Page 1

Priset för en hållbar värld Text: Stefan Edman


Priset för en hållbar värld Text: Stefan Edman

5


Priset för en hållbar värld En jubileumsbok utgiven 2009 när Göteborgspriset för hållbar utveckling fyller tio år. Text: Stefan Edman, Grafisk formgivning: Sofia Brolin Foto: Rolf Hallin, Magnus Gotander, Peter Svenson, Angelica Svensson, Nicholas Major, Mats Samuelsson m. fl. Översättning: Camille Forslund Tryck: Elanders


Göteborgspriset för hållbar utveckling 10 år 2000-2009

Förord Kan det finnas något viktigare än att bidra till en mera hållbar utveckling i Sverige och världen – ekologiskt, socialt och ekonomiskt? Klimatfrågan och andra lokala och globala utmaningar kräver ett stort mått av fantasi och omställning, t ex vad gäller teknik, ekonomi och social organisation. Problemen är dock ingalunda olösliga – och mycket som sker är löftesrikt. Men det brådskar! Göteborgspriset för hållbar utveckling är en av Sveriges största internationella utmärkelser i sin genre, och har sedan starten år 2000 fått allt högre status och trovärdighet. Syftet är att stimulera och uppmuntra nytänkare: forskare, entreprenörer, opinionsbildare och andra. Utan det generösa ekonomiska och idémässiga stöd som prisets grundare och sponsorer – staden, ett

antal stora företag och en AP-fond – kontinuerligt bidrar med hade dessa intentioner aldrig kunnat förverkligas. Den här jubileumsboken – som firar att priset fyller tio år – vill samla upp vad som hänt men framförallt blicka framåt. Hur går det t ex med passivhusen som vi belönade 2003? Har hybridbilarna förbättrats? Och vilka framgångar har prispengarna lett till i det rättvisemärkta kaffekooperativet i Rwanda? Vi hoppas att boken skall användas i kommun och företag, men även i skolor, föreningar och andra sammanhang där människor söker aktuell och lättillgänglig kunskap om en av vår tids viktigaste frågor. Göteborg i november 2009 Styrelsen för Föreningen Göteborgpriset för hållbar utveckling

annelie hulthén

carl bennet

kia andreasson

helene odenjung

Kommunstyrelsens ordförande (s), Ordförande i föreningen

VD Carl Bennet AB, Vice ordförande i föreningen

Miljökommmmunalråd (mp)

Kommunalråd (fp)

7


innehåll priset för en hållbar värld

det här är göteborgspriset

Göteborgspriset för hållbar utveckling är en av Sveriges största utmärkelser i sin genre. Om starten, syftet och hur valet av pristagare går till kan man läsa i det här avsnittet.

s.12

s.18

pristagare år 2000

Kan man kö ra bil på vatten?

geoffrey ballard (kanada)

För sitt engagemang och sina insatser för att säkerställa den fortsatta utvecklingen av bränslecellen.

t Konsumentmak skog! - över mat och

s.26

8 | Priset för en hållbar värld

pristagare år 2001 fsc (forest stewardship council) och krav

För sitt arbete med miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- respektive livsmedelsområdet.


Hon fick hå llbarhetsfilosofin a tt Gro

pristagare år 2002 gro harlem brundtland (norge)

För sitt visionära och innovativa miljöarbete och lansering av konceptet ”hållbar utveckling”.

imatet och l k r ö f a r B : Varma plånboken ärmesystem hus utan v

s.34

pristagare år 2003 hans eek (sverige) och wolfgang feist (tyskland)

För tekniken att bygga varma bostäder utan inbyggt värmesystem, s k ”passivhus”. Människor och sol räcker för ett behagligt inomhusklimat, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp.

pristagare år 2004 joan bavaria (usa), tessa tennant (storbritannien)

För sitt arbete inom ”hållbara investeringar” där de genom opinionsbildning och etiska fonder har inspirerat företag till ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande.

s.42

Grönare ma rknad gör Moder J ord friskare

s.50

9


innehåll priset för en hållbar värld

tveckling Bönor för u stro och framtid

s.58

pristagare år 2005 abahuzamugambi coffee cooperative (rwanda)

För arbetet med att producera kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och därigenom skapa förutsättningar för en positiv utveckling i ett av de fattigaste distrikten i Rwanda.

pristagare år 2006 takeshi uschiyamda, takehisa yeagashi, yuichi fujii (japan)

s.66

För sitt enastående, målmedvetna och avgörande bidrag i utvecklingen av Toyota Prius, världens första kommersiella hybridbil.

a ”Det går”, s borg Gore i Göte

s.74

10 | Priset för en hållbar värld

Teknikrevoluti on på Hisingen – men det var i Japan det bö rjade

pristagare år 2007 al gore (usa)

För sitt engagemang med att öka medvetenheten om den globala uppvärmningen och därigenom skapa förutsättningar att hejda klimatkrisen.


Västsvenskt initiativ - nu får EU giftfria bildäck!

pristagare år 2008

theo colborn (usa), margot wallström, jan ahlbom, ulf duus (sverige)

s.82

Alla fyra pristagarna har gjort internationellt viktiga och uppmärksammade insatser för att rensa i kemikalieträsket.

r a städe n? Hållbar ta täte g r o b e öt – kan G

pristagare år 2009 anna kajumulo tibaijuka, enrique peñalosa, sören hermansen

Med hemvist på varsin kontinent är de, både lokalt och globalt, kunniga, engagerade och otåliga ”doers” och ambassadörer för en av mänsklighetens ödesfrågor - kampen för en hållbar utveckling i stad och region. Alla tre har varit pådrivande för att åstadkomma avgörande systemförändringar.

s.90

röster om göteborgspriset

s.98

vilka är sponsorerna – och hur ser de på priset?

s.106

Ett antal personer funderar över Göteborgsprisets betydelse, nu och framöver – för Sverige, regionen och staden

Göteborgspriset vore otänkbart utan det generösa ekonomiska stödet från sponsorerna.

11


12 | Priset för en hållbar värld


det här är göteborgspriset - gröna tankar från oss i juryn!

New Scientist, det ryktbara brittiska vetenskapsmagasinet, lät nyligen tio ledande forskare fundera över hur Nobelpriset skulle kunna förändras för att bättre täcka in moderna forskningsgenombrott. Deras förslag: Inrätta ett nytt pris - i global miljö!

