Page 1

A L LT O M F O RT B I L D N I N G # 2

“Win-win” för kursdeltagare och forskning

3

Statstjänstemän ska vässas i mänskliga rättigheter Kyrkoherdar är också världsliga ledare

4

Spetsutbildning för hjärtspecialister Ny syn på äldre i vården

6

6

8

En känsla av sammanhang Ledaren

2


En känsla av sammanhang

MATHIAS BLOB Samverkansstrateg Uppsala universitet Avdelningen för uppdragsutbildning Uppsala universitet myllrar av kunskap. Här finns över 6 500 anställda och drygt 41 000 studenter som dagligen arbetar för att förstå, förklara och förbättra vår värld. Forskningen som bedrivs här ligger i absolut framkant och står sig bra i den internationella konkurrensen. Uppsala universitet är världsledande inom många vetenskapsområden varav flera passar bra för offentlig förvaltning. Avdelningen för uppdragsutbildning är Uppsala universitets officiella samordnare av uppdragsutbildning. Under trettio år har vi bedrivit fortbildning av yrkesverksamma. Vi har ett särskilt fokus på samverkan med andra myndigheter i syfte att stödja, utveckla och bidra till en välfungerande statsförvaltning.Vår ambition är att fungera som en samtalspart i frågor kring kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vårt mål är också att föra ut den senaste forskningen till yrkesverksamma och för att göra forskningen användbar i en organisation krävs ett praktiskt förhållningssätt. Därför samarbetar vi med erfarna praktiker som vet vad som fungerar ute i organisationerna. Tillsammans utbildar vi årligen tusentals yrkesverksamma från alla samhällssektorer och inom universitetets samtliga vetenskapsområden.

UPPSLAGET

Vi är alla en del av vår historia precis som vi alla är en del av vår framtid. Det är i sammanhanget mellan då och sedan som vi tillsammans skapar och omskapar vår omvärld. På detta sätt har vi ett ansvar, och en möjlighet, att tillsammans i vårt sammanhang bidra till en bättre morgondag.

Alla vi som arbetar med forskning, utbildning eller samverkan och administration vid Uppsala universitet, bär i någon mening med oss arvet från Dag Hammarskjöld. Universitetet har flera starka forskningsmiljöer som verkar i denna anda. Institutionen för Freds- och konfliktforskning, Juridiska institutionen, Hugo Wallentin Centrum, Statsvetenskapliga institutionen och Centrum för genusforskning för att nämna några tydliga exempel. Tillsammans utgör alla som verkar vid universitetet en betydande influens för värderingar i morgondagens samhälle.

Från vårt kontor på Dag Hammarskjölds väg här i Uppsala placeras vår verksamhet vid universitetet i ett specifikt historiskt och samtida sammanhang. Från kontoret ser vi ut över Akademiska sjukhuset med alla de verksamheter som bedrivs i samverkan mellan forskning och klinisk verksamhet och som skapar ett välbefinnande för tusentals medborgare. Vi kan betrakta såväl Uppsala slott, hemvist för landshövdingen, som Uppsala domkyrka med vingslag av en historisk maktdelning mellan stat och kyrka, båda institutioner med starka band till både akademi och samhälle. Mellan dessa ligger Botaniska trädgården som berättar historien om Linné och ständigt påminner oss om naturens ekosystem.

Avdelningen för uppdragsutbildning, kan genom samarbeten med dessa institutioner och med utgångspunkt i vårt arv, agera både globalt och lokalt i kompetensutvecklingsfrågor och framförallt i fortbildningsfrågor som rör mänskliga rättigheter. Vi på avdelningen har unika möjligheter att bygga vidare på stadens och universitetets sammanhang i syfte att öka kunskapen om grundläggande fri- och rättigheter och utveckla beredskapen att hantera eventuella övertramp av dessa.

