Erikshjälpens tidning nr 2 | 2022

Page 1

För barnen. Och världen de drömmer om. | Nr 2 2022

ner för Hon brin rna ke skavan och – vänd läs!

Mens ska inte hindra flickor att nå sina drömmar De ordnade lunch till vänskola i Kenya Sonja Aldén gör gott med sin musik KRIGET I UKRAINA:

Lek ger barn andrum

1


Akut och långsiktigt på samma gång Kära läsare och vänner! Helst skulle jag bara vilja skriva glatt och uppmuntrande så här i början av tidningen. Framför allt vill jag tacka för ert engagemang och er stora generositet. Det är tack vare er som Erikshjälpen 2022 har bättre förutsättningar än någonsin att kunna hjälpa och stärka barn. Ni är fantastiska! Men jag måste också skriva om den svåra, allvarliga tid vi lever i. Många barn som Erikshjälpen och våra partnerorganisationer möter lider fortfarande av de förödande konsekvenser som coronapandemin orsakat. Barns liv hotas av klimatförändringar, med torka och översvämningar på många håll. Och krig och konflikter driver barn och familjer på flykt, nu också i Ukraina. På kort tid har vi mobiliserat både insamlingar och insatser för att hjälpa ukrainska familjer, dels inne i Ukraina, dels i omgivande länder. Vi

ser arbetet som långsiktigt och planerar hållbara insatser över tid. De senaste åren har Erikshjälpen avsatt allt större resurser till katastrofinsatser. Kriserna tycks komma oftare och bli allvarligare, även i regioner som tidigare varit relativt stabila. De mest sårbara människorna drabbas hårdast. Värst blir det alltid för barnen. Samtidigt som Erikshjälpen gör allt fler katastrofinsatser fortsätter vi vårt långsiktiga utvecklingsarbete. Akuta insatser är något självklart och av nöden tvunget, men riktig förändring ligger i långsiktig utveckling. Det gäller för både hälsa, utbildning, trygghet och skydd. Denna tidnings innehåll visar på det snabba, akuta och det långsiktiga i Erikshjälpens arbete. Dels krisen i Ukraina, dels insatser för flickors menshälsa där vi kan bidra med innovativ hjälp. Genom kombinationen av snabbhet och långsiktighet fortsätter vi arbeta för barnen. Och världen de drömmer om. Tack för att du finns med oss i det arbetet!

Daniel Grahn

Erikshjälpens generalsekreterare daniel.grahn@erikshjalpen.se

INNEHÅLL 2.2022 04 08 13 14 16 UKRAINA: Erikshjälpen stöttar familjer på flykt, med barnens bästa i fokus

MENS ÄR INTE SKAMLIGT. Kunskap och mensskydd ger flickor nya möjligheter KRÖNIKA: De leende mammorna i Chalbiöknen trotsar allt för sina barn

GYMNASIEARBETE blev välgörenhetskonsert för flickors rättigheter SONJA ALDÉN: ”Jag har hört min mamma berätta om sin flykt”

2

16

08

Erikshjälpen är en barnrättsorganisation med en ideell second hand-verksamhet. Tillsammans har vi en gemensam vision; En förändrad värld där barns drömmar får liv. Lokalt och globalt arbetar vi för att stärka och hjälpa barn. Överskottet från second hand-verksamheten bidrar, tillsammans med generösa gåvor, till att möjliggöra våra insatser för att barn ska få gå i skolan, må bra och vara trygga. Arbetsträningen i våra second hand-butiker föder också framtidstro för barn med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och den cirkulära försäljningen ger klimathopp för kommande generationer. Erikshjälpen finns för barnen. Och världen de drömmer om.

ERIKSHJÄLPENS TIDNING ÅRGÅNG 67 Utgivare: Erikshjälpen, Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna Besöksadress: Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna (huvudkontor) Bergmossev. 8, 574 53 Holsbybrunn Telefon: 0383-467450 E-post: info@erikshjalpen.se Hemsida: erikshjalpen.se Redaktion: Patricia Franzén, Sofia Denzler Ansvarig utgivare: Daniel Grahn Utgåvor: Februari, maj, september, november. Nästa nummer kommer 2 september. Upplaga: 40 000 Omslag: Adrian Catu Tryck: V-TAB Vimmerby. Tidningen trycks på miljövänligt papper. Grafisk design: Anna Wikståhl ISSN: 0284-950X Plusgiro: 90 09 28 – 3 90 29 04 – 2 (det senare används bara om OCR-kod finns) Bankgiro: 900-9283 Swish: 9009283


INBLICK

Issiaka Han är tolv år och drömmer om att en dag arbeta i stadshuset, så att han kan hjälpa människor i sin hemby. Issiaka Doumbia går i fjärde klass vid grundskolan i Tialadougou i Mali. –Jag är väldigt glad över att få gå i skolan, berättar Issiaka, som utöver att studera gärna ägnar sig åt att spela fotboll med sina vänner. Året innan han fyllde tolv hade Issiaka aldrig gått i skolan, i stället arbetade han med att förflytta boskap tillsammans med sin pappa. Genom Erikshjälpens lokala partnerorganisation AMPDR, kunde Issiakas pappa få kunskap om vikten av att gå i skolan, vilket gjorde att Issiaka fick en plats i en intensivskola. Där kunde han läsa i kapp en del av den skolgång han missat, innan han började i den grundskola han går i nu. Issiaka beskriver att skolan gör det möjligt för honom att förverkliga sin dröm – om att en gång få jobba i stadshuset. FOTO: PAUL KAMBOU

Jag är fast besluten om att fortsätta gå i skolan tills jag når min dröm FOTO: AMANDA LINDSTRÖM

3


För Ukrai barn

Sedan kriget i Ukraina startade har personalen på Erikshjälpens regionkontor i Rumänien jobbat tätt tillsammans med lokala partnerorganisationer för att hjälpa och skydda barn och familjer. Inne i Ukraina har människor i skyddsrum fått mat, hygienartiklar och annat som behövs för att överleva och klara de basala behoven. Familjer som flytt och tvingats lämna allt har fått pengar

4

för att kunna köpa det mest nödvändiga. Erikshjälpens partner har också upprättat en stödlinje, dit människor kan vända sig för att få psykosocialt stöd eller information om vad som händer i landet. – Människor har varit med om väldigt svåra saker, de har hört och sett bombningar och beskjutning. Många upplever posttraumatiska stressyndrom och mår väldigt dåligt.