E

n lysande idé, men absolut inte ny. Redan för drygt tio år sedan tog Göran Johansson kontakt med Nobelstiftelsens ledning i exakt samma ärende. Stiftelsen var inte intresserad. Kommunstyrelsens ordförande fick i stället napp hos finansmannen Carl Bennet. Snart tryckte de båda på startknappen för det som då fick heta Göteborgs Internationella Miljöpris. En belöning av

unika insatser för en mer hållbar utveckling, globalt och lokalt. Framsynta företag och banker (se sid 106) bildade nu tillsammans med staden en förening för att bl a säkerställa den generösa årliga prissumman på 1 miljon kronor. Stefan Edman fick uppdraget att välja ut och vara ordförande för en prisjury med personer från forskning och näringsliv. I teamet har även ingått synnerligen kreativa projektledare, först Per Forsberg och sedan Lennart Wassenius. Vårt starka engagemang har hela tiden grundats på integritet, alltså ett hundraprocentigt oberoende juryarbete, utan ett uns av försök till påverkan från politiska eller andra intressen. Det har fungerat utmärkt och sannolikt varit

13


grundbulten för prisets status och höga förtroende. Väderöarna, Härön, Käringön, Marstrand m fl. Juryn enades tidigt om att priset kan tillfalla perÅrets pristagare presenteras för media i augusti; son eller organisation som bidragit till därefter har vi ägnat oss åt att förbereda prisfesten. • att effektivisera resursanvändningen och/eller I anslutning till den inbjuder vi tillsammans med främja förnybara råvaror och kretsloppslösningar staden och sponsorföretagen till seminarier kring • lösningen på ett problem(område) som kan pristemats olika aspekter. leda till ett tekniskt genombrott eller ”systemHöjdpunkten är förstås den stora högtidsdaförändring” gen sista veckan i november! Den inleds med att • att vara processdrivande och gett betydelse juryn och de nyanlända pristagarna – kanske ännu såväl i Göteborgsregionen som i ett vidare med en smula jetlag i kroppen – äter frukost tillsammanhang sammans. Sedan följer seminarierna, ofta med en • utvecklingen mot ökad global rättvisa särskild satsning på unga deltagare. På kvällen slås Den gemensamma nämnaren dörrarna upp till fest med är hållbar utveckling, ett betyd- ”Höjdpunkten är förstås underhållning, tal, musik ligt vidare och djupare begrepp och, förstås, utdelning av den stora högtidsdagen än ”miljö”. Det var också skälet prischeck och silverglob. Vi till att vi ändrade namn till sista veckan i november!” har huserat i StenhammarGöteborgspriset för hållbar salen, på Teater Maxima utveckling, eller rätt och slätt Göteborgspriset. och Universeum, Storan, Världskulturmuseet, Redan från start strävade vi efter hög höjd och Svenska Mässan och Scandinavium. stor bredd i valet av pristagare. De utvalda skall Pristagarna förmedlar förstås intellektuell tillhöra den internationella eliten inom sitt område; stimulans och nya spännande kunskaper. Bakom de kan vara naturvetare men lika gärna ekonomer, kulisserna, på tu man hand, uttrycker många av dem entreprenörer, opinionsbildare, pedagoger. också personlig vänskap, värme och humor. Att få Juryns arbete är som mest intensivt i perioden följa dem på nära håll är för oss ett privilegium. december-maj, med sammanträden och ”hemTa ”bränslecellens fader”, den blide kanadensaren läxor”. Vi börjar med en bred global scanning av Geoffrey Ballard som fick vårt allra första pris – och tänkbara pristagare, smalnar sedan av sökarljuset som så skickligt förde dialog med gymnasisterna ute och gör slutligen en djupresearch med hjälp av i Angered. Eller ta svenske arkitekten Hans Eek som experter från akademin och andra håll. Beslusjöng en underfundig tack-visa för både folk och tet tas under ett tvådagarsinternat i maj, oftast fisk vid middagen i akvariehallen på Universeum. förlagt till någon angenäm ö vid bohuskusten: Oförglömlig var den nu bortgångna Joan Bavaria,

14 | Priset för en hållbar värld


Representanter för det rättvisemärkta kaffekooperativet Maraba i Rwanda tar emot priset på Världskulturmuseet i Göteborg.

Kronprinsessan Victoria överlämnar priset till Al Gore inför den sjutusenhövdade publiken vid festgalan i Scandinavium.

I samband med den årliga prisdagen i november erbjuder Göteborgspriset ett antal välbesöka seminarier kring det aktuella temat, ofta med och för gymnasister och studenter.

15


”grön” ekonomiprofessor från USA som tårögd berättade för publiken om hur underbart det var att för några dagar få gästa det miljömedvetna Sverige och Europa. Högst gripande var också mötet med de unga hoppfulla kvinnorna och männen i ledningen för Maraba, det rättvisemärkta kaffekooperativet i folkmordshärjade Rwanda. Al Gore hyllades i Scandinavium i januari 2008. Vi slog på stort med symfonikerna, operabaletten, förre utrikesministern Jan Eliasson som pristalare och kronprinsessan Victoria som prisutdelare. De sju tusen i publiken jublade! Högtidligt var det även när göteborgske Nobelpristagaren Arvid Carlsson på Storans scen överlämnade priset till bl a Margot Wallström och 81-åriga toxikologiprofessorn Theo Colborn. – Det har varit tio härliga år, säger initiativtagaren Göran Johansson, som lämnat över ordförande-

klubban i både kommunstyrelsen och Göteborgsprisets förening till Anneli Hulthén. Göran menar att priset varit pådrivande i det lokala arbetet på att skapa en mera hållbar utveckling. Han nämner stadens satsning på passivhus, t ex vid norra Älvstranden. Att Marabakaffet inte finns i butiker och kommunala inrättningar är dock en besvikelse. – Man kan ju inte ha ett sånt här fint pris och inte göra något själv! När vi skapade det kände vi redan från början att nu gäller det att leva upp till det vi belönar! Detta är ljuv musik för oss i juryn. Vi menar att Göteborg kommit en god bit på väg mot ökad hållbarhet – men att politiken, akademierna och näringslivet (”triple helix”) nu måste kraftsamla kring en stark gemensam grön strategi för stad och region, bl a inspirerade av priset.

