Page 1

ELFORSKPerspektiv ETT NYHETSMAGASIN FRÅN ELFORSK • NUMMER 1 • 2012

Elbilar i USA Drivmedelspriser inte miljön viktigast när amerikanerna väljer elbil Sid 8

DESIGNFEL

REGLERKRAFT

KRAFTSAMLING

Orsak till haveriet i Fukushima

Kärnkraft mer reglerbar än många tror

För smartare elnät

Sid 4

Sid 6

Sid 15


INNEHÅLL

LEDARE

Noterat

3

Designfel bakom kärnkraftsolyckan i Fukushima

4

Kärnkraft kan användas som reglerkraft

6

Kaizen blir ISO-standard

7

Miljön inte drivkraft för elbilar i USA

8

Takens verkliga solel-potential

10

Ökat elberoende önskvärt

12

Hallå där, Kenneth Johansson

13

Smarta elnät mer än elnät

14

Kraftsamling för smartare nät

15

Noterat

16

När stiltjen och kylan slår till Den svenska vindkraften växer och gav förra året mer än sex terawattimmar el i Sverige. Även i övriga EU satsas på förnybar energi som är central i EU:s färska färdplan för energisektorn.

sid 6 Magnus Olofsson

sid 4

sid 13 sid 10

sid 12

sid 8

Jim Jonah pendlar varje dag till arbetet i Detroit med sin elbil Chevrolet Volt. En sträcka på drygt 13 mil. Foto: Jeffrey Sauger

ELFORSKPerspektiv Utgivare: Elforsk AB Ansvarig utgivare: Magnus Olofsson Producerad av Kreativ Media AB Text, textbearbetning: Lars Magnell Redaktion tel 08-15 61 68, lars.magnell@krem.se Grafisk form: Måns Ahnlund Tryck: Planograf, april 2012 Upplaga: 2 000 ex Omslagsbild: Jeffrey Sauger ElforskPerspektiv kan också laddas ner från www.elforsk.se

2 ELFORSKPerspektiv

I det förnybara scenariot svarar vindkraften för mer el än något annat kraftslag år 2050.

Men vad händer om det inte blåser nämnvärt under säg en vecka eller mer? Kan det förekomma samtidigt i stora delar av Europa? Hur stor är sannolikheten att det samtidigt är kallt ute? En tysk studie visar att det förekommer längre perioder med svag vind*. Under åren 1989 till 2010 fann forskarna 37 sådana sammanhängande perioder som var längre än tio dagar i Tyskland. Då skulle elproduktionen från en utbyggd vindkraftsproduktion ha understigit 10 procent av full elproduktion. I ett sådant fall räcker inte användarflexibilitet i form av senarelagd laddning av elbilar och värmepumpar som går på sparlåga särskilt långt. En kärnfråga är därför hur elmarknaden ska anpassas så att det finns incitament att bygga energilager eller produktionsanläggningar som används mycket sällan. Frågan är hur fortsatt drift och bygge av produktionskällor som är oberoende av tillgången på energikällorna vind, sol och vatten ska säkras, exempelvis kärnkraft. De länder som har mycket vindkraft har sällan mycket vattenkraft. Vi blir beroende av varandra. Energitillgångarna blir alltmer gemensamma. Här finns en utmaning att se bortom det nationella perspektivet i takt med att den elektriska energin flödar allt mer mellan länderna. Elnät får en allt större betydelse i det elektriska energisystemet. I analysen till EU:s färdplan för energisektorn fram till 2050 framgår att de sammanlagda nätinvesteringarna kan bli 1,5–2,2 tusen miljarder euro mellan åren 2011 och 2050. Den övre delen av spannet hänför sig till större investeringar inom förnybar energi. Inom Elforsk genomförs nu flera forskningsprogram som har bäring på framtidens energisystem; från den framtida utformningen av elmarknaden, hur vind- och solenergi ska byggas till vattenkraftens miljöfrågor. Systemforskning blir allt viktigare i arbetet för framtidens energisystem med en gradvis högre andel el från sol och vind. Vi befinner oss in i en tid av förändring där kunskap är centralt. Energiområdet är stadd i stark utveckling där Sverige liksom tidigare i historien kan vara föregångare. Magnus Olofsson Elforsk AB * RWE Innogy 2009


NOTERAT

HÖGRE ÅNGTEMPERATUR FÖRE ÅR 2015 Högre ångtemperaturer i biobränsleeldade anläggningar ökar verkningsgraden. Baksidan är ökad grad av korrosion. Men detta problem går att komma till rätta med, visar en Värmeforskstudie. Ett gemensamt mål för el- och värmebranschen är att till år 2015 bygga en demonstrationsanläggning för biobränslen som klarar höjda ångtemperaturer om minst 50 grader. Detta för att åstadkomma verkningsgradsförbättringar på 3–4 procent. Goda erfarenheter För att detta ska vara möjligt behöver man bland annat identifiera lämpliga material som klarar de högre temperaturerna. Studien omfattar eldstaden, överhettarna och ångledningar samt ånglådor.

– Det finns långa och goda erfarenheter av drift av både sodapannor och avfallspannor vid höga temperaturer beskrivna i litteraturen. Ytterligare höjning av ångdata kan vara möjlig genom olika åtgärder. Val av korrosionsbeständiga material är en åtgärd, men även konstruktion av pannan och optimal placering av de mest korrosionsutsatta delarna är viktiga åtgärder, säger Behnaz Aghili som lett den aktuella studien. En annan viktig åtgärd är att minska korrosiviteten i miljön och att ha kontroll över vilka korrosiva ämnen som förekommer i de olika bränslen en avfallspanna körs med. Foto: Tekniska Verken.

WEBB-TV OM SOLEL Nu utökar SolEl-programmet sina informationsinsatser om solceller. Forskningsprogrammet, som leds av Elforsk, har fått en ny portal på sin hemsida där bland andra villaägaren får tips om vad man bör tänka på om man vill satsa på solel. Även Sveriges elnätsägare och arkitekter kan inhämta värdefull information. – Det har ju blivit allt lättare att själv producera sin egen el med hjälp av solceller, även i Sverige. Efterfrågan ökar stort och el från solen är inte längre något bara för entusiaster och miljövänner. Men fortfarande finns mycket okunskap om solceller och hur de kan användas, och det vill vi ändra på. Bland annat genom den här portalen som vänder sig till olika målgrupper, säger projektledaren Monika Adsten. Nytt är också att portalen presenterar en del av informationen i form av webb-tv där olika aspekter av solel skildras. – Där får man bland annat veta vad man som privatperson eller

DET HÄNGER INTE BARA PÅ FILTRET Inte enbart filtrets grovhet påverkar en damms känslighet för inre erosion. Det är en viktig och övergripande slutsats i Hans Rönnqvists licentiatavhandling Bedömning av förutsättning för inre erosion i dammar med tätkärna av morän*. En relativt stor andel av svenska fyllningsdammar uppfyller inte de designkriterier som ställs idag när det gäller dammens filter. Detta eftersom merparten av dammarna byggdes under en period då filterkraven var annorlunda än idag. Därmed ligger det nära till hands att dra slutsatsen att de äldre dammarna löper större risk att drabbas av inre erosion än nyare dammar med strängare filterkrav. Men Hans Rönnqvists licentiatprojekt pekar på att det finns andra bidragande och starka faktorer utöver filtrets grovhet som spelar in i en damms mottaglighet för inre erosion och att många äldre dammar klarar sig bra trots filter som inte lever upp till dagens standard.

bostadsrättsförening bör tänka på innan man bestämmer sig för att skaffa solceller. Några filmer vänder sig också till arkitekter, stadsplanerare och elnätsägare, säger Monika Adsten. Se filmerna på www.solelprogrammet.se (se under rubriken ”om solcellstekniken”).

