Page 1

VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2017—2021


© Espoo Esbo -lehti/Dialogi/Antti Vettenranta


VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2017–2021

EESBO STAD Ombrytning: Koncernstaben/kommunikation Omslagsfoton: Tuire Ruokosuo, Olli Häkämies, Heidi-Hanna Karhu, Pekka Holmström, Markku Ojala, Paavo Immonen, Johanna Pajakoski Tryckning: Trycksaken tryckt på pappret Edixion offset EU-blomman FI 11/11 ISBN 978-951-857-788-4 Välfärdsberättelsen och välfärdsplanerna behandlades av stadsstyrelsen 18.12.2017 och av fullmäktige 22.1.2018.


INNEHÅLL INLEDNING.................................................................................................. 5 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA I ESBO................................ 6

Främjande av välfärden som kommunens lagstadgade uppgift........................................ 6 Uppfattningen om välfärd styr arbetet............................................................................... 6 Välfärd i berättelsen om Esbo........................................................................................... 8 Ledningsstrukturer för välfärdsarbetet............................................................................... 9 Föreningar som samarbetspartner till staden.................................................................. 11

NULÄGE I FRÅGA OM VÄLFÄRDEN OCH VÄLFÄRDSMÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN................................ 15

Välfärdens många bakgrundsfaktorer............................................................................. 15 Välfärdsmål enligt åldersgrupp.......................................................................................... 23 Barn, ungdomar, barnfamiljer................................................................................... 23 Personer i arbetsför ålder......................................................................................... 31 Äldre......................................................................................................................... 37 Minskning av skillnaderna i hälsa och välfärd................................................................. 43 Andra program som stöder välfärd.................................................................................. 44

Välfärdsberättelsen har sammanställts av expertgruppen för välfärdsarbete: Riikka Puusniekka, social- och hälsovårdssektorn Maria Rysti, social- och hälsovårdssektorn Terhi Pippuri till 13.8.2017/fr.o.m. 14.8.2017 Katariina Lappalainen, bildningssektorn Annika Latva-Äijö, bildningssektorn Tiina Järvinen, teknik- och miljösektorn Niina Järvinen, teknik- och miljösektorn Teuvo Savikko, koncernstaben Noora Sipilä, koncernstaben Katja Anoschkin, Espoon järjestöjen yhteisö

4


INLEDNING

Att främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa är en av kommunens mest centrala uppgifter. Ansvaret för uppgiften kommer fortsättningsvis att ligga hos kommunerna också i samband med social- och hälsovårdsreformen. Sektorerna ansvarar gemensamt för främjandet av välfärd och hälsa, vilket även tydligt framgår av stadens strategi. I Berättelsen om Esbo ses Esbo som en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där varje Esbobo kan påverka på riktigt. Man vill uppmuntra invånarna till aktivitet och självständighet och till att ta hand om sig själva, sina närstående och sin närmaste omgivning. Aktiviteten stöds med olika tjänster, men även genom att se till att naturen i omgivningen, de vidsträckta skogsområdena och havsstranden ger möjlighet till rekreation. Befolkningen i Esbo har länge mått bättre och varit mer utbildad än genomsnittet. De viktigaste välfärdsutmaningarna under de senaste åren har varit den snabba befolkningstillväxten och den snabba ökningen av befolkning som har ett främmande språk som modersmål, den allt äldre åldersstrukturen, urbaniseringen, den långsamma ekonomiska tillväxten, invånarnas ensamhet, marginalisering och sociala problem. En risk för ogynnsam segregation mellan bostadsområdena har också identifierats. Situationen beträffande Esbobornas välfärd följs regelbundet upp varje år. Den nyaste statistiksammanställningen finns tillgänglig på nätet. Denna publikation är en lagstadgad omfattande välfärdsberättelse som innehåller en sammanställning av den viktigaste informationen om kommuninvånarnas välfärdstillstånd samt välfärdsmålen enligt åldersgrupp för fullmäktigeperioden 2017–2021. Rapporter om genomförandet av målen enligt planen och utvecklingen av välfärdstillståndet kommer under innevarande fullmäktigeperiod att lämnas till fullmäktige i form av centrala indikatorer.

5


FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA I ESBO

FRÄMJANDE AV VÄLFÄRDEN SOM KOMMUNENS LAGSTADGADE UPPGIFT

i synnerhet på rapportering av genomförandet av de välfärdsmål och välfärdsåtgärder som har fastställts för fullmäktigeperioden.

Att främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa är enligt kommunallagen (410/2015, 1 §) en av kommunens viktigaste uppgifter. Ansvaret för uppgiften kommer fortsättningsvis att ligga hos kommunerna också i samband med social- och hälsovårdsreformen. Främjandet av välfärden ska synas också i kommunstrategin (kommunallagen 410/2015, 37 §).

År 2016 inleddes utvecklingsarbete gällande ledningen av välfärdsarbetet i Esbo. Som en del i detta arbete gjordes en reform av sättet att genomföra välfärdsrapporteringen. Syftet med reformen var att stärka kopplingen mellan främjandet av välfärden och kommunens strategiska planering och beslutsfattande samt att bättre än tidigare göra välfärdsinformationen tillgänglig för kommuninvånare, beslutsfattare, tjänstemän och samarbetspartner. Genom reformen försökte man även förtydliga den helhet som olika lagstadgade program utgör och i mån av möjlighet binda ihop programmen.

Välfärdsmålen ska bygga på en bedömning av nuläget och kommande förändringar i omgivningen. Att mål sätts upp förutsätter att invånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som inverkar på dem följs upp enligt befolkningsgrupp. Det ska även finnas uppföljningsinformation om de åtgärder som har vidtagits inom kommunens service för att försöka svara mot kommuninvånarnas välfärdsbehov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 12 §) ska både välfärdstillståndet och de genomförda åtgärderna rapporteras till kommunfullmäktige varje år. Dessutom ska en mer omfattande välfärdsberättelse tas fram en gång per fullmäktigeperiod Denna publikation är en omfattande välfärdsberättelse som innehåller information om både kommuninvånarnas välfärdstillstånd samt välfärdsmålen enligt åldersgrupp för fullmäktigeperioden 2017–2021. Åren 2018–2021 fokuserar välfärdsrapporteringen

6

UPPFATTNINGEN OM VÄLFÄRD STYR ARBETET Förståelsen av välfärd styr arbetet för kommuninvånarnas välfärd. Därför är det viktigt att man i kommunen har definierat vad som avses med välfärd och främjande av välfärd. I Esbo förstås dessa i bred bemärkelse:

Välfärd • Är en fysisk, psykisk, social, emotionell och ekonomisk helhet • Kommer till uttryck på samhällsnivå (bl.a. levnadsförhållanden, syssel- sättning) och som individuell välfärd (bl.a. sociala relationer, lycka och socialt kapital)


• •

Är en vardagsresurs som ökar individernas livskvalitet Åstadkoms av människan själv, hennes närstående, närmiljön, servicesystemet och samhällspolitiken

• Planmässig allokering av resurser och minskning av välfärdsskillnader • Investeringar som förebygger fattigdom, marginalisering och andra sociala olägenheter • Är inriktad på individen, familjen, sam- hällena, befolkningen och deras livs miljöer • Genomförs som ett samarbete mellan flera aktörer, där kommunens olika sektorer och centrala samarbetspartner deltar

Främjande av välfärd • Medveten påverkan på välfärden och dess bakgrundsfaktorer, till exempel levnadsförhållanden och livsmiljö, levnadssätt och livskompetens samt servicens funktion och tillgången till service

VÄRL

DSEKONOMI

ARBETSLIV

BESKATTNING

KN

OL

O

BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER SAMHÄLLSPLANERING OCH TRAFIK

UTBILDNING

UR

KLIMAT

TE

NAT

KU

LT U

UTKOMST

SOCIALOCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

GI

R

SOCIAL TRYGGHET

MILJÖ

VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVFALLSHANTERING

Sociala förhållanden

Levnadssätt MATPRODUKTION

INDIVID

Efterbildat Dahlgren & Whitehead 1991

Främjandet av välfärd och hälsa är en omfattande uppgift och berör kommunens alla sektorer.

7


I Esbo styrs välfärdsarbetet även av kommuninvånarnas syn på vad som är betydelsefullt för dem. I enkäten Mitt Esbo, som genomfördes 2016, ser kommuninvånarna framför allt Esbo som en trygg och lugn stad som även är naturnära, trivsam, mångsidig och stadd i utveckling. Kommuninvånarnas önskemål gällde främst utveckling av boendet och livsmiljön, trafikförbindelserna samt naturen och miljön. Först därefter kom önskemål som gällde utveckling av servicen.

