Erikshjälpens tidning, Nr 4 2021, Erikshjälpen

Page 1

För barnen. Och världen de drömmer om. | Nr 4 2021

handSecond g i Oslo satsnin och – vänd läs!

Lipi, 14, har fått hoppet tillbaka Ediths bakade drömmar ger andra barns drömmar liv John Lundvik sjunger gärna för Erikshjälpen igen TEMA: HUMANITÄRA INSATSER

Miljontals barn lever i akut hunger 1


Låt oss sätta mat på borden i jul! Hur har ni klarat pandemin? Den frågan får vi på Erikshjälpen, som alla andra. Det finns många olika svar, både positiva och negativa. Så här kan vi svara utifrån oss som jobbar på Erikshjälpen: ”Vi har jobbat på distans, haft digitala möten, saknat arbetsgemenskapen. Men det har ändå fungerat.” "Självklart har vi saknat möjligheten att vara ute och möta nya givare. Å andra sidan har vår trogna givare engagerat sig och bidragit ännu mer.” ”Vår lokala personal och våra samarbetspartners har gjort ett fantastiskt jobb med att anpassa insatserna efter rådande restriktioner runt om i världen, för att fortsätta stärka och hjälpa barn.” Vi är ödmjukt stolta och tacksamma för hur vi tillsammans tagit oss igenom krisen, så här långt. När allt var som mörkast och mest osäkert beslutade vi att spara på allt – förutom på resurser för de barn och unga vi är till för. För om svaren

istället handlar om hur barnen, de som Erikshjälpen finns till för, har klarat pandemin så blir det tyngre. Vi svarar då att: ”Pandemin har gjort att antalet barn och unga som lever i utsatthet blivit fler och deras situation har förvärrats.” ”Vi ser att trenden med minskad fattigdom är bruten och att många familjer har hamnat i extrem osäkerhet.” ”Visst har den moderna tekniken underlättat mycket under pandemin, men de fattigaste familjerna hamnar ännu mer på efterkälken eftersom de inte har råd med dator, mobil och internetuppkoppling.” Pandemin och dess påverkan på livet är dessutom långt ifrån över i många av de länder där Erikshjälpen finns. Behovet av humanitär hjälp ökar och kommer att bestå under lång tid. Med andra ord har vi ett viktigt – och i många fall livsavgörande – uppdrag framför oss. Vår julkampanj är tydlig och konkret. Det handlar om att ge mat på borden till de barn och familjer som behöver det mest. Tveka inte att bidra och vara en utsträckt hand till medmänniskor som kämpar. Låt 2021 bli en riktigt god och välsignad jul!

Daniel Grahn

Erikshjälpens generalsekreterare daniel.grahn@erikshjalpen.se

INNEHÅLL 4.2021

04 05 11 15 16 2

EFTER CORONAPANDEMIN: Tio miljoner fler barnäktenskap befaras HUMANITÄRA INSATSER I KLIMATKRISENS SPÅR: Extremväder gör fler barn hungriga TILLSAMMANS FÅR VI BÄRA HOPPET: Krönika signerad Anders Malmstigen JULKONSERTER IGEN! Evelina Gard och Putte Nelsson är två av artisterna som tar ton NYFIKEN PÅ: Artisten John Lundvik sjöng in över 80 000 kronor till Erikshjälpen

16

05

Erikshjälpen är en barnrättsorganisation med en ideell second hand-verksamhet. Tillsammans har vi en gemensam vision; En förändrad värld där barns drömmar får liv. Lokalt och globalt arbetar vi för att stärka och hjälpa barn. Överskottet från second hand-verksamheten bidrar, tillsammans med generösa gåvor, till att möjliggöra våra insatser för att barn ska få gå i skolan, må bra och vara trygga. Arbetsträningen i våra second hand-butiker föder också framtidstro för barn med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och den cirkulära försäljningen ger klimathopp för kommande generationer. Erikshjälpen finns för barnen. Och världen de drömmer om.

ERIKSHJÄLPENS TIDNING ÅRGÅNG 67 Utgivare: Erikshjälpen, Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna Besöksadress: Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna (huvudkontor) Bergmossev. 8, 574 53 Holsbybrunn Telefon: 0383-467450 E-post: info@erikshjalpen.se Hemsida: erikshjalpen.se Redaktion: Patricia Franzén, Sofia Denzler Ansvarig utgivare: Daniel Grahn Utgåvor: Februari, maj, september, november. Nästa nummer kommer 11 februari. Upplaga: 40 000 Omslag: Friendship Tryck: V-TAB Vimmerby. Tidningen trycks på miljövänligt papper. Grafisk design: Anna Wikståhl ISSN: 0284-950X Plusgiro: 90 09 28 – 3 90 29 04 – 2 (det senare används bara om OCR-kod finns) Bankgiro: 900-9283 Swish: 9009283


INBLICK

Följ Faith!

På stories på @erikshjalpen kommer Faith Mwende under en period att dela med sig av glimtar från sin vardag och sina drömmar. Missa inte det!

