Page 1

WO M E N G I N E E R FÖR DIG SOM ÄR ELLER VILL BLI INGENJÖR

J O H A N GRA NQ V IST

SARA HAACK

ANNA GUSTAVSSON

Om vikten av mångfald i ingenjörsyrket

Den nya tidens kvinnliga ingenjör

Varför blir kvinnor jurister och inte ingenjörer?


WOMENGINEER FÖR DIG SOM ÄR ELLER VILL BLI INGENJÖR

TIDNINGSMAKARE Johan Jonsson & Aron Östman ANSVARIG UTGIVARE Emelie Emanuelsson MEDARBETARE Linus Meyer, Josephine Mickelsson TRYCK Europatryck PAPPER 90g Amber Graphic FSC WOMENENGINEER ONLINE Hemsida: www.womengineer.org Twitter: @Womengineer Instagram: @Womengineer Facebook: /Womengineer Youtube: /Womengineer Email: info@womengineer.org

03 04 06 08 10 12 13 14 16 18 19

I N LE D N I N GSK R Ö N I K A P E R SO N A S SA R A H A A C K A N N A GU STA V SSO N N Y A M K O SA B U N I I GE D A Y V A D K A N JA G E GE N TLI GE N ? JO H A N GR A N Q V I ST M Å N GF A LD O CH JÄ M STÄ LLD H E T I I N GE N JÖ R SY R K E T A LE TTE R TO SO F I E JU N I O R V Å R V I SI O N

OMSLAGET Att skriva en kort text om vår omslagsingenjör Sofie Lindblom är inte lätt. Med ett par år kvar till 30 har hon hållit TED-talks, blivit utsedd till IT Girl of the Year och Digital Influencer of the Year (för att bara nämna ett par av alla utmärkelser), jobbat som global innovationschef på Spotify och nu nyligen varit med och grundat företaget Ideation360 (där hon också är VD). Etiketten “ingenjör” har hon sällan lagt så stor vikt vid dock: “Det är ju det jag är, men ordet har ett lite fyrkantigt bagage. Jag ser det inte som att utbildningen gjort mig till ingenjör, utan problemlösare. Och det är väldigt bra, vare sig det handlar om att montera en bokhylla eller bygga ett bolag. Man blir orädd inför att lösa problem, och när man löser problem kan man göra väldigt mycket skillnad.” För varken första eller sista gången lyfter vi på hatten för Sofie, och tackar samtidigt för att hon ville pryda vårt omslag! FOTO Linus Meyer

Innehållet på dessa sidor är skyddad av upphovsrätten. Detta gäller texter, bilder samt grafisk form. Om någon information används i pressmeddelanden eller liknande måste källa anges. Användning av innehåll måste avtalas skriftligen med Womengineer. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. Med reservation för korrektur- och tryckfel.

© WOMENGINEER, 2017


Om Ally McBeal varit ingenjör På Womengineer får vi ofta frågor om varför så få tjejer söker ingenjörsutbildningar. Vi tror att en av de största anledningarna är avsaknaden av inspiration och förebilder.

TEXT Emelie Emanuelsson & Hannin Mushehid FOTO Louise Andrén Meiton & Linus Meyer

Vi som arbetar med Womengineer drivs alla av samma mål: att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Vi gör detta eftersom vi vet att en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna och företagen leder till en ökad tillväxt och välfärd för Sverige.

När jag, Emelie, var tolv år gammal sändes det första avsnittet av TV-serien om advokaten Ally McBeal (det sena 90-talets Rachel Zane, typ). Varje vecka satt jag naglad framför TV:n och imponerades av hur denna karriärkvinna inte bara verkade ha världens roligaste jobb, utan även ett kul privatliv. Jag ville också bli jurist.

Genom bloggar, intervjuer, events och föreläsningar försöker vi inte locka utan inspirera tjejer till att välja teknik och våga bli ingenjörer. Vi tror nämligen att bristen på förebilder och inspiration gör att unga tjejer väljer bort ingenjörsyrket av anledningar som i verkligheten inte existerar.

Några år senare följde jag Greys Anatomy och ville bli läkare, CSI och ville bli polis, Alias och ville bli agent, och så vidare. Sedan visste jag varken ut eller in utan läste ett Tekniskt Basår för att fördriva tiden. Plötsligt insåg jag att det var ingenjör jag ville bli.

Vi som tagit fram detta magasin vet hur kul det kan vara, och vi vill att du som håller det i handen också ska förstå det.

Listan på populärkultur där huvudrollsinnehavaren är en framgångsrik kvinnlig jurist, ekonom eller läkare kan göras lång. Detta är också exempel på utbildningar som traditionellt sett varit mansdominerade men som svängt om och nu har fler tjejer än killar som examineras.

Trevlig läsning! Emelie Emanuelsson, Hannin Mushehid och resten av Womengineer

Kan någon nämna en liknande serie med en kvinnlig huvudrollsinnehavare som är ingenjör?

