skyddas. Det finns också långt framskridna planer att införa kilometerskatt, vilket skulle undergräva vår konkurrenskraft. Råvaran finns nämligen långt ifrån konsumenterna och detta skulle

innebära stora kostnadsökningar. Eftersom träexporten är viktig och

så ska förbli finns frågan högt uppe på Svenskt Träs agenda, precis som kompetensförsörjningen – en utmaning som man delar med så många andra viktiga branscher. – Men för oss är det lite speciellt. Vi kan nämligen erbjuda riktiga jobb på landsbygden, vilket är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Just nu har vi, som många andra, svårt att hitta rätt personal. På Svenskt Trä ser man en fortsatt och gärna utvecklad forskning som en nödvändighet för att målen ovan ska uppfyllas. – Det handlar om att förstå mer om hur vi kan utveckla processerna inom träindustrin, inte minst med hjälp av ökad digitalisering. Dessutom vill vi gärna skapa möjligheter för ökade marknadsandelar genom att vi kan få fram nya och innovativa sätt att använda träet i byggprocessen. Till sist ser vi gärna mer forskning inom trä och välbefinnande och hur användningen kan ha en positiv effekt, avrundar Mikael Eliasson. Text: Mats Carlbäck ANNONS

Ditt fina timmer och vårt moderna sågverk gör succé i Sverige och ute i världen Här hemma och ute i världen är behovet av kvalitetsvirke stort och växande. Därför behöver vi alltid råvara och vi betalar bra. Är du skogsägare och går i säljtankar, kan Fiskarheden nära Sälenfjällen ligga bra till. Information om våra produkter och köpområden hittar du på vår hemsida.

Fiskarhedens Trävaru AB. Fiskarheden 139, 780 68 Transtrand. Tel: 0280-59 30 00 www.fiskarheden.se


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SNABBA FRÅGOR THOMAS LARSSON Foto: Pressfoto

Foto: Jann Lipka

ANALYSINDUSTRI.SE 11

Thomas Larsson, VD, Tamtron i Karlstad om rätt lastvikt viktigt för miljön

Berätta lite om ert företag? – Vi arbetar med vägningsutrustning för transporter inom skogsindustrin, men också för entreprenad- och gruvindustrierna. Bland våra kunder finns flera av landets största skogsföretag. Våra vågar sitter i såväl lastbilar som hjullastare och andra maskiner som används i skogen, exempelvis skotare.

Varför är det viktigt att väga lasten? – Det finns två huvudskäl. Att köra med överlast är olagligt och ökar dessutom risken för olyckor. Att köra med för lite last är inte heller lyckat, framför allt inte ur miljösynpunkt. En transport ska vara maximal. Då blir miljöpåverkan minst samtidigt som företagen sparar pengar.

Berätta lite om framtiden?

FAKTA Namn: Mikael Eliasson Titel: Direktör Svenskt Trä Ålder: 63 Bor: Stockholm

– Just nu arbetar vi med att utveckla ett avancerat system för skogsindustrin som ska kunna ge våra kunder mer djupgående information, exempelvis om lastens innehåller, vilken lastbil som utför transporten samt flera andra variabler. Informationen ska därefter kunna kommuniceras automatiskt till det system som användaren vill, troligen är det SDC i de flesta fall.

Text: Martin Westholm

ANNONS

VI KAN VIRKE, TÅG & SPECIALSORTIMENT! Huvudverksamheten är handel med virke och transport på järnväg, vi utför transportuppdrag åt kunder och leverantörer och vi arbetar med specialsortiment av alla trädslag.

Vi arbetar för att leverantörer av virkesråvara ska möjlighet att, både genom sortimentsval och bra logistiklösningar, hitta det mest attraktiva valet för sin virkesleverans och för att kunderna, förädlarna, ska få tillgång till en så rätt anpassad råvara som möjligt, rätt volym och i rätt takt.

Specialvirke AB Helsingborgsvägen 14, 281 49 Hässleholm Telefon: 0451 – 849 00 / +4670-537 45 90 (Anders) specialvirke.se / info@specialvirke.se


Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

LÖNSAMHETEN VÄXER SÅ DET KNAKAR

DIGITAL KRÖNIKÖR

Foto: SLU

Foto: Ola Borin/SLU

Foto: Sandra Pettersson

Nyttan av ett hugget träd?

Det har blivit populärare att äga än att sälja skog, inte minst det gynnsamma ränteläget driver på den utvecklingen.

Professor Bengt Gunnar Jonsson

Tidigare Skogsbarometer visar att

skogsägarna har stark framtidstro avseende lönsamhet och prisutveckling på fastigheter. Trots att många tror att priset på massaved och timmer kommer att vara oförändrad den närmaste tiden så kan man ändå se en övervikt till tron på förbättrade priser på både massaved och timmer. Många anser, enligt Skogsbarometern, att det är lönsamt att investera i skog och tror på stigande priser på skogsfastigheter. Enligt barometern skulle 57 procent av skogsägarna köpa mer skog som investering eller placering om de hade en miljon kronor att investera. Antalet enskilda skogsägare i landet är cirka 329 500, varav 38 procent är kvinnor och 62 procent män. De äger tillsammans 229 000 brukningsenheter med en sammanlagd skogsmarksareal på knappt tolv miljoner hektar, vilket motsvarar ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen i landet. 74 procent brukar en areal mindre än 50 hektar. Hälften av Sveriges produktiva skog ägs av privata skogsägare. Deras val av skötselmetod påverkar därför skogens sammansättning och struktur för halva

Jeannette Eggers forskare vid SLU.

Sveriges skogsareal. Det påverkar i sin tur en rad ekosystemtjänster som tillgång på virke, kolinlagring, biodiversitet och rekreation. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet har tittat närmare på vilka faktorer som spelar in när privata skogsägare väljer skötselstrategi. I dag är en tredjedel av landets 330 000 skogsägare bosatta utanför den kommun där fastigheten är belägen (så kallade utboägare) jämfört med en femtedel 1976. Nästan dubbelt så många kvinnor äger skog i dag, 40 procent, jämfört med de 21 procent som 1976 ägde skog. Det blir också allt vanligare att man äger skogen tillsammans med någon annan. De här trenderna förväntas fortsätta. Men fastän skogsägaren förändras så förändras inte skötselstrategin

anmärkningsvärt: – Trots att forskning visat oss att kvinnliga ägare i högre grad prioriterar andra skogliga värden och ofta är mindre intresserade av skogsfrågor så är skogen lika viktig för inkomsten, och de sköter skogen på ungefär samma sätt som manliga ägare, menar Jeannette Eggers vid SLU, en av forskarna bakom studien genomförd inom ramen för PLURAL-projektet. – Att skötselmetoderna inte varierar mer kan bero på att skogssektorn fortfarande är väldigt konservativ och produktionsinriktad. Utboägare har däremot lika stort intresse av skogsfrågor som åboägare, alltså de som bor på eller nära sin skogsfastighet. Det verkar inte vara så att man tappar intresset av sin skogsfastighet efter att man har flyttat ifrån

den, fortsätter Jeannette Eggers. Skogsinkomsterna ses av många som ett extra ben att stå på. En tydlig trend är att skogsägarna gärna köper till mer mark och förvaltar en allt större areal, mer än var fjärde tillfrågad brukar mer än 100 hektar. Trenden är svagt stigande sedan 2004 då var femte ägde mer än 100 hektar. Norrland har flest ägare med över 100 hektar, 64 procent. I Svealand är det 29 procent och i Götaland 20 procent. Text: Johan Müller-Hansen

”SVENSKT SKOGSBRUK MÅSTE BLI BÄTTRE” ANALYSINDUSTRI.SE Svenskt skogsbruk står inför ett antal tydliga utmaningar: Det måste bli skonsammare, lönsammare och mer jämställt. Läs mer om detta på webben.

För en tid sedan fick jag en fråga från en anställd inom ett av våra stora skogsbolag. När övergår ett hugget träd från att vara positivt för mänskligheten till negativt? Detta är en berättigad och intressant fråga sett ur ett långt historiskt perspektiv och kräver sitt svar. Jag gav detta ett försök och mitt försök till svar följer nedan. När är det rätt att hugga ett träd och när är det fel? I vilken situation är nyttan av en avverkning större än att inte avverka? Detta är filosofiska spörsmål och jag har inte ”Svaret” med stort S. Det finns dock två utgångspunkter för mig. Den ena är att frågan egentligen är ointressant. Som forskare hämtar jag forskningsidéer antingen ifrån min nyfikenhet på naturen eller från de ”problem” som definierats i samhället. Vi kan i detta sammanhang lämna nyfikenheten åt sidan för tillfället. En legitim utgångspunkt och som ett försök att vara objektiv är att säga att miljöpolitiken i Sverige, inom EU och globalt är överens – vi ska stoppa förlusten av biologisk mångfald. Som exempel har vi den svenska målsättningen att alla naturligt förekommande arter ska finnas kvar i livskraftiga populationer.

Läs hela krönikan på analysindustri.se ANNONS

POTTIPUTKI -design och kvalite för effektiv plantering

www.bccab.com

Annonsering DN.indd 1

2017-12-08 13:10:49


Skogen är en superkraft

som kan bygga vår framtid. Har du all kunskap för att bygga den med oss?

Skogen i din hand.

lems Meddande! erbju

Nu får du tillgång till din skog var du än befinner dig. Vi har den bästa mobila skogsbruksplanen till dig som skogsägare och med Norrskogsappen får du tillgång till din digitala plan, oavsett var du är.

en er på! d u j b *Vi splatta r lä 500 k ca 4 Värde

Din skogsbruksplan kan du själv redigera, uppdatera och tillväxtberäkna på vår medlemswebb. Du får även en fullständig ekonomisk översikt och kan genomföra ekonomiska transaktioner och se din redovisning digitalt. Allt blir enklare, smidigare och mer nutid. * Tala med din Skogsrådgivare så berättar vi mer.

www.norrskog.se

www.norraskogsskolan.se

ANNONS

EC SKOG Våra skogsentreprenörer har en avgörande roll i skogen I svenskt skogsbruk är certifiering och virkets spårbarhet, metoden att skapa trovärdighet för ett långsiktigt och miljöanpassat skogsbruk hos slutkund. Våra certifierade skogsentreprenörer grundlägger spårbarheten.

Samarbetet i skogen

Ett samarbete mellan tre parter där skogsentreprenören är verktyget som utför arbetet i skogen. Skogsägaren säljer avverkningsrätt till virkesköparen. Skogsentreprenören avverkar enligt virkesköparens instruktion.

ECSkog:s entreprenörscertifiering

Vi stödjer skogsentreprenören med företagsanpassat ledningssystem, kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete. Aktivt revisionsarbete hjälper företagen i vardagen. Revisionsresultat initierar utveckling och förbättrar skogsentreprenörens förutsättningar. PEFC-stämpeln är kvittot på miljövänlig råvara från hållbart skogsbruk.

Skogsägare

Entreprenör

Virkesköpare

I ECSkog:s certifieringsparaply finns över 2000 kvalificerade skogsentreprenörer. ECSkog verkar över hela Sverige och ägs av Södra skogsägarna Ek.för., PanCert AB, Svenska Kyrkans PEFC Ek.för. och Skogsägarna Mellanskog. www.ecskog.se och www.pefc.se.


Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

EFTER TUFFA ÅR HAR DET VÄNT FÖR DE SVENSKA SÅGVERKEN Under lång tid hade svenska sågverk det tufft. Men sedan något år har utvecklingen vänt och branschen ser med ökande optimism på framtiden.

Det är inte så länge sedan som den svenska sågverksindustrin kämpade med dålig lönsamhet på en sviktande marknad, men nu blåser det positiva vindar. – Sedan lite drygt ett år har det vänt till det bättre. Efterfrågan på sågverksprodukter har ökat både här hemma i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader, berättar Magnus Niklasson som är marknadsanalytiker på Skogsindustrierna. – I dag finns det en helt annan optimism i branschen, vilket är glädjande eftersom sågade träprodukter är viktig för den svenska exporten. Sågverksindustrin är av tradition

konjunkturkänslig med toppar och vågdalar. Den senaste tidens ”boom” har gjort att även priserna vänt uppåt. – I takt med att framför allt byggandet vänt uppåt har hjulen börjat snurra allt fortare på sågverken. Bakgrunden är ett uppdämt byggbehov, men också det globalt sett låga ränteläget har gjort sitt till för den positiva utvecklingen. – Det är inte bara i Sverige som

”I Sverige har vi alltid byggt i trä, men nu upptäcker man i allt fler andra länder också träets fantastiska egenskaper.” Magnus Niklasson är marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.

det har funnits ett stort behov av framför allt nya bostäder. Situationen är likartad i många av de länder dit de svenska företagen exporterar. En annan förklaring till ökningen är ett nyvaknat intresse för trä som byggmaterial. – I Sverige har vi alltid byggt i trä, men nu upptäcker man i allt fler andra länder också träets fantastiska egenskaper. Dessutom finns det en miljöaspekt som talar till träets fördel. Dels att det är en förnyelsebar råvara, dels att det är klimatsmart att bygga i trä. – Trä som byggmaterial tar

marknadsandelar och det är en utveckling som jag är övertygad om kommer att fortsätta. Utvecklingen går också mot prefabricerad produktion för att på så sätt kunna minska kostnaderna i nyproduktionen. Av de svenska sågverkens totala produktion avsätts omkring 75 procent på den svenska respektive den europeiska marknaden. – Förutom Sverige är Storbritannien vår största marknad. Det är något av vår hemmaplan. 45 procent av alla trävaror som importeras till Storbritannien kommer från Sverige.

