Issuu on Google+

A L LT O M F O RT B I L D N I N G # 3

Rättsäkra beslut på Migrationsverket Webbutbildning öppnar ögonen för mänskliga rättigheter “Korta vägen” hjälper nyanlända akademiker till jobb Sverige ska bli bättre på mänskliga rättigheter

3 3 4 6

Bättre vård för patienten med specialistutbildade sjuksköterskor

7

Bättre koll på statsroll Chefsrollen i ett större sammanhang

8 8

Ett globalt universitet med lokalt ansvar Ledaren

2


Ett globalt universitet med lokalt ansvar

PER GRÄNGSJÖ Avdelningschef Uppsala universitet Avdelningen för uppdragsutbildning Avdelningen för uppdragsutbildning har till uppgift att utveckla och stödja universitetets institutioner i att bedriva uppdragsutbildning.Vi skiljer oss från många andra arrangörer av utbildningar genom att vi utgår från akademiska kärnvärden. Uppdragsutbildningen ska bidra både till samhällets utveckling och till universitetets vitalitet. Vi har ett särskilt fokus på samverkan med andra offentliga aktörer. Vi bidrar till att föra ut den senaste forskningen till yrkesverksamma. Det krävs ett praktiskt förhållningssätt för att göra forskning användbar i en organisation. Därför samarbetar vi med erfarna praktiker som vet vad som fungerar. Tillsammans utbildar vi årligen tusentals yrkesverksamma från olika samhällssektorer inom flera av universitetets vetenskapsområden. Uppsala universitet myllrar av kunskap. Här finns ca 7000 anställda och drygt 41 500 studenter som dagligen arbetar för att förstå, förklara och förbättra vår värld. Forskningen som bedrivs här ligger i absolut framkant och står sig bra i den internationella konkurrensen. Uppsala universitet är världsledande inom många vetenskapsområden och kunskap är grunden för en positiv samhällsutveckling.

UPPSLAGET

Uppsala universitet är inte bara Nordens äldsta universitet daterat till 1477, Uppsala universitet är även, och framför allt, en av landets viktigaste globala noder för samtal och möten mellan människor och idéer. Universitas – den globala samlingen av forskande, kunskapande och lärande utgör universitetets DNA. Forskningen som bedrivs vid lärosätet är global och den som bedriver forskning agerar och navigerar ofrånkomligen i ett internationellt, globalt sammanhang universitas magistrorum et scholarium. På samma sätt som forskningen är den undervisning och fortbildning som sker vid universitetet sprungen ur en global miljö. Undervisningen vid universitetet utgår från forskningens rön och resultat men bedrivs även utifrån forskningens logik, metoder och form. Undervisningen vid Uppsala universitet blir på detta vis en variation av universitas, där vårt globala sammahang hakar i den didaktiska och pedagogiska verksamheten. Den kraft som detta globala sammanhang ger universitetet skapar en grogrund för människor att växa i, och inte minst reflektera i, i takt med vår omgivning och i samklang med vår existens. Att universitetet ser det som en självklarhet att engagera sig i frågor som rör nyanlända i det svenska samhället blir i denna kontext ofrånkomligt. Vi har inget val, vår verksamhet handlar om detta, vår existens – vårt DNA – leder oss till engagemanget i frågan. Få institutioner i Sverige har samma plikt att bidra till samhällets utveckling och förmåga att hantera flyktingströmmarnas ovillkorliga krav.

Vi på uppdragsutbildningen jobbar med just detta - att kompetensutveckla personal som ska ta emot eller möta nyanlända i olika uppdrag, ge tjänstemän verktyg att kunna analysera och åtgärda hinder. Vi på arbetar också med att korta vägen för de personer som nyligen anlänt till Sverige och som vill komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt genom att förse dem med nätverk på arbetsmarknaden och kunskap om Sverige. I årets nummer av Uppslaget är det dessa frågor som får störst utrymme just för att det är ofrånkomligt och nödvändigt. Diskussionen kring de mänskliga rättigheterna i statsförvaltningen är mer aktuell än någonsin. Samhällets förmåga att tillvarata kompetens, oavsett personens bakgrund, i skola och yrkesliv är avgörande för hur vår framtid ska formas. Kunskapen och medvetenheten hos chefer och medarbetare i statsförvaltningen om det sammanhang de ingår i och den betydelse det har för deras verksamhet är en livsnerv för mångfaldens samhälle. Vi på uppdragsutbildningen tar vårt lokala ansvar genom att ge globala aktörer, nyanlända såväl som tjänstemän som möter nyanlända, nya verktyg och perspektiv. Uppdragsutbildningen är en betydande, om än en liten, pusselbit i Universitetets strävan att förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld. Mathias Blob Samverkansstrateg Avdelningen för uppdragsutbildning

”Diskussionen kring de mänskliga rättigheterna i statsförvaltningen är mer aktuell än någonsin” KONTAKT

MEDVERKANDE

UPPSALA UNIVERSITET AVD. FÖR UPPDRAGSUTBILDNING BOX 256 751 05 UPPSALA

REDAKTÖR: KARIN FOLCKER OMSLAGSFOTO: JOHAN ALP FORMGIVNING: SÖDRA TORNET KOMMUNIKATION ORIGINAL & PRODUKTION: ELISABET HARRYSON TRYCKERI: KPH TRYCKSAKSBOLAGET

TELEFON: 018-471 68 35 UPPDRAGSUTBILDNING@UADM.UU.SE WWW.UU.SE/UPPDRAGSUTBILDNING

2

Ett sätt att kanalisera engagemanget i migrationsfrågan vid Uppsala universitet är att ge individer och organisationer kompetens och förmågor att navigera, hantera och agera i de utmaningar som skapas när många nyanlända ska tas emot, etableras och vägledas i Sverige.