VÄLFÄRD I BERÄTTELSEN OM ESBO Främjande av välfärd lyfts starkt fram i Esbos strategi, Berättelsen om Esbo. Esbo ses som en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren verkligen kan påverka. Man vill uppmuntra invånarna till aktivitet och självständighet och till att ta hand om sig själva, sina närstående och sin närmaste omgivning. Aktiviteten stöds med olika tjänster, men även genom att se till att naturen i omgivningen, de vidsträckta skogsområdena och havsstranden ger möjlighet till rekreation. Det anses viktigt att stöda invånarnas delaktighet och gemenskap, och det görs på olika sätt, bl.a. med evenemang, invånarföreningar och invånarforum. Tjänsterna är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, ingriper tidigt, stöder kommuninvånarnas egen aktivitet och ökar valfriheten. Alla garanteras nödvändigt stöd. I strategin konstateras att Esbos befolkning mår bättre och har mer utbildning än ge-

8

nomsnittet. Viktiga välfärdsutmaningar som lyfts fram är bl.a. den snabba befolkningstillväxten och den snabba ökningen av befolkning som har ett främmande språk som modersmål, den allt äldre åldersstrukturen, urbaniseringen, den långsamma ekonomiska tillväxten, invånarnas ensamhet, marginalisering och sociala problem. Risken för ogynnsam segregation mellan bostadsområdena lyfts också fram, och detta vill man förebygga genom att utveckla stadscentrumen så att de stöder hållbar tillväxt, jämlikhet och välfärd. Esbo är Europas mest hållbara stad och vill vara det också i framtiden. Ordnandet och utvecklingen av verksamheten ska vara ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara. De fyra utvecklingsprogram som har fastställts för fullmäktigeperioden söker lösningar på de viktigaste förvaltningsövergripande utvecklingshelheterna i Berättelsen om Esbo och påskyndar utarbetandet av nya lösningar. Ett av utvecklingsprogrammen, Välmående Esbo, fokuserar i synnerhet på främjande av kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Programmet stärker Esbobornas möjligheter att främja sin hälsa och välfärd samt förebygger segregationen mellan olika områden genom att öka gemenskapen och delaktigheten. Under programmet granskar vi också stadens uppgifter inom främjandet av välfärd och hälsa samt de förvaltningsöverskridande strukturerna. Det behövs för att vi ska kunna sammanföra stadens och landskapets tjänster och underlätta samarbetet. Vårt mål är att ha de friskaste, lyckligaste, mest välmående och mest motionerande invånarna i landet. Utvecklingsprogrammen godkändes i fullmäktige i samband med att Berättelsen om Esbo godkändes den 11 september 2017.


LEDNINGSSTRUKTURER FÖR VÄLFÄRDSARBETET Kommunen ska enligt både hälso- och sjukvårdslagen (12 §) och socialvårdslagen (7 §) samarbeta mellan olika sektorer för att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Kommunen ska även samarbeta med andra offentliga aktörer som verkar i kommunen samt med privata företag och allmännyttiga samfund. Kommunen ska dessutom utse de instanser som ansvarar för främjandet av hälsa och välfärd.

Berättelsen om Esbo

Samarbetsstrukturerna för ledningen av välfärdsarbetet och främjandet av välfärd i Esbo fastställdes i början av 2017. Stadens ledningsgrupp, styrgruppen för främjande av hälsa och välfärd samt tre åldersgruppsspecifika styrgrupper för välfärdsarbetet utsågs att ansvara för ledningen och styrningen av välfärdsarbetet. Stadens ledningsgrupp ansvarar för att välfärdsaspekter beaktas i stadens strategi samt i planeringen och uppföljningen av stadens verksamhet och ekonomi.

STADENS LEDNINGSGRUPP

Styrning av främjandet av välfärd på stadsnivå

Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa expertgrupp välfärdsplan på stadsnivå

Sektorernas styrkort och dispositionsplaner

barn och unga

personer i arbetsför ålder

äldre

service delegationer, råd, nätverk

Ledningsstrukturer för välfärdsarbetet i Esbo.

9


Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa säkerställer att välfärdsaspekter är en del av de ovannämnda processerna och sörjer för att de gemensamma målen för välfärden syns i sektorernas och resultatenheternas resultatkort. Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa leder verkställandet av de välfärdsrelaterade målen och främjar samarbete som stöder välfärd mellan sektorerna och nätverken. I styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa ingår representanter för alla sektorer, de centrala resultatenheterna, organisationsfältet och yrkesinstitutet Omnia. Ärendena som behandlas i styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa bereds av expertgruppen för främjande av välfärd och hälsa, som samtidigt verkar som samordningsgrupp för främjandet av välfärd i synnerhet på den strategiska nivån. Gruppen ansvarar bl.a. för rapporteringen av välfärdsinformation. I expertgruppen finns representanter för olika sektorer samt för organisationsfältet. Det tväradministrativa välfärdsarbetet bland barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre planeras, följs upp och utvärderas av de styrgrupper som har inrättats för var och en av de tre åldersgrupperna. Dessa ansvarar bl.a. för fastställandet av välfärdsmål och åtgärder för åldersgruppen. I och med reformen av social- och hälsovården ändras utgångspunkterna för främjande av välfärd i kommunen, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen och en del av aktörerna underordnas landskapet. För att man i kommunerna och landskapen ska arbeta åt samma håll inom välfärdsfrämjandet är det viktigt att avtala om samarbetspraxisen,

10

arbetsfördelningen och välfärdsarbetet i kontaktytorna mellan dessa. Befintliga, starka och fungerande strukturer för välfärdsarbetet underlättar samarbetet i omvandlingsfasen och även därefter. Kommunen har också framöver stora möjligheter att främja kommuninvånarnas välfärd. Den erbjuder möjligheter till ett aktivt och välmående liv i en trygg och trivsam livsmiljö. Kommunerna sörjer för en ren och sund boendemiljö samt för mångsidiga möjligheter att utöva fritidsintressen. Det finns ett samband mellan välfärd och många av de vardagsfunktioner som kommunen ordnar, till exempel förskolepedagogiken, utbildningen, motions-, måltids- och kulturtjänsterna, planläggningen, vattenförsörjningen, tillståndet i miljön och trafikarrangemangen. I utkastet till lagen om ordnandet av socialoch hälsovården (7 §) nämns följande som uppgifter för kommunen när det gäller främjandet av hälsa och välfärd: • Följa upp invånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som påverkar dessa enligt befolkningsgrupp • Årligen lämna en rapport om kommun invånarnas hälsa och välfärd och om de åtgärder som har vidtagits till kommun- fullmäktige • Ta fram en välfärdsberättelse för kommunfullmäktige en gång per full mäktigeperiod • Sätta upp mål för främjandet av välfärd och hälsa och fastställa åtgärder som stöder målen utifrån de lokala förhållan- dena och behoven • I förväg bedöma effekterna av besluten • Utse ansvariga för främjandet av välfärd och hälsa


• Samarbeta med landskapet och andra aktörer som är verksamma i kommunen

FÖRENINGAR SOM SAMARBETSPARTNER TILL STADEN

Följande har i sin tur fastställts som landskapens uppgifter när det gäller främjande av hälsa och välfärd (8 §):

Esbo ordnar, producerar och utvecklar i enlighet med Berättelsen om Esbo kundinriktad service tillsammans med sina samarbetspartner. Man har i synnerhet ett nära samarbete med församlingar, organisationer och företag som verkar i regionen. Läroanstalterna i regionen är också viktiga samarbetspartner.

• Utarbeta en landskapsstrategi som beaktar främjandet av invånarnas välfärd • Utarbeta en regional välfärdsberättelse i samarbete med kommunerna i området • Sätta upp välfärdsmål för ordnandet och produktionen av social- och hälsovård samt fastställa åtgärder och ansvariga som stöd för de hälsofrämjande målen • I samband med beslutsfattande i förväg bedöma effekterna av besluten på olika befolkningsgrupper • Erbjuda kommunerna expertstöd i arbetet med att främja välfärd och hälsa samt i det förebyggande rusmedels arbetet • Ordna förebyggande tjänster

I Esbo finns enligt Patent- och registerstyrelsens uppgifter nästan 3 000 registrerade föreningar inom olika verksamhetsområden. Den grundläggande utgångspunkten för föreningsverksamhet är medlemmarnas värdebaserade verksamhet, där främjande av välfärd och delaktighet spelar en central roll. Frivilligverksamhet är kärnan i föreningars verksamhet. Med frivilligverksamhet avses hjälparbete som utförs till nytta för andra eller annat arbete för vilket ingen lön eller ekonomisk ersättning betalas. Olika former av frivilligverksamhet är till exempel hjälp att uträtta ärenden, stödpersons- och vänverksamhet, första hjälpen- och räddningsverksamhet samt kamratverksamhet. I Esbo kan aktörer som samordnar frivilligverksamhet ansluta sig till Esbos volontärnätverk, som för närvarande omfattar över 120 aktörer. Verksamheten i nätverket samordnas av Espoon Järjestöjen Yhteisö EJY ry. Staden är de lokala föreningarnas viktigaste samarbetspartner. Stadens understödsverksamhet utgör grunden för föreningarnas verksamhetsförutsättningar. Esbo stad ger föreningarna flera olika former av understöd. Stadens sektorer beviljar bidrag för organisationernas basverksamhet samt för riktad verksamhet som kompletterar servicen.

11


Att föreningarna ges möjlighet att använda stadens lokaler är också en betydande stödform. De föreningar som får understöd utför bl.a. uppsökande äldrearbete, hjälper äldre med ströjobb, ger boenderådgivning till barnfamiljer som hotas av bostadslöshet, förebygger ensamhet bland personer i arbetsför ålder eller upprätthåller grupper som ger unga mödrar kamratstöd. Verksamhetsunderstöd för kulturverksamhet möjliggör grundläggande verksamhet i hembygdsföreningar och konst- och kulturföreningar, och med projektunderstöd stöds konstevenemang och kulturproduktioner, där fokus ligger på evenemang som ökar stadsbornas delaktighet. Understöd som beviljas för idrottstjänster innebär att idrottsföreningarna ordnar mer motionsidrott med låg tröskel för barn och unga. Med stödet för motionsverksamhet ordnar föreningarna även anpassade idrottsgrupper för barn och unga.

Den verksamhet som föreningarna genomför förblir också i samband med reformen av social- och hälsovården viktig både i egenskap av självständig producent och som komplement till servicehelheten. Ett nära partnerskap mellan aktörerna i regionen gör att stadsborna kan delta i planeringen, beslutsfattandet och genomförandet av välfärdsarbetet. Målet är att i fortsättningen utnyttja den erfarenhetsbaserade information som föreningarna producerar i större utsträckning än tidigare vid utvecklingen av stadens service. Deltagande i föreningsverksamhet främjar i sig själv individernas välfärd och ökar det sociala kapitalet. Frivilligarbete har konstaterats göra individen lyckligare och öka hens upplevelser av att vara betydelsefull. Social aktivitet har dessutom konstaterats öka livslängden överlag. Enligt THL:s undersökning Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service (ATH, initialförkortning från finskan) deltar cirka 25–30 procent av Esboborna aktivt i föreningsverksamhet.