3


PERSONAS Här är några av de personligheter vi vill tilltala. Det är samma personligheter vi på Womengineer är. Och de passar alla utmärkt som ingenjörer! Vilken är du? TEXT Womengineer ILLUSTRATIONER Josephine Mickelsson

Flitiga Fia

Nörden Nora

BAKGRUND: Föräldrar som pluggat på universitet eller kanske till och med är ingenjörer själva. Outtalad press från föräldrarna och samhället på att plugga vidare. Kan få mycket hjälp av föräldrarna hemma. Har mycket intressen och aktiviteter vid sidan av skolan. Bor i villa med mamma, pappa, syskon och hunden Fido.

BAKGRUND: Har varit intresserad av teknik typ hela livet, kunde läsa innan hon började skolan och spenderar sommarloven med att koda och göra avancerade experiment. Hela familjen har lite märkliga men coola hobbies. Pappan är matematikprofessor, mamman psykolog och storebror läser till dataingenjör och spelar WoW.

MOTIVATION: Vill skapa ett liv med samma standard som mamma och pappa. Blir motiverad av föräldrarna och kan få hjälp hemma.

MOTIVATION: Genuint intresse för teknik.

MÅL: Uppnå något med livet, förverkliga sig själv och ha en fin väska. Älskar materiell tillfredsställelse.

MÅL: Bygga en robot, skicka en raket till månen och kunna alla decimaler på pi.

BARRIÄRER: Väljer en annan akademisk utbildning. Tror att matten blir för svår och att ingenjörsyrket är osexigt och väljer därför bort det.

BARRIÄRER: Saknar kvinnliga förebilder. Ser bara ingenjörer hon inte identifierar sig med.

4


Hippie Hanna

Otippade Olivia

Veliga Vilma

BAKGRUND: Har gått ut gymnasiet för något år sedan, backpackat i Asien och säsongat i Alperna och letar nu efter nya utmaningar men vet inte riktigt vad hon vill göra. Vill dock inte sluta “leva life”. Har en carpe diem-tatuering efter en blöt kväll i Thailand. Vegetarian.

BAKGRUND: Vuxit upp i förorten med tight ekonomi och magert stöd hemifrån. Ingen i familjen eller omgivningen i övrig har pluggat på universitet. I skolan anses bra betyg vara töntigt och man ser ned på akademiker.

BAKGRUND: Går första året på ingenjörslinje. Har kuggat sin första tenta, längtar hem till mamma i Skåne och undrar om ingenjörsyrket verkligen är för henne. Kan inte identifiera sig med de studenterna hon har omkring sig och har svårt att motivera sig till att plugga. Har mest flutit med och gjort det som förväntats av henne.

MOTIVATION: Testa på något nytt. Vill träffa nya människor och göra roliga grejer.

MOTIVATION: Få ett bättre liv än det hon växt upp i.

MOTIVATION: Vill hitta någon som förstår.

MÅL: Förändra världen. Och leva life.

MÅL: Flytta till Sollentuna.

BARRIÄRER: Tror att plugg är tråkigt och att man sitter över böcker 24/7. Gick samhäll på gymnasiet och måste komma in på basår.

BARRIÄRER: Vet inte vad en ingenjör är. Extrem brist på förebilder. Måste läsa basår.

MÅL: Att hitta ett jobb hon trivs med.

5

BARRIÄRER: Osäker och velig. Brist på en tydlig framtidsvision av vad ingenjörsyrket kommer att ge.


SA R A HAA C K Va r f ö r ble v S a ra i n g e n jö r? Sara Haack är den nya tidens kvinnliga ingenjör. Hon är inte ute efter en klapp på axeln eller en komplimang för bra utfört jobb, utan utökat ansvar, höjd lön och på sikt en plats i ledningsgruppen. Företaget som tar henne dit är FLIR, vars mål är att utveckla marknadsledande värmekameror och IR-teknologi som förbättrar – och till och med räddar – människors liv. TEXT Emelie Emanuelsson FOTO Jonas Axelsson

MELLAN FJÄRDE OCH nionde klass dansade Sara balett sex dagar i veckan, delvis på bekostnad av vissa skolämnen. Men när gymnasiet närmade sig hamnade intressena i konflikt med varandra. “Jag ville bli rymdfysiker. Trots att mamma var konsthistoriker och pappa jurist ville jag läsa naturvetenskap.” Så när balettskolan inte kunde erbjuda kombinationen av dans och naturvetenskap fick Sara tänka om. “Jag lämnade dansen och började på en vanlig skola. Det var otroligt roligt och en ny värld för mig. Även om baletten hade varit min passion så kändes det ändå helt rätt.” SARA TRIVDES BRA på den naturvetenskapliga linjen. Första året var det lika många tjejer som killar i klassen, men när hon valde teknisk inriktning blev det bara fem tjejer kvar. Istället blev den nya kompisen Henrik och framförallt hans föräldrar, båda ingenjörer, förebilder för