T E X T: K I M B E R G S T R Ö M F OTO : L E N A S U N D B E R G

Rättssäkra beslut på Migrationsverket Migrationsverket är en myndighet med både stora och viktiga utmaningar. Som ett led i myndighetens kraftsamling, för att möta dessa utmaningar, utvecklar verket i samarbete med Uppsala universitet en utbildning i offentlig rätt och bevisfrågor för sina beslutsfattare. Målet är att stärka rättssäkerheten, göra rättstillämpningen likadan inom hela organisationen och att etablera ett tydligt sökandeperspektiv Utbildningen ”Min roll som beslutsfattare” är kompetensutveckling för beslutsfattare på Migrationsverket. Beslutsfattare på Migrationsverket är en väldigt specifik roll, trots att benämningen kan verka allmän. Beslutsfattaren är den tjänsteman som står för det formella beslutet. Det behöver alltså inte vara handläggaren som behandlat ärendet. Utbildningen handlar inte specifikt om migrationsfrågor eller migrationsrätt, utan om frågor som är gemensamma för alla beslutsfattare i hela organisationen. Fokus ligger på offentlig rätt, förvaltningsrätt, sekretessrätt och andra juridiska frågor som är gemensamma för statliga tjänstemän och den statliga värdegrunden. – Vi vill stärka rättssäkerheten, säger Hans Fagerlin. Vi vill också arbeta in ett tydligt sökandeperspektiv i hela organisationen. Vi går till jobbet för att ge de sökande ett rättssäkert beslut. Att kursen träffat rätt vittnar de många positiva deltagarrösterna om. – Kursen fokuserar verkligen på de områden som är viktiga – sekretess, prövning och förvaltningsrättsliga principer, säger Anna Bartosiewicz, en av verkets beslutsfattare. Jag är jurist, men den här typen av verksamhetsanpassade kunskaper får man inte under studietiden. Till vardags jobbar alla på med det de jobbar med, och det finns inte så mycket utrymme att skaffa ny kunskap. Därför är det en underbar idé med en kurs där alla får samma information. Det ger alla en gemensam grund.

Oerhört viktigt att det blir rätt Beslutsfattarna har en central roll på myndigheten, eftersom de är ytterst ansvariga för besluten. Frågorna beslutsfattarna ställs inför är mångskiftande. – Det kan exempelvis handla om bevisfrågor, säger Karin Fält. Hur kan man som beslutsfattare bedöma och värdera bevisning som kommer in? Det kan vara muntliga berättelser, intyg eller andra dokument, eller kanske domar från utlandet. Sekretessfrågor är en annan vanlig – och vansklig – fråga. – Vad omfattas av sekretess och inte? När ska vi lämna ut allmänna handlingar, och när ska vi inte lämna ut dem? Många är osäkra och rädda att det ska bli fel, i synnerhet eftersom det kan få så allvarliga konsekvenser för de individer det rör. Det gäller både om vi skulle lämna ut handlingar vi inte borde lämna ut och om vi inte lämnar ut handlingar vi bör lämna ut. Myndighetens beslutsfattare ska också handleda handläggarna och det finns många nyanställda som behöver vägledning in i myndighetens arbete. – Därför är det här en väldigt viktig satsning för oss, säger Hans Fagerlin. Förutom att det ökar deras kompetens så vill vi också att det ska vara tydligt vad som förväntas av dem, så de kan vara tryggare i sin roll.

KARIN FÄLT OCH HANS FAGERLIN

Lyhörda lärare och gott samarbete Beslutsfattarna kan också ha olika utbildningsbakgrund och är ofta jurister, samhällsvetare eller beteendevetare. Därför är en viktig poäng med utbildningen att ge alla en gemensam bas. Det ställer också höga krav på lärarna.Både att anpassa utbildningen till deltagare med olika bakgrundskunskaper och att fylla i med rätt saker så denna heterogena grupp lämnar utbildningen med just en gemensam bas. – Vi tycker det fungerat utmärkt, säger Hans Fagerlin. Vi är mycket nöjda. Även deltagarna är mycket nöjda med lärarna och organisationen. – Både samordnare och de som undervisar lyssnar verkligen på våra idéer, säger Anna Bartosiewicz. Vi har en kursutvärdering efter varje tillfälle, då vi kan tala om vad vi vill ha mer av och lärarna är alltid så positiva till våra förslag. Så det är verkligen ett öppet samarbete mellan studenter och lärare. Hon tycker att det är bra att utbildningen går i Uppsala och inte på Migrationsverket. – Det gör att vi får möjligheter att träffa kollegor från andra enheter ute i landet, som kan ha andra erfarenheter än man själv har.

