Issuu on Google+

2013 VRG Elvira-Maria Vaida

VAPENVÅLD I USA USA är ett av de länder i världen där vapenvåldet är som störst. Landet har under de senaste 14 åren skakats av 2.2 skolmassaker/år, vilket är mer än dubbelt så många som i resten av världen sammanlagt. I politiken har frågan om en mer kontrollerad vapenpolitik lyfts av president Barack Obama, men fått starka motreaktioner från såväl medborgare som politiker. På vilket sätt påverkas landet av den nuvarande vapenpolitiken, och vilka konsekvenser skulle en omskrivning av vapenlagarna få för den amerikanske medborgaren och för samhället i stort?

1


Innehållsförteckning Inledning, frågeställning, metod………………………………………………….…… s.2 Vapenvåldets konsekvenser för ekonomin…………………………………... …..s.3 Vapenvåldets konsekvenser för politiken………………………. ………………..s.3 Intervju…………………………………………………………………………. ………………..s.5 Moståndare av ideologiska skäl…………………………………………………... …...s.7

2


USA är landet som drabbats av 31 skolmassaker på 14 år, medan resten av världens länder tillsammans under dessa åren drabbats av 14. USA är landet där 47% av befolkningen under 2011rapporterade att de äger ett vapen antingen i hemmet eller på något annat sätt i ens egendom 1.USA är också landet där 32, 163 personer vapenmördades under 20112. Landet toppar många listor gällande vapen och vapenvåld, och samtidigt så är landet välkänt för att ha en mycket liberal vapenpolitik, därav det höga antalet av vapeninnehav. De höga siffrorna gällande vapenvåld i USA får märkbara konsekvenser på ett socialt, politiskt och ekonomiskt plan. Individens rätt att försvara sig själv, sina närmaste och sin egendom är central och lyser nämligen inte bara igenom vapenlagarna utan präglar också den allmänna ideologin. Den senaste tiden har dock attityden kring de liberala vapenlagarna tagit en ny vändning, i alla fall hos en del av politikerna. Efter den senaste skolmassakern i Newtown, Connetict, där över 20 barn dödades lyfte presidenten Barack Obama och kongressen i Washington frågan om en mer restriktiv vapenpolitik. 3 De mer kontrollerande vapenlagarna skulle bland annat innebära utökade bakgrundskontroller vid köp av vapen och hårdare lagar inom vapenhandeln. En ytterligare effekt av skolmassakern var förslaget om att på olika sätt förbättra säkerheten i skolorna. 4 Motståndare i form av republikanska senatorer och anhängare till vapenorganisationen NRA i kongressen har dock starkt motarbetat dessa förslag. Det finns många anledningar till att tro att vapenpolitiken i USA aldrig kommer bli så kontrollerande som den efter omständigheterna kanske borde. Obamas förslag att halvautomatiska gevär som använts vid många masskjutningar, röstades ner direkt. Som alltid när debatter lyfts fram på politisk nivå, skapar det även diskussioner, tankar och spekulationer hos medborgarna, särskilt med tanke på att just vapenfrågan är så pass känslig för många då det blir en ideologisk fråga och individens frihet kan tyckas komma i kläm. En annan aspekt av det hela är just det faktum att vapenindustrin spelar en så betydande roll för dem amerikanska ekonomin. Vilka konsekvenser skulle mer kontrollerade vapenlagar få just för landets ekonomi? Vad säger motståndare respektive anhängare till en omskrivning av vapenlagarna i USA? Metod Med hjälp av statistik och nutidshistoriska events kommer vapenvåldet i USA att presenteras som en av de främsta sociala utmaningar som landet står inför. En utvärdering av de konsekvenser som den nuvarande vapenpolitiken görs med hjälp av välkända teorier och begrepp både inom samhällsvetenskapen och ekonomivetenskapen, så som; det samhälsekonomiska kretsloppet, ideologier som konservatism och socialkonservatism, diskussioner kring individens frihet och utbud och efterfrågan. Med dessa konsekvenser som grund kan nya perspektiv lyftas fram i en diskussion rörande en omskrivning av vapenlagarna i USA. Utifrån olika intressen i frågan ställer sig olika samhällsgrupper på var sin sida om förslaget till en mer kontrollerad vapenpolitik.

