Page 1

ELFORSK

2012

Elforsk initierar och driver gemensam forskning och utveckling


vd har ordet

4

Utveckling genom samarbete vattenkraft

6

Flexibel kraft EL- OCH VÄRMEPRODUKTION, kärnkraft

8

Robusta och uthålliga produktionslösningar överföring och distribution

10

Distributions- och transmissionsnät – fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll användning

12

EU manar till handling för att nå 20-procentmålet omvärld och system

14

Energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet förvaltningsberättelse

16


förord ”Elforsk 2012” innehåller dels en årsredovisning för år 2011, dels en presentation av Elforsks FoU-planer för år 2012. Sammanställningen av resultat och planer i ett sammanhang belyser den ständiga förnyelsen inom våra program och projekt. Du finner de olika programområdena översiktligt beskrivna på de följande sidorna. Trevlig läsning!

ELFORSK 20 ÅR Den 17 december 1992 avtalade Vattenfall, Svenska Kraftnät, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen om att bilda Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk – Aktiebolag. Jubileet kommer att uppmärksammas särskilt i samband med Elforskdagen 2012, som planeras till den 12 december. Vi tar även fram en jubileumsskrift med anledning av att Elforsk fyller 20 år. Temat för Elforskdagen är ”Investeringar bortom 2020”, vilket är ett aktuellt ämne, inte minst med tanke på samhällets utmaningar om klimat- och resurseffektivitet. Elforskdagens program kommer att finnas tillgängligt på vår webbplats, www.elforsk.se. Väl mött! Magnus Olofsson

Verkställande direktör


VD HAR ORDET

Utveckling genom samarbete Samarbetet mellan elföretagen, tillverkande företag och myndigheter är en viktig grund för arbetet inom Elforsk. Det finns 800 platser i Elforsks rådgivande och beslutande organ. Dessa platser besätts av kompetenta personer från elföretagen, tillverkande industri, myndigheter och andra intressenter. Programråden inom Elforsk drar upp den strategiska inriktningen för respektive programområde. Nya program för forskning och utveckling startas när intressenter beslutar om finansiering baserat på ett erbjudande från Elforsk. Inom ramen för avtalade program avgörs sedan hur medlen ska användas för specifika aktiviteter under programmets löptid. En huvuduppgift för Elforsks medarbetare är att se till att besluten genomförs i tid och med kvalitet. En annan minst lika viktig uppgift är att, tillsammans med intressenterna, formulera nya forskningsprogram och att föra ut resultaten från dessa så att de gör nytta. Arbetssättet skapar ett effektivt samarbete om forskning mellan näringsliv, samhälle och akademi.

Elforsk AB, som startade sin verksamhet år 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Verksamheten är organiserad i de sex programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Gemensamma frågor för flera programområden behandlas företrädesvis inom programområdet Omvärld och System. ELFORSK – GEMENSAM FOU GENOM SAMFINANSIERING Verksamheten inom Elforsk bedrivs i form av samlade ramprogram och som enskilda projekt. Förslag till FoU-insatser kommer från våra kunder och från oss inom Elforsk samt från externa samarbetspartner. Förslagen värderas bland annat med stöd av våra programråd och utvecklas i samråd med tänkbara finansiärer och genomförare. FoU-insatserna offereras sedan till våra uppdragsgivare – ägarkretsen, myndigheter och andra tänkbara intressenter – med en tydlig beskrivning av den förväntade nyttan. När finansieringen av ett projekt är ordnad, beställer Elforsk dess genomförande av företag i ägarkretsen, av högskoleinstitutioner, tillverkare eller konsulter och kvalitetssäkrar sedan projekten. Den avslutande uppgiften för Elforsk

4

| ELFORSK 2012

är sedan att överföra projektresultaten till kunderna så att de kommer till nytta på ett effektivt sätt. Vissa resultat med innovativt innehåll kan lämpa sig till kommersialisering. För detta samarbetar Elforsk med initiativet ”KIC InnoEnergy”. Enbart de projekt som garanteras tillräcklig finansiering kan genomföras. Elforsk har inte någon basfinansiering för sin verksamhet, och inte heller för personalkostnaderna, vilket är en tämligen ovanlig situation för en FoUorganisation. Det överordnade syftet med arbetsordningen är uppenbart; endast av kunderna direkt efterfrågade verksamheter ska genomföras. Elforsks arbetssätt väcker uppmärksamhet, inte bara i Sverige. Det lyfts även fram som ett möjligt exempel för andra branscher, vilka inte har samma system för hur de olika aktörerna från högskolorna, myndigheterna och industrin naturligt kan samarbeta mot gemensamma mål. TYDLIGA FÖRDELAR MED SAMARBETET Den ekonomiska nyttan av att delta i Elforskprojekt består dels i en direkt användning av resultaten (exempelvis för ökad effektivitet, minskad miljöpåverkan, nya affärsmöjligheter), dels i minskade projektkostnader genom samfinansiering. Att uppnå en kostnadsdelning, inte minst med intressenter utanför ägarkretsen, är i vissa fall av grundläggande betydelse för tillkom-

Magnus Olofsson, vd

sten av ett projekt. Det är därför glädjande att kunna notera att betydligt mer än hälften av de totala kostnaderna för projektverksamheten täcks med finansiering utanför ägarkretsen. Den ekonomiska fördelen av att samarbeta genom Elforsk, jämfört med företagsspecifika satsningar, är således uppenbar. Representanter från intressenterna kring Elforsk deltar aktivt i arbetet i programråd, styrgrupper samt referensoch arbetsgrupper. Totalt finns 800 platser i dessa fora. Värdefulla nätverk bildas mellan intressentföretagen och det sker en påtaglig kompetenshöjning genom samverkan och erfarenhetsutbyte i de olika grupperna. MILJÖFRÅGORNA FORTSATT I FOKUS – INTE MINST INOM VATTENKRAFTEN Energiområdet har sedan länge en stark koppling till miljöfrågor, eftersom de energirelaterade koldioxidutsläppen dominerar globalt. Sverige har kommit mycket långt i utfasningen av fossila bränslen i energisystemet. Elproduktionen är nära koldioxidneutral – bort emot hälften av den svenska elproduktionen kommer från vattenkraften under ett normalår. Vattenkraftens klimatpåverkan är mycket låg per kilowattimme elektrisk energi. Dock kommer dess lokala miljöpåverkan alltmer i fokus. Detta sker samtidigt som vattenkraften får en allt viktigare roll för att balansera


marknaden för handel av elenergi. För att skapa flexibel elanvändning behövs utveckling. Inte bara av tekniken utan även av de regelverk som elanvändare, elproducenter, elhandlare, elnätsföretag samt den nationellt systemansvarige myndigheten har att förhålla sig till. För det handlar om att fördela nyttan så att utvecklingen tar fart. Här finns särskilt intressanta utmaningar och möjligheter. STABIL OCH HÖG OMSÄTTNING Den ekonomiska omslutningen i verksamheten fortsätter att utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Faktureringen har mellan åren 1994 och 2012 stigit från drygt 70 till 150 miljoner kronor med en påtaglig ökning de senaste åren. Med rätt inriktning, och noggrann förankring av projekt och program, kan uppenbarligen samarbetet även på konkurrensutsatta verksamhetsområden utvecklas.