Den höga akademiska nivån säkrar kvaliteten Under planeringen av utbildningen har Hans Fagerlin och Karin Fält arbetat tillsammans med Avdelningen för uppdragsutbildning. Hans och Karin har önskemål om inriktningen på kursen och moment i den och representanterna från Avdelningen för uppdragsutbildning har lämnat förslag på hur önskemålen kan mötas. – Ett skäl till att vi valde just Uppsala universitet att samarbeta med är att de har lång erfarenhet av att jobba med uppdragsutbildningar i allmänhet och med myndigheter, säger Karin Fält. Juridiska fakulteten har dessutom ett gott renommé och bred kompetens inom området förvaltningsrätt. Anna Bartosiewicz ser också många fördelar med att det är ett universitet som ger kursen. – Det är fantastiskt att kunna få Sveriges ledande professorer som föreläsare, forskare som är kända inom sitt fält. Samtidigt garanterar det att kompetensnivån är väldigt hög. Målet är att alla beslutsfattare ska gå utbildningen, cirka 500 personer. Den första kursen gick våren 2016 och det finns en andra inplanerad under hösten. – Är alla nöjda då kan vi ge utbildningen till alla beslutsfattare, säger Hans Fagerlin. Hittills har det fungerat fantastiskt bra. Vi vill ha mer samarbete med akademien överhuvud taget och ser gärna ett fördjupat samarbete framöver.

WEBBUTBILDNING ÖPPNAR ÖGONEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Uppsala universitet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans utvecklat en webbaserad introduktionsutbildning om mänskliga rättigheter i arbetet som offentligt anställd. Utbildningen uppmanar deltagarna att reflektera över mänskliga rättigheter utifrån verkliga exempel på krångliga situationer på jobbet. Därmed får deltagarna en detaljerad inblick i hur de mänskliga rättigheterna fungerar på riktigt. Sommaren 2016 lanserar Uppsala universitet och SKL en ny webbutbildning om mänskliga rättigheter för offentligt anställda i Sverige. Deltagarna får lära sig hur rättigheterna blir relevanta i riktiga situationer som är hämtade från offentliga arbetsplatser. – Utbildningen innehåller intervjuer som ger ett spektrum av reflektioner från människor med olika perspektiv, exempelvis forskare, praktiker och förtroendevalda. Det är en styrka att deltagarna får höra olika röster berätta om mänskliga rättigheter, säger Cecilia Berglin, handläggare och delprojektledare på SKL. EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN

Ett exempel som deltagarna konfronteras med grundar sig på ett verkligt fall där en kommun polisanmäler en familj där de misstänker att familjen ska resa utomlands för att låta könsstympa sin 11-åriga flicka. Misstankarna grundar sig enbart på familjens etniska bakgrund. I det här fallet står lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor mot rätten att få sin sak individuellt prövad och deltagarna får reflektera över hur kommunen kunde ha agerat i stället. – Kursen ger grundläggande kunskap om varför det är viktigt för mig som offentligt anställd att ha kunskap om mänskliga rättigheter och hur man kan bidra till att förverkliga de mänskliga rättigheterna i praktisk handling, säger Cecilia Berglin. T E X T: L E N N A RT K Ö H L E R

3


Korta vägen hjälper nyanlända akademiker till jobb Korta vägen är en arbetsmarknadssatsning från Arbetsförmedlingen för att förkorta vägen för nyanlända akademiker till ett arbete i Sverige. I Uppsalaregionen samarbetar Uppsala universitet med Academicum kring Korta vägen på Arbetsförmedlingens uppdrag. Under ett halvår får deltagarna intensiv språkundervisning, temaföreläsningar, studievägledning och yrkescoachning i kombination med praktik.

FYLLER ETT TYDLIGT BEHOV

Personer från andra länder söker sig av olika anledningar till Sverige. Vissa flyr från krig och andra svåra förhållanden. Andra har träffat en svensk livskamrat. Skälen är många. Gemensamt för alla grupper av nyanlända är att många bär med sig kunskaper och färdigheter som på många sätt kan bidra till det svenska samhället. Det kan vara läkare eller sjuksköterskor, ingenjörer, datatekniker, grafiska formgivare eller hela spektrumet av akademiska kompetenser. Av diverse skäl har Sverige lyckats dåligt med att ta tillvara den kompetensen. En av utmaningarna har varit att hitta vägar att översätta eller validera dessa personers kunskaper till något som accepteras av den svenska

T E X T: K I M B E R G S T R Ö M . F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

44


a

arbetsmarknaden. En annan tröskel att komma över har varit att skapa kontakter med arbetsgivare. Detta gäller inte minst de som har med sig en akademisk examen från utomnordiska länder.

legitimationen. Det är prov som ska göras och svensknivåer som ska uppnås. Korta vägen är en del av den processen. Det ger dem tillfälle att träna på den yrkesspecifika svenskan och lära sig de svenska sjukhus- och apotekssystemen.