Sara. “Mamma och pappa har självklart också varit stora förebilder, men genom pappa förstod jag att jag inte ville bli jurist. Ingenjörsyrket tar aldrig slut. Saker kan alltid bli bättre. Det tankesättet passar mig!” ATT HON SEDAN hamnade på KTH var mer eller mindre en slump. Henrik sökte och Sara hängde med. Väl där trivdes hon dock som fisken i vattnet. Studierna i maskinteknik gick bra och Sara hittade även tillbaka till dansen, som koreograf på kårspexet. IDAG ÄR AMELIA ADAMO och Katniss Everdeen i Hunger Games Saras förebilder. “Den ena är en verklig kvinna och den andra en rollfigur, men bägge enormt starka ledare. De leder med sitt hjärta och förstår att ingen är starkare än det lag de spelar med. Det gillar jag.” ÄVEN SARAS MAMMA är en stor fö-

6

rebild. “Mamma hamnade ofta i typiska kvinnofällor i arbetslivet. Men från henne har jag ändå lärt mig att stå på mig och kämpa för att komma dit jag vill! Jag har bestämt mig för att undvika de där fällorna, ta ut kursen och sedan göra det jag vill och bestämmer mig för.” INGENJÖRSYRKETS oändliga möjligheter trivs hon gott med. “Även om jag är en Flitig Fia så finns det en del Hippie Hanna i mig. Jag älskar att testa nya saker och träffa nya personer”, säger hon och intervjun avslutas med just den insikten – att det förmodligen var kombinationen av ambition och flum som gjorde att Sara vågade följa i Henriks spår och välja KTH. SARA HAACK Ålder: 40 Familj: Man och två barn Utbildning: Civilingenjör i Maskinteknik, KTH Jobbar med: Global Product Manager på FLIR Persona: Flitiga Fia / Hippie Hanna


7


A N N A G UST AV SSON Var f ö r b l i r k v i n n o r ju ri ste r o ch i n te i n g e n jö re r? På mellanstadiet drömde vår husjurist Anna Gustavsson om att vara Geri i Spice Girls. Idag ser hon upp till Elisabeth Massi Fritz. Men hon är inte någon Flitig Fia, utan passar bättre in på Otippade Olivia. När vi träffade henne tog ett intressant samtal om förebilder, jurister och jämställdhet raskt fart. TEXT Emelie Emanuelsson FOTO Roger Nellsjö

EFTER NÅGRA klunkar kaffe kommer vi snabbt in på frågan om varför så många tjejer väljer att läsa juridik. Historiskt sett var juristutbildningen lika mansdominerad som ingenjörsutbildningen är idag. Men på 90-talet svängde det och hösten 2016 var 61 % av de sökande till juristutbildningar i Sverige tjejer. Bland ingenjörsstudenter var samma siffra 29 %.

tivation stämmer bra överens med Olivia”, säger hon och berättar att ingen i hennes familj är akademiker. “Jag hoppade av teaterlinjen på Angeredsgymnasiet då jag upplevde att lärarna tyckte jag var besvärlig som envisades med att fråga efter MVG-uppgifter”, säger hon och berättar om känslan av att inte få välja de ämnen hon ville läsa.

mitt arbete med Womengineer och min egen bransch. Ju mer jämlik könsfördelning vi har i olika grenar av arbetslivet och samhället, desto bättre kommer inte bara specifika områden att fungera enskilt, utan samarbetet olika områden emellan kommer även det att bli bättre. Fler kvinnliga ingenjörer är alltså inte bara bra för ingenjörerna.”

“Ingen av mina föräldrar är ingenjörer och jag läste samhällsvetenskap på gymnasiet, så ingenjörsutbildningen fanns aldrig med i mina tankar. Jag visste ganska tidigt att jag ville bli jurist”, säger Anna och börjar berätta om hur det var att läsa på Handelshögskolan i Göteborg. “Det var väldigt lärorikt men bitvis ett ganska hårt klimat på utbildningen. Redan första året kom advokatbyråerna till skolan och försökte övertala oss studenter att börja arbeta hos dem.” Anna berättar om de coola tjejerna från affärsjuridiska byråer som visade vad man kunde göra när man blev färdigutbildad. Hon ville bli som dem.

DEN RÖDA TRÅDEN i många av Annas livsval stavas “förebilder”. Från de i unga år till dagens. Och på samma sätt som Elisabeth Massi Fritz imponerar med allt från juridiska kunskaper till entreprenörskap och stort arbete för ett mer jämställt rättssamhälle, hjälper hon gärna Womengineer i jobbet för att fler tjejer ska välja en ingenjörsutbildning.

Fotnot: För vissa utbildningar är det vanligt att barn väljer samma typ av utbildning som föräldrarna. Det gäller exempelvis civilingenjörer och läkare. Av 4 600 inrikes födda läkare i åldern 30–34 har drygt 23 procent minst en förälder som är läkare, och av 15 500 civilingenjörer i åldern 30–34 år är det drygt 14 procent som har en förälder som är civilingenjör. Som jämförelse har 2 procent av samtliga 30–34-åringar någon förälder med läkarutbildning och knappt 3 procent någon förälder med civilingenjörsutbildning. (Källa: SCB.se)

OTIPPADE OLIVIA rimmar kanske illa med affärsjuridik, men viljan att genomföra en högre utbildning fanns alltid där. “Bakgrund och mo-