Hoppfulla hälsningar! Stefan Edman, ordförande, Elin Eriksson, Lotta Göthe, Yvonne Wallin, Lars Hallén, Johan Trouvé, Russel Johnson

göran johansson Göteborgsprisets initiativtagare

16 | Priset för en hållbar värld

lennart wassenius Göteborgsprisets projektledare


Juryn samlad vid foten av Pater Nosters fyr, fr v Elin Eriksson, Yvonne Wallin, Johan Trouvé, Lotta Göthe, Russel Johnson, Stefan Edman, Lars Hallén.

17


Kan man köra ? n e t t a v å p l bi

18 | Priset för en hållbar värld


Atli Mar/Getty Images

pristagare år 2000 geoffrey ballard (kanada)

För sitt engagemang och sina insatser för att säkerställa den fortsatta utvecklingen av bränslecellen.

19


Paul Kane/Getty Images

ersiellt ”Målet var att skapa en komm llmotor konkurrenskraftig bränslece enda som körs på vätgas och vars avgas är – vanligt vatten!” 20 | Priset för en hållbar värld


Idag rullar cirka en miljard personbilar på världens vägar – och hundratusentals nya tillkommer varje år. Och de allra, allra flesta av dem körs på bensin och diesel. Vi vet att jordens klimat i längden inte kommer att tåla detta. Därför är det hoppingivande att det nu också finns energieffektiva fordon som drivs på biogas, biodieslar och andra klimatvänliga bränslen.

Ä

ven om andelen miljöbilar ökar i Sverige och en del andra länder är de alltså totalt sett försvinnande få. Antag att de, på låt säga tio tjugo år skulle bli lavinartat många fler! Då uppstår frågan: Kommer världens skogar, åkrar, hushållssopor och andra biologiska råvarukällor att räcka till för att producera den stora mängd förnybara drivmedel som dessa bilar kräver? De flesta experter svarar nej. Och det är just därför som fordon som kan gå på el börjar bli så intressanta. De är klimatsmartast av alla – givetvis under förutsättning att elen produceras utan att växthusgaser släpps ut. Alltså el som utgörs av vatten-, vind-, våg-, bio- och solkraft! Göteborgspriset har belönat två av dessa tekniker: Hybriden som bygger på en kombination av bränsleoch elmotor (se sid 66). Och bränslecellen, motorn som direkt omvandlar sitt bränsle, oftast vätgas, till el som driver bilen framåt. Framlidne Geoffrey Ballard blev vår allra första pristagare år 2000. Han var född 1932 och tog en examen i naturvetenskap vid Washington University i St. Louis. I årtionden satte han som mål att skapa

en kommersiellt konkurrenskraftig bränslecellmotor som körs på vätgas och vars enda avgas är – vanligt vatten! 1993 blev drömmen verklighet. Då kunde Ballard lansera världens första bränslecelldrivna transitbuss i hemstaden Vancouver. Genom skickligt entreprenörskap byggde han strategiska allianser för att säkerställa fortsatta framsteg för bränslecellen och dess tillämpningar. Ytterst handlar det om att minska miljöbelastningen på mark, luft och vatten. Därför utpekades Ballard 1999 av tidskriften Times Magazine som ”planeten Jordens hjälte”. Göteborgsprisets jury skrev i sin motivering att bränslecellen ”kan leda till ett systemskifte genom effektivare användning av naturresurser och minskad miljöpåverkan, både på global och lokal nivå…(Den) kan komma att spela en nyckelroll i det internationella arbetet med att förebygga klimatförändringar”. In i det sista var Geoffrey Ballard aktiv inom sitt nya företag General Hydrogen, som arbetar med vätgasteknik och vätgasdistribution. När han tog emot priset ur Margot Wallströms hand i Stenhammarsalen i Göteborg tackade han genom att efterlysa



21


med elström som sönderdelar vattenmolekylen ”en gemensam ansträngning av forskare, regeringar i sina beståndsdelar, bl a vätgas. Vätgasen omvandlas och industrin för att få till stånd en förändring från till 50-60 procent till el i bilens bränslecell. Elströmbensinekonomi till vätgasekonomi”. men omsätts i sin tur med 95 procent verkningsgrad, Göran Lindbergh, professor i kemiteknik vid effektivitet, i en elmotor som får bilhjulen att rulla. Kungliga Tekniska Högskolan instämmer. Det krävs Sammantaget kan man säga gigantiska resurser att ungefär hälften av vätgasför att inom rimlig tid ”Bränsleceller matas alltså få fram en bränsled vätgas, som produceras bränslet kommer till användning me för fordonets drift. Detta innecellbil i någorlunda ur vanligt vatten genom så bär att bränslecellen har mer än hyfsat prisläge. dubbelt så hög verkningsgrad – Det som idag kallad elektrolys.” kostar pengar är dels som den klassiska förbränningsmotorn, där ju knappt 25 procent av bensinen materialet i tanken driver bilen medan resten är värmeförluster. i bränslecellen, dels att tillverka celler med minst Kring millennieskiftet ansåg många bedömare tio tusen timmars livslängd. För att ha råd att göra att bränslecellen snart var mogen för marknaden. detta måste man producera serier på kanske en Mercedes tillhörde de bilföretag som aviserade att miljon enheter. man år 2006 skulle ha hundra tusen bränslecellbiBränsleceller matas alltså med vätgas, som produ ceras ur vanligt vatten genom så kallad elektrolys, dvs lar i serieproduktion. Så blev det inte.

så fungerar en bränslecell

Bränsleceller drivs ofta på vätgas. Inne i cellen omvandlas den direkt till el, antingen för t ex belysning eller kylskåp, eller för att hålla igång en elektrisk motor i en bil. Bränslecellens enda restprodukter – avgaser – är vatten.