Dag Hammarskjölds väg löper genom stadens västra del och bildar en röd tråd mellan universitetets olika vetenskapsområden. Den historiska personen Dag Hammarskjöld skapar i någon mening en ram för universitetets alla verksamheter, en ram som pekar mot hans gärning och arv både som statsman och som främsta företrädare för Förenta Nationerna och deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Mathias Blob

”Ett sammanhang för vår del handlar om att värna om de mänskliga fri- och rättigheterna och därmed medverka till en morgondag med plats för alla”

KONTAKT

MEDVERKANDE

UPPSALA UNIVERSITET AVD. FÖR UPPDRAGSUTBILDNING BOX 256 751 05 UPPSALA

REDAKTÖR: KARIN FOLCKER OMSLAGSFOTO: JOHAN ALP FORMGIVNING: SÖDRA TORNET KOMMUNIKATION ORIGINAL & PRODUKTION: ELISABET HARRYSON TRYCKERI: KPH TRYCKSAKSBOLAGET

TELEFON: 018-471 68 35 UPPDRAGSUTBILDNING@UADM.UU.SE WWW.UU.SE/UPPDRAGSUTBILDNING

2

Genom de uppdrag vi åtar oss att genomföra tillsammans med olika offentliga aktörer i Sverige och internationellt, hoppas vi kunna bidra till att skapa en känsla av sammanhang med historien likväl som med framtiden. Ett sammanhang som för vår del handlar om att värna om de mänskliga fri- och rättigheterna och därmed medverka till en morgondag med plats för alla.


Win-win T E X T: L E N N A RT K Ö H L E R F OTO : A N N A S J Ö S T R Ö M , L E N A S U N D B E R G

för kursdeltagare och forskning

Universitetets forskare är en nyckelfaktor för att avdelningen för uppdragsutbildning ska kunna erbjuda utbildningar av den höga kvalitet som avdelningen gör. Därför är ett bra samarbete med institutioner på universitetet nödvändigt.

JAAN GRÜNBERG, PREFEKT FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

Kvalificerade kursdeltagare berikar forskningen Detta samarbete ger positiva resultat åt båda håll. Avdelningen för uppdragsutbildning får tillgång till forskarkompetensen hos ett universitet i världsklass, men forskarna får också tillgång till en mycket kvalificerad publik som praktiskt arbetar med de frågor som forskarna behandlar i sin forskning. Denna omfattande praktiska kunskap kan sedan forskarna ta med sig tillbaka till sina forskningsprojekt, och ibland ger denna återkoppling upphov till helt nya projekt. – Kursdeltagarna ger en värdefull brygga till den svenska förvaltningen. De kan ge bilder av hur det faktiskt ser ut, och konkretisera de problem vi forskar på, säger Nils Hertting, docent på den statsvetenskapliga institutionen. Jaan Grünberg, prefekt på företagsekonomiska institutionen, kompletterar med ett exempel från när han föreläste på en kurs i ledarskap inom kyrkan. – Det var en berikande upplevelse. Kyrkans värld är en väldig kontrast gentemot företagsvärlden, vilket gör att man kan närma sig frågor om ledarskap och organisation från ett annat håll. Långsiktiga relationer av det här slaget kan definitivt påverka forskningen på institutionen positivt..

Väg för forskningen ut i samhället Det berikar även forskarna i deras roller som lärare, påpekar Nils Hertting: – Vi som är inblandade i uppdragsutbildningen blir bättre pedagoger av mötet med yrkesverksamma. Det gör att vi bland annat kan hämta exempel från verkligheten när vi undervisar våra vanliga studenter. Jaan Grünberg håller med: – Ja, det är väldigt bra för universitetslärare att undervisa i många olika former och nivåer. Många kan hämta hem både inspiration och kunskap som är nyttig för grundutbildningen. Uppdragsutbildningarna blir också en utmärkt arena för den akademiska forskningen att fullfölja den så kallade tredje uppgiften, att föra ut forskningsresultat till det omgivande samhället. – Vårt kunnande kan säkert bidra till de verksamheter vi forskar om. Men det saknas ofta sätt att systematisera en sådan kunskapsöverföring. Uppdragsutbildningarna är ett utmärkt sätt att göra det, säger Nils Hertting.