– Det här är högutbildade människor som bara behöver få in en fot för att komma över tröskeln till arbetslivet, säger Gabriel Gardell, projektledare för Korta vägen på Avdelningen för uppdragsutbildning. Får de bara en möjlighet att visa sina kompetenser för arbetsgivare samtidigt som de utvecklar sin färdighet i svenska så har de allra flesta fått in den foten.

En som gått Korta vägen just för att få en svensk legitimation är Roseling Osicos. Hon är sjuksköterska från Filippinerna, som också jobbat tre år som sjuksköterska i Saudiarabien. När Uppslaget pratade med henne hade hon en tjänst som undersköterska på Akademiska sjukhuset.

– Vi ser att det finns ett behov av dessa akademiker, säger Jessica Leander, beställare av Korta vägen på Arbetsförmedlingen. Vi kan också konstatera att det här är det bästa verktyget vi har för att få in nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. EXTRA STORT BEHOV INOM VÅRDSEKTORN

Suget är särskilt stort inom vård- och apotekssektorerna, säger hon. Korta vägen är ett av verktygen att möta denna efterfrågan. – Det finns ett jättestort behov inom de här legitimationsyrkena. Det finns också ofta en ganska stor vilja att ta emot nyanlända och hitta vägar för att underlätta för dem. Samtidigt har de yrkena en väldigt strukturerad och ganska lång process som leder fram till

RÖSTER FRÅN ARBETSGIVARE

”Vi tar hand om dem som vanliga praktikanter. Det är ingen skillnad. Men skillnaden mot en praktikant som kommer från gymnasiet är att en nyanländ akademiker mycket snabbare kommer in i verksamheten och blir snabbt en i gänget. Vi har just nu en ekonom från Irak och han kan ta emot fakturor på finska och direkt veta hur de ska bokas. Det är fantastiskt.” – Kristina Harbom, HR-manager på JC Jeans Company. ”Just nu har vi en ekonom från Eritrea. Han hjälper oss med kundreskontran och bokföringen och börjar kunna hjälpa oss med vissa rapporter. Han verkar ha fått ett väldigt bra stöd på Korta vägen och allt har fungerat väldigt professionellt och problemfritt. Vi pratar bara svenska, ända till det verkligen inte går att komma fram, vilket jag tror har hänt två gånger. Vi är jättenöjda.” – Marianne de Jong Henckel, Ekonomichef på EKN, en affärspartner till exporterande företag och banker. ”Vårt samhälle förändras. Vi vill ha medarbetare som speglar samhället. Därför är det är naturligt att öppna upp för den här målgruppen nyanlända akademiker. Det är ett sätt för oss att vara relevanta för kunderna och ett sätt att utöka vår kompetens.” – Martina Stenberg, Head of HR på OKQ8 Scandinavia.

– Parallellt läser jag svenska som andraspråk. När jag är klar med det kan jag göra ett kunskapsprov och få legitimation som sjuksköterska. Hon säger att Korta vägen både var väldigt viktigt för att hon skulle hitta in på den svenska arbetsmarknaden och dessutom mycket roligt. – Jag träffade många nya kompisar. Alla andra där hade samma mål som mig och vi stöttade varandra väldigt bra. Vi fick öva på att prata inför andra och annat som gav mig mycket bättre självförtroende. Det är viktigt att förstå hur arbetslivet fungerar och att möta människor. Svenskar är lagoma i allt! Det hjälper också väldigt mycket att ha bra kontakter och det kan Korta vägen hjälpa till med. MÅNGA ARBETSGIVARE POSITIVA

Men även inom andra sektorer finns det behov av akademiker. Det kan vara väg- och vatteningenjörer från Ryssland, gynekologer från Iran, bilförsäljare från Sri Lanka, experter inom IT-säkerhet från Egypten eller grafiska formgivare från Syrien. Det gör att Korta vägen måste ha ett brett nätverk av praktikplatser för att kunna erbjuda alla deltagare en plats som både motsvarar deras akademiska kompetens och som kan ge dem den där foten in på arbetsmarknaden. OKQ8 Scandinavia är ett av de företag som finns i detta nätverk. – Vi kan erbjuda ett brett utbud av praktikplatser, säger Martina Stenberg, Head of HR på OKQ8 Scandinavia. Vi har praktikanter bland annat på HR-avdelningen, på kommunikationsavdelningen, inom bygg och etablering samt ekonomi. Vi är ett företag med många verksamhetsområden, och har därmed stora möjligheter att vara attraktiva för en bred målgrupp.