22 | Priset för en hållbar värld


23


Geoffrey Ballard trodde för sin del att den första – Ja, det är förstås en jättelik utmaning. Tyskland introduktionen av tekniken för allmänt bruk knapphar börjat ta itu med den och installerar nu vätgasast skulle ske, inte i fordon utan för elproduktion i pumpar i Berlin och andra städer och regioner. Det bostäder. Människor skulle helt enkelt kunna tillär rimligt att starta med t ex bränslecelldrivna bussar verka sin egen elektricitet för lampor, strykjärn och och taxibilar som kör i tätorter och kan försörjas med spisar, från en vätgasdriven bränslecell. vätgas på några få ställen vid garage och hållplatser. Göran Lindbergh tror att bränslecellbilen om Men frågan återkommer: Om världen redan nu cirka tio år har etablerat sig på marknaden. Att det börjar få tillgång till den laddbara hybridbilen som tar så lång tid beror inte i första hand på att tekniken flexibelt kan fyllas med el från nätet och med bensin inte hinner mogna snabbare. och förnybara bränslen – varför då a isk kn te a – Nej, de flesta tekniska satsa dessa enorma pengar på bränsest ”De fl utmaningar är lösta redan idag. och system för vätgasutmaningar är lösta lecellfordon Vi vet hur vätgasen skall förbränsle? redan idag” packas och ges en säker lagring – Jo, säger Göran Lindbergh, ombord i fordonet. Det som det beror ju på att bensinen av kligör att det dröjer är, återigen, kostnaden. Och den matskäl helt måste avvecklas – och att de förnybara fortsätter förstås att vara ett betydande problem så bränslen som är tänkta att ersätta den i längden länge bensin och diesel är billiga som idag. inte kommer att räcka åt alla hybridbilar. DieselLindbergh anser inte att hybridtekniken kondrivna lastbilar, med ungefär lika hög verkningsgrad kurrerar med bränslecellen. I stället kommer de som bränslecellbilen, har heller inte tillgång till så tillsammans att inta världen, steg för steg. Bägge är mycket rapsbiodiesel mm som behövs. Och vad elfordon, och kompletterar varandra; alla bränsgäller rena elbilar tar det troligen lång tid att lecellbilar kommer också att vara hybridfordon utveckla tillräckligt energitäta, lätta och billiga försedda med batterier, där ju batteriet delvis laddas batterier som fungerar för långa körningar; jag tror med gratis bromsenergi. Den konventionella hybri- att elbilen blir en specialnisch bland hybriderna… dens förbränningsmotor kan t ex köras på klimatSumman av kardemumman: Geoffrey Ballard, smart biogas. förste mottagaren av Göteborgspriset, var alltså En hake med bränslecellfordonen är dock själva unikt framsynt! Bränslecellen är sannolikt det infrastrukturen. Förarna måste ju kunna åka in på allra klimatsmartaste alternativet till dagens bilen mack och tanka vätgas – i en värld som idag motorer. Bilar som åtminstone indirekt kan köras endast är byggd för flytande bränslen och på sina på vanligt vatten!  håll en del biogas!

24 | Priset för en hållbar värld


Geoffrey Ballard mottar priset av Margot Wallström.

pristagare år 2000 geoffrey ballard

Geoffrey Ballard fick priset för sitt betydelsefulla och kreativa bidrag till utvecklingen av bränslecellen och dess tillämpningar. Bränslecellen kan mycket väl leda till ett systemskifte genom effektivare användning av naturresurser och minskad miljöpåverkan, både på global och lokal nivå. Den kan komma att spela en nyckelroll i det internationella arbetet med att förebygga klimatförändringar.

25


t k a m t n e m u s Kon ! g o k s h c o t - över ma

26 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2001

fsc (forest stewardship council) och krav

För sitt arbete med miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- respektive livsmedelsområdet.

27


erik abel/scanpix

erna ”KRAV-märket säger att växt odlats utan konstgödsel och vilket kemiska bekämpningsmedel, drag” skonar både mark och vatten


Göteborgspriset 2001 delades lika mellan KRAV och FSC, två miljömärkningsorganisationer som steg för steg bidragit till att skapa en ekologiskt mera hållbar marknad för livsmedel, papper, möbler och andra varor.

N

io av tio svenskar kan peka ut KRAV-märket. Betydligt färre vet att det bygger på nyckelbegreppen Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar. När märket sitter på köttpaket eller bananklasar är det en signal till oss konsumenter att köpa och därmed stödja en miljövänlig och etisk produktion som är certifierad, dvs godkänd, av KRAV. Märket säger att växterna odlats utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, vilket skonar både mark och vattendrag från onaturliga kemikalier. Och det garanterar att bönder i fattiga länder befriats från hälsovidriga bekämpningsmedel. KRAV kräver – och främjar – också en sundare balans mellan djurhållning och växtodling. Så mycket som möjligt av djurens foder skall produceras på den egna gården. Näringen kan då cirkulera och återanvändas i ett lokalt kretslopp. Det blir lagom

med gödsel att sprida tillbaka till åkern – och därmed mindre läckage av t ex kväve till sjöar och hav. Att djuren mår bra och kan utöva sina naturliga beteenden är självklart. KRAV-grisar går ofta ute året runt, bökar och tar sig ett gyttjebad närhelst de önskar. Likaså är hönsen frigående och kan äta grönt och picka mask under sommarhalvåret. Frukt och grönt växer i bördig matjord utan kemisk stress, och alla märkta livsmedel är ”ärliga” utan syntetiska smakämnen, sötningsmedel eller härdade fetter. Men märkningen inkluderar även arbetsmiljön. En i övrigt godkänd produktion kan bli underkänd om det visar sig att den präglas av oacceptabla sociala förhållanden och arbetsvillkor. KRAV startades 1985 och drivs som en ekonomisk förening av Lantbrukarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen och drygt tjugofem andra



29


fisk och fiskprodukter, färskvaror, frukt och grönt. rikstäckande medlemsorganisationer. – Vi tar nu också in klimatpåverkan i vår bedömÅr 2001 fick de alltså ta emot halva Göteborgsning, även om det inte kommer att stå ”klimatmärkt” priset. Men vad har hänt sedan dess? på förpackningarna. Det hela är mer komplicerat än – Försäljningen har årligen ökat med cirka tio många anar, och därför börjar vi så smått med fisk, procent; 2007-2008 växte den med flera tiotals promjölk och växthusodlade cent varje kvartal! en ng ni grönsaker. För att t ex Johan Cejie gläds över rk mä h ”Kriterierna oc framgångarna. Han är sbruket, inte en gurka skall godkännas og sk rt ba en ser av måste växthuset till minst chef för den avdelning på a.” 80 procent värmas med KRAV:s huvudkontor i förädlingen av produktern förnybar energi; på sikt Uppsala som sysslar med klimat- och omvärldsanalys. kommer vi att kräva 100 procent! KRAV-godkänd – Jag tror att de senaste årens starka engagemang mjölk handlar bl a om fodret, och att stallgödseln myllas ner så att den läcker så lite klimataggressiv i klimatfrågan har spillt över på oss. Folk vill vara lustgas som möjligt. med och påverka och ta ansvar för miljön, och då Om KRAV är vardagsmat för gemene man så blir ekologisk mat ett sätt att göra det. Trots det har känner bara 18 procent till FSC, Forest Stewardship vi fortfarande bara fem procent av handelns försäljCouncil. Det är en internationell organisation för ning av livsmedel! certifiering av ansvarsfullt skogsbruk och märkning av På senare år har det KRAV-godkända sortimentet ökat särskilt mycket på spännande områden som produkter från detta. Den bildades 1993 och består 

gröna konsumentsignaler I arbetet att stimulera en hållbar utveckling spelar kombinationen av miljöcertifiering av verksamheter och miljömärkning av produkter en allt viktigare roll.

