Issuu on Google+

Det ska vara som det alltid har varit...

...eller?


Det här är jag: En lärarstudent som nu har läst sex terminer på lärarprogrammet. Mina ämnen kommer bli svenska och matematik mot de yngre åldrarna. Under de här sex terminerna har jag varit ute på VFU och sett att IKT inte används så mycket i undervisningen. Detta bidrog till att jag ville prova att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen och sedan se hur det gick. Hur kan man som lärare kan få in IKT i sin undervisning, och då främst i svenska och matematik? Den frågeställningen hade jag med mig till den skola jag skulle bedriva min VFU på. Jag hade bara ett mål, att få se hur IKT används.

I den här tidningen kommer ni få läsa om min undersökning, om jag fick svar på min frågeställning, hur jag gick tillväga med att få svar m.m.

/ Emma


Så här ska det gå till: För att få reda på hur eleverna arbetar med datorer kommer jag genomföra observationer i klassrummet. Utifrån det som jag kommer att få se har jag för avsikt att koppla till den litteratur som jag har valt. Jag har valt att rikta in mig på ämnet svenska och vill ta reda på hur man som lärare kan få in IKT i sin undervisning. Observationerna kommer gå till på så sätt att jag sätter mig lite i skymundan och ser på hur undervisningen sker samtidigt som jag antecknar. Jag kommer titta på vad läraren gör och på vilket sätt hon gör det på. Hur hon använder datorn i sin undervisning. Mina observationer av eleverna kommer ske när de löser sina uppgifter som de har fått av sin lärare, samt av mig som lärarstudent. Allt som besvarar mina hur-frågar antecknas ner i en s.k dagbok som jag tenderar att använda varje dag ute på min VFU.

Luta er tillbaka och börja läsa om min tid ute på VFU, samt vilka svar jag kom fram till!


Hur ska jag som blivande lärare göra då? Utifrån observationer har jag fått en inblick av hur man som lärare kan använda IKT i undervisningen, och speciellt då i ämnet svenska. I kursplanen för svenska, läsa och skriva, står det att eleven ska förstå sambandet mellan ett ljud samt bokstav. Med hjälp av ett program som fanns installerat på elevernas datorer kunde eleverna höra bokstävernas ljud samt hur ord och meningar låter. Vidare kan man i samma avsnitt läsa "handstil och att skriva på dator". Eleverna har jobbat med bestämda bokstäver och har på olika sätt fått lära in hur de ska skriva dem. Ett sätt har varit att upprepande gånger skriva bokstäverna på papper, medan ett annat sätt har varit att på datorn skriva meningar och ord som har samma bokstav i sig. "Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar." - lgr11 Här fanns en tydlig koppling till kursplanen. Eleverna fick använda både bild och text när de arbetade med sina bokstäver samt med andra skrivuppgifter.De blev introducerade till faktatext och vad det innebar att skriva en faktatext. Några av eleverna ville prova att skriva en sådan text. Jag har skrivit mer noggrannare om en sådan observation och om den kan ni läsa mer om på sidan 9.

"Sambandet mellan ljud och bokstav"


Två killar och en dator - skriv om bokstaven E. Deras uppgift är att skriva ord eller meningar. Min uppgift är att observera dem under tiden som de ska jobba tillsammans. De två killarna sätter sig framför en dator och börjar skriva in lösenordet för att kunna logga in och börja arbeta med programmet Word. Det har även kunskap om hur de öppnar upp programmet. Ett word-dokument öppnas och de börjar med att skriva ner dagens datum. Ena killen, X, skriver och sedan får den andra killen,Y, komplettera med sin kunskap genom att visa hur de kan ändra storlek på texten. Han visar den andra killen hur han går tillväga för att ändra storleken och vågar experimentera, vilken storlek passar bäst för deras text? De kommer överens om vad som är mest lämplig för deras text. X frågar Y efter hjälp och får den hjälp han behöver för att kunna samarbeta med Y och de slutför sin uppgift, att skriva meningar och ord som börjar på E. När de nu har skrivit klart så skriver de ut varsin kopia på deras text. Hur de ska gå tillväga för att skriva ut är båda lite osäkra på, de frågar mig om hjälp. Jag visar dem på skärmen framför dem vart någonstans de ska klicka för att kunna skriva ut. Så småningom har de varsin utskrift av sitt arbete.