TILL VARDAGS arbetar Anna med affärsjuridik på Advokatfirman Glimstedt i Göteborg, men är sedan några år tillbaka även Womengineers egna jurist, där hon hjälper till med de löpande juridiska frågor som uppstår i en förening. Arbetet går hand i hand med en gemensam vision om att jämställdhet på ett plan också underlättar på andra områden. “Även om jag inte är ingenjör så finns det ändå ett samband mellan

8

ANNA GUSTAVSSON Ålder: 32 Familj: Sambo och ett barn Utbildning: Juris kandidatexamen, Handelshögskolan i Göteborg Jobbar med: Advokat på Advokatfirman Glimstedt i Göteborg Persona: Otippade Olivia


9


N YA M K O SA BUN I T j ej e r b o rde bli i n g e n jö re r Nyamko Sabuni är Sveriges före detta jämställdhetsminister och nu hållbarhetsdirektör på ÅF i Stockholm. I debattartikeln Tjejerna borde bli ingenjörer (Di, 12/2 2017) argumenterar hon för just det. Undersökningen bakom artikeln visade att många tjejer är intresserade av teknik, de vet bara inte om det. Vi träffade henne för att fråga varför det är så. TEXT Hannin Mushehid FOTO Olof Holdar

”Den här undersökningen ligger till grund för vårt framtida arbete. Att få unga tjejer att förstå vad ingenjörsyrket går ut på och varför du som tjej ska välja en teknisk utbildning”, förklarar Nyamko. Det började med att ÅF som en del av sitt jämställdhetsarbete ville rekrytera fler kvinnliga ingenjörer, eftersom det helt enkelt fanns för få. För att finna svar på varför killar och tjejer väljer teknisk utbildning i så olika utsträckning grävde ÅF vidare. ”Det är inte så att tjejer väljer bort natur för att de inte skulle klara det, utan de väljer samhällsvetenskap för att de förmodligen förstår bättre vad de kan använda den utbildningen till.”

denna mansdominans”, förklarar Nyamko. När någon kvinna i släkten brutit denna tradition och läst en teknisk utbildning fungerar det som inspiration för senare generationer av tjejer. För att bryta trenden menar hon att vi behöver förtydliga bilden av vad det innebär att arbeta som ingenjör. ”Det är lätt att förstå juridik, ekonomi, medicin och så vidare, men det är svårare att bryta ny mark och gå en ingenjörsutbildning i en familj där den traditionen inte finns.” Det handlar även mycket om språket. På bordet framför oss har vi en sammanställning av undersökningen. ”Två av tre pojkar har intresse för ett arbete som ingenjör, att jämföra med en av tre flickor. När det gäller möjligheten att arbeta med innovation och utveckling är skillnaden betydligt mindre, 57 kontra 51 procent. Säger du teknik så säger tjejerna nej, men säger du innovation och utveckling så är ungefär lika många tjejer som killar

En viktig faktor som spelar in är att den som väljer att utbilda sig till ingenjör ofta redan kommer från en familj med ingenjörer. ”Många utbildningar går i arv. Pojkar tittar på det manliga släktledet och ser att många gick en ingenjörsutbildning. Därav

10


”Två av tre pojkar har intresse för ett arbete som ingenjör, att jämföra med en av tre flickor. När det gäller möjligheten att arbeta med innovation och utveckling är skillnaden betydligt mindre, 57 kontra 51 procent. Säger du teknik så säger tjejerna nej, men säger du innovation och utveckling så är ungefär lika många tjejer som killar intresserade.”

intresserade.” Av undersökningen framgår även att många tjejer är intresserade av design och miljö– och hållbarhetsfrågor, vilket är precis sådant man kan arbeta med som ingenjör. Men ord som ”teknik” och ”ingenjör” verkar många tjejer fortfarande ha lite svårt för. I USA har vissa universitet ändrat sin taktik i hur de marknadsför sina ingenjörsutbildningar. ”De har börjat beskriva dem lite annorlunda än de gjorde tidigare. Nu framkommer det tydligare att utbildningarna innebär att man direkt kan bidra till att förbättra människors tillvaro och framtid. Att man kan bidra till att förbättra levnadsvillkoren för människor i utvecklingsländer till exempel. Då har dessa utbildningar helt plötsligt fått många fler kvinnliga sökande.” Vi pratar vidare om hur språket påverkat killarna och tjejerna till att utbilda sig annorlunda. Nyamko sammanfattar sin poäng: ”Man ska inte haka upp sig på att det krävs olika språk för killar och tjejer, utan annorlunda språk för att locka fler, och då framförallt tjejer, till de här utbildningarna.” Vi är överens om att det i det stora hela handlar om att få en förståelse för vad utbildningen faktiskt kommer att innebära

för typ av uppdrag. Därmed kommer fler att utbilda sig till ingenjörer av genuint intresse, istället för av exempelvis familjetradition. ”I artikeln säger vi att om nu tjejerna växer upp med att vara omhändertagande och vårdande, varför behöver vården betyda att jag lägger ett plåster på ett sår på någon?” Hon menar att många tjejer väljer att utbilda sig inom sådant där de kan erbjuda vård eller service till enskilda individer. ”Det gäller att lyfta blicken och se att som ingenjör kan man utveckla olika typer av redskap som kan hjälpa många fler människor än vad den som de facto vårdar enskilda personer gör.” En kirurg kan operera en person, men en ingenjör kan uppfinna viktiga redskap för alla kirurgers arbete. Vi är överens om att all teknik ändå finns till för samhällets skull. ”Ja, i stort sett varenda grej som görs är ju för att underlätta vår tillvaro och våra liv.” På vem ligger då ansvaret att meddela en korrekt bild av vad ingenjörsjobbet kan innebära? ”På många. På skolor, både grundskolan och teknikutbildningarna som försöker locka studenter, men