varierande tillgång på förnybar el i form av vindkraft. Vattenkraften gör alltså dubbel nytta, både genom att generera förnybar el, men också genom att skapa goda förutsättningar för annan förnybar el. Frågan är hur vattenkraften ska värderas när den är klimateffektiv, men samtidigt påverkar naturmiljön lokalt. Ett annat centralt område inom Elforsks verksamhet är biobränslens klimat- och resurseffektivitet. Europa, och även andra delar av världen, strävar efter allt mer klimateffektiva lösningar. Biobränslen är viktiga för att nå målen om nära-noll-nettoutsläpp av klimatgaser. Men frågan är om denna inriktning leder till andra miljöproblem. Biologisk mångfald och uthållighet i uttagen av biomassa är centrala frågor, men det är även klimateffektiviteten i sig. Detta eftersom målet är ett samhälle med mycket låga nettoutsläpp av klimatgaser inom några få årtionden. Övergång till en intensivare eldning av råvara från långsamväxande skogar påstår vissa kunna innebära en koldioxidskuld. Här finns olika synsätt och det är viktigt att förstå sammanhangen. Det räcker inte att tänka nationellt då resurserna handlas fritt och då miljömålen blir alltmer internationella. FRAMTIDEN ÄR ELDRIVEN Elektriciteten har en given plats i vårt framtida energisystem. Med el som energibärare kan energisystemen bli

effektivare. Regeringen har som mål att Sverige redan år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Där är en övergång från fossila bränslen till el en möjlighet inom transportsektorn och de stora biltillverkarna lanserar nu elbilar. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av vindkraften. En utmaning med vindkraft är att den varierar med vindstyrkan. I Sverige kan vattenkraften med fördel användas för att möta variationer i vindkraft, men ett ännu bättre sätt kan vara att se till att elbilarna laddas just när det blåser mycket. Smarta elnät är fortsatt i fokus. Elnäten i sig är till stor del redan smarta och där pågår en ständig utveckling för högre tillförlitlighet och effektivitet. En spännande tillämpning av konceptet smarta elnät är möjligheten att automatiskt se till att elbilen laddas när tillgången på el är god. På motsvarande sätt kan värmepumpen öka effekten när elpriset kommer under en viss nivå. För detta behövs informationsteknik. Sverige har företag och kunnande i världsklass, såväl inom elkraft- som informationsteknik. Här kan vi skapa utveckling genom samarbete mellan dessa kunskapsområden. Tiden för smarta elnät och smarta hem är inne – nu, när alltfler utrustningar är anslutna till trådlösa nätverk. Elmarknaden reformerades år 1996 då elnätsverksamheten skiljdes från

FOU-PROGRAM FÖR ÅR 2012 PÅ 281 MILJONER KRONOR Samfinansiering av FoU-projekt ger alltså möjlighet för de enskilda företagen i Elforsks ägarkrets att delta i omfattande program med stor ”uppväxling” på de insatta medlen. Diagrammet ovan visar de satsningar (miljoner kronor) som föreslås brutto per programområde för år 2012. Totalt skulle programmet innebära satsningar på drygt 102 miljoner kronor från Elforsks ägarkrets. Dessutom visas de totala kostnaderna för de projekt som Elforsk medverkar i, inklusive finansiering från andra företag, statliga FoUorgan med flera – totalt cirka 281 miljoner kronor. Detta innebär mer än en fördubbling av ägarföretagens insatser. Det bör påpekas, att de FoU-projekt som slutligen kommer att bedrivas under året, på vissa punkter kommer att avvika från det föreslagna bruttoprogrammet på grund av förändrade omvärldsförutsättningar, ekonomiska villkor, offerternas acceptans med mera. På de följande sidorna presenteras pågående och planerade verksamheter inom Elforsks sex programområden. Trevlig läsning! Magnus Olofsson vd

ELFORSK 2012

|

5


VATTENKRAFT

Flexibel kraft Vattenkraften är en nationell resurs som bidrar till industriell utveckling och välfärd. Elproduktionen är förnybar med låga utsläpp och liten klimatpåverkan. Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är en väsentlig reglerresurs i både kort och långt tidsperspektiv. Det framtida kraftsystemet innehåller både utmaningar och möjligheter för vattenkraften, som får en nyckelroll för balansen i det europeiska kraftsystemet när andelen vindkraft och solceller ökar. Vattenkraften är också nödvändig för att Sverige ska kunna uppnå EU-målet om minst 49 procent förnybar energi år 2020. Förändringarna på elmarknaden kommer sannolikt att bidra till att öka värdet av vattenkraftens reglerförmåga. Vattenkraftsföretagen står inför utmaningen att på bästa sätt förvalta och vidareutveckla anläggningarna för långsiktig, effektiv och tillförlitlig vattenkraftsproduktion samt tryggad säkerhet vid driften av dammar. Elforsks verksamhet inom vattenkraftsområdet syftar till att möta dessa utmaningar med kunskap och kompetens.

Svenskt VattenkraftCentrum – SVC Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett samarbete mellan vattenkraftsbolag, Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå tekniska universitet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, konsultföretag och leverantörer. SVC:s verksamhet omfattar vattenbyggnad, vattenturbiner och generatorer. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. Ett antal seniora forskare vid ovan nämnda högskolor får riktade stöd för att koordinera forskning och utveckla grundutbildning inom vattenkraft och gruvdammar. Seniorforskarna utgör navet i de miljöer som SVC bygger, där byggstenarna är doktorander, adjungerade professorer, experimentella resurser, internationellt utbyte, SVC:s forskarskola, examensarbeten och en grundutbildning med vattenkraftsrelaterat kursutbud. SVC grundar sig på ett nära samarbete och engagemang mellan industri, myndigheter och högskolor. Genom de starka miljöerna skapas högkvalitativa och långsiktigt hållbara kompetens-

6

| ELFORSK 2012

bärare, till nytta för branschen och samhället. LAX, ÅL OCH NATIONALEKONOMI En utmaning på energi- och miljöområdet är att öka andelen förnybar el och samtidigt implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Detta kräver en helhetssyn på energi och miljö samt verktyg för att göra avvägningar mellan samhällets kostnader och nytta med olika alternativ. Elforsks verksamhet inom vattenkrafts- och miljöområdet syftar till att möta dessa utmaningar med ny kunskap och kompetens samt att kommunicera resultaten. Elforsks FoU-portfölj sträcker sig från ett nischat projekt, om hur man på bästa sätt odlar fisk för kompensationsutsättning, till en professur i nationalekonomi. Projektet om fiskodling syftar till att hitta funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt. Projektet är ett samarbete mellan vattenkraftsföretag och Fiskeriverket/Havs- och vattenmyndigheten. Professuren i miljöekonomi finns vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Den finansieras av vattenkraftsföretagen och har inriktning mot bland annat vatten-