NILS HERTTING, DOCENT STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

3


Statstjänstemän ska vässas i mänskliga rättigheter Svenska statstjänstemän är duktiga på sitt jobb. Men det finns också förbättringsområden. Ett sådant område är mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik från internationellt håll om att det finns brister i det systematiska genomförandet hos svenska myndigheter. Uppsala universitet har därför fått ett regeringsuppdrag att kompetensutveckla svenska statstjänstemän, för att alla beslut inte bara ska följa svensk lag, utan även nå upp till den högre ribba som de mänskliga rättigheterna sätter upp. T E X T: K I M B E R G S T R Ö M . F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

De statliga myndigheterna har till uppdrag att garantera alla människors lika värde och individens frihet och värdighet.” CHRISTINA JOHNSSON DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN

fungerar i många avseenden väldigt bra, i ett internationellt perspektiv. Men, kanske något förvånande, så har Sverige fått ta emot en del internationell kritik för att vi inte följer de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som vi skrivit under på ett tillräckligt bra sätt. För att höja statstjänstemäns kompetens när det gäller mänskliga rättigheter har därför regeringen beslutat om en bred kompetensutvecklingsinsats. Uppdraget att leverera kompetenshöjningen har gått till Uppsala universitet. D E N S V E N S K A S TAT S F Ö RVA LT N I N G E N

Nödvändigt för maktens legitimitet Det finns många skäl till varför det är viktigt att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra arbetet i de statliga förvaltningarna. – Ett skäl är att grundlagen och regeringsformen säger att de statliga myndigheterna har till uppdrag att garantera alla människors lika värde och individens frihet och värdighet, säger Christina Johnsson, expert på Diskrimineringsombudsmannen samt doktor i offentlig rätt och mänskliga rättigheter. Det innebär att staten ska organisera sig för att ta hänsyn till dessa rättigheter i all sin verksamhet. De rättigheterna stämmer väl överens med de internationella överenskommelser Sverige skrivit på. Ett annat skäl har med trovärdigheten av statens maktutövning att göra. – Maktutövning måste respektera de mänskliga rättigheterna för att vara legitim, säger Iain Cameron, professor i folkrätt och offentlig rätt vid Uppsala universitet. Att inte respektera de mänskliga rättigheterna undergräver det sociala kapitalet i samhället. Det finns gott om länder där vi ser vad konsekvenserna blir om den offentliga maktutövningen inte respekterar de mänskliga rättigheterna. I grund och botten handlar det om god förvaltning. Alla myndigheter måste göra likadant En av konsekvenserna av att ansvaret för att följa de mänskliga rättigheterna i praktiken delegerats till handläggarnivå är att myndigheterna gör olika. – Eftersom det inte finns en enhetlig kunskap om vad de mänskliga rättigheterna faktiskt står för så kan en myndighet tolka dem på ett sätt och en annan myndighet på ett annat sätt, säger Christina Johnsson. Det är problematiskt på många sätt, inte minst ur rättssäkerhetsperspektiv. Därför behövs den här typen av utbildningsinsatser som ger tjänstemännen samma övergripande principer för att leda arbetet. Elena Namli, etikforskare vid Uppsala universitets teologiska institution fyller på: – Hur förvaltningen faktiskt arbetar är jätteviktigt. De som förvaltar makten måste vara medvetna om vad de gör och säger i sina maktpositioner. Det är helt avgörande om vi som nation menar allvar med att vi ska följa de

4


Christina Johnsson håller med. – Det vackra med de mänskliga rättigheterna är att man får ta sina beslut utifrån en människosyn. Det är egentligen fantastiskt att som statsanställd utgå ifrån en sådan värdegrund. Jag har suttit med när tjänstemän inom vården ska fatta svåra vårdbeslut, där de skulle resonera sig fram till om de skulle betala för en viss vård av en viss person. Resonemanget ur ett människorättsperspektiv gjorde att gruppen kunde komma fram till vad som var det bästa för individen som skulle vårdas. Det blev ett människoorienterat beslut istället för ett verksamhetsorienterat. Det är dit jag hoppas vi kan komma, till ett förhållningssätt som alltid aktualiserar människan.. IAIN CAMERON PROFESSOR I FOLKRÄTT OCH O F F E N T L I G R Ä T T, U P P S A L A U N I V E R S I T E T