11

också på företag som är beroende av ingenjörer. Man måste berätta vad företaget gör. Inte bara prata om ingenjörernas tekniska kompetens, utan vad företaget åstadkommer.” Vi pratar om att det kan vara svårt att beskriva vad en ingenjör gör eftersom det finns så många olika typer, och skrattar åt att det nästan är för bra eftersom det är svårt att avgränsa. Nyamko summerar med att det stora perspektivet och målet med ingenjörernas arbete måste lyftas fram mer. Att man gör ett jobb som gagnar en större helhet – allt från de där kirurgverktygen till vattenrening i utvecklingsländer och effektivare elbilar är ingenjörskonst.

NYAMKO SABUNI Ålder: 48 Familj: Barn, särbo, föräldrar, syskon och syskonbarn Utbildning: Juridik, Uppsala Universitet. Migrationspolitik, Mälardalens högskola. Mediekommunikation, Berghs. Jobbar med: Hållbarhetsdirektör på ÅF Persona: Flitiga Fia


y

N

da

AN

A

E AN IG DE ar e RSS d e l t ON, Projek

I GEd ay IGEday står för Introduce a Girl to Engineering day och arrangeras årligen av Womengineer. Syftet är att öka teknikintresset bland unga tjejer. Under 2017 års dag hälsade över 1400 tjejer på hos fler än 50 spännande företag, bland annat H&M, Google, Volvo, Magine TV och Spotify. TEXT Hannin Mushehid FOTO Elin Helander & IGEday

”Tanken bakom projektet är att unga tjejer ska få testa någon aktivitet som en ingenjör jobbar med”, berättar Anna Andersson, som är projektledare för årets IGEday. ”Ingenjörsyrket är idag väldigt mansdominerat och vi vill ändra bilden av vad en ingenjör gör. I år har deltagarna, som under en dag får följa med en kvinnlig ingenjör, till exempel fått lösa case, 3D-printa hörlurshållare, programmera trafikljus, teståka lastbilar och simulera flygplanskörning.”

empel kan man anmäla hela sitt kompisgäng, eller så kan en lärare anmäla en större grupp elever som får hälsa på hos ett företag tillsammans. MEN HAR DE som varit med på IGEday ändrat sin åsikt om teknikutbildningar då? Ja! Efter dagen svarade 79 % av tjejerna som deltog att ingenjörsvärlden verkar intressant och att de under dagen fått en ny uppfattning om vad det innebär att vara ingenjör. ”Det verkar vara utmanande, spännande och intressant, och ändå en varierad arbetsfördelning”, tänkte en av deltagarna nu om yrket. Och ju fler som tänker så, desto bättre har vi lyckats med IGEday!

SÅ HUR GÖR MAN för att delta i IGEday? Man söker dit genom att anmäla sig på igeday.com. Där önskar man också vilket företag man vill åka till. Till ex-

PST! Lättaste sättet att hålla koll på IGEday är att besöka igeday.com!

12


VAD KAN JAG EGENTLIGEN? En copy-paste från bloggen “In control” på womengineer.org. Ta en titt för att läsa inspirerande inlägg om allt från studentliv till grymma matlådor och de bästa robothemsidorna. TEXT Jenny Stenström ILLUSTRATION Josephine Mickelsson

kopplingen mellan teknik, människa och marknad. Vi har blivit drillade i olika business-kurser så som marknadsföring, projektledning och affärsstrategier. Jag förstår kopplingen mellan omvärld, strategier på olika nivåer i en organisation och hur man ska göra för att få människor i organisationen att faktiskt genomföra strategin. Eller i alla fall i teorin, exjobbet får utvisa om det fungerar i verkligheten!

NÄSTAN TVÅ VECKOR in på exjobbet håller vi fortfarande på att formulera syftet med arbetet. Med små, små myrsteg tar vi oss framåt och det var under en av dessa diskussioner som tanken kom upp: Vad kan jag egentligen? Vad är det jag har utvecklat för kunskaper efter snart fem år på en civilingenjörsutbildning i Industriell Ekonomi? JAG ÄR INGEN EXPERT på matte men jag kan i alla fall hantera en trippelintegral och en fouriertransform. Jag är långt ifrån en stjärna på mekanik men jag kan i alla fall frilägga och förstå ett enklare resonemang om krafter. Trots att jag läst en mängd kurser inom min tekniska inriktning reglerteknik tvivlar jag på att jag faktiskt skulle kunna ta fram en regulator som fungerar i praktiken. Jag kan lite om allt men inget rejält på djupet.