Kvarnsveden vattenkraftverk. Foto: Stefan Sjödin, Fortum

kraft. Den bidrar till ökad kunskap om kostnadsnytto-modeller som bas för väl underbyggda och balanserade miljöåtgärder. Elforsk driver även ett särskilt program om ålens bevarande, ”Krafttag ål”. I programmet ryms såväl konkreta åtgärder som forskning och utveckling. En åtgärd är att fånga ål som är på vandring från insjöar till Sargassohavet för lek och nedtransport förbi kraftverk. I utvecklingsdelen har ett modellverktyg tagits fram för att beräkna ålens möjligheter till passage förbi kraftverk. ”Krafttag ål” genomförs i samarbete mellan vattenkraftsföretag och Havsoch vattenmyndigheten. Hydrologi Elforsk ansvarar för vattenkraftsföretagens gemensamma utvecklingsverksamhet inom hydrologiområdet. Verksamheten går under namnet ”HUVA”, Hydrologiskt utvecklingsarbete. I HUVA utvecklas metoder och verktyg för att optimalt använda tillgängliga vattenresurser för vattenkraftsproduktion. I förlängningen handlar det om att förbättra indata och ge ökad precision i tillrinningsprognoserna. Inom ramen


Turbin i vattenkraftverket Höljebro. Foto: Stefan Sjödin, Fortum

för HUVA arrangeras årligen HUVAdagen samt en intensivkurs i hydrologi

„„Samarbete med North American Dam Safety Interest Group (DSIG).

Dammsäkerhet Vattenkraftsföretagens gemensamma dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete syftar till att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy. Gemensam utveckling bidrar till att ge dammsäkerhetsarbetet en förebyggande prägel och verksamheten genomförs sedan flera år tillbaka i samverkan mellan dammägare och Svenska Kraftnät (i rollen som dammsäkerhetssamordnande myndighet) och med omfattande internationellt utbyte. Exempel på projekt inom programmet: „„”Kvantitativ riskanalys för Hällby – en fallstudie”. „„”Avbördningsystemet ur ett riskoch säkerhetsperspektiv” i samarbete med Ontario Power Generation, BC Hydro samt US Army Corps of Engineers. „„”Drivgods – pilotprojekt” som ska utveckla ett gemensamt förhållningssätt till hantering av drivgods samt bedöma relevanta åtgärder för att minska riskerna med drivgods vid extrema tillfällen.

Underhåll och förnyelse Många stora konstruktioner inom vattenkraftsindustrin utgörs av betong och att utveckla och effektivisera förvaltning av dessa är av största betydelse. Målet med ”Betongtekniskt program vattenkraft” är att ta fram verktyg, riktlinjer, utförandebeskrivningar och teknik som svarar mot industrins behov för att kunna göra åtgärder vid rätt tid, till lägsta möjliga kostnad och till rätt kvalitet. Den huvudsakliga inriktningen är dammar, men verksamheten innehåller även en satsning på aggregatnära betongkonstruktioner som utsätts för alltmer dynamisk belastning vid förändrad drift. Projektverksamheten samordnas av Vattenfall Research and Development. Resultat redovisas bland annat i Elforsks rapportserie, nyhetsbrev samt vid ”Kraftindustrins Betongdag”. Det finns ett nära samarbeta med övrig industri, högskolor samt Elforsks betongprogram för kärnkraft. Underhåll- och reinvesteringar är avgörande för utveckling av vattenkraftens verksamhet. Projektet ”Fremti-

dens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger”, FRAM, genomförs i samarbete med Energi Norge och SINTEF Energiforskning och är inriktat på underhåll. De verktyg som tas fram i FRAM ska vara konkreta, samtidigt som det ska finnas utrymme för modifieringar. För att möta ett ökat behov från vattenkraftsföretagen av att hantera gemensamma utvecklingsfrågor inom anläggningsteknik, kopplat till underhåll och förnyelser av vattenkraftsanläggningar, har Elforsk initierat ett samlat ramprogram, ”Anläggningsteknik vattenkraft 2011–2012”. Programmet innehåller verksamhet på: „„Erfarenheter av oljefria kaplanlöphjul. „„Revidering av Målningsanvisning för Vattenkraftsanläggningar, ”MAV”. „„Flödesmätningar i lågfallhöjdsmaskiner. „„Alternativ miljöanpassad hydraulvätska i vattenkraftsapplikationer.

ELFORSK 2012

|

7


EL- OCH VÄRMEPRODUKTION • KÄRNKRAFT

Robusta och uthålliga produktionslösningar Programområdets huvudinriktning är att både effektivisera befintliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar och att medverka till att utveckla och utvärdera nya uthålliga produktionslösningar.

Miljöeffekter av högre kylvattentemperaturer vid kärnkraftverk studeras i ett pågående projekt. Oskarshamnsverket. Foto: genom OKG AB.

PROGRAMOMRÅDE KÄRNKRAFT – FÖRNYELSE AV BEFINTLIGA OCH FÖRBEREDELSER FÖR NYA ANLÄGGNINGAR Eftersom det är viktigt att kunna driva befintliga anläggningar på ett tillförlitligt sätt under lång tid framöver, har Elforsk successivt ökat sina forskningsoch utvecklingsinsatser inom kärnkraftsområdet. År 2009 bildades ett eget programområde för kärnkraftsfrågor. Forskningsprogrammet inom kärnkraftsområdet är inriktat på åldringsproblematiken i befintliga produktionsanläggningar, men också på forskning kring hur anläggningsflottan på sikt ska kunna förnyas med nya mer effektiva produktionslösningar. Tidigare forskning kring miljöeffekterna av kylvattenutsläpp har fortsatt med inriktning på minimering av fiskeförluster och framtida konsekvenser vid eventuellt höjda kylvattentemperaturer (Elforsk-rapport 12:26). Elforsk följer också kontinuerligt teknikutvecklingen inom kärnkraftsområdet genom ett omvärldsbevakningsprogram med ett årligt Elforsk-seminarium i januari samt återkommande nyhetsblad. Seminariet år 2012 gav perspektiv på händelserna i Fukushima i Japan. Alla nyhetsblad finns tillgängliga på Elforsks hemsida under programområde Kärnkraft och omvärldsbevakning. Elforsks programråd för kärnkraftsfrågor har också identifierat ett ökat