Övriga stora exportmarknader i

Europa är Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna. – En snabbt växande marknad på senare år är den kinesiska. Här finns också en gigantisk potential för svensk sågverksindustri. På senare år har man från den kinesiska statsledningens sida aviserat en vilja att öka byggandet med trä som huvudsakligt material, och man har dessutom ett godkänt regelverk för höghus byggda i trä sedan en tid tillbaka. – Även om svenska företag kapar åt sig bara en liten andel av kakan skulle det betyda oerhörda volymer. Redan i dag uppgår

exporten till Kina till en miljon kubikmeter sågat virke. Finns det då några orosmoln på himlen? – Den allmänna världskonjunkturen påverkar såklart. Minskar efterfrågan på viktiga exportmarknader så får det naturligtvis konsekvenser. Ett annat orosmoln är hur förhandlingar i samband med Brexit faller ut. Det man kan befara är en osäkerhet som gör att investerare blir tveksamma att starta nya projekt. – Samtidigt kommer det positiva signaler från Storbritannien. Regeringen har i dagarna aviserat ett stort program med en offentligt finansierad byggnation av så kallad social housing i flera av de brittiska städerna, säger Magnus Niklasson. Ett tredje orosmoment är naturligtvis också utvecklingen på den svenska marknaden. Där är det främst räntans utveckling, möjligheter till ränteavdrag och amorteringskrav som kommer att påverka. Text: Martin Westholm

MILJÖVÄNLIG AVVERKNING AV SKOG ANALYSINDUSTRI.SE Läs mer om hur hållbarhet inom industrin blir allt viktigare på analysindustri.se ANNONS

framgångsrikt SKOGSBRUk Traktorprocessorer för rätt uttag vid rätt tidpunkt

HYPRO 755 HB

HYPRO 450 XL

HYPRO 300

– Högeffektiva Traktorprocessorer, Fällgripar och Skotarvagnar sedan 1987 Tel. 0479 220 59 • www.hypro.se


VÄRLDENS BÄSTA GRIP HSP

Hela Sverige, alla kranmodeller • ABUS Kransystem levererar högkvalitativ lyftutrustning från 80 kg upp till 120 ton. • ABUS organisationen tillhandahåller service och utbildning av lyftutrustning. • Representerat på cirka 25 olika orter över hela Sverige.

Läs mer på abus-kransystem.se

Välkommen att kontakta din närmaste återförsäljare inom ABUS Sverige gruppen.

1285

HSP.SE

Karlstad: 054 555 770 Örebro: 019 101 942 Sundsvall: 060 525 420 Gävle: 026 252 290 Luleå: 060 575 457 www.carlhag.se

Kungsbacka: 0300 566 570 Norrköping: 011 10 01 92 Kristianstad: 044 12 62 30 Helsingborg: 042 12 62 30 Åkersberga: 08 540 691 80 www.jjgruppen.se

Kristianstad: 044 200 230 www.procranes.se

Traverskranar | Lättraverssystem | Svängkranar | Lintelfrar | Kättingtelfrar | Lättportalkranar

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

HÖGRE FÖRÄDLINGVÄRDE MED UNIK SÅGTEKNIK Sedan 1949 har Sågcenter i Smålandsstenar varit en spjutspetsaktör inom sågteknik, sågklingor och bandsågsblad. Förutom innovativa och högkvalitativa produkter så är företaget också experter på att effektivisera sågverkens verksamhet och öka drifttider.

ningar och service till sågverk och hyvlerier. Kunderna hittar man både i Sverige och runt om i Europa. Efter en tid som mest haft fokus på överlevnad har sågverken nu börjat kvickna till, menar Daniel Eriksson. – Man är nu beredd att betala några kronor extra för att få stabil support i de situationer som kräver det helt enkelt, säger han.

Vi har utvecklat vår egna, unika teknik och maskiner och kan på så sätt hjälpa sågverken och hyvlerierna att uppnå ett ännu högre förädlingsvärde, säger Daniel Eriksson, förädlingschef på Sågcenter. Sågcenter tillhandahåller både tekniska lös-

Under årens lopp har Sågcenter byggt upp en gedigen kunskapsbank baserad på statistik över till exempel drifttider och snittbredder. – Det ger oss goda möjligheter att, så att säga, ställa diagnos på sågverken och

bidra med värdefull service när de stöter på problem.Vi kan gå in och undersöka hur sågverket fungerar idag och göra en kvalitativ mätning av verksamheten. Baserat på det kan vi sedan göra en mer kvantitativ bedömning och föreslå åtgärder steg för steg för hur de kan ta sig vidare i framtiden. Sågcenter har också möjlighet att skräddarsy lösningar för olika behov. Således spelar det ingen roll om sågverket jobbar med långa serier, korta serier eller specialsortiment. En kontinuerlig produktutveckling skapar hela tiden bättre förutsättningar för längre drifttider och bättre värdeutbyte för

sina kunder. – För 20–25 år sedan kunde man ha drifttider på cirka åtta timmar. Det har vi sedan med nya lösningar kunnat öka upp till 16 timmar och uppåt 32 timmar. Det vi framförallt har varit duktiga på är att få ner interferencefaktorer i våra kunders produktion, säger Daniel Eriksson. Vad händer hos er framöver? – Vi har utvecklat vår egen unika teknik för att kunna producera ännu mer för framtiden.Vi hjälper våra kunder att få ett bättre värde på det som de sågar, helt enkelt. Läs mer på sagcenter.se


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

UNDVIK KÖRSKADOR I SKOG OCH MARK

Foto: Privat

Foto: Anja Lomander

Foto: Skogsentreprenörerna

Foto: Privat

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Överst till vänster: Elin Sunesdotter och under: Anna Björk.

SÅ LYCKAS DU MED DIN MASKININVESTERING Att göra en noggrann investeringskalkyl och att säkerställa närhet till service är de två viktigaste råden som Skogsentreprenörerna ger till maskinköpare. Grunden för att en investering i en skogsmaskin ska bli lyckosam är inte oväntat att räkna och att räkna noga. Det är ett tydligt budskap från branschorganisationen Skogsentreprenörerna. – Det är egentligen inte annorlunda än i vilken verksamhet som helst. Man måste ha kostnadstäckning i form av garanterade volymer till kund med ett avtal över längre tid. Det säkerställer att man kan täcka kostnader. Vi använder oss av en egen maskinkalkyl för att hjälpa våra medlemmar att räkna. De volymer du lovar att leverera din kund bestämmer din maskinpark, säger Anna Björk som arbetar med juridiska frågor runt

maskinköp på Skogsentreprenörerna. Elin Sunesdotter, ekonom på Skog-

sentreprenörerna håller med. – Många behöver förbättra sin kunskap i företagsekonomi till exempel genom kurser eller rådgivning. Överlag är det alldeles för många som gör oövervägda investeringar som sätter dem i en dålig förhandlingsposition senare. Att investera i stöd inför en investering betalar snabbt igen sig. Skogen är en väldigt viktig bransch för Sverige och har samtidigt ögonen på sig från många håll. Tyvärr så premieras inte de kvalitativa entreprenörerna på det sätt de borde utan mycket fokus ligger på att avverkningen eller skogsvårdsinsatsen ska bli billig. Det finns både fördelar och nackde-

lar med att köpa nytt. Huvudbud-

skapet är att det är mer gynnsamt att köpa nytt. Om det finns ekonomi för det. – Att investera i nya maskiner kräver mer kapital, längre avtal med kund för att täcka avskrivningstiden, men ger i sin tur en säkrare drift. Begagnat ger en högre risk för att maskinen ska gå sönder.

garantiåtagande och standardavtalet Maskin 03. Hon har några konkreta råd att ge som rör leverans. – Godtag inte leveransförseningar muntligt. Förseningsviten ska vara reglerade skriftligt i leveransavtalet liksom ersättningsmaskin av samma märke och kapacitet.

De flesta ärenden som Skogsentre-

Redan vid köpet bör man tänka på service och garanti- och reklamationsärenden. – Normalt sett har de stora maskintillverkarna lokala försäljare antingen genom egna filialer eller genom ÅF-avtal. Det spelar stor roll för ekonomin hur lättillgänglig din servicelämnare är och tillgången till reservdelar. Den lokala anknytningen är ofta avgörande i val av maskin, avslutar Elin Sunesdotter.

prenörerna är inkopplade på rör också nyinvesteringar. – Det bottnar säkerligen i att det är svårare att göra en tillförlitlig kalkyl med en sliten maskin, säger Anna Björk. Hon trycker på vikten av att de juridiska bitarna måste vara på plats i samband med en investering. Villkoren vid ett maskinköp måste noggrant dokumenteras skriftligt och innehålla delarna köpekontrakt, leveransavtal,

Text: Anders Edström Frejman

Genom att köra på ris när virket forslas ut, stabiliseras marken och körskador förhindras.

Körskador av skogsmaskiner leder bland annat till att markens porer pressas samman och att det riskerar att ske ett läckage av tungmetaller och växtnäring till sjöar och vattendrag. Följderna av körskadorna visar sig också när ökad rotröta, rotskador, avslitna rötter och tillväxtförluster påverkar skogsproduktionen. Skadorna i marken efter skogsmaskinerna går att undvika genom bra kommunikation mellan markägaren och de som ska utföra avverkningen. En hjälp kan vara att upprätta kartskisser över skogsområdet och att göra markeringar i fält, för att i god tid före en avverkning kunna planera lämpliga körvägar, överfarter och avlägg. Detta underlättar för skördarförare och skotarförare, som även själva bör ges möjlighet att bidra med egen kunskap och kompetens för att minska skadorna. Det är viktigt att även markberedarna får information om planeringen och att det finns broar kvar till dem. 

Text: Christine Brorsson ANNONS

1070G - nya generationen gallringsskördare

Nu lanserar vi nya generationen gallringsskördare. Den är smidigare, med bättre runtomsikt än föregångaren, vilket skonar kvarstående träd. De nya motorerna är miljövänliga och drar mindre bränsle. Maskinen är ändå starkare, med högre produktivitet.

jwww.johndeere.com/forestry johndeere.com/forestry ViViärär miljcertifierade enl. ISO miljöcertifierade enl.14001 ISO 140001


LEADER OF THE PACK!

Timberwolf flishuggare nu i Sverige!

SLITVARGEN FÖR PARK OCH SKOG

Flisa grenar och ris direkt på plats med en Timberwolf – gynnar både miljö och ekonomi.

No 1 in the UK for 15 years!

Arborister och trädfällare i stora delar av Europa arbetar konsekvent med att flisa grenar och ris direkt på platsen där träden fälls. Ett arbetssätt som nu även blir alltmer vanligt i Sverige. Det är både mer ekonomiskt och ett långt mer miljövänligt sätt att arbeta på. Volymen i transporterna reduceras kraftigt, istället för sex lastbilar ris och grenar räcker det med en lastbil med flis. Eller flisa rätt ut i skogen!

TW 160PH

Reducera transporter av grenar och ris med 85 - 100%

TW 280TFTR

TIMBERWOLF har tillverkat och fokuserat på professionella flishuggare i över 30 år. Deras maskiner är det självklara valet för arborister och uthyrningsföretag i England, sedan mer än 15 år. Nu finns de i Sverige!

TW 13/75G

Ett brett sortiment, från den lilla effektiva TW 13/75G till den nya besten TW 280TFTR. Med banddrift eller som släpvagn. Oavsett storlek: Timberwolf är klassvinnare i alla tester i Storbritannien.

VI SÖKER ÅTERFÖRSÄLJARE I SVERIGE! www.maskinkompaniet.se Distributör i Sverige

070-798 60 34 info@maskinkompaniet.se


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Matej Kastelic

SKOGSINDUSTRI – ANALYSINDUSTRI.SE

BREDDAD REKRYTERING AV STUDENTER TILL SLU Foto: Jenny Svennås-Gillner; SLU

Foto: Pressoto

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Ulric Långberg, branschchef på Sveriges Åkeriföretag.

SKOGSINDUSTRIN BORDE SE PÅ HELA LOGISTIKKEDJAN Skogsnäringen har mycket att lära från andra industrier och detaljhandeln när det handlar om att integrera lastbilarna i logistikkedjan, menar Sveriges Åkeriföretag. Logistik har på några decennier

seglat upp som en allt tydligare kärnkompetens och möjliggörare för att nå ekonomiska och hållbarhetsmässiga mål. Det är ett hett forskningsområde som spänner tvärs över alla branscher. – Två svenska företag som ofta lyfts fram i dessa sammanhang är H&M och IKEA där en träffsäker logistik är en styrelsefråga och en av deras viktigaste framgångsfaktorer. I båda fallen spelar lastbilar en viktig roll för att sy ihop den sista biten av logistikkedjan, säger Ulric Långberg, branschchef på Sveriges Åkeriföretag. Det han som branschföreträdare

dagligen förvånas över är varför detta sammanhållna logistiktänk

inte verkar existera inom skogsindustrin. Han har två teorier bakom detta. – För det första så existerar det enbart ett tiotal mycket stora kunder i form av avverkande skogsbolag på den ena sidan och lika stora köpare av virke för sågning och pappersmassa på den andra. Jämfört med ”vanliga” fjärr-

transporter har man – som åkare inom ett nischsegmentet skog – ett begränsat antal kunder. – Det skapar en enorm prispress på de åkerier som kör. Parallellt ökar transportvolymerna från skogen med ett antal procent om året och de genomsnittliga körsträckorna ökar. För det andra menar han att de stora

skogsägarna enbart ser timmerbilarna som en inhyrd resurs. Ungefär som en palltruck på en fabrik. – Till skillnad från exemplen H&M och IKEA är lastbilarna inte en integrerad del av skogsbolagens

logistikkedja. Det leder till suboptimering och en ineffektivitet när det gäller utnyttjande av transportresurserna på vägarna. Han anser att detta är ytterst

paradoxalt med tanke på hur långt man kommit inom digitaliseringen. Skördarna i skogen är till exempel mer eller mindre rakt igenom datoriserade och uppkopplade mot skogsbolagens system för avverkningsplaner. – Man har alltså som stor skogsägare nära nog 100 procent kontroll på lagerhållningen i skogen, avverkad skog, typ, längd och exakt var skotarna lagt upp virket. På den andra sidan av denna del av logistikkedjan finns köparna av virke till sågning respektive massa. Här finns oftast också en långsiktig planering. – Trots att både leverantörerna och köparna av skogsprodukter äger hela informationskedjan och ibland tillhör samma koncern så

integreras inte åkerierna i detta. Man tänker att man köper en transport i stället för att se det hela som en sammanhållen logistikkedja. Kort framförhållning och återkom-

mande panikbeställningar av transporter gör det omöjligt för åkerierna att maximera antalet lastlagda mil. Ena dagen är kanske den genomsnittliga transportsträckan är fem mil, den andra dagen 25 mil. Det gör det både svårt att bemanna personellt och få fram den lastkapacitet som behövs. – Jag brukar peka på att 25 procent av skogsbolagens totala råvarukostnader är relaterade till logistik. Om de tog ett större grepp och samarbetade med transportbolagen på ett annat plan rörande logistik så är jag övertygad om att de skulle kunna minska kostnaderna för vägtransporter med uppemot 15–20 procent. Text: Anders Edström Frejman

Sveriges lantbruksuniversitet har två utbildningar med skoglig yrkesexamen inom skogsindustri. Arbetsmarknaden för skogligt utbildade är god, men antalet sökande behöver öka. Dessutom väljer få att gå vidare i en forskarkarriär. Studenter som saknar behörighet till något av de skogliga programmen kan välja att läsa något av basåren vid SLU. Det ger studenter med olika gymnasiebakgrund möjlighet att söka olika skogliga yrkesutbildningar. Yrkesutbildningen för skogsmästare är praktiskt inriktad. Jobben som väntar är produktionsledare, inköpare eller egenföretagare inom skogsbranschen. Yrkesut-bildningen för jägmästare är bredare och innefattar teori om naturresurser, skogs-produktion, virkesförsörjning, logistik, marknad och skogsprodukter. Utbildningen leder bland annat till jobb på chefsnivå, forskning eller projektledning på företag och myndigheter. 