internationella överenskommelser vi skrivit på. Elena Namli påpekar också att mänskliga rättigheter inte bara handlar om juridik. – Skyddet som de mänskliga rättigheterna ger innebär plikter på flera olika plan. Visst ska vi leva upp till vad lagarna säger. Men det handlar också om ekonomiska frågor, värderingar, på vilket sätt vi tolkar lagar och förordningar och hur vi bemöter varandra. Lagen är en miniminivå som vi måste följa. Sverige som ett stabilt, rikt och välmående land borde kunna prestera bättre och göra mer än lagens miniminivå kräver. Barnkonventionen och skolan ett bra exempel Ett exempel som Christina Johnsson vill lyfta där det finns en del att göra för svenska myndigheter är Barnkonventionen och vad den betyder för skolan. – Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till en trygg miljö och rätt till utbildning utifrån sina egna individuella förutsättningar. Det lever inte riktigt skolans verklighet upp till. Om skolan som institution började i ett människorättsperspektiv så tror jag skolans vardag skulle se annorlunda ut. En annan fråga hon vill peka på är minoriteters rättigheter. – De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter säger att det ska finnas lärare åt dem som inte har svenska som modersmål. Det ligger väldigt långt borta för många kommuner att se detta som en prioriterad fråga. De goda exemplen ska genomsyra all förvaltning Det görs mycket bra i enlighet med de mänskliga rättigheterna i den svenska statsförvaltningen. De flesta beslut tas inom rimlig tid och respekten för folks privatliv är ofta stor. – Det vi måste se till är att alla gör som de goda exemplen redan gör, säger Iain Cameron. Mänskliga rättigheter fungerar bäst när de är internaliserade i statstjänstemannens arbete, och tjänstemannen inte längre reflekterar över dem. Ett exempel är att polisen inte torterar fram erkännanden. Det är inte på grund av medvetna överväganden vid varje enskilt tillfäl-

le. Det beror på att man helt enkelt inte gör så. För att på ett bra sätt inlemma bestämmelserna om mänskliga rättigheter i statsförvaltningens dagliga arbete säger Iain Cameron också att vi måste flytta delar av fokus från den svenska lagstiftningen. – Tjänstemännen är för det mesta väldigt duktiga på vad den svenska lagen säger. Det är givetvis bra. Men vi måste också arbeta in att de rutinmässigt även tar hänsyn till vad internationell praxis om mänskliga rättigheter säger. Det finns för det mesta ett betydande utrymme för beslutsfattande inom svensk lagstiftning. Kan vi då höja blicken och se till att besluten även uppfyller de mänskliga rättigheterna så är det givetvis ännu bättre. Ett människorättsperspektiv redan från början – juridik utifrån en människosyn För att komma dit är det givetvis värdefullt för statstjänstemännen att på ett strukturerat sätt lära sig att känna igen situationer där rättighetsfrågor dyker upp inom ramen för den egna yrkesutövningen. Det är också en av hörnstenarna i den kompetensutvecklingsinsats som Uppsala universitet fått i uppdrag av regeringen att genomföra. – Det är också en av utmaningarna för universitetet, säger Elena Namli, att hitta sätt att konkretisera arbetet med mänskliga rättigheter som alla verksamheter kan känna igen sig i. Därför ska vi också ta vara på den kompetens som finns på myndigheterna. Vi ska ta hjälp av dem för att diagnostisera problemen, sedan ska vi hjälpa dem hitta redskap för att arbeta med problemen. Hon påpekar också att ett människorättsperspektiv kan underlätta tjänstemännens beslutsfattande. – Man kan tycka att det finns många regelverk att förhålla sig till, som jämställdhetsplaner och konventioner som barnkonventionen. Men jag tror vi kan visa att om man har ett människorättsperspektiv så kommer man att se att det finns en röd tråd genom alla dessa regelverk. Många av regelverken har i grunden ett tankesätt, en strategi. Den strategin hoppas vi att vi kan förmedla.

ELENA NAMLI, ETIKFORSKARE TEOLOGISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

”Sverige som ett stabilt, rikt och välmående land borde kunna prestera bättre och göra mer än lagens miniminivå kräver.”

