Page 1

KEMINS GRUNDER SAMMANFATTNING GJORD AV KLASS 11E 2012


VARNINGSSYMBOLER Varningssymboler finns till för att skydda dig när du håller på med farliga ämnen. T.ex. I fall du undersöker ett ämne och ser att det är frätande så tar man det försiktigare eller använder skydd.

Här ska ni också kunna berätta om risker och vad man bör tänka på i de olika fallen !! /EC

BRANDFARLIGTÄMNE

HÄLSOFARLIGA ÄMNEN SOM INTE ÄR FRÄTANDE

GIFTIGA ÄMNEN

HÄLSOFARLIGA FRÄTANDE ÄMNEN

EXPLOSIVA ÄMNEN

MILJÖFARLIGA ÄMNEN

OXIDERANDE ÄMNEN


Ämnets egenskaper ett ex på ett ämnes egenskap är ex att järn är magnetiskt och inte löser upp sig i vatten.

En lista på olika egenskaper man kan jämföra. *lätt eller tungt *brännbart *smältpunkt *kokpunkt *hårt eller mjukt *vattenlösligt *lukt *färg *magnetiskt *leder ström *leder värme *fast-flytande-gas.

Ett anat ex är att socker löser upp sig i vatten. Socker är vitt. Det leder inte ström.


Atomer och molekyler Allt är byggt av atomer. Några olika atomsorter är väte, syre, kväve, kol, klor, svavel, järn och kvicksilver. Men det finns ungefär 100 olika sorters atomer. De olika sorterna kallas för atomslag. En atom är ungefär en tiomiljondels millimeter. Vi måste lägga 10 miljoner atomer efter varandra för att få en rad som är 1 millimeter lång. Om ett mikroskop förstorar 10 miljoner gånger så ser atomen ut att vara lika stor som ett knappnålshuvud. Det finns ungefär 5000 kvadriljoner atomer i en kropp. Alltså 5 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 atomer!

Metaller Väte Syre Kväve Svavel (En modell är detta bara, en atom har inte denna färg och form egentligen) Det är sällan som man hittar en ensam atom. När 2 eller flera atomer sitter ihop så kallas dom för molekyler. Ett exempel är vattenmolekylen som består av 3 atomer: 2 väte och 1 syre. En enda vattendroppe består av otroligt många vattenmolekyler. En vattenmolekyl innehåller alltid precis 3 atomer.

En vattenmolekyl – 2 väte(H) och 1 syre (O). Vattnets kemiska tecken är alltså H2O!


Gundämnen – Kemiska föreningar Ett grundämne är ett ämne som är uppbyggt av bara en slags atomer. (Vilka olika slags atomer som finns kan man se i det periodiska systemet.) Svavel är ett grundämne, ett gult fast ämne, ofta malt till pulver, som består av bara svavelatomer.

Ett annat exempel på grundämne är en kopparplåt, som är blank och fin. Kopparplåten består av bara kopparatomer. Så fort den blir svart eller grön på ytan har kemiska föreningar bildats. (kopparkarbonat och kopparhydroxid)

En kemisk förening är ett ämne som är uppbyggt av en hopsättning av mer en ett slags atomer. Det kan vara molekyler som i vatten, eller att atomerna ligger jämte varann i ett visst mönster, som i koksalt.

Vatten, en kemisk förening av väte och syre.

Koksalt, en kemisk förening av natrium och klor.


Kemiska tecken – reaktionsformler Ett kemiskt tecken är en förkortning på namnet på ett kemiskt ämne. Alla grundämnen har ett kemiskt tecken som består ut av en eller två bokstäver, utom några få människotillverkade grundämnen som tillfälligt har 3 symboler (bokstäver).

Så här kan man bygga: 2 Väte + syre → Vatten H + O →HO 2

2

(2:an står för det är 2 av det ämnet som står framför)


Det periodiska systemet

Det periodiska systemet visar olika grundämnen och är uppställt efter kemiska och fysikaliska egenskaper. Som till exempel i gruppen med helium,neon och argon. Dom vill inte reagera med andra atomer, dom vill stå för sig själva. Varje ämne har också en speciel förkortning, tillexempel O som står för syre. Såhär ser det periodiska systemet ut.

Som du ser du ser har alla ämnen var sitt nummer över sin bokstav som visar hur många delar som krävs för att bygga upp ämnet och siffrorna under bokstaven visar hur mycket ämnet väger. Men ämnerna har ett eget viktsystem som inte ar i det vanliga kg,g mm. I alla kemi böcker finns det ett periodisk system. Det periodiska systemet uppfanns av ryssen Dmitrij Mendelejev år 1869.