8

| ELFORSK 2012

behov av flexibel kraft i vårt framtida elsystem och har därför finansierat en studie av kärnkraftens förmåga till flexibel elproduktion. Studien består dels av en litteraturstudie av vad som görs i omvärlden inom flexibel kärnkraftsproduktion, dels en beskrivning av tekniken som används vid effektreglering i både kok- och tryckvattenreaktorer, vilka är de två reaktortyper som finns i Sverige. Dessutom beskrivs framtida reaktorkoncepts (Generation III+) möjlighet till flexibel elproduktion (Elforsk-rapport 12:08). En etapp 2 av projektet påbörjades våren 2012 med målet att kartlägga vilken påverkan lastföljning har på anläggningen och dess livslängd. Betongtekniskt program för kärnkraft En andra treårsperiod planeras av det betongtekniska programmet för kärnkraft med Vattenfall, kärnkraftverken, den finska industrins kraftbolag, TVO, samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som intressenter. Inom programmet genomförs projekt för att kunna övervaka och förlänga livslängden på reaktorinneslutningen, men också projekt kopplade till betongfrågor för kylvattenkanaler och tunnlar. Oförstörande provningsmetoder (OFP) är ett viktigt hjälpmedel för att kunna kartlägga statusen på betongstrukturerna. Ett projekt med test av ”Instrumenterad bomknackning” har genomförts med

test av mätmetoder och verifiering i verkliga skadefall i Ringhals kärnkraftverk (Elforsk-rapport 12:09). Projektet syftar till att, baserat på kunskaper från tidigare projekt, (Elforsk-rapport 11:11) testa ett sammansatt system för att strukturerat kunna kartlägga eventuella defekter i betongkonstruktionerna. Effektivare uttag av biobränslen och fortsatt forskning kring klimatneutralitet Forskningsprogrammet kring effektivare skogsbränslesystem är inne i halvtid av den andra fyraårsetappen (ESS.2). Programmet är inriktat på effektivt uttag av avverkningsrester (GROT) samt stubbar och klenträd som nya sortiment. Ett seminarium under hösten, som vänder sig till intressenterna, behandlar bland annat hur användningen av skogsbränsle utvecklats under ESS-programmets löptid, samt på tillgången på skogsbränsle idag och i framtiden. Elforsk har fortsatt arbetet med biobränslenas klimatneutralitet i ett nytt projekt, nu också med hållbarhetsfrågor för biobränslen inkluderade. Projektet delfinansieras av Svenska Miljöinstitutets, IVL, forskningsstiftelse. Utveckling av effektivare elproduktion med materialforskningen som bas Inom materialteknikområdet är forskningsprogrammet, ”Konsortiet Material-


„„Vindresursen och etablering „„Kostnadseffektiv vindkraftsanläggning och projektering „„Optimal drift och underhåll „„Vindkraft i kraftsystemet „„Omvärldsbevakning och standardisering Ett nytt treårsprogram, ”Vindforsk IV”, planeras för närvarande för start vid årsskiftet 2012/2013. Mer om Vindforsk finns att läsa på www.vindenergi.org.

Elforsk planerar fortsatt forskning inom Vindkraftsområdet. Foto: EWEA

teknik för demonstration och utveckling av termiska Energiprocesser”, KME, mitt i den femte etappen, 2010 till 2013. Deltagare är, förutom kraftindustrin, tillverkningsindustri, materialtillverkare och Energimyndigheten. Arbetet inom KME genomförs, nu som tidigare, delvis via ett fruktbart samarbete med kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC. Det nya KME-programmet innehåller delprogrammet, ”Effektivare elproduktion med biobränslen”, med målet att omsätta tidigare och nya kunskaper för att omkring 2017 till 2018 kunna uppföra en demonstrationsanläggning med betydligt högre ångdata och elverkningsgrad än dagens. Mer om KME finns att läsa på www.kme-elforsk.se. Minskade utsläpp av koldioxid Elforsk har, på uppdrag av och tillsammans med Energimyndigheten, tidigare genomfört ett branschöverskridande FoU-program kring CCS (koldioxidavskiljning och lagring) och framtida kompetensbehov ur ett svenskt perspektiv inom detta område. Kraft-, petrokemi-, cement- och kalk- samt järn- och stålindustrin har varit intressenter i programmet. En nystartad fortsättningsetapp ska ge långsiktig kunskapsuppbyggnad inom CCS-området och stödja den svenska industrins ansträngningar att hållbart reducera framtida koldioxidutsläpp. Visionen är

en framtida, gemensam infrastruktur för transport och lagring av koldioxid i Östersjöregionen. Gasturbiner Treårsprogrammet för att få fram ökad beställarkompetens vid upphandling av moderna gaskombianläggningar har avrapporterats i en slutrapport för perioden 2009-2011 (Elforsk-rapport 12:27). Under projektets tre år har både verkningsgraden och flexibiliteten för kombianläggningar blivit avsevärt bättre. I dag erbjuder alla större tillverkare verkningsrader upp emot 61 procent. Projektet fortsätter nu i ett nytt treårsprogram som successivt avrapporteras i årsrapporter. Elforsk har också beslutat gå med i en europeisk studie kring ett nytt gasturbinkoncept benämnt, ”Top Cycle”. Prestanda för processen, tillsammans med möjligheterna att på sikt som bränsle kunna använda förgasat biobränsle, bedöms som mycket intressanta ur ett svenskt perspektiv. Vindkraft Forskningsprogrammet, ”Vindforsk III”, avslutas under året. Programmet har en budget på cirka 20 miljoner kronor per år och finansieras till lika delar av Energimyndigheten och olika industriföretag med intressen inom vindkraftsområdet. Programmet är uppdelat i följande verksamhetsområden:

Värmeforsk Värmeforsks forskningsprogram, ”Basprogrammet 2008–2011”, avslutas nu. Elforsk, som är en av huvudmännen, har beslutat att medverka även i nästa fyraårsperiod av programmet. Resultaten från programmet ska vara tillämpbara inom en femårsperiod och är en viktig del i Elforsks arbete för att effektivisera befintliga produktionsanläggningar. Värmeforsks verksamhet beskrivs närmare på webbplatsen varmeforsk.se samt i årsskriften, ”Projekt & Resultat”, som ges ut i maj varje år. Standardisering Elforsk driver sedan många år ett program för att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom Swedish Standards Institute, SIS. Programmet har en budget på drygt 2,7 miljoner kronor för år 2012. Till detta kommer betydande insatser från de olika intressentföretagen genom medverkan i olika kommittéer och arbetsgrupper, såväl i Sverige som internationellt. Elforsk deltar bland annat aktivt i ett projekt om ursprungsgarantier för el. Programmet samordnas nu också administrativt och avrapporteringsmässigt med SEKprogrammet om elkraftstandardisering. Se även www.standardisering.nu. Bränsleceller Elforsk har sedan år 2006 uppdraget av Energimyndigheten att ansvara för ett brett teknikbevakningsprogram av bränslecellsområdet. Utvecklingen följs med utgångspunkt i svenskt deltagande inom International Energy Agency, IEA, Implementing Agreement on Advances Fuel Cells. Programmet omfattar utvecklingen av såväl de olika bränslecellsteknikerna som stationära, portabla och traktionära tillämpningar. Programmet finansieras till största delen av Energimyndigheten, men också genom några företags egna insatser (Volvo Technology och Vätgas Sverige). Läs gärna mer på www.branslecell.se.