Kanon! Dags att skriva veckobrev tillsammans med eleverna. De sitter i en samling på golvet framför whiteboardtavlan. Den fungerar som underlag för deras projektor, även kallad för Kanonen! Den är kopplad till lärarens dator, så när hon skriver på datorn ser eleverna det direkt på tavlan. Nu öppnar läraren upp ett nytt dokument där hon börjar skriva ner vad som ska stå i brevet. Hon startar även upp ett program som ljudar varje bokstav som skrivs samt läser orden som bildas. Eleverna räcker upp händerna och i tur och ordning får varje elev säga vad hon/han vill att det ska stå i veckobrevet. Läraren ser till att alla elever får säga minst en mening var. "IT kan förbättra informationsutbytet mellan skolor och mellan skola och hem. Detta förutsätter att olika system kan utbyta information vilket ställer krav på öppenhet."

-

skolverket

FN-dagen Samling framför whiteboradtavlan och den här gången är det introduktion till FN-dagen. Läraren visar google för eleverna och sedan skriver hon FN i sökfältet. Hon har en mindre genomgång för eleverna om vad FN innebär och visar FN-flaggan. Under hela tiden är eleverna delaktiga när deras lärare söker efter information på internet dvs. eleverna ser på skärmen under tiden som informationsökningen sker. Eleverna får sedan till uppgift att rita varsin flagga från valfritt land.


Photostory del. 1 Eleverna fick se på filmer gjorda av tvåorna i samma skola. Syftet med att visa dessa filmer var att introducera en ny uppgift för eleverna. De skulle göra samma sak. Spela in film med hjälp av programmet Photostory och bilder på deras egna leksaker. Uppgiften var att ta med sig en leksak hemifrån som de sedan skulle placera ut i naturen och ha en handling till. Jag och deras lärare fotograferade deras leksaker under konstruktioner av eleverna. De talade om när de ville ha sina leksaker fotograferade. Dessa bilder sparades ner och var klara för användning...

Photostory del. 2 ...men innan eleverna kunde börja skapa sina filmer fick de ha en gemensam genomgång via kanonen om hur programmet Photostory fungerar. Läraren visar alla bilder som har tagits på leksakerna för eleverna. Mitt under ställer hon frågan: Vad betyder skrivbord i ett datasammanhang? Sedan förklarar hon vad det är och fortsätter med genomgången. En elev visar läraren hur man får till bildspel med bilderna istället för att klicka fram varje bild. Eleven visar helt enkelt vart någonstans som man ska klicka för att få fram ett bildspel. Vidare får eleverna konstruktioner. De ska som sagt använda Photostory för att tillverka sin film. De ska jobba i par/mindre grupper om tre och välja ut fem bilder som de vill ha till sin film. Innan eleverna sätter igång visar läraren hur man hittar fram till Photostory på skrivbordet samt startar upp det och slutligen hur man importerar dit de bilder som man har valt.


Så här var det... Vi fick författarbesök av Katarina Skåhlberg som tillsammans med eleverna skapade egna böcker. Detta besök fick eleverna sedan i uppgift att skriva om på deras IKT-lektion. De fick återberätta med hjälp av ord, meningar och bilder hur de hade upplevt

Skriv om en giraff

författarbesöket och vad de kom ihåg om det.

Jag hade placerat ut fem

Efter ha avslutat sin uppgift

laptops på ett bord i

fick eleverna surfa runt på

klassrummet. En bild på en

klassens hemsida och

giraff satt fasthäftad på

undersöka de länkar som finns.

bordet samt två A4-papper med ordet GIRAFF. Elevernas uppgift den här gången var att skriva minst fem meningar om just djuret giraff. Det kunde handla om hur en giraff ser ut, vad giraffen bor, vad en giraff äter osv.