Det finns ett stort behov av stöd till drabbade personer, säger Sara Andersson, humanitär koordinator på Erikshjälpens internationella programavdelning. I grannländerna Moldavien och Rumänien har Erikshjälpens fokus från krigets början varit att tillsammans med lokala partners ge psykosocialt stöd och socialhjälp. – Det kan handla om att se till att


inas

m drabbas o s rn a b a lp Vill du hjä tastrofer? av krig och ka fkatastro Erikshjälpens ll ti va gå en Ge swisha till lpen.se eller ja sh ik er på fond OF. ärk K ATASTR 9 0 0 92 8 3, m

”Det stora engagemanget för ukrainska barn och familjer på flykt är helt fantastiskt. Vi är tacksamma för att så många vill vara med och bidra till de akuta hjälpinsatser som Erikshjälpen gör i Ukraina och i grannländerna Moldavien och Rumänien. Ingen vet hur länge kriget kommer att pågå, men det kommer finnas ett stort behov av stöd till ukrainska familjer under lång tid framöver”, säger Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn.

människor får stöd av psykolog och att ordna trygga aktiviteter och lekar för barnen, som gör att de får ett andrum från det svåra de varit med om. Det handlar också om att hjälpa familjer få kunskap om vilka dokument de behöver fylla i, vad det innebär att komma till ett nytt land, vilka rättigheter de har och vad de ska akta sig för, säger Sara Andersson. Risken för att flyktingar – och i

synnerhet ensamkommande barn – ska utsättas för trafficking eller annat utnyttjande är stor. Därför är det viktigt att flyktingar registreras. – Är man registrerad är det mindre risk att man hamnar i en traffickingsituation eller av någon annan anledning försvinner i det land man kommit till, säger Sara Andersson. Situationen för Ukrainas befolkning har berört många svenskar. Till

Erikshjälpen har både nya och gamla givare hört av sig för att fråga hur de bäst kan hjälpa. Många har gett generösa gåvor och i Erikshjälpen Second Hands butiker har många kunder valt att runda upp sina köp, till förmån för ukrainska familjer på flykt. – Det är personer i alla åldrar och från olika delar av Sverige som på olika sätt är med och bidrar till Erikshjälpens insatser. Många företag

5


har valt att skänka pengar och att även starta egna insamlingar. Många privatpersoner har också tagit fina initiativ för att samla in pengar, inte minst barn, säger Daniel Grahn. Ett av barnen är åttaårige Svante Wendal, som målat och sålt egna tavlor. Han skänker nu hela försäljningssumman – 2 700 kronor – till Erikshjälpens arbete för ukrainska barn. Totalt var det 13 tavlor, alla med olika motiv, som ramades in och lades ut till försäljning på pappa Markus Facebooksida. När alla tavlor var sålda kom Svante personligen till Erikshjälpens huvudkontor för att överlämna pengarna till generalsekreterare Daniel Grahn. –Jag tänker mest på barnen och på de ledsna vuxna som förlorat sina barn. Jag hoppas att pengarna ska hjälpa Ukraina så att det kan bli som det var förut, säger Svante.

När denna artikel skrivs finns inga tecken på att kriget i Ukraina är nära ett slut. Erikshjälpen förbereder sig på att långsiktigt hjälpa ukrainska barn och familjer. – I en sådan här kris är det lätt att man bara tänker på nuet, hur man kan hjälpa i den akuta fasen, men det är viktigt att redan från början ha ett längre perspektiv. Vi ser att det finns tre delar i det stöd Erikshjälpen kan ge. Det handlar om att i det akuta skedet rädda liv, att underlätta mottagande och integration i grannländer och även i Sverige, samt att bidra till återuppbyggnad och att människor i Ukraina kan komma tillbaka till en mer stabil tillvaro, säger Sara Andersson. Kriget i Ukraina påverkar även människor i helt andra delar av världen. Delar av Afrika lider just nu av en mycket allvarlig och långvarig torka. Vanligtvis importerar de drabbade länderna spannmål från Ukraina

och Ryssland, men eftersom det inte är möjligt nu är det svårt för många människor att få tag på mat. Priserna på den mat som finns att köpa skjuter i höjden och risken för svält är stor. – Erikshjälpen har inlett flera humanitära insatser i de områdena och gör vad vi kan för att hjälpa också där, säger Sara Andersson. TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: ADRIAN CATU, JONATHAN BRYSKHE

Butiken har också hjälpt Vimmerby kommun med möbler och annan inredning till ett nytt flyktingboende.

Femteklassare säljer hembakade kakor ”När kriget i Ukraina bröt ut sa vi att vi ville göra något för människorna där”, berättar eleverna i klass fem på Ekenässjöns skola i Vetlanda kommun. Eleverna bestämde sig för att baka kakor, både i skolan och hemma, sälja kakorna till lokala företag och sedan skänka pengar till Erikshjälpens insamling. De fick snabb respons på idén, redan första veckan beställdes 500 kakor.

Second hand-butiker redo att ta emot praktikanter För att ge människor ett positivt sammanhang och möjlighet till meningsfull sysselsättning erbjuder flera av Erikshjälpen Second Hands butiker praktikplatser för flyktingar från Ukraina. ”Vi är beredda och kan ta emot sex till åtta personer som språkpraktikanter”, säger Håkan Thell, arbetsledare i Vimmerbybutiken. 6

Söndagen den 24 april arrangerade Erikshjälpen en insamlingskonsert i Jönköping, till förmån för barn på flykt. Gensvaret från de cirka 900 i publiken var stort och under kvällen samlades cirka 253 000 kronor in. Under kvällen uppträdde artisterna Faith Kakembo, Gladys del Pilar and the Gladness, Spring City, Jon Petersson och Jonas Carpvik, samt en barnkör. Alla artister medverkade utan ersättning.

”Kan man göra något för att hjälpa andra, så får man ta chansen. All form av krig är fruktansvärt och borde inte få existera”, säger Faith Kakembo. På scen fanns också Rickard Sjöberg som konferencier, och ett mycket uppskattat inslag under kvällen var när 15-åriga Olexandra Bespalova från Ukraina spelade piano.

FOTO: JULIA SWANBERG

Välbesökt insamlingskonsert i Jönköping

Stadskamp i padel För att samla in pengar och sätta fokus på situationen i Ukraina ordnade Sportkompaniet i Nässjö en stadskamp i padelspel, där Nässjö utmanade Vetlanda Racketklubb. ”Det kändes roligt att göra något mer än att bara skänka pengar och jag har länge haft en tanke om en stadkamp i padel”, säger Mikael Stålhandske, padelansvarig på Sportkompaniet. Mikael jobbar också på JCS it-partner som är företagspartner till Erikshjälpen. När JSC startade en Ukrainainsamling kom Mikael på att stadskampen skulle kunna ske till förmån för Ukraina. Därför gick pengar från anmälningsavgifter och all kaféförsäljning under dagen till Erikshjälpens arbete. Flera besökare, bansponsorer och företag bidrog till insamlingen och under dagen fick Erikshjälpen flera nya Månadsgivare. ”Jag är stolt och nöjd över att det blev en så bra dag. Det var väldigt kul och något jag kommer göra fler gånger,” säger Mikael Stålhandske.


Läs Erikshjälpens årsredovisning Under 2021 genomförde Erikshjälpen långsiktiga insatser för barn och familjer i 16 länder. Eftersom behovet av katastrofhjälp var mycket stort nästan tredubblades stödet till humanitära insatser. Erikshjälpens totala intäkter under 2021 uppgick till 162 miljoner. Hela årsredovisningen finns nu på erikshjalpen.se

Gåvor för livets alla tillfällen

22

Livet består av många milstolpar och högtidsstunder, små som stora, lyckliga som sorgliga. På erikshjalpen.se kan du ge bort gåvobevis för att fira till exempel ett brudpar eller någon som fyller år. Du kan också ge en minnesgåva för att hedra en avliden anhörig eller vän. Gåvorna visar din omtanke och bidrar samtidigt till att hjälpa och stärka barn i Sverige och runt om i världen. Besök vår hemsida för att beställa gåvobevis, eller ring 0383-46 74 50 så hjälper vi dig.

miljoner kronor. Så mycket pengar får Erikshjälpen från Postkodlotteriet 2022, varav 15 miljoner i basstöd och 7 miljoner till ett särskilt projekt för flickors rätt till utbildning.

Bättre hälsoinformation till Moldaviens unga Bristfällig hälsoinformation och sexualkunskap i skolan gör att Moldavien har bland de högsta talen av tidiga graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar bland unga i Europa. Nu arbetar Erikshjälpen för att sprida hälsoinformation på skolor med särskilt stora behov, bland annat genom infopoints där eleverna själva kan hämta information. Under 2021 nåddes ett 40-tal skolor.

”Det ingen får veta om pappa” på turné Nu har ”Det ingen får veta om pappa” spelats 160 gånger i mellanstadieskolor i Västra Götaland och Jönköpings län. Pjäsen handlar om hur det är att växa upp som ett barn till en frihetsberövad förälder, och belyser hur svårt det kan vara att prata om sin situation eller söka stöd. Föreställningen är del av ett Arvsfondsprojekt som drivs av Räddningsmissionens verksamhet Solrosen i samarbete med Erikshjälpen och teater Gyllene Draken. Projektet väcker samtal och engagemang från pedagoger och elever. ”Jag skulle hjälpa, krama och trösta min kompis om hans förälder satt i fängelse”, säger en pojke som sett pjäsen.

”Barn i socioekonomiskt underprivilegierade områden ska inte behöva vänta längre – nu måste politikerna ta dessa barns uppväxtvillkor på största allvar”. Birgitta Johansson, Erikshjälpens programchef för Sverige, berättar att jämlika uppväxtvillkor är temat för ett av de tre seminarier som Erikshjälpen kommer medverka i under Almedalsveckan i juli. De övriga två handlar om att stärka skyddet för barn i krig och krissituationer, samt vikten av ideella aktörer i en second hand-marknad som blir alltmer kommersiell.

7


KRÖNIK A

Mammor som aldrig ger upp

BRENDA ATIENO Ålder: 32 Bor: Nairobi, Kenya Familj: Man och två döttrar, Reina 7 år och Ayana 1 år Gör: Financial Monitoring Officer, arbetar med ekonomisk uppföljning på Erikshjälpens Östafrikakontor, utgår från Nairobi Drömmer om: En värld där ingen familj lever i utanförskap

8

Vi kör genom den glesa växtligheten under en brännande sol, i vad som känns som ett vidsträckt hav av stenar. Vi är i norra Kenya och det här är Chalbiöknen. På väg mot nästa manyatta, som en boplats för familj och djur kallas, slår det mig hur mycket grundförutsättningarna i livet påverkas av var vi är födda. Jag känner att jag är lyckligt lottad som kommer från den gröna, bördiga delen av västra Kenya – inte minst i min roll som mamma. Liksom i många delar av världen bär kvinnorna i norra Kenya ett stort ansvar när det gäller att ta hand om barn och hem. Under vårt besök träffar vi olika grupper av kvinnor och jag får möjlighet att samtala med gravida och ammande mammor. Det är tydligt att de egentligen inte fokuserar på sig själva när de kämpar för att tillgodose sina behov. Deras fokus är att få i sig tillräckligt med näring för att säkerställa sina barns näringsbehov. De ser också till att hela familjen får vatten, även om det innebär att de måste gå tiotals kilometer varje dag. Jag blir varm i hjärtat när jag ser dessa kvinnor kärleksfullt amma sina barn som de bär tätt intill sig i bärsjalar, medan de fortsätter med sina dagliga aktiviteter – ibland under både hunger och törst. Och när jag återvänder hem kan jag inte sluta tänka på att det faktiskt är ett privilegium att ha tillgång till sådant som många av oss ser som självklarheter, som rent vatten, mat och närhet till hälsovård. Jag är mamma till två flickor och jag har kunnat välja att helamma dem upp till en viss ålder. Jag har haft möjlighet att anpassa mitt yrkesliv och mitt sociala liv så att jag – eller snarare mina döttrar – har fått de fördelar som amning ger. Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning i upp till sex månader och fortsatt delamning tills barnet är två år eller äldre. Jag

hade möjligheten att välja, men för mammorna i Chalbiöknen är det svårare att göra ett sådant val. Och för en mamma som inte själv får tillräckligt med näring är det omöjligt.

Kvinnorna bär ett stort ansvar för barn och hem Kvinnorna som jag mötte vid besöket i norra Kenya lever i ett utmanade klimat och i en kultur som ger dem små möjligheter till egen försörjning. Boskapsuppfödning är männens ansvar och syssla, kvinnor kan tvingas överleva på att samla och sedan sälja ved eller sand. Uteblivna regn har lett till en långvarig torka, som gjort att odlingar torkat bort, att djur dött av svält och att barn blivit undernärda. Mitt i allt detta finns dessa motståndskraftiga, starka, orubbliga kvinnor. Mammor som trots höga temperaturer och brännande sol aldrig ger upp, utan gör allt de kan för sina barn. De fortsätter sina långa vandringar i jakt på vatten, mat och hälsovård till sina familjer. De är fantastiska! Och mitt i allt det svåra finns också Erikshjälpen. Genom våra insatser bidrar vi tillsammans med våra lokala partnerorganisationer bland annat till mobila hälsokliniker och att undernärda barn får näringstillskott. Mammornas värmande leenden försäkrar att effekterna av vårt arbete återupprättar hopp och förändrar liv, en dag i taget.

brenda.atieno@eriksdevelopment.org


TEMA: MENSHÄLSA TEMA: ATT SK APA MOTSTÅNDSKRAFT

Blodet som ingen pratar om

Varje månad får flera miljoner flickor världen över sin mens för allra första gången. För många av dem blir detta inledningen till år av skam, utanförskap och utsatthet, eftersom kvinnor som menstruerar ses som orena i deras länder. ”Jag tycker inte att det här borde vara tabu. Mens är inte något smutsigt eller skamligt. Det är något helt normalt som vi har rätt att få korrekt information om”, säger tonåriga Adriana Uricu från Moldavien. 9


JÄMSTÄLLDHET

Ökad jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling, det slår Globala målet nummer 5 fast. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Därför är det en grundläggande mänsklig rättighet att leva ett liv fritt från våld och diskriminering. Flickors rättigheter ligger nära Erikshjälpens hjärta och vi drömmer om att tillsammans med våra lokala partnerorganisationer få vara med och skapa ett mer öppet samtal kring mens i de länder och samhällen där vi verkar. Vi vill ersätta skrönor med fakta, bryta diskriminering, skapa tillgång till säkra, hållbara mensskydd och hjälpa flickor att förstå sina kroppar – och vara stolta över dem.

M

ens borde vara något av det mest naturliga i världen. Runt om på vår jord är det varje dag 800 miljoner flickor och kvinnor som har mens. Trots detta är menstruation ett ämne som i många länder förknippas med myter, skam och tabu, vilket påverkar flickor väldigt negativt. På en del håll tvingas flickor att sluta skolan när de får sin mens. På andra håll stannar de hemma flera dagar varje månad och missar därmed delar av sin utbildning. Anledningen kan vara att de inte har tillgång till mensskydd eller att skolorna inte har säkra och hygieniska toaletter. I vissa länder betraktas flickorna nu som redo att giftas bort och bli gravida. I den lilla byn Chrey Tom i Kambodja, nära den thailändska gränsen, bor 15-åriga Soeum Sreynoch tillsammans med sin familj i ett av de små trähusen som kantar vägarna i samhället. Soeum är lycklig över att hon äntligen har fått komma tillbaka till skolan, efter den begränsade skolgången under pandemin. Hon tycker om att gå i skolan och drömmer om att själv bli lärare när hon blir vuxen. Tack vare Erikshjälpens samarbetspartner i Kambodja, Hagar, har Soeum och hennes skolkamrater nyligen fått undervisning om hur de ska sköta sin personliga hygien när de har mens. – Här är det skamligt att prata om mens och den information jag har fått tidigare har varit felaktig. Efter utbildningen har mina vänner och jag börjat prata och fråga varandra om saker som rör vår mens. Det har vi aldrig vågat innan, berättar Soeum. Det är långt ifrån alla flickor i Kambodja som har

Här är det skamligt att prata om mens fått samma information som Soeum och hennes skolkamrater. I byarna på landsbygden är det ofta döttrarna som ansvarar för hushållsarbetet som att laga mat, tvätta och städa. Därför får inte alla flickor ens chans att gå i skolan. I den kontext de lever

10

i pratar ingen vare sig om menstruation eller sex. – Vissa tjejer i min by har gift sig när de är 14-17 år. Sen har många av dem blivit gravida, berättar Soeum. Obefintlig eller felaktig information om mens är ett problem i fler länder än Kambodja. Det finns flickor som inte förstår vad som händer när de en dag börjar blöda. Ingen har berättat för dem hur kvinnokroppen fungerar. Tonårstjejen Victoria Garstea från Moldavien, som är ett av Europas fattigaste länder, berättar att det var hennes moster som förklarade för henne hur en flicka utvecklas och vad det är som händer i kroppen när hon kommer in i puberteten. Victorias mamma har än i dag aldrig sagt ett ord om detta och Victoria skämdes över att berätta när hon hade fått sin första mens. – Så är det för många tjejer. Jag tycker att mens är en helt naturlig sak som det borde pratas om öppet, säger hon. Att mens är ett känsligt ämne i Moldavien bekräftas även av Olesea Cotiujana, som är samordnare för utbildningsprogrammet för mänskliga rättigheter på informationscentret för barnrätt i landet, CIDDC, och koordinerar arbete som stöttas av Erikshjälpen. – Mens diskuteras inte eftersom många vuxna ser det som något smutsigt, skamligt och ofördelaktigt i stället för som något som är helt naturligt, säger hon. Olesea berättar också att sexualundervisning inte är något obligatoriskt ämne i skolorna i Moldavien. Därför saknar många en grundläggande utbildning om menstruationscykeln. – Jag tycker inte att det här borde vara tabu. Mens är inte något smutsigt eller skamligt. Det är något helt normalt som vi har rätt att få korrekt information om, säger Adriana Uricu som har varit elev på samma skola som Victoria Garstea. Tjejerna kommer från den lilla byn Clisova, vars skola har ungefär hundra elever. Flickorna tycker om skolan, men menar att det finns mycket mer att önska när det gäller skoltoaletterna. Brister som blir extra tydliga vid mens. – Hygienen i skolan är en sak för sig, det finns inga anständiga toaletter, inga bindor eller något toalettpapper, om du inte har med dig det själv, säger Victoria. I Moldavien saknar ungefär hälften


TEMA: MENSHÄLSA

bildtext

I en rad projekt, i till exempel Bangladesh, Uganda och Indien, är Erikshjälpen med och ser till att skolor får såväl hygieniska toaletter som undervisning i hygien. Kunskap som är viktig för både barn och vuxna. – Det finns många tabun, okunskap samt traditionella seder och bruk som påverkar menstruerande flickor väldigt negativt. Om flickorna upplever att deras omgivning präglas av nedsättande normer, okunskap bland lärare eller andra elever, så vill de kanske inte komma till skolan över huvud taget. Därför ser vi att vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt för att detta arbete ska få bästa möjliga genomslag, säger Anna Eliasson på Erikshjälpen.

av skolorna toaletter inne i själva skolbyggnaden. De finns istället i hus ute på gården och är inte anslutna till värmesystemet. På vintern kan där till och med vara snö inomhus. Att toaletterna ligger avskilt gör dem till platser där kränkningar och mobbning kan ske när ingen ser. Ibland har personer som inte alls hör till skolan smugit in på toaletten och därför upplever många elever att det inte är en trygg plats att besöka. Dessutom är toaletterna ofta smutsiga, saknar både vatten, tvål och toalettpapper och har inga papperskorgar där använda mensskydd kan slängas. Liknande problem finns i många länder och bidrar till hög frånvaro och dåliga utbildningsresultat bland flickor. Faciliteter som rent vatten och funktionella toaletter är något som Erikshjälpen är med och arbetar för att förbättra på många håll i världen. – När vi arbetar med frågor kring menshälsa vill göra det utifrån ett helhetsgrepp. Att toaletter i skolmiljöer upplevs som rena, säkra och

tillgängliga är grundläggande för såväl integritet som en god hygien. Detta kan annars vara ett av flera hinder att flickor inte kommer till skolan under sin menstruation, säger Anna Eliasson, programrådgivare på Erikshjälpen. Hon poängterar att arbete med frågorna kring menshälsa handlar om mer än rena toaletter. Det krävs också insatser på individ- och samhällsnivå. Tillgång till bra och miljömässigt hållbara hygienprodukter är en faktor. Kunskap och arbete med normer är andra. – Vi ser en tydlig koppling mellan menshälsa och tillgången till andra rättigheter, inte minst knutet till utbildning, hälsa, trygghet och skydd, samt i humanitära kontexter och krissituationer. Därför är frågor kring menshälsa en viktig nyckel för många delar i vårt bredare rättighetsarbete, säger Anna Eliasson. Tillbaka till Moldavien. Tonårstjejerna Victoria och Adriana berättar att

undervisningen i skolan inte brukar beröra vare sig sexualkunskap eller hur deras kroppar förändras under puberteten. Men en gång om året kommer några volontärer från ungdomscentret i Orhei för att informera eleverna om dessa ämnen. Alla tjejer får då ett litet häfte med information och ett paket med det viktigaste de behöver för att kunna sköta sin hygien när de har mens. Behoven av utbildning för ungdomar inom ämnen som rör menshälsa, personlig hygien och sexuell reproduktion är stora på många håll i världen. Just utbildning är ett av Erikshjälpens fokusområden. Det handlar inte bara om barns rätt att gå i skolan och att kunna göra det i en trygg miljö. Hälsofrågor samt utbildning inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, där menshälsa ingår, räknas också till ämnen som alla har rätt att få kunskap om. Detta genomförs i bland annat Rumänien och Kambodja, där man även delar ut mensskydd till flickorna som deltar i kursen. 11


Under pandemin uteblev det statliga stödet till utdelning av mensskydd på skolor i Kenya, vilket ledde till att behoven av hjälp att kunna sköta sin mens på ett värdigt sätt ökade. Erikshjälpens lokala partner Nalala försåg därför 346 flickor på tio olika skolor med mensskydd under 2021.

Det var en lärare från Erikshjälpens partnerorganisation Hagar i Kambodja som föreslog att de inte bara skulle undervisa, utan också att dela ut gratis bindor. Hon trodde att sannolikheten då var större att flickorna skulle ta till sig den nya kunskapen. För att en tjej ska kunna gå i skolan under sin mens är det viktigt att hon känner sig trygg och kan lita på att hon inte läcker. Avsaknaden av mensskydd är en av anledningarna till att flickor i en del länder slutar skolan helt när de får sin mens. Erikshjälpen arbetar därför även för att tillgången till säkra mensskydd ska förbättras. Projekten med utdelning av bindor är ett exempel på detta. Ett annat exempel är Spacerpad, där en återanvändbar, hygienisk och hållbar binda utvecklas vid Högskolan i Borås, med Erikshjälpen som en av samarbetspartner. Bindan har testats i Kenya och är nästan klar för produktion – och ska förhoppningsvis förbättra livet för flickor och kvinnor runt om i världen. 12

Den som är drivande i detta arbete är Karin Högberg, lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Idén om en binda som fungerar ungefär som en menskopp föddes när Karin för snart tio år sedan besökte de trångbodda slumkvarteren i Kenyas huvudstad Nairobi. I Kenya mötte Karin unga tjejer som beskrev för henne hur de löste sin menstruation. – Det var då jag mötte ordet transaktionssex för första gången. De här tjejerna berättade att när de visste att mensen närmade sig så hade de sex med någon för att på så sätt få pengar till att kunna köpa mensskydd. Det var ett tecken på en så fundamentalt annorlunda verklighet än vår. Det berörde mig, säger Karin. De återanvändningsbara menskoppar i silikon som Karin köpt med sig från Sverige för att dela ut var det ingen som ville ha. Att föra in ett mensskydd inuti kroppen är inte accepterat av yngre flickor och inte heller tillåtet i vissa kulturer. Visst borde det gå att utveckla en annan typ av produkt, tänkte Karin. Hon tog

med sig sina funderingar och idéer hem till Borås och Textilhögskolan som finns där. Där fick hon kontakt

När de visste att mensen närmade sig så hade de sex med någon för att få pengar till att köpa mensskydd med textilforskaren Lena Berglin och arbetet med Spacerpad drog i gång. En helt ny typ av binda har utvecklats, den har samma funktion som en menskopp – det vill säga att den fungerar som en behållare åt mensvätskan i stället för att absorbera den – med den skillnaden att den an-


TEMA: MENSHÄLSA

Gratis mensskydd gav bättre betyg Flickors skolfrånvaro i samband med mens minskade och deras betyg förbättrades. Det blev resultatet av den utdelning av mensskydd som genomfördes på tio skolor i Kenya under 2021, genom Erikshjälpens samarbetspartner Nalala. Många av de berörda flickorna lever i wfattigdom. Deras familjer har inte råd att prioritera inköp av mensskydd. Därför har deras frånvaro från skolan när de haft mens tidigare varit hög, vilket har påverkat deras skolresultat.

Flickor saknar kunskap om mens

Adriana Uricu och Victoria Garstea tycker att skoltoaletterna i Moldavien behöver förbättras. ”Enligt mig är det hemskt att vara i skolan när jag har mens. Dels har jag väldigt ont vilket gör att jag har svårt att koncentrera mig på lektionerna. Sen är hygienen i skolan en sak för sig, det finns inga anständiga toaletter, inga bindor eller något toalettpapper, om du inte har med dig det själv”, säger Victoria.

vänds utanpå och inte inuti kroppen. Det behövs väldigt lite vatten för att skölja ur den och den torkar snabbt. Under flera år har bindan nu utvecklats, testats och förbättrats. Testerna har skett i samarbete med Erikshjälpens partner ICL i Kenya. – Jag upplever det som ett väldigt stabilt, pålitligt och bra samarbete. Det är samarbetet med Erikshjälpen, med sina kontor och partnerorganisationer över hela världen, som ytterst möjliggör det som är målet; att produkten kommer ut till dem som behöver bindan och att de får utbildning och kunskap om de här frågorna, säger Karin. I februari i år reste hon återigen till Kenya. Denna gång för att besöka den fabrik som framöver kommer att producera bindorna på plats i landet. De senaste testerna har lett till att ytterligare förbättringar av produkten har gjorts och förhoppningen är att produktionen snart kan komma i gång. – Det här går att utveckla vidare hela tiden. Världen är stor och det

finns många kvinnor som behöver få del av mensskydd som detta, säger Karin Högberg. Produktion av bindor görs också i mindre skalor. Ett exempel från Erikshjälpens arbete med detta är en tjejgrupp i Uganda. De har utbildats i menshygien och även fått lära sig hur de kan göra kostnadseffektiva mensskydd av lokalt tillgängligt material. Samtidigt samtalade de om mens och hur den kan hanteras på ett värdigt sätt. Flickorna i gruppen fick också utbildning i hur de i sin tur ska kunna lära ut detta till sina skolkamrater. Ett annat exempel är skolbarn i Sverige som har utbyte med en skola i Kenya genom Rafiki, Erikshjälpens informations- och utbildningsprogram för barn. De svenska barnen syr bindor på sina slöjdlektioner. Dessa delas sedan ut till elever på skolan i Kenya, där det även hålls lektioner om menshälsa. På det sättet hjälper barn andra barn. TEXT: CAROLINA CARPVIK FOTO: KARIN HÖGBERG, HAGAR, CRIC, NALALA

Hälften av flickorna i Kambodja saknar helt kunskap om hur de bör hantera sin hygien under menstruationen. Det visar en undersökning som gjorts av Erikshjälpens samarbetspartner Hagar. Enligt enkäten är det bara 15 procent av flickorna under 18 år som har full kunskap om detta. Genom ett pilotprojekt i tio kommuner har Hagar nu utbildat flickor för att förbättra menshälsan.

Så kan du hjälpa Stötta flickors rättigheter Genom att ge en gåva till Erikshjälpens arbete bidrar du till att främja jämställdhet, en god menshälsa och att motverka bortgifte och andra hinder för flickors utveckling och självbestämmande. • Swisha en gåva till 900 92 83 • Ge en gåva via vår hemsida: erikshjalpen.se • Sätt in en gåva på pg: 90 09 28-3 eller bg: 900-9283

13


ENGAGEMANG

Gymnasieelever höll konsert för flickors rättigheter Ett gymnasiearbete som gör skillnad – det är vad som drev Ida Carlsson och Sofia Svensson till att anordna en välgörenhetskonsert till förmån för Erikshjälpen. Under våren bjöd de två gymnasieeleverna in till en konsert i Pingstkyrkan i Habo för att bidra till arbetet med att motverka bortgifte av unga flickor i Kenya. Ida och Sofia läser sitt sista år på det estetiska programmet på Per Brahegymnasiet i Jönköping. När de skulle planera sitt gymnasiearbete valde de att göra en konsert. Det föll sig naturligt att samarbeta med Erikshjälpen, då de båda brinner för frågor om flickors rättigheter och ville göra något större av sitt skolarbete.

14

Konserten fick namnet ”Livet runt hörnet”, där de tillsammans med sitt band stod för musiken. – Vi ville att konserten skulle få en djupare mening än att bara vara en trevlig stund för de som kom dit, med tanke på alla otrevligheter som händer i världen, beskriver Ida och Sofia. Under konserten delade Ida och Sofia med sig av berättelser om Erikshjälpens arbete med att motverka bortgifte av unga flickor, och visade exempel från flickor som växt upp i situationer präglade av bland annat bortgifte och sexuellt våld. – Vi valde att engagera oss i detta ändamål eftersom vi blev berörda av att tänka på hur illa andra flickor har det medan vi har så fina och bra

förmåner. Därför kände vi att vi ville vara med och hjälpa till med det vi kunde, berättar Ida och Sofia. Erikshjälpen arbetar tillsammans med lokala partnerorganisationer för att motverka bortgifte genom att bidra med kunskapsbildning och attitydförändringar, eller erbjuda skyddsboenden till flickor i utsatthet. Ida och Sofias konsert samlade in 9 275 kronor till förmån för Erikshjälpen. – Vi är väldigt nöjda med det resultat vi fick och hade väldigt kul under tidens gång, vi har lärt oss väldigt mycket på vägen. TEXT: ELIN JONSSON FOTO: PRIVAT


ENGAGEMANG

Kan en Postkodlott bidra till en förändrad värld där barns drömmar får liv? Sofia Fredriksson, Lukas Svensson, Erik Johansson, Agnes Nyberg och de andra eleverna på Tryserums friskola samlade in 7 000 kronor till skollunch på sin vänskola i Kenya. Under våren har de sedan samlat in ytterligare 12 000 kronor.

”Det känns härligt att få hjälpa” När deras vänskola i Kenya inte längre hade råd att servera lunch kände eleverna på Tryserums friskola att de ville göra något. Genom försäljning av kakor fick de ihop pengar som räcker till en och en halv termins skollunch. Sedan flera år tillbaka är Tryserums friskola, i Valdemarsviks kommun, och Nemasiskolan, utanför Emali i Kenya, vänskolor genom Erikshjälpens informations- och utbildningsprogram Rafiki. – Ibland har vi videochattat med eleverna där och ställt olika frågor, säger Erik Johansson som går i sexan. – Vi har bland annat pratat om djuren som de ser och att en elev hade blivit jagad av en elefant, minns Lukas Svensson som går i klass fem. Tryserumseleverna har fått brev och bilder från sin vänskola. – Och vi har målat bilder på svenska fåglar som vi har skickat, säger Sofia Fredriksson i tredje klass. Eleverna har upptäckt både likheter och olikheter mellan skolorna. Båda ligger på landsbygden och många elever bor en bra bit från skolan. – Men de får ingen hjälp att ta sig till skolan, som skolskjuts, säger Sofia Fredriksson.

Vid flera tillfällen har eleverna i Tryserum på eget initiativ sålt kakor, kryddor eller grillkol för att samla in pengar till sin vänskola. – När vi säljer kakor eller något annat så skänker vi den ena delen av pengarna och gör något roligt med vår skola för den andra delen, säger Agnes Nyberg som går i fyran. Senast skolorna videochattade ville eleverna från Nemasi inte riktigt svara på vad de skulle äta till skollunch den dagen. Eleverna i Tryserum förstod att något var fel. På grund av långvarig torka hade många odlingar i området förstörts och maten i butikerna hade blivit mycket dyrare. Många elever från fattiga familjer fick gå hungriga till skolan och vara hungriga hela skoldagen. – Då blir det svårt att tänka, säger Agnes Nyberg. Tryserumseleverna bestämde sig för att göra en ny försäljning och insamling. – Det känns härligt att få hjälpa och vi vet att de insamlade pengarna räcker långt. 7000 kronor blir till skolmat i en och en halv termin, säger Erik Johansson.

Det kanske låter konstigt, men på sätt och vis kan en lott faktiskt bidra till en förändrad värld där barns drömmar får liv. Eftersom hela överskottet från Postkodlotteriets försäljning går till 59 viktiga organisationer, bland andra Erikshjälpen som bekämpar fattigdom och utsatthet, med barns drömmar som drivkraft. Tack vare alla som har eller har haft en Postkodlott har Erikshjälpen hittills fått ta emot 177 miljoner kronor. Det är det allra bästa med Postkodlotteriet. Men det finns en sak till som är väldigt bra, och det är att du kan vinna till­ sammans med dina grannar, samtidigt som du bidrar. Visste du att nästan en miljon människor i Sverige är med i Postkod­ lotteriet? Det är fantastiskt, vilken kraft! Nästan en miljon människor som delar drömmen om att vinna stort – och drömmen om en bättre värld.

Postkodlotteriet.se

TEXT OCH FOTO: SOFIA DENZLER Åldersgräns 18 år. Gå in på stödlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se

15


NYFIKEN PÅ

SONJA ALDÉN SJUNGER TILL FÖRMÅN FÖR ERIKSHJÄLPEN:

”Jag kombinerar m passion med att gö Artisten Sonja Aldén lever sin dröm. Hon får stå på scen, möta publiken och sjunga sina egna sånger. Om hon genom detta kan bidra till att göra gott för andra, så gör hon gärna det. Därför tvekade hon aldrig att ställa upp på Erikshjälpens stödkonserter för Ukraina. TEXT: CAROLINA CARPVIK FOTO: OSKAR SWERLANDER

S

ångerskan Sonja Aldén behöver knappast någon närmare presentation. Sedan hon 2007 fick sitt stora genombrott med balladen ”För att du finns” i Melodifestivalen, är hon välkänd för de flesta. Sedan dess har hon gett ut flera plattor, fått nomineringar och priser och gjort många turnéer över hela Sverige. Numer är hon en av Sveriges folkkäraste sångerskor. Ibland väljer Sonja att samarbeta med olika ideella organisationer. Nyligen gav hon konserter till förmån för Erikshjälpen. – Jag kombinerar min passion med att göra nytta. Det känns alltid bra att kunna göra gott med det man har, säger hon. Pengarna från konserterna kommer att gå till Erikshjälpens arbete i Ukraina, till mat och förnödenheter till människor som gömmer sig i skyddsrum eller lever som internflyktingar samt stötta flyktingar som befinner sig i grannländerna Rumänien och Moldavien. Precis som många andra reagerar Sonja med förtvivlan, sorg och vanmakt när hon ser nyhetsbilderna på hur kvinnor flyr med sina barn från det krigshärjade Ukraina. – Det är vansinnigt att det ska pågå ett krig i Europa 2022. Har vi inte lärt oss något av historien? säger hon. På nära håll har Sonja själv fått höra om hur någon påverkas av att tvingas lämna allt och börja om på en helt ny plats. Hennes egen mamma var 13 år när hon kom som flykting till Sverige, efter att ha tvingats fly undan den ungerska revolutionen.

16

– Jag har hört min mamma berätta om sin flykt. De ville inte lämna sitt hem och sitt land, men de var tvungna, säger Sonja. I vanliga fall brukar hon inte berätta sin mammas historia offentligt, men i samband med kriget och välgörenhetskonserterna har hon valt att beröra det. De sista åren har pandemin gjort att konserter och turnéer har ställts in eller flyttats fram. Därför har det har blivit mer kontorsjobb än att stå på scenen under den här perioden. – Då har jag tagit tillfället i akt att vara mycket med mina barn, vilket har varit härligt. Men nu gläds hon över att få sjunga igen. I detta nu är Sonja i full färd med att plugga sångtexter och manus till sommarens stora uppdrag. I midsommar äntrar hon scenen i Malung för att spela en av huvudrollerna i Skinnarspelet, ett bygdespel som uppförs i Dalarna varje sommar. – Det är jätteroligt. Det blir ju mer som en musikalroll än att göra en konsert, säger Sonja. Under våren har hon utöver sina konserter för Erikshjälpen även kunnat genomföra turnén ”Ett fönster mot ljus” och resten av året väntar många nya framträdanden. De flesta av låtarna Sonja sjunger när hon uppträder har hon skrivit själv eller tillsammans med andra. – Med min musik vill jag ge ett fönster mot ljus även i tider då det mesta ser mörkt ut.


min öra nytta”

Kort om Sonja Aktuell: Har under våren gjort välgörenhetskonserter till förmån för Erikshjälpens arbete. Ålder: 44 år. Bor: Hus på Ekerö. Gör: Sångerska och låtskrivare. Familj: Man och två barn på elva respektive sex år. Drömmer om: ”Med risk för att låta klyschig, men mitt ärliga svar är att jag lever min dröm. Annars är min förhoppning att jag och familjen ska få leva länge och vara friska.”

17