30 | Priset för en hållbar värld

Det ger konsumenterna möjlighet att i marknaden direkt främja produktion och utnyttjande av ekologiska varor och tjänster.


31


för närvarande av medlemsorganisationer i 36 länder. tillgängligt. De lovade samtidigt att avstå från att FSC bygger på samarbete mellan olika intressen: köpa timmer med oklart ursprung. ekonomiska (skogsägare och skogsbolag), miljö– FSC har de senaste sex, sju åren blivit alltmer mässiga (miljöorganisationer) och sociala (lokalbemarknadsorienterat, konstaterar Mårten Larsson, folkningar, urbefolkningar, anställda). Man har antagit direktör på branschorganet Skogsindustrierna. 2004tio principer och ett antal kriterier, och dessutom 2008 var han ordförande för svenska FSC. regler för spårbarhet och märkning av produkter. – Från början ställdes mycket höga krav på att Skogsområden som sköts i enlighet med FSC-kra- kunna spåra en produkt tillbaka till det certifieven kan certifieras av någon av de organisationer som rade skogsbruket. Men eftersom skogsindustrins FSC godkänt. Produkter som innehåller virke från transport- och förädlingskedjor är komplicerade och området får märkas med organisationens symbol. skogsinnehaven spridda över stora arealer var detta Det finns idag certifierat timmer från 27 länder, däri- inte särskilt lyckat ur miljösynpunkt. Det skulle bland flera stora exportländer i Syd, med undantag leda till kraftigt ökade transporter. Lösningen blev för Indonesien. att sänka tröskelvärdena och i stället införa arbetsAvsikten är att sätt som gör att d me et ligh FSC:s principer även ocerti”Skogsområden som sköts i en och kriterier skall av någon av fierad råvara FSC-kraven kan certifieras anpassas efter kontrolleras. t.” än dk go C FS som nationella förhålSedan några de organisationer landen. Sverige var år finns det tre 1998 det första land märkningar: i världen som fick en nationell standard godkänd. FSC Pure, FSC Mixed Sources och FSC Recycled. Det har bidragit till att antalet certifierade skogar För FSC Pure gäller fortfarande 100 % härledning i Sverige vuxit mycket snabbt. Nu följer andra länder till det certifierade skogsbruket. efter, t ex Bolivia, Brasilien, Colombia, Mexiko och – Konsumentintresset har ökat rejält, t ex trycks Papua Nya Guinea. numera ett flertal tidningar på FSC-certifierat papper, FSC har snabbt fått stort genomslag på säger Mårten Larsson. marknaden, vilket inte minst visas av att det har Den svenska standarden har utvecklats sedan provocerat fram en rad konkurrenter. Möbelfir1998. Det gäller framförallt regler för samverkan mor och andra stora uppköpare i främst England med lokalbefolkningen, skötsel av skogar med höga deklarerade på ett tidigt stadium att de avser att bevarandevärden samt användning av främmande köpa FSC-certifierat timmer så snart det finns trädslag. 

32 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2001 Priset delas lika mellan två organisationer som fått stor och växande betydelse för miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- respektive livsmedelsområdet: • FSC (Forest Stewardship Council), en global organisation som bland annat påverkat utvecklingen i Sverige. • KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling), en svensk organisation med växande betydelse som förebild i andra länder.

33


s t e h r a b l l å h k c i f n Ho o r G t t a filosofin

34 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2002 gro harlem brundtland (norge)

För sitt visionära och innovativa miljöarbete och lansering av konceptet ”hållbar utveckling”.

35


TANG CHHIN SOTHY/SCANPIX

ik, ”Hur kan vi ställa om tekn skeendet politik och livsstil så att hällen i världen och våra lokalsam ?” på sikt blir mera hållbart


En miljard människor tvingas dagligen dricka smutsigt vatten. Två miljarder saknar elektrisk ström. Många kusthav är överfiskade. Och åtskilliga miljoner människor är klimatflyktingar, på väg bort från sin hemby där torka, översvämningar eller cykloner gjort tillvaron odräglig. Vem som helst kan se att utvecklingen på vår jord fortfarande går i fel riktning – även om det samtidigt finns växande positiva trender. Den stora frågan blir: Hur kan vi ställa om teknik, politik och livsstil så att skeendet i världen och våra lokalsamhällen på sikt blir mera hållbart?

E

n av dem som funderat länge över detta är Gro Harlem Brundtland, f d norsk statsminister och senare även chef för Världshälsoorganisationen WHO. När hon 2002 mottog Göteborgspriset hade det gått femton år sedan hon överlämnade sin banbrytande rapport ”Vår gemensamma framtid” till FN:s generalsekreterare. I den introducerar hon tillsammans med en bred internationell expertgrupp – ”Brundtlandkommissionen” – själva nyckelbegreppet hållbar utveckling, sustainable development. Vad är då det? Kommissionens definition lyder: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Utvecklingen har tre viktiga dimensioner som är nära beroende av varandra och måste fås att samspela: Den ekonomiska dimensionen, som utgår från att

inget land kan uppnå ekonomisk tillväxt om miljön försämras, om välståndet inte fördelas rättvist och om det inte sker en tillväxt i det mänskliga kapitalet, t ex hälsa och utbildning. Den sociala dimensionen, som slår fast att resurser, inflytande och makt måste fördelas på ett rättvist, jämlikt och jämställt sätt, så att alla människor får tillgång till social service och att individen känner trygghet och delaktighet. Den ekologiska dimensionen, som handlar om att skydda och göra de s k ekosystemtjänsterna friska igen, alltså naturens egna processer för rening av luft och vatten, kretsloppen av näringsämnen, pollinationen av nyttoväxter mm. Allt detta som ju faktiskt utgör den biologiska basen för all social välfärd och ekonomisk utveckling. När fred, säkerhet, god samhällsstyrning eller omsorg om miljön leder till förbättringar på andra