DETTA ÄR KORTA VÄGEN

Korta vägen är en arbetsmarknadssatsning där Arbetsförmedlingen upphandlar utbildningen av universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare runt om i landet. Uppsala universitet och Academicum samarbetar kring Korta vägen i Uppsala men även i Eskilstuna, Nyköping, Solna och Västerås. I den 26 veckor långa utbildningen ingår även studievägledning, arbetsplatsförlagd utbildning på företag och myndigheter i Mälardalen samt yrkescoachning. Alla deltagare får en handledare som fungerar som mentor och en ingång till den lokala arbetsmarknaden. Varje utbildningsomgång är på sex månader, där de första tre månaderna fokuserar på språk, utbildning och yrkescoachning och de sista tre månaderna på praktik och att skaffa kontakter. Under 2015 gick 400 deltagare Korta vägen i Academicums och Uppsala universitets regi. Arbetsförmedlingen fungerar som beställare, Uppsala universitet som utbildningsexpert och som näringslivsexpert finns Academicum, ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet som arbetar just med att vara en bro mellan universitet och arbetsliv. Att det är flera organisationer som samarbetar bidrar även det till att de nyanlända akademikerna får komma i kontakt med flera olika arbetskulturer och organisationskulturer. Deltagarna ska ha en färdig examen eller minst tre års akademiska studier från ett utomnordiskt land för att få gå utbildningen

Martina Stenberg säger att förutom att det ger praktikanterna möjlighet att komplettera med arbetserfarenhet så tycker både hon och medarbetarna på företaget att just att kunna bidra är en viktig del i engagemanget. – Regeringen har som mål att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 och då måste alla vara med och bidra. Det är viktigt för oss som stor arbetsgivare att stötta samhället där det behövs. Det har då varit väldigt naturligt för oss att öppna upp för nyanlända akademiker. Hon tycker att Korta vägen är ett mycket bra program. – Det fyller helt klart ett behov! Det finns många nyanlända akademiker som inte har arbete och många företag som saknar kompetens. Så att matcha de behoven är jätteviktigt.

ROSELING OSICOS, SJUKSKÖTERSKA

” Det är viktigt att förstå hur arbetslivet fungerar och att möta människor. Svenskar är lagoma i allt! Det hjälper också väldigt mycket att ha bra kontakter och det kan Korta vägen hjälpa till med.” 55


T E X T: K I M B E R G S T R Ö M . F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Sverige ska bli bättre på mänskliga De statliga myndigheterna ska bli bättre på mänskliga rättigheter.Tjänstemännen ska bli duktigare på området och alla myndigheter ska tillämpa de konventioner Sverige skrivit under på samma sätt. Uppsala universitet har fått i uppdrag av regeringen att organisera och driva denna mycket omfattande kompetensutvecklingsinsats. Mänskliga rättigheter. De allra flesta vet ungefär vad det är och att det är något viktigt. För ganska många räcker det rätt långt. Men statliga tjänstemän ska använda lagstiftning och konventioner om de mänskliga rättigheterna i sin myndighetsutövning. De internationella konventioner vi förbundit oss att följa ställer ofta högre krav än den svenska lagstiftningen gör. 

Den svenska statsförvaltningen fungerar mycket bra i ett internationellt perspektiv, men har ändå fått ta emot kritik för att vi inte följer de konventioner vi skrivit under tillräckligt bra. Som ett led i att förbättra detta har Uppsala universitet fått ett regeringsuppdrag att öka kompetensen om mänskliga rättigheter hos anställda i svensk statsförvaltning. I satsningen har det utvecklats en digital plattform för lärande, (MR-forum.se) och ett stort antal utbildningsinsatser. Bland dessa finns en webbaserad introduktion om mänskliga rättigheter och en 2,5-dagars grundutbildning i mänskliga rättigheter. Under hösten kommer även en utbildning på avancerad nivå för vissa yrkesroller. Inom uppdraget ges även ett stort antal semi-

narier i form av MR-forum, där det ges möjlighet till erfarenhetsutbyte och lärande mellan olika yrkesroller och myndigheter. Fokus på både juridik och etik i grundutbildningen Som en viktig del i utbildningsinsatserna vänder sig grundutbildningen i mänskliga rättigheter till alla statligt anställda som kommer i kontakt med rättighetsfrågor i sin yrkesroll. Grundutbildningen erbjuds tolv gånger under året och varje utbildningsomgång består av två kurstillfällen i Uppsala. Mellan de två kurstillfällena arbetar kursdeltagarna med hemuppgifter och läser kurslitteratur. Juridiska och teologiska fakulteten delar på ansvaret för utbildningen. Den juridiska fakulteten har spetskompetens när det gäller hur lagar och regler ser ut och tillämpas. Den teologiska fakulteten har en masterutbildning i mänskliga rättigheter och har etik som ett viktigt forskningsområde. De som i första hand varit ansvariga för att ta fram utbildningen och även undervisar i den är docent Anna-Sara Lind och professor Olle Lundin på Juridicum, samt universitetslektor Jenny Ehnberg vid teologiska institutionen. – Vi vill visa vad det är för typ av frågor och ämnen som konventionerna om mänskliga rättigheter berör, säger Anna-Sara Lind. Alla människor har vissa rättigheter i kontakten med det allmänna.