Faith Hon tycker om att måla och läsa böcker men favoritämnet i skolan är matte. Drömmen är att utbilda sig till maskiningenjör. Faith Mwende är 13 år gammal och bor i Kyumbuni, Kenya, tillsammans med sin pappa. Hennes mamma arbetar i Mombasa. Familjens ekonomiska situation är tuff, inte minst med anledning av coronapandemin, och Faiths föräldrar får kämpa hårt för att ha råd att betala hennes skolavgifter. På skolan, som stöds av Erikshjälpens partnerorganisation Nalala, får Faith äta näringsrik mat och hon är också medlem i en barnrättsgrupp där hon får lära sig om de rättigheter som hon och alla barn har. Rätten till utbildning är den viktigaste, tycker Faith. ”Vissa föräldrar tycker inte att deras barn har rätt att uttrycka sina åsikter och de lyssnar inte till deras idéer. Därför får barnen inte heller chansen att göra det de drömmer om och välja det liv de själva vill. I framtiden hoppas jag att alla barn ska behandlas rättvist och bli sedda som viktiga i samhället.” FOTO: NALALA

Jag vill bli maskiningenjör FOTO: AMANDA LINDSTRÖM

3


Läs om Erikshjälpens arbete för flickors rättigheter på erikshjalpen.se

Fler barnbrudar i Bangladesh Under coronapandemin ökade antalet barnäktenskap i Bangladesh, bland annat på grund av stängda skolor och en alltmer utbredd fattigdom. Att gifta bort flickor innan de fyllt 18 år är en tradition som tillämpas i delar av Bangladesh, trots att det är olagligt. Åren innan pandemin minskade antalet barnäktenskap, bland annat tack vare påverkansarbete från olika civilsamhällesaktörer som till exempel Erikshjälpens lokala partner Friendship. Under pandemin ökade barnäktenskapen dock igen, också i de områden där Friendship verkar. På grund av hårda pandemirestriktioner var skolorna i Bangladesh stängda i nästan 18 månader. Under en lång period begränsade restriktionerna också människors möjligheter att röra sig i samhället och träffa varandra. När flickor i riskzon för barnäktenskap levde isolerade i sina 4

familjer, utan att träffa lärare eller vuxna från civilsamhällesorganisationer, kunde barnäktenskap planeras och genomföras utan att någon anmälde eller ifrågasatte övergreppet. Restriktionerna ledde också till att många föräldrar förlorade sina jobb. När redan fattiga familjer fick det ännu svårare ekonomiskt, blev bortgifte ett sätt för föräldrar att minska den egna försörjningsbördan och att trygga en dotters ekonomiska situation. På de 16 högstadieskolor som Friendship driver giftes 48 flickor bort under 2020, vilket är en betydande ökning. Den vanligaste åldern för bortgifte var 14 år. 45 procent av flickorna har uppgett att de gav sitt samtycke till äktenskapet, men 55 procent gav inte sitt samtycke. Friendship ser nu ett stort behov av att lokala myndigheter och polis tar tag i problemet med barnäktenskap. Fler föräldrar från fattiga familjer

behöver också få stöd att hitta nya vägar till försörjning. Pandemirestriktionernas konsekvenser har inte bara fått förödande följder för flickorna i Bangladesh. Runt om i världens fattigaste länder kommer pandemin innan 2030 ha orsakat tio miljoner fler barnäktenskap än vad som annars skulle ha skett, enligt en rapport från Unicef. Flickor som gifts bort tidigt löper större risk att utsättas för våld i hemmet än andra fruar. Eftersom de ofta blir gravida tidigt är också risken stor för svårigheter och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Efter giftermålet får flickorna sällan fortsätta i skolan och deras möjligheter att påverka sitt liv och sin framtid begränsas. TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: SOFIA HELLENBERG


TEMA: HUMANITÄRA INSATSER TEMA: ATT SK APA MOTSTÅNDSKRAFT

Extremväder gör fler barn hungriga

Förstörda skördar, bortspolade fiskodlingar och drunknade kor. Extremväder och katastrofer gör tillgången till mat osäker för miljontals barn. ”Det regnade konstant i en hel vecka. Regnet var så kraftigt att flodbankarna spolades sönder. När vattennivån steg så dränktes alla våra odlingar. Efteråt försökte vi rädda lite av våra grödor, men det mesta var förstört”, berättar Tarek Mia från Bangladesh. 5


BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Hot mot barns rättigheter Klimatförändringarnas konsekvenser hotar barns grundläggande rättigheter, som hälsa, utbildning och trygghet. I spåren av översvämningar, torka och andra naturkatastrofer följer ofta avhopp från skola, barnarbete och tidigt bortgifte av flickor. Det riskerar att öka fattigdom och ojämlikhet. Erikshjälpen arbetar, tillsammans med lokala partners, både med att ge akuthjälp vid katastrofer och att stärka familjer och samhällen att anpassa sig efter de nya förutsättningarna som klimatförändringarna skapar, samt att rusta sig för att klara kommande extremväder och kriser.