© Espoo Esbo -lehti/Dialogi

I enkäten Mitt Esbo såg kommuninvånarna Esbo framför allt som en trygg och lugn stad som även är naturnära, trivsam, mångsidig och stadd i utveckling.

12


VÅRT MÅL ÄR ATT ESBO SKA HA DE FRISKASTE, LYCKLIGASTE, MEST VÄLMÅENDE OCH MEST MOTIONERANDE INVÅNARNA I LANDET.

© Olli Urpela

13


BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGSFAKTORER I ESBO 1990—2016 Befolkningsförändringsfaktorer i Esbo 1990–2016 Naturlig befolkningstillväxt

Inflyttn.överskott mellan kommunerna

Nettomigration

Befolkningstillväxt

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

-1000

-90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16

Källa: Statistikcentralen

BEFOLKNING I ESBO ENLIGT ÅLDER OCH SPRÅKGRUPP 1.1.2017 OCH 2030 Befolkning i Esbo enligt ålder och språkgrupp 1.1.2017 och 2030

95+

Ålder

90-94

2030

2017

85-89 80-84

Majoritetsbefolkning 2017

75-79 70-74 65-69

Befolkning med främmande språk som modersmål 2017

60-64 55-59 50-54

Majoritetsbefolkning 2030

45-49 40-44 35-39 30-34

Befolkning med främmande språk som modersmål Källor: 2030 Prognos för

25-29 20-24

befolkning med ett främmande språk som modersmål i Helsingforsregionen 2015– 2030; Statistikcentralen

15-19 10-14 5-9 0-4 25000 25000

14

15000 15000

5000 5000

5000 Invånare

15000

25000


NULÄGE I FRÅGA OM VÄLFÄRDEN OCH VÄLFÄRDSMÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN

VÄLFÄRDENS MÅNGA BAKGRUNDSFAKTORER Centrala drag hos befolkningen i Esbo Befolkningsunderlaget i kommunen har stor inverkan på vilka slags välfärdsfrämjande mål det är meningsfullt att sätta upp.

flyttningsöverskottet från utlandet har utgjort ungefär en tredjedel av befolkningstillväxten under de senaste tio åren.

Befolkningsutvecklingen i Esbo präglas av en relativt snabb befolkningstillväxt, precis som alla kommuner i huvudstadsregionen. I början av 2017 var Esboborna 274 583 till antalet, och befolkningsmängden i staden har under de senaste åren vuxit jämnt i en takt av i genomsnitt 4 400 invånare per år. Befolkningen i Esbo har fördubblats sedan 1981, och befolkningsmängden kommer enligt prognoser att överskrida 300 000 invånare 2023. Enligt den långsiktiga befolkningsprognosen uppskattas antalet Esbobor uppgå till 407 800 år 2050.

Befolkningsstrukturen i Esbo är yngre än i hela landet: det finns fler barn och personer i arbetsför ålder och färre äldre än i Finland i genomsnitt. Esbo har flest barn och minst personer över 65 år bland de sex största städerna sett till folkmängden. Andelen unga vuxna är dock mindre än i till exempel Helsingfors. Den tydligaste förändringen i befolkningens åldersstruktur kan ses i fråga om de äldre: andelen personer över 65 år har under de senaste tio åren ökat från 10 procent till 14 procent på bekostnad av personer i arbetsför ålder och barn under skolåldern.

När det gäller befolkningstillväxten i Esbo har den naturliga befolkningstillväxten, dvs. födelseöverskottet i förhållande till antalet döda, kvantitativt sett varit ganska jämn ända fram till de senaste åren. Förändringarna i den årliga befolkningstillväxten har snarare varit en följd av fluktueringar i migrationen. Födelseöverskottet har minskat sedan 2014, och inflyttningsöverskottets betydelse som faktor i befolkningstillväxten har framhävts. År 2016 bestod 62 procent av befolkningstillväxten av personer som flyttat till Esbo. In-

Av invånarna i Esbo har 15 procent eller 41 652 personer ett främmande språk som modersmål. Deras andel av befolkningen växer snabbt: under de senaste tio åren har andelen personer som har ett främmande språk som modersmål ökat med åtta procentenheter, och det nuvarande antalet kommer enligt prognoser att fördubblas före 2030. Andelen personer som har ett främmande språk som modersmål är störst bland barn under skolåldern samt bland personer i åldern 25–29 år och utgör i båda fallen över en femtedel.

15


Personer med ett främmande språk som modersmål utgjorde 69 procent av befolkningstillväxten i Esbo 2016. Majoriteten av Esboborna, 78 procent, bor i familjer. En familj består av personer som bor tillsammans och är förenade genom äktenskap, samboförhållande, registrerat partnerskap eller relationen förälder-barn. I början av 2017 bodde det 73 931 familjer i Esbo. Av dessa var 34 521 barnfamiljer, dvs. familjer med minst ett minderårigt barn. Familjerna med en förälder utgjorde 21 procent av alla barnfamiljer och 14 procent av alla familjer. De barnlösa familjernas andel var 43 procent av alla familjer. De helt finskspråkiga familjernas (båda eller den enda föräldern finskspråkig) andel av familjerna var 72 procent 2017. Av familjerna talade 17 procent helt eller delvis ett främmande språk. År 2017 bodde det i genomsnitt 2,23 personer i bostadshushållen i Esbo. Ett bostadshushåll består av de som bor i samma bostad oavsett familje- eller släktförhållanden. Andelen bostadshushåll bestående av en person var 36 procent och andelen bostadshushåll bestående av två personer 32 procent av alla bostadshushåll i Esbo. Andelen bostadshushåll bestående av fler än fem personer var 6 procent.

Arbetslösheten bland Esbobor minskar Arbetslöshetsgraden i Esbo har hållit sig klart lägst bland de sex största städerna. Arbetslöshetsgraden i Esbo började hösten 2016 sjunka för första gången sedan mars 2012.

16

I juni 2017 var totalt 14 268 Esbobor arbetslösa, och arbetslöshetsgraden var 10,2 procent, medan den var 12,2 procent i hela landet. I juni 2017 var andelen arbetslösa 8,2 procent mindre än ett år tidigare. Ungdomsarbetslösheten började också minska 2016 efter att ha ökat tre år i rad, och den nedåtgående trenden har fortsatt. I juni 2017 fanns det 1 606 arbetslösa under 25 år i Esbo, dvs. 7,3 procent färre än ett år innan. Antalet långtidsarbetslösa i Esbo började sjunka i slutet av 2016 efter att ha stigit i fyra och ett halvt år. Den nedåtgående trenden blev brantare i början av det här året, vilket medförde att antalet långtidslösa i Esbo i slutet av juni 2017 uppgick till 5 298 personer, vilket är 17 procent färre än vid samma tidpunkt året innan. För de utländska medborgarnas del slutade arbetslösheten att öka i början av 2017. I juni 2017 fanns det 3 283 arbetslösa utländska medborgare i Esbo. Minskningen jämfört med ett år tidigare var 5 procent. En central grupp bland de arbetslösa i Esbo är personer som är högt utbildade. En tredjedel av alla arbetslösa i Esbo har avlagt åtminstone en lägre högskoleexamen. Bland arbetsgrupperna var cirka 4 800 direktörer, specialexperter och experter arbetslösa.

Esbobornas ekonomiska situation är god, och befolkningen är utbildad Esbobornas inkomstnivå är högre än i Finland i genomsnitt, och Esbo hade 2015 den högsta medianinkomsten bland de sex största städerna. Tre av fyra Esbobor är nöjda


FAMILJER I ESBO ENLIGT FAMILJETYP (%) 2012—2017 Familjer i Esbo enligt familjetyp (%) 2012–2017

40,0

37,1

36,1

35,0

29,4

30,0

28,8

25,0

2012 2013

% 20,0

2014 2015

15,0

2016

13,9

13,5

11,1 10,0

6,9

2017

11,7

7,5

5,0

2,0

1,9 0,0

Äkta par utan barn

Sambopar utan barn

Äkta par med barn

Sambopar med barn

Mor och barn

Far och barn

Källa: Statistikcentralen

ANTAL ARBETSLÖSA OCH ARBETSLÖSHETSGRAD I ESBO, SITUATIONEN I JUNI 2012—2017 Antal arbetslösa och arbetslöshetsgrad i Esbo, situationen i juni 2012–2017

Antal

16 000

12,0

14 000

10,0

12 000 8 024

7 447 7 364

10 000

8,0

7 845

Övriga arbetslösa

8 000

6,0

Arbetslöshetsgrad 5 825 5 322

4 000 2 000 0

Långtidsarbetslösa Arbetslösa under 25 år

7 420 6 000

%

6 358

4,0 5 298

3 669 1 580

2,0

2 157

969

1 372

1 525

1 795

1 733

1 606

2012

2013

2014

2015

2016

2017

0,0

17


med sin ekonomiska situation. Esboborna har även högre utbildning än i Finland i genomsnitt: över hälften av Esboborna över 25 år har en utbildning på högskolenivå, medan en tredjedel av befolkningen i samma ålder i hela landet är lika högt utbildad. I Esbo har dock risken för fattigdom, dvs. den andel som personer i hushåll med små inkomster utgör av alla personer som bor i området, ökat från fem procent till nio procent under de senaste tjugo åren. Var tionde Esbobo har tvingats göra avkall på hälsovård på grund av penningbrist och lika många har svårt att utbilda sig på grund av brist på pengar. För var sjätte Esbobo räckte pengarna inte till fritidsintressen. Antalet Esbobor som har fått utkomststöd har ökat, men stödtagarnas andel av befolkningen har förblivit ungefär lika stor. År 2016 fick cirka 24 000 personer i Esbo utkomststöd, dvs. 9 procent av befolkningen. Bland Esbobor med ett främmande språk som modersmål fick 26 procent utkomststöd 2016, och andelen har förblivit densamma trots att antalet personer som fått utkomststöd har ökat. Antalet barnfamiljer i Esbo som har fått utkomststöd har ökat en aning, men deras andel av alla barnfamiljer har förblivit nästan densamma, strax under 12 procent, under de senaste tre åren.

