8 MKR / 3 ÅR
BÄTTRE BILD AV IMMUNFÖRSVARET MOT COVID-19 I projektet kommer Gunilla Karlsson Hedestam kartlägga vårt immunförsvar mot nya varianter av coronaviruset, SARS-CoV-2, för att förstå hur immunitet byggs upp i befolkningen. Det ger förutsättningar för att bättre möta nya virusvarianter, och planera inför kommande vaccinationer.
När coronapandemin var ett faktum i mars 2020 hade Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccin immunologi vid Karolinska Institutet, redan en god bild av hur virus och immunförsvaret mot virus generellt beter sig. – Sedan tidigt 1990-tal har jag arbetat med antikroppar mot virus, speciellt antikroppar som riktar sig mot ytstrukturer på virus, så kallade spikepro teiner. Jag forskade länge om hur antikroppar binder HIV, ett speciellt knepigt v irus. Man kan säga att spikeproteiner har följt mig genom karriären, säger hon. Både coronavirus och HIV använder sina spike proteiner för att ta sig in i sina respektive värdceller och de är viktiga måltavlor för antikroppar som i bästa fall blockerar virusets förmåga att infektera nya celler. – När covid-19 kom hade vi verktygen att snabbt börja tillverka spikeproteiner på laboratoriet och vi kunde snabbt sätta upp olika tester för att undersöka förekomst av både antikroppar och minnes-B-celler i prover från infekterade personer, och senare även från vaccinerade personer, säger Gunilla Karlsson Hedestam. Minnes-B-celler fungerar som ett långlivat arkiv som lagrar information från tidigare infektioner och vaccinationer. Minnes-cellerna producerar inte antikroppar själva men de kan aktiveras till antikroppsproducerande celler väldigt snabbt om vi smittas av ett ämne immunsystemet har sett tidigare. I sin forskning undersöker hennes grupp, i samarbete med Ben Murrell, hur olika antikroppar binder och blockerar, neutraliserar, virus. Spike
proteiner är stora så det finns hundratals olika sätt en antikropp kan binda till dem. – Immunförsvaret svarar med hela sin arsenal, men det är bara en liten del av alla antikroppar kroppen producerar vid en infektion eller vaccin ation som faktiskt kan neutralisera viruset. Vi är intresserade av kvalitativa skillnader mellan olika neutraliserande antikroppar, och även om personer skiljer sig åt i vilken typ av antikroppar de gör, säger hon. För att analysera hur antikropparna binder viruset på detaljnivå har Gunilla Karlsson Hede stams grupp utvecklat metoder att isolera enskilda antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar, från minnes-B-celler för att undersöka vilka typer av antikroppar som kan neutralisera olika virus varianter. – Våra resultat hittills har visat att vissa antikroppar endast neutraliserar ursprungsviruset medan andra antikroppar neutraliserar även de så kallade varianterna, säger hon. Projektet som nu får stöd av Erling-Perssons Stiftelse kallas ”Future-proofing against COVID-19” och innehåller flera olika delar. – Först behöver vi förstå hur de olika virusvarianterna ser ut, genom att analysera deras släktträd, säger hon. Med tillräckliga datamängder kan man urskilja vilka typer av mutationer viruset tillåter eller inte tillåter, säger Gunilla Karlsson Hedestam. Här krävs avancerad modellering, något som hennes kollega Ben Murrell är expert på. Exempel vis har han publicerat data om virusvarianterna alfa, beta och gamma i den vetenskapliga tidskrif14