37


länder enades då om Agenda 21, ett gemensamt områden, t ex stabil ekonomisk utveckling, så är handlingsprogram för världens överlevnad. Det förutsättningarna goda för hållbar utveckling. Om berörde en mängd stora och små frågor: kamp mot den ekonomiska tillväxten i stället baseras på en fattigdom, vattenproduktion som försämrar miljön ende av brist, skogsskövling ro be är or isk nn mä vi som er ”Eft och ökenutbredoch hotar ekogt di än dv nö t de är , ning, skydd av systemen, eller pp slo et naturens kr atmosfären, giftiga sker till priset av att ekosystemens ll ti se t at kemikalier, konorimliga arbetsvillsumtionsmönster, kor och ohälsa, så utveckling inte utarmas.” blir utvecklingen energieffektiviseförstås inte hållbar. Eftersom vi människor är bero- ring, barns och ungdomars hälsa, kvinnornas roll, icke-statliga organisationers (NGO:s) uppdrag, ende av naturen för vår överlevnad är det nödvändigt att sörja för att ekosystemen inte utarmas. Om fackföreningarnas betydelse och mycket annat. Gro fick alltså hållbarhetsfilosofin att gro – och det sker kan vi inte upprätthålla hälsa och ekonomogna till åtgärder i parlament, regeringar, organisamisk utveckling för kommande generationer. FN:s stora miljö- och utvecklingskonferens i Rio tioner och så småningom också i näringslivet! Idag är sustainable development ett självklart begrepp de Janeiro vilade helt och hållet på Brundtlandpå alla nivåer i världens länder, inskrivet i politiska  kommissionens grund. 7000 delegater från 181

det här är hållbar utveckling

Hållbar utveckling definierades av Gro Harlem Brundtland och hennes expertkommission i tre aspekter eller dimensioner: En sund samhällsutveckling måste långsiktigt vara både miljömässigt, socialt och ekonomiskt uthållig. Problem kan bara lösas i samverkan mellan de tre dimensionerna.

38 | Priset för en hållbar värld


Hiroya Minakuchi/SCANPIX

39


program och många företags affärsstrategier. – Det är förstås ohållbart. Jag förslog därför att Tveklöst har detta bidragit till en mental och vi borde slå ihop de bägge strategierna till en enda, i vissa fall också politiskt-praktisk förändring de så att vi kan göra de nödvändiga avvägningarna. senaste tjugo åren. Men Brundtlands formel möter Hur går då Gro Harlem Brundtland vidare? också kritik för att vara så bred och allmänt hållen Jo, tillsammans med EU:s Margot Wallström och att den inte alltid utgör det skarpa verktyg som Mary Robinson, Irlands förra president, har hon skulle behövas för att lösa upp den gamla konfliktagit initiativ till Road to Copenhagen, ett nätverk ten mellan tillväxt och miljö, ekonomi och ekologi. för att påverka FN:s nya globala klimatavtal. Anders Wijkman, talare på Göteborgspriset ”Klimaträttvisa” är numera budskapet i hennes 2009, var verksam som EU-parlamentariker i tio missionsresor världen runt. Det innebär att de år, och under en tidigare fas i livet även biträdande länder som mest påverkar jordens klimat också generalsekreterare för FN. Han gladde sig åt att måste göra de största nedskärningarna av utsläppen EU på toppmötet i av växthusgaser. Göteborg 2001 antog budskapet Dessutom måste ”Klimaträttvisa är numera hållbarhetsstrategin de vara med och . nt ru n de rl vä r eso som en grundbult för finansiera klii hennes missionsr alla sina beslut. matomställningen nd tå ls Och att miljö, hälsa och vä – Men i prakrandra”. i de ofta fattiga va ar rk ve på och op ih er ng hä tiken har i stället utvecklingsländer Lissabonstrategin för som inte själva ekonomisk tillväxt fått dominera Unionens politik bidrar till klimatförändringarna, men som drabbas och beslut. Visst behöver vi finanskapital, infradesto mer. strukturer och fabriker för varuproduktion. Men vi För läkaren Gro Harlem Brundtland är det behöver också vårda naturkapitalet, ekosystemen självklart att miljö, hälsa och välstånd hänger ihop som hela samhället djupast sett vilar på. Här har och påverkar varandra. Det var temat i hennes prissjälva BNP-måttet avgörande brister; ekosystemen föreläsning på Chalmers i november 2002. finns inte ens med i redovisningen. – I grunden handlar klimatkrisen om fred och Wijkman menar att tillväxten – oavsett vilket säkerhet, problem som bara kan lösas genom innehåll den har – alltid kommer i första hand, i gränsöverskridande överenskommelser!  EU liksom i de enskilda medlemsländerna. Av tillväxtens frukter avdelas sedan medel för att reparera de miljöskador som uppstått.

40 | Priset för en hållbar värld


/SCANPIX

Gro Harlem Brundtland applåderas av tre svenska miljöministrar, från vänster Birgitta Dahl, Olof Johansson och Lena Sommerstad.

pristagare år 2002 gro harlem brundtland

Gro Harlem Brundtland fick priset för sitt visionära ledarskap i FN:s kommission för miljö och utveckling. I kommissionens slutrapport ”Our Common Future” formulerades konceptet sustainable development vars innebörd lyder: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Rapporten lade grunden för Agenda 21.

41


h c o t e t a m i Bra för kl a m r a V : n plånboke m e t s y s e m r ä hus utan v


pristagare år 2003

hans eek (sverige) och wolfgang feist (tyskland)

För tekniken att bygga varma bostäder utan inbyggt värmesystem, s k ”passivhus”. Människor och sol räcker för ett behagligt inomhusklimat, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp.


a ”Klimatkrisen kommer att ök nik efterfrågan på lågenergitek pi hela världen, både för up ering.” värmning och luftkondition


Varken energikris eller energismart teknik är något nytt under solen. Ta 1700-talet. Då utsattes många bygder i Sverige för brutala skogsskövlingar. På sina ställen fanns knappt ett träd kvar, och enorma kalhyggen och ljunghedar bredde ut sig där det tidigare vuxit täta bestånd av gran och tall. Orsaken var enkel: I Bergslagen krävdes stora mängder ved för att smälta fram stångjärn, landets viktigaste exportvara. Och längs västkusten användes veden för att ur den feta sillen koka fram tran, ett fetthaltigt bränsle som skickades till Londons och Paris gatlampor.