Text: Christine Brorsson

ANNONS

Processor P25

Gallringsskördare med 8WD bärare Pris från 209.000 + moms

T2000EX ATV-vagn

4WD vagn med flyttbar boggie. Pris från 136.000 + moms

0525-799 100 - www.kranman.com 2017-12-11 DN Kranman P25+T2000.indd 1

2017-12-11 08:29:55


FASTIGHETER TILL SALU BRANÄS 1:20, TORSBY KOMMUN Vacker gård nära Branäsanläggningen. 1½-plans sekelskifteshus med 5 r.o.k. Ca 5 ha mark. Stor ekonomibyggnad i vinkel. Totalvolym ca 360 m³sk. Jakträtter i jaktklubb. Goda möjligheter till skidåkning, nära till skoterleder, fiske och friluftsliv.

MEDSKOGEN 1:51 Stor skogsfastighet i Medskogen, Torsby kommun. Ca 319 ha varav ca 269 ha prod. skogsmark. Ca 22 705 m3sk varav ca 7 900 m3sk S1-S2 och ca 11 000 m3sk i G1. 6 skiften. 3 - 4 jakträtter i Medskogens VVO. OBS att bostadshus med tomt ska avstyckas.

HOLE 44:1 Skogsfastighet i Hole, Malung-Sälens kommun. Skogsfastighet med ca 227,6 ha varav ca 96,5 ha prod. skogsmark samt ca 131 ha imp. En totalvolym på ca 7 344 m3sk. Ca 1 033 m3sk i S1- S2 -skog. Ca 3 068 m3sk gallringsskog. Ca 1,5 ha NO-område med en volym på ca 172 m3sk. 7 skiften. Jakträtt i Malung Västra VVO. Möjlighet att köpa enstaka skiften. Flera fastigheter finns. Titta på vår hemsida.

Starka varumärken i skogen! FTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

Skogsmäklarna 0563-419 00 www.skogsmaklarna.com • info@skogsmaklarna.com FTG Cranes AB, 668 40 Bäckefors 0521-26 26 30 • info@ftgforest.com www.ftgforest.com

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Mitt inne i de värmländska skogarna, i slutet av en smal och ringlande grusväg, ligger ett litet företag som har större betydelse för svensk exportindustri än vad man först kan tro. Vi på Epos Träindustri är nämligen experter på emballage. Men inte vilket emballage som helst utan kundanpassade emballage i trä där det ställs höga och alldeles speciella krav. Naturligtvis på att emballaget, stort eller litet, håller hög kvalitet och klarar kundens krav. Men också på att transporten sker på ett så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt. Att transportera luft helt i onödan är dyrt och inte heller särskilt klimatsmart. Därför konstruerar vi måttbeställda emballage – lådor, specialpallar och mellanlägg för stapling

– där vi utgår från de höga krav som våra kunder ställer. Allt sker i nära samarbete med våra uppdragsgivare som också är några av Sveriges största industriföretag, och som alla har en sak gemensam: bara det bästa är gott nog. Ett bra exempel på detta är att alla färdiga produkter är försedda med kvalitetsstämpel SE-T3978 HT, vilket möjliggör export till hela världen. Själva försöker vi också leva som vi lär. Vi är inte bara lyhörda för våra kunders önskemål utan också rädda om skogen och vår miljö. Inget får därför gå till spillo. Av allt spill från det trä vi använder blir det värme i vår fabrik och till andra. Som du säkert förstått fixar vi det mesta. Ja, även om du skulle exportera elefanter till Afrika.

Epos Träindustri, Rishöjdsbron 340, 691 91 Karlskoga. Telefon 0586-595 00. E-post: info@eposträindustri.se. www.epostraindustri.se

Foto: Jan Oscarsson

Allt kan förpackas. Det knepiga är att förpacka rätt.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Syda Productions

LEDARKRÖNIKA LIFE SCIENCE– ANALYSINDUSTRI.SE

Foto: Johan Knobe

20

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Heidi Stensmyren. Förbundsordförande Sveriges läkarförbund.

DET ÄR MÖJLIGT ATT ÅTERTA LEDARTRÖJAN INOM LIFE SCIENCE ”Sverige är föregångslandet inom hälso- och sjukvård tack vare att kompetens omsätts i praktiken”. Så lyder ett stycke ur den Life Science-vision som antagits inom samarbetet ”Agenda för hälsa och välstånd”, där Sveriges läkarförbund och 32 andra svenska aktörer inom Life Science området deltar. Det handlar om att sätta fokus på förutsättningarna för framtidens forskning i hälso- och sjukvård. För ett par veckor sedan presen-

terades årets statusrapport kring 14 konkreta åtgärdsförslag som vi lämnade över till regeringen i maj 2015. Många förslag

har tagits på allvar. Av de 14 åtgärderna är tolv redan antagna av regeringen. Särskilt glädjande är att regeringen prioriterar digitaliseringsfrågan, även om det är en bit kvar. Det behövs ett nationellt samordningsansvar när den digitala infrastrukturen ser så olika ut i landets 21 landsting och regioner. Läkarförbundet lyfter särskilt behovet av IT-system som kan prata med varandra, som kan ge oss läkare realtidsdata kring våra patienter, och som styrs utifrån vårdens, och inte systemets, behov och förutsättningar. Trots att regeringen tagit till sig

flera åtgärder, pekar rapporten

“Life Science handlar inte bara om teknik. Kompetens är helt avgörande för sektorn.” på att de också behöver genomföras i verkligheten. Det handlar till mycket om samordning och resurser. Vi väntar bland annat otåligt på ett beslut om en långsiktig finansieringsmodell för nationella kvalitetsregister, samt förstärkta medel till specialisera-

de forsknings- och behandlingscentra. Historiskt sett har Sverige varit ett ledande forskarland inom Life Science. Ska Sverige stå sig framöver krävs att svenska läkare får bättre förutsättningar för forskning, vid sidan av det kliniska arbetet. En forskande läkarkår är avgörande för utvecklingen av nya behandlingar och läkemedel. Därför krävs att fler kombinationstjänster inrättas där läkare både kan arbeta klinisk och forska inom sin specialitet. Life Science handlar inte bara

om teknik. Kompetens är helt avgörande för sektorn. Sverige är ett av tre länder i Europa som

fortfarande inte har reglerat fortbildning för läkare. Det är allvarligt. I teorin kan en läkare under hela sin yrkeskarriär arbeta utan krav på att uppdatera sin kunskap. Internationellt hör vi redan hur avsaknaden av en reglerad kompetensutveckling kan leda till att Sverige mister möjligheten att få delta i kliniskt vetenskapliga studier och andra utbyten. Sveriges regering måste ta det nationella helhetsgrepp som krävs för en reglerad fortbildning. På så sätt kan vi på allvar visa att Sverige fortfarande kan och vill hålla ledartröjan i Life Science.

Heidi Stensmyren Förbundsordförande Sveriges läkarförbund

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

ÖKAD SAMVERKAN GYNNAR ALLA

Swedish Labtech är en branschorganisation för företag inom diagnostik, laboratorieutrustning, analys och bioteknik och representerar i dag drygt 70 företag i Sverige och som tillsammans står för mer än 80 procent av omsättningen i branschen. Det gör Swedish Labtech till en tung aktör inom en växande och framtidsinriktad bransch, något som samtidigt kräver en konstant anpassning och utveckling till rådande förhållanden. Även om Labtech som näring har en stark position, inte minst på den svenska marknaden, finns det möjligheter att ytterligare stärka sin position. Swedish Labtechs ordförande Peter Simonsbacka har en tydlig bild av vad som krävs framöver: – Mycket handlar om en förbättrad

dialog mellan samtliga intressenter för att hela processen ska bli bättre och effektivare. Då syftar jag främst på en tydligare kontakt mellan producenterna, upphandlarna och användarna, för där finns det mycket vi kan utveckla. Med tanke på hur stor del offentliga upphandlingar har blir det centralt att partnerna inte bara förstår varandra utan också kan skaffa sig en gemensam bild av hela affären och därmed koppla ihop kostnader med förväntade resultat och effektiviseringar. – Vårt största mål är att bidra till ”goda affärer”, där alla inblandade förstår hela processen och i och med det kan ta välgrundade beslut avseende användningen av laboratorieteknologi, förklarar Peter Simonsbacka, och utvecklar: – Genom att använda laboratorieteknik mer och på rätt sätt kan man öka effektiviteten, vilket innebär fördelar för alla inblandade. Vården kan ta bättre vårdbeslut, patienterna hjälps genom

snabbare och mer korrekta vårdinsatser samtidigt som det genererar stora ekonomiska besparingar ur ett samhällsperspektiv. Men den här ekvationen blir inte alltid helt tydlig, till viss del beroende på att parterna ibland kanske inte har hela bilden klar för sig. Här är Peter Simonsbacka tydlig med att Swedish Labtech och dess medlemmar kan vara med och bidra: – Vi kan bidra till att synliggöra de långsiktiga fördelarna och effektiviseringarna, dels genom att öppna upp för dialoger i rätt forum, dels kan vi bistå med utbildningar för att skapa bättre förutsättningar till ”goda affärer”. En investering i rätt laboratorieteknik i dag kan på sikt innebära stora förbättringar och effektiviseringar längre fram – men det gäller att ta fram underlag och specifikationer som gör att alla förstår det. Det finns med andra ord stora möjligheter för en redan stark bransch att bli ännu starkare framöver.

Foto: Rickard L Eriksson

På branschorganisationen Swedish Labtech lägger man stor vikt på en ökad samverkan – något som i längden gynnar alla parter. Om dialogen blir bättre ökar chanserna till ”goda affärer”.


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

IMPLANTAT TILLVERKADE MED 3D-TEKNIK ÄR FRAMTIDEN Att byta höft- och knäleder är i dag rutiningrepp som ger patienten ökad livskvalitet, och därmed stora hälsoekonomiska fördelar. Ny 3D-teknik skapar också förutsättningar för ännu bättre resultat. Vare år genomförs ett stort antal operationer med ortopediska implantat. Årligen får över 17 000 svenskar en ny höftled och nästan lika många, drygt 14 000, en ny knäled. Dessutom görs operationer för andra leder, framför allt axel- och armbågsled. – En av de vanligaste orsakerna till att en led ersätts med ett implantat är artros, säger Gunilla Eriksson som är VD för LINK SWEDEN, dotterbolag till en av de ledande tillverkarna i världen av ortopediska implantat. Andra orsaker kan vara frakturer av olika slag. – I dag är ledersättningskirurgi i höft-, knä- och axelleder rutiningrepp som görs på de flesta svenska sjukhus som bedriver ortopedkirurgisk verksamhet.

Foto: HintzePhotoWorks

De första försöken med höftimplantat i Sverige gjordes på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i slutet av 1960-talet. Sedan dess har utvecklingen gått med rekordfart. – Operationstekniken liksom implantaten har förfinats. När man tidigare väntade med att operera en patient, opererar man i dag allt

Gunilla Eriksson VD för LINK SWEDEN

Produkter som är tillverkade med 3D-teknik

tidigare i artrosförloppet. Det är numera inte ovanligt att patienter i 50-årsåldern eller ännu yngre får implantat, berättar Gunilla Eriksson. Det finns flera förklaringar till det. – Alla implantat har en viss livslängd och kan efter ett tag behöva bytas ut. Tidigare väntade man längre med att operera eftersom man var osäker på hur länge implantatet skulle fungera och om det fanns lämpliga implantat att ersätta det gamla med. Detta är inte längre ett lika stort problem eftersom implantatutvecklingen gått framåt som resultat av mångårig klinisk

forskning. – Vad det mer handlar om nu är att ge patienterna en så bra livskvalitet så snabbt som möjligt. Att ständigt plågas av värk eller att ha svårt att röra sig försämrar livskvaliteten och innebär ökade insatser från samhället liksom sjukskrivningstalen. Därför är det också samhällsekonomiskt lönsamt att göra den här typen av ingrepp i ett tidigare skede. – Vi vet också att patienterna, även äldre, ställer allt högre krav på, att efter att ha fått ett implantat, kunna leva ett aktivt liv. I Sverige pågår även uppföljning om när i artrosförloppet som det är

mest optimalt att patienten opereras och alla patienter behöver inte ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvården erbjuder i dag sina patienter artrosskola för att lära sig om sjukdomen och få icke-kirurgisk behandling genom exempelvis träningsprogram. I dag går utvecklingen mot allt mer förfinad teknik även om merparten av alla de implantat som opereras in hämtas från ett standardsortiment. – Men reda nu ser vi att 3D-skrivarteknik används i allt större utsträckning, särskilt vid mer komplicerade fall. Med utgångspunkt från röntgenbilder i 3D kan man med hjälp av en avancerad 3D-skrivare tillverka individanpassade implantat med exakt passform, berättar Gunilla Eriksson. – I framtiden kommer vi att få se mer av detta liksom av artificiell intelligens! LINK SWEDEN, som ingår i den tyska företagskoncernen Waldemar Link, är sedan många år en av de ledande tillverkarna av ledersättningar med tillhörande instrument och kringutrustning. Företaget finns representerat på många platser runt om i världen. – I Sverige har vi nyligen firat 25-årsjubileum och vi har en stadig och positiv utveckling. Vi verkar också i en spännande del av sjukvården där våra produkter har stor betydelse för många människors välbefinnande, säger Gunilla Eriksson.