Boendet och boendemiljön har stor betydelse för upplevelsen av välfärd Ett trivsamt och tryggt boende är en av de grundläggande förutsättningarna för välfärd. Närhet till naturen i livsmiljön har konstaterats bl.a. minska sjukligheten och öka lyckan. I Esbo upplevs boendemiljöerna i regel som trivsamma och trygga. Tre av fyra Esbobor anser att den byggda miljön är trivsam

18

och vacker. Avståndet till närrekreationsområdena är inte långt, och naturen erbjuder kommuninvånarna många olika rekreationsmöjligheter. Majoriteten anser att den allmänna ordningen och säkerheten i bostadsområdena har skötts väl i Esbo. Nästan alla invånare anser att deras bostadsområde är tryggt under dagtid, och största delen anser även att det är tryggt sent på kvällen. I centrumen upplever man dock otrygghet klart oftare än i genomsnitt. Förutom trygghet och en uppfriskande närmiljö har också luftkvaliteten stor inverkan på hälsan. Luftkvaliteten i Esbo är god jämfört med luftkvaliteten i storstäder i Europa, men då och då stiger luftföroreningshalterna till en skadlig nivå. Trafiken är den faktor som har störst negativ inverkan på luftkvaliteten i Esbo, precis som i övriga delar av huvudstadsregionen. Samtidigt som man minskar de utsläpp som inverkar på klimatförändringen förbättrar man även luftkvaliteten.

En balanserad utveckling av bostadsområdena främjas Att bekämpa segregation mellan bostadsområdena är viktigt med tanke på främjandet av välfärd. Man försöker främja byggandet av ett mångsidigt bostadsbestånd och en balanserad utveckling av bostadsområdena bl.a. genom olika villkor gällande markanvändningen samt beträffande storleken på och läget för hyres- och bostadsrättsbostäder. Priset på boende kan påverkas genom att bygga tillräckligt många bostäder. I Esbo har bostadsbyggandet blivit livligare tack vare det nya avtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalet). Enligt MBT-avtalet


MEDIANINKOMSTEN I ESBO, DE SEX STÖRSTA KOMMUNERNA 2015

Medianinkomst Esbo, sex största kommunerna 2015

35 000

30 000

30 176 27 751

27 162 25 000

23 521

22 663

23 906 21 784

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Esbo

Helsingfors

Uleåborg

Tammerfors

Åbo

Vanda

Hela landet Källa: Statistikcentralen

UTBILDNINGSSTRUKTUREN I ESBO, DE SEX STÖRSTA KOMMUNERNA 2016 INVÅNARE ÖVER 25 ÅR Medianinkomst Esbo, sex största kommunerna 2015 100,0 90,0 80,0 70,0

52,6

46,3

42,6

41,6

38,5

35,1

34,3

36,6

39,7

60,0 % 50,0 40,0 30,0

30,2 26,8

39,4

37,5

37,0

högskolenivå mellanstadium grundskolestadium

20,0 10,0 0,0

20,6

23,6

Esbo

Helsingfors

18,0

20,8

Uleåborg

Tammerfors

24,4

Åbo

28,3

26,0

Vanda

Hela landet Källa: Statistikcentralen

19


2016–2019 är målet för Esbo i genomsnitt 3 000 nya bostäder årligen. Förhandlingar om målen i det kommande, nya MBT-avtalet förs om ett par år. Åren 2017–2027 kommer enligt uppskattningar totalt cirka 35 000 bostäder att färdigställas i Esbo. Med det här antalet kan man minska bostadsunderskottet. Även om bostadsproduktionen ökas räcker den inte till för att tillgodose den uppdämda efterfrågan på bostäder som i första hand gäller små bostäder. Nivån i MBT-avtalet är dock tillräcklig på lång sikt. En tillräcklig produktion av hyresbostäder är särskilt viktig med tanke på boende- och arbetsmöjligheterna för låginkomsttagare och invandrare. Man kan skönja tecken på att den del av befolkningen som talar ett främmande språk koncentreras till några stora bostadsområden som domineras av hyresbostäder. I Esbo styrs placeringen av hyresbostadsproduktionen av stadens innehav av bostadstomtmark och det byggs hyresbostäder också på privat mark enligt villkor i markanvändningsavtal.

Inverkan av det statsstödda hyresbostadsbeståndet Esbo har för närvarande cirka 24 000 statsstödda hyresbostäder som har begränsningar vad gäller användning och överlåtelse, vilket utgör 17 procent av alla bostäder i staden. Bostadsrättsbostäderna är till antalet cirka 5 500, dvs. fyra procent av alla bostäder. Begränsningstiderna för statsstödda hyresbostäder är i regel 35–45 år, och antalet hyresbostäder med begränsningar vad gäller användning och överlåtelse som frigörs

20

från regleringen överskrider för närvarande antalet nya statsstödda hyresbostäder som byggs. När bostäder frigörs från begränsningar i användning och överlåtelse påverkas invånarstrukturen i hyreshusen och bostadsområdena. När invånarna väljs för de hyreshus som frigörs från begränsningar behöver inga inkomst- och förmögenhetsvillkor iakttas och hyrorna kan bestämmas fritt. Vissa av de bostäder som har frigjorts från begränsningar kommer även att bli ägarbostäder, vilket minskar den segregation som uppkommit genom förvaltningen av bostäderna i gamla hyreshusdominerade bostadsområden.

Bostadslöshetsprogram har dämpat ökningen av antalet bostadslösa I slutet av 2017 fanns det 567 ensamstående bostadslösa och 28 bostadslösa familjer eller par i Esbo. Det fanns 2,1 bostadslösa per tusen Esbobor. Ungdomar, personer med invandrarbakgrund och långtidsbostadslösa utgör en stor andel av alla bostadslösa. År 2017 var 26 procent av alla ensamma bostadslösa yngre än 25 år och 21 procent hade invandrarbakgrund. Av de bostadslösa familjerna var 43 procent invandrarfamiljer. Genom de mångsidiga åtgärderna i åtgärdsprogrammet för förebyggande av bostadslöshet (Aune) 2016–2019 har man trots befolkningstillväxten lyckats förhindra en ökning av antalet bostadslösa.


© Olli Häkämies

I SLUTET AV 2017 FANNS DET 28 BOSTADSLÖSA FAMILJER I ESBO. .

BOSTADSLÖSA I ESBO 2009—2016 Bostadslösa i Esbo 2009–2016 Antal personer 700

% 100,0 633

624 600 540

544

525

563

90,0 546

570

500

400

80,0 70,0

Ensamma bostadslösa (personer)

60,0

Bostadslös familjebefolkning (familjer)

50,0 300

40,0

200

100

0

23

22

17

2009

2010

2011

33

41

43

51

39

2012

2013

2014

2015

2016

Långtidsbostadslösa av alla ensamma bostadslösa (%)

30,0

Unga bostadslösa under 25 år av alla ensamma bostadslösa (%)

20,0

Bostadslösa med invandrarbakgrund av alla ensamma bostadslösa (%)

10,0 0,0

21


BARNS OCH UNGAS UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET 2017 Barns och ungas upplevelse av delaktighet 2017 Yrkesläroanstalt

Gymnasiet, första och andra året

Grundundervisningen, klass 8 och 9

Grundundervisningen, klass 4 och 5 84,5 88,6

Upplever sig vara en viktig del av närmiljön, %

87,5 89

90 93,6

Minst en god vän, %

92 99,5

80,1 94,4

Ägnar tid åt en hobby minst en gång i veckan, %

92,4 89,1

Källa: Enkäten Hälsa i

0

20

40

60

80

100

120

ENSAMHET OCH MOBBNING BLAND BARN OCH UNGA 2017 Ensamhet och mobbning bland barn och unga Yrkesläroanstalt

Gymnasiet, första och andra året

Grund-undervisningen, klass 8 och 9

Grund-undervisningen, klass 4 och 5

13,4 11,4

Upplevt diskriminerande mobbning i skolan eller på fritiden under läsåret, %

23,7 19,6

2,5 0,7

Mobbad i skolan minst en gång i veckan, %

5,2 7,1

9,7 9,4

Känner sig ofta ensam, %

9,6 2,3

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2017

22

0

5

10

15

20

25


VÄLFÄRDSMÅL ENLIGT ÅLDERSGRUPP BARN, UNGDOMAR, BARNFAMILJER • I början av 2017 var 23 procent av Esboborna barn och 16 procent ungdomar i åldern 18–29 år * Antalet personer i åldersgruppen 0–6 år var 25 554, av vilka 5 045, eller 20 procent, hade ett främmande språk som modersmål * Antalet personer i åldersgruppen 7–17 år var 37 321, av vilka 5 354, eller 14 procent, hade ett främmande språk som modersmål * Antalet personer i åldersgruppen 18–29 år var 43 210, av vilka 8 427, eller 20 procent, hade ett främmande språk som modersmål

• I Esbo kommer det 2027 enligt befolkningsprognosen att finnas * 28 021 personer i åldern 0–6 år, av vilka 8 276, eller 30 procent, har ett främmande

språk som modersmål * 43 731 personer i åldern 7–17 år, av vilka 11 412, eller 26 procent, har ett främmande språk som modersmål * 45 895 personer i åldern 18–29 år, av vilka 12 736, eller 28 procent, har ett främmande språk som modersmål

• • • • •

I början av 2017 fanns det 34 521 barnfamiljer i Esbo, vilket är 47 procent av alla familjer Av barnfamiljerna var 21 procent familjer med en förälder Över 80 procent av barnfamiljerna hade 1–2 barn I familjer som hade hemmaboende barn var antalet barn i snitt 1,78. I 9 procent av familjerna fanns det minst tre hemmaboende barn

CENTRALA OBSERVATIONER BETRÄFFANDE VÄLFÄRDEN BLAND BARN OCH UNGA Nedan beskrivs välfärdstillståndet bland barn och unga i Esbo främst i ljuset av resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2017. Information ur social- och hälsovårdsväsendets statistik ingår också. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan har delvis jämförts med både resultaten för hela landet och resultaten från tidigare års enkäter bland Esboungdomar. Enkäten Hälsa i skolan genomfördes i år för första gången bland lågstadieelever (klasserna fyra och fem). Högstadieelever (klasserna 8 och 9) och gymnasister (första och andra året) har deltagit i enkäten sedan 1990-talet, medan yrkesstuderande (första och andra året) har deltagit sedan 2008.

