Page 1

* Utgåva ett, nummer två.Tvåtusensexton. Pris: 129 kronor.

* [ grekiska: παν γράμμα, pan gramma, »varje bokstav«] används som beteckning för meningar som innehåller alfabetets alla bokstäver


Norrkรถping, 2016 Tryckt pรฅ ETE-Tryckeriet Fotografier heluppslag: Helena Sjunnesson Papper omslag: Munken Pure, 240 g Papper inlaga: Munken Lynxx, 150 g Stort tack till Magnus Edlund fรถr trycket av denna upplaga

REDAKTION HELENA SJUNNESSON

ELIN SUNDBERG

ADAM POWERS

LINNEA ANCKERS

ELIN HELANDER


Aa

I denna publikation används den geometriska linjären Galano Grotesque Bold för rubriker.

Aa

Galano ackompanjeras här av Azo Sans Regular, också den en linjär, men med en mjukare humanistisk touch.

Aa

Baskerville, transantikvan ritad av John Baskerville, används genomgående för brödtexten.


TECKENSNITTET. TEXT: ELIN SUNDBERG

argö av anthony james

Serifen Argö, ritades av Anthony James 2014. Ursprungligen designades den som en Art deco display, men med några skillnader mot de traditionella estetiska kännetecken som karakteriserar Art deco-stilen. Teckensnittet har sedan förändrats i dess horisontella linjer och uppstaplar för att skapa ett bättre flöde och göra det något mer mångsidigt. Argö är en mjuk och delikat serif, med sina fina hårstreck och mustiga ansvällningar får vi ett elegant klassiskt men ändå oerhört modernt teckensnitt. Övre serifer på gemena

bokstäver är mjukt skålformade vilket ger karaktär till teckensnittet. Här tillåts man att leka med formerna och skapa vackra ordbilder. Något man dessutom får på köpet vid användning av de ligaturer som ingår i teckensnittet. Ligaturerna sammanfogas av de tunna hårstrecken samt i vissa fall då bokstäverna överlappar varandra. Argö består av 180 tecken inklusive versaler, gemener, siffror, ligaturer samt specialtecken. Anthony har också inkluderat alternativa tecken med kortare nedstaplar, vilka är lämpligare i längre block av text.


KVARTALSPANGRAMMET. »Strangely, aerobic exercise doesn’t quite work with improvised free jazz«


11

17

perfect match

13

23

termer

14

31

nyheter

Nytt i den typografiska sf채ren

Att para ihop teckensnitt

Kompassen i den typografiska djungeln

maria dorelui

Den nye typografen

the doves type

Typsnittet som 책teruppstod efter 100 책r

fun facts

Det du inte visste om...


NYHETER. TEXT: ELIN HELANDER

ny tt teckensnitt so m i n kl u d e r a r

För första gången har Kanada tagit fram ett officiellt teckensnitt som, förrutom att representera engelska och franska, även ska kunna användas till de aboriginska språken som finns i landet.

elva

Organisatörerna bakom firandet av Kanadas 150-årsjubileum – som går av stapeln under 2017 – fann sig själva letandes efter ett teckensnitt att använda för evenemanget. När de letade efter en kostnadsfri lösning så sprang de på »Mesmerize« ritat av den kanadensiske typografen Raymond Larabie.

När arrangörerna kontaktade Larabie gav han dem förslaget att lägga till alfabeten till de första språken i Kanada, aborginernas olika språk. »Jag ser det som en chans att vara med i Kanadas utvecklingen av den grafiska profilen« säger den 45-årige typografen bosatt i Ottawa. Larabies utvecklade teckensnitt, som är döpt till »Canada 150« finns tillgängligt i två vikter: Regular och Light.


»JAG

VILLE

VISA

HUR

DET

ÄR

ATT

LÄSA

MED

dyslexi inspirerar till nya skapelser

När de flesta teckensnitt fokuserar på läsbarhet så har designern Daniel Brittons valt att göra precis tvärt om i sin nyaste skapelse Teckensnittet, som ska öka medvetenheten kring dyslexi, saknar de kvaliteter som gör bokstäverna lätta att känna igen och läsa. Ett »A« är till exempel ritat för att likna ett upp och nedvänt »V« och ett »D« är vänt till ett spegelvänt »C«. »Vad teckensnittet gör är förlänga den normala läshastigheten till den uppskattade hastigheten hos en dyslektiker« säger Britton.