Kemisk reaktion Kemisk reaktion är när två olika ämnen t.ex. förvandlas till ett helt nytt ämne med helt nya egenskaper. Ta t.ex. väte och syre, det bildar vatten. När man eldar vätgas så blir det vatten.

Brand är ett exempel på en kemisk reaktion. Bränslet reagerar med syret i luften och nya ämnen bildas!

Av koldioxid och vatten bildar växter druvsocker och det gör att de växer! Också det är en kemisk reaktion.


Fysikalisk förändring En del ämnen är fasta vid rumstemperaturen till exempel järn. Andra är västskor och gaser,vatten och syrgas. Men i själva verket kan dom flesta ämnena finns i alla 3 formerna. Det är temperaturen som avgör vilken form ämnet är i till exempel, fast form, flytande form, och gas form. Man ser den fysikaliska förändring när man smälter is som är fast form till vatten som blir flytande form. Sen kan man koka vattnet på spisen så att det blir gas form. Det blir olika saker även fall det är samma ämne ;) Förändring är bara fysikalisk inte kemisk


RENT ÄMNE-BLANDNINGAR! Kemisterna känner idag till flera miljoner olika ämnen. De allra mesta man träffar på till vardags är inte rena ämnen utan blandningar av två eller flera olika ämnen. En blandning består alltid av flera sorters olika molekyler. Rena ämnen som bara besår av en slags molekyler, är mycket sällsynta.

När du rör om i koppen med socker ser det ut som om att sockret försvinner. I själva verket bäddas varje socker molekyl in i vattenmolekyler, så att sockret blir en del av vätskan. Det finns olika sorters blandningar. Ibland kan man direkt se att något är en blandning. En vanligt gråsten är till exempel inte helt jämn i färgen utan spräcklig, men luften som vi andas är också en blandning fast att den ser alldeles jämn ut. Luften består av flera olika gaser . När ljusstrålar går genom luften ser vi dessutom dammkorn som virvlar runt. Rent vatten innehåller bara vattenmolekyler. Men rent vatten är väldigt sällsynt. I vattnet finns det flera olika sorters molekyler och därför är vatten inget rent ämne utan en blandning. Det finns olika sorters blandningar, en del grumliga och andra är alldeles klara. Det som avgör vilken sorts blandning vi får är dels hur stora ”bitar” ämnena är uppdelade i, dels hur bra ämnena trivs tillsammans.


LÖSNING Ett ämne kan lösa sig i ett annat. Ofta är det ett fast ämne som löst sig i ett flytande. I en lösning är småbitarna enstaka atomer eller molekyler. Det är därför dom inte syns. Ett exempel på en lösning är havet. Det är en saltlösning. En lösning kan bli mättad. Detta görs genom att blanda i saker som tex socker i saker som varmt te osv. Efter att ha blandat i en viss mängd kommer du att märka att det är omöjligt att få mer socker att lösa sig och att allt socker bara hamnar i en hög på botten.

EMULSION En så kallad emulsion är när två stycken flytande ämnen blandas med varandra, men inte har löst sig. En emulsion är hudkräm. Den består av vatten och fett. Fettet gör att vattnet håller sig kvar på huden. Ett exempel på både en emulsion och en lösning är mjölk. I mjölk så har vi emulsionen vatten/fett och lösningen vatten/socker/kalcium osv.


Separationsmetoder Dekantering är att hälla av vätska- man separerar nån vätska och något mer. Tillexempel sand och vatten, sand är ju tyngre så de sjunker till botten Det kallas att sanden sedimenterar. Sen kan man hälla av vattnet. När man häller av en ren vätska så så kallas de dekantera. Filtering funkar som en fin silMan kan filtrera för att sepparera om ämnenas byggstenar har olika storlek. Exempel: spagetti i ett durkslag, vattnet kommer igenom men inte spagettin. och kaffe i ett kaffefilter, vatten och lösta smakämnen kommer igenom men inte kaffepulvret.

Tillexempel : te. Själva påsen fungerar som ett filter


Destillera Destillera - ett sätt att separera två ämnen. Till exempel om du vill få vill separera salt från vatten. Då behöver du se till att vattnet avdunstar. Då blir vattnet ånga och åker uppåt. Om du vill ha kvar vattnet så kan du fånga upp vattnet och sedan kyla ner det. Då får du tillbaka vattnet fritt från salt.

Ett annat exempel är när man ska separera två vätskor, med olika kokpunkt. Om man har en blandning av vatten och alkohol. Det kan man också separera genom att koka vätskorna. Vatten och alkohol har två olika kok punkter. Vid 76grader så avdunstar alkoholet och då har man separerat vätskorna.

Kemins grunder  

Sammanfattning av kursen i kemi

Advertisement