En stor del av barnen och ungdomarna är nöjda med sitt liv • Hela 90 procent av lågstadieeleverna, 75 procent av högstadieeleverna, 76 procent av gymnasisterna och 78 procent av dem som studerar till ett yrke är nöjda med sitt liv. • Över 85 procent av alla barn och ungdomar upplever att de är en viktig del av sin omgivning: den egna familjen, släkten, kamratkretsen eller hobbygrup pen. • Nästan alla lågstadieelever (99,5 pro- cent) och även en stor del av ungdomar- na (över 90 procent) har minst en god vän. • Skolmobbning upplevs varje vecka av 7 % av lågstadieeleverna, 5 % av högstadieeleverna, 1 % av gymnasister

23


na och 3 % av dem som studerar till ett yrke. • Diskriminerande mobbning (mobbning på grund av utseende, språk, religion, kön, familj eller handikapp) upplevs av nästan en femtedel av lågstadieelever- na, 24 procent av högstadieeleverna, 11 procent av gymnasisterna och 13 procent av dem som studerar till ett yrke. Vid en granskning på det natio nella planet har det konstaterats att ungdomar med utländsk bakgrund oftare blir föremål för skolmobbning och fram- för allt diskriminerande mobbning än andra ungdomar.

Många barn och ungdomar har ett sunt levnadssätt • En stor del av barnen och ungdomarna äter regelbundet frukost och skollunch. Skollunch äts av 76 procent av lågsta- dieeleverna, 63 procent av högstadie- eleverna, 74 procent av gymnasisterna och 67 procent av dem som studerar till ett yrke. • En stor del av barnen utövar regelbun- det en hobby. Andelen barn och unga som utövar en hobby en gång per vecka är 89 procent bland lågstadieeleverna, 92 procent bland högstadieeleverna, 80 procent bland dem som studerar till ett yrke och 94 procent bland gymna- sisterna. Utövande av hobbyer är en aning vanligare bland lågstadieelever än i landet i genomsnitt. • Andelen ungdomar som motionerar endast litet har minskat under de gångna tio åren. I resultaten för 2017 uppger 19 procent av högstadieele- verna och gymnasisterna samt 40 procent av dem som studerar till ett yrke att de på fritiden utövar motion som gör dem andfådda högst en timme per vecka. • Av lågstadieeleverna rör 49 procent på sig minst en timme per dag. Andelen är

24

• • • •

en aning större än i landet i genomsnitt. Rökningen bland ungdomar har minskat betydligt under de senaste åren. Nu röker 3 procent av högstadieele- verna och gymnasisterna dagligen, medan motsvarande siffra för dem som studerar till ett yrke är 13 procent. Snusandet har ökat bland yrkesstu- derande. Av pojkarna som studerar till ett yrke snusar nu 17 procent dagligen, medan motsvarande siffra för flickor som studerar till ett yrke är 4 procent. I högstadiet och gymnasiet snusar 7–10 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna. Det regelbundna berusningsdrickandet har minskat bland yrkesstuderande sedan 2013. Var tionde högstadieelev och ungefär var femte studerande på andra stadiet dricker sig full minst en gång i månaden. Nykterheten har ökat tydligt både bland högstadieelever och studerande på andra stadiet.

Föräldrarnas välfärdsutmaningar påverkar barnen • • •

År 2016 fick tolv procent av alla barnfamiljer utkomststöd. Andelen utländska medborgare i åldern 0–17 år som omfattas av utkomststöd var många gånger större än så. Andelen som upplever att familjens ekonomiska situation är medelmåttig eller sämre är 23 procent bland högsta- dieeleverna, 22 procent bland gymna- sisterna och 42 procent bland dem som studerar till ett yrke. Av de minderåriga var 4,2 procent klienter inom barnskyddet 2016. Den vanligaste orsaken till klientskap inom barnskyddet var familjekonflikter, medan den näst vanligaste var den psykiska hälsan hos den vuxna som ansvarar för uppfostran. Fokus för familjetjänsterna har förskjutits, och


ANVÄNDNING AV ALKOHOL OCH DROGER BLAND BARN OCH UNGA 2017 (%)av alkohol och droger bland barn och unga 2017 (%) Användning Yrkesläroanstalt

Gymnasiet, första och andra året

33,7 34,2

Nykterhet, %

20,2 22,1

Mycket berusad minst en gång i månaden, % 10,1

Provat marijuana eller cannabis minst en gång, % 11,8

Snusar dagligen, %

4,7 4,0

Röker dagligen, %

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2017

63,1

18,3

26,1

11,0

2,5 3,2 0,0

12,9

20,0

40,0

60,0

RUSMEDELSANVÄNDNING BLAND BARN OCH UNGA 2010—2017, bland barn och unga 2010–2017, andel ANDELRusmedelsanvändning (%) AV ÅLDERSGRUPPEN (%) av åldersgruppen 2010

2013

2017

45

39,2 38,3

38,1 37,6

40 35

31,0

30 23,4 22,1

25 20

Röker dagligen

Snusar dagligen

10,5 10,1

Yrkesläroanstalt

Gymnasiet, första och andra året

6,8

Grundundervisningen, klass 8 och 9

3,8 4,0 3,3 5,0 4,7 3,6

Yrkesläroanstalt

2,7

2,5

Gymnasiet, första och andra året

3,2 Grundundervisningen, klass 8 och 9

11,0

9,4

Grundundervisningen, klass 8 och 9

5 0

12,9

12,8 9,3

Yrkesläroanstalt

10

13,6

Gymnasiet, första och andra året

15

20,2

16,6

Mycket berusad minst en gång i månaden

25


allt fler får familjetjänster utan att vara klienter hos barnskyddet. En granskning över lång tid visar att antalet omhändertaganden inom barnskyddet har minskat, medan antalet placeringar inom öppenvården har ökat.

Det finns orosmoment i de faktorer som påverkar barns och ungas psykiska välfärd • • • •

Sex procent av lågstadieeleverna, 18 procent av högstadieeleverna, 20 procent av gymnasisterna och 22 procent av dem som studerar till ett yrke upplever att deras eget hälsotill stånd är medelmåttigt eller dåligt. Upplevelsen av den egna hälsan har försämrats bland både högstadieele- ver och gymnasister. Ungefär var femte ung person har en kronisk sjukdom eller ett handikapp som har konstaterats av läkare. Olika slags symptom är vanliga. Till exempel upplever ungefär var fjärde högstadieelev och ungefär var tredje studerande på andra stadiet smärtor i nacke och axlar varje vecka. Av lågstadieeleverna upplever 13 procent humörrelaterade problem.

• Måttlig eller svår ångest upplevs av 14 procent av högstadieeleverna, 12 procent av gymnasisterna och 11 procent av dem som studerar till ett yrke. • Den ungas psykiska hälsotillstånd var den vanligaste orsaken till klientskap inom barnskyddet bland 17-åringar 2016. • Förekomsten av övervikt har ökat tydligt i ungdomarnas åldersgrupp. Övervikt är en aning mer sällsynt bland högstadie- elever än i landet i genomsnitt. Resultaten för andra stadiet avviker inte från genomsnittet.

Utbildningsgarantin förverkligas väl • År 2017 blev mindre än två procent av dem som slutat grundskolan utan examensinriktad studieplats. En fortsättningsplats till tionde klassen eller förberedande utbildning tryggades för alla. • Arbetslöshetsgraden bland unga steg kraftigt åren 2012–2015, men tillväxtpe rioden bröts 2016.

ANDELEN ARBETSLÖSA 15–24-ÅRINGAR AV ålder ARBETSKRAFTEN I Andelen arbetslösa 15–24-åringar av arbetskraften i samma i Esbo årsmedeltal SAMMA ÅLDER I ESBO ÅRSMEDELTAL 11,0 %

10,9 %

9,6 %

12,0 % 11,0 % 10,0 % 9,0 %

8,0 %

8,0 %

6,9 %

7,0 % 5,7 %

6,0 %

5,3 %

5,0 %

4,4 %

4,0 %

3,4 %

3,0 % 2,0 % 1,0 % 2008

26

2009

2010

2011

2012

Källa: ANM, arbetsförmedlingsstatistik; Statistikcentralen

2013

2014

2015

2016

0,0 %


© Olli Häkämies

0—6-ÅRINGARNAS ANDEL AV BEFOLKNINGEN ÄR 9 PROCENT, DVS. 25 554 BARN.

27


© Tuire Ruokosuo

ALLA BARN OCH UNGDOMAR HAR MÖJLIGHETER ATT DELTA, PÅVERKA OCH HA EN HOBBY.

28


FOKUSOMRÅDEN FÖR VÄLFÄRDEN BLAND BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER OCH MÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN Nedan presenteras fokusområdena för främjandet av välfärden bland barn, unga och barnfamiljer samt de mål som har satts upp för dem.