En gubbe i kvadrat Under en matematiklektion fick eleverna använda programmet Word. Där skulle de tillverka en figur med hjälp av de geometriska formerna kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. De fick sedan skriva ut sitt papper med den geometriska

De får välja om de vill sitta

figuren på. Färgläggning av sin

två och två eller ensam när de

figur var nästa steg. Efter

skriver.

färgläggning fick eleverna

När de har skrivit klart

använda sig av varsin sax för att

infogade de bilder på giraffer

klippa ut sin figur. Den

till sina texter. Dessa texter

limmades fast på ett papper i

skrev de sedan ut, färgladde

valfri färg. Det sista steget i

och satte upp på

uppgiften bestod av

anslagstavlan.

namngivning till de former som

Här fick eleverna, förutom att träna på att skapa samband mellan bild och text, träna på att skriva faktatexter.

eleverna använt sig av när de skapade sin figur. Figurerna sattes sedan upp på stora anslagstavlan i klassrummet.


Så här var det: Jag var i årskurs ett i en klass med 21 elever. Några med koncentrationssvårigheter andra med språksvårigheter. Detta var något som jag fick ta hänsyn till när jag genomförde mina lektioner med eleverna. För mig personligen blev det som en extra utmaning och sedan som en belöning när jag såg att eleverna förstod mina instruktioner och genomförde sina uppgifter. Klassen jobbade mycket med sammanhållning och på att just bli en grupp där alla fick vara med och känna samhörighet. Att använda datorer i sin undervisning var inget nytt för dessa elever då deras lärare, min KLU, redan hade introducerat det för dem. Några var sedan tidigare väl bekanta med att använda en dator medan andra inte var lika säkra. Här fick de mer säkra eleverna lära de osäkra eleverna hur de skulle gå till väga när de använde datorer samtidigt som de fick mer kunskap om datoranvändning. Eleverna hade redan kunskap om hur de sätter igång en dator samt hur de hittar till vissa program, t.ex Word. Det är under dessa moment, när eleverna har använt sig av datorer som jag har fört mina observationer, men även när deras lärare har haft genomgång av olika program, samt skrivit veckobrevet.


Hur gick det? "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande" Lgr 11. Utifrån mina observationer fick jag svar på min frågeställning, vilken löd på följande sätt: Hur kan datorer användas i undervisningen? Datorerna användes för att ta ett steg till in i läs-och skrivutvecklingen. När de samtidigt fick höra hur bokstäverna samt ord låter bidrog det till att lättare kunna identifiera dem. Det var också ett sätt för eleverna att komma framåt gällande sitt skrivande. Istället för att ständigt tänka på sin handstil fick alla elever känna att det som de skrev var läsligt. De fick skriva ord till bilder, vilka skulle ha en koppling till varandra. Det i sin tur bidrog till att eleverna utvecklade sin fantasi. De hade även en hemsida som tillhörde klassen. Där fanns det olika filmer, program och webbklipp som eleverna visste hur de skulle använda. När de var klara med en uppgift kunde de stänga ner programmet och börja surfa runt på den hemsidan, se på de olika filmerna eller öppna upp ett nytt program som fanns nerladdat. Det skrevs även veckobrev varje vecka med hjälp av kanonen. Där använde läraren datorn och eleverna fick vara delaktiga på så sätt att de bestämde vad som skulle stå i brevet. Här användes samma program som när eleverna skrev själva på datorerna, de fick alltså höra allt som skrevs i veckobrevet.

I ämnet matematik fick eleverna skapa en gubbe som skulle bestå av geometriska figurer. De använde sig av programmet Word och efter genomgång på kanonen kunde de flesta eleverna genomföra uppgiften på egen hand. Syftet med den uppgiften var att eleverna skulle få en mer djupare förståelse för figurerna, vad de heter och deras egenskaper t.ex hur vet du att det är en triangel?