I

flera årtionden har antalet människor som lever i hunger minskat. Men nu går trenden åt fel håll. Tre av orsakerna stavas: klimatförändringar, konflikter och coronapandemi. 155 miljoner människor i världen lider brist på mat. För 28 miljoner av dem är situationen livshotande. Bangladesh är ett av de länder i världen som påverkas mest av klimatförändringarna. För människorna som bor i Jamunadeltat, en av de fattigaste delarna av landet, innebär det ett alltmer oförutsägbart och extremt väder. – När man bor här så utsätts man för olika naturkatastrofer ganska ofta. Som stormar, kraftiga regn och översvämningar, säger Tarek Mia. Tarek bor tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon i ett litet hus på en ö i Jamunadeltat. Han går på högstadiet i en av de skolor som Erikshjälpens lokala partnerorganisation Friendship driver. 2020 var ett tufft år för familjen, liksom för många andra familjer i området. Utöver coronapandemin så drabbades de av den värsta översvämningen på flera decennier. Runt fem miljoner människor berördes och en fjärdedel av Bangladesh hamnade under vatten. – Det var den värsta översvämningen jag varit med om. Den förstörde mycket för oss, säger Tarek. Han minns hur det regnade konstant i en veckas tid och hur både familjens hus och odlingar blev översvämmade. Innan vattnet steg allt för högt lyckades de höja upp en säng i huset, med hjälp av bambustavar. Där fick hela familjen klämma ihop sig för att komma undan vattnet.

Vi försökte rädda lite av våra grödor, men det mesta var förstört – Vi hade det så några dagar innan vattennivån till slut sjönk igen. Då försökte vi rädda lite av våra grödor, men det mesta var förstört. Min och min äldre systers skolböcker var också förstörda, säger Tarek. 6

För Taslima Khatun, som går på samma högstadieskola som Tarek, innebar översvämningen att hennes pappa blev arbetslös och att familjens inkomst försvann. – Min pappa jobbar som daglönare och har ingen egen jordbruksmark. Han jobbar med andra personers odlingar för att försörja vår familj. Översvämningen dränkte det mesta av den odlingsbara marken så min pappa blev utan arbete i tre månader. Då fick vi det mycket svårt. Det blev ont om mat och alla i byn hade det väldigt svårt efter översvämningen, så ingen kunde hjälpa någon annan, berättar hon.

Jag valde att inte äta så att min bror skulle kunna äta Det har gått en tid sedan översvämningen, men minnena av hunger är fortfarande levande för Taslima. – Min yngsta bror var för liten för att klara av att vara utan mat, så jag valde att inte äta så att han skulle kunna äta, säger hon. Området där Tarek och Taslima bor drabbas av översvämningar varje år. Öarna är känsliga för erosion och kan helt eller delvis nötas ner när vattennivån stiger och vattnet forsar allt häftigare. Då tvingas familjer snabbt flytta till en annan ö. Genom Erikshjälpens lokala partner Friendship har många familjer och byar fått stöd för att bättre klara de svårigheter som översvämningarna för med sig. Att göra konstgjorda kullar och därmed bygga hus på en högre höjd är ett exempel. Flyttbara skolor som kan monteras ner på två timmar och lastas på en båt är ett annat. Många familjer har hus där sängar och kök kan höjas upp så att vattnet kan komma och gå som en objuden gäst, utan att förstöra allt för mycket. Många har också ett litet lager av mat i reserv, för att vara redo när extremväder slår till. Men 2020 räckte de flesta av säkerhetsåtgärderna inte till. Under sommarens översvämning nådde vattnet på många håll över taken på husen. Hjälpbehoven var stora och Friendships katastrofteam gjorde allt för att hjälpa människor i nöd och rädda liv. De letade igenom byar och undsatte familjer som inte längre kunde stanna kvar i sina hem.


TEMA: HUMANITÄRA INSATSER

Många familjer i Jamunadeltat i Bangladesh drabbas svårt när kraftiga översvämningar dränker bildtext skördar och förstör försörjningsmöjligheter.

– En familj som räddades hade ett barn som bara var fem dagar gammalt. Familjen hade höjt upp sängen för att hålla barnet torrt, men när katastrofteamet nådde fram hade vattnet redan stigit högre än sängen. Familjen hade inte någon båt, så de kunde inte ta sig därifrån, säger Masrafut Rahman Masum, projektledare på Friendship. Med stöd av Erikshjälpen delades matpaket och hygienartiklar ut till de mest utsatta hushållen. Varje matpaket innehöll ris, baljväxter, olja och andra basvaror och räckte till att mätta en familj i cirka 15 dagar. Katastrofteamen hjälpte också till att flytta familjers kor till mer höglänta områden, för att rädda boskap från att drunkna och därmed även rädda familjers försörjningsmöjligheter. För många familjer motsvarar en ko