»Jag ville visa hur det är att läsa med dyslexi, och återskapa frustrationen och känslan av pinsamhet när man läser vardagliga texter.« Britton lider själv av dyslexi och menar på att diagnosen är missuppfattad och dåligt kommunicerad, även hos lärare. Detta var en av anledningarna till att han valde att rita teckensnittet En av fem personer lider av dyslexi, vilket gör det till den vanligaste inlärningssvårigheten. De med dyslexi går igenom en mer komplicerad tankekedja när de ska associera en bokstav med det tillhörande ljudet. Detta gör att fem gånger mer energi krävs av en dyslektiker när de läser en text.

DYSLEXI.«


PERFECT MATCH. TEXT: ELIN HELANDER

att kombinera teckensnitt kan vara det roligaste och bland det mest frustrerande du kan göra som designer. ibland är inte fantasin på topp, något vi vill hjälpa dig med. i varje nytt nummer tipsar redak-

tretton

tionen

om

sex

nya

teckensnittskombinationer

du

kommer

att

älska.


TERMER.

kontrast. Handlar om att få olika teckensnitt att harmonera med varandra när de visas i samma bild. När man pratar om kontrast pratar man även om skillnaden i vikt på de olika teckensnitten.

justera. I ett stycke med justerad text är innehållet arrangerat på det sätt att det börjar i den vänstra kanten och avslutas i den högra, oavsett hur långt ordet eller meningen är.

knipa .

Att minska mellanrummet mellan tecknen i ett ord eller längre text, motsatsen till att spärra.

spärra .

Att öka mellanrummet mellan tecknen i ett ord eller längre text, motsatsen till att knipa.

grad.

ligatur . Två bokstäver som var svåra att kerna under den tiden man använda blytyper. Man gjorde då en typ med två bokstäver som redan var kernade, dessa typer kallades ligaturer.

Storleken på texten, mäts i punkter. Om man exempelvis ökar storleken på en text säger man att man sätter den i större grad.

fjorton

TEXT: ELIN HELANDER


MARIA DORELUI. TEXT: HELENA SJUNNESSON

teckensnittet förebild utvecklades av

sjutton

» JAG

chimera

att

luta

var

skissande,

för

skapades

mot.

sig sig

utvärderande

HAR

utan

i

en och

någon

tydlig

varje

bokstav

cirkulär

process

digitalisering.

ALLTID

VELAT


JOBBA

MED

DESIGN «


» JAG

BLEV

INTRESSERAD

AV


TYPSNITTSDEGIN

GENOM

ATT

Maria Doruli driver sedan 2013 sitt egna designföretag i Moskva, en stad där hon är född och uppväxt. Hennes passion för teckning fick henne att utbilda sig till grafisk designer på Universitetet Moscow State University of Printing. Under utbildningens gång upptäckte hon att det var ett ämne som lockade mer än alla andra, typsnittsdesign. Passionen till bokstäverna ledde till att Maria gjorde sitt examensarbete inom typsnittsdesign och skapade hennes första teckensnitt William Typeface. Efter studierna levde hon ett liv som frilansande designer, samtidigt som kärleken för teckensnitt fortsatte att växa. Några år senare sökte hon sig till fördjupande studier i typsnittsdesign på The Royal Academy of Art (KABK) i Haag i Nederländerna. Det var där resan med display-teckensnittet Chimera började. Idén bakom Chimera väcktes i samband med att Maria föll för en ny skissteknik i kursen Type and Media. En skissteknik där

BARA

GÖRA

man skissar i en stor storlek med en markeringspenna samt en Tipp-Ex© för att tillåtas korrigera formerna. Maria beskriver att tekniken hjälpte henne att uppmärksamma bokstävernas karaktärer och korrigera detaljer. Processen gick från att skissa ett antal bokstäver som referensformer för att sedan, utifrån dessa former, skapa ett alfabet. Maria påpekar att hon fascineras över hur ett projekt som började med bara ett par få bokstäver slutade i en hel fontfamilj. Hon beskriver glädjen i att rita både analogt och digitalt samtidigt, och förklarar hur hon ofta växlar mellan papper och dator i designprocessen. Hon beskriver även utmaningen i att överföra skisser till digital form då teckningens prägling av oregelbundenhet är svår att återskapa. Chimera är ett teckensnitt som hör hemma hos display-teckensnitt, men Chimera har även två textstilar som fungerar som en utökning till de andra. Dessa är utformade efter samma koncept men är anpassade för att fungera i en liten punktstorlek.

DET«


» Det får min hjärna att jobba, där kunskaper i hantverk, matematik & historia måste sammanstråla «

Även om alla skärningar i familjen är baserade på samma koncept är de inte tänkta att användas ihop. De fungerar självständigt och varje variant har sin unika karaktär. Maria förklarar hur varje stil har skissats fram från grunden vilket gav henne möjligheten att utforska designrymden. Att utveckla Chimera var en helt annan process än att utveckla ett teckensnitt för text, där igenkännbara former är väldigt viktiga för ett harmoniskt resultat, förklarar hon vidare. Till Chimera designade Maria varje form utan att ha någon tydlig förebild att luta sig mot. Hon beskriver hur processen bestod av att testa former mot varandra, skissa, balansera former och utvärdera för att hitta de bästa lösningarna.

Hon bestämde sig för att så länge de olika bokstäverna följde hennes idé och rytm fick de gå vidare i processen. Chimera slutade i en fontfamilj med 8 varianter. Projektet fick Maria att vidga och utmana designern inom teckensnitt. Maria menar att hennes intresse för typsnittsdesign väcktes genom att bara göra det. Att det får hennes hjärna att jobba, där kunskaper i hantverk, matematik och historia måste sammanstråla. Samtidigt som arbetet ger mycket glädje påpekar hon att det mest irriterande med arbetet är att hon aldrig känner sig helt nöjd något hon paradoxalt nog säger med ett leende.


EMERY

tjugotre

WALKER

OCH

THOMAS

COBDEN - SANDERSON,

GRUNDARE

AV

THE

DOVES

PRESS.

THE DOVES TYPE. TEXT: LINNEA ANCKERS


ett sätteri som gått i graven och en högst beslutsam upphovsman. hur detta leder till ett bad i themsen i centrala london kräver kanske sin förklaring.


År 1900 gick den passionerade typografen och bokbindaren Thomas Cobden-Sanderson, tillsammans med den ansedde gravören och fotografen Emery Walker, ihop för att starta sätteriet The Doves Press. De skulle komma att trycka många texter; verser av Shakespeare och Milton, och en av de bäst bevarade biblar från tiden för att nämna några. Allt sattes i The Doves Type, en humanistantikva baserad på typerna av Jenson, gjord av Cobden-Sanderson själv. Ambitionsnivån kollegorna emellan var dock inte helt lika, och 1909 tröttnade Cobden-Sanderson på Walkers halvhjärtade inställning. Sätteriets förhållandevis korta liv nådde sitt slut. Eftersom Cobden-Sanderson tillverkade The Doves Type i Walkers regi, hade den sistnämnda rättigheterna till teckensnittet – något som Cobden-Sanderson vägrade att acceptera när dispyten kollegorna emellan nått sin kulmen. Om han inte fick använda det, fick ingen annan heller göra det.

År 1913 påbörjar Cobden-Sanderson sin hämndaktion vilken innebär en tur ner till Hammersmith Bridge, där han slänger alla matriser i Themsen. 1916 fortskred han med sin plan, och lät alla typer – några åt gången – möta sitt öde på flodens botten. Det skulle ta 170 tillfällen under 9 månaders tid att bli av med hela uppsättningen. Alltihop, med exakta platsangivelser, noterades i hans dagbok. Walker var givetvis långt ifrån nöjd, och försök att återuppliva typsnittet gjordes vid flertalet tillfällen av såväl honom som andra, men projektet slutfördes aldrig. Resultaten blev varken fulländade eller tillgängliga för allmänheten.


» Om han inte fick använda det, skulle ingen annan heller få göra det «


Så sent som 2010 gjordes försöket igen, den här gången av den kanske något mer beslutsamme Robert Green. Under tre år arbetade han, med böcker och material från British Library’s arkiv som förlagor, med att digitalisera The Doves Type. 2013 lanserades den första versionen, men han var inte helt nöjd. Han fortsatte arbeta under ett par månader med att justera vikten, tills han bestämde sig för göra det som krävdes om han någonsin skulle få ro. Green hade utgått från att försök att hitta typerna på Themsens botten gjorts tidigare, men han kunde inte släppa tanken att försöka på egen hand. Efter godkännande av Port of London Authority dök han ner i floden. Det skulle inte dröja mer än 20 minuter innan han redan funnit tre typer.

(konstnär, formgivare, och grundare av Arts & Crafts-rörelsen), uppmuntrade Thomas att bli bokbindare.

william morris

startade Thomas upp bokbinderiet efter tavernan »the Dove« precis intill. Där bands många böcker, framför allt från tryckeriet kelmscott press som grundades av Morris med ambitionen att framställa så vackra böcker som möjligt. 1893

the doves bindery – döpt

förlängdes verksamheten till att även innefatta the Doves Press.

1901

Två dagar senare, och med hjälp av London Authority, var 150 typer upplockade. Alla kunde inte hittas, men att så pass många ändå återfanns kan ses som förhållandevis otroligt. Hammersmith Bridge har sedan Cobden-Sandersons utspel nämligen bombats tre gånger, och lagningar av bron med det betongspill ner i floden som det medför – gör att blytyperna kan finna sig lyckligt lottade att inte blivit begravda. Med några små ändringar på sitt digitaliserade teckensnitt kunde Green äntligen se projektet som avslutat. Teckensnittet lanserades i sin fulla version i januari 2015 och finns att köpa på typespec.co.uk.


FUN FACTS. TEXT: ADAM POWERS

och

Tecknet kommer ursprungligen från den latinska bokstavskombinationen för ordet »et«, som betyder »och«. Det började användas för över 1500 år sedan, då skrifterna ofta bestod av kursiva romaner och bokstäverna »e« samt »t« vanligtvis bildade en ligatur. Under åren har symbolen gradvis förändrats till hur den ser ut idag.

interrobang

Det är möljligt att ett frågetecken dyker upp när du ser detta tecken som fått namnet interrobang. En ligatur bestående av ett utropssamt frågetecken skapad av Martin Spekter på 1960-talet. Anledningen var såklart att få teckenföljden »!?« att se mer tilltalande ut, men det fick tyvärr inget genomslag, därav saknas det hos de flesta teckensnittsfamiljerna.

snabel - a

trettioett

I Ryssland kallar de tecknet för hunden, holländare säger apsvans och italienarna använder benämningen snigel. Denna underliga symbol har till och med fått en plats bland den permanenta kollektionen för Museum of Modern Art. Historien bakom @ härstammar från det latinska ordet för mot – »ad«. Teorin bakom detta är att medeltida munkar letade efter en genväg vid kopiering av diverse skrifter, vilket resulterade i den förlängda svansen som är tänkt att symbolisera bokstaven »d«.


comic sans

Förmodligen det universiellt mest hatade teckensnittet i den grafiska världen och få vet om bakgrundshistorien. Teckensnittet skapades av Vincent Connare år 1994 och löste ett specifikt problem där standarden Times New Roman inte passade till hunden »Rover« i Microsoft Bob – ett mjukvaruprogram med syfte att öka användarvänlighet. Connares försvar till motståndet är att teckensnittet aldrig var tänkt att användas till annat än designlösningar riktade mot barn.

John Baskerville, den engelske 1700 tals-typografen var inte odelat uppskattad, något han på olika sätt fick höra. Ett av dem var genom ett brev som hans gode vän Benjamin Franklin skrev, där Franklin på ett förhållandevis komiskt vis förtäljer vad han under dagen upplevt:

L

et me give you a pleasant Instance of the Prejudice some have entertained against your Work. Soon after I returned, discoursing with a Gentleman concerning the Artists of Birmingham, he said you would be a Means of blinding all the Readers in the Nation, for the Strokes of your Letters being too thin and narrow, hurt the Eye, and he could never read a Line of them without Pain. I thought, said I, you were going to complain of the Gloss on the Paper, some object to:9 No, no, says he, I have heard that mentioned, but it is not that; ’tis in the Form and Cut of the Letters themselves; they have not that natural and easy Proportion between the Height and Thickness of the Stroke, which makes the common Printing so much more comfortable to the Eye.1 You see this Gentleman was a Connoisseur. In vain I endeavoured to support your Character against the Charge; he knew what he felt, he could see the Reason of it, and several other Gentlemen among his Friends had made the same Observation, &c. Yesterday he called to visit me, when, mischievously bent to try his Judgment, I

Cut Comic Sans some slack!

stept into my Closet, tore off the Top of Mr. Caslon’s Specimen, and produced it to him as yours brought with me from Birmingham, saying, I had been examining it since he spoke to me, and could not for my Life perceive the Disproportion he mentioned, desiring him to point it out to me. He readily undertook it, and went over the several Founts, shewing me every-where what he thought Instances of that Disproportion; and declared, that he could not then read the Specimen without feeling very strongly the Pain he had mentioned to me. I spared him that Time the Confusion of being told, that these were the Types he had been reading all his Life with so much Ease to his Eyes; the Types his adored Newton is printed with, on which he has pored not a little; nay, the very Types his own Book is printed with, for he is himself an Author; and yet never discovered this painful Disproportion in them, till he thought they were yours. I am, &c.


Pangramme