Varför gick det som det gick? Varför gick det bättre för vissa elever att jobba framför en dator istället för att sitta och skriva som vanligt med papper och penna? Jag upplevde att många elever i klassen redan hade datorvana och att de var något som de kände sig "hemma" vid. När de fick skapa sina geometrigubbar vill jag tro att de inte hade haft lika mycket entusiasm om de hade fått rita gubbarna på egen hand. En anledning till varför jag tror så har sin grund i att några elever lade större fokus på att få till raka linjer, istället för att förstå figurens form. När jag bad eleverna att skriva om en giraff var det några som inte ville hänga på och skriva om djuret. Det kan ha haft sin grund i att de skulle skriva fakta och inte fantasi (även om de var tillåtna att skriva i fantasiform med). De låste sig och visste inte vad de skulle skriva förren jag kom och ställde frågor till dem om giraffen. Då började de skriva. För att eleverna skulle prestera sitt bästa var jag tvungen att prestera mitt bästa. Vara förberedd på det som ännu inte har hänt men som skuille kunna hända. Under övningarna i datarummet hände det flera gånger att en del elever blev klara en stund innan alla andra. För att inte de skulle avbryta de andra elevernas koncentration fick de då lov att surfa på deras hemsida och se på valfritt videoklipp. Detta var mycket uppskattat och snart när alla andra elever hade avslutat sina övningar satt även de och kollade runt på hemsidan. Även fast det var ljud från alla datorer så var eleverna fokuserade på sin dator. De var väl medvetna om vart de skulle klicka och hur de hittade på hemsidan. Videoklippen som fanns var godkända av lärare och de hade en pedagogisk tanke i sig, så samtidigt som eleverna tyckte det var kul att kolla på film på datorn fick de även kunskap.


Så... Utifrån det som läroplanen och kursplanen tar upp kunde jag se en koppling mellan dem och den aktuella undervisningen. Jag har som tidigare nämnt att ta reda på hur ikt används i undervisningen och det har jag fått svar på. Nu återstår bara att se hur långt vi som kommande och aktuella lärare kan gå! Eftersom eleverna i min klass inte hade några större problem med att ha datorn som hjälpmedel när de jobbade med en uppgift kan det bara gå framåt och ju äldre eleverna blir desto mer kunskap kommer de få inom ikt. Det jag fick se var en början men jag vill vara med och se hur det utvecklas ute i skolorna landet över. Att använda digitala hjälpmedel i sin undervisning är inget omöjligt och heller inget farligt. Som jag ser på det hela så är det en chans för skolan att komma i kapp elevernas moderna och digitala utvecklande. Det handlar om att koppla ihop ämnen med ikt, t.ex att eleverna ska skriva och återkoppla om en författares besök. Istället för att skriva på skrivpapper får eleverna då sitta framför en dator och skriva samt infoga en bild. Något som var mycket tacksamt!


Hur ska det gå för Emma? Jag har sett att det är fullt möjligt att integrera ikt i undervisningen. Vad blir nästa steg? Hur långt kan man inom skolvärlden gå med digitala hjälpmedel? Dessa två frågor hoppas jag få ett svar på när jag börjar jobba som lärare, om inte, så vill jag vara med och bidra till att hitta svaren. Från att ha fått använda datorer endast när man har skrivit rent en text till att skapa figurer, leta rätt på fakta, infoga bilder...ja listan kan bli lång. En av mina framtida uppgifter kommer vara att hålla mig uppdaterad om hur den digitala utvecklingen fortsätter att ta plats. Jag kommer bära med mig den kunskap jag har fått från den här kursen, samt ett nytt sätt att tänka och se på, hur jag som lärare kan undervisa. Här tar min IKT-resa slut, kursmässigt, men jag är övertygad om att jag kommer stöta på den snart igen ute i skolans värld. Jag kommer välkomna den med ett öppet sinne och öppna armar!


Det ska vara...