OM REGERINGSUPPDRAGET

Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga rättigheterna för berörd personal på olika nivåer inom statsförvaltningen. Regeringsuppdraget genomförs under 2014– 2016 och slutredovisas 2017. Syftet med uppdraget är att de utvalda myndigheternas personal ska ha tillräcklig kännedom om de mänskliga rättigheterna och deras innebörd för att kunna känna igen situationer där rättighetsfrågor aktualiseras inom ramen för den egna yrkesutövningen. För frågor om uppdraget kontakta Patrik Åkesson som är programledare för uppdraget vid Uppsala universitet: patrik.akesson@uadm.uu.se Läs mer om regeringens arbete med mänskliga rättigheter på: www.manskligarattigheter.se Lär mer om uppdraget och aktuella insatser på: www.mr-forum.se

5


Spetsutbildning för hjärtspecialister Avdelningen för uppdragsutbildning utbildar, tillsammans med arytmienheten vid Akademiska sjukhuset, läkare som vill specialisera sig på utredning och behandling av arytmier. Utbildarna har många års erfarenhet av att leda utbildningar på området, och har kompetenser som är unika för Sverige. Hjärtat är fantastiskt driftsäkert och pålitligt. Men ibland fungerar inte hjärtat som det ska. Ett av de vanligare hjärtproblemen är så kallade arytmier: att hjärtat slår för långsamt, för fort eller oregelbundet. För en del människor är det inget större problem, andra har ofarliga men besvärliga hjärtrusningar. Men i en del fall är arytmierna livshotande och måste åtgärdas. Åtgärderna kan bestå av mediciner eller av kirurgiska ingrepp. I samtliga fall ställs höga krav på den läkare som ska diagnostisera arytmin, att utifrån ett EKG ställa korrekt diagnos och ordinera bästa behandling. Utvecklingen på området går också väldigt fort. Därför är det nödvändigt med högkvalitativ fortbildning för de läkare som möter arytmipatienter. Många praktiska moment Utbildningen från avdelningen för uppdragsutbildning och arytmienheten vid Akademiska sjukhuset vänder sig till ST-läkare som vill specialisera sig inom kardiologi eller internmedicin. Den vänder sig också till internmedicinare och allmänläkare som vill bättra på sina kunskaper. Stefan Lönnerholm och Priit Teder på arytmienheten är ansvariga för innehållet i kursen. – Vårt mål är att ge en heltäckande och aktuell utbildning om arytmier, hur man diagnostiserar, utreder och behandlar dem, säger Stefan Lönnerholm. Vi har fått väldigt mycket bättre möjligheter till botande behandlingar de senaste åren. Arytmi är dessutom ett område där det ofta saknas bra läroböcker, så det är svårt för intresserade läkare att läsa sig till aktuella kunskaper. – Därför behöver man sitta ner och prata med kunniga kollegor. Vi har hittat en bra balans mellan föreläsningar, falldiskussioner och EKG-tolkningar. Det ger deltagarna mycket utrymme att fundera och diskutera. Unik kompetens Kursen tar upp de senaste rönen om de moderna botande behandlingar som finns. En sådan är så kallade kateterablationer. Det innebär att läkaren går in i hjärtat med en smal kateter och bränner bort de extra elektriska banorna som orsakar hjärtats onormala beteende. Arytmienheten på Akademiska sjukhuset ligger i framkant inom sitt område i Sverige, och har specialiseringar som är unika för dem. – Vi behandlar alla typer av hjärtrusningar, säger Stefan Lönnerholm. Vi är också det enda sjukhus som gör kateterablationer på små barn, ner till ungefär ettårsåldern. T E X T: K I M B E R G S T R Ö M F OTO : J O H A N A L P

6

Kyrkoherdar är Kyrkan är en organisation som baserar sig på andliga värden. Men många inom kyrkan utövar också ett världsligt ledarskap, och för det behövs ledarskapskompetens. Grunden för den kompetensen får kyrkans personal genom en kurs i kyrkligt ledarskap, som avdelningen för uppdragsutbildning ger i samarbete med Svenska kyrkan. KYRKAN FÖRKNIPPAS OFTA MED ANDLIGA VÄRDEN