nästan en hel årsinkomst, så en drunknad ko kan få långvariga ekonomiska konsekvenser. När vattnet så småningom började sjunka undan gick Friendships personal in i en annan fas av katastrofarbetet. – Under en pågående översvämning behöver familjer en viss typ av hjälp, som mat och foder till djuren. Efter översvämningen behövs en annan typ av hjälp, som material för att reparera brunnar och latriner, säger Masrafut Rahman Masum. För att hjälpa familjer att snabbt komma igång med att odla egen mat igen delade Friendship ut frön av snabbväxande grödor, som spenat och amarant. En del familjer kunde också snabbt börja odla med frön som de hade sparat från tidigare säsonger. I år kom översvämningsperioden

i Bangladesh senare än vanligt, men drabbade invånarna i Jamunadeltat svårt. När tillgången till mat blir liten eller för en period helt försvinner ökar risken för att barn ska drabbas av måttlig till svår akut undernäring. Även risken för spädbarns- och mödradödlighet ökar. Det finns också risk för ökad smittspridning av covid-19, när familjer kämpar för att hantera översvämningen och har svårt att hålla avstånd och sköta handhygien. I september inledde Erikshjälpen, tillsammans med Friendship, en humanitär insats som kommer pågå till slutet av december. Insatsen omfattar bland annat utdelning av mat- och hygienpaket, att familjer får utsäde, reparation av brunnar samt tillfälliga vårdinrättningar. För att även göra långsiktig skillnad för barn och familjer som 7


1000 fattiga familjer i Benin får nu stöd att komma igen efter en översvämningskatastrof, så att föräldrarna har råd att sätta mat på bordet och skicka barnen till skolan.

drabbas av extremväder behövs mer än akuthjälp. – Akutinsatser är nödvändiga för att möta omedelbara behov av vatten, mat, sjukvård och skydd i en katastrofsituation. Men för att mildra effekterna vid till exempel översvämningar behöver familjer och samhällen bygga beredskap inför förväntade framtida katastrofer. Därför jobbar Erikshjälpen och våra partnerorganisationer med resiliensprojekt i till exempel Bangladesh och Indien, säger Roland Nissfolk, programkoordinator på Erikshjälpen. Resiliens handlar om motståndskraft och förmåga att klara av en förändring eller kris, men också att återhämta sig och fortsätta utvecklas efteråt. – Vi arbetar till exempel med att hjälpa lokalsamhällen bygga upp beredskapslager av mat, att se till att utsäde förvaras säkert för att kunna 8

användas efter en översvämning och att höja markytan för bostäder. I Bangladesh tränas också grupper av unga människor för att bistå vid evakueringar och räddningsaktioner, säger Roland Nissfolk. Erikshjälpens partnerorganisationer bidrar också till att stärka myndigheternas beredskapskommittéer och att tillsammans med dem informera och utbilda människor, så att fler vet hur de ska agera när en katastrof inträffar. I till exempel Indien har Erikshjälpens partner Eficor tagit fram beredskapsplaner tillsammans med myndigheter på distriktsnivå. Genom att samarbeta med statliga och lokala myndigheter – och därigenom stärka samhällsstrukturer – vill Erikshjälpen skapa långsiktig förändring som består även när Erikshjälpen avslutar sin verksamhet i ett område. För Samoussiath Logo, från Alibori i norra Benin, innebar den senaste

översvämningen inte bara stor materiell skada – vattenmassorna tog också med sig drömmar och framtidshopp.

Mina skolböcker spolades bort så jag slutade gå till skolan – Vår by blev översvämmad och vårt hus förstördes. Dessutom spolades mina skolböcker bort. Jag slutade gå till skolan och fick lägga alla mina ambitioner åt sidan, säger hon. Alibori drabbas ofta av extremväder, som svår torka, stormar och översvämningar. Det leder till att redan fattiga familjer blir ännu fattigare och


TEMA: HUMANITÄRA INSATSER

På plats i länder med högsta risknivån Erikshjälpen arbetar i flera länder där risken för att barn ska drabbas av lidande på grund av klimatförändringar är extremt hög. Mali, Burkina Faso, Benin, Sydsudan, Etiopien, Indien, Bangladesh och Myanmar hamnar alla i den högsta risknivån i FN:s klimatriskindex. Risken innebär att barnens framtidsmöjligheter kraftigt försämras.

Mer extremväder för nya generationer Barn som är födda 2020 kommer i genomsnitt att drabbas av sju gånger fler värmeböljor och nästan tre gånger så mycket missväxt som personer födda 1960, det visar en rapport från Rädda barnen. Det är barn i låginkomstländer, som redan lever med konsekvenser av klimatförändringarna, som kommer drabbas värst.