ELFORSK 2012

|

9


ÖVERFÖRING OCH DISTRIBUTION

Distributions- och transmissionsnät – fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll Verksamheten inom programområdet Överföring och Distribution är i stor utsträckning inriktad mot anläggningsförvaltning och förnyelse, utveckling och effektivisering av elnätsdriften samt utveckling av nät och informationsteknik.

Doktorandforskning ELEKTRA-programmet startades år 1992. ABB, Elforsks ägarföretag, Energimyndigheten och Trafikverket finansierar för närvarande cirka 30 högskoledoktorander inom elkraftteknikområdet. Syftet med programmet är att verka för långsiktig uppbyggnad och kompetensförsörjning inom elkraftsteknik på

högskolorna och industrin samt problemlösning i samverkan mellan högskolan och industrin. Från år 1992 till augusti 2012, har 186 projektrapporter lagts fram, varav 76 avser doktorsavhandlingar. Efter årsskiftet 2012/2013 planeras ytterligare en fyraårig etapp av ELEKTRA. Under hösten 2012 pågår arbetet med slutliga programbeskrivningar och upphandling av finansiärer. Smartare Elnät Utvecklingsprogrammet som pågår till och med år 2014, kommer även under år 2012 att vara mycket aktivt med flera nya projektutlysningar. Syftet med ”smarta elnät” är att, genom informationsutbyte och avancerade modeller och styrfunktioner, optimera driften och nätkonstruktionen på ett sådant sätt, att det som efterfrågas (effektivitet, kostnadsbesparing, tillförlitlighet, etc) erhålls till en lägre

”kostnad” (bränsle, förluster, koldioxidutsläpp). Dessutom är IT-systemen en mycket central förutsättning för de smartare elnäten. De övervakar och skickar data i form av avbrottsinformation, belastnings- och mätdata samt styrsignaler. Mängden mät- och styrbar utrustning, tillsammans med avancerade beräkningsmodeller, innebär mer komplexa system. För att minimera riskerna med dessa, ställs stora krav på säkerhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och stabilitet i IT-systemen. Samarbetet med EIT InnoEnergy Elforsk har under åren 2010 och 2011 varit engagerat i etableringen av ”EIT KIC InnoEnergy”, som omfattar Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Satsningen är en av sex europeiska noder som syftar till att skapa en europeisk motkraft till MIT i USA. Satsningen ansluter intimt med både Elektraprogrammet ovan och Smart Grids inom Elforsk. ABB och Vattenfall är fullvärdiga medlemmar, medan Elforsk, med cirka 25 elföretag bakom sig har, accepterat ett associerat medlemskap. Elforsk kommer även att under år 2012 delta i underområdena Innovation och Smart Components samt Energy Systems. Ett InnoEnergyråd etablerades inom Elforsk år 2012. Underhåll och förnyelse Det framgångsrika Underhållsprogrammet, med fokus på tillgångsförvaltning ”Asset Management”, pågår till och med år 2015. Ett antal projekt inom diagnostik, korrosionsskydd och underhållsmetodik pågår. ISO 55000, 55001 och 55002 Asset Management Elforsk har tagit på sig ordförandeskapet i den svenska spegelkommittén ”TK 552”, inom Swedish Standards Institute, SIS, och deltar i internationella standardiseringsarbetet ”PC 251”,

10

| ELFORSK 2012


Smarta hus och nät Solpanelerna och/eller vindkraftverket används för att driva det som behövs med el. Om de alstrar mer energi än vad som behövs för hushållselen kan konsumenten också lagra energi, bland annat i elbilens batteri. När bilen är fulladdad och hushållet inte behöver mer el uppstår möjlighet att sälja extraenergi. Denna överskottsel går då ut i nätet och blir del av den större energiförsörjningen.

med att ta fram ISO 55000 serien, som avser tre ledningssystemstandarder för ”Asset Management”-området. Arbetet ska avslutas i februari 2014. Riskanalys Det femåriga Riskanalysprogrammet pågår till år 2015. Den föreslagna inriktningen är driftoptimering och tillförlitlighet i elnäten. Under år 2012 har bland annat ett utvecklingsprojekt startats för att vidareutveckla applikationsprogrammet ”DARWin”, som används inom elnätsföretagen för att rapportera driftshändelser.

tiska fält ”EMF”. Verksamheten inom EMF-området är idag och framöver ett flerårigt program som koncentreras på kunskapsuppbyggnad och tekniska metoder för att mäta och reducera elektriska och magnetiska fält, samt på att följa den medicinska forskningen. Ett större arbete ska ge bättre kunskap om förutsättningar för säker arbetsmiljö, med hänsyn till EMF, vid arbete med full spänning i nätanläggningar, såsom ställverk och kraftledningar, samt vid arbete kring kabelsystem.

Miljö Elnätens miljöfrågor kan handla om påverkan på ekosystem från sådant som används i elnätet, till exempel transformatoroljor och impregnerade stolpar. Andra miljöfrågor är möjliga hälsorisker av elektriska och magne-

SEK samordning Branschen har ett antal projekt där man tillsammans finansierar standardisering inom IEC/CENELEC/SEK. Sedan år 2012 samordnas den svenska ISO/CEN/SIS-verksamheten i ett råd under Svensk Energis ledning.

Svenskt CIGRÉ-sekretariat Inom programområdet administrerar vi även Svenska Nationalkommittén för CIGRÉ och dess svenska och internationella nätverk. Nordiskt samarbete Utöver det som beskrivits finns ett antal levande nätverk där olika frågeställningar provas och diskuteras, bland annat i det nordiska nätverket för kabelfrågor, ”NORKAB”, där ett treårigt samnordiskt projekt kring on-line-diagnostik för kabel har avslutats. ”NORDAC 2012”, är en nordisk forskningskonferens för elkraftteknik inom eldistributionen. Den arrangeras av en nordisk styrgrupp i Esbo, Finland 10–11 september år 2012. ”NORDAC 2012” är associerat till CIRED.

ELFORSK 2012

|

11


ANVÄNDNING

EU manar till handling för att nå 20-procentmålet Effektiv energianvändning utgör kärnan i EU:s samlade satsning på ett resurseffektivt Europa år 2020. Man fastslår att energieffektivisering är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att uppnå en trygg energiförsörjning, samtidigt som emissionerna av växthusgaser och andra miljöförstörande ämnen minimeras.

Effektiv energianvändning är central i EU:s flaggskeppsinitiativ, ”Ett resurseffektivare Europa”, inom tillväxtstrategin, ”Europa 2020”, som ska leda till en smart och hållbar tillväxt för alla. Här fastslås att energieffektivisering är ett av de mest kostnadseffektiva sätten för att uppnå en trygg energiförsörjning samtidigt som emissionerna av växthusgaser och andra miljöförstörande ämnen minimeras. För att uppnå målet om 20 procents effektivisering till år 2020 har EU tagit en rad initiativ inom bland annat byggnader, transporter och energirelaterade produkter. EU har också i olika sammanhang framfört vikten av att konsumenternas ställning på elmarknaden stärks. Diskussioner förs exempelvis i det så kallade ”London forum”. Konsumenterna ska få bättre återkoppling på sin energianvändning, energifattigdom ska bekämpas och det finns önskemål om att kunderna ska få större möjligheter att agera efter prissignaler. Programförslag: KUNSKAPSPLATTFORM FÖR EN HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING – HEAVEN Kunskapsplattformen för en hållbar energianvändning – politik, ekonomi, miljö och teknik, syftar till att förbättra besluten om hållbar energianvändning i perspektivet åren 2020–2030 med utblickar mot år 2050. Kunskapsplattformen ska vara en neutral mötesplats mellan forskare, energiföretag, energianvändare och myndigheter för dialog om den framtida energianvändningen. Utvecklingen av den förväntade energianvändningen ska beskrivas och analyseras mot 2020/2030 givet

12

| ELFORSK 2012

olika antaganden. Konsekvenserna ska beskrivas och analyseras i ett antal perspektiv, till exempel balansen mellan el och värme, för produktionssystemet, försörjningstrygghet, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, olika miljömål med mera. Effekterna och effektiviteten av olika styrmedel ska beskrivas och analyseras i förhållande till målen. Verksamheten utgår från ny och befintlig nationell och internationell kunskap/forskning som analyseras övergripande i ett systemperspektiv och tvärvetenskapligt. Specifika frågeställningar identifieras och analyseras inom ramen för plattformens egna forskningsprogram. Frågor om förändringar vad gäller efterfrågan på effekt och flexibel energianvändning är centrala i kunskapsplattformen. PROGRAMFÖRSLAG: LEVA OCH ELECTRICITY I samarbete med Energimyndigheten planeras för ett nytt beteendeinriktat forskningsprogram under namnet, ”LEVA”. Till skillnad från ELANprogrammet ska LEVA omfatta energiområdet i stort och alltså inte bara elanvändning. Fler branscher än energisektorn är tilltänkta partners i programmet. Inom LEVA avses samspelet mellan (ny) teknik och innovationer och människan att undersökas. Programmet syftar till tvärvetenskapliga forsknings-, och utvecklingsprojekt om människors energianvändning. Forskningen bör vara systeminriktad och praktiknära och därmed förstärka kunskapsbasen och kompetensen som byggts upp när det gäller beteenderelaterade energian-

Laddplats för elbilar vid Lindhagensterrassen. Foto: Fortum

vändningsfrågor. Programmets resultat avses även bearbetas i synteser och så vidare, så att programmets kunder och andra kan ta till sig resultaten på ett enkelt sätt. Det kan bli aktuellt att samordna LEVA med en annan satsning under namnet ”ElecTriCity”. Det primära syftet med ElecTriCity är att skapa en bred publik mötesplats med ett inspirerande tekniskt innehåll som kan utgöra en bas i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Motivet är att intressera, informera och engagera allmänhet och företag i övergången till hållbara, huvudsakligen elbaserade, transporter och användningen av smarta elnät samt för energieffektivisering i vid mening. Market Design Genom Elforsk drivs forskningsprogrammet, ”Market Design”, om spelreglerna på elmarknaden. Programmet är ett samarbete mellan svenska elföretag, Svensk Energi, Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät


Lindhagensterrassen – Solpaneler täcker 40 kvm av hustaket och producerar cirka 3 500 kWh per år. Foto: Fortum

Lindhagensterrassen – En display i entrén visar bl a solinstrålning och effekt från solpaneler. Foto: Fortum

samt högskolor, universitet och forskningsföretag. Huvudfrågor i den pågående etappen är: „„Den nordiska elmarknadens integration med elmarknaderna i övriga Europa. „„Konsekvenser av olika typer av klimat- och energipolitiska styrmedel för elmarknadens funktion, samt behovet av regelförändringar för att behålla en väl fungerande elmarknad. „„Påverkan på elmarknaden av ny teknik för mätning, övervakning och styrning. „„Konsumenternas ställning på elmarknaden. Mer information finns på www.marketdesign.se. Solceller Elforsk driver det tillämpade och användarorienterade SolEl-programmet i samarbete med elföretag, bygg/ fastighetsintressenter, solcellsindustrin och Energimyndigheten. Programmet

arbetar exempelvis med nätanslutningsfrågor, demonstration, system, byggnadsintegration och informationsspridning. Programmet utgör även ett nav i Sverige för solcellsfrågor. Den tidigare programperioden avslutades vid slutet av år 2011 och ett nytt fyraårigt program har offererats. Mer information om programmet finns på www.solelprogrammet.se. OMVÄRLDSBEVAKNING Energianvändningsområdet ligger högt

upp på agendan både nationellt och inom EU. Många förslag är på väg att införas och ännu fler diskuteras. Det är svårt att hinna få grepp om vad som händer och att kunna analysera vad de olika initiativen innebär för det egna företaget. Elforsk har därför initierat ett omvärldsbevakningsprojekt inom energianvändningsområdet. Bevakningen presenteras i nyhetsbrev som ges ut kvartalsvis.

ELFORSK 2012

|

13


OMVÄRLD OCH SYSTEM

Energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet EU-kommissionen lanserade år 2012 en europeisk plattform för resurseffektivitet med syfte att ställa om EU:s ekonomi i en mer hållbar riktning. Resurseffektivitet är ett mål i ”Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt” och är en av kommissionens viktigaste prioriteringar. Resurseffektivitet berör i högsta grad energiområdet. Kommissionen har också publicerat långsiktiga mål för energisektorn, bland annat i form av en ”Roadmap 2050 – Milestones for EU Low Carbon Economy och ett White Paper – Roadmap to a Single European Transport Area”. Frågorna om resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp kommer att vara styrande för den Europeiska energipolitiken under lång tid framöver.

EU:s energi- och klimatpolitik och vägen mot ökad resurseffektivitet kan öppna för export av förnybar nordisk el. I stor utsträckning utgörs den tillkommande elproduktionen i Norden av varierande produktion, till exempel vindkraft. Nya och större krav kommer därmed att ställas på reglerresurser och nätkapacitet, i takt med att den sammanlagda produktionen blir mindre förutsägbar. Parallellt med denna utveckling pågår en diskussion om dagens elmarknadsdesign kommer att duga i framtiden. Många menar att marknaden inte klarar att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa tillräckliga resurser för att upprätthålla den nödvändiga balansen mellan produktion och användning. Lösningar som diskuteras är att införa en kapacitetsmarknad parallellt med dagens marknadsplats för handel dagen före; ”day ahead”-marknad. Eller att införa så kallad nodprissättning på nätet, vilket innebär att man krymper elområdena. Ett tredje alternativ är ökad återreglering av elmarknaden. Frågorna om utvecklingen av det framtida elsystemet i Norden och elmarknadens utformning kommer att prägla verksamheten inom programområde Omvärld och system under de närmaste åren.

14

| ELFORSK 2012

North european Power Perspectives (NEPP) Forskningsprojektet NEPP tar ett helhetsperspektiv på den framtida elmarknaden, elproduktionen, elnäten samt elanvändningen. NEPP har som mål att fördjupa kunskaperna om: „„Utvecklingen av det nordiska elsystemet som en följd av övergripande faktorer, till exempel europeisk och nordisk energi- och klimatpolitik. „„Tekniska utmaningar i samband med integration av stora kvantiteter vindkraft. „„Framtida reglerbehov i det (svenska) och nordiska kraftsystemet givet olika scenarier. Hur kan vi säkerställa att vi använder de billigaste resurserna? „„Design av centrala institutioner och regelverket på elmarknaden för att möjliggöra stora volymer av varierande elproduktion. „„Vilka behov av förstärkningar av elnätet som uppstår i Norden och vad som krävs av överföringskapaciteten till övriga Europa för att vi ska kunna exportera stora kvantiteter el. Projektet fungerar som ett sammanhållande forskningskluster kring flera

Foto: Katarina Mordenfeld

pågående och nya forskningsprogram och projekt. Tyngdpunkten i satsningen ligger på synteser i ett systemperspektiv, där forskningsfrågorna blir belysta utifrån många av de aspekter som utgör beslutsfattarnas hela beslutsunderlag. Läs mer på www.nepp.se. IFN – ELMARKNADENS EKONOMI Forskningsprogrammet, ”Elmarknadens ekonomi”, vid Institutet för Näringslivsforskning, säkerställer en nationalekonomisk forskningsmiljö för elmarknadsfrågor i Sverige. Programmet har en permanent kärna av forskare med hög akademisk kompetens. Syftet med forskningsverksamheten är att bidra till ökad kunskap om elmarknadens ekonomi genom att utföra forskningsprojekt med hög relevans och av högsta akademiska kvalitet. Utifrån vedertagen nationalekonomisk metodologi, och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, ska programmet analysera elförsörjningens funktion och reglering. Resultaten sprids bland annat till energibranschen, politiska beslutsfattare, berörda myndigheter och allmänheten. Läs mer på www.ifn.se.


FOSSILOBEROENDE TRANSPORTSEKTOR – ELFORDON Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 innebär en fundamental omställning av transportsektorn och kommer att beröra eloch energibranschen på många olika plan. Elforsks program om elfordon tar sin utgångspunkt i Riksdagens mål om en fossiloberoende transportsektor. Det övergripande syftet med programmet är att bidra till att målet kan förvekligas så rationellt och kostnadseffektivt som möjligt. Mer konkret innebär det att programmet ska: „„Visa på kostnadseffektiva metoder för att uppnå målet om fossiloberoende transportsektor med särskilt fokus på elfordon. „„Visa på kostnadseffektiva sätt att i olika miljöer säkerställa tillgång till laddning för elfordon och att laddsystemen uppfyller säkerhetskrav. „„Bidra till utformningen av lämpliga standarder för laddning av fordon. „„Bidra till utvecklingen av kostnadseffektiv laddningsteknik. Mer information finns på www.ev-mobility.se

giförsörjning och vilka möjligheterna är att minska beroendet av fossila bränslen till år 2050. Den andra fasen, som omfattar perioden 2011 till 2013, har fokus på den forskning och utveckling som sker inom energiområdet samt på tillämpningsmöjligheterna. Verksamheten stöds av ett flertal organisationer och myndigheter, däribland Elforsk. Mer information finns på www.kva.se

STÖD TILL KVA:s ENERGIUTSKOTT Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, inrättade år 2005 ett Energiutskott som ska verka för att ta fram kunskap om aktuella energifrågor med koppling till miljö, resursanvändning och samhälle. Avsikten är att visa på energins olika aspekter och öka samhällets kunskaper i energifrågor. Vetenskapsakademiens Energiutskott har, under en inledande fas på fem år, gjort en analys av världens ener-

SAMMANHÅLLET MILJÖPROGRAM Inom energiföretagens verksamhet finns ett spektrum av miljörelaterade frågeställningar som bör hanteras på ett generellt plan och inte naturligt hör hemma inom enbart en viss del av energisystemet. Avsikten med Elforsks miljöprogram är att samlat kunna driva miljöprojekt i viktiga frågor som samtidigt rör fler än ett av Elforsks verksamhetsområden. Miljöprogrammet ska också svara för en allmän bevakning och värdering av klimat- och miljöfrågor av möjlig betydelse för energiföretagen. Miljöprojekt, som enbart rör ett enstaka programområde, ska hanteras där även i fortsättningen.

ELFORSK 2012

|

15


Utdrag ur årsredovisningen

Förvaltningsberättelse Utdraget ur årsredovisningen är baserat på den av styrelsen och verkställande direktören avgivna årsredovisningen som presenterades på stämman den 20 mars 2012. Den fullständiga årsredovisningen har lämnats till registreringsmyndigheten PRV.

S

tyrelsen och verkställande direktören för Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk - Aktiebolag (nedan kallat Elforsk) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2011.

Verksamheten Svenska Elföretagens Forsknings- och UtvecklingsElforsk- Aktiebolag (Elforsk) påbörjade sin verksamhet den 17 december 1992. Verksamheten är organiserad i sex programområden; Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Bolaget bedriver utvecklingsprojekt på uppdrag, primärt för sina ägare och ägarnas medlemsföretag. Elforsk indentifierar behov och formulerar utvecklingsprojekt samt -program. Program och projekt offereras till presumtiva kunder inom och utom ägarkretsen. Därtill är Energimyndigheten en betydande intressent. I det offererade priset ingår ersättning för Elforsks egen medverkan. När tillräckligt många kunder svarat positivt på offerterna beställer Elforsk genomförandet av aktiviteter enligt offertens specifikation. Beställningarna går till branschens egna konsultföretag och experter, till lärosäten samt till fristående konsulter. I många fall görs utlysningar där potentiella utförare får ge förslag på aktiviteter. Det gäller särskilt inom program där forskarstuderande är utförare av forskning. Elforsk levererar resultaten till kunderna efter kvalitetssäkring. Rapporter, konferenser, seminarier och Elforsks webbplats är viktiga medel för resultatöverföringen. Elforsk ger även ut skrifter inom flera områden.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Elforsks verksamhet och arbetssätt har god förankring inom och utom ägarkretsen. Verksamheten anpassas ständigt till intressenternas behov där inriktningen diskuteras i de programområden som hör till respektive programområde. Ett viktigt utvecklingsområde innebär att stärka kundernas möjligheter att synas när de investerar i forskning och utveckling genom Elforsk. Det är även viktigt att stimulera förutsättningarna för innovationer inom energiområdet.

Ekonomiredovisning Fakturering har under året skett med 148 481 tkr (145 607 tkr). I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader hänförliga till avslutade projekt. Projekt som resultatavräknats under räkenskapsåret är de där arbetet är avslutat innan bokslutsdatum. Projekt med intäkter uppgående till 110 347 tkr (168 741 tkr) har resultatavräknats och redovisats som nettoomsättning i resultaträkningen. Kostnader för motsvarande projekt uppgår till 111 265 tkr (170 876 tkr) och har redovisats i rörelsens kostnader. Pågående arbeten 165 569 tkr (136 075 tkr) redovisas i balansräkningen under rubriken Aktiverade projekt. De intäkter som hänför sig till pågående arbeten redovisas i balansräkningen under rubriken Förskott från kunder, vilka uppgår till 255 823 tkr (217 689 tkr).

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, balanserad vinst kronor 1 989 016 samt årets vinst kronor 64 478, tillsammans kronor 2 053 494, disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 2 053 494 Summa kronor 2 053 494 Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.


Belopp i tkr

2011

2010

Utdrag ur årsredovisningen

Resultaträkning

Rörelsens intäkter Nettoomsättning 110 347 168 741 Summa rörelsens intäkter 110 347 168 741 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader –97 185 –157 667 Personalkostnader –14 068 –13 191 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar –12 –18 Rörelseresultat

–918

–2 135

Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 211 2 301 Räntekostnader –1 –2 Resultat efter finansiella poster 292 164 Resultat före skatt 292 164 Skatt på årets resultat –228 –172 Årets resultat

64 –8

Balansräkning Belopp i tkr

2011-12-31

2010-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 42 54 42 54 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 100 100 100 100 Summa anläggningstillgångar 142 154 Omsättningstillgångar Varulager m m Aktiverade projekt 165 569 136 075

165 569 136 075 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 20 214 21 943 Fordringar hos koncernföretag – 2 174 Skattefordringar 651 707 Övriga fordringar 1 092 37 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 186 186

22 143

25 047

Kortfristiga placeringar

60 405

59 660

Kassa och bank

38 437

26 273

Summa omsättningstillgångar

286 554

247 055

SUMMA TILLGÅNGAR

286 696

247 209


Utdrag ur årsredovisningen

Balansräkning

Belopp i tkr 2011-12-31 2010-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (3 000 aktier à nom 100 kr) 300 300 Reservfond 60 60

360 360 Fritt eget kapital Balanserad vinst 1 989 1 997 Årets resultat 64 –8

Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag

2 053

1 989

2 413

2 349

100

100

100 100 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 255 823 217 689 Leverantörsskulder 26 097 25 018 Skulder till koncernföretag 295 – Övriga skulder 249 654 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 719 1 399

284 183

244 760

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

286 696

247 209

2011-12-31

2010-12-31

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

Inga Inga Inga Inga

Styrelsen

Ordinarie ledamöter Lennart Billfalk, ordförande Anders Ericsson Göran N Ericsson Kjell Jansson Filip Johnsson Petra Lundström Göran Tillberg Styrelsesuppleanter Gunnar Eikeland Per Laurell Lars Strömberg Lars Wallin Anders Ådahl Verkställande direktör Magnus Olofsson

Revisor Jan Kulin – auktoriserad revisor, KPMG

Revisorssuppleant Anna Landerholm-Granberg – auktoriserad revisor, KPMG


Personalen på

ELFORSK Elforskdagen 2012 TEMA:

Investeringar bortom 2020 Med firande av Elforsk 20 år! Magnus Olofsson VD 08–677 27 50 magnus.olofsson@ elforsk.se

Monika Adsten Programområdesansvarig Användning 08–677 27 35 monika.adsten@elforsk.se

Cristian Andersson Programområdesansvarig Vattenkraft 08–677 25 34 cristian.andersson@ elforsk.se

Anders Björck Projektansvarig 08–677 27 61 anders.bjorck@elforsk.se

Bengt Hanell Projektansvarig 08–677 27 36 bengt.hanell@elforsk.se

Sven Jansson Programområdesansvarig Överföring & Distribution 08–677 27 32 sven.jansson@elforsk.se

Stefan Montin Programområdesansvarig Omvärld & System 08–677 27 59 stefan.montin@elforsk.se

Susanne Olausson Projektansvarig 0705–15 44 03 susanne.olausson@ elforsk.se

Sara Sandberg Projektansvarig 08–677 27 28 sara.sandberg@elforsk.se

Välkommen till Elforskdagen 2012 med perspektivet bortom år 2020 som tema. Hur kan Sverige bidra till klimateffektiv energi för våra grannländer, och vilken roll får elnäten och vattenkraften i en alltmer integrerad europeisk energimarknad? Vilken funktion får kärnkraften och vilka utmaningar finns för bioenergi när förväntningar om resurseffektivitet ska tillgodoses? Hur effektiv kommer energianvändningen att vara och hur kommer fördelningen mellan energibärare att se ut? Vilka möjligheter kan flexibel energianvändning ge? Vilka styrmedel är mest effektiva och hur kombinerar man dessa med den konkurrensutsatta elmarknaden? Hur kommer lokal ekologi värderas i förhållande till klimateffektivitet? Hur kan transporter elektrifieras? Dessa är några frågeställningar som är i fokus under dagen. Dagen innebär även ett uppmärksammande av att Elforsk fyller 20 år. Det var den 17 december 1992 som konsortialavtalet för Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk – Aktiebolag (Elforsk) ingicks. Boka in onsdagen den 12 december redan nu – varmt välkommen till Elforskdagen 2012!

Johanna Stensland Linder Assistent/Administratör 08–677 27 55 johanna.stenslandlinder@elforsk.se

Bertil Wahlund Projektansvarig 08–677 27 52 bertil.wahlund@elforsk.se

Lars Wrangensten Programområdesansvarig El- & Värmeproduktion, Kärnkraft 08–677 26 77 lars.wrangensten@ elforsk.se

Plats: Polstjärnan, Sveavägen 77, Stockholm


ELFORSK SVENSKA ELFÖRETAGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGS - ELFORSK - AB

© Elforsk AB. Produktion: Svensk Energi. Grafisk form: formiograf. Tryck: Exakta Printing, 2 500 ex, sept 2012.

Elforsk AB, 101 53 Stockholm. Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Telefon: 08-677 25 30, Telefax: 08-677 25 35 www.elforsk.se

Elforsk 2012  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you