1 http://www.gallup.com/poll/150353/self-reported-gun-ownership-highest-1993.aspx 2 http://www.gunpolicy.org/firearms/region/united-states 3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5502612 4 http://edition.cnn.com/2013/03/28/politics/obama-guns

3


Vapenvåldets konsekvenser för den amerikanska ekonomin Mellan 4 och 5 miljarder dollar är den uträknade årliga kostnaden för vapenvåldet i USA. Inkluderat i denna summa är de ökade sjukhuskostnaderna på grund av skada och död, stärkt brottsbekämpning av vapenbrott och de kostnader som medför åtal och fängslande av brottslingar. Det är dock viktigt att skilja på direkta och indirekta kostnader när man talar om summor som dessa. Just ovanstående belopp är långt ifrån den totala kostnaden som vapenvåldet innebär. Utöver detta finns nämligen ökade skatter för att garantera allmänhetens säkerhet och kostnader i samband med de psykologiska besvär som kan drabba offer, anhöriga och även brottslingar. 5 Dessa ekonomiska konsekvenser drabbar inte bara de inblandade, utan är en så pass stor utgift att det påverkar hela den nationella ekonomin.

Detta kan enklast visas genom att sätta in situationen i det samhällsekonomiska kretsloppet. Den offentliga sektorns utgifter, främst i form av service (sjukvård, rättsäkerhet, utbildning etc) ökar kraftigt i och med det vapenvåldet. För att kunna finansiera detta krävs att de skatter som den offentliga sektorn tar in från hushållen ökar. Den amerikanska befolkningen får alltså betala högre skatter. En annan konsekvens som vapenvåldet för med sig kan vara att en del bostadsområden där säkerheten är högre blir mer eftertraktade än andra. Enligt ekonomiska teorier så ökar priset på en produkt eller tjänst i takt med efterfrågan, vilket är något man kan se på bostadsmarknaden i dessa områden. Detta skapar i sig socioekonomiska problem i samhället då det ökar samhällsklyftorna bland befolkningen. De som har möjlighet kan flytta till de säkrare områdena där statistiken för vapenvåld är lägre, och de som inte har det lika bra ställt får stanna kvar i de otryggare områdena. Vapenvåldets politiska konsekvenser De konsekvenser som det eskalerande vapenvåldet, främst i form av skolskjutningar, har som tidigare nämnts 5 http://www.princeton.edu/futureofchildren/publications/docs/12_02_01_.pdf

4


varit i form av försök till en mer kontrollerad vapenpolitik. De restriktioner som Barack Obama föreslår har dock fått starka motreaktioner av olika socioekonomiska grupper i samhället. En pådrivande faktor som i allra högsta grad påverkar vapenpolitiken i USA är NRA. National Rifle Association är en lobbygrupp som arbetar för rätten att bära, sälja och äga vapen i USA.6 De anses vara en av de mest framgångsrika lobbygrupperna i landet bland annat för att de har visat så stort inflytande inom politiken. Frågan man som utomstående ställer sig är vad som egentligen ligger till grund för detta kraftiga motstånd mot skärpta vapenlagar? Konsekvenserna som denna frihet har lett till har varit förödande för hela nationen, men trots det så vill man behålla lagarna så som de är. För att närma sig ett svar på denna fråga måste flera perspektiv lyftas in, och de mest centrala är i detta fall dels det ekonomiska men också den sociala och kulturella aspekten på individen och dennes rättigheter. Till att börja med har vi träffat en ekonom, med anknytning till ett flertal pro-gun organisationer i USA.