LINK SWEDEN AB, Box 180, 184 22 Åkersberga. Telefon 08-544 103 80. E-post: link.sweden@linksweden.se. www.linksweden.se. LINK SWEDEN är medlem i branschföreningen Swedish Medtech.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

E-HÄLSA HJÄLPER VID PSYKISK OHÄLSA Foto: Pressfoto

Foto: Andrey Popov

Foto: Privat

22

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Clara Hellner Gumpert. Diabetes typ två är en av de sjukdomar i Sverige. Ann Fogelberg som är PR- och pressansvarig på Diabetes Wellness Sverige vet vad hon pratar om.

INTENSIV FORSKNING GER ÖKAD KUNSKAP OM DIABETES Diabetes typ två är en av de sjukdomar i Sverige och världen som ökar snabbast. Bara i vårt land räknar man med att över 300 000 personer har sjukdomen som innebär allvarliga hälsorisker. I framtiden hoppas forskare på att kunna bota sjukdomen. Man skulle utan överdrift kunna

Foto: Myoroface

säga att det pågår en epidemi i det tysta över hela världen. Antalet personer som insjuknar i diabetes typ två ökar lavinartat. I Sverige räknar man med att 300 000 personer har sjukdomen. Andra anger siffran 400 000 till 500 000. Till detta ska läggas att man räknar med att minst 100 000 svenskar dessutom har sjukdomen utan att veta om det. – Det är en mycket oroande utveckling, säger Ann Fogelberg som är PR- och pressansvarig på Diabetes Wellness Sverige. I stor utsträckning är det en vällevnadssjukdom som skulle kunna undvikas. Men i dag ser vi att allt fler insjuknar, framför allt i

länder som tidigare varit mer eller mindre förskonade. Förklaringen till den näst intill explosiva utvecklingen är att människor i länder som exempelvis Kina, Indien och Mexico allt mer tagit över samma livsstil som vi i USA och Västeuropa har. – Alarmerande är också att diabetes typ två börjat sprida sig allt längre ner i åldrarna. Tidigare var det en sjukdom som främst drabbade äldre, men i dag insjuknar också barn- och ungdomar, även i Sverige. Risken att drabbas av en hjärtattack är dubbelt så stor för en person med diabetes jämfört med en person som inte har sjukdomen. Sjuttio procent av de med hjärtinfarkt har koppling till diabetes eller prediabetes. Diabetes Wellness är en insam-

lingsorganisation med rötter i USA och Storbritannien. Sedan 2006 finns organisationen också i Sverige med ett 90-konto samt i Frankrike och Finland.

När det gäller behandling av diabe-

tes typ två handlar det framför allt om två saker – kost och motion. – Med rätt kost och daglig motion, cirka 30 minuters fysisk aktivitet, kan sjukdomen hållas i schack och till och med försvinna av sig själv, även om sjukdomen i sig är kronisk. När rätt kost och daglig motion

inte ger tillräcklig effekt behandlas diabetes typ två med läkemedel som hjälper kroppen att producera eget insulin. – En diabetes typ två som upptäcks tidigt är lättare att hålla under kontroll. Därför tycker jag att man ska söka hjälp så tidigt som möjligt om man misstänker att man har diabetes. En allvarligare form av diabetes

är diabetes typ ett, som ofta är genetiskt betingad. Vid diabetes typ ett förstörs cellerna i bukspottkörteln att producera insulin och regelbundna insulininjektioner behövs för att behålla en fungerande livssituation. Inför framtiden är Ann Fogelberg,

som hon tidigare påpekat, förhoppningsfull. – Vi är naturligtvis mycket glada att vi kan vara med att föra forskningen framåt. Ju mer kunskap vi får om diabetes i alla dess former desto bättre behandlingsmetoder, såväl egenvård som läkemedel, kan vi också utveckla. – Inom kanske tio till 15 år tror jag att det finns goda förutsättningar för att det ska finnas behandlingsmetoder som kan bota diabetes. Det hade varit en enorm framgång som skulle förändra livet i positiv riktning för miljoner människor över hela världen, avslutar Ann Fogelberg. Text: Martin Westholm

Det finns många teorier om varför allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt i dag jämfört med hur det var för bara 30–40 år sedan, men ingen enskild teori räcker som förklaring. – Vi vet inte säkert om det är en reell ökning eller om det är så att vi har blivit bättre på att identifiera de som mår dåligt, säger Clara Hellner Gumpert som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet. Uttrycken som den psykiska ohälsan kan ta sig varierar. Det handlar om allt från oro och ångest till svåra depressioner och som värsta konsekvens självmord. – I åldrarna åtta till tolv år är det pojkarna som sticker ut med utmärkande tecken som utåtagerande och avsaknad av impulskontroll. I tonåren är det i stället flickorna som är överrepresenterade och då framför allt med symptom som ångest och depression. Läs mer på vår kampanjsida.

SVÄLJPROBLEM, RETHOSTA OCH SNARKNING – LIDANDE SOM DRABBAR Lider du av sväljsvårigheter, klumpkänsla i halsen och ständig rethosta? Har du slussats runt i vårdkarusellen utan att läkarna hittar något fel på dig? Är du en av hundratusentals

Dysfagins ansikte

– Vi arbetar med att sprida information om diabetes och erbjuder diabetiker olika typer av stöd och hjälpmedel som kan underlätta vardagen i väntan på ett botemede.

Allt fler barn och ungdomar i Sverige mår psykiskt dåligt. En oroande utveckling som också återfinns i många andra länder. Nya metoder, bland annat olika e-hälsolösningar, kan göra att fler snabbare får hjälp att tillfriskna eller övervinna sina symptom.

svenskar som dagligen äter syradämpande medicin? Även snarkning och sömnapné är ett utbrett problem, något som ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Nu finns den neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro, som effektiv tränar upp invärtes förslappad muskulatur och ger människor livskvaliten tillbaka.

Känner du igen dig? Du är inte ensam, minst en av tio, ung som gammal, kvinna som man uppskattas lida av sväljsvårigheter. Det heter dysfagi och det sitter inte i huvudet, det sitter i musklerna. I åratal har vi tagit piller för att komma åt symptomen. Vår livskvalitet har naggats i kanten och många drar sig för socialt umgänge där mat inkluderas. Kanske är du drabbad, en anhörig eller en kollega som aldrig följer med ut på lunch. Den vanligaste formen av dysfagi orsakas av ett mellangärdesbråck, Hiatus hernia, med symptom som

halsbränna, ret- och slemhosta, klumpkänsla och felsväljningar. Problemen kan komma och gå, men brukar intensifieras med tiden. Ett mellangärdesbråck är svårupptäckt vid en vanlig gastroskopi, men det är dock inget bevis på att det inte skulle existera… Åtskilliga, kvinnor som män, har även problem med snarkning och sömnapné, något som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke. Med den nya forskningsbaserade behandlingsmetoden IQoro, angrips grundorsaken bakom

symptom likt ovan. Likväl som du kan träna utsidan, kan du träna insidan. Det är dock alltid viktigt att hos läkare, utesluta andra bakomliggande orsaker bakom problemen. Träning med munhantel är enkel

och tar 1,5 minut per dag. Men IQoro är ingen trollstav! Har du inte de knappa två minuter som träningen kräver, eller tänker du inte träna enligt ordination, då är det inget för dig. Vill du dock investera i din livskvalitet och försöka få till en förändring, gå in och läs mer på webben.


Ett lyckligt slut är den perfekta strategin. Vi är experter på tjänster inom utveckling av läkemedel och medicintekniska produkter. Hos oss arbetar konsulter inom CMC, toxikologi, klinisk utveckling, regulatory affairs och biostatistik. Vår strategi tar utgångspunkt i vilka krav som måste uppfyllas för ett godkännande. Med målet som ledstjärna vill vi göra det svåra enkelt genom att peka på den kortaste vägen; att göra rätt från början. SDS. Your product. Our inspiration.

Svärdvägen 23, 182 33, Danderyd +46 8 755 80 80

scanddev.se


Annons

24

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

Foto: Johan Töpel

Foto: Pressfoto

Text: Martin Westholm / Jenny Nirfalk

Lars Persson Fund Manager, Almi Invest

Ulrika Ringdahl Head of Material & Life Science, Invest in Skåne

Vad är det som har gjort Öresundsregionen så framgångsrikt inom Life Science?

Vad är det som gjort Öresundsregionen så framgångsrik inom Life Science?

– Det finns en lång tradition av högkvalitativ utbildning och forskning på universitet och högskolor inom Life Science-området. Ett antal världsledande läkemedels- och medicinteknikföretag har byggts upp här exempelvis Lundbeck, Novo, Astra Zeneca inom läkemedel och Gambro inom medicinteknik. Baserat på denna forsknings- och företagstradition har det kunna bildas och byggas ett stort antal mindre företag som arbetar med utveckling inom Life Science. Ett antal företag har utvecklat nya medicinska produkter och behandlingssätt som har fått internationell uppmärksamhet i form av samarbeten med stora internationella Life Science-bolag. Bildandet av Medicon Valley Alliance som utgör ett nätverk avseende kompetens och erfarenhet inom området har bidragit till dynamiken inom Öresundsregionen. I vilken del inom Life Science ser du störst potential och varför?

– Det finns en globalt erkänd forskning inom områden såsom cancer, diabetes, autoimmuna sjukdomar och njursjukdomar, vilket sannolikt kan komma att resultera i nya läkemedel och diagnostiska metoder inom dessa områden. Som exempel har vi investerat i Triomed som utvecklar ett nytt behandlingsystem för njursjuka patienter som är medicinteknik, Edvince som utvecklar ett nytt läkemedel för behandling av stroke/ hjärnblödning samt Rethinking Care som erbjuder nya IT-baserade verktyg och arbetsprocesser inom sjukvården. Har Öresundsregionen möjlighet att bli ett av de ledande områdena globalt när det handlar om Life Science? – Baserat på forskningstradition, globalt högt rankade universitet och entreprenörstradition finns potential att bli ett av de globalt ledande områdena. Vilka utmaningar har regionen för en positiv utveckling inom Life Science?

– Utmaningar ligger i att effektivisera transformering av unika forskningsresultat från universitet och högskolor till produkter och tjänster som kan konkurrera i ett globalt perspektiv. För att underlätta denna process krävs större närvaro av långsiktigt kapital i både tidiga och senare faser i bolagens utveckling. Det krävs också en ökad utbildning av entreprenörer och företagsbyggare samt förstärkt uppmärksamhet av entreprenörers betydelse för Life Science-områdets utveckling.

– Det finns många faktorer som har gjort ekosystemet i Medicon Valley till en framgångsrik bas för innovation och utveckling. Här finns en kombination av stora pharmabolag och ett stort antal mindre biotechbolag tillsammans med fyra starka universitet, sju forskningsparker och tre Life Science-fokuserade inkubatorer. Viljan att samarbeta, närheten till övriga Europa och tillgång till kompetens är också viktiga framgångsfaktorer. I vilken del inom Life Science ser du störst potential?

– Just nu befinner vi oss i ”digitaliseringsåldern” – där digitaliseringen korsbefruktar olika forsknings- och innovationsområden. Digitaliseringen av Life Science, så kallad Health Tech, kommer att bidra till ett paradigmskifte som är nödvändigt för att klara de demografiska utmaningar vi står inför. Inom detta område kommer det att ske enorma förändringar som vi i dag inte kan föreställa oss. Har Öresundsregionen möjlighet att bli en av de ledande regionerna globalt inom Life Science? – Medicon Valley är redan i dag Skandinaviens ledande Life Science-kluster med över 400 Life Science-bolag och 40 000 anställda. Regionen är även en av Europas mest innovativa regioner enligt European Innovation Scoreboard. Vi har länge legat i framkant av teknikutvecklingen, både inom mjukvara och ”uppkoppling”. Vi har även varit internationellt framgångsrika inom diagnostik och pharmautveckling, till exempel inom onkologi och diabetes. Tillgången till biobanker och hälsodata i kombination med en stark utveckling inom artificiell intelligens är ytterligare faktorer som gör att vi har alla förutsättningar att konkurrera om en global position inom Health Tech-området. Vilka utmaningar har regionen för en fortsatt positiv utveckling?

– Bristen på kapital är förstås en utmaning. Många investerare har fått upp ögonen för Skandinavien, så jag tror att det kommer att finnas många möjligheter framöver. På Invest in Skåne ser vi ett stort internationellt intresse för Life Science-industrin i regionen. Big Pharma tittar nu på väldigt tidiga projekt, vilket gynnar vår region med sina många startups och biotechbolag i preklinisk fas. ANNONS

VÄLKOMMEN TILL DISKUSSIONSKLUBBEN! Få dagliga uppdateringar om industri, livsstil, samhälle, hälsa och ekonomi på vår Facebooksida Analys Sverige. Besök även vår kampanjsida för att ta del av fler intressanta artiklar. Vi vill ha din feedback. Vi vill att du diskuterar med oss.

VI SES PÅ ANALYS SVERIGE!


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Pressfoto

Foto: Peab

ANALYSINDUSTRI.SE 25

Sarah Fredriksson VD, PULS Invest

Mats Paulsson VD Medicon Village AB och Vice styrelseordförande, Peab AB

Vad är det som gjort Öresundsregionen så framgångsrik inom Life Science?

Vad är det som kännetäcknar Medicon Village?

I vilken del inom Life Science ser du störst potential?

I vilken del inom Medicon Village ser du störst potential?