1. Främjande av barns, ungdomars och familjers välfärd • Alla barn och ungdomar har möjligheter att delta och utöva en hobby • Kamratstödet och sammanhållningen stärks • Barn, ungdomar och familjer har möjlighet att utnyttja e-tjänster i främjandet av sin egen välfärd • Välfärden bland barn och unga ökar, och rusmedelsanvändningen och missbruks problemen minskar

2. Barn-, ungdoms- och familjeperspektiv • • •

Barnet, den unga och familjen får den hjälp och vård de behöver i rätt tid Barnens, ungdomarnas och familjernas likvärdighet stärks Barnens och familjernas aktörskap inom servicen samt vid utveckling och utvärdering av denna ökar

3. Servicens kvalitet och effektivitet • Den kunskapsbaserade ledningen stärks • Utveckling och säkerställande av kvaliteten på barnskyddstjänsterna

4. Samordning av servicen till en sammanhängande helhet • I tjänsterna för barn och familjer används gemensamma metoder för utvärdering av servicebehovet och en gemensam plan • En servicehelhet som utgår från barnen och familjerna sätts samman • Det förenande ledarskapet stärks (programmet för utveckling av barn- och familjetjänster)

29


ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE 25—64-ÅRINGAR I ARBETSFÖR ÅLDER I SLUTET AV JUNI 10000 9000

8622

8514

7889

8000

7371

7000 6029

6000 4930

4680

5000

4170

25–49 år 50–64 år

3540

3164 2292

4738

4128

4000 3000

5104

4786

4442

2656

2973

2816

2956

2000 1000 0

2008

2009

2010

2011

2013

2012

2014

2015

2016

2017

Källa: ANM, arbetsförmedlingsstatistik

ANDEL SOM UPPLEVER SIN LIVSKVALITET (EUROHIS-8) SOM GOD (%), 20—64-ÅRINGAR Andel som upplever sin livskvalitet (EuroHIS-8) som god (%), 20–64-åringar 65 63 61

60,7

61,2

61,3

59

Hela landet

57

Esbo Helsingfors

55

Uleåborg

53

Tammerfors Åbo

51

Vanda

49 47 45

30

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet


PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER • • • • • • • •

Bland Esboborna var 166 540 personer, dvs. 61 procent, arbetsföra personer i åldern 20–64 år i början av 2017 Kvinnornas (49,5 procent) och männens (50,5 procent) andel av personerna i arbetsför ålder var nästan lika stor Av personerna i arbetsför ålder hade 29 352 personer, dvs. 18 procent, ett främmande språk som modersmål Den andel som personer med ett främmande språk som modersmål utgör av befolkningen i arbetsför ålder har ökat med 10 procentenheter på tio år Majoriteten, 68 procent, av Esboborna i arbetsför ålder bor i familjer Av Esboborna i arbetsför ålder hade 82 procent avlagt en examen efter grundskolan Andelen som hade avlagt en högre högskoleexamen var 22 procent av personerna i arbetsför ålder Enligt befolkningsprognosen kommer det 2027 att finnas 188 977 arbetsföra personer i åldern 20–64 år bland Esboborna. Deras andel kommer alltså att vara 59 procent av befolkningen.

Nedan beskrivs välfärdstillståndet i fråga om personer i arbetsför ålder och utvecklingen av detta samt resultaten för Esbo i förhållande till resultaten för hela landet och de sex största kommunerna.

• Det är beaktansvärt att medicinering mot diabetes ökar och att det är ganska vanligt med antidepressiv medicinering. Andelen som medicinerar mot diabetes är 4,5 procent, medan 9 procent äter antidepressiva läkemedel. Utvecklingen i fråga om dessa har gått i samma riktning som i de sex största kommunerna och hela landet i genomsnitt. • Andelen personer som får sjukpenning av skäl som är relaterade till den psykiska hälsan har sjunkit under en period av tio år och är fortfarande lägre än medeltalet i landet. • Fetma är vanligare än tidigare, och andelen överviktiga ligger på samma nivå som i de sex största kommunerna.*

Personerna i arbetsför ålder är friskare än genomsnittet

Arbetsförmågan är bättre än genomsnittet

• •

• Andelen arbetsföra är större än genomsnittet. • Andelen invalidpensionerade är mindre än genomsnittet. • Enligt resultaten av en enkätunder-

CENTRALA OBSERVATIONER BETRÄFFANDE VÄLFÄRDEN BLAND PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER I de indikatorer som beskriver välfärden bland personer i arbetsför ålder används inga etablerade åldersklasser, utan åldersklasserna varierar beroende på informationslämnare. De resultat som i huvudsak berör personer i arbetsför ålder gäller personer i åldern 20–64 år.

Sjukligheten och dödligheten är lägre än genomsnittet (resultaten för Esbo inkluderar även uppgifter om barn, ungdomar och äldre). Andelen personer som får läkemedelser- sättning är mindre än genomsnittet.

31


sökning ligger bedömningen av den egna arbetsförmågan och arbetsmotivationen på en något högre nivå än genomsnittet.*

Upplevelsen av den egna hälsan och välfärden är måttlig • •

Av personerna i arbetsför ålder anser 61 procent att deras livskvalitet är god. • Andelen nöjda är större än genomsnittet.* Den egna hälsan upplevs oftare än genomsnittet som god. Av personerna i arbetsför ålder anser 25 procent att den egna hälsan är medelmåttig eller sämre än så.*

Upplevelsen av delaktighet är medelmåttig • 9 procent känner sig ganska ofta eller ständigt ensamma. Andelen ligger nära nivån i hela landet och i de sex största kommunerna. • 30 procent deltar aktivt i organisations verksamhet eller motsvarande. Andelen är en aning större än i hela landet i genomsnitt.* • Förtroendet för beslutsfattandet i den egna kommunen ligger på samma nivå som i de sex största kommunerna och landet i genomsnitt.*

Det finns utrymme för förbättringar i hälsovanorna • 30 procent anger att de dricker för mycket alkohol. Ungefär var tionde röker dagligen. Rökning förekommer betydligt mer sällan och överkonsumtion av alkohol en aning mer sällan än i landet i genomsnitt.* • Nettokostnaderna för missbrukarvården har ökat betydligt på 20 år. Kostnaderna är högre än medeltalet för hela landet. • Bland personer i åldern 20–64 år uppger 12 procent att de inte motionerar regelbundet i någon form på fritiden.

32

Att motionera är vanligare än genom- snittet i hela landet eller i de sex största kommunerna.*

Arbete och utkomst • Arbetslöshetsgraden var 10,2 procent i juni 2017, vilket var lägst bland de sex största städerna. Arbetslösheten började hösten 2016 sjunka för första gången sedan 2012. Andelen långtidsarbetslö- sa sjönk också. I juni 2017 var de 17 procent färre än ett år tidigare. • Arbetslösheten bland utländska medborgare sjönk under samma period med fem procent. • Högt utbildade utgör en betydande grupp av de arbetslösa. En tredjedel av alla arbetslösa i Esbo har avlagt åtminstone en lägre högskoleexamen. • Inkomstnivån är högre än i Finland i genomsnitt. Esbo hade 2015 den högsta medianinkomsten bland de sex största städerna. • I Esbo har dock risken för fattigdom, dvs. den andel som personer i hushåll med små inkomster utgör av alla personer som bor i området, ökat från fem procent till nio procent under de senaste tjugo åren. • Antalet Esbobor som får utkomststöd har ökat, men stödtagarnas andel av befolkning en har förblivit ungefär lika stor. År 2016 fick 24 000 personer, dvs. 9 procent av befolk- ningen, utkomststöd. Bland Esbobor med ett främmande språk som modersmål fick 26 procent utkomststöd 2016, och andelen har förblivit densamma trots att antalet personer som fått utkomststöd har ökat också i den här gruppen. *

Resultaten som är märkta med en asterisk bygger på undersökningen Vuxenbefolk ningens hälsa, välfärd och service (THL), som är en enkätundersökning som genom- förs per post bland den del av befolkningen som har fyllt 20 år.


FOKUSOMRÅDEN FÖR VÄLFÄRDSARBETET BLAND PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER OCH MÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN Målen i välfärdsplanen för personer i arbetsför ålder är inriktade på utveckling av stadscentrum som stöder välfärden samt ökning av Esbobornas arbets- och funktionsförmåga. Nedan presenteras fokusområdena för främjandet av välfärden bland personer i arbetsför ålder samt de mål som har satts upp för dem.

1 Stadscentrum och lokala centrum som stöder välfärden • • • •

I stadscentrumen och de lokala centrumen mår man bra, boendemiljöerna är trivsamma och uppmuntrar till delaktighet Fungerande trafikförbindelser stöder en smidig vardag Esbobornas trygghetskänsla ökar Antalet bostadslösa minskar

2 God funktions- och arbetsförmåga • • •

Allt fler Esbobor har ett levnadssätt som främjar hälsan Sysselsättningsmöjligheterna för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden förbättras Möjligheterna till meningsfull sysselsättning och delaktighet för dem som står utanför arbetslivet ökar

SJUKLIGHETSINDEX, ÅLDERSSTANDARDISERAT Sjuklighetsindex, åldersstandardiserat

2015

75,9

Esbo

2014 2013 2012

88,4

Vanda

2011 2010 98,1

Åbo

96,7

Tammerfors

107,9

Uleåborg 89,2

Helsingfors 0

20

40

60

80

100

120

Källa: Sotkanet

33


ANDEL SOM UPPLEVER SIN HÄLSA SOM MEDELMÅTTIG ELLER SÄMRE (%), 20—64-ÅRINGAR Andel som upplever sin hälsa som medelmåttig eller sämre (%), 20–64-åringar

35 33 31 29

Hela landet Esbo

27 25

Helsingfors

25

23

Uleåborg Tammerfors

22,8

22,3

Åbo

21

Vanda

19 17 15

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet

ANDEL SOM KÄNNER SIG ENSAMMA (%). 20—64-ÅRINGAR Andel som känner sig ensamma (%). 20–64-åringar Vanda