Tillsammans med lokala partners arbetar Erikshjälpen både med akuta insatser, som matutdelning, och långsiktigt arbete för att stärka familjers och byars motståndskraft mot extremväder och katastrofer.

att många saknar mat för dagen. – I den senaste översvämningen var det 78 familjer som blev hemlösa och en stor mängd grödor och boskap spolades bort av vattnet. Min familj hade inte mycket innan översvämningen och vattnet tog med sig det lilla vi hade, säger Samoussiath. Innan översvämningen var Samoussiaths föräldrar noga med att få sina små inkomster att räcka till olika avgifter kopplade till barnens skolgång, men efter översvämningen blev det omöjligt. Samoussiath drömde om att få fortsätta studera, men tvingades istället sluta skolan i förtid. Ofta drabbas flickorna allra hårdast när extremväder slår till mot familjers försörjning. Innan pandemin hoppade nästan var femte flicka av grundskolan i området där Samoussiath bor och var tredje flicka slutade högstadiet i förtid. Troligen har pandemin ytterligare ökat avhoppen. Det medför extremt allvarliga sociala risker för

flickorna, som bortgifte och barnarbete. Tillsammans med den lokala partnerorganisationen Dedras har Erikshjälpen startat ett nytt projekt för att stärka familjer i det område där Samoussiath bor, så att de kan sätta mat på bordet och ha råd att skicka alla barn – även flickorna – till skolan. I projektet kommer föräldrar från 1 000 fattiga familjer få stöd att hitta nya, klimatanpassade inkomstmöjligheter, till exempel genom nya odlingstekniker och självhjälpsgrupper. Familjer och byar kommer också få hjälp för att klara framtida extremväder bättre, bland annat genom ökad kunskap om förebyggande åtgärder och ett varningssystem för att tidigt upptäcka att extremväder är på väg. För Samoussiath finns nu hopp om fortsatta studier igen, när hennes föräldrar hittar nya vägar till försörjning. TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: FRIENDSHIP, DEDRAS

Så kan du hjälpa Sätt mat på bordet i jul – 160 kronor mättar en familj i 15 dagar I år går Erikshjälpens julinsamling till barn i katastrofer. Din gåva blir till mat och nödhjälp som räddar liv. • Swisha en gåva till 900 92 83 märk AKUT • Ge en gåva via vår hemsida: erikshjalpen.se • Sätt in en gåva på pg: 90 09 28-3 eller bg: 900-92 83 9


Ny bok om Erikshjälpen På spaning efter Eriks anda – så heter en ny bok, skriven av Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn. Boken handlar om grundaren Erik Nilssons liv och gärning, med stort mod, övertygelse och ödmjukhet, och hur hans exempel än i dag inspirerar och präglar Erikshjälpens verksamhet. Boken är utgiven av Libris och finns att köpa hos flera bokhandlare.

Lyssnar någon på barnen?

216

miljoner människor kommer tvingas lämna sina hem innan 2050, om klimatförändringarna fortsätter i samma takt som i dag. Människor i Afrika söder om Sahara kommer drabbas värst, enligt en rapport från Världsbanken.

En av grundpelarna i barnkonventionen är att barn har rätt att uttrycka sin mening och vara delaktiga i beslut som påverkar dem. I Sverige har forumen för barns åsikter blivit fler, men har barnen något verkligt medinflytande? Den frågan ställer Erikshjälpen vid Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg. Den 7 december håller Erikshjälpen ett seminariet ”Barn får chansen att göra sina röster hörda - men är det någon som lyssnar?” Röster från barn i Sverige och världen kommer lyftas fram och i seminariet deltar också företrädare för myndigheter i Sverige och andra länder.

KÄLLA: OMVÄRLDEN

Giving Tuesday uppmuntrar givande

Tisdag den 30 november uppmärksammas Giving Tuesday runt om i världen. Dagen startades som en reaktion mot konsumtionsdagar som Black Friday och Cyber Monday. I dag handlar den om att sätta fokus på engagemang och givande som bidrar till ett bättre samhälle. Giving Tuesday vill helt enkelt uppmuntra oss att ge – och att vi ska uppmuntra andra att göra det också. KÄLLA: GIVINGTUESDAY.SE

En julklapp som sätter mat på bordet I år kan du ge bort en julklapp som räddar liv. På erikshjalpen.se/matpaket kan du köpa en hållbar gåva som ger mat till barn och familjer som drabbats av extremväder och katastrofer. Du får själv ett fint gåvobevis att ge bort.

”Mitt engagemang kommer ifrån att det finns så mycket orättvisa i världen.” Mårten Edh, kanske mer känd som Promoe, gästar Ungagerads podcast för att prata om rättvisa, vem som bestämmer vad som är rättvist och om det är viktigt med straff. Förutom att Promoe är artist med hitlåtar som "These walls don't lie" och "Svenne banan" är han också nyutbildad jurist. Vill du lyssna? Sök efter Ungagerad podcast där poddar finns.