– Baserat på en analys av över 90 befintliga fyllningsdammar med tätkärna av morän, till större delen svenska och skandinaviska dammar men även en del internationella, kan jag konstatera att inte enbart filtrets grovhet behöver undersökas när man analyserar en damms mottaglighet för inre erosion. Bidragande faktorer är den inre stabiliteten hos filtret och tätkärnan, samt om filtret kan ha separerat under byggtiden, säger Hans Rönnqvist. Den forskning som presenteras har bedrivits inom Svenskt vattenkraftCentrum – SVC. SVC har etablerats av Energimyndigheten, Elforsk och Svenska Kraftnät tillsammans med Luleå tekniska universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. www.svc.nu. * Avhandlingen Predicting surfacing internal erosion in moraine core dams kan laddas ned från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-14084

ELFORSKPerspektiv 3


Designfel bakom kärnkraftsolyckan i Fukushima Olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi hade relativt enkelt kunnat undvikas om anläggningen designats annorlunda. Även de stora utsläppen av radioaktivt stoff hade kunnat hindras med bättre anläggningsdesign. Det framkom på ett Elforskseminarium nyligen.

Journalister eskorterade av anställda hos TEPCO för att beskåda förödelsen vid block 3 och 4 vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Foto: Kimimasa Mayama.

Det var, som många vet, inte den stora jordbävningen utan en 14 meter hög tsunami som knäckte reaktorerna vid kärnkraftverket i Fukushima i mars förra året. Det fanns inte tillräcklig beredskap att stå emot en sådan jättevåg – trots att Japan är så utsatt när det gäller både jordbävningar och tsunamis. Mer okänt är att de generatorer som skulle förse anläggningen med ström för nödkylning av reaktorhärdarna stod relativt oskyddade. Vattenmassorna bröt igenom portarna till hallen där de var belägna och gjorde dem obrukbara. Därmed återstod inte mer än några timmar innan härdsmältorna var ett faktum.

4 ELFORSKPerspektiv

Fått varning Så ser sammanfattningsvis orsakerna ut till den svåra olyckan i mars förra året. Men vad betyder det för kärnkraften i världen idag? På Elforsks kärnkraftsseminarium i början av året diskuterades olycksorsakerna och dess följder. Den övergripande slutsatsen, menade flera föredragshållare, är att japanerna har undervärderat riskerna med att placera reaktorer så nära havet vid Stilla havskusten. Ägaren Tepco borde ha räknat med att det kan uppstå tsunamis högre än de skyddsvallar eller vågbrytare som skulle skydda anläggningen. De har

också blivit varnade för detta och historiska källor visar att sådana monstervågor tidigare drabbat Japan. Om detta funnits med i beräkningen hade kanske kärnkraftverket också utrustats med säkerhetsfilter (även kallade haverifilter) som ska hindra radioaktiva ämnen från att nå luften vid ett haveri. Sådana filter (för övrigt en svensk uppfinning som infördes efter olyckan vid Three Mile Island 1979) finns i Sverige, Finland, Schweiz och Frankrike. Men när trycket i reaktorerna vid Fukushima Daiichi steg okontrollerat ledde det i stället till orenade utsläpp till luft och vatten. Leder till skärpta krav Det här stämmer naturligtvis till eftertanke och de så kallade stresstester som nu genomförts i Europa, som ett direkt svar på olyckan, pekar på behovet av utökad säkerhet för världens reaktorer. Till exempel genom att såväl befintliga som nya reaktorer utrustas med haverifilter. Detta var också något som underströks av Eons Claes Halldin, som i sitt anförande redogjorde för hur olyckan kan komma att påverka nybyggnationen av kärnkraft i världen. Hans slutsats var att högre ställda säkerhetskrav nu sannolikt kommer att ställas på såväl ny som gammal kärnkraft. – Säkerställd inneslutningsintegritet är mest angeläget och filtrerad tryckavlastning kan vara en del av detta, sade Claes Halldin. Resultatet från de svenska stresstesterna visar också tydligt att just säkerhetsfilter bidrar till den höga säkerheten för svensk kärnkraft. Men även i Sverige behöver industrin gå vidare och bland annat se över kylningen av bränslebassängerna (något som även det fallerade i Fukushima) och uthålligheten i haverihanteringen. Ytterligare diversifierad härdnödkylning och förstärkning av elkraften behöver därtill utredas, menade Jan Hanberg från Strålsäkerhetsmyndigheten, som ansvarat för att sammanställa analyserna. Därmed kan man också säga att olyckan har fört något gott med sig i så måtto att den nu leder till åtgärder som kan göra redan säker kärnkraft mer robust. Det menade Jean-Pol Poncelet, generaldirektör


Strålsäkerhetsmyndighetens Jan Johansson visade kartor över nedfallsplatserna och berättade om evakueringszoner och det pågående saneringsarbetet. Foto: Lars Magnell.

för Foratom, branschorganisationen för kärnkraftsindustrin i Europa. I något som närmast kan liknas vid ett brandtal för kärnkraften och inte minst för den europeiska kärnkraftsindustrin, underströk han behovet av ett ständigt pågående säkerhetsarbete. – Vi lär oss hela tiden från nya erfarenheter och olyckan i Japan utgör inget undantag. Den ger oss lärdomar om vad vi kan göra bättre, sade Jean-Pol Poncelet, som trodde att industrin också behöver göra mera för att öka acceptansen för kärnkraften i Europa. – Vi måste bli bättre på att kommunicera dess fördelar och att kärnkraften är säker. Vi måste bli mer transparenta och se saker ur ett mera lekmannamässigt perspektiv och inte låta som de ingenjörer vi är. Då kan vi visa vilket trumfkort kärnkraften är med tanke på konkurrenskraft, leveranssäkerhet och låga utsläpp av koldioxid.

Eons Claes Halldin (till vänster) i samspråk med Jean-Pol Poncelet, generaldirektör för Foratom, branschorganisationen för kärnkraftsindustrin i Europa. Både menade att olyckan i Fukushima ger viktiga lärdomar som kan göra kärnkraften mera robust. Foto: Lars Magnell.

nordost om kärnkraftverket. Vilket är illa nog men ändå hanterbart. I det området riskerar markbeläggningen att ge en stråldos på över 20 millisievert under ett år och befolkningen har därför evakuerats. Den japanska regeringens bedömning är att utsläppet från olyckan i Fukushima utgör mellan 10 och 20 procent av det totala utsläppet från olyckan i Tjernobyl 1986. Inte kasta ut barnet Att många nu åter ifrågasätter kärnkraften mot bakgrund av olyckan i Fukushima är naturligt. Men det var trots allt anläggningsspecifika orsaker som ledde till att den fick sådana allvarliga konsekvenser.

Vi måste dra lärdom av olyckan men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet, löd sammanfattningsvis budskapet från föredragshållare och flera av åhörarna på detta kärnkraftsvänliga seminarium. Att avveckla kärnkraften i förtid som Tyskland nu beslutat är ingen väg framåt underströk till exempel Ludger Mohrbach från den tyska branschföreningen VGB, som menade att avvecklingen kommer att kosta Tyskland 200 miljarder euro. Och Foratoms Jean-Pol Poncelet varnade avslutningsvis för följderna av att dra undan benen för den ledande europeiska kärnkraftsindustrin. – Vill vi behålla vårt försprång eller ska vi lämna det ifrån oss till Korea och Kina? Undrade han retoriskt.