JAG HAR UNDER perioder av min utbildning på allvar tvivlat över vilken specifik kompetens jag som ingenjör kommer att ha när jag är färdig, men ju längre jag pluggat och ju fler arbeten med studenter från andra program jag gjort inser jag att vi alla har våra specifika kunskaper och roller att fylla. Rätt häftigt att se vad vi faktiskt kan uppnå tillsammans, och att ingenjörer verkligen behövs, precis som alla andra!

DET JAG DÄREMOT kan är att förstå

13


J O HA N GR A N QVIST O m v i k t e n a v må n g fa ld i i n g e n jö rsyrke t “Mångfald”. För vissa har det blivit ett slagord. För andra ett sätt att bredda sitt företag. En del använder det för att det låter bra, men tänker inte på vad det egentligen innebär. För att få rätsida på saker och ting tog vi en pratstund med någon som verkligen vet vilka fördelar mångfald kan innebära, på alla plan. Hej Johan Granqvist, VD på Ingenjörsjobb! TEXT Hannin Mushehid FOTO Linus Meyer

14


”Om jag ska utgå från ett företagsperspektiv så innebär mångfald rakt av en konkurrensfördel. Med en stor variation av ålder, kön, bakgrund, kompetens och så vidare kan ett bolag enklare lösa de problem man ställs inför.”

Först och främst Johan, vad innebär egentligen mångfald? – Om jag ska utgå från ett företagsperspektiv så innebär mångfald rakt av en konkurrensfördel. Med en stor variation av ålder, kön, bakgrund, kompetens och så vidare kan ett bolag enklare lösa de problem man ställs inför. Dessutom får man som bolag större möjligheter till olika infallsvinklar både i sina kreativa processer men också i planeringen inför framtiden. Då de anställda speglar samhället innebär det också att man enklare kan tillgodose sina kunders behov. Hur påverkas ett företag av bra mångfald hos de anställda? – Förutom att det såklart visar att bolaget har sunda värderingar och är en öppen arbetsplats där alla är välkomna, är det väldigt positivt för utvecklingen. Det behövs mångfald för att kritiskt utmana interna processer och idéer. Utifrån olika erfarenheter föds enligt mig fler idéer och lösningar som kan tillgodose kundernas behov. Många gymnasietjejers intressen är frågor som ingenjörer arbetar med, ändå väljer fortfarande relativt få tjejer att utbilda sig till ingenjör. Det verkar finnas en brist på kunskap om vad jobbet innebär. Hur kan den informationen nå ut bättre? – Alla inom branschen har ett ansvar. Det är viktigt med fö-

rebilder! Det kan vara en person, men också ett projekt eller företag som man inspireras av. Om tjejerna inte har någon att identifiera sig med och se att ”detta är vägen för mig” så krävs det mycket mod för att söka sig till en ingenjörsutbildning. Vi måste bli bättre på att visa att ingenjörer verkligen inte är någon stereotyp med bygghjälm som bara älskar matte. Vi måste visa att ingenjörsutbildningarna är öppna för alla och att de i grund och botten handlar om problemlösning och innovation. Det är det som borde vara lockande snarare än prestige eller någon typ av personlig image. Det är detta som förebilderna måste visa – att vem som helst kan bli ingenjör bara intresset finns. I många fall tror jag att tjejer tyvärr inte ens tänkt att de kan bli fantastiska ingenjörer. Vi måste tillsammans ge dem chansen att inse detta. Branschen måste jobba för att ge unga tjejer en möjlighet till inblick i teknikbranschen, till exempel genom temadagar, öppet hus, fadderprogram, bloggar och vloggar. Återigen, vi har ett gemensamt ansvar som bransch att ge en ärlig bild och bjuda in till dialog så att ungdomar får chansen att upptäcka om de har ett intresse som rimmar med någon ingenjörsutbildning. Det handlar om att tända gnistan. Hur ser läget ut, vilka branscher är i stort behov av ingenjörer framöver? – Det är svårt att säga. “Alla”, är väl det korta svaret. Men

15

kompetensbehovet är givetvis olika beroende på bransch och var i landet man söker. Teknikutvecklingen skapar naturligtvis naturlig efterfrågan, IT blir exempelvis ett allt mer naturligt inslag i alla delar inom en organisation, vilket såklart innebär en ökad efterfrågan. Stora pensionsavgångar gör också att det behöver anställas många nya ingenjörer inom olika segment. Däremot är det svårt att peka ut någon specifik bransch eftersom utvecklingen går så fort. Det jag däremot tror är att man som individ måste vara öppen för att byta och komplettera sin grundkompetens. Teknikutvecklingen skapar nya behov hos både företag och kunder, så att vara öppen för att byta position internt och komplettera sin utbildning kommer vara viktigt. “Men vadå? räcker det inte med utbildningen jag gör efter gymnasiet?!” Jo, det är klart. Vad Johan menar är att det inte finns EN efterfrågan på ingenjörer, utan många. Och att vi i framtiden inte kommer att jobba på samma position, med samma sak, livet ut. Så att vidareutbilda sig internt, och få nya arbetsuppgifter, det är bra, inte dåligt!