Många rättigheter men samma etiska grund För att myndigheterna på rätt sätt ska kunna hantera frågor om mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten måste ämnet vara något som ingår i alla handläggares kompetens. För att den svenska myndighetsutövningen ska vara rättssäker krävs dessutom att alla statliga tjänstemän agerar likvärdigt i sina bedömningar och att de vet hur de mänskliga rättigheterna påverkar just det egna myndighetsutövandet. – Vi kan konstatera att de som går utbildningen har mycket kunskap. De har ofta bra koll på vilka typer av situationer som kan vara svåra, säger Jenny Ehnberg. Men både vi och kursdeltagarna märker också att det finns ett stort behov av att lyfta den generella kompetensen. Mänskliga rättigheter får inte vara något chefen ibland pratar om eller information som kommer i en e-post. Den individuella tjänstemannen måste känna sig säker och trygg i sin kompetens på området. Universitetslärarna vill också visa hur mänskliga rättigheter samspelar med andra rättigheter. – Det är många perspektiv att ta hänsyn till inom myndighetsutövningen i dag, fortsätter Jenny Ehnberg. Barns rättigheter, tillgänglighet, jämställdhet och annan antidiskriminering och så mänskliga rättigheter. Vi vill förtydliga kopplingen mellan dem, att de alla är en del av samma tänkande, att de inte konkurrerar med varandra. Utgår från deltagarnas verklighet För att knyta utbildningen till tjänstemännens yrkesvardag får kursdeltagarna själva ta upp frågor och situationer de tycker är svåra. – För att den kunskap som finns inom juridiken ska få en praktisk mening måste undervisningen ta avstamp i tjänstemännens konkreta vardag, säger Olle Lundin. Det är otroligt viktigt. Yrkesanknytningen gör också att deltagarna får en bred bild av vad mänskliga rättigheter är när det gäller myndighetsutövning. – Det har varit mycket stimulerande att få träffa kollegor från andra myndigheter och få diskutera hur situationerna är olika på exempelvis Tullverket, Krigsmaterielinspektionen och Lantmäteriet, säger Anette Sandström, från Tullverkets interna utbildningsenhet. Vi kan exempelvis använda tvångsåtgärder och då måste vi tänka på vad det kan innebära när det gäller mänskliga rättigheter.

På bilden: JAKOB NYBERG, enhetschef vid Patent- och registreringsverket och ANETTE SANDSTRÖM från Tullverket

Läs mer om utbildningarna och hur du anmäler dig på: mr-forum.se 6


T E X T: K I M B E R G S T R Ö M

rättigheter Jakob Nyberg, enhetschef på Patent- och registreringsverket, möter oftast frågor om mänskliga rättigheter under utbildningar verket arrangerar tillsammans med Sida. Deltagare är personer i utvecklingsländer som kan skapa bestående förbättringar inom ett antal områden i sina respektive länder. – Deltagarna kommer ofta från kulturer som har andra synsätt. Det blir ofta frågor kring jämställdhet, människors lika värde och andra aspekter av de mänskliga rättigheterna. Nu känner jag mig mycket tryggare att kunna ta de diskussionerna. Deltagarna är väldigt nöjda Responsen från kursdeltagarna har varit mycket positiv. – De föreläsare vi har haft har varit väldigt engagerade och har gjort allt för att anpassa innehållet till vad som är intressant för oss deltagare, säger Anette Sandström. Lärarna fick oss att lyfta blicken och se att vi alla har skyldighet att förverkliga det som finns i konventionen. Jakob Nyberg håller med. – De utbildningsansvariga hade verkligen gjort ett bra jobb med att både ha ett helikopterperspektiv och gå igenom detaljer. Det är svårt på en så pass kort kurs, där alla kommer med olika ingångsvärden, olika uppdrag, olika förutsättningar och med sina egna specialbehov. De är också väldigt nöjda med just att det är ett universitet som ger utbildningen. Anette Sandström pekar på att det borgar för att lärarna är uppdaterade på den senaste forskningen och regelverket. Hon tycker också att lokalerna varit bra och att administrationen har fungerat väldigt bra. Jakob Nyberg poängterar särskilt trovärdighetsaspekten. – Inom hela biståndsverksamheten har Sverige en myndighetsstruktur som ger oss trovärdighet. På samma sätt har ett universitet en trovärdighet som en privat aktör har svårt att matcha. Det är väldigt viktigt inom detta område.

JENNY EHNBERG (till vänster)