Ludger Mohrbach från den tyska branschföreningen VGB varnade för att avvecklingen av kärnkraften i Tyskland kommer att kosta 200 miljarder euro. Foto: Lars Magnell.

Svåra följder På seminariet redovisades även de direkta följderna av de radioaktiva utsläppen. Jan Johannsson, också han från Strålsäkerhetsmyndigheten, visade kartor över nedfallsplatserna och berättade om evakueringszoner och det nu pågående saneringsarbetet. Sammantaget, menade han, kan man tala om både tur och otur när det gäller spridningen av nedfallet över land. Hade vindar och nederbörd dragit in över Tokyo efter olyckan hade det kunnat få mycket allvarliga konsekvenser. Nu drabbades framför allt – utöver själva närområdet som nu utgör en förbjuden zon – ett område som sträcker sig omkring 50 kilometer

ELFORSKPerspektiv 5


Kärnkraft kan användas som reglerkraft

Kärnkraften är mycket mera reglerbar än vad många vill tro. Det är fullt möjligt att utnyttja kärnkraftsreaktorer för att balansera elproduktionen från mera oförutsägbara kraftslag som till exempel vindkraft. Det konstateras i en ny Elforskstudie. Det öppnar för nya möjligheter när det gäller behovet av reglerkraft i Sverige. Här finns visserligen gott om flexibel vattenkraft, men med ett allt större inslag av förnybara kraftslag i energimixen nås förr eller senare en punkt då vattenkraften inte längre ensamt kan förväntas hålla elsystemet i balans. Av den anledningen har Elforsk genomfört en studie som utrett kärnkraftens förmåga till flexibel elproduktion i Sverige. – Även beslut, som det att dela in Sverige i prisområden som trädde i kraft i höstas förra året, kan komma att påverka behovet av reglerkraft. En flexibel kärnkraftsproduktion kan därför bli en viktig del av den svenska energimarknaden, menar Vattenfalls Jonas Persson som lett den aktuella studien. För det mesta baslast Majoriteten av världens kärnkraftverk används annars enbart som baslastanläggningar. Skälet till detta är framför allt att det är mer ekonomiskt att köra anläggningarna på en jämn nivå och att ett sådant driftsätt är mera skonsamt, vilket på längre sikt också påverkar ekonomin. Men om andelen kärnkraft i ett elsystem är mycket stort, som i Frankrike där mer än 75 procent av all el produceras i kärnkraftverk, uppstår behov av att reglera den producerade effekten för att möta dygnets och veckans lastvariationer. – I Frankrike använder man sig av både

6 ELFORSKPerspektiv

planerad långsam nedreglering i effekt under nätter och över veckoslut, primärreglering för att stötta frekvensen på elnätet och av sekundärreglering kopplad till elmarknaden, berättar Jonas Persson. Det svenska elsystemet har länge kännetecknats av att kärnkraft är basproduktion och att vattenkraft utöver sin roll som basproduktion även svarar för de variationer i efterfrågan som löpande sker. En viss varierande elproduktion i kärnkraftverk har dock förekommit även i Sverige under 80och 90-talen. Då lät man elproduktionen följa dygns- och veckoslutsvariationerna i efterfrågan på effekt, så kallad lastföljning. Rent tekniskt är det möjligt att använda sig av såväl lastföljning som primärreglering (automatisk frekvensreglering) och sekundärreglering i båda de svenska anläggningstyperna, kok- och tryckvattenreaktorer genom att ändra antalet kärnklyvningar i härden och därigenom den producerade effekten. Det finns dock vissa skillnader på hur kok- och tryckvattenreaktorer effektregleras vilka redovisas närmare i den aktuella studien. Nya modernare reaktorsystem som finns att köpa på marknaden har generellt ännu bättre förmåga till flexibel elproduktion, konstateras i studien. Påverkan på anläggningen till följd av en varierande elproduktion beror på i vilket effektområde man önskar reglera produktionen samt hur stor och snabb effektändringen är.

Liten påverkan Påverkan förväntas vara liten vid primärreglering (automatisk frekvensreglering). Likaså vid större lastförändringar, så länge ändringen är maximalt 3 procent av märkeffekten per minut samt att den håller sig inom 65–100 procent av märkeffekten, konstaterar Jonas Persson. De svenska reaktorerna har för övrigt en märkeffekt på omkring 1 GW vardera. Vid rutinmässig användning av blygsamma effektändringar är det främst olika bränsleaspekter som behöver tas hänsyn till. Driftsättet kommer att medföra att bränslet inte utnyttjas optimalt. Detta gäller speciellt om man inte planerat för lastföljning vid den tidpunkt när reaktorn laddats med nytt kärnbränsle. – Påverkan på turbin, generator och kondensor med mera förväntas också vara liten om effektändringen håller sig inom ovan nämnda gränser. Om det är önskvärt att rutinmässigt använda kärnkraftverken för att följa lasten i elnätet inom ovan angivna gränser behövs heller inga större anläggningsförändringar genomföras. Det bör dock nämnas att varje förändring från kontinuerlig märkeffektsproduktion medför en ökad risk för olika störningsförlopp som i absolut värsta fall kan leda till ett oönskat driftstopp, förklarar Jonas Persson. Men vad säger reglerna? Ett hinder för flexibel kärnkraftsdrift är måhända Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) regelverk. – SSM har inga synpunkter på att kärnkraftverken reglerar den effekt som levereras till elnätet. Däremot är primärreglering något som måste utredas och tillståndsprövas av SSM innan det tas i drift. Orsaken är att den producerade effekten i kärnkraftverket vid detta driftsätt kommer att styras automatiskt från nätfrekvensen i det yttre elnätet. Det går att bygga robusta reglersystem som kan genomföra detta reglersätt på ett säkert vis, men dess utformning måste prövas av SSM. – Slutsatsen är annars att det inte finns några tekniska hinder att använda kärnkraften för flexibel elproduktion. Men vi behöver veta mer om vad det innebär för slitaget på anläggningarna och därmed kostnader med mera. Därför kommer vi att följa upp studien med en ny där vi mera i detalj studerar effekterna av detta driftsätt, säger Jonas Persson. Läs mer: Lastföljning i kärnkraftverk, Elforsk rapport 12:08, kan laddas ned från www.elforsk.se


Kaizen blir ISO-standard Sedan drygt ett år tillbaka leder Elforsk det svenska deltagandet i det internationella standardiseringsarbetet för en ny ledningssystemstandard. För att infrastrukturanläggningar, gruvor och fabriker ska kunna fungera tillfredsställande under hela sin livstid krävs riktlinjer och tydligt ansvar för planering, investering, och förvaltning av anläggningar och utrustning. Sedan år 2010 pågår ett internationellt standardiseringsarbete för att berörda företag ska kunna uppnå detta. Från Sverige finns en teknisk kommitté genom SIS, (Swedish Standard Institutes) där Elforsk och andra svenska intressenter ingår. Ordförande för kommittén är Elforsks Sven Jansson. Vad är det ni ska uppnå? – Det här handlar om så kallad asset management, det vill säga förvaltning av tillgångar och ledningssystemstyrning av organisationer och företag så att de kan utvecklas på bästa sätt. Bakgrunden är en brittisk specifikation från The Institute of Asset Management, IAM, som blivit något av en de facto standard för inte minst energibolag. Vattenfall och Eon har till exempel börjat att använda sig av denna för att

Sven Jansson, Elforsk, som leder standardiseringsarbetet från svensk sida. Foto: Lars Magnell

man tycker den är intressant. Därför tog det brittiska standardiseringsorganet BSI initiativ till att anpassa specifikationen till internationell standard. Ett arbete som nu leds av ISO (International organization for standards). Så det viktiga nu, ur svensk synvinkel, är att påverka arbetet med standarden så att det som vi tycker är viktigt kommer med. Konkret handlar det om att arbetet ska leda till en ledningssystemstandard som är övergripande och koordinerad med mer praktiska och detaljerade standarder för underhåll av byggnader, vägar, energioch vattenförsörjning med mera.

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT: 100 MILJONER SKA STÄRKA FORSKNINGEN Med 100 miljoner kronor i budget ska en grupp europeiska forskare under ledning av Chalmers ta ett samlat grepp om tillverkning och återvinning av kärnbränsle för fjärde generationens kärnkraftssystem. Målet är att ta fram säkra bränslen som kan återvinnas till 80 procent, jämfört med 1 procent idag. Fjärde generationens kärnkraftssystem kan innebära att mängden högaktivt långlivat kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med idag, och att energiutbytet ökar hundrafalt. Många forskare

räknar med att den nya tekniken når ett kommersiellt genombrott om 20 år. – Den teknik som behövs för fjärde generationen finns egentligen redan, säger Christian Ekberg, professor och forskningsledare i kärnkemi på Chalmers. – Det som återstår är att koppla ihop alla delar med varandra. En viktig aspekt är att integrera även återvinningen av kärnavfallet i cykeln, så att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar som återvinner avfallet och tillverkar nytt kärnbränsle av det på plats. Peter Jansson/ERA

– Man skulle kunna säga att det är ett sätt att föra in ett ständigt förbättringsarbete i de organisatoriska processerna. Ungefär som bilindustrins arbete med Kaizen. Kaizen är en japansk filosofi som fokuserar på ständiga förbättringar i alla avseenden i livet. När det tillämpas inom ett företag innebär det att man vill förbättra företagets alla funktioner. Vanligtvis gör man det genom att gå ut på arbetsgolvet i anläggningen och betrakta och observera vad som händer där, säger Sven Jansson. Den nya ISO-standarden gäller för strategisk planering och skötsel av anläggningsoch systemtillgångar där man oftast räknar på livslängden för de ingående delarna, men inte för hela anläggningen. Standarden kan därför ses som ett komplement till andra existerande ledningssystemstandarder och övergripande till andra underhållsstandarder. – Den bygger på den brittiska förlagan men kommer att vara mer generell, och för alla områden följa ISO:s mall, Guide 83, för ledningssystemstandarder. Den kommer således bättre knyta an såväl till ISO 9000 som till andra standarder som rör underhåll och förvaltning inom specifika områden, säger Sven Jansson. Den nya standarden får beteckningen ISO 55000, ISO 55001 och ISO 55002 och den beräknas vara färdig år 2014.

BÄTTRE DRIV MED EL Energimyndigheten har beslutat att tilldela projektet ELDRIVET 17,9 miljoner kronor för att utveckla den svenska fordonsindustrins kompetens inom elektrisk framdrivning. Projektet syftar till att stärka svensk fordonsindustri för såväl tillverkare av kompletta fordon som leverantörer av delsystem, komponenter och tjänster. – Införandet av elektriska drivsystem ökar energieffektiviteten för fordon och projektet bidrar därför till regeringens mål om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030, säger Kristina Difs vid Energimyndigheten. Målet med projektet är kompetensuppbyggnad och kunskapsutbyte inom teknikområdet elektriska drivsystem i vägfordon. Projektet siktar på att förbättra prestanda och livslängd för elektriska drivlinor i fordonsmiljö. Källa: Energimyndigheten

ELFORSKPerspektiv 7


Miljön inte drivkraft för elbilar i USA Höga drivmedelspriser och en önskan att göra sig kvitt beroendet av importerad olja och gas driver utvecklingen av elbilar i USA. Miljön och klimatet är med andra ord inga stora drivkrafter som i Europa. Det menar Henrik Wingfors som tillsammans med en grupp från Elforsk nyligen besökte USA för att studera

Kända Voltägare är förre presidenten Bush, James Cameron, Stephen King, Jay Leno och Tom Hanks, som alla har varsin Chevrolet Volt. Foto: GM.

elbilsutvecklingen i landet.

Klimatfrågan har aldrig varit en politisk vinnare i USA och bilars bränsleeffektivitet mäts följaktligen i antalet ”miles per gallon” och inte i gram koldioxid per kilometer, konstaterar Henrik Wingfors, Svensk Energi. – Men det betyder inte att USA är ointresserat av eldrift. Det är drivkrafterna som är annorlunda. USA är byggt för bilen och det fenomen som kallas ”urban sprawl”, det vill säga att städerna hela tiden växer ut från stadskärnan och inte förtätas, förutsätter vägar och bilar som leder till fler vägar och längre bilresor per dag för städernas invånare. Faktum är att transporter står för två tredjedelar av USA:s oljeanvändning och är den största utgiften för amerikanska familjer efter boendet. Därför framstår eldrift som attraktivt eftersom det blir billigare än bensindrift. Det politiska etablissemanget, både republikaner och demokrater, är också överens om att USA:s energiimport är en stor kostnad för ekonomin. Den uppgår till 300 miljarder dollar per år. Elfordon som drivs med nationellt producerad el passar därför in på den politiska agendan.

8 ELFORSKPerspektiv

1 miljon elbilar till 2015 – Det kommer också till uttryck i det nationella mål som siktar på 1 miljon elbilar till år 2015. För att nå dit erbjuds bland annat avdrag på skatten på 7 500 dollar (cirka 52 000 kronor) för den som köper en elbil. Vissa delstater lägger till ytterligare bidrag, som Kalifornien med 500 dollar, berättar Henrik Wingfors. Ett argument som går hem är alltså att eldrift är billigare än bensindrift. – Amerikaner tycker att bensinpriset är högt – även om det är cirka hälften så dyrt som i Sverige – och eldrift blir ju billigare än bensindrift. Amerikanska elpriset är i snitt cirka 84 öre per kilowattimme. Konsumenten kan därmed spara över 500 kronor jämfört med en tank bensin för att köra samma sträcka på el. Det var något som flera bedömare vi talade med under vår studieresa framhöll, säger Henrik Wingfors. – Och att man tjänar på att köra på el, kommer att bli allt viktigare, menade de. Men det är samtidigt svårt att få återförsäljare att sälja el- och hybridfordon. De förstår inte tekniken, tjänar inte på den som de gör på stora SUV:ar, menade

elbilsföreträdare vi talade med. Utöver dessa utmaningar, så är batterikostnaderna än så länge för höga för att eldrift ska slå igenom hos amerikanen i gemen. George Bush och Tom Hanks Elforsks grupp besökte de stora biltillverkarna Ford och General Motors (GM) i Detroit. De är två bilföretag med olika inriktning och olika kultur. General Motors har sedan ett antal år ett samarbete med europeiska Opel, och Opel Ampera och Chevrolet Volt är systerbilar. Volt är en REV – en räckviddsförlängare (range extender vehicle) – som går 4–8 mil på el och sedan med sin bensinmotor omvandlar bensindriften till eldrift ytterligare upp emot cirka 48 mil. GM har producerat och sålt cirka 4 000 Volt sedan starten i december 2010 och 60 000 Volt kommer att produceras under 2012. Sverige är en av marknaderna för elbilen och den ingår bland de godkända modellerna i Vattenfalls och Stockholms stads upphandlingsinitiativ. I USA kostar Volt drygt 210 000 kronor


med skattesubventionen inräknad. Ytterligare stöd tillkommer i form av lägre fordonsskatt. Ett med svenska mått mätt tämligen konkurrenskraftigt pris, får man väl anse. I Sverige är priset för Volt enligt elbilsupphandling.se 347 200 kronor exklusive moms. Något listpris finns inte i skrivande stund. Kända Voltägare är för övrigt förre presidenten Bush, James Cameron, Stephen King, Jay Leno och Tom Hanks med flera. – Vd:ar på stora elbolag kör också Volt. De kundundersökningar som GM gjort visar att kunderna är mycket nöjdare än kunderna som köpt lyxbilar. Voltkunderna tjänar 200 000 dollar per år och 24 procent av dem har solceller hemma. Hela 40 procent har iPhone eller iPad. Fords ambitiösa mål Konkurrenten Ford räknar med att elfordon blir en väsentlig del av företagets försäljning av bilar år 2020 då andelen elfordon ska utgöra upp emot hela 25 procent. Fords marknadsfördel är att företaget använder samma plattformar för eldrift som för bensindrift, vilket underlättar serietillverkningen. – Kunderna ska ha en laddbox, menar Ford. Däremot tror företaget av kostnadsskäl inte på snabbladdning. Det är alldeles för dyrt att bygga snabbladdningsstationer, uppemot 50 000 dollar och de flesta kommer ändå att köra laddhybrider är bedömningen, säger Henrik Wingfors.

elbolagen inte deltar lika aktivt som elbolagen i EU för att underlätta för elfordonsladdning. Men variationer finns förstås, säger Henrik Wingfors. Det är också lätt att förbigå det faktum att USA består av många ”länder” med stora variationer i fråga om vanor, elanvändning och ekonomisk tillväxt. – Därför varierar också förutsättningarna för elfordon. Detroit har haft lågkonjunktur i över 10 år medan tillväxten går som tåget i Kalifornien. – I en undersökning som Elforsks motsvarighet i USA, EPRI, gjort så var människorna i södra USA och sydöstra USA mindre bekanta med elbilar men i andra delar av USA, som Kalifornien, var elbilar mer kända. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det sker stora satsningar på eldrift i USA, men att det går långsamt på de flesta ställen och förvisso betydligt snabbare på andra. Vad amerikanerna ändå har, som kanske gamla världen skulle behöva mer av, så är det en lösningsorien-

terad framåtanda, menar Henrik Wingfors. – Då tänker jag särskilt på chefen för staden San Josés ”clean technology-satsning” som överraskades när vi i Elforsks grupp steg in på kontoret. Han var tydligen inte förberedd på att vi skulle dyka upp den dagen. Då vände han på en femöring och sa: ”Visserligen har jag inte förberett någon presentation, men låt oss göra detta till det bästa mötet på hela er vecka i USA!” Fotnot: Elforsks studieresa organiserades av Sten Bergman, Elforsk. Övriga som deltog var Stefan Montin, Elforsk, Kristina Birath, Energimyndigheten, Martina Wikström, Royal Institute of Technology, Stefan Pettersson, Viktoria Institutet, Göran Thessén, C4, Per-Anders Andersson, Göteborg Energi, Mikael Hagman, Jämtkraft, Inger Niss, Utsikt, Göran Strandberg, Lunds Energikoncernen, Johan Tollin, Vattenfall och Per Lundgren, Öresundskraft.

Henrik Wingfors är ansvarig för elbilsfrågor på Svensk Energi. Foto Lars Magnell.

Vad säger elbolagen? Det amerikanska elnätet är av varierande kvalitet och användningen av el varierar, som i Sverige, över dygnet och året. Det finns cirka 3 000 elbolag men ingen gemensam standard för laddning. Amerikanerna har delstatsregler för elbolagsverksamhet och vissa har avreglerat på ett sätt som liknar en europeisk modell (som Texas där man kan välja elbolag) eller så är det mer av planekonomi där den skäliga vinsten regleras årligen (som i Kalifornien där monopolen finns kvar i alla led), berättar Henrik Wingfors. – Förutom att det skapar behov av affärslösningar som är unikt delstatliga, så är elbolagen ibland förbjudna att installera utrustning hos kunderna. Detta gör att elbolagens intresse och incitament för att underlätta elfordonens introduktion ser helt annorlunda ut än i Sverige. Samtidigt så kan redan en liten andel elfordon ställa till problem för elnätet. Intrycket vi fick är att

ELFORSKPerspektiv 9


Nytt informationssystem beräknar:

Takens verkliga solel-potential

Foto: Lars Magnell.

Det har hittills varit svårt att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion. Men nu finns ett nytt informationssystem som kan visa verklig potentiell solinstrålning i en hel stad, ett kvarter eller på ett visst tak. En stads takytor kan vara mer eller mindre lämpliga för installation av solceller. Mest uppenbara faktorer som påverkar hur mycket el det går att utvinna är om taket befinner sig i skugga, dess lutning och riktning i relation till solinstrålningen. För att beräkna takytors potential att producera solcellsenergi har konsultbolaget WSP tillsammans med Göteborgs universitet tagit fram ett GIS-verktyg* som visar årlig inkommande solstrålning. Med hjälp av systemverktyget kan man utvärdera hur mycket solenergi som infaller på takytor inom ett område under ett helt år, beräknat på kilowattimmar per kvadratmeter. Hänsyn tas till skuggning av terräng och

10 ELFORSKPerspektiv

närbelägna byggnader. I systemet kan vegetation placeras ut, till exempel en tio meter hög gran, för att sen studera skuggningseffekten av denna under ett år. – Med det här verktyget kan kommuner, fastighetsägare och energibolag, men också privatpersoner, på ett mycket tidigt stadium beräkna potentialen som finns i en hel stadsdel eller på enskilda byggnader. På så sätt kan produktion av miljövänlig solenergi optimeras vilket inte har varit möjligt tidigare med lika god precision, säger Per Jonsson, projektledare på WSP. De beräkningsmodeller som används idag utgår från imaginära tak medan det nya datorbaserade informationssystemet beskriver verkliga tak i rätt miljö. I modellen belyser solen den tredimensionella bebyggelsen för varje del av himlavalvet. Detta simulerar byggnaders skuggkastning och den totala bestrålningen för varje del av en takyta beräknas. Skuggning från angränsande bebyggelse, terräng och vegetation inkluderas i den totala årsbilden, vilket gör att vissa delar av ett tak

kan visa sig vara olämpliga för solenergi trots att taket har optimal riktning och lutning. Det nya informationssystemet ger därför en lämplighetskarta utifrån användarens krav på bra, mindre bra och dålig årlig solinstrålning. – I projektet har vi använt Göteborgs stad som pilotort, men metoden kan tillämpas i alla kommuner där nödvändig data görs tillgänglig. Utifrån detta kan sen användarna utvärdera takens lämplighet för solceller eller solfångare, inom ett stort område, säger Fredrik Lindberg från Göteborgs universitet. * Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Rapporten Solar Energy from Existing Structures Development of a SEES GIS tool that assesses solar irradiance on roofs kan laddas ned från www.solelprogrammet.se eller www.elforsk.se.


Planera idag för solelproduktion i morgon En solenergioptimerad stadsplanering är viktig om rätt förutsättningar för solel- och solvärmeproduktion ska kunna ges för ett område. Detta även om sådana installationer inte är aktuella för tillfället. Över hela Sverige planerar kommuner nya bostads- och kontorsområden. I de allra flesta fall finns ingen målsättning för användning av solceller och solenergi finns inte på dagordningen i planprocessen. Samtidigt vet man att bebyggelsen som planeras idag och byggs imorgon kommer att finnas kvar i många decennier framöver. Därmed kan en solenergioptimerad planering idag ge bra förutsättningar för solelproduktion (och även solvärmeproduktion) i framtiden. Solenergianpassning är relevant för samtliga områden under planering, även om solcellsinstallationer inte är aktuella idag. Rapporten (som också finns som broschyr) Solceller i samhällsplaneringen beskriver arbetet med solenergioptimering i detaljplanskedet. Arbetet skedde i Sege Park i Malmö samt under projekteringsskedet för flera kvarter i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Rapporten Solceller i samhällsplaneringen, Elforsk rapport Nr 11:75, kan laddas ned från www.solelprogrammet.se eller www.elforsk.se Projektet leddes av Michiel van Noord, Esam.

SOLEL 2012–2015 Programbeskrivningen för en ny period av SolEl-programmet har färdigställts. Programmet avser att även i fortsättningen fokusera på frågeställningar som i huvudsak berör nätanslutna anläggningar och system. Med fler solcellsanläggningar som matar ut elektricitet på elnäten följer förändringar i regelverket för nätanslutning och försäljning av el från små elproducenter. Egen elproduktion från solcellsanläggningar kommer också att vara en del av energiföretagens kunders vilja och krav. Detta skapar en rad frågetecken vad gäller exempelvis kostnader, tekniska lösningar, ansvar och framtagande av rekommendationer. Här har SolEl-programmet en viktig roll att fylla genom att i ett tidigt skede utreda framtida behov och ta fram vetenskapligt säkerställda underlag som kan användas av beslutsfattare. Den nya programperioden kommer att omfatta huvudområdena: • Nätanslutning och solceller i framtidens smarta elnät • Hållbara städer och byggnadsanknutna solcellsfrågor • Driftuppföljning, utvärdering och verifiering av solcellsanknutna produkter och tjänster • Information, kompetensbyggnad samt teknik- och konferensbevakning • Systemstudier För närvarande pågår arbetet med att ordna finansiering för kommande fyra år.

NY METOD ATT RESA VINDKRAFTTORN Energimyndigheten delfinansierar uppförande av en prototyp av ett ståltorn till vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Den nya principen innebär att tornet produceras direkt på plats i terrängen, genom att tornet svetsas av förbockade stålhalvor (mantlar) och hissas upp i takt med att halvorna sammanfogats. Erigovis AB är företaget som uppför prototypen och stödet från Energimyndigheten utgör 2 039 652 kronor, vilket motsvarar 45 procent av den totala kostnaden. – Vi ser att det blir kortare och enklare transporter och att det ger möjligheter till mindre behov av utbyggd väginfrastruktur med den här byggmetoden, säger Arne Andersson på Energimyndigheten. Andra fördelar är att priset reduceras och att diametern på tornen kan öka, och därmed också höjden, utan att det blir logistikproblem. På sikt kan även den lokala arbetsmarknaden där tornen byggs gynnas, argument som bidragit till att beslutet om delfinansiering kunde fattas. Källa: Energimyndigheten Illustration: NCC.

ELFORSKPerspektiv 11


Foto: EU

Ökat elberoende önskvärt Strax före årsskiftet presenterade EU sin Energifärdplan för 2050. Den säger att en säker, konkurrenskraftig och koldioxidsnål energisektor är möjlig. Samtliga klimateffektiva scenarier innebär att elens betydelse väntas öka kraftigt inom unionen. Elektricitetens andel förväntas nära dubbleras till nivån 36–39 procent av energianvändningen år 2050. Enligt färdplanen förväntas elektriciteten särskilt medverka till en ökad klimateffektivitet för transporter samt för uppvärmning och kylning. Under Nobeldagen lyssnade jag till USA:s energiminister Steven Chu som föreläste på Nobelmuseet. Hans föredrag utgick från vetenskapliga och tekniska framsteg genom historien. Han beskrev exempelvis hur tre nobelprisbelönade amerikaner utvecklade transistorn som på

ett drastiskt sätt minskade material- och energianvändningen när elektronrören ersattes. På motsvarande sätt går vi nu gradvis över till diodlampor som är mycket energieffektiva. För vår tid framhöll Steven Chu möjligheter för solceller och nya batterier som viktiga medel mot en energi- och klimateffektiv framtid. Han pratade om klimatförändringarna och menade att mänskligheten står inför en utmaning som vi inte mött tidigare; att göra åtgärder nu för att förhindra sannolika problem som ligger

OSÄKER LÖNSAMHET FÖR BIOENERGIKOMBINAT Med låga världsmarknadspriser på såväl etanol som naturgas är det svårt att konkurrenskraftigt producera förnybara drivmedel från skogsråvara i Sverige. Det konstateras i en ny Värmeforskstudie. De gröna bränslenas konkurrenskraft förbättras visserligen om de tillverkas i kombination med el- och värmeproduktion i så kallade bioenergikombinat. Men de mervärden som samproduktionen leder till tycks ändå inte tillräckliga för att investerare ska våga satsa på denna typ av samproduktion. I Värmeforskstudien Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat redogörs för ett antal orsaker till att det förhåller sig så. Ett stort hinder består i att tekniken för etanolframställning och biogas från skogsråvara (via termisk förgasning) ännu inte demonstrerats i kommersiell skala, konstaterar projektledaren Ingrid Nohlgren som också tror att lönsamhetens beroende av skattebefrielser kan göra att investerare tvekar. – Styrmedel och skattebefrielser som på olika sätt stödjer biodrivmedelsproduk-

12 ELFORSKPerspektiv

tion är en förutsättning för lönsam biogasproduktion från skogsråvara. På samma sätt är styrmedel, skattebefrielser eller investeringsbidrag sannolikt en förutsättning för att en investerare ska våga satsa på en ny teknik som etanolproduktion från skogsråvara, säger Ingrid Nohlgren. Bättre ihop med pellets Däremot pekar studien på att ett bioenergikombinat som kombinerar kraftvärme med pellettillverkning har hyggligt goda kommersiella förutsättningar. När det gäller pellettillverkning, som idag redan sker kommersiellt, finns inte heller några tekniska eller andra hinder i vägen. – Studiens slutsats är ändå att den ekonomiska drivkraften för samproduktion av kraftvärme och pellets är tämligen svag, säger Ingrid Nohlgren.

generationer framåt i tiden. Steven Chu menade att vi har chans att skapa en andra industriell revolution som ger oss ren energi och en väg till en uthållig värld. Enligt honom görs det genom upptäckter, uppfinningar och innovationer för vår och våra efterkommandes välfärd för den största nyttan för mänskligheten. Uttrycket den största nyttan för mänskligheten kommer från formuleringen i Alfred Nobels testamente, dagen till ära. Visst är framtiden spännande. Vi står inför en fantastisk utveckling av våra energisystem. En kärnfråga är hur vi ökar intresset för studier i energi- och särskilt elenergiteknik. Magnus Olofsson, Elforsk

KLARTECKEN TILL SYDVÄSTLÄNKENS NORRA GREN Energimarknadsinspektionen tillstyrker Svenska Kraftnäts bygge av en ny 400 kV kraftledning mellan Hallsberg och Nässjö. Ledningen ingår i projektet SydVästlänken som ska stärka driftsäkerheten och förbättra överföringsförmågan. Ledningen är viktig för att minska risken för att det uppkommer skillnader i elpriset mellan södra Sverige och resten av landet. – Det är ett viktigt besked till södra Sverige, konstaterar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i en kommentar. Källa: Svenska Kraftnät


Hallå där!

Kenneth Johansson,vd för KIC InnoEnergy Sweden Du har varit chef för den svenska delen av den här organisationen i drygt ett år. Men vad är KIC InnoEnergy för något? – Det är ett europeiskt samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet med fokus på förnybar energi. Det drivs som ett konsortium, med lokala kompetenscentra och partners i de länder där KIC InnoEnergy är verksamt. Uppdraget har tre delar: Utbilda framtidens entreprenörer, skapa och främja tillkomsten av nya produkter och tjänster inom energiteknik, samt underlätta kommersialisering av dessa så att det kan leda till framväxten av nya framgångsrika företag i Europa. Hur ska det gå till? – Konceptet utgår ifrån det som kallas kunskapstriangelns tre hörn. Det vill säga forskning, utbildning och innovation, där vi länkar ihop dessa delar och får dem att samverka på ett optimalt sätt. Därmed kan vi skapa samordningsfördelar och mervärden på ett effektivt sätt för våra intressenter och uppdragsgivare. Dessa består av energiföretag, högskolor, forskningsorganisationer från 6 europeiska länder, samt EU-organet EIT (se fotnot) som står för en stor del av finansieringen.

Foto: Lars Magnell.

NYA EGENSKAPER HOS ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING Att den elektromagnetiska strålningens kvantpartiklar – fotonerna – får en effektiv massa när de färdas i ett plasma med konstant densitet förutsades redan för 50 år sedan av Philip Anderson, nobelpristagare i fysik 1977. Detta lade grunden till förutsägelsen av Higgspartikeln vars existens man försöker påvisa i pågående experiment vid den europeiska partikelfysikanläggningen CERN i Schweiz. Tillsammans med kollegor vid Universitetet i Padova, Italien, har Bo Thidé vid Institutet för rymdfysik i Uppsala studerat mekanismen närmare. Forskarna har funnit att, om plasmat är turbulent eller av andra skäl har en densitet som varierar, kommer det att kunna ge fotonerna en skruvrörelse som beskrivs av deras så kallade banimpulsmoment. Denna fysikaliska kvantitet minskar den effektiva massan hos fotonerna så att till exempel radiovågor i rymden "väger" lite mindre än vad Anderson-Higgsmekansimen förutsäger. Resultaten har härletts med hjälp av den teori som utvecklades på 1930-talet av det unga fysikgeniet Ettore Majorana, som verkade i kretsen kring nobelpristagaren Enrico Fermi. Resultaten har stor betydelse för radiobaserad rymdfysik och astronomi. Källa: Institutet för rymdfysik

Vilka uppgifter har den svenska delen av InnoEnergy? – Ansvaret för olika delområden inom hållbar energi har delats upp inom InnoEnergy och i Sverige har vi ansvar att driva ”Smarta elnät och energilagring”. Det här är områden där vi redan idag är framgångsrika och ambitionen är att vi ska stärka kompetensen ytterligare och för det har vi en tilldelad budget. Vad har ni uppnått hittills? – Redan nu, efter bara ett år börjar det komma konkreta resultat inom alla delområden: Studenter blir klara, liksom nya produkter och patent med mera om än i begränsad mängd. Det är väldigt roligt att konstatera detta, då vi idag befinner oss i en inledande men trots det expansiv fas. – Mycket av det vi gör är att bryta ny mark där det inte finns vedertagna tillvägagångssätt, samtidigt ökar vi omfånget på våra aktiviteter, plus 50 procent budgetmässigt i år och det ligger i planen att ytterligare öka detta med en faktor 3 inom 2 år. (Ett exempel på konkreta resultat beskrivs i artikeln här intill om självläkande elnät). Fakta InnoEnergy Sweden InnoEnergy Sverige är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet, ABB och Vattenfall och ett antal associerade medlemmar som till exempel Elforsk. Fotnot: EIT är ett EU-organ som bildades år 2008. Målet med verksamheten är att stimulera tillväxten och konkurrenskraften inom unionen genom att förbättra innovationsklimatet. För mer information om KIC InnoEnergy, se www.kic-innoenergy. com/co-locations/cc-sweden.html och www.kic-innoenergy.com/

ELFORSKPerspektiv 13


Smarta elnät mer än elnät Den kinesiske filosofen Konfucius lär ha uttryckt ”Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det man menar”. Kloka ord. Men frågan är om språket verkligen utvecklas mot ökad förståelse.

de elektriska energisystemen än i själva elnäten (”grid integration”). Ordet ”regulator” med svenskt uttal känner vi till från reglertekniken. Nu har ”regulator” på något förunderligt sätt blivit nysvenska för tillsynsmyndighet. Omvandling mer korrekt Själva begreppet energi är knepigt att använda. Energiprincipen är ett uttryck för energins bevarande, det vill säga principen att energi varken kan skapas eller förstöras. På engelska används ofta uttrycken ”energy production” och ”energy consumption”. Men hur stämmer det med att energin inte skapas eller förstörs? solens kärnreaktioner ger strålad energi som värmer jorden vilket leder till vindar som via mekanisk energi i vindkraftverken ger elenergi som i sin tur kan driva exempelvis en dator. Datorn omvandlar den elektriska energin till värme. För egen del förvånas jag över att organ som internationella energirådet, IEA, ofta använder ”energy production” och ”energy consumption” i sina skrifter. Det riskerar att leda tanken fel. Energin i sig kan varken produceras eller konsumeras. Det kan däremot kommersiella energibärare som el och fjärrvärme.

Magnus Olofsson provkörandes elsportbilen Tesla. Foto: privat.

Smarta elnät är ett begrepp i tiden. Det används flitigt av många och inte minst politiker. Nu har standardiseringsorganet IEC (International Electrotechnical Commission) definierat begreppet smarta elnät. Av det framgår bland annat att smarta elnät är elektriska energisystem som utnyttjar informationsteknik. Smarta elnät är alltså inte bara elnät, utan hela elektriska energisystem. I sammanhanget kan nämnas att IEC bildades redan år 1906 med Lord Kelvin som första ordförande. Entydiga begrepp var viktiga från början och den första tekniska kommittén skapades så tidigt som år 1910. Oprecis engelska George Orwell kritiserade simpelt och ovederhäftigt språk i essän Politics and the English Language från 1946. Och visst är engelskan i många fall inte särskilt precis. Den aktuella EU-termen ”Network Codes” innehåller tekniska villkor för utrustningar som ansluts till elnäten i de elektriska energisystemen. Men även krav på elmarknadens funktion, inklusive säkring av framtida elpriser – finansiell handel. EU-kommissionen har översatt begreppet till ”nätverkskoder”. Det är inte ett särskilt lyckat begrepp. Systemvillkor eller något liknande vore mer begripligt. Detta eftersom kraven berör många delar av det elektriska energisystemet där elnäten är en del. På motsvarande sätt talas ofta om ”wind power grid integration”. Detta trots att vindkraften snarare integreras i