och ett andligt ”ledarskap”. Men kyrkoherdarna är faktiskt också chefer. De har ett personalansvar, de ska kunna arbetsrätt och kunna hantera arbetsmiljöfrågor. De ska också utveckla Svenska kyrkans organisation. – Kyrkoherdarna ska ha visioner och driva kyrkans förnyelsearbete, säger Sheila Mallik, som arbetar på Svenska kyrkans utbildningsinstitut, som är beställare av utbildningen. Svenska kyrkan är ju en väldigt gammal organisation, och då är det väldigt viktigt med ett bra förändringsarbete. Utbildningen i kyrkligt ledarskap i Uppsala har genomförts över 20 gånger sedan det första tillfället 2007, och Sheila Mallik är mycket nöjd med den. – Vi får mycket goda kursutvärderingar. Många av de 500 som gått kursen säger att de verkligen fått nya insikter i vad det innebär att vara chef. Utbildningen har betytt mycket för den diskussion som nu pågår inom Svenska kyrkan om ledarskap. De som gått kursen har insett att ledarskap är något man lär sig, det är inte något som bara uppstår. Ledarskap är inte bara för chefer Utbildningen innefattar fyra moment. Det första är organisationskunskap, styrning, ledning och medarbetarskap i organisationer. Det andra är ledarskap i teori och praktik. Tredje momentet är arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. Det fjärde momentet behandlar det kommunikativa ledarskapet, konflikthantering och verksamhetsutveckling. Kursen är obligatorisk för att kunna bli kyrkoherde, men för den komminister som väljer att satsa på den banan tillkommer fler kurser. – Kursen ska ge en grund, och förbereda de som går den på vad det innebär att vara chef och förbereda för ett ledarskap i Svenska kyrkan, säger Sheila Mallik. De som går kursen är komministrar – präster – som funderar på att söka tjänst som kyrkoherdar. Men även en del komministrar som inte har beslutat sig för en roll som kyrkoherde kan gå utbildningen. Fredrik Hamrén har gått igenom halva utbildningen, och ser fram emot resten. – Det är bra att den här utbildningen i kyrkligt ledarskap finns, för kyrkan behöver goda ledare. Hittills har vi haft både bra föreläsningar och spännande litteratur. Det är roligt att läsa, och


T E X T: L E N N A RT K Ö H L E R , F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

också världsliga ledare

Fredrik Hamrén fyller i: – Vi har specifikt ägnat oss åt kyrkligt ledarskap på utbildningen. Ett exempel är att en kyrklig ledare i stor utsträckning leder ideellt arbete. Ett annat exempel är att det du leder ska syfta mot kyrkans mål och bottna i kyrkans berättelser. Det innebär att ledarskapet är ett tydligt värdestyrt ledarskap. Sheila Mallik tycker att det finns ett stort värde i att både de som går kursen och kursledarna från kyrkan får diskutera kyrkans ledarskapsfrågor i en annan miljö än deras vanliga. Förutom värdet av att ha ett stort universitet som samarbetspartner så kan Uppsala examinera inom teologiämnet, och kursen ger 15 högskolepoäng i teologi på avancerad nivå. Universitetet ligger även geografiskt bra till, eftersom kyrkan har kursdeltagare från hela landet. – Universitetet garanterar att utbildningen bottnar i forskning om ledarskap, säger Fredrik Hamrén. Annars finns det kanske en risk att ledarskapsutbildning stannar i för mycket tyckanden och gissningar. Det är också bra att ledarskapsutbildningen är akademisk eftersom den vänder sig till präster som redan har en akademisk utbildning. Sheila Mallik påpekar också hur värdefullt det är att komplettera med lärare från universitetet. – Att samarbeta med ett universitet säkerställer kvaliteten. Det gör att utbildningen kan följa den aktuella forskningen inom ledarskap, och vi får lärare som verkligen kan ämnet och är vana att föreläsa. Jag tycker att vi har ett väldigt bra samarbete kring det här, och jag tycker verkligen att universitetet lyssnar på oss och vad vi vill. Det är viktigt för oss.

FREDRIK HAMRÉN P R Ä S T, T U R E B E R G S D I S T R I K T, S O L L E N T U N A

KYRKLIGT LEDARSKAP – BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING FÖR KYRKOHERDAR

• Kyrkligt ledarskap är en uppdragsutbildning vid Uppsala universitet och den ges även vid Lunds universitet/Malmö högskola.

jag tror att jag kommer att få dubbel nytta av utbildningen. Även om jag ännu inte har en chefsposition utövar jag ändå ledarskap. Genom utbildningen kan jag bättre tolka situationer och därmed redan dra nytta av det jag lär mig. Och i framtiden, om jag får en arbetsledande position, kommer jag verkligen ha nytta av utbildningens innehåll, säger han.

• Sedan 2007 har drygt 500 personer gått utbildningen i Uppsala. • Omfattningen är 15 högskolepoäng på avancerad nivå under två terminer, dvs. studier på kvartsfart.

– I de stora pastoraten och församlingarna finns det också många komministrar med ett ganska stort arbetsledaransvar, säger Sheila Mallik.

• Uppsala universitet ger 2015 tre omgångar av utbildningen med ca 25 personer vardera.

Fredrik Hamrén ger ett exempel: – Om jag åker med på ett konfirmationsläger kommer jag att ha en ledarroll. Jag tror också att jag kan utveckla mig själv som medarbetare genom att förstå hur olika grupper och människor fungerar, säger Fredrik Hamrén. Anpassad efter kyrkans verklighet och mål Utbildningen i kyrkligt ledarskap är lite speciell för att vara en uppdragsutbildning. Till skillnad från många andra utbildningar så står kunden –

FOTO: JOSEF MALLIK

Även om arbetet som präst inte automatiskt medför arbetsledning, befinner sig prästen ofta i en ledarroll.

S H E I L A M A L L I K , U T V E C K L I N G S S T R AT E G SVENSKA KYRKANS UTBILDNINGSINSTITUT

Svenska kyrkan – för en del egna kursledare. – Vi vill alltid ha kyrkan som ett specifikt exempel, och försöker diskutera problem som just chefer inom kyrkan kan ställas inför, säger Sheila Mallik.

• Utbildningen sker både på distans och under internat i Uppsala alternativt Sigtuna. • Sedan 2013 är Kyrkligt ledarskap obligatorisk för att söka en kyrkoherdetjänst, även om dispens ibland kan ges. • Antagningen till utbildningen görs av respektive stift, som får ett antal platser.

7


Ny syn på äldre i vården

ÖIE UMB CARLSSON OCH BARBRO WADENSTEN T E X T: K I M B E R G S T R Ö M , F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Under 2012 och 2013 utbildade Uppsala universitet 2 000 befattningshavare inom området vård och omsorg för äldre i hur de kan arbeta med att ge äldre ett värdigare liv. Kursen hade ett innovativt upplägg, och var mycket uppskattad av deltagarna. Den kommer också att resultera i två vetenskapliga artiklar. Bakgrunden till den utbildning i värdegrundsarbete som Uppsala universitet gav 2012 och 2013 var ett tillägg i socialtjänstlagen. Uppsala universitet ansvarade för fyra av de sex utbildningar som regeringen via Socialstyrelsen upphandlade. Ansvariga för utbildningens innehåll från universitetets sida var Barbro Wadensten, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap, samt Öie Umb Carlsson, socionom och medicine doktor som forskar inom funktionshinder och habilitering. – Det här är ett paradigmskifte i hur man ser på äldre i vården, säger Barbro Wadensten. Tidigare har äldre betraktats som objekt som tar emot något som samhället ger. Nu ska äldre ha möjlighet att vara aktiva och delaktiga. Utbildningen var ett sätt att stötta personalen och verksamheterna i den förändring detta innebär.

Webbaserat och traditionell undervisning Utbildningen gick på kvartsfart under en termin, och fysiska utbildningstillfällen blandades med webbaserade moment. – Det gav kursdeltagarna en möjlighet att under kursens gång reflektera över och prova det de lärde sig, i sin egen verksamhet, säger Öie Umb Carlsson. Deltagarna hade möjlighet att via ett webbgränssnitt diskutera och utbyta tankar med kollegor på andra orter. De hade också möjlighet att få synpunkter på etiska dilemman från en jurist och en forskare i etik. Utbildningen avslutades med att deltagarna tog fram en plan för ett projekt om hur de skulle kunna arbeta in värdegrunden på sin arbetsplats. De pedagogiska erfarenheterna från utbildningen har publicerats i en vetenskaplig artikel, just om det sätt de blandade pedagogiska verktygen används för denna typ av utbildningar. Avstampet i artikeln är de projektplaner som deltagarna skrev som slutuppgift. – Syftet med artikeln var i första hand att visa att det går att använda den här typen av utbildning för att implementera policy, säger Öie Umb Carlsson. Projektplanerna kommer att resultera i ytterligare en artikel. – Där tänker vi diskutera vad som har underlättat respektive hindrat att projektplanerna faktiskt genomförts på kursdeltagarnas arbetsplatser, säger Barbro Wadensten.