9,7

9,1

9,4 9,8

Åbo

13

10,4

Tammerfors

9,5

Uleåborg

9,5 9,5

10,3 10

9,6

Helsingfors Esbo

8

8,5

0

2

4

6

8

2015 2014

11,1 10,7

2013

9

8,6

Hela landet

10,3

9,1 9,2 10

12 Källa: Sotkanet

34

14


PERSONER I ÅLDRARNA 25—64 ÅR SOM FÅTT ERSÄTTNING FÖR ANTIDEPRESSIVA, %iAV BEFOLKNINGEN SAMMA ÅLDER Personer åldrarna 25–64 år somI fått ersättning för antidepressiva, % av befolkningen i samma ålder

12

11

10

Hela landet Esbo Helsingfors

9

Uleåborg Tammerfors Åbo

8

Vanda

7

6

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet

PERSONER I ÅLDERN 25—64 ÅR SOM FÅTT UTKOMSTSTÖD, ANTAL OCH ANDEL AV BEFOLKNINGEN (%) 25000

Personer i åldern 25–64 år som fått utkomststöd, antal och andel av befolkningen (%)

20000

13,0 %

12,9 % 12,3 %

15000

10000

5,4 %

5,7 %

4,8 %

5000

0

2013 25–64-åringar som fått utkomststöd

2014 2015 25–64-åringar som fått utkomststöd under lång tid Källa: Effica-registret

35


Andelen personer somHAR har STORA stora svårigheter att gå en ANDELEN PERSONER SOM SVÅRIGHETER ATT GÅ påMETER 500 meter och ÄLDRE äldre EN STRÄCKAsträcka PÅ 500 (%),(%), 65 65 ÅRårOCH 19

Andel (%) av dem som fyllt 65 år

18 17 Hela landet

16

Esbo 15

Helsingfors

14,5

Uleåborg

14

Tammerfors Åbo

13

Vanda

12,5 12 11

10,8

10 2013

2014

2015

Källa: Sotkanet

Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma, %

PERSONER I ÅLDRARNA 75 ÅR OCH ÖVER SOM BOR HEMMA, av befolkningen i samma ålder % AV BEFOLKNINGEN I SAMMA ÅLDER

Andel (%) av befolkningen i samma ålder

93 92 91

90,9

91,6

91,9

91,8

91,1 90,7

Hela landet

90

Esbo Helsingfors

89

Uleåborg Tammerfors

88

Åbo Vanda

87 86 85

36

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet


ÄLDRE • • • • •

Bland Esboborna hade 38 881 personer, dvs. 14 procent, fyllt 65 år i början av 2017 * Antalet 65–74-åringar var 23 960 * Antalet personer som har fyllt 75 år var 14 921 Av de äldre har 3 procent ett främmande språk som modersmål; största delen av dessa talar ryska eller estniska Utbildningsnivån bland de äldre är högre än genomsnittet Andelen personer som har fyllt 65 år är lägst bland de sex största städerna, men växer snabbt. I Esbo kommer det 2027 enligt befolkningsprognosen att finnas * 26 083 personer i åldern 65–74 år, vilket motsvarar 8,1 procent av befolkningen * 26 308 personer som har fyllt 75 år, vilket motsvarar 8,2 procent av befolkningen

CENTRALA OBSERVATIONER BETRÄFFANDE VÄLFÄRDEN BLAND ÄLDRE Nedan beskrivs välfärdstillståndet för de äldre och utvecklingen av detta samt resultaten för Esbo i förhållande till resultaten för hela landet och de sex största kommunerna. Resultaten gällande äldre berör personer som är 65 år fyllda eller äldre.

En stor del lever ett självständigt och aktivt liv • De flesta 75 år fyllda lever ett självständigt och aktivt liv och anlitar enbart basservicen. Endast en liten del av de äldre behöver den egentliga äldreomsorgen. Andelen personer över 75 år som bor hemma är 92 procent. • Nästan två av tre personer som har fyllt 65 år och nästan hälften av dem som har fyllt 75 år upplever att deras livskvalitet är god. Andelarna är större än i de sex största kommunerna i genomsnitt.* • Ungefär var tionde person över 65 år känner sig ensam ganska ofta eller ofta.

Andelen är en aning större än i landet i genomsnitt.* • Nästan var tredje person över 65 år deltar aktivt i organisationsverksamhet eller motsvarande.* • Fler än var tionde person över 65 år och fler än var fjärde person över 75 år har mycket svårt att gå en sträcka på 500 meter.* • Ungefär var fjärde person över 75 år har stora svårigheter att klara av vardags- sysslorna. Andelen är en aning större än i landet och i de sex största kommuner- na i genomsnitt.*

Hälsan är bättre än i landet i genomsnitt • •

Dödligheten bland personer som har fyllt 65 år är minst bland de sex största kommunerna och även mindre än i landet i genomsnitt. Andelen personer som är 65 år fyllda och berättigade till specialersättnings- gilla läkemedel är mindre än i landet i genomsnitt. Det är beaktansvärt att andelen person som är 65 år fyllda och berättigade till specialersättnings-

37


• •

gilla läkemedel på grund av diabetes ökar, precis som i hela landet och de övriga av de sex största kommunerna. Andelen som är berättigad till specialer sättning på grund av diabetes är 13 %. Antidepressiv medicinering är lika vanlig bland personer som har fyllt 65 år som i landet i genomsnitt. Tolv procent har fått ersättning för antidepressiva läkemedel. Cirka fem procent av dem som har fyllt 65 år omfattas av rätten till specialersättning för mediciner mot Alzheimers sjukdom. När den åldrande befolkningen ökar i antal uppskattas även antalet personer som insjuknar i minnessjukdomar öka. Den egna hälsan upplevs som medel- måttig eller sämre av 43 procent av dem som har fyllt 65 år och 56 procent av dem som har fyllt 75 år. Upplevelsen av den egna hälsan är bättre än i de sex största kommunerna i genomsnitt.*

Hälsovanorna sämre än genomsnittet när det gäller användningen av rusmedel • • •

Andelarna som inte motionerar är en aning mindre än genomsnittet både i åldersgruppen för 65 år fyllda och åldersgruppen för 75 år fyllda* Var tionde person över 65 år röker dagligen. Andelen är en aning större än i landet i genomsnitt.* Överkonsumtion av alkohol är vanligt förekommande. Nästan var femte person som har fyllt 65 år överkonsumerar alkohol vid en uppskattning enligt AUDIT-testet*

* Resultaten som är märkta med en asterisk bygger på undersökningen Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service (THL), som är en enkätundersökning som genomförs per post.

ANDEL SOM KÄNNER SIG ENSAMMA (%), 65 ÅR FYLLDA Andel som känner sig ensamma (%), 65 år fyllda 13

Procentuell andel av dem som fyllt 65 år

12 11,2

11

Hela landet

10 9,6 9 8

Esbo Helsingfors Uleåborg Tammerfors

8,2

Åbo Vanda

7 6 5

38

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet


ANDEL SOM UPPLEVER SIN LIVSKVALITET (EUROHIS-8) Andel som upplever sin livskvalitet (EuroHIS-8) som SOM GOD (%), 65 ÅR FYLLDA god (%), 65 år fyllda Procentuell andel av dem som fyllt 65 år

65 61,2 60

59 57,6

Hela landet Esbo

55

Helsingfors Uleåborg Tammerfors

50

Åbo Vanda 45

40

2013

2014

Källa: Sotkanet

2015

ANDEL SOM UPPLEVER SIN HÄLSA SOM MEDELMÅTTIG ELLER SÄMRE (%), FYLLDAsin hälsa som medelmåttig eller Andel65 ÅR som upplever sämre (%), 65 år fyllda

Procentuell andel av dem som fyllt 65 år

65

60

55

Hela landet Esbo

51,5

50

Helsingfors Uleåborg Tammerfors

45

Åbo 44,5

Vanda 42,7

40

35

2013

2014

2015

Källa: Sotkanet

39


© Tuire Ruokosuo

DE FLESTA 75 ÅR FYLLDA LEVER ETT SJÄLVSTÄNDIGT OCH AKTIVT LIV OCH ANLITAR ENBART BASSERVICEN.

40


FOKUSOMRÅDEN FÖR VÄLFÄRDSARBETET BLAND ÄLDRE OCH MÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN Nedan presenteras de sex fokusområdena för främjandet av välfärden bland äldre samt de mål som har satts upp för dem.

1. Verksamheten som främjar välfärd är målinriktad och det är lätt att delta i den • • •

Staden och samarbetspartner ordnar på olika håll i Esbo mångsidiga funktioner för äldre som grundar sig på forskningsresultat eller goda erfarenheter. De ska främja välfärd och ha en låg tröskel. Det säkerställs att äldre har möjlighet att vara verksamma inom frivilligverksamhet. Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet och tjänster finns att få på befolknings- och individnivå jämbördigt i stadens olika områden.

2. De äldre deltar och påverkar • • •

De äldre får tillräckligt med information om sina möjligheter att delta och de kan delta i evenemang. Man främjar samhörighet och skapar möjligheter till möten. Verksamheten och tjänsterna utvecklas i samarbete med de äldre och äldrerådet.

3. Kommunikation, handledning och rådgivning fungerar och når de äldre • •

De äldre kan leva en så självständig vardag som möjligt då de själva lätt hittar informationen de behöver och lösningar på vardagens frågor samt får ny information om att främja välfärd. Vid behov säkerställer de centraliserade rådgivningstjänsterna att de äldre får individuell handledning och utredning av tjänstebehovet samt hänvisar till verksamhet och tjänster.

4. Vänlig teknologi och nya program inom e-tjänster är till hjälp i vardagen och främjar delaktighet • Det är lätt att använda teknologi och den stöder de äldres dagliga liv. Det är enkelt att få handledning och uppmuntran i att anskaffa och använda tekniska hjälpmedel. • De äldre utnyttjar nya lösningar. Teknologin är mångsidig och främjar aktiv välfärd och växelverkan.