JOHAN GRANQVIST Ålder: 33 Familj: Mamma, pappa och syster Utbildning: Service management, Lunds universitet Jobbar med: VD på Ingenjörsjobb Persona: Flitiga Fia


MAN GFALD O CH JAMS TALLDHET I IN GEN JOR SYRK E T Hur skapar vi en förändring? TEXT Ellen Broström FOTO Andreas Fernandez & Jessica Millegård

EN SOCIOLOGISK KLASSIKER förklarar att ett lyckat äktenskap kräver närhet, likhet men också olikhet (komplementaritet). Två människor i ett förhållande där parterna alltid tänker likställt och är eniga förlorar i det långa loppet spänst och spänningen avtar. Detta tankesätt går att applicera även på grupper. Homogena team kan kännas enklare att skapa och hantera men den typen av simplicitet bidrar till en ensidig bild, vilket i sin tur kan missgynna utkomsten. Hur ska vi kunna möta marknadens behov om de behoven som identifierats endast innefattar en målgrupp? Vi ser mer och mer forskning som visar på vikten av mångfald och jämställdhet. Hur det bidrar till ökade företagsvinster, minskad personalomsättning, bättre hälsa bland medarbetarna och högre innovationsförmåga, för att bara nämna några positiva faktorer. Hur kan vi gå från att bara prata om jämställdhet och mångfald till att skapa de förutsättningar som krävs för att det faktiskt sker? Vi har visioner om förändring. Alla vill bli bättre men ingen vill gå igenom den jobbiga förändringsprocessen. Ger vi upp på första försöket kommer vi aldrig att lyckas. Det börjar redan i ledningsgruppen Det gäller att hitta de faktorer som hindrar förändring idag och börja nysta upp problemen. Är det dolda omedvetna fördomar? Är det hur företaget presenteras utåt? Vilket språk används både internt och externt? Vilken jargong finns det i fikarummet? Förändringsarbetet måste börja redan i ledningsgruppen. Dessa måste vara legitima i det sättet de lever, leder och agerar. Den bäste av ledare är den som kan inse sina svagheter och lyckas rekrytera kompetens för att väga upp dessa. In träder en person väldigt olik ledaren. Mest troligt skapas en större oenighet, vildare diskussioner och större dispyter. Tillvaron blir mer besvärlig och ledaren måste lära sig att hantera denna människa, de måste lära sig att hantera varandra. Men, detta innebär också att när ett beslut väl tagits har frågan prövats från flera vinklar, motargumenten har testats. Det som har nåtts är konsensus, en

16


Ellen Broström, ingenjör

Samma Ellen Broström, samma ingenjör

enig ledning. Nästa steg är att konsekvent, tydligt och kommunikativt föra innehållet av detta konsensus vidare till resten av organisationen.

ras kompetens skulle uppskattas. Så kära företag, ta en titt över hur ni arbetar för att nå en större mångfald. Hur ser annonserna ut? Vem riktar de sig till? Vilka värdeord använder ni? Vilken bild ger ni av företaget?

Sluta locka och börja inspirera Allt fler företag storsatsar på att marknadsföra sig som jämställda. De vill ge sig själva en konkurrensfördel via den publicitet som ofta tillkommer med ämnet. Självintresse, det lyser igenom. Gör det genuint, gör det ordentligt och se till att skapa en kultur som tillåter jämställdhet istället. Försök inte att nå högre jämställdhet inom företaget genom att locka studenter till branschen med gratis mat och gud vet vad. Det ni istället ska göra är att inspirera fler att våga testa. Presentera dem för de fantastiska möjligheter en ingenjörskarriär faktiskt innebär. Förklara att yrket är kreativt, varierat och utvecklande. Kanske finns det även möjligheter att jobba utomlands, möta nya kulturer och att träffa mycket spännande människor? Visa för dem att ni är ett företag där de-

Lyft fram förebilder Vi måste skapa förebilder i alla led – företag, ledningsgrupper, anställda, studenter. Det dyker upp allt fler förebilder där ute som vågar ta för sig med målet att skapa en jämställd spelplan, dessa måste lyftas fram tydligare. Se till att bjuda in dem, samverka. Vi kan alltså inte bara prata om jämställdhet och mångfald. Vi måste driva den förändring som krävs för att skapa de miljöer som välkomnar alla. En miljö som ökar kreativiteten, kunskapen och innovationsförmågan. Försäkra ett hållbart och lönsamt samhälle och mer trivsamma arbetsplatser. Mångfald är roligare än enfald. Blandade grupper presterar bättre på lång sikt. It’s a win-win situation.

17


A LETTER TO SOFIE JUNIOR En copy-paste från bloggen “Sofster” på womengineer.org. Samma Sofster som du för övrigt ser på omslaget till tidningen!

I often think about how to raise my children (that I will hopefully have in the future at some point). I also often think about what I wish I would have known when I was younger. I therefore started writing down things I’ve realized have worked for me. Not tangible things like mathematical formulas but how to be a good person and move forward. TEXT Sofie Lindblom

• Never be jealous of other people’s achievements, get inspired and motivated.

• Create an uncomfort zone. It means you’re ok with tackling things outside your comfort zone and not limited by a stupid zone anymore. The uncomfortable is in a zone and you work towards making that zone smaller.

• Stay humble but don’t be afraid to speak about accomplishments you’re proud of (no one got famous obeying Jantelagen).

• Always listen to Simply the Best by Tina Turner (or any other song with similar message) as the last thing you do before walking in for something important – an exam, a job interview, a pitch or a meeting. It’s cheesy but it will make you walk in with a smile because you’ll be laughing at yourself.

• Dare to ask for what you want, but always leave it an open ended question. It comes across as less pushy and gives the receiver a chance to respond in an honest way rather than in a forced way. ●• Respect people with more talent/experience than you, but don’t be afraid to ask and learn from them (they have been new or young once too).

• Seek balance in life. Work & Free Time. Family & Friends. Candy & Exercise. Wine & Water. This one is the hardest and most important. I have no good tips on how to get there yet. I try to do everything all the time.

●• Learn the art of walking in shoes of many different sizes. Putting yourself in the shoes of others makes you understand their actions and thinking better. I would go as far as saying it makes you understand the world better.

THIS IS WORK in progress and based on experiences I have. I keep changing my mind. The mannequin will probably go as soon as next week. What would you include? I don’t think I will ever be finished with this list, not even when I actually have kids. But it would be pretty funny if my kids found this. (Hey kiddo, don’t read all my other posts!) Stuff you put on the internet is forever there. Internet is like the night club bouncers. They never forget. Even when you do. Scary. But fascinating.

• Don’t step on people’s toes, no matter what shoe size you’re currently wearing. ●• Speak up and tell people how you feel. But chose the battles where you can see a positive outcome. The other ones will just drain you on energy. • Buy a mannequin! Let her listen to when you rehearse all your presentations and speeches. It will make you a better presenter even though they’re not much for giving feedback. :)

Yours Sincerely Sofster

18


V A R V ISION Under 2010 publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) en rapport med titeln ”Könsstruktur per Utbildning, 1990-2030”. I rapporten presenteras statistik från 1990 till och med dagens aktuella tvärsnitt av könsstrukturens utveckling i svenska utbildningar samt den väntade prognosen av densamma fram till 2030. TEXT Womengineer ILLUSTRATION Josephine Mickelsson

ENLIGT RAPPORTEN är 4 av 5 svenska examinerade ingenjörer män. De dominerar särskilt i den äldsta ålderskategorin (50-64 år) där endast 8 % är kvinnor. Under de senaste åren har siffran ökat till 28 % i den yngsta ålderskategorin (20-34 år). Män över 50 representerar nästan hälften av alla chefspositioner. År 2030 räknar man med att 25 % av hela den svenska ingenjörskåren är kvinnor. PÅ WOMENGINEER tror vi att, för att ett samhälle ska blomstra och utvecklas i en hållbar riktning, måste hela befolkningens kunskaper och färdigheter beaktas. Att det finns så få kvinnor inom det anmärkningsvärt breda området teknik ser vi därför som särskilt olyckligt. Vi tror att fantastiska utvecklingar kommer ta form till följd av en ökad balans mellan könen i detta avseende.

WOMENGINEER hävdar att den underliggande orsaken till dessa siffror framför allt beror på faktumet att få människor vet vad en ingenjör egentligen gör. Om verklighetens mångfald kan presenteras på ett tillräckligt framgångsrikt sätt, både av dem som studerar till ingenjör och de som jobbar inom yrket, kommer chanserna att påverka denna utveckling markant att öka. Womengineer är därför en interaktiv webbplats som framhäver kvinnliga förebilder i form av studerande teknologer och yrkesverksamma ingenjörer som kan inspirera andra kvinnor att närma sig tekniska utbildningar. Ambitionen med denna idé är med andra ord att öka andelen kvinnor bland de sökande till landets tekniska utbildningar. Syftet är inte att styra eller råda, utan endast att delge information om de möjligheter som finns.

19

MÅLGRUPPEN ÄR kvinnliga gymnasieelever som är osäkra på vad de vill plugga efter studenten. SYFTET ÄR ATT förmedla den verkliga versionen av ingenjörsyrket så som det är – mångsidigt och utmanande – och därigenom inspirera denna demografiska grupp och öka deras intresse för att bli ingenjörer. WOMENGINEER VILL fungera som en ögonöppnare för människor i allmänhet, och kvinnor i synnerhet, genom att presentera ett nytt perspektiv på ingenjörsyrket. Vi vill förändra synen på den typiska ingenjören genom att introducera en ny, könsneutral bild av världens mest betydelsefulla och kreativa problemlösare.


BESÖK OSS PÅ WOMENGINEER.ORG OM DU VILL LÄSA MER!

Womengineer Magazine #1  

All of us working with Womengineer share the same goal. By 2030, we want 50% of all graduated engineers in Sweden to be women. This goal is...

Womengineer Magazine #1  

All of us working with Womengineer share the same goal. By 2030, we want 50% of all graduated engineers in Sweden to be women. This goal is...

Advertisement