lektor, Teologiska institutionen, och ANNA-SARA LIND

docent vid Juridiska institutionen Uppsala universitet

BÄTT RE VÅR D FÖ R PATIE N T EN MED SPECIAL IST U T B IL DAD E SJUKSKÖTER SKO R Landstinget i Uppsala ligger i startgroparna för en stor satsning för att öka vårdcentralernas förmåga att bemöta patienter med hjärtsvikt respektive astma eller KOL. Kärnan i satsningen är en akademisk vidareutbildning för sjuksköterskor inom de två områdena. Utbildningen är också ett sätt för landstinget att se till att Socialstyrelsens nationella riktlinjer får genomslag i primärvården. Sjuksköterskorna är en av de absolut viktigaste grupperna att satsa på, när det gäller att erbjuda patienter en vård som är lättillgänglig och håller hög kvalitet. Det säger Malena Ranch, landstingsråd vid landstinget i Uppsala län. – Det är ofta de som har den direkta patientkontakten, och de har större möjligheter att ha en långsiktig kontakt och vara tillgängliga för patienten när patienten behöver det. Därför drar nu landstinget igång en storsatsning på primärvårdens sjuksköterskor, i form av en akademisk specialistutbildning inom områdena hjärtsvikt respektive astma och KOL. – Utbildningen ska ge sjuksköterskorna fördjupade kunskaper inom fysiologi och sjukdomslära, säger Henrik Toss, överläkare vid Akademiska sjukhuset. Det ska ge dem egna möjligheter att på ett bra sätt ta hand om patienterna utan att patienten ska behöva vänta på en tid hos en läkare eller åka till akuten. Patienterna ska få rätt hjälp snabbare

Det är stora patientgrupper som berörs av satsningen – båda grupperna omfattar tusentals patienter i länet. – Målet är att de sjuksköterskor som går utbildningen både ska kunna ta över en hel del av det som läkare gör nu och även kunna hjälpa till utanför de rent medicinska områdena, säger Emilia Kedhammar, sjuksköterska i primärvården och samordnare för programrådet för hjärtsvikt. Därför ska utbildningen både ge dem farmakologisk och medicinsk specialistkunskap och ickemedicinska kunskaper om exempelvis psykosociala och livsstilsrelaterade aspekter. När sjuksköterskorna är tillbaka på sina vårdcentraler ska de organisera ett team omkring sig, som kan bestå av sjukgymnaster, dietister, arbetsterapeuter och andra med relevant kompetens. En central uppgift för dessa team är att ge patienten ett allsidigt stöd. – Både utbildningen och teamens arbete ska

trycka på icke-farmakologiska insatser, säger Henrik Toss. Det är otroligt viktigt att jobba i multikompetenta team. Bättre kontakt och bättre koll

En viktig funktion för sjuksköterskan som organiserar teamet är att vara patientens fasta vårdkontakt. Det ökar tillgängligheten dramatiskt för patienten. – Det kan vara värt väldigt mycket för patienten att kunna kontakta – eller bli kontaktad av – någon som har koll, säger Emilia Kedhammar. Inte bara på medicinen, utan kanske på hemsituationen, som har tid att prata med anhöriga, kan lära ut egenvård och så. Teamen ska också se till att alla patienter får en grundlig utredning. Exempelvis ska alla hjärtsviktspatienter få en ultraljudsundersökning, och alla astma- och KOLpatienter ska få göra en spirometri. Idag är det långt ifrån så. Lång erfarenhet av utbildningar till vården Landstinget har gett Uppsala universitet i uppdrag att arrangera utbildningen, och kursen ges i samarbete med institutionen för medicinska vetenskaper. – Vi har samarbetat med Uppsala universitet och Avdelningen för uppdragsutbildning i tretton år nu, säger Henrik Toss, och vi är väldigt nöjda. Deras kompetens att sätta ihop utbildningar i synnerhet för vården är unik. Kursen kommer att bestå av fem kurstillfällen om två dagar vardera på universitetet, som kommer blanda föreläsningar med ett dussintal experter samt grupparbeten. Däremellan ska deltagarna göra hemarbeten, som kan vara att utreda en patient, och ett projektarbete. Utökad roll för sjuksköterskor också ett karriärsteg

En annan vinst med utbildningen är att det ger sjuksköterskor en möjlighet att kompetensutveckla sig och specialisera sig. – Det gör dels att de kan utvecklas i karriären, och dels att jobbet kan bli mer attraktivt. Tycker de jobbet är mer spännande stannar de kanske kvar på vårdcentralerna, som då får en större kontinuitet i sin personal, säger Henrik Toss. 7


Bättre koll på statsroll

Chefsrollen

i ett större sammanhang Första linjens chefer i Kriminalvården är en nyckel i den förändring myndigheten går igenom. Därför är det högsta prioritet på att de får en chefsutbildning som verkligen ligger i framkant. Kriminalvården går igenom ett stort förändringsarbete. Som ett led i detta ska alla nya första linjens chefer i Kriminalvården gå en utbildning i ledarskap. Uppdraget att arrangera den utbildningen har gått till Avdelningen för uppdragsutbildning vid Uppsala universitet, som i nära samarbete med Kriminalvården tagit fram utbildningen. Utbildningen ska ge dessa chefer möjligheter och verktyg att reflektera över det egna ledarskapet och uppdraget i ett helhetsperspektiv inom en politisk styrd organisation. ”Jag har användning för det jag lärde mig varje dag” Nina Bylund är kriminalvårdsinspektör och gick utbildningen 2015. Hon har redan haft mycket nytta av den i sin yrkesroll. – Jag har användning för det jag lärde mig varje dag. Dels har jag bättre verktyg för att se mig själv med mina styrkor och de områden jag behöver utvecklas på, dels är jag mycket bättre på att nå mina medarbetare och få dem att prestera bra och att vara tydlig med verksamhetens mål och våra olika roller och förväntningarna på varandra. Det handlar inte bara om att peppa medarbetarna, poängterar hon. – Jag har också fått en annan inblick i hur viktigt det är att hitta vad som motiverar medarbetarna och vad den enskilde medarbetaren behöver för att göra ett bra jobb och trivas. Man har i alla tider pratat om medarbetarskap, men uppfattningen om vad det är har varit ganska spretig och luddig. Utbildningen konkretiserar det och hur jag som chef ska arbeta med det. En central del av utbildningen är att den ska ge deltagarna en bättre bild av deras roll i ett större perspektiv. Marie Christine Taylor, chefsoch organisationsutvecklare på Kriminalvården: – Vad är kriminalvårdens plats i en större