D

etta ledde förstås till en alarmerande energikris, med köld- och fuktproblem i tidens enkla och dragiga bostäder. I januari 1767 gav Rikets råd – regeringen - i uppdrag åt arkitekt Carl Johan Cronstedt att ta fram en energisnål eldstad. Den skulle ersätta de öppna vedslukande spisar som dittills använts i både slott och koja. Redan samma höst presenterade Cronstedt sitt förslag: Kakelugnen! En finurlig pjäs som funnits i Europa sedan medeltiden. Drygt två hundra år senare dyker en modern version av Cronstedt upp på scenen. Han heter Hans Eek, är nygräddad arkitekt från Chalmers och skall snart visa sig vara en mycket framsynt nytänkare och entreprenör. Året är 1974 och de arabiska oljeschejkerna har just skruvat ner bränsleleveranserna till oss i Väst. Priset för bostadsuppvärmning stiger, bensinen blir också dyrare - och politikerna talar om oljekris. Men

konflikten är politisk och handlar inte egentligen alls om brist på energi; det finns t ex stora reserver kvar av det flytande svarta guldet. Ändå utbryter en lätt panik i samhället. För att lindra den introducerar Sveriges regering den tuffaste byggnorm för energisparande som världen dittills skådat, kombinerat med stödpengar för vardagsnära energihushållning. Hans Eek och hans kamrater bildar nu arkitektbyrån Efem, där de fem E:na står för erfarenhet, ekologi, energi, estetik och ekonomi. De fokuserar på energifrågorna och deltar i diverse arkitekttävlingar. Snart får Eek i uppdrag att konstruera ett slags experimenthus för en miljöengagerad äldre lärare i Lidköping, Helga Henriksson. Det förses med multrum och solfångare och blir uppmärksammat i media. Problemet är att det, till arkitektens stora sorg inte kan fås att fungera riktigt bra. Helga-huset föder dock nyttiga lärdomar för nästa villa. Den



45


byggs i dalsländska Färgelanda och utformas som ett Dresden några år senare. Energianvändningen här är bara åtta kilowattimmar per kvadratmeter. så kallat passivt solhus med tjocka väggar. Fönstren Hans Eek börjar också samarbeta med Wolfgörs små på norrväggen men stora mot söder. gang Feist, en tysk byggnadsfysiker som han träffat Nu har Efem fått rejäl aptit på att utveckla i Darmstadt redan på 1980-talet. Feist studerar det energismarta radhus. På tur står kvarteret Välsviken energisnåla byggandet i Sverige och uppför det i utkanten av Karlstad. Plaförsta ”passivhuset” i nen stoppas. Men en grupp es el ld al s tå rs fö Darmstadt. av de tilltänkta boende går är ”Det Succén är ett vidare med sina idéer och utmärkt för miljön - men faktum. 2001 bygger lyckas förverkliga Tuggelite, k!” också för de boendes plånbo det kommunala Egett mindre område med energismarta hus. nahemsbolaget tjugo passivhuslägenheter i det lilla samhället Lindås I Ingolstadt i Sydtyskland och i Halmstad lanserar söder om Göteborg. De har ingen värmepanna. Svenska Byggforskningsrådet och dess tyska motsvaOch inte en droppe varmvatten flödar in i husen righet ett lågenergikoncept med hyreshus, baserat på utifrån, från någon när- eller fjärrvärmestation. svensk byggteknik och tyskt värmesystem. De drar Ändå går det ingen nöd på människorna som bor bara en fjärdedel så mycket energi som ett ordinärt här, tvärtom är det varmt och skönt inomhus. Till nybyggt tyskt hus. Det är förstås alldeles utmärkt för och med när vintern är så barsk som den råkade bli miljön - men också för de boendes plånbok! Ändå i januari 2002, då kvicksilvret kröp ned till minus skall denna redan sensationellt låga energiförbrukning halveras i de tolv radhus som Eek låter uppföra i 21,5 grader!

så här fungerar ”passiva hus” Passivhus har ingen värmepanna eller värmetlllförsel utifrån. Men tjocka golv, tak och väggar, effektiv värmeväxling, ”smarta fönster” och solfångare. Och extremt låg energiförbrukning!

46 | Priset för en hållbar värld




47


– Då sov jag dåligt en natt, utbrister vår tids passivhus varav 13 000 i Tyskland, i hög grad ett Cronstedt, alias Hans Eek, arkitekten bakom resultat av Wolfgang Feists intensiva arbete där. Feist Lindåshusen. Jag minns att jag oroligt ringde och startade ett Passivhuscentrum i Darmstadt och är nu kollade att allt var ok. Vilket det var, gu´skelov! professor i byggfysik vid universitetet i Innsbruck. Men hur är det möjligt att hålla normal inomMen passivhus utvecklas också i t ex Australien, hustemperatur - utan värmekälla? Hemligheten är Japan och Kina. vanlig hederlig svensk byggtradition i kombination – Själv var jag för något år sen inkopplad på med en del modern teknik: ett projekt i den kinesiska staden Dalian, där ett • Tjocka väggar, 42 allmännyttigt byggföreöjligt cm isolering tag planerade för 400 ”Men hur är det m shu om in • Tjocka tak, 50 cm passivlägenheter. Men al att hålla norm • Tjocka golv, 25 cm problem uppstod och ?” an värmekälla ut ur at er mp te • Smarta fönster, med just nu är det oklart vad ett U-värde på 0,85 som kommer att hända. • Värmeväxling, där cirka 90 procent av inomhusHans Eek gläds åt utvecklingen i Sverige. Han värmen förs över till den inkommande friskluften. har dragit igång ett svenskt nationellt Passivhus• Solfångare på taket som producerar varmvatten centrum för rådgivning och utbildning, med säte i för disk och tvätt. Alingsås. En kommun där politikerna beslutat att – Filosofin bakom det hela är generande enkel, målmedvetet satsa på passivhusteknik när de bygger säger Eek. Först värmeisolerar vi och bygger husen skolor, servicehus och kommunala bostäder eller så täta som det bara går. Den lilla mängd energi renoverar offentliga fasigheter. som sen behöver tillföras kommer dels från ett I Sverige är nu cirka 1100 lägenheter byggda i s k eftervärmningsbatteri i ventilationen, dels från denna teknik, bl a på norra Älvstranden i Götehushållsapparater och de boendes egna kroppar borg. Men minst lika många är på väg att färdig(en människa har ju ungefär samma effekt som en ställas under åren 2010-2011, i Västsverige men glödlampa, 75 watt!). också på andra håll i landet. De är lite dyrare att 2003 hyllas Hans Eek och Wolfgang Feist med bygga än ordinära radhus – men i gengäld betydGöteborgs Internationella Miljöpris, 1 miljon ligt billigare i drift. kronor. Eek skänker hälften av sin andel till en Klimatkrisen kommer att öka efterfrågan på stipendiefond för unga chalmerister som utvecklar lågenergiteknik i hela världen, både för uppvärmning smart energiteknik. och luftkonditionering. Hans Eek ser ljust på framtiMen vad har hänt med passivhustekniken sedan dess? den. Det är egentligen bara en sak han ångrar: – Man tänker ännu mera på helheten, i ”system”. – Ja, att Wolfgang och jag använde det ganska Eksta Bostads AB har t ex ersatt elströmmen i efter- trista begreppet passivhus för vår teknik. När det värmningsbatteriet med pelletsbrännare. tvärtom är ett synnerligen aktivt uttryck för moTotalt finns det i världen idag (2009) cirka 17 500 dernt energisparande! 