Franskan tydligare Även ordet el är lurigt. Enligt IEC är el ett samlingsnamn för fenomen som har med elektriska laddningar och elektriska strömmar att göra men har även betydelsen elektrisk energi. Distribution av elektrisk energi uttrycks ”distribution d’énergie électrique” på franska medan den på engelska vanligen skrivs ”distribution of electricity”. Här är alltså franskan tydligare än engelskan och för den delen även svenskan. De flesta vet nog att elektricitet i form av ström flyter i elektriska ledare. Men hur många vet att den elektriska energin inte överförs i ledarna utan via de elektromagnetiska fälten som omger ledarna? Vi kan nog vara överens om att tydliga begrepp underlättar förståelsen. Men behöver vi verkligen svenska ord för nya termer? språkrådet menar att ”ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, till exempel i vetenskapliga sammanhang samt att det ”är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska”. Så sant. Språklagen säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för svensk terminologi inom deras olika fackområden. Det känns tryggt eftersom tydliga begrepp är viktiga verktyg för förståelse och kommunikation. Språken innehåller sedan länge oegentliga begrepp som vi lärt oss leva med. Och nya kommer till där smarta elnät är ett. Men visst blir det lättare att förstå hur saker hänger ihop när vi anstränger oss i skapandet och användningen av nya termer. Magnus Olofsson, vd på Elforsk. Anders Ygeman

14 ELFORSKPerspektiv


Kraftsamling för smartare nät Sedan en tid deltar Sverige och Elforsk i det internationella samarbetet ISGAN (International Smart Grid Action Network). Syftet är att driva på för införandet av ny teknik som kan göra världens elsystem mera flexibla. Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att hålla samman den svenska medverkan I ISGAN som globalt leds av IEA.

Smarta nät är som många vet inget entydigt begrepp, men bör uttydas som ett system där informationsteknik används för att effektivisera elsystemet. Behoven för att kunna göra detta är stora och hänger inte minst samman med de ständigt växande volymerna av förnybar energi i världens energisystem. Då handlar det om förnybar energi som varierar mycket, exempelvis el från sol och vind. Av den anledningen har den Internationella energibyrån IEA (OECDländernas samarbetsorgan för energifrågor) initierat samarbetet ISGAN där Sverige nu deltar genom bland andra Elforsk. – Vi medverkar i två arbetsgrupper (annex). De syftar dels till att göra en inventering av vad som händer inom området världen över och dels att sammanställa erfarenheter från lyckade exempel på smarta elnätslösningar, säger Elforsks vd Magnus Olofsson.

På det stora hela handlar ISGAN om att ge information om hur elsystemen på ett så smidigt sätt som möjligt kan anpassas för att möta de förändringar som ny elproduktion och flexibel elanvändning successivt utvecklar. – Det är enormt betydelsefullt för världen då en ökad samverkan mellan användning av el och tillgången på förnybar energi blir allt viktigare i takt med

utbyggnaden av vindkraft och solcellsanläggningar. Flera studier visar att elens betydelse som medel för att nå klimatmålen hela tiden ökar, säger Magnus Olofsson. Hur länge kommer ISGAN pågå? – Målet är att annexen 1 och 2, som Elforsk håller samman nationellt, ska vara färdiga under 2013. Resten av ISGAN planeras pågå i ytterligare ett par års tid.

Fakta: ISGAN International Smart Grid Action Network (ISGAN) är ett multilateralt samarbete i syfte att främja utvecklingen och användningen av teknik och system för mer flexibla elsystem. Samarbetet lanserades på det första ministermötet för ren energi (Clean Energy Ministerial), ett återkommande högnivåmöte där energiministrar, utvalda näringslivsrepresentanter och NGOs från hela världen träffas. Målet är att hitta nya möjligheter att påskynda införandet av miljövänlig och energieffektiv teknik. ISGAN leds av IEA. För mer info se: iea-isgan.org/main/

ELFORSKPerspektiv 15


NOTERAT

PAJALAS MALMBILAR KAN BLI ELEKTRISKA ”Tråd-tradare” kallar kommunikationsminister Catharina Elmsäter-Svärd de stora eldrivna malmdumprar som kan komma att gå mellan Pajala och Svappavaara – om hennes vision blir verklighet. Det rapporterar tidningarna Ny Teknik, Svenska Dagbladet med flera. Malmtransporterna från den nya järnmalmsgruvan i Kaunisvaara utanför Pajala bör kunna ske med modern trådbussteknik, menar Catharina Elmsäter-Svärd som nu ger Trafikverket i uppdrag att snabbutreda frågan. Det är bråttom, för redan nu har den nya omlastningsterminalen i Pitkäjärvi några kilometer från Svappavaara börjat byggas. Dit ska malmen från Northlands Resources gruva i Kaunisvaara köras med stora truckar för att sedan lastas om till järnväg för vidare befordran till hamnen i Narvik i Norge. Det är 15 mil mellan Kaunisvaara och Pitkäjärvi. Att bygga en järnväg för att få ut Kaunisvaaramalmen till Svappavaara och malmbanan mellan Luleå och Narvik anses för dyrt. En dubbelspårig järnväg skulle kosta uppemot 10 miljarder kronor att bygga – investering som svenska statens förväntas stå för. Att elektrifiera landsvägen i stället skulle bara kosta 1,5 miljarder kronor, plus 1 miljard för att förstärka vägen så att den klarar de tunga transporterna. Den metod för elektrifiering av vägen som Trafikverket nu ska

titta närmare på är ett projekt som Trafikverket självt varit engagerat i, Elektriska Vägar, vars idé är att låta tunga landsvägstransporter gå på el från luftledningar som gamla tiders trådbussar, men med allra senaste strömavtagartekniken. Projektet är en del av det statliga fordonsforskningsprogrammet FFI och finansieras till hälften av Energimyndigheten. I projektet ingår Trafikverket, Hägglunds BAE Systems, Balfour Beatty, Elforsk, Mälardalens Högskola, Robotdalen, Scania och Volvo. Källa: Ny Teknik, Svenska Dagbladet med flera

Foto: Svenska Elvägar.

SATSNING PÅ ENERGIEFFEKTIVARE SÅGVERK Landets sågverk kan minska sin energianvändning med uppemot 20 procent genom att arbeta systematiskt med energifrågan och införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska underlätta. Energimyndigheten och företag i sågverksbranschen satsar nu nära 27 miljoner kronor på ett flerårigt projekt som döpts till EESI, Energieffektisering i sågverksindustrin. Energimyndigheten bidrar med en tredjedel av finansieringen. Det handlar om att visa att energianvändningen i sågverksindustrin kan minska med minst 20 procent per producerad m3 till år 2020. – Vi har sett att bland små och medelstora företag är sågverken den största energianvändande branschen. Ett brett program och nätverk för energieffektivisering där resultaten sprids till andra är därför en viktig satsning för Sverige, säger Thomas Björkman på Energimyndigheten. Källa: Energimyndigheten

Elforsk AB, 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon 08-677 25 30

Foto: Hasse Blomberg

Elforsk AB bildades 1993. Det övergripande syftet med verksamheten är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Företagets verksamhet är organiserad i de sex programområdena Vattenkraft, Kärnkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Elforsk ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät.

Elforksk Perspektiv nr 1 2012  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you