FORTSATT FÖRTROENDE Uppsala universitet har tillsammans med Academicum AB erhållit fortsatt förtroende från Arbetsförmedlingen i arbetet med att korta vägen för nyanlända akademiker från nyanländ till nyanställd. Det nya uppdraget sträcker sig från 2015 till som längst 2018. Genom uppdraget bidrar inte bara universitetet till att korta vägen för individen. Dessa akademiker, med bakgrund från flera vetenskapsområden och erfarenheter från jordens alla hörn, bidrar själva till att berika universitetet genom att skapa en sann internationell miljö. Universitetet i samverkan med Academicum skapar en plattform för både lärande och metodutveckling, där individualisering och anpassning är nyckeln till framgång. En blandning av språk, sakkunskap och samhällskunskap ger förutsättningar för den enskilde att på bästa sätt ta sig an uppgiften att prova sina kunskaper under den praktik som finns inbyggd i

8

SOPHIA ANDERSSON, HR-SPECIALIST SKOLINSPEKTIONEN

Utbildning ska ge enhetligare inspektion Avdelningen för uppdragsutbildning ska tillsammans med Skolinspektionen kompetensutveckla alla myndighetens handläggare.Två viktiga mål är att öka kunskapen om vad det innebär att vara statlig tjänsteman och att skapa en likvärdig bedömning över hela landet. Den utbildning avdelningen för uppdragsutbildning tagit fram tillsammans med Skolinspektionen är upplagd som en distansutbildning, med en introduktionsdag och fem tillfällen om två dagar vardera i Uppsala. Då får kursdeltagarna en uppgift att arbeta med, som kan handla om att utreda ett speciellt ärende eller läsa och reflektera över litteratur. Statsvetenskapliga institutionen examinerar, men det ingår även en hel del juridik i utbildningen. POSITIV RESPONS FRÅN DELTAGARNA Sophia Andersson, HR-specialist på Skolinspektionen, är väldigt nöjd med hur samarbetet med universitetet fungerat. – Projektledningen från universitetets sida har varit väldigt bra bemannad, de är väldigt kompetenta i sina roller och mycket engagerade. De kommer ofta med egna förslag och är bra på att hålla kontakten.Vi hade hört från flera håll att Uppsala universitet är väldigt duktiga på uppdragsutbildning, och vi är jättenöjda.Vi har också fått mycket positiv respons från de som nu går den första omgången. Personal från myndigheten kommer att bidra med information som är specifik för Skolinspektionen. – De kan berätta varför vi gör som vi gör och koppla innehållet till vår verksamhet. Det är jätteviktigt att innehållet känns relevant och konkret för deltagarna. ”VI ÄR JÄTTENÖJDA”

programmet. Utbildningen omfattar totalt 26 veckor och cirka hälften av denna tid ägnas åt praktik inom en verksamhet som ligger i linje med den enskildes utbildning och erfarenhet. Efter avslutat program är förhoppningen att deltagarna skaffat sig nya, nyttiga kunskaper om Sverige och svenskt yrkesliv och att de även fått in en fot på arbetsmarknaden och påbörjat att bygga sitt nätverk.

T E X T: M AT H I A S B L O B , F OTO : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Myndigheten vill ge handläggarna en bättre grund att stå på när det gäller Skolinspektionens roll i samhället och hur en myndighet som Skolinspektionen är organiserad och fungerar. – Varför har vi tillsyn? Vad är en statstjänstemans roll? Men vi vill också skapa en likvärdighet i handläggningen. Skolinspektionen har sitt huvudkontor i Stockholm, men har också inspektionsavdelningar i T E X T: K I M B E R G S T R Ö M , Linköping, Göteborg, Lund och Umeå. – Vi vill att alla avdelningar ska arbeta på samma sätt. Alla ska bli likvärdigt bedömda, oavsett var i landet de befinner sig. Det handlar om att alla ska vara lika inför lagen och det handlar om myndighetens legitimitet och förtroende. Det är vårt största och viktigaste kapital. T E X T: K I M B E R G S T R Ö M

Uppslaget #2 2015  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you