– Det är säkert en kombination av flera faktorer. Det är en storstadsregion med stark akademisk tradition som har historisk närhet till Big pharma. Inte minst många nya bolag som nätverk, vilket skapar förebilder och ersätter gamla strukturer. Vi lever i en bransch som befinner sig i en dynamisk tid. Det sker en hel del förändringar både globalt och lokalt, något som också kan ha bidragit till god rekrytering och finansiering. – Jag tror mycket på det som sker i gränslandet mellan olika discipliner, som till exempel mellan klassisk läkemedelsutveckling och nya tekniksprång som digitalisering. Vi kommer att få helt nya möjligheter till förbättrad diagnostik med hjälp av ny teknik, big data och ”Internet of Things” som verktyg. Det ger i sin tur förutsättningar att skapa bättre och tryggare läkemedel och vård för alla patienter oavsett var i världen de bor. För mig är helheten viktig och jag tror på det tvärvetenskapliga. Har Öresundsregionen möjlighet att bli en av de ledande regionerna globalt inom Life Science? – Ja, varför inte. Klart att vi ska satsa på det, men kanske ska man tänka större och arbeta med hela Norden som utgångspunkt. En stark region är nödvändig för att attrahera finansiering och kompetens. Våra nordiska länder måste värna om kunskapen hur man tar fram och producerar nya läkemedel, det är en strategiskt viktig fråga. Sen får man aldrig glömma att vår bransch som så många andra måste verka globalt. Vilka utmaningar har regionen för en fortsatt positiv utveckling?

– Det måste vara enkelt att bedriva samarbeten över Öresund. På den svenska sidan hoppas jag att vår sjukvård får allt stöd den behöver så att det finns utrymme att ta bedriva kliniska prövningar lokalt, att personalen ska orka bidra med innovationer och kunna implementera ny teknik och behandling i sin vardag. Finansieringen är en annan tuff utmaning för mindre bolag som ska klara en lång utveckling innan de kan generera ett kassaflöde i egen regi. Det gäller också att erbjuda en modern utbildning för alla som vill arbeta inom Life Science branschen. När vi inte har så många stora läkemedelsbolag som utbildar talanger internt, från idé till patient, kräver det mer av utbildningssystemet.

”Ingenting är omöjligt” är den spontana kommentaren från den skånske byggentreprenören Mats Paulsson under samtalet om utvecklingen på Medicon Village i Lund. 2012 tog Medicon Village över de lokaler som Astra Zeneca lämnat och det som såg ut att bli en dödsdom för life science i Skåne har i dag förvandlats till en unik tillväxtmiljö med över 100 verksamheter och där fler än 1 300 människor har sin arbetsplats. Miljön på Medicon Village påminner lite om ett campus, människor rör sig i lokalerna. Här skapas naturliga möten mellan forskare, kliniker, innovatörer och entreprenörer. – Jag hälsade och frågade vad de gjorde och de berättar att de precis bestämt sig för att bilda bolag tillsammans. Möten som dessa där man ser möjligheter i gränsöverskridande samverkan är precis den plattform som vi vill kunna erbjuda. – Egentligen så handlar det inte bara om pengar, det är minst lika viktigt att förvalta den kunskap som finns och att näringsliv och politiker arbetar tillsammans. Många gånger handlar utveckling om att bryta gamla mönster och våga göra saker på ett annat sätt, säger han. Har Öresundsregionen möjlighet att bli en av de ledande regionerna globalt inom Life Science? Ja, eftersom Biomedicinskt Center i Lund (BMC) och Clinical Research Center (CRC) och Medicinska Malmö, samt de nya forskningsanläggningarna, ESS och MAX IV-laboratoriet är några av de verksamheter som tillsammans bildar en dynamisk infrastruktur och världsledande forskning kring bland annat nanoteknik, cleantech, livsmedel och medicin. Region Skåne har också en del av sin verksamhet i Medicon Village, bland annat med Biobanken, Palliativt Centrum och Skånevård Sund. Vilka utmaningar har Medicon Village för en fortsatt positiv utveckling?

– Det är enormt viktigt att ta till vara på olika kunskaper och skapa underlag för samarbeten. Vi har kommit en bit på väg men det finns mer att göra och vi skulle kunna bli ännu bättre, säger Mats Paulsson, och påpekar samtidigt att det många gånger är bättre att ta beslut och verkställa dem i ett högt tempo och om något visar sig vara fel så rättar man helt enkelt till det snabbt, säger Mats Paulsson. ANNONS

CONTENT WITH A PURPOSE


Annons

26

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

AI KAN REVOLUTIONERA VÅRDEN Foto: Stefan Zimmerman

Som läkare och forskare med ett gediget datateknikintresse är det inte så konstigt att Max Gordon fastnat för och specialiserat sig inom artificiell intelligens (AI) kopplat till vården i allmänhet och ortopedi mer specifikt. Digitaliseringen inom vården har

pågått under en längre tid och har skapat oanade möjligheter för utvecklingen av artificiell intelligens – men hittills har vi knappt sett början på det som i mångt och mycket kan revolutionera delar av vården. Max Gordon, specialistläkare på ortopedkliniken vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet, insåg tidigt möjligheterna med artificiell intelligens inom vården. – Egentligen kan man säga att AI i dag inte finns inom vården, i alla fall inte i någon större utsträckning. Min uppfattning är emellertid att vi står inför en revolution de kommande åren. AI kommer att kunna sätta patienten i centrum där sjukvården inte längre centreras kring diagnos och standard-PM utan kring en individualiserad diskussion kring vilka risker och fördelar olika behandlingar medför, hävdar Max. En bidragande faktor är digitalise-

ringen, något som under en tid tillbaka anammats av stora delar av vården. Därmed skapas helt nya möjligheter att låta datorsystemen analysera underlagen. Datorer har förmågan att analysera mängder med data, dygnet runt och utan pauser. Även om an-

gå är betydligt mer osäkert. Även om anledningarna är flera, vill Max Gordon gärna framhålla att just komplexiteten gör att det tar längre tid än vad man kanske väntar sig: – Det är inte så lätt som många tror. Det gäller att veta var och hur man ska söka och i många fall är det väldigt många parametrar som påverkar en sjukdom och då tar det tid och stora mängder data innan man kan få fram trovärdiga och relevanta diagnoser. Databruset blir annars för omfattande och algoritmerna får svårt att lära sig. Samtidigt går forskningen framåt

Max Gordon, specialistläkare på ortopedkliniken vid Danderyds sjukhus.

vändningen av AI fortfarande är i sin linda, har man kommit en bra bit inom bland annat ortopedi, där datorsystemen används till att analysera röntgenbilder. – Det är ju alltid bra att börja plocka den lågt hängande frukten och just röntgenbilder är ett naturligt sätt att utveckla system för AI inom vården. Vi har tillgång till stora mängder röntgenbilder som vi tolkar med hjälp av deep learning, en typ av AI, förklarar Max Gordon och tillägger: – Genom att datorn hela tiden lär sig, blir diagnoserna bättre och bättre i takt med att användningen ökar. Det är alltså systemet som analy-

serar den specifika röntgenbilden och jämför den med data som

”Egentligen kan man säga att AI i dag inte finns inom vården.” redan finns i systemet för att därmed kunna ställa en diagnos, något som läkaren använder för planeringen av vårdinsatser: – Målet är att tolka röntgenbilder av frakturer med hjälp av tekniken, bland annat för att bättre förutspå vilka frakturer som behöver opereras. Sedan är det ju trots allt läkaren och patienten som bestämmer vad man ska göra. Men nu kan dessa beslut baseras på ett stort antal

liknande fall och vilka metoder som har fungerat bäst vid liknande situationer, t.ex. en fraktur på ett specifikt ställe. Det ger såväl patienten som läkaren större trygghet, menar Max, som ser att läkarrollen i framtiden kan bli mer konsulterande: – Innan vi i framtiden kommer till en situation när datorer och robotar tar hand om allt, behöver patienten någon att prata och framför allt rådgöra med, och där kommer läkaren att fylla en viktig roll, då med underlag som tagits fram med hjälp av AI. Med tanke på detta är det kanske inte så konstigt att man förutspår att AI kommer att förändra mycket inom vården framöver. Men hur snabbt detta kommer att

med stormsteg och inom bland annat ortopedi och mammografi har man kommit en bra bit i utvecklingen. Incitamentet för fortsatt utveckling är också stort, då man med hjälp av AI kan göra stora kostnadsbesparingar inom vården och samtidigt förbättra patientsäkerheten. Max Gordon och hans forskargrupp hoppas därför kunna bereda väg för andra områden: – Vi arbetar mycket med röntgenplåtar och dessa har sedan länge digitaliserats, vilket gör att det är tacksamt att använda i utvecklingen av AI, samma sak gäller andra röntgenbilder som mammografi och bilder på hudförändringar. Här ser vi redan stora möjligheter med AI i synnerhet och det är svårt att tänka sig att det inte kommer att spridas till andra discipliner, även om det kanske tar längre tid. Text: Mats Carlbäck ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Vård på distans med smart digital teknik De digitala verktygen måste i större utsträckning integreras i sjukvårdens dagliga rutiner och utformas så att de kan användas av vem som helst, när som helst och var som helst. Sjukvården är kraftigt överbelastad. Personal saknas - tiden räcker inte till. Alla patienter kommer inte kunna vårdas på sjukhus och vårdcentraler. Därför måste förutsättningarna att genomföra mer av vård och habilitering i hemmet bli bättre. Medical Minds ligger i startgroparna att erbjuda vårdsektorn ett nytt koncept som gör det enklare att använda just smarta digitala väl-

färdslösningar. —Uppföljning av patienter i hemmet är fortfarande i sin linda, men något som kommuner och landsting kommer att satsa på. Därför har vi utvecklat ett verktyg för datahantering och journalföring som passar i rådande sjukvårdsystem, berättar Mattias Dahlberg, en av grundarna till medicinteknikbolaget Medical Minds. Med enkla handgrepp skickas mätdata från patient och delas via den nationella tjänsteplattformen. Därmed kommer patient, läkare och anhöriga åt all mätdata - i befintliga system eller på webben. Vården blir mer flexibel för både patienter och personal. Det finns många fördelar då detta sker automatiskt och med existerande journalsystem. – Det var oerhört viktigt för oss

att göra det enkelt för både patienter och sjukvårdspersonal. Det är ett online-verktyg som smälter in i de dagliga rutinerna, förklarar Mattias Dahlberg. Genom att följa patienter på distans och genom integrerade lösningar kommer vården bli bättre och enorma summor sparas. Systemet skapar dessutom optimala förutsättningar för att samla in mängder av kvalitativa data som utgör en perfekt bas för utveckling och användning av AI-baserade algoritmer. – Vår utgångspunkt är alltid användarvänlighet och patientens trygghet. Vi lever i en värld där vi digitalt hanterar bankärenden och kontakten med myndigheter dagligen. För de flesta är det en självklarhet det måste även sjukvården ta hänsyn till, menar Mattias Tullberg.

Foto: Ewa Ahlin

Vården är ett hett område för ny teknik och digitala stöd. E-hälsa ska göra vården bättre – för både patienter och sjukvårdspersonal.

medical minds ab

www.medicalminds.pro


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Stor potential med vård i mobilen med hjälp av AI Aidr är en tjänst där man vänder på vårdbegreppet och använder AI som stöd till stöd för att diagnostisera urinvägsinfektioner och inom kort en rad andra diagnoser.

”Inom kort kommer man inte att prata om digital och fysisk vård, utan endast vård.

Det finns många områden där man med smarta digitala lösningar där man både kan förenkla och spara tid för patienter samtidigt som man avlastar vårdapparaten från ”enklare fall”. – Urinkollen.se var den första lösningen aird.com tog fram. Enkelt förklarat så svarar man på några enkla frågor via mobil, läsplatta eller dator som en specialistläkare använder som underlag för diagnos. Om det finns anledning att skriva ut recept så förskriver en specialistläkare ett recept inom en timme, förklarar Matilda Lundblad, specialistläkare tillika medgrundare till Aidr.com. Tjänstens målgrupp är kvinnor som misstänker att de kan ha en urinvägsinfektion. Det finns flera uppenbara vinster med denna tjänst. För det första ställs exakt de standardfrågor en läkare alltid gör på en vårdcentral när man söker för detta. – Vi använder medicinska algoritmer som hjälper oss att leda patienter till rätt vårdnivå direkt. Patienter får samma hjälp på Aidr. com som på vårdcentralen, fast mer systematiserat och strukturerat. Vår tjänst kan både lugna patienter och gallra fram rätt diagnos till läkare. Förutom den uppenbara tidsvinsten att inte behöva boka en läkartid så kostar tjänsten pengar för patienten endast i det fall diagnosen leder fram till ett recept. – I snitt har en patient fått hjälp fem minuter efter att hen landat på vår sajt. Patienten kan alltså få diagnos och e-recept på väg

Matilda Lundblad, specialistläkare tillika medgrundare till Aidr.com.

till apoteket. Hen behöver inte ta ledigt från jobbet för vare sig för ett fysiskt läkarbesök eller läkarbesök via videosamtal utan kan lösa alltsammans på lunchen eller direkt efter jobbet. Tjänsten lanserade våren 2016 och gensvaret har inte låtit vänta på sig. Aidr.com hjälper i snitt 150 kvinnor om dagen som misstänker att de har urinvägsinfektion. De flesta får rådgivning och ett 50-tal får hjälp med behandling. – Många kvinnor blir väldigt engagerade och de är bra ambassadörer för oss vilket är väldigt kul. Vår support har dagligen en tät kommunikation med våra användare på Facebooksidan. Det kan vara allt från att vi räddat

deras semester till att en kvinna som har det ekonomiskt svårt kunde stanna kvar på jobbet eftersom hon fick hjälp direkt i mobilen när hon stod på apoteket och kunde sedan återgå till jobbet utan att förlora arbetstid. Matilda Lundblad är noga med att betona att man inte är en virtuell vårdcentral utan är en nischaktör som vänt på begreppen. Man tar fram tjänster som kan medföra stora mervärden för först och främst för patienten och i andra hand kan avlasta vårdapparaten och erbjuda en slags ”Uber-för-läkare.” För professionella som vill arbeta extra. Hon menar att det finns fler diagnoser i dagsläget som skulle

Aidr.com hjälper kvinnor med urinvägsinfektion att få recept snabbt online (vid behov) utan att behöva gå till en fysisk vårdcentral. Företaget utvecklar även andra tjänster för att spara tid och pengar inte bara för patienter utan även indirekt för vården.

kunna diagnostiseras och behandlas säkert på distans som på Aidr.se. – Om några få år kommer smarta telefoner ha mångdubbelt större kapacitet. Då kommer möjligheter för diagnostik via smarttelefoner att öka enormt. Men potentialen enorm redan i dag. Datorvanan bland medborgare är generellt hög samtidigt som lösningar som till exempel mobilt BankID möjliggör säker kommunikation och identifikation. Aidr satsar hårt på att använda artificiell intelligens, AI, i sina befintliga tjänster. – På Aidr.com kan patienter chatta med vår AI sjuksköterska. I dagsläget kan vår AI sjuksköterska diagnostisera ge råd till - och med hjälp av en sista touch av läkare - också behandla kvinnor med urinvägsinfektion. Inom de närmsta veckorna kommer hon också att börja behandla bland annat halsfluss och borrelia. Hon berättar att Aidr bedriver ett intensivt utvecklingsarbete som syftar till expansion. – Vi tar med de grundfunktioner som vi bedömer kommer vara verkliga användningsområden för smarttelefonerna i framtiden. Ett konkret exempel är att en smarttelefon väntas kunna analysera en patients andning och på så sätt berätta för oss på Aidr när vi behöver kontakta en patient för förebyggande åtgärder. Det kan till exempel handla om att smarttelefonen kan signalera i ett tidigt stadium att en patient har lungcancer.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

PROFIL LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE Foto: Gunilla Lundström

28

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FAKTA

Namn: Anders Blanck Aktuell: VD LIF (Läkemedelsindustriföreningen) Ålder: 51 år Bor: Hägerstensåsen


Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

LIFE SICENCE FORSATT STARKT Sverige har länge varit starkt inom Life Science och det finns egentligen inga tecken på att det ska avta. Anders Blanck ser tvärtom oanade möjligheter för hela sektorn att inte bara befästa den positionen utan även stärka den.