10


KRÖNIK A

För barns drömmar i den nya verkligheten Jag minns när jag och min kompis, på en lektion på högstadiet, satt längst bak och bläddrade i en världsatlas. Vi drömde om att resa. Inte helt närvarande på lektionen, som vi borde ha varit, tog våra drömmar fart. Tänk att få se, uppleva och formas av helt nya perspektiv! För mig blev den drömmen verklighet när jag som 21-åring besökte Bangladesh och Indien i åtta månader. Resan kom att påverka mig mycket och sedan dess har det internationella engagemanget präglat vad jag valt att satsa på. 1992 till 1998 fick jag och min familj fick möjligheten att arbeta i Afghanistan. Vi bodde framför allt i staden Herat och arbetade med olika utvecklingsinsatser genom biståndsorganisationen International Assistance Mission. Afghanistan är ett fantastiskt land och det var verkligen en förmån att få bo och arbeta där. Samtidigt kom den svåra verkligheten som många människor lever i så brutalt nära.

Du och jag får vara med och göra skillnad Det vi tycker är svårt och hemskt när vi ser det i nyhetsrapporteringen blir i det verkliga mötet ännu svårare och hemskare. Samtidigt är det svåra inte det enda man ser när man är på plats. Man ser också allt det som är positivt, som kanske aldrig får plats i nyheterna; möten med fantastiska människor, det vardagliga livet och olika insatser som förändrar och förbättrar människors liv. I det verkliga mötet finns många nyanser. Samtidigt som det mörka är mörkare än vad man kan förstå, finns också ljus i form av hopp, glädje och tro på en positiv förändring. Mycket har hänt sedan jag först fick upp ögonen för de internationella frågorna. Sedan 1990-talet har fattigdomen i världen halverats. Barns möjlighet att

få del av utbildning och hälsovård har ökat markant. Spädbarnsdödligheten och antalet mödrar som mister livet i samband med förlossning har minskat. Milleniemålen, som världssamfundet slöt upp bakom inför år 2000, gav resultat och gemensamt lyckades vi genomföra många förbättringar i världen fram till målsnöret som var år 2015. Efter Milleniemålen tog de än mer ambitiösa Globala målen vid, mål som omfattar oss alla. De handlar inte bara om världens fattigare länder, utan också om vad rikare länder behöver förändra för att en rättvis och hållbar värld ska bli möjlig. Men just nu hotas flera av de positiva förändringar som vi uppnått i världen, på grund av bland annat klimatförändringar och coronapandemins konsekvenser. Utvecklingen går bakåt för första gången på 30 år – och som i de flesta kriser är det barnen som drabbas hårdast. 120 miljoner människor har tvingats tillbaka i extrem fattigdom och antalet barn som på grund av pandemin utestängts från skolgång uppskattas till 1,5 miljarder. Denna nya verklighet behöver nu ta tag i oss och få oss att agera på olika sätt. Många av de förändringar som behövs kräver politiska beslut och strukturella förändringar. Men också du och jag är viktiga i det stora omtag för förändring som nu måste ske. Du och jag får vara med och göra skillnad! Som ny programchef på Erikshjälpens internationella avdelning ser jag att vi har stora utmaningar framför oss i denna nya verklighet, men också att våra insatser för att stärka och hjälpa barn verkligen är relevanta. Tillsammans får vi bära hoppet och arbeta för att en förändring ska vara möjlig – en förändring för att barns drömmar ska få liv!

ANDERS MALMSTIGEN Ålder: 59 år. Bor: Örebro. Familj: Gift med Tina och vi har tre vuxna barn. Gör: Arbetar som internationell programchef på Erikshjälpen. Drömmer om: Ett varmare och mer inkluderande samhälle och en vit vinter med mycket skidåkning.

anders.malmstigen@eriksdevelopment.org 11


"Jag har fått nytt hopp i livet och nu hoppas jag att mina barn ska kunna utbilda sig", säger pappa Narayan.

Mat och ny båt efter dubbla kriser Först drabbades Lipis by av Indiens värsta cyklon på 20 år. Sedan kom Covid-19. För Lipi, hennes föräldrar och hennes två syskon blev varje dag en kamp för överlevnad, tills de fick akuthjälp från Erikshjälpen – och en ny fiskebåt. – Nu har pappa börjat fiska igen. 14-åriga Lipi bor med sin familj vid Chilikasjön i nordöstra Indien. Hennes pappa jobbar som fiskare och mamman tar hand om hushållet. Lipi är familjens äldsta barn och går i klass 9. Hon berättar att familjen har haft några riktigt svåra år. Våren 2019 slog cyklonen Fani till mot Indien. Många familjer förlorade allt – hus, försörjningsmöjligheter och framtidshopp. Båtar och fiskeutrustning vid Chilikasjön blev förstörda. I Lipis by missade många familjer också att ansöka om statligt stöd efter cyklonen, efter som många föräldrar inte kan läsa och skriva. Innan byn hade hämtat sig från cyklonen kom coronapandemin och gjorde allt ännu värre, med total ned12

stängning av samhället. – Jag fick inte gå ut för att jobba, så vi förlorade all försörjning. Jag kände mig maktlös, hopplös och nedstämd, säger pappa Narayan. – Min skola var stängd under en lång period. Skolan hade digital undervisning, men på grund av mina föräldrars ekonomiska problem hade vi inte råd att köpa en mobiltelefon så att jag kunde vara med på de digitala lektionerna, berättar Lipi. Erikshjälpens lokala partnerorganisation Eficor förstod att behoven i Lipis by var stora och att många familjer inte hade mat för dagen. Med stöd av Erikshjälpen inleddes en insats för att ge familjer mat, presenningar, ficklampor och hygienartiklar som tvål och mensskydd. För att stärka familjens försörjning fick pappa Narayan möjlighet att jobba med återuppbyggnad av samhället under en månad, med lön från Eficor. Sedan fick han en fiskebåt och annan fiskeutrustning. – Nu är jag inte längre beroende av andra, utan kan arbeta och försörja

min familj. Mina barn har återgått till skolan och jag och min fru har haft råd att köpa de skolsaker som barnen behöver. Jag har fått nytt hopp i livet och nu hoppas jag att mina barn ska kunna utbilda sig, säger Narayan. Insatsen vid Chilikasjön har finansierats med hjälp av det extra coronastöd som Erikshjälpen fick av Postkodlotteriet inför 2021. Totalt har föräldrar från 150 familjer fått möjlighet att jobba en månad med lön från Eficor. 70 familjer har fått båtar, 85 familjer har fått fiskeutrustning och 175 familjer har fått direkt ekonomisk hjälp att klara sin överlevnad under pandemin. Människor i lokalsamhället har också utbildats och tränats för att klara framtida kriser bättre. – Det här projektet har gett människor hopp att starta om. Det skapar hållbara försörjningsmöjligheter för familjer och en högre kapacitet att klara framtida katastrofer och skapa ett starkt samhälle, säger Biraj Kishore Nanda på Eficor. TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: EFICOR


Miljontals barn lever i akut hunger på grund av extremväder och katastrofer. Pandemin har ytterligare ökat hjälpbehoven. Låt årets julgåva bli mat som räddar liv och gör att barn kan drömma om framtiden igen.

Den här julen sätter vi mat på bordet GE EN GÅVA NU!

Swisha till 900 92 83 Märk med AKUT eller scanna denna qr-kod

För barnen. Och världen de drömmer om.

erikshjalpen.se/matpaket

13


ENGAGEMANG

Nästan 300 kakor sålde sexåriga Edith Kronström och samlade därigenom in 1 880 kronor till Erikshjälpen.

Edith sålde drömkakor för barns drömmar Vem vill inte köpa en påse med hembakta kakor? Speciellt när pengarna går till att hjälpa barn i världen och när bagaren tillika försäljaren är en liten flicka som vill hjälpa andra barn. Allt började med att familjen Kronström satt hemma vid köksbordet och pratade om att många barn i världen inte har det lika bra som här i Sverige. När sexåriga Edith fick höra att det finns barn som vare sig har mat eller någonstans att bo bestämde hon sig för att försöka hjälpa till. Genom att baka och sälja kakor fick hon in pengar att skänka till Erikshjälpens arbete bland gatubarn i Uganda. – Jag ville hjälpa dem som inte har det så bra, säger hon. Edith förstod att det skulle behövas många kakor, så hon tog hjälp av både mamma och mormor när det skulle bakas. De bakade och bakade. Mest drömmar, men Edith var lite orolig för 14

att alla kanske inte gillar den sorten. Därför tyckte hon att de skulle baka även chokladsnittar, kolasnittar, hallongrottor och russinkakor. Så fick det bli. När kakorna var färdiga packades de i fina papperspåsar. Det var mycket jobb innan Edith var redo att börja sälja. En gång om året äger arrangemanget ”Rusken runt” rum i närheten av där Edith och hennes familj bor. Då passerar ganska många bilar deras hus. Så då passade Edith på att ställa sig utanför med sina kakor på ett bord för att försöka sälja. Hon hann nästan inte mer än att komma ut förrän den första bilen stannade. Sedan fortsatte kaksugna bilister att stanna vid Ediths bord hela dagen. Alla ville de köpa kakor. Och alla tyckte de att det var väldigt bra av Edith att samla in pengar för att hjälpa andra barn. Edith hade så mycket att göra att

hon inte ens hann gå in och äta. I stället fick mamma och pappa komma ut med lite mat till henne emellanåt. Det var så många som ville köpa kakor att mamma fick gå in i köket och baka lite till. Från tidig förmiddag ända till klockan fem var Edith på plats vid sitt försäljningsbord. Sen var kakorna slut. Då hade Edith sålt nästan 300 kakor och fått in 1 880 kronor. Pengar som gick direkt till Erikshjälpens arbete bland gatubarn i Uganda. – Jag vill att andra barn ska få drömma, säger Edith. TEXT: CAROLINA CARPVIK FOTO: PRIVAT


Julkonserter med Erikshjälpen Välkommen på konserter med julstämning och härlig musik som också ger tillfälle att hjälpa någon annan! Här ser du vilka artister och musiker som sprider julglädje tillsammans med Erikshjälpen i år. Platser och datum för konserterna hittar du på erikshjalpen.se/event