Reporter- För att lyfta fram ytterligare en aspekt har vi idag med oss en ekonom, som med hjälp av statistik och väl använda ekonomiska teorier förklarar hur vapenindustrin gynnar landet, och varför en mer restriktiv vapenpolitik faktiskt inte skulle leda till ett minskat antal skolskjutningar och allmänt vapenvåld. Till att börja med, hur stor roll spelar vapenindustrin för den amerikanska ekonomin? Ekonom- Vapenindustrin är en ständigt växande industri som inte bara generera flera hundra tusentals jobb, utan också vars skatteintäkter spelar en betydande roll för staten och för federala regeringar. I denna statistik kan vi tydligt se hur skatteintäkterna har ökat under åren, och under 2012 uppskattas vapenindustrin ha dragit in hela $5.1 billioner dollar i federala och statliga skatter. 7 Vad är det, om inte en lukrativ bransch?

Reporter – Ja, att de intäkter som branschen genererar spelar en betydande roll för landets ekonomi är tydligt. Men om vi lyfter denna fråga i ett socialt och politiskt sammahang, tror du inte att det kan finnas en koppling mellan de liberala vapenlagarna och det kraftiga, låt mig säga missbruket, av vapen som landet så många gånger har drabbats av, i form av skolskjutningar etc… 6 http://www.nraila.org/about-nra-ila.aspx 7 National Shooting Sports Foundation

5


Ekonom –Låt oss ta dessa skolskjutningar du nämner som exempel. I majoriteten har just skjutvapen använts, och hade inte skytten haft tillgång till dessa hade denne självklart inte kunnat skjuta sina offer. Men tror du att viljan att döda alla dessa människor försvunnit bara om skytten inte hade haft tillgång till sina vapen? Reporter – Så du menar att dessa 31 skolskjutningarna under de senaste 14 åren likväl hade skett trots mer kontrollerade vapenlagar? Ekonom – Inom ekonomin talas det ofta om förhållandet mellan mål och medel som bygger på teorin om substitut. Man kan alltså med olika medel nå ett och samma mål. I krigszoner som i Irak och Afghanistan rapporteras det nästan dagligen om hur tiotals personer dödas av bilbomber, som är relativt lätta att framställa och vars effekter är förödande. Vi kan exempelvis se på den senaste tragedin i USA, bombdåded vid Boston Marathon den 14 april 2013. 3 personer dog och över 170 skadades, och inte ett enda skjutvapen användes. 8 Bomber är ett fullt fungerande substitut för vapen, och det vore därför osannolikt att mer kontrollerade vapenlagar skulle hindra en gärningsman från att begå sitt dåd. Det är i denna fråga tydligt hur lätt man kan använda sig av olika medel för att nå ett och samma mål. 9 Reporter – Då får jag tacka för mig och för att du ville dela med dig av dina åsikter!

Det finns många som anser att en restriktiv vapenpolitik skulle innebära att vapenindustrin i USA skulle förminskas, och därmed vara en stor ekonomisk förlust för staten. Dels på grund av minskade inkomster i form av skatter, men också öka arbetslösheten eftersom att branschen genererar så pass många jobb. 10

8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5509089 9 http://mises.org/daily/2562 10 http://business.time.com/2012/12/18/americas-gun-economy-by-the-numbers/

6


Motståndare av ideologiska skäl USA har under historiens gång präglats av ideologierna konservatism och socialkonservatism. Detta har definitivt satt sina spår hos de amerikanska medborgarna och spelar en betydande roll för debatten angående kontrollerande vapenlagar eller inte. Först och främst bör man se närmare på konservatismen, där själva kärnan i samhället anses vara familjen som ska främjas och beskyddas så långt det går oavsett sammanhang. Detta ligger som grund för den oföränderliga mentaliteten angående individens rätt att försvara sig själv och sina egna. En undersökning gjord av Gallup 3005 visar att 67% av de som äger ett vapen gör det i form av säkerhetsskydd mot ett tänkbart brott 11. I USA anses det vara individens rättighet att ha denna frihet. Kontrollerande vapenlagar skulle innebära att det blev svårare att köpa vapen, vilket skulle strida mot individens rättigheter.

Frågan om vapenlagarna i USA bör skärpas eller inte kommer ständigt att debatteras och ång tid kommer troligtvis att dröja innan klara beslut kan tas.

11 http://www.gallup.com/poll/1645/Guns.aspx


Vapenvåld i USA