omvärld? Vad händer inom andra delar av kriminalvården och på nivåer ovanför mig? De ska sedan få verktyg för att kunna omsätta dessa insikter och kunskaper i sin egen verksamhet, sin chefsroll och på så sätt kunna bli bättre och effektivare chefer för sina medarbetare. Frågan om den statliga värdegrunden och vad den betyder för en chef inom Kriminalvården går som en röd linje genom hela utbildningen. Utbildningen ger också deltagarna möjligheter att bygga upp ett nätverk av chefer som kan fungera som stöd i rollen som chef och ledare. Framtidens chefer Alla första linjens chefer i Kriminalvården ska gå utbildningen, inom ett år från att de tillträder sin tjänst. Dessa chefer jobbar antingen klientnära i kärnverksamheten eller i administrativa stödfunktioner och har alltså det direkta ansvaret för en stor del av myndighetens verksamhet. Det är ett av skälen till att utbildningen har så hög prioritet. Ett annat viktigt skäl är att dessa chefer är en nyckelgrupp att rekrytera framtida högre chefer ur, till hela den övriga organisationen. Därför spelar utbildningen även en viktig roll för hela organisationens framtid och chefsförsörjning. Den är också ett sätt att föra in spetskompetens och kunnande från akademien till kriminalvården, genom att de som går kursen får kunskaper de sedan kan sprida i organisationen. – Jag känner att jag nu har kunskaper jag kan bidra med i större forum, säger Nina Bylund. Utbildningen har också gjort mig mer säker. Jag har bland annat pratat på en konferens inför alla chefer i frivården. Det hade jag nog inte gjort innan. Marie Christine Taylor säger att hon fått kvitto på att de som gått utbildningen lyfter hela organisationen. – De chefer som gått utbildningen säger att de känner att de har en högre kunskapsnivå och är mer uppdaterade. De nya cheferna blir goda förändringsledare och är en viktig del i den stora förändring kriminalvården går igenom. T E X T: K I M B E R G S T R Ö M

Högskolornas och universitetens anställda behöver bemästra de friheter och skyldigheter som statsanställningen medför. Därför har Avdelningen för uppdragsutbildning vid Uppsala universitet utvecklat den webbaserade utbildningen ”Vårt uppdrag – min roll som statsanställd vid universitet och högskola” tillsammans med två andra universitet. Utbildningen fokuserar på att göra medarbetarna tryggare i sin roll som statsanställda. Universiteten i Uppsala, Göteborg och Lund har utvecklat en utbildning om rollen som statsanställd på universitet och högskolor. Utbildningen behövs eftersom generella utbildningar för statsanställda på myndigheter inte når fram tillräckligt bra till de högskoleanställda. – Den här utbildningen är en bra möjlighet för våra medarbetare att förstå helheten och bli påminda om att de är en del av Myndighetssverige. Utbildningen hjälper medarbetarna att bli medvetna om dilemman som de som statsanställda kommer att ställas inför. De får också träna på att väga för och emot och att tänka klokt i etiska frågor, säger Cristina Liljeroth, HR-strateg på Malmö högskola, ett av de lärosäten som har köpt in utbildningen. Göteborgs universitet var med och utvecklade webbutbildningen. De har också kommit igång med utbildningen. – Vi vill att de anställda ska få en tydlig bild av rollen som statsanställd och att de ska få den tydligheten tidigt i sin anställning. Det är också viktigt att de lär sig principerna om offentlighetsfrågor och skyldigheten att kunna vara transparant i sitt arbete. Vi vill att det ska vara en självklarhet hos medarbetarna, säger Samuel Heimann från personalenheten på Göteborgs universitet. Rörliga bilder och svårfångade dilemman Webbutbildningen fångar snabbt deltagarnas intresse med en kort film som fokuserar på det ansvar som högskoleanställda har enligt lagen, exempelvis när det gäller antagning och examination. Filmen lyfter också områden som innehåller både rättigheter och skyldigheter, som offentlighetsprincipen och meddelarskyddet, och värderingar om fri åsiktsbildning och anti-diskriminering. – Jag tycker att utbildningen håller bra kvalitet och att de som har utvecklat den har gjort ett fantastiskt jobb. Jag önskar fler liknande samarbeten mellan lärosätena, säger Cristina Liljeroth. T E X T: L E N N A RT K Ö H L E R

8


UPPSLAGET #3 2016