DAVID ROOS

ON TRACK

PUTTE NELSSON • EVELINA GARD

FOLK OCH JON PETERSON med SPRING CITY och M I C H A E L J E F F J O H N S O N

MÖRLID OCH SANDWALL

erikshjalpen.se/event

15


NYFIKEN PÅ

JOHN LUNDVIK OM ATT SJUNGA FÖR ERIKSHJÄLPEN:

”Det känns på riktigt i hjärtat” Mellostjärnan och tv-aktuella John Lundvik sjöng in över 80 000 kronor till Erikshjälpen. Pengar som nu används för att stärka och hjälpa barn med en frihetsberövad förälder. ”Det känns riktigt häftigt att kunna vara med och göra skillnad och bidra till förändring”, säger John Lundvik, som själv vet hur utanförskap känns och hur svårt det är att mitt i det våga drömma. TEXT: PATRICIA FRANZÉN FOTO: OLOV SOTARN TEGBY FRISK / PRIVAT

D

et är en lättsam och sprudlande glad John Lundvik som tar emot över telefon. Dessutom ganska upptagen. – Det är så himla mycket att stå i och det är så roligt! Att efter de här ett och ett halvt åren med pandemin få komma ut igen är fantastiskt! Jag har varit lite rädd att jag som artist skulle suddas bort ur folks medvetande när jag inte kunnat synas, men det känns som att det blev precis tvärtom, säger han. Det vittnar inte minst höstens konsert på Nordanåteatern i Skellefteå om, då Erikshjälpen tillsammans med eventbolaget North Event arrangerade två slutsålda konserter med artisten som dragplåster. Biljettintäkterna – över 80 000 kronor – gick oavkortat till Erikshjälpens arbete för att stärka och hjälpa barn

med en frihetsberövad förälder. – Jag är själv trebarnspappa och det gör att det känns, på riktigt, i hjärtat. Bara tanken på att mina barn skulle växa upp utan mig eller sin mamma ger mig magknip. Därför känns det riktigt häftigt att kunna vara med och göra skillnad och bidra till förändring, säger John Lundvik. Men det är inte bara föräldraperspektivet som gör att John Lundvik har lätt att engagera sig för frågor som rör barns situation och rättigheter. Utanförskapet var en ständig följeslagare under hans egen uppväxt. John föddes i London av en mamma från Kuwait och med en okänd pappa. En vecka gammal adopterades han bort till ett svenskt par. De sex första åren bodde familjen i London men flyttade sedan till Sverige och Växjö.

Jag har lärt mig att utan att kämpa för något, så kommer det aldrig ett resultat 18

Chocken på skolgården blev total. – I dag finns det en större mångfald på de flesta skolor men där, på 90-talet i Växjö, var jag en av de få mörka på skolan. Det var en tuff period. Samtidigt var det där min fighting spirit föddes, jag bestämde jag tidigt för att vända den negativa energin jag fick på skolgården till något fantastiskt. Det blev min bensin i min revanschmotor, för jag visste inom mig att de andra hade fel. Att ha vuxna omkring sig som stöttade och hjälpte var avgörande, John Lundvik nämner sina föräldrar med värme men också ett annat namn: Inga-Lill Klüft, mamma till Carolina Klüft. – Hon uppmuntrade mig till att ta det som kändes inombords och använda det till att springa fort. Och det gjorde han. Så fort att han blev snabbast, inte bara på skolgården utan också på friidrottsarenan. Åtta SM-guld blev det innan han lade skorna på hyllan och plockade fram mikrofonen i stället. Men sin fighting spirit behöll han och den har fortsatt bära honom, till såväl Eurovision Song Contest som


Let’s Dance (där han kammade hem första platsen 2020). Till kronprinsessparets bröllop (där han var en av låtskrivarna till låten ”When you tell the world you’re mine”) och till OS i Rio de Janeiro (som upphovsman till Sveriges officiella OS-låt ”All about the games”). – Jag har lärt mig att utan att kämpa för något, så kommer det aldrig ett resultat. Därför känns så bra för mig att kunna inspirera både unga och äldre till att våga drömma, även när det känns tufft. Under hösten har John Lundvik även visat prov på en stor passion för matlagning. I TV4-programmet Mästerkocken VIP har han tillsammans med sju andra kändisar tävlat om en vinst på 100 000 kronor att skänka till valfri välgörenhetsorganisation. Han nådde inte riktigt hela vägen fram, utan slutade på en ärofylld tredjeplats. Men engagemanget för välgörenhet har bara börjat. Så, blir det då fler konserter till förmån för Erikshjälpen, kan man undra? – Gärna! Om Erikshjälpen frågar, kommer jag direkt!

Kort om John Ålder: 38 år. Gör: Artist och låtskrivare. Bor: Hus på Lidingö. Familj: Sambo och tre barn. Drömmer om: Att en dag uppträda för ett fullsatt Royal Albert Hall.

19