48 | Priset för en hållbar värld


Dåvarande statsminister Göran Persson har just delat ut priset till fr v Hans Eek och Wolfgang Feist.

pristagarna år 2003 hans eek och wolfgang feist får priset för sina

banbrytande insatser i arbetet med så kallade passiva hus, särskilt bostäder utan värmesystem, konstruerade och uppförda i en elegant och innovativ syntes av enkel, välbeprövad och kostnadseffektiv teknik. Tekniken, som förutsätter stor noggrannhet i metoder och byggprocess, kommer att i en hittills relativt konservativ bransch kunna bidra till en kraftig minskning av förbrukningen av i synnerhet fossila bränslen och därmed till att reducera samhällets utsläpp av klimatpåverkande koldioxid.

49


r ö g d a n k r a Grönare m e r a k s i r f Moder Jord

50 | Priset för en hållbar värld


Dimitri Vervitsiotis/Getty Images

pristagare år 2004

joan bavaria (usa), tessa tennant (storbritannien)

För sitt arbete inom ”hållbara investeringar” där de genom opinionsbildning och etiska fonder har inspirerat företag till ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande.

51


TED ALJIBE/SCANPIX

djup kris med ”Ekonomin kan sjunka ner i et - och depression och massarbetslösh svår torka, uppvärmningen kan leda till emväder.” översvämningar och ökat extr


Svenska media rapporterar numera nästan dagligen om företag som gör ”gröna investeringar” eller satsar på ”hållbara affärsstrategier”. Men för tio, tolv år sedan var detta relativt okända begrepp hos många ledande personer i både näringsliv och politik. 2004 fick två internationella pionjärer på området ta emot Göteborgspriset för sina banbrytande insatser: Joan Bavaria och Tessa Tennant.

R

edan 1969 när den amerikanska ekonomen Joan Bavaria började arbeta på bank i Boston upptäckte hon att många kunder ville låna till projekt med tydliga sociala och miljömässiga värden. De finansiella institutionerna var dock illa rustade för att möta dessa behov. Så småningom startade hon därför Trillium Asset Management, konsultföretaget som blev pionjär på att främja social hållbarhet i främst offentliga företag. 1989 gick Bavaria vidare och grundade CERES, ett nationellt amerikanskt nätverk för investerare, miljöorganisationer och andra med intresse för hållbar utveckling, inte minst på klimatområdet. Målet är att kapitalmarknaden skall präglas av socialt och miljömässigt hållbara investeringar, ”för planetens och mänsklighetens hälsa”. Under Joan Bavarias ledning lanserade CERES

tre initativ med fortsatt stor global betydelse: en miljöanpassad uppförandekod, en standard för rapportering kring hållbar utveckling - idag använd av 1300 företag - samt INCR, ett nätverk av för närvarande 70 investerare med sju triljoner dollar (!) i gemensamma tillgångar för att möta klimatutmaningen. Joan Bavaria avled i cancer i november 2008. I minnesorden från sin vän och efterträdare beskrivs hon som ”en visionär som gjorde ovanligt mycket för att skapa och förverkliga visioner som förändrar världen”. Vår andra pristagare 2004, finansrådgivaren Tessa Tennant kan också uppvisa en imponerande meritlista. Som ”The Mother of Green Investments” fanns hon 2008 med på den stora dagstidningen Independent om Sunday´s lista över Storbritanniens hundra främsta miljökämpar.



53


ble and Responsible Investment in Asia. Men redan 1988 deltog Tennant i bildandet av Joan Bavarias och Tessa Tennants mångåriga landets första fond för hållbara investeringar. Hon arbete med gröna investeringar var senare också med om har på senare tid fått en draatt starta Carbon Disclosure ”Intresset för gröna matisk aktualitet, genom krisen Project, ett globalt initiativ en är r ga in er st för såväl ekonomin som klimamed syfte att stimulera föreinve d tet. En del talar om trippelkris tag att kontinuerligt redovisa en tr e nd snabbt växa och reducera sina växthust stoppa.” och lägger till fattigdomsfrågan. at r gå te in som Somliga introducerar rentav gasutsläpp. begreppet multipla kriser och - Idag är jag arbetande ordförande i The ICE Organisation Ltd, berättar påminner om störningar i de ekologiska systemen (skogarna, haven, kemikaliespridningen) och utmahon. Det är en grön konsumentorganisation som ningarna att på ett långsiktigt hållbart sätt producera uppmuntrar människor att formulera klimatlöften livsmedel och energi. och handla miljövänligt och klimatsmart. Det måste Det finns förvisso likheter mellan finans- och vara enklare, billigare – och roligare - att bli en hållklimatkrisen. De handlar i båda fallen om komplicebar vardagskonsument! Tessa fortsätter också sitt engagemang för en grö- rade system som är svåra att förutse och som därför skapar osäkerhet på kort och lite längre sikt. nare kapitalmarknad i Asien, främst genom att vara Bägge anses också ha en tipping point, en styrelseledamot i i ASrIA, Association for Sustaina-

det här är ”hållbara investeringar”

När pengar satsas på forskning, utveckling eller kommersialisering av energisnåla, klimatneutrala och andra typer av miljövänliga varor och tjänster är det ett exempel på hållbara investeringar. Det kan t ex gälla redan befintlig teknik som vindkraft, solceller och passivhus, men också uppfinningar som ännu inte lämnat ritbordet.

54 | Priset för en hållbar värld




55


avgörande tröskel, där allt kan välta över ända eller mycket giriga kapitalister bidrog till så mycket ödegaloppera iväg bortom mänsklig kