Kristina Söderlund, politiskt sakkunnig, och Leif Salomsson, generalsekreterare på Reumatikerförbundet.
Kämpar för ett bra liv för alla reumatiker I över 70 år har Reumatikerförbundet arbetat med att öka kunskapen hos vårdgivare och allmänhet om reumatiska diagnoser och dess följdsjukdomar. Förbundet satsar på forskning och information för ökad förståelse för dessa stora patientgrupper, samt att hela tiden vässa medlemsnyttan. felaktig uppfattning om reumatiska sjukdomar, att allt rör sig om ledgångsreumatism, som egentligen bara är en av 80 olika reumatiska diagnoser. Därtill finns 200 sjukdomstillstånd, samt en stor mängd följdsjukdomar av behandling eller sjukdomen i sig. – Fler än en miljon svenskar anses ha av någon av dessa 80 olika reumatiska diagnoser. Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation och har strax under 50 000 medlemmar, men vi har en stor utmaning att nå betydligt fler än de som valt att gå med i Reumatikerförbundet, säger Annika Sjöberg, kommunikationschef på Reumatikerförbundet, Eftersom en del av de reumatiska sjukdomarna inte syns på utsidan kan det ibland leda till problem för många av förbundets medlemmar. De blir inte trodda – varken av sjukvården eller allmänheten. Ett typexempel är artros. Man beräknar att cirka 800 000 svenskar har sjukdomen och trots att det är en sådan oerhört stor patientgrupp är fördomarna många och okunskapen stor. – När dessa människor söker hjälp inom vården möts de alltför ofta av läkare som säger att de måste lära sig att leva med smärtan som denna kroniska sjukdom orsakar. Vilket är helt fel eftersom det finns hjälp att få, menar Kristina Söderlund, politiskt sakkunnig på Reumatikerförbundet. Denna okunskap inom vården gör att människor, för att försöka lindra sin värk, i stället spenderar stora summor pengar på preparat som forskning visat är helt verkningslösa, som exempelvis nyponpulver och glukosamin. MÅNGA HAR EN
86 | VÅRD & OMSORG
– Vi kallar oss för en kunskapsorganisation. Vi ser spridande av kunskap som vårt absolut viktigaste uppdrag, förklarar Leif Salmonsson, generalsekreterare på Reumatikerförbundet. inte att bota men man kan lindra och hejda förloppet. Sjukdomen börjar med stelhet och smärta i lederna. När detta gått tillräckligt långt tar smörjmedlet mellan kotorna slut och dessa gnider då mot varandra, vilket ofta leder till stor smärta. – Det finns ett antal riskfaktorer som påverkar om man utvecklar en reumatisk sjukdom, som levnadsvanor, ärftlighet och hög ålder. Men ofta vet man inte varför sjukdomen utvecklas, som när ledbrosk bryts ner vid artros, förklarar Annika Sjöberg. Alla har inte grundförutsättningarna att utveckla en reumatisk sjukdom. Och bara för att man har det behöver det inte betyda att man till slut drabbas. Men det går att vara proaktiv. Forskning visar att anpassad träning är allra effektivast, både som smärtlindring och för att hejda förloppet. Reumatikerförbundet samarbetar med primärvården och även med en del specialistläkarföreningar, som tillsammans arbetar för ett bättre bemötande och satsningar på långsiktig forskning om artros. För att underlätta forskningen finns ett sammanställt register med statistik kallat BOA – Bättre omhändertagande av personer med artros. Andra exempel på verksamhetsdelar som förbundet erbjuder är Hälsoportalen, en avancerad webbtjänst där man som medlem kan skapa sina egna planer och ARTROS GÅR ÄNNU