41


5. Tillgänglighet stöder ett självständigt liv • Tillgänglighet förstås brett. Den gäller miljö, tillgång till information och möjlighet att delta. • Tillgänglighet i livsmiljön, boendet och stadsstrukturen stöder ett så självständigt liv som möjligt. • De äldre handleds att utvärdera tillgängligheten i sin boendemiljö i tillräckligt god tid. • Som stöd för utvärderingen och åtgärderna erbjuds det rådgivning och handledning.

6. Äldre bor hemma i första hand Majoriteten av de äldre vill bo hemma trots en försämrad funktionsförmåga. Vi stöder deras möjligheter att bo hemma. Möjligheterna för Esbobor med minnesrelaterade sjukdomar att bo hemma allt längre förbättras. Hemmaboende säkerställs av mångsidiga funktioner som producerar välfärd samt vid behov av rätt riktade och tillräckliga tjänster. Stödet för närståendevård utvecklas så att det allt mer individuellt motsvarar behoven i familjer med närståendevårdare

© Tuire Ruokosuo

• • •

42


MINSKNING AV SKILLNADERNA I HÄLSA OCH VÄLFÄRD Hälsan och välfärden har ökat betydligt under de senaste decennierna. Samtidigt har skillnaderna i hälsa och välfärd mellan olika socialgrupper förblivit desamma eller till och med ökat. I dag innebär ojämlikhet inte absolut fattigdom, utan i stället framför allt att många olika slag av lottlöshet hopar sig: en dålig ställning på arbetsmarknaden, ringa utbildning, lottlöshet i familjelivet, problem med hälso- och livshanteringen samt försämrad tilltro till de egna möjligheterna att påverka. Utöver de socioekonomiska skillnaderna förekommer det även regionala skillnader och skillnader mellan könen. Skillnaderna i hälsa och välfärd syns vid en granskning av olika material även i Esbo. Enkäten Hälsa i skolan och ATH-undersökningen berättar om skillnader både mellan könen och mellan utbildningsgrupper. Till exempel har gymnasister i många fall bättre hälsovanor än dem som studerar till ett yrke, medan resultaten gällande skoltrivsel delvis är de motsatta. Bland personer i arbetsför ålder är arbetsmotivationen och många hälsovanor bättre hos personer med hög utbildning än hos personer med lägre utbildning. Det har även observerats att det finns betydande skillnader i hälsa och välfärd mellan majoritetsbefolkningen och personer av utländsk härkomst. I de nyaste nationella resultaten av enkäten Hälsa i skolan konstateras att ungdomar med utländsk bakgrund oftare blir föremål för skolmobbning och diskriminerande mobbning. De upplever fysiskt våld oftare än andra ungdomar. Personer av utländsk härkomst upplever oftare att den egna hälsan är dålig, och dessa ungdomar saknar också oftare än andra en nära vän. Svårigheter att diskutera med föräldrarna är vanligare bland personer av utländsk härkomst. Man måste i resultaten beakta att ungdomar av utländsk härkomst inte är en enhetlig grupp, utan de har kommit till Finland av olika orsaker, från olika länder och olika kulturer. Andra aspekter, till exempel åldern vid tidpunkten för invandringen och olika faktorer som rör den ungas och familjens livssituation, kan stå i starkare samband med välfärden än enbart den utländska bakgrunden. (Halme et al. 2017.) Det är viktigt att beakta minskande av skillnaderna i hälsa och välfärd i kommunens välfärdsplan. Det viktiga är att rikta åtgärderna till personer som är i en sämre ställning när det gäller den egna hälsan eller andra delområden av livet och försöka främja deras hälsa, välfärd och delaktighet. Detta inverkar inte enbart på individens hälsotillstånd, utan påverkar även bl.a. sysselsättningsgraden, servicens tillräcklighet och kostnaderna på många sätt.  

43


ANDRA PROGRAM SOM STÖDER VÄLFÄRD Bostadsprogrammet

Esbo stads bostadsprogram godkändes i stadsfullmäktige den 9 juni 2014. Målet med åtgärdsförslagen i bostadsprogrammet är att möjliggöra en mångsidig produktion av bostäder till skäliga priser, stöda olika invånargruppers boende, bidra till en balanserad utveckling av de befintliga bostadsområdena samt främja användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektiviteten i boendet. Bostadsprogrammet uppdateras under 2018.

Tillgänglighetsprogrammet

Målet med programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 är att främja servicens tillgänglighet samt byggandet och iståndsättandet av livsmiljön så att den blir tillgänglig för alla invånare. Programmet innehåller åtgärder för att genomföra författningarna i markanvändnings- och bygglagen i Esbo samt för att stöda förverkligandet av de jämlika rättigheterna i grundlagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Klimatprogrammet

Esbo har utarbetat ett klimatprogram för att hejda klimatförändringen. Som bilaga till programmet finns även ett åtgärdsprogram på kort sikt som syftar till snabba utsläppsminskningar före 2020. Klimatprogrammet uppdateras så att det motsvarar klimatmålen i Berättelsen om Esbo.

Planläggningsprogrammet

I planläggningsprogrammet beskrivs de markanvändningsrelaterade prioriteringarna och planeringsområdena under fullmäktigeperioden. Av planläggningsprogrammet framgår även de faktorer som inverkar på planeringen av markanvändningen och de drivande faktorerna för förändring av staden. Planläggningsprogrammet godkänns av stadsstyrelsen. Programperioden 2018–2021 är som bäst under beredning.

KulturEsbo 2030

I programmet KulturEsbo 2030 ses Esbo 2030 som en kreativ och djärv kulturstad som stöder ett hållbart levnadssätt. En viktig uppgift för kulturen är att främja ett socialt hållbart Esbo, öka välfärden, förståelsen och empatin samt ge människorna glädje och upplevelser. Kultur och konst genomsyrar i framtiden stadens anda allt mer och är närvarande i invånarnas vardag, den fysiska stadsmiljön och Esbos identitet. Programmet innehåller åtgärder för att skapa en framtida kulturstad.

Programmet för integrationsfrämjande

Lagen om främjande av integration 1386/2010 förpliktigar kommunerna till att göra upp ett program för integrationsfrämjande för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet. Syftet med Esbos program för integrationsfrämjande är att säkerställa att Esbobor med invandrarbakgrund befinner sig i en likvärdig position som andra stadsbor. Programmet godkänns av stadsfullmäktige och revideras minst en gång vart fjärde år.

44


Programmet för trygghet och säkerhet i Esbo 2017-2018

I programmet beskrivs det nuvarande och det önskade läget samt utmaningar i Esbo samt fokusområden för utveckling av trygghet och säkerhet. I programmet presenteras dessutom huvudlinjerna för säkerhetssamarbetet i Esbo och centrala mål, mätare och medel samt uppföljning under fullmäktigeperioden.

Det handikappolitiska programmet

Visionen för programmet är ”En fungerande vardag för alla – Esbo är en föregångare i att ge handikappade personer en fungerande vardag”. Målet är att utmana Esboborna att agera på ett sådant sätt att man trots ett handikapp kan leva ett vanligt liv och göra saker enligt eget val. I programmet skildras Esbo stads värden ur handikappade personers synvinkel, vad värdena innebär för dem i praktiken.

Grönområdesprogrammet

Esbos första grönområdesprogram gjordes upp för åren 2002–2011. Esbos andra grönområdesprogram, som nu ska uppdateras, gäller åren 2018–2026. Målet med det nya programmet är att utreda nuläget i fråga om Esbo stads grönservicenät och styra utvecklingen av servicenätet. Grönområdesprogrammet består av flera delprogram, av vilka Esbos lekplatsprogram nu är färdigt. Andra delprogram är till exempel Esbos hundparksprogram, Esbos riktlinjer för främmande arter, Esbos riktlinjer för skötseln av grönområdena vid strandpromenaden, Esbos strategi för odlingslotter, Esbos program för näridrottsplatser och Invånarsamarbete och verksamhet i närområdet.

Programmet för cykelfrämjande 2013-2024

Esbo stad har som mål att öka cyklandets andel av transporterna. Stadstrafiken kommer i framtiden att basera sig starkt på spårtrafik. Därför är det viktigt att fastställa cyklandets roll som en del av resekedjan. Enligt programmet vill man göra Esbo till en modellstad för resekedjor och kvalitetscykelvägar, och man vill öka cykelresornas andel av alla färdsätt till 15 procent före 2024. Programmet innehåller 21 åtgärder som är inriktade på bl.a. trafiksystemet, kvalitetscykelvägar, smidiga och säkra cykelvägar, stationernas tillgänglighet och utveckling av kommunikationen.

Esbo stads förvaltningsövergripande utvecklingsprogram 2017–2021

Utvecklingsprogrammen för fullmäktigeperioden söker lösningar på de viktigaste förvaltningsövergripande utvecklingshelheterna i Berättelsen om Esbo och påskyndar utarbetandet av nya lösningar. De sammanfattar utvecklingsverksamheten i staden och de resurser som finns tillgängliga för denna och uppmuntrar till utveckling och gemensamt arbete över organisationsgränserna. Programmen fungerar som underlag, där utveckling sker genom försök och pilotprojekt tillsammans med samarbetspartnerna. De fyra utvecklingsprogrammen för fullmäktigeperioden är Välmående Esbo, En inspirerande och livskraftig stad, En hållbar stad och Invånarna deltar.

45


I Esbo bereds varje år materialet Esbo stads omvärld, som anknyter till utarbetandet av budgeten och utvärderingen av situationen i staden. Materialet är indelat i tolv delar och en sammanfattande del som har sammanställts utifrån dem. Materialet om välfärdstillståndet är en delhelhet och innehåller följande delar: • faktorer som inverkar på välfärden • välfärdsinformation enligt åldersgrupp och • service som stöd för välfärden. Informationen som beskriver välfärden finns tillgänglig på webbplatsen Espoo.fi under punkten Espoo.fi/toimintaymparistontila

46


© Olli Häkämies

47


48

Välfärdsberättelse 2017–2021

Välfärdsberättelse 2017 -2021  
Välfärdsberättelse 2017 -2021  
Advertisement