Page 1

KULTURHUSET 2019 Ett examensarbete av Erik Appelgren


Erik Appelgren

AAHM01, Examensarbete i arkitektur Arkitektskolan vid Lunds Universitet, 2018 Handledare: David AndrĂŠen Examinator: Lars-Henrik StĂĽhl 2


SAMMANFATTNING Detta projekt är ett förslag på hur Kulturhuset Stadsteatern kan utvecklas och bredda sin verksamhet under året 2019 då byggnaden är stängd för renovering. Projektet undersöker hur man kan skapa en plats där användaren styr den dagliga användningen, en byggnad som är lika föränderlig som den stad som omger platsen. En aspekt av projektet var att genom tillfälliga lösningar skapa liv och förstärka identiteten i ett område som glömts bort. Något som kan förvaltas och användas i framtida planer. Undersökningen av alternativa material har också varit central i processen, genom textiler kan man uppnå en ny nivå av flexibilitet som även har starka arkitektoniska kvaliteter. 3


INNEHÃ…LL

4


06

I. INLEDNING

16

II. KONTEXT

10 12

KULTURHUSET KULTURHUSET FLYTTAR UT

16 18 22

LÖVHOLMEN LÖVHOLMEN IDAG LÖVHOLMEN IMORGON

26

III. KONCEPT KULTURSTRÅKET TOMT LANTERNAN FLEXIBILITET TEXTILER EN ENKEL KONSTRUKTION

26 28 30 32 34 38

40

IV. FÖRSLAG BYGGNADENS FASAD ANVÄNDNINGSOMRÅDEN PLANER SEKTIONER

42 44 52 56

62

V. DISKUSSION VAD HÄNDER SEN? DISKUSSION

62 64

66

VI. KÄLLOR

5


I. INLEDNING Stockholm är en stad i förvandling. Nya bostadsområden växer fram i stadens utkanter samtidigt som viktiga konst- och kulturinstitutioner renoveras från grunden. En av de kulturbyggnader som är i behov av upprustning är Peter Celsings kulturhus vid Sergels torg. Byggnaden som uppfördes mellan 1968 och 1974 hyser idag en lång rad verksamheter som teater, dans, debatt och bibliotek vilka samtliga behöver flytta ut senast den 1:a Januari 2019. Vad som kommer att ske med verksamheten under denna tid är i dagsläget osäkert, men man har varit tydlig från ledningens håll att verksamheten inte kommer att upphöra och att man är öppen för förslag. Vissa funktioner kan komma att hyra in sig i befintliga lokaler men andra tillfälliga lösningar som paviljonger kan även komma att prövas. Det är ur dessa förutsättningar som detta projekt har sin grund, att skapa en plats där delar av Kulturhuset Stadsteaterns verksamhet kan husera under renoveringsperioden. Då Kulturhuset erbjuder en massiv variation av föreställningar och aktiviteter är det svårt att hitta en plats där dessa kan samlas. Att man sprider ut sig över Stockholm är därmed en förutsättning för att Kulturhuset Stadsteatern ska kunna vara verksam under renoveringen, även om detta strider mot Kulturhusets grundidé om att samla kulturen på en och samma plats. En möjlighet att motverka denna situation är att skapa mindre definierade platser som är anpassningsbara för att kunna erbjuda flera olika aktiviteter. Förutsättningen för att detta ska kunna genomföras är att eventuella byggnader/paviljonger utformas på ett sätt där flexibiliteten kommer i första hand, något som ofta har beprövats men sällan med önskad framgång. Den flexibilitet som hävdas existera i många projekt är problematisk, då incitament för att göra dessa förändringar saknas, det kan vara omständigt och dyrt och ibland har de förändringar som kan utföras ringa effekt på byggnadens funktion och utseende. För att flexibilitet ska vara motiverad och önskvärd bör denna vara lika enkel att utföra som att tända en lampa eller vinkla en persienn och resultatet bör vara en märkbar förändring på byggnadens användning och uttryck. Tillfälliga byggnader kan vara svåra att motivera då deras begränsade tidsspann gör uppförandet av dessa byggnader till en problematisk investering. Varför ska man lägga pengar på något som ändå kommer att rivas inom kort? I många fall har man lyckats överbrygga detta problem genom smart och kreativ utformning. Man kan exempelvis utforma byggnaden på ett sådant sätt att den kan säljas vidare efter den planerade användningsperioden eller göra konstruktionen så pass ekonomisk att investeringen inte blir ett problem från första början. I vissa fall har även dessa tillfälliga byggnader blivit så populära på grund av intressant och genomtänkt arkitektur att de blivit mer framgångsrika än dess permanenta motsvarigheter. Tillfälliga byggnader kan användas för att ge ett område eller plats en injektion av aktivitet och fungera som en katalysator för fortsatt utveckling. Detta kan komma att bli relevant i Kulturhusets fall då en stadsdels förvandling kan kombineras med Kulturhuset Stadsteaterns vilja att nå en ny publik. Om den tillfälliga byggnaden placeras i ett område som är inne i en process av omvandling kan omständigheterna dra nytta av varandra och uppnå ett gott resultat. 6


7

Foto: Witte, Daniella


KUNGSHOLMEN

LILJEHOLMEN

8


KULTURHUSET

SÖDERMALM

9


KULTURHUSET Kulturhusets roll som motvikt till de kommersiella och infrastrukturella krafter som drev citysaneringen där stora delar av Norrmalm revs är tydlig. Bankerna, galleriorna och kontoren fick dela plats med konsten och kulturen i den moderna stad som växte fram ovanpå den ihåliga underjorden (Kulturhuset Stadsteatern, 2013). Det är svårt att föreställa sig vad Sergels torg hade varit utan sitt enda, om än påtagliga, offentliga rum. Men hur står sig kulturhuset till den ambitiösa vision som målades fram under 60-talet? Blev det verkligen det ”kulturens vardagsrum” med ”gatans stämning och verkstadens möjligheter” som arbetsgruppen eftersträvade? Även om besökssiffrorna bekräftar kulturhuset som ett populärt besöksmål med en bred publik är det ändå svårt att hävda att Kulturhuset blev den levande organism av skapande som man hade föreställt sig. Besökaren idag är en passiv besökare, man går till kulturhuset för att se en teaterföreställning eller gå på restaurang, kanske hyra en bok eller lyssna på ett samtal där man inte är har för avsikt att delta själv. Visst måste även denna typ av kulturkonsumtion finnas i en storstad, men var finns utrymmet för det spontana, experimentella och interaktiva? Var finns den kulturverkstad som man ämnade att skapa? Dan Hallemar skriver i artikeln Det är dags för ett kulturhus utan dörrar för Svenska Dagbladet; Genom åren har de öppna våningsplanen på Kulturhuset boxats in, rulltrappor har tillkommit, huset har blivit vanligare. Och så kan det vara, huset tål det. Men nu måste man plocka fram den där känslan av att allt är möjligt igen. Alla butiker som långsamt drivit igenom glaset och in i huset måste bort. ”Kulturhuset blev aldrig den flexibla lösning, det explosiva allaktivitetshus som Pontus Hultén, Peter Celsing och Hjalmar Mehr hoppats på”, skriver Björn Elmbrandt i sin biografi över Mehr. (Hallemar, 2013)

10


Foto: Kulturhuset Stadsteatern 11


Foto: Kulturhuset Stadsteatern 12


KULTURHUSET FLYTTAR UT Kulturhuset står inför en omfattande renovering. Många installationer har blivit till åren och behöver bytas ut, miljöfarliga ämnen ska saneras och brandsäkerheten förbättras (Kulturhuset Stadsteatern, 2017). Den första januari 2019 stängs dörrarna till kulturhuset och under den 18-månadersperiod som renoveringen väntas ta kommer verksamheten flytta ut till olika delar av Stockholm. Till vilka lokaler detta kommer ske är fortfarande inte bestämt men det finns en önskan från projektgruppen att sprida ut sig och undersöka nya möjligheter. Kulturhuset Stadsteatern ser renoveringen som en chans att utvidga sin verksamhet under 18-månadersperioden, att söka en ny publik på nya platser och arbeta på ett sätt som de gamla lokalerna inte tillät. Överlag ser man mycket positivt på renoveringen, och den organisation som flyttar tillbaka i de nyrenoverade lokalerna hösten 2020 kommer inte vara densamma som idag. (Fossbo, 2017)

13


LÖVHOLMEN

KULTURHUSET TILL LÖVHOLMEN Lövholmen är en plats i staden som är långt ifrån utnyttjad till sin fulla potential. Områdets placering gör platsen till ett potentiell innerstadsdel, och de ambitiösa planer som finns för Lövholmen gör det till en idealisk plats för Kulturhusets Stadsteatern att växa, något som även kan gynna områdets framtid som en del av Stockholms innerstad.

14


KULTURHUSET

15


II. KONTEXT

LÖVHOLMEN Vid Liljeholmsvikens södra sida, mittemot Bergsunds strand ligger det gamla industriområdet Lövholmen. Området växte fram under sent 1800-tal, då den nya järnvägsstationen i Liljeholmen och närliggande hamn skapade goda förutsättningar för att bedriva industri. Platsen, som innan varit en lantlig miljö med gårdar och väderkvarnar blev nu en attraktiv plats för fabrikörer som ville utveckla sin verksamhet i ett växande industrisamhälle. I början av 1900-talet fanns här flertalet fabriker som tillverkade allt från kolsyra till stubiner, men även brädgårdar samt verkstäder för den nya tidens fordon. I takt med att Stockholm växte under senare delen av 1900-talet blev dock Lövholmen alltmer av en anomali i staden. Industriområdet som till en början låg i stadens periferi var nu omgärdat av bostadsområden och kontorshus, byggnader som nu också börjat ersätta de gamla fabrikerna (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2008).

16


Beckers Färgfabrik, ca 1918

17

Foto: Stockholms stadsbyggnadskontor


LÖVHOLMEN IDAG Idag är Lövholmen ett annorlunda inslag i centrala Stockholm. Området brukar beskrivas som det sista industriområdet i innerstaden och även om många fabriker och verkstäder stängt ner eller rivits kan man tydligt skönja områdets historia. Cementa, med sin stora betongsilo och fabriksbyggnader, är den största aktören på platsen och får sin cement skeppad med båt från Mälaren. Beckers gamla färgfabrik renoverades på 90-talet och är idag ett välbesökt konstgalleri. Utöver färgfabriken bidrar även ett antal konstnärsateljéer samt betonggalleriet till en förvånansvärt etablerad konstoch kulturnärvaro. Den östra delen av Lövholmen domineras av några större kontorsbyggnader som huserar ett antal företag och gymnasieskolor. Trots de olika verksamheter som finns i området noterar man att aktiviteten i Lövholmen är förhållandevis låg. Många byggnader står övergivna med krossade glasrutor och raserat murbruk, Cementas fabrik förhindrar fri rörelse genom området. Kontrasten mot det livliga Hornstull på andra sidan viken med sina restauranger och nattklubbar är påfallande. Kringliggande områden som Liljeholmen och Gröndal ramar in Lövholmen som uppfattas som ett avbrott i en annars enhetlig stadsbild. Möjligheten att laga detta hål för att binda samman innerstad och förort är dock goda och planerna att genomföra detta är långt gångna.

18


19

Foto: Erik Appelgren


20


1.

3.

6.

2.

4.

5.

7.

8.

9.

1. Beckers gamla kontorshus 2. Gamla sågverket på Cementaområdet 3. Framtidsgymnasiet Stockholm 4. Cementas betongsilo 5. Gamla sågverket på Cementaområdet 6. Nedlagd silo inne på fabriksområdet 7. Övergivna lokaler på Lövholmsgränd 8. Den nedlagda förbandsfabriken 9. Ingång till färgfabrikens galleri, Betonggalleriet till höger

21

Foto: Erik Appelgren


LÖVHOLMEN IMORGON Lövholmens centrala läge vid Liljeholmsvikens södra sida har inte undsluppit många byggföretag. Planer att omvandla stadsdelen till en attraktiv livsmiljö med bostäder, handel och kultur har länge varit aktuella, men har av olika skäl fördröjts. Idag är det största hindret för att planerna ska realiseras Cementas pågående industriverksamhet vid kajen. Företaget vill fortsätta sin verksamhet på platsen i den mån det är möjligt, läget är fördelaktigt och bristen på möjliga alternativ försvårar processen. En lösning tycks dock vara nära då en flytt till Värtahamnen i nordöstra Stockholm är planerad vilket innebär att omvandlingen av Lövholmen kan påbörjas inom en snar framtid. Planarbetet för Lövholmen är pågående. Visionen som presenterades 2016 visade en levande stadsdel med 1000–1500 nya bostäder blandat med skola, förskola och parker. Vid vattnet planeras ett långt kajstråk som knyter samman strandpromenaden från Liljeholmskajen till Gröndal. Kvarteren ska ha varierande hushöjder och öppna sig mot vattnet. Exploateringsgraden väntas bli hög vilket innebär att många av de gamla byggnaderna kommer att rivas även om några av dom, bland annat färgfabriken och Beckers gamla kontorshus, sparas och får nya syften. (Tidningen Liljeholmen/Älvsjö, 2016).

22


23

Illustrationer: Gehl Architects


400 M

200 M TREKANTEN, SPÅRVAGN

LILJEHOLMEN, SPÅRVAGN, TUNN

24


400 M

200 M HORNSTULL, TUNNELBANA

NELBANA 200 M

400 M

LÖVHOLMEN

KOMMUNIKATIONER

25


III. KONCEPT

FÄRGFABRIKEN

BETONGGALLERIET

M

KULTURSTRÅKET Lövholmen har goda förutsättningar för kulturverksamheter. I dagsläget finns redan en viss kulturnärvaro i form av färgfabriken, betonggalleriet samt ett antal konstnärsateljer. En målsättning med projektet är att binda samman dessa verksamheter och därmed bredda områdets kulturutbud vilket kan gynna området och dess vidareutveckling. Sitens placering vid vattnet gör den synlig från Södermalm vilket är en förutsättning för att invånarna ska få upp ögonen för området. Platsen är i dagsläget relativt outnyttjad då den enbart används som en parkering för kontorsanställda i området.

26


SITE

MÖJLIGA KULTURLOKALER

27


SITE Tomten som valts ut för projektet kan man närma sig från två håll. Den första, som troligen skulle utnyttjas mest, är den längs trekantsvägen åt syd. Gatan leder från platsen upp mot Lövholmsvägen och Liljeholmen, vilket innebär att personer som rest till platsen med kollektivtrafik troligen tar denna väg. Trekantsvägen går längs med den del av Lövholmen som är aktuell i ombyggnadsplanerna, vilket gör att det kan komma att bli en viktig led i framtiden. Det andra sättet att närma sig platsen är längs vattnet, följandes det spår som slutar i Cementas fabrik. Denna väg kommer troligen vara attraktiv för promenerande från Södermalm och Liljeholmskajen. Parallellt med detta stråk går gatan Liljeholmsstranden. Då denna gata leder längs med promenadstråket kommer den troligen inte bli lika populär bland husets besökare, som antas välja stråket, men kan komma att bli viktig för transport av varor och inlastning. Karaktärerna hos de omgivande gatorna kommer att spela stor roll för byggnadens utformning. Det sydvästra hörnet, som kommer att se det största flödet av besökare, måste vara öppet och inbjudande, samma sak gäller den norra delen av tomten som följer promenadstråket. Resterande sidor av tomten kommer inte vara lika exponerade för besökarna, vilket innebär att mer slutna delar av byggnaden kan förläggas till sydöst.

28


INDUSTRI UTBILDNING KONTOR

MOT LILJEHOLMEN SPÅRVAGN/TUNNELBANA

MOT LILJEHOLMSKAJEN /SÖDERMALM

29


LANTERNAN Platsen vid strandkanten är väl synlig från Hornstulls- och Bergsundsstrand på andra sidan vattnet. För att attrahera folk från denna sida bör byggnaden vara tydlig i sin visuella kommunikation och fungera som en lanterna. Området som idag är i det närmaste bortglömt bland stadens invånare ska skicka en tydlig signal att det är öppet för allmänheten och att Lövholmen ska bli en tillgänglig och intressant del av Stockholm.

30


KONCEPTMODELL

31


FLEXIBILITET En stor utmaning med projektet är vikten som läggs på dess flexibilitet och förmåga att byta skepnad från dag till dag, detta innebär att byggnadens olika rum ska kunna flyta samman vid behov. Ett önskemål som väcktes vid samtal med kulturhuset var möjligheten att testa den scenkonst som en blackbox tillåter. Det innersta rummet i byggnaden kommer därmed vara möjligt att mörklägga helt om så önskas. Runt denna blackbox läggs ytterligare ett rum som även det är flexibelt. Detta rum kan figurera som foajé/garderob vid exempelvis teaterföreställningar, men kan även slås ihop med det mörklagda rummet för att skapa en stor enhetlig yta. I byggnadens sydöstra ände placeras en fast del med flera separata rum som kan användas som kontor/verkstad/ omklädningsrum beroende på vilken typ av funktion som planeras i den öppna delen. Hit förläggs även ett omfattande förråd med möblering för byggnadens stora hall. Dessa tre delar (Blackbox, foajé och sluten del) kopplas samman av en arkad längs med promenadstråket som tillåter rörelse mellan byggnadens delar.

32


TÅGSPÅR LILJEHOLMSSTRANDEN

SITE

VERKSTAD/KONTOR

BLACK BOX FOAJÉ

LOFTGÅNG

ARKAD

MÖJLIG KONFIGURATION DÄR HELA BYGGNADEN ANVÄNDS SOM EN STOR ENHETLIG YTA.

33


TEXTILER Textil är en samling material som är av naturen flexibelt. Påverkas det av en yttre verkan rör det sig, byter form och kanske även egenskaper. Det kan vara akustiskt anpassat, transparent eller avskärmande, föränderligt eller passivt och betydligt lättare än motsvarande konventionell vägg. Självklart finns begränsningar, som klimatskal betraktat är det inte lika fördelaktigt som en vanlig vägg, kyla tränger sig igenom och vind kan skapa problem, men arbetar man med lager och material på ett kreativt sätt kan denna problematik överbryggas. Om detta görs på rätt vis kan man skapa en byggnad som kan byta skepnad från dag till dag, både gällande program och utseende. Vad som ena dagen är en teater kan med enkelhet göras om till en marknad för att dagen därpå bli en utställningshall. Förändringar blir enkla att utföra vilket gör att programmet kan skapas av byggnadens nyttjare. Detta är sann flexibilitet.

34


AKUSTISK/MÖRKLÄGGANDE GARDIN

LÄTT GARDIN

AVSKÄRMANDE GARDIN

35


För att klara de krav på flexibilitet som eftersträvas i projektet måste de olika gardiner som krävs i byggnaden ha olika egenskaper. De bör även besitta varierande estetiska kvaliteter så att byggnaden kan skifta uttryck beroende på den konfiguration som är rådande. För att underlätta konstruktionen och hålla nere antalet material har dessa gardiner begränsats till tre olika typer. Då en del av byggnaden måste kunna mörkläggas fullständigt ställs höga krav på den gardin som ska klara detta. Gardinen ska även ha goda akustiska egenskaper så att diverse föreställningar inte störs av aktivitet utanför salen och vice versa. Denna gardin är av ett tjockare svart tyg med stor kontaktarea och kallas i diagrammen för mörkläggande gardin. Utanför denna gardin läggs en gardin i dubbla lager, i diagrammen kallad lätt gardin. Denna gardin är en betydligt tunnare rumsavskiljare som gör att rummen kan avgränsas men med en transparens. Dess låga vikt kommer även göra att gardinen i hög grad påverkas av den vind som kan släppas igenom byggnaden när det yttersta lagret är upphissat.Den yttre gardinen, för enkelhetens skull kallad avskärmande gardin, är även den modifierbar och kan hissas upp. Denna gardin agerar i huvudsak klimatskal och är gjord i ett vattentåligt material men har en tydlig tranparens för att dagsljus ska släppas in i byggnaden.

36


FAST VÄGG

MÖRKLÄGGANDE GARDIN

LÄTT GARDIN

AVSKÄRMANDE GARDIN

37


KONSTRUKTION Då byggnaden planeras att användas under en begränsad tid läggs stor vikt på att byggnationen ska gå fort och vara ekonomisk. Byggnadens grund, som även kommer att utgöra golvet är en enkel betongkonstruktion där pelarfästen gjuts in. Stommen, som utgörs av pelare och balkar i limträ, valdes av både ekonomiska och arkitektoniska skäl, då träet bidrar med stark materialitet och kan med enkelhet monteras och resas på plats. Balkarna är dimensionerade för att klara av säkerhetsklass 2 (Träguiden, 2014). Många av komponenterna är även återkommande, både i längd och dimension, vilket underlättar byggandet och håller kostanderna nere.

38


BÄRANDE STRUKTUR -Betonggolv -Limträpelare -Limträbalk

BJÄLKLAG LOFTGÅNG -Galvaniserat stål -Träplankor

STABILISERANDE VÄGGAR -Plywood -Vitmålade träplankor

FASAD OCH TAK -Vattentålig textil -Vitmålade träplankor

39


IV. FÖRSLAG


BYGGNADENS FASAD Byggnadens fasad är utformad för att att kunna anpassas till nyttjarens behov. Möjligheten att höja fasaden ökar antalet funktioner som kan huseras i byggnaden och suddar ut gränsen mellan ute och inne. När fasaden är i sitt upphöjda läge är den enda avskärmningen den tunnare inre gardinen, detta gör övergången mycket transparent. Vid mer slutna evenemang, exempelvis teaterföreställning, kan fasaden sänkas ned för att skapa den avskärmande miljö som teatern kräver. När byggnaden inte är i bruk är fasaden helt nedsänkt för att förhindra intrång. Pilarna i fasaderna illustrerar de punkter där fasaden kan höjas upp.

42


NORDÖST

SYDVÄST

NORDVÄST 43


ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Vad byggnaden ska användas till är inte specificerat, detta är upp till brukarna av byggnaden. Anpassningsmöjligheterna är många och nedan följer en rad exempel på hur byggnadens rum kan flyta ihop/delas av vid några tänkbara scenarion.

TEATER 44


45


MODEVISNING 46


47


MÃ…LARSKOLA/SCENBYGGE 48


49


MARKNAD 50


51


1

2

3

4

5

6

C

10700

B

A

5000

1

2

3

4

5

6


A

6

7

8

9

10

11

c C

c

14730

B

B

A

00

6

7

A

8

9

10

11


1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

C

B

A


A

6

7

8

9

10

11

c C

c B

B

A

6

7

A

8

9

10

11


VÄGG PLYWOOD

YTTRE GARDIN - FASAD

TAK LIMTRÄ+TRÄRIBBOR

INRE GARDINER

56

MÖRKLÄGGNINGSGARDIN ISOLERANDE+AKUSTIK


VÄGG ISOLERING+TRÄPANEL

YTTRE GARDIN - FASAD SEKTION A-A 57


58


SEKTION B-B 59


60


C8 SEKTION C-C 1:50

TAKFÖNSTER

RÄNNA FÖR AVRINNING INFÄSTNING BALK

AVSKÄRMANDE GARDIN

KRYSSTAG BJÄLKLAG LOFTGÅNG

PELARE

HANDTAG FÖR HÖJNING AV FASAD

INFÄSTNING PELARE BETONGGOLV 300MM

61


V. DISKUSSION

VAD HÄNDER SEN? Byggnaden är gestaltad och byggd för att användas under en begränsad tid. Denna kan dock mycket väl komma att överskrida den period som kulturhuset planeras vara stängt under renoveringen, vilket ger upphov till en diskussion gällande hur byggnaden kan samexistera med kulturhuset, alternativt ändra funktion efter det att renoveringen färdigställts. Då denna byggnad inte nödvändigtvis konkurrerar med kulturhuset i sina potentiella användningsområden är åtminstone möjligheten att de båda byggnaderna kan användas samtidigt goda. Rent konstruktionsmässigt är byggnaden så pass tålig att den kan hålla under en längre tid men även dess enkla uppbyggnad möjliggör demontering och återmontering på annan plats om detta skulle önskas. Om Kulturhuset Stadsteatern inte ser något skäl att behålla byggnaden efter renoveringstiden kan man sälja den och montera den på någon annan plats med en annan funktion, något den är gestaltad för att kunna göra. 62


63


DISKUSSION Detta projekt var ett försök att skapa en plats där nyttjaren själv sätter gränserna för vad som kan skapas. En plats där kulturhusets status och verksamhet kan användas som språngbräda för att utveckla Stockholms kulturliv och sprida sig till nya områden. Arbetets primära fokus har varit att undersöka hur man kan skapa flexibla rum med tydliga begränsningar gällande ekonomi och tid vilket har resulterat i en byggnad som använder textiler som huvudsaklig rumsavgränsing. Detta material har varit intressant att undersöka då den utveckling som skett inom området har gjort det till ett flexibelt, lättviktigt och dynamiskt alternativ till konventionella väggar, även om det har tydliga begränsningar som isolerande egenskaper och hållbarhet mot slitage. Sommartid är detta inte ett problem men vintertid kan klimatet göra att byggnaden stundtals blir svår att använda. Den troliga lösningen på detta är att fokusera aktiviteten på det innersta rummet, som med sin tjocka gardin kombinerat med värmelösningar ändå kan utnyttjas. Byggnaden har med sin placering och utformning stor möjlighet att påverka utvecklingen av Lövholmen i framtiden. Genom att förstärka kulturnärvaron på platsen kan man tala om området som en potentiell kulturstadsdel, istället för att riskera att man skapar den generiska boendemiljö som blivit vanlig i många av Stockholms större stadsdelsprojekt. Befäster man områdets identitet med kulturverksamheter och utvecklar stadsdelen runt denna kärna har man möjlighet att skapa en mer attraktiv och levande miljö för framtida invånare. Kulturhuset Stadsteatern har med den kommande renoveringen en chans att omvärdera sin verksamhet och testa nya lösningar utan att riskera Kulturhusets framgång som samlingsrum för Stockholms kulturliv. Detta förslag med sin flexibla utformning ger organisationen en möjlighet att undersöka nya kulturyttringar som inte varit möjliga i Kulturhuset för att på så sätt nå en ny publik och därmed växa.

64


65


VI. KÄLLOR

LITTERATUR Fossbo, Hannes. 2017. Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm stänger för renovering. 3 mars. https://www.svt.se/kultur/kulturhuset-stadsteatern-flyttar-i-1-5-ar (Hämtad 2018-01-27) Hallemar, Dan. 2013. Det är dags för ett kulturhus utan dörrar. Svenska Dagbladet. 29 april. https://www.svd.se/det-ar-dags-for-ett-kulturhus-utan-dorrar (Hämtad 201801-25). Kulturhuset Stadsteatern. 2013. Husets historia. 12 november. Kulturhuset Stadsteatern. http://kulturhusetstadsteatern.se/Om-Kulturhuset-Stadsteatern/ Husets-historia/ (Hämtad 2018-01-25) Kulturhuset Stadsteatern. 2017. Kulturhuset Stadsteatern i unik miljardsatsning – flyttar ut hela verksamheten ett och ett halvt år. 3 mars. http:// kulturhusetstadsteatern.se/Press/Pressmeddelanden/Kulturhuset-Stadsteatern-i-unik-miljardsatsning--flyttar-ut-hela-verksamheten-ett-och-ett-halvt-ar/ (Hämtad 2018-01-28) Stockholms stadsbyggnadskontor. 2008. Lövholmen. Program för stadsutveckling, diskussionsunderlag juni 2008. Stockholm: Stockholms stadsbyggnadskontor. (Hämtad 2018-01-26) Tidningen Liljeholmen/Älvsjö. 2016. BILDSPECIAL: 7 nya skisser på framtida Lövholmen. 8 December. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ bildspecial-7-nya-skisser-pa-framtida-lovholmen/repplh!tDCFGPb5iBeclXIdhKylVA/#disqus (Hämtad 2018-01-31) Träguiden. 2014. Hjälpmedel - tabeller. Takbalkar av limträ i ett fack. Träguiden. 21 september. https://www.traguiden.se/konstruktion/dimensionering/hjalpmedel---tabeller/tak/takbalkar-av-limtra-i-ett-fack/?previousState=100000 (Hämtad 2018-01-28)

66


BILDER Stockholms Stadsbyggnadskontor (konstnär okänd). Beckers färgfabrik på Lövholmen 1918 (fotografi). https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Beckers_f%C3%A4rgfabrik_1918.jpg (Hämtad 2018-01-25) Witte, Daniella. 2014. Breeze (fotografi). https://www.pinterest.se/ pin/408701734906575772/ (Hämtad 2018-01-25) Kulturhuset Stadsteatern. http://kulturhusetstadsteatern.se/imagevault/publishedmedia/ly3b4gs8cgmy2tjem3ls/kulturhuset-vy.jpg (Hämtad 2018-0125) Gehl Architects. 2016. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/bildspecial-7-nya-skisser-pa-framtida-lovholmen/repplh!tDCFGPb5iBeclXIdhKylVA/ (Hämtad 2018-01-25)

67


Examensarbete Erik Appelgren  
Examensarbete Erik Appelgren  
Advertisement