Life Science-sektorn har såväl en stark tradition som stor betydelse för svenskt näringsliv och omfattar tre huvudsakliga delar; läkemedels-, medicinteknik- och bioteknikföretag. Gemensamt för företagen i sektorn är stark forskningsanknytning och behovet av ett nära samarbete med hälso- och sjukvården. Med andra ord är det en lika komplex som spännande och betydelsefull bransch och dess fortsatta utveckling påverkar de flesta av oss. Läkemedelsindustriföreningen (LIF) med VD Anders Blanck i spetsen har en tydlig bild av orsakerna till vår framskjutna roll: – Först och främst har vi en väldigt stark forskningstradition i Sverige med starka och högt rankade universitet, inte minst inom medicinsk forskning, med ytterst kompetenta forskare och forskarlag. Sverige är också ett av de länder som satsar mest på forskningsfinansiering. Parallellt finns det ytterligare en

faktor som Anders Blanck vill framhålla som en viktig del i detta: – Den medicinska forskningen har alltid stått högt upp på den politiska agendan, oavsett vilket block som suttit i regeringsställning. Det har bidragit med en kontinuitet som är viktig inom Life Science eftersom vi pratar om extremt långa processer båda avseende forskningen men också för den komplicerade utvecklingskedjan och hela vägen fram till patienten. På LIF, som är en branschorga-

nisation som består av cirka 90 medlemsföretag, som gemensamt tillverkar cirka 80 procent av alla läkemedel som säljs i Sverige, har man identifierat en tydlig trend kopplat till forskningen kring Life Science: – Finansieringen till forskningen inom Life Science kommer både från den offentliga sektorn och från näringslivet. Under senare tid har vi tyvärr sett en

”Finansieringen till forskningen inom Life Science kommer både från den offentliga sektorn och från näringslivet. Under senare tid har vi tyvärr sett en tendens till att näringslivets del minskat, även om den fortfarande ligger kvar på en internationellt sett hög nivå.” tendens till att näringslivets del minskat, även om den fortfarande ligger kvar på en internationellt sett hög nivå. Samtidigt har den offentliga delen snarast ökat. – Här vill vi gärna arbeta tillsammans med det offentliga Sverige för att ytterligare öka ökat näringslivets satsningar. Det är viktigt för framtidens arbetstillfällen och samhällsekonomin. Den svenska Life Science-sektorn,

som varje år generar ett stort exportnetto, består i stor utsträckning av en mindre mängd riktigt stora företag och en rad betydligt mindre, för att inte säga riktigt små företag.

– Här har vi ytterligare en utmaning. De stora företagen är ofta globala koncerner med stora finansiella muskler som tidigt plockar upp lovande småföretag. Samtidigt har vi flertalet småföretag med ett eller flera patent som på grund av bristande finansiering inte har någon möjlighet att växa. – Vi pratar om otroligt långa processer när det gäller utveckling och sedermera även tester och godkännanden – upp till 20 år. Vilket småföretag har råd med det? Även inom detta område ser LIF att man har en viktig roll: – Det är ett för stort glapp mellan de stora företagen och de små och vi måste försöka hitta möjligheter att hjälpa småföretagen att växa av egen förmåga. Vi i Sverige är ju riktigt bra på innovationer och start-ups, det gäller inte bara inom Life Science, men att sedan ta nästa steg är svårare. Tack och lov finns det finns tecken

som tyder på att detta kan ändras framöver, mycket på grund av den position som Sverige som innovations- och forskningsstark marknad redan har. – Vi har egentligen ett bra ekosystem för detta i Sverige och nu ser vi ett kraftigt ökat intresse från utländska investerare vilket kan skapa bättre tillväxtmöjligheter för småföretagen i form av riskkapital, tror Anders Blanck, och framhåller samtidigt vikten av att man från politiskt håll prioriterar Life Science: – Man har tydligt påvisat att man satsar på Life Science, digitalisering och miljö/klimat, vilket givetvis är positivt för oss. Det finns alltså ett flertal fakto-

rer som positivt kan påverka utvecklingen framåt. Samtidigt har man ur ett branschperspektiv identifierat viktiga områden där mer finns att göra. – Vi kan absolut utveckla hur vi använder hälsodata. Digitali-

”Vi i Sverige är ju riktigt bra på innovationer och start-ups, det gäller inte bara inom Life Science, men att sedan ta nästa steg är svårare.” seringen har bidragit till att vi i dag har tillgång till enorma mängder hälsodata och nu måste vi se till att använda den på rätt sätt. Dessutom vill man på LIF att vi ska bli ännu bättre på att locka investerare till Sverige och då handlar det främst om att förstå hur man kan göra det ännu mer attraktivt, på en rad olika sätt och inte bara skattemässigt, att investera i svensk Life Science. – Vi behöver ha högt stående forskning, en väl fungerande sjukvård och konkurrenskraftiga regelverk. Men sedan behöver vi också något som kanske låter lite fluffigt; men det handlar mycket om samverkan mellan alla olika intressenter, näringsliv, det offentliga och akademin. Och samverkan är något vi är bra på i Sverige, avslutar Anders Blanck.  Text: Mats Carlbäck

ETT MÅSTE MED RÄTT FOKUS INOM TEKNOLOGI ANALYSINDUSTRI.SE ”Sverige är världsledande när vår innovationsförmåga mäts mot andra. Våra myndigheter har dock inte hängt med lika bra inom e-government, där kan mer göras.” Läs mer på analysindustri.se

CONTENT WITH A PURPOSE

ANALYSINDUSTRI.SE 29

DIGITAL KRÖNIKÖR Vi vill hjälpa dig korta köerna till vården! Foto: Privat

Annons

Peter Carstedt. Grundare av MOD – Mer organdonation

Socialminister Annika Strandhäll befinner sig på turné för en trygg och modern sjukvård. ”Vi behöver fler läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor och annan personal. Först då kan vi korta köerna och ge en trygg och nära vård till den som är sjuk,” skriver hon i en debattartikel i SvD. Men det finns andra sätt! Om ministern tar till vara på förslagen från Anders Miltons donationsutredning, så kan kön till transplantationer i det närmaste försvinna. Transplantation av organ är sedan länge en säker och etablerad behandlingsmetod inom sjukvården. När det inte finns någon alternativ behandlingsmetod ger transplantation svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Transplantation är också i många fall en kostnadseffektiv medicinsk åtgärd. I Sverige råder stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Väntan på organ är lång och i snitt dör en person i veckan i kön. Detta trots att viljan att donera organ är hög bland svenska befolkningen. För att komma tillrätta med problematiken beslutade regeringen 2013 om att tillsätta en särskild utredare i frågan, Anders Milton. Nu, hösten 2017, får vi vetskap om att hans förslag inte ska ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. Regeringen har kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Man uppmärksammar problem som är kopplade till den grundlagsskyddade rättighet att samtycka till den vård som ges. ”Det finns undantag när det handlar om att rädda liv, men det är individens liv det avser. Inte någon annans genom organdonation. Det tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar”, uppger socialminister Annika Strandhäll.

Läs hela krönikan på analysindustri.se


Annons

30

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

5 TIPS: SÅ SKYDDAR DU DIG MOT INFEKTIONER Foto: Mostphotos

Under det kalla vinterhalvåret ökar risken betydligt för att bli smittad av infektioner och bakterier. Vad är egentligen en infektion, och hur skyddar man sig? Läs våra fem tips om hur man skyddar sig.

Människor kommer dagligen i kon-

takt med bakterier och potentiella sjukdomar, det är ingenting nytt. Samma sak gäller när det kommer till risken att blir drabbad av smittor och infektioner – men vissa smittvägar är vanligare eller ovanligare än andra. En infektion uppstår när en bak-

terie, ett virus eller något annat smittoämne tar sig i din kropp. Men att bära på en bakterie innebär inte att man per automatik blir sjuk, eftersom kroppen har ett eget inbyggt försvar mot dessa smittoämnen. I de allra flesta fallen kommer ingen sjukdom att bryta ut, och du kommer inte märka särskilt mycket. I vissa delar av världen, framför allt

Asien och Afrika, är risken att bli smittad av insekter betydligt större än i vårt nordiska klimat. Till exempel är Malaria och Denguefeber sjukdomar som smittar genom kontakt med myggor minimalt existerande i Europa i dagsläget, men relativt vanliga i Afrika, Asi-

en och Sydamerika. Men risken att bli smittad av Borrelia eller TBE genom ett fästingbett är en risk för alla som tar en promenad på sommargröna ängar. Ett av de vanligaste sätten för

sjukdomar att spridas är genom luften. Luftburen smitta uppkommer när mikroorganismer som innehåller smitta torkar ihop till kärnor som lätt färdas genom luften och sedan andas in av intet ont anande människor. Den vanligt förekommande förkylningen eller influensan är ett typexempel på en sådan smitta – betydligt allvarligare sjukdomar är tuberkolos och vattkoppor, den senare kan

vara livshotande ju högre upp i ålder den smittade personen är. Luftburen smitta kan spridas utan att sändaren eller mottagaren andas in eller ut. Det förekommer också då stora sår i huden – eksem eller brännskador blir infekterade med bakterier som stafylokocker eller MRSA, en antibiotikaresistent bakterie mer känd som Sjukhussjukan. Vill man undvika att bli smittad av bakterier och förebygga att bakterierna sprids, är det viktigt att bryta smittvägen. Det kan låta basalt, men den bästa lösningen

är att hålla en god personhygien – särskilt fokus bör ligga på att tvätta händerna noggrant. För mer allvarliga sjukdomar kan vaccination vara en mer effektiv lösning – i Sverige har vi till exempel haft en historiskt låg utbredning av mässling sedan staten ordinerade att småbarnsföräldrar vaccinerar sina barn i tidig ålder. Infektionsguiden ger följande tips

på hur man skyddar sig från infektioner: 1. Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och

noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta. 2. Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten. 3. Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor. 4. Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta. 5. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa. Källa: Infektionsguiden Text: Hans-Peter Öhman

MER OM VÅRD OCH LIFE SCIENCE PÅ ANALYSINDUSTRI.SE Vi har flera reportage på Analys Industri som rör aktuella ämnen inom forskning om livet och kroppen. ANNONS

Kontroll av luftflöden sparar pengar i sjukvården PSIDAC AB är ett svenskt företag som utvecklar och tillverkar övervakningssystem till sjukhus för att förhindra luftburen smitta. Bakteriella infektioner är ett stort problem inom sjukvården, både i Sverige och utomlands. – Särskilt när det handlar om luftburen smitta finns det en hel del att önska, menar Björn Österlund som är VD för PSIDAC AB. Företaget har framgångsrikt specialiserat sig på att utveckla system som gör det lätt att avläsa tryckförhållanden i sjukhusmiljö. Kontroll av rumstrycket i sjukhusmiljö är inget man ska gissa sig till. Det krävs att man kontinuerligt kan övervaka dem. Varje infektion som kan undvikas minskar vårdtiden samtidigt som det sparar både lidande för patienten och pengar till vården. – Om en patient till exempel är smittad med tuberkelbakterier vill man naturligtvis inte att den luftburna smittan

ska spridas. Då krävs det att det finns ett undertryck i rummet där patienten vårdas så att bakterierna stannar där och inte kommer ut i sjukhuskorridoren, förklarar Björn Österlund. – På samma sätt vill man att infektionskänsliga patienter som till exempel genomgått en benmärgsoperation, cancerbehandling eller vårdas på en brännskadeavdelning inte utsätts för luftburen smitta. För att lösa detta har man ett övertryck i rummet så att bakterier inte kan komma in. Lika viktigt är det i operationssalar att ha kontroll på tryckförhållandet. Systemet som PSIDAC utvecklat bygger på att enkelt och snabbt kunna verifiera trycket i lokalerna, med hjälp av displayer som installeras utanför rummet. Grönt är lika med att allt är som det ska. Rött betyder att systemet inte fungerar tillfredställande. – Det gör att personalen som har hand om patienten snabbt får korrekt information och kan vidta åtgärder

utifrån det, förklarar Björn Österlund.

Foto: Solucionfotografica

Fördelen med detta är att personalen görs medveten om att hålla dörrar stängda för att minska infektionsspridningen, genom att man får larm lokalt. På många sjukhus saknas tryckövervakning till infektions och isoleringsrum vilket medför att smitta kan spridas. Flera länder i Europa använder idag med framgång PSIDAC’s övervakningssystem och även i mellanöstern har man börjat förstå vikten av att ha kontroll på trycket, och efterfrågan ökar. I Sverige däremot finns en stor okunskap vad gäller tryckförhållanden vid vård av patienter. Önskvärt är att utbilda patientnära personal till att kunna säkerställa optimal miljö som sparar både pengar och onödigt lång sjukhusvistelse. Vi hoppas att i en snar framtid kunna väcka intresse och förståelse bland de styrande på Sveriges sjukhus.

PSIDA


Sjuksköterskan som skänkte alla sina besparingar till medicinsk forskning

Genom att tidigt börja köpa aktier och samtidigt leva mycket sparsamt kunde leg. sjuksköterskan Anna Lundgren testamentera över 10 miljoner kronor till svensk medicinsk forskning.

Fotot här borde få en hedersplats i laboratorierna hos några av Sveriges mest lovande cancerforskare – det är nämligen en generös gåva från sjuksköterskan Anna Lundgren som bidrar till att göra deras forskning möjlig. I sitt testamente hade Anna Lundgren skrivit att aktier för över 10 miljoner kronor samt värdefulla möbler och prydnadsföremål skulle tillfalla Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, och användas för cancer- och stamcellsforskning. Att Anna Lundgren kunde ge en så stor gåva till SSMF hade två viktiga förklaringar. Dels började hon redan under sina första år som sjuksköterska att köpa små poster aktier i svenska storbolag – aktier som med tidens gång och Annas banks förvaltning växte allt mer i värde. Dels var Anna en mycket sparsam person. ”Hon var mycket generös mot sina vänner och mot människor som på olika sätt hjälpt henne men oerhört snål mot sig själv,” berättar väninnan Marlene Sverkersson. ”Anna hade enkla vanor och unnade sig till exempel aldrig att gå på bio eller teater. När jag på senare år –

Anna blev 97 år – hjälpte henne att köpa kläder var hon mycket noga med att det måste vara billigt.” Att Anna Lundgren ville stödja just cancerforskning är lättförståeligt. Som sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm och företagssjuksköterska på SARA-bolaget såg hon hur cancer ständigt skördade nya offer. Cancer grep också bokstavligen in i Anna Lundgrens eget liv. Hennes stora kärlek, en präst som hon var förlovad med, gick bort i cancer. Dessutom fick Anna Lundgren själv en cancerdiagnos i 80-årsåldern – den gången lyckades dock läkarna få bukt med cancern. För Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, blev Anna Lundgrens gåva ett viktigt tillskott i kampen mot cancer – en av de många sjukdomar där SSMF stödjer forskare på deras väg mot nya viktiga genombrott i forskningen. Ett kännetecken hos SSMF, som kanske bidrog till att Anna Lundgren valde att stödja just SSMF, är sparsamhet. SSMF:s omkostnader ligger avsevärt under den gräns som 90-konto satt upp.

Vill du också ge ett bidrag, stort som litet, till svensk medicinsk forskning, läs mer på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61. Där kan du också beställa SSMF:s folder om att skriva testamente. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Swish 1239011099.


Annons

32

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

MÖJLIGHETER OCH RISKER INOM LIFE SCIENCE Foto: Dan Coleman

Sverige har en stark position inom Life Science. Innovationskraften är stor och många projekt når hela vägen fram till färdig produkt. Sverige har en lång tradition av Life Science. Den sträcker sig, vilket man kanske inte skulle tro, så långt tillbaka som till 1700-talet. Det var då som svenska veten-

skapsmän, som Carl von Linné, Carl Wilhelm Scheele och Jöns Jacob Berzelius, lade grunden till och skapade metoder för forskning som vi förstår den än i dag. Senare, under 1800-talet, tog universiteten vid, och i dag har lärosäten som Karolinska institutet i Stockholm och universiteten i Uppsala och Lund gott internationellt anseende som drivbänkar för såväl nya läkemedel som medicintekniska landvinningar. Sverige hävdar sig med andra ord väl vid en internationell jämförelse. I dag går utvecklingen mot allt mer sofistikerade läkemedelsterapier och medicintekniska metoder och hjälpmedel. Björn Odlander är medgrundare till venture capitalbolaget HealthCap och har som investerare i olika Life Sciencebolag, både i Sverige och utomlands, goda insikter i vad som händer inom medicinteknik och nya läkemedel. – Ja, det händer helt klart mycket spännande. Det är naturligtvis extra glädjande att innovationskraften är så stor i Sverige liksom i såväl Danmark som Norge, som också håller sig väl framme, säger han. Själv har han och HealthCap varit med att ta fram bland annat ny teknik för operation av hjärtklaffar så att man slipper öppna patientens bröstkorg. Tekniken används nu över hela världen

Björn Odlander, medgrundare till venture capitalbolaget HealthCap.

och för patienten innebär den en säkrare operation, kortare konvalescens och mindre smärta. Ett annat exempel på ett framgångsrikt arbete är ett nytt läkemedel under utveckling för Wilsons sjukdom som är relativt ovanlig men som får stora konsekvenser för de som har sjukdomen. Hur ska man då tänka om man

funderar på att investera i Life Science? Om någon bör veta, så är det Björn Odlander. – För det första ska man vara medveten om att Life Science är en bransch med risker. Möjligheterna till goda vinster på satsat kapital är stora, men det är också riskerna för förluster. Det betyder inte att man ska undvika att investera i Life Science. Det är viktigt att man är medveten om att det finns både en uppsida och en nedsida, understryker han. – Av alla projekt som initieras är det under tio procent som når målet att bli kommersiella

produkter eller behandlingsmetoder. Ju längre ett projekt kommit desto större är chansen att det hela ska bli en framgång. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns lovande projekt som stupar på mållinjen därför att de sista testerna inte infriar eller motsvarar förväntningarna. – På samma gång är det ju så att ju tidigare man går in i ett Life Sciencebolag desto större blir vinsten om produkten lyckas gå hela vägen. Som vägledning för att hitta rätt i alla prospekt som kommer ut på marknaden har Björn Odlander några råd att dela med sig av. – Först och främst ska man försöka skaffa sig så mycket information som möjligt om både bolaget det handlar om och den produkt man vill ha pengar för att utveckla. Det kan vara svårt, men är inte omöjligt även för den som inte är fackman. – Sedan måste man försöka

”Först och främst ska man försöka skaffa sig så mycket information som möjligt om både bolaget det handlar om och den produkt man vill ha pengar för att utveckla.” sig på att göra en bedömning av värdet av den produkt eller tjänst som bolaget arbetar med. Finns det redan befintliga väl fungerande terapier eller andra bolag som arbetar med samma problematik? Även om en sjukdom är sällsynt och därmed inte drabbar många kan ett nytt läkemedel få stor betydelse och därmed också generera betydande försäljning. Det finns också andra parametrar att ta hänsyn till och som kan ha stor betydelse för hur sannolikt det är att utvecklingsföretaget ska lyckas. – En sådan faktor är att se hur långt företaget kommit i sitt arbete. Ju tidigare man är i processen desto större är risken. På samma sätt gäller att risken är mindre om man är inne i slutfasen för att få exempelvis sitt läkemedel godkänt. – En annan viktig sak att ta reda på bolagets ekonomiska förutsättningar att långsiktigt ro

projektet i hamn. Att utveckla ett nytt läkemedel eller medicintekniskt hjälpmedel kostar och tar lång tid, ofta mer än tio år. Min bedömning är att allt för många bolag är underfinansierade redan från starten och att det sedan kan få konsekvenser när mer kapital måste hämtas in. – En tredje parameter är att se vilka andra som gått in som aktieägare i bolaget. Det berättar också en hel del om vilka förutsättningar som finns för att lyckas långsiktigt. Det finns alltså många om och

men att ta ställning till för den som funderar på att investera inom Life Science och som vill vara med att driva utvecklingen framåt. – Jag vill ändå inte avråda någon. Vad det handlar om framför allt är att vara försiktig, att vara medveten om riskerna och att förstå att det handlar om en långsiktig investering. Det kan också vara förnuftigt att inte lägga alla ägg i samma korg. – Om man investerar i, låt säga, fyra Life Sciencebolag kan man ta en förlust i ett eller två bolag om de går på öronen, som sedan kan kvittas mot vinst i de andra. Det är så man bör se det. – Ett annat alternativ är att satsa i fonder med inriktning på Life Science. Då får man både tillgång till expertkunskaper inom Life Science och gör en väl diversifierad investering, sammanfattar Björn Odlander.  Text: Fredrik Söderlund BIOLOGISKA LÄKEMEDEL ÄR FRAMTIDEN ANALYSINDUSTRI.SE Sverige ligger långt framme inom två heta områden gällande Life Science. För det första biologiska läkemedel där svenska regeringen satsar tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt AstraZeneca.

ANNONS

Medicinteknisk service och användarvänliga produkter av hög kvalitet.

WWW.CITYMEDIC.COM Citymedic Medicinteknik AB

Medicinteknik med kvalitet


Var med på vår globala ar med på vår globala via FundedByMe! lväxtresa viatillväxtresa FundedByMe! ww.FundedByMe.com www.FundedByMe.com

Hej! Jag är din smarta robotkompis Diabetio Buddy!

mer om Diabetio Buddy på w.Diabetio.com

Jag lär dig viktiga saker om diabetes och hur du räknar kolhydrater.

mer om Diabetio Buddy på på nyhetssidan Lugn&RoLäs Pulsen w.lugn-och-ro-pulsen.se www.Diabetio.com eller på nyhetssidan Lugn&Ro Pulsen www.lugn-och-ro-pulsen.se

etio Buddy är en social AI-robot som tillhör uktfamiljen Diabetio, för att bekämpa globala folkshälsosjukdomen diabetes.

e!

etio assisterar diabetiker i Sverige och globalt. etio utvecklas av Lugn&Ro Akademin AB.

&Ro Akademin är ett helägt dotterbolag till &Ro Sverige AB som driver primärvård i Stockholms läns landsting.

sting.

Jag hänger också med i mobilen.

Hej! Jag är din smarta robotkompis Diabetio Buddy! Din vård och omsorg i Sverige

Lugn

Ro

Diabetio Buddypå är envår socialglobala AI-robot somresa tillhör att bekämpa Var med Jag lär produktfamiljen Diabetio, för att bekämpadig viktiga saker om diabetes och del av den globala folkshälsosjukdomen diabetes. folkhälsosjukdomar. Bli en hur du räknar genom Diabetio projektet assisterar diabetiker i SverigeFundedByMe! och globalt. kolhydrater. Diabetio utvecklas av Lugn&Ro Akademin AB. Diabetio Buddy är en social AI-robot som tillhör produktfamiljen

Diabetio, för att bekämpa den globala folkshälsosjukdomen diabetes. Diabetio assisterar diabetiker i Sverige och globalt. Diabetio är utvecklas av Lugn&Ro Akademin AB. Lugn&Ro Lugn&Ro Akademin ett helägt dotterbolag till Jag hänger också Akademin är ett helägt dotterbolag till Lugn&Ro Sverige AB Lugn&Ro Sverige AB som driver primärvård i Stockholms läns landsting. som driver primärvård i Stockholms läns landsting. med

i mobilen.

Läs mer om Diabetio Buddy på www.Diabetio.com eller på nyhetssidan Lugn&Ro Pulsen www.lugn-och-ro-pulsen.se

Lugn

Ro

Din vård och omsorg i Sverige


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LIFE SCIENCE – ANALYSINDUSTRI.SE

”HJÄRTAT HAR GETT MIG ETT NYTT LIV” På nationaldagen den sjätte juni fick Oskar Nyström, 21, sitt nya hjärta inopererat på Sahlgrenska. Efter att ha levt ett liv med många och stora begränsningar kan han i dag leva relativt normalt som han själv beskriver det. – Under mina år fram till hjärtbytet genomgick jag 25–30 operationer och hjärtat tillät inte att jag ansträngde mig. Men resan till hjärtbytet var ändå

relativt lång. Sommaren 2015 blev han akut inlagd på sjukhus på grund av hjärtsvikt. – Det var då man lade upp mig på väntelistan för transplantation. Man valde att även komplettera pacemakern med en hjärtstartare, eftersom mitt hjärta hade stannat inne på sjukhuset. Under de följande månaderna mådde jag väldigt dåligt. Jag fick använda rullstolen för att kunna ta mig runt inne på ICA.

Men det skulle ändå dröja 637 dagar innan operationen blev av. – Den normala väntetiden är en till två månader. Anledningen till att det dröjde var att jag häm-

Foto: Privat

Umeåbon Oskar Nyström fick ett nytt hjärta inopererat i början av juni. Det har revolutionerat hans liv. Han tränar och han har återupptagit ekonomistudierna.

vad som är att vänta under tiden efter ingreppet. Många mår till exempel väldigt dåligt. – Det fantastiska är att jag inte känner igen mig särskilt mycket i de berättelser som jag läst av de som fått ett nytt hjärta. Oskar Nyström konstaterar att det

Bara tre månader efter operationen cyklar Oskar mot sitt livs mål.

tade mig och att jag var relativt ung. Den typiske mottagaren av hjärtan är en man i 55–60 årsåldern med hjärtsvikt och ett antal hjärtinfarkter bakom sig. I mitt fall så mådde jag riktigt bra de sista månaderna innan operationen. Ju bättre ditt allmäntillstånd är desto större förutsättningar för en lyckad operation. Själva operationen tog 14 timmar,

men Oskar Nyström var sövd i totalt 90 timmar, bland annat därför att man vid en hjärttransplantation behöver ligger med öppen bröstkorg omedelbart efter hjärtbytet. Återhämtningen gick med raketfart.

– Det normala är att man stan-

nar på sjukhuset i 40–50 dagar efter en hjärttransplantation. Jag var hemma efter 23 dagar, mycket därför att jag var snabbt upp och gick och tränade på träningscykeln efter ingreppet. En allmän rekommendation vid

transplantationer av denna typ är även att sjukskriva sig i minst ett år för att lära sig hantera den chock som kroppen utsätts för. – Jag klarade bara att sitta hemma i två månader. Sedan fortsatte jag studierna till civilekonom på Umeå Universitet. Läkarna och sköterskorna var förvånade över att jag tog det steget. I samband med en transplantation får man ta del av information om

nya hjärtat innebär en markant förbättring i det dagliga livet. – Det främsta är att jag kan påverka mitt eget tillstånd till det bättre genom att träna. All träning förbättrar hur jag mår. Innan hjärtbytet var det bara att gilla läget.

Vid en hjärttransplantation klipper

man vissa nerver till hjärtat som styr pulsen. Och det har betydelse vid träning. – Jag han träna precis som vilken människa som helst, men det tar längre tid för mitt hjärta att göra en pulsökning vid ansträngning. I övrigt fungerar allt som vanligt. Han brinner för att nå ut mer infor-

mation om vikten av att donera organ. Och det tänker han göra från cykelsadeln. – Jag och fem andra killar planerar att cykla en del motionslopp i sommaren 2018 och Vättenrundan 2019.

Text: Anders Edström Frejman

VIKTIGT MED RÄTT VÄRDEN Foto: Pressfoto

34

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Mathias Hällback, är VD för Citymedic Medicinteknik.

Berätta lite om ert företag? – Vi är ett familjeägt medicinteknikföretag som servar vårdcentraler, företagshälsovård, sjukhus och skolor med service av medicinteknisk utrustning. Vi har även uppdrag för vissa sjukhus. Som företag har vi över 30 års erfarenhet och våra kunder finns från Skåne i söder till Lappland i norr.

Inom vilka områden är ni verksamma? – Det vi gör rent praktiskt är att kalibrera den medicintekniska utrustningen så att den med säkerhet visar rätt värden. De områden som vi arbetar inom är audiometri, spirometri, utrustning för EKG, ultraljud, optik och blodtrycksmätning samt centrifuger. – Vi genomför också utbildning i handhavande och daglig tillsyn av den utrustning som används, men också mer avancerade utbildningar för personal inom vården. Vi har också ett nära samarbete med olika tillverkare av medicinteknisk utrustning och i vissa fall är vi deras förlängda arm.

Varför är detta viktigt? – Det är viktigt att säkerställa att medicinteknisk utrustning visar rätt värden. Det är en förutsättning för att kunna ställa rätt diagnos, kunna ge en god och säker vård samt uppfylla kvalitetskrav. Det är därför nödvändigt att göra årlig service av den utrustning man har.

Text: Martin Westholm ANNONS

Stiftelsen för Transplantations- och Cancerforskning (Transplantationsstiftelsen) ger bidrag till svenska och internationella vetenskapliga studier och forskningsprojekt inom området transplantation av organ och sjukdomar där transplantation ingår som behandling. Stiftelsen ger också bidrag till utbildning och kunskapsutbyte inom de nämnda områdena. Den som på grund av cancer eller annan sjukdom måste få ett nytt organ är beroende av en transplantationsverksamhet på topp. En gåva till Transplantationsstiftelsen ger stiftelsen möjlighet att bidra till vård och forskning för svårt sjuka patienter. En sådan gåva är mycket uppskattad.

Stöd forskningen: Bankgiro: 124-6768 Swish: 123-267 08 18 Vill du veta mer, besök vår hemsida: www.transplantationsstiftelsen.se


Sväljproblem eller störande snarkning?

En sista hälsning som räddar liv Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack för att du hjälper oss att rädda fler liv.

Att kunna avnjuta en god middag är inte en självklarhet för alla. Mörkertalet bland dem som lider av sväljsvårigheter, dysfagi är stort. Även snarkning och sömnapné är ett utbrett problem. Nu finns det äntligen en behandlingsmetod IQoro ®, som tränar upp invärtes förslappad muskulatur och ger människor livskvalitén tillbaka. Bland Sveriges ”friska” befolkning lider minst 10 % av sväljsvårigheter. Symptom kan vara halsbränna, klumpkänsla, sura uppstötningar, smärta, reflux samt retoch slemhosta, svårigheter som i flera fall leder till social isolering. Åtskilliga äter syradämpande läkemedel i åratal. Snarkning och sömnapné Utöver sväljproblem är snarkning och sömnapné ett utbrett problem. Du kanske inte snarkar själv men din partner gör det vilket gör att båda drabbas. Åtskilliga par har skilda sovrum till följd av snarkning, något man inte gärna talar högt om. Andelen som dessutom lider av andningsuppehåll, sömnapné, är vanligare än vad man trott. En person som lider av sömnapnésyndrom kan ha hundratals andningsuppehåll per natt med syresänkningar i blodet. Något som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke. Studier visar att IQoro® ökar spänsten (tonus) i muskulaturen i de övre luftvägarna, vilka på så vis förhindras från att kollapsa och orsaka andningsuppehåll samt störande ljud. Träningseffekten med IQoro® kommer dock inte omedelbart vilket gör att du bör fortsätta med de eventuella hjälpmedel du har idag. Metod med bredd Då den neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro® aktiverar kroppens eget inprogrammerade system från mun, hjärna till magsäck, förklarar det varför IQoro® har positiv inverkan på många olika funktioner. Våra mest basala funktioner som att andas, äta, svälja och tala använder samma nervbanor men på olika sätt.

PG: 90 06 03 – 2

IQ en juoro ®, med lklapp om iqor tanke o.se

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/DAG • VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

”Idag snarkar jag ytterst sällan och andningsuppehållen är borta, även den jobbiga huvudvärken och den ständiga dagtröttheten är väck.” Rolf Sjöberg, Stockholm

IQoro® går att köpa på iqoro.com eller på tel: 0650 - 40 22 37 samt hos utvalda återförsäljare. ®

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

När får vi med njursjukdom en egen gala? Det första jag minns var att jag drabbades av var svåra magsmärtor. Skolsyster trodde det handlade om stressmage eftersom mina föräldrar var skilda, men mina problem avtog inte och jag fick en massa konstiga infektioner i kroppen och som elvaåring dessutom svår axelvärk. 2007 fick jag min diagnos efter sju års väntan. Det känns helt galet när det egentligen hade räckt med ett enkelt blodprov för att upptäcka att jag var njursjuk. Sjukdomen jag har heter mikroskopisk polyangit. Den kännetecknas av att blodkärlen blir inflammerade. För att försöka bromsa den fick jag cellgifter och kortison som jag blev lite bättre av. Men sommaren 2010 fick jag akut njursvikt. Njurarna la av så gott som helt och jag hamnade i bloddialys som jag fick svår migrän av. Efter ett tag fick jag testa att gå över till bukdialys, men den varianten funkade inte på mig. I stället satte de mig i bloddialys HDF vilket är en mycket effektivare dialysmetod än den jag först gick i. Dessvärre blev jag ohyggligt trött av behand-

lingen, fick muskelkramper, började kräkas och vid ett tillfälle stannade till och med mitt hjärta. Min njurfunktion låg nu på en procent. 2011 transplanterades jag och fick en ny njure av min plastmamma. Men tyvärr blev min nya njure inflammerad, jag fick svåra biverkningar av medicinerna och mådde dåligt i tre och ett halvt år. De immunhämmande läkemedlen som skulle förhindra en avstötning ledde till cellförändringar i bland annat livmodertappen och jag fick beskedet att jag antagligen aldrig kommer att kunna bli med barn. Jag fick ångest och gick in i en depression. Som du förstår missade jag nästan hela gymnasiet. Jag har aldrig haft ett heltidsjobb så det har varit svårt att skaffa egen bostad. Det är frustrerande att inte kunna flytta hemifrån och skaffa sig ett eget liv som vuxen. Tidigare hade jag en häst och arbetade deltid som hästskötare och stallvärdinna men nu arbetar jag som ögonfransstylist och har två hundar i stället. De ger mig villkorslös kärlek och fungerar nästan som en terapiform. Givetvis funderar jag över hur länge min nya njure kommer att hålla och vad som händer den dagen jag

behöver en ny. För en tid sedan började jag känna mig tröttare igen. Njurbiopsin visade på antikroppar och läkarna konstaterade att det finns risk för avstötning. Eftersom jag får cellförändringar av vanliga avstötningsmediciner är de rädda för att jag ska utveckla tumörer. Nu blir jag inlagd tre dagar varannan månad för att få immunoglobin. Alternativa behandlingar och operationer diskuteras och ingen vet hur länge jag kommer att klara mig. Det känns skit att inte ens läkarna vet vad de ska göra. Jag vet inte ens vad jag fått för besked. Ska jag leva eller ej? Därför hoppas jag att det händer något inom forskningen, att det utvecklas skonsammare mediciner. Jag hoppas också på stamcellsnjurar men min största dröm är såklart ett botemedel mot min sjukdom och att kunna utbilda mig till veterinär. För mig verkar svåra kroniska sjukdomar värre än exempelvis de flesta cancerformer. När jag tittar på Nej-till-cancer-galan är det många tankar som dyker upp. Cancerforskningen får jättemycket pengar vilket är fantastiskt. Men när kommer vi med njursjukdomar uppmärksammas? När får vi en egen gala? Våra sjukdomar är mycket vanligare än man tror.

Foto: Johan Wingborg

Anna sökte hjälp från det att hon var nio år. Men hon fick vänta i sju år på sin diagnos. Då hade njurarna förstörts av en kronisk sjukdom.

Anna Cagner, 26 år

”Jag vet inte ens vad jag fått för besked. Ska jag leva eller ej?”

Njurfonden stödjer njurforskning. www.njurfonden.se Plusgiro 90 03 67-4 Swish: 123 900 3674


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Framtidsprojektet är snart i hamn – nu vill Taurus ta in nytt kapital Taurus Energy ska revolutionera etanolbranschen med produkten XyloFerm®. Deras metod säkerställer en effektiv etanolutvinning ur restprodukter från skogs- och jordbruk – på en industriell nivå. Nu vill man ta in mer kapital för att säkra fortsättningen på det samarbete som ska etablera XyloFerm på den amerikanska marknaden. Taurus Energy är ett svenskt företag som är på god väg att revolutionera etanolproduktionen, både nationellt och internationellt. Genom en ny metod för framställning av etanol kan man ni utvinna etanol ur rest- och avfallsprodukter från skogs- och jordbruk som tidigare inte kunnat utnyttjas. Det finns en stor potential i produkterna, framför allt ur en miljö- och hållbarhetssynpunkt. Etanol som motorbränsle är en produkt som är på framfart, mycket till följd av striktare internationell miljölagstiftning och större medvetenhet kring miljöproblem, hållbarhet och det faktum att etanol är ett drivmedel kompatibelt med redan existerande förbränningsmotorer. Inblandning av etanol i bensin är en

existerande praxis som förväntas öka. Inom några år förväntas världsmarknaden uppgå till mer än 300 miljarder kronor per år. – Sann andra generations etanolproduktion, det vill säga från rena cellulosabaserade råvaror, är svårt. Det kommer att ta tid, men det kommer att hända. Med det sagt finns ändå möjligheten att implementera teknologin i dag, som ett sätt att förstärka klassisk stärkelsebaserad etanolproduktion. Det finns cellulosa även i dessa råvaror, vilken i dag går igenom produktionsprocessen till stor del outnyttjad. Taurus mål är att säkerställa och effektivisera en sann råvaruhantering av restprodukter från råvaru- och skogsindustrin som annars hade kasserats. Nu har hittat en lösning, där man istället utvinna större mängder etanol ur samma mängd råvara. – Vi är på god väg mot 2G. Vi har många svar och nu tänker vi använda det vi redan har på benen för användning i ett mellansteg mellan klassisk (första generationens, 1G) och cellulosabaserad, (andra generationens, 2G) etanolproduktion, allmänt benämnt 1,5G, säger Fredrik Weschke, VD på Taurus.

Framgångarna har gett ringar på vattnet. Sommaren 2017 genomfördes en utvärdering av Taurus produkt XyloFerm i industriell skala i USA. I Quad County Corn Processors etanolfabrik i Galva, Iowa, utvann man med framgång etanol ur majskärnans fiber, som är rik på cellulosa. Utvärderingen visade att Taurus produkt klarade av att omvandla C6-socker och xylos till etanol i industriell skala. Quad County Processors har en skyddad förbehandlingsprocess som frigör socker ut cellulosa, vilken marknadsförs av Syngenta på den amerikanska marknaden. Taurus produkt kan omvandla dessa sockerarter till etanol och är därför lämplig att kombinera med processen. Målet med samarbetet är att kunna erbjuda en ”nyckelfärdig” lösning för etanolproducenter som vill öka sitt utbyte. Det ska alltså vara möjligt både stora och små producenter att effektivisera utvinningen av etanol, utan att behöva använda sig av dyra och tidskrävande mellanhänder. Nu när man kan konstatera att Taurus metod håller en god kvalitet för industriellt bruk, gäller det att säkra nytt kapital. Det är spännande tider för företaget. – De frågetecken som fanns innan utvärderingen har nu blivit positiva utropstecken. Resultatet är positivt, framtiden är ljus och nu blickar vi framåt. Men det kommer att ta lite tid och därför väljer vi att fylla på kassan i god tid, för att säker-

ställa att vår satsning tillsammans med Quad County kan gå i mål, säger Fredrik Weschke. Den åttonde december kallade Taurus till årsstämma styrelsen föreslog stämman att ta beslut en nyemission, där målet är att säkra cirka 14 miljoner i nytt kapital. En tydlig målsättning är att alla nuvarande aktieägare ska få chansen att utöka eller skydda sitt nuvarande innehav. Det kommer sannolikt inte vara några problem med att säkra kapitalet som behövs. Mer än en tredjedel av kapitalet är sedan några månader garanterat från Lantmännen, som företagets största enskilda ägare. Lantmännen har ställt upp med garanti om fem miljoner kronor. – Läget är lovande. Vi har ett mycket gott samarbete alla parter emellan och en klar gemensam bild av vad vi vill åstadkomma. Med Lallemand Biofuels & Distilled Spirits i ryggen har vi musklerna att leverera både produkt och support till våra tilltänkta kunder. Nu arbetar vi för att reda ut de frågor som kvarstår för att kunna erbjuda ett teknologipaket som bringar värde till alla parter. Vi är tydliga med målsättningen för projektet och vill uppmuntra fler att följa oss. Nu är ett strålande tillfälle att följa med oss på resan mot 1,5G-marknaden och vidare mot sann 2G och en revolution inom etanol- och bränslebranschen.

Vill du veta mer om Taurus Energy? Besök hemsidan www.taurusenergy.eu Aktierna går att tillförskaffa sig genom aktietorget.

Analys Industri #6  
Analys Industri #6  

Distributed with Dagens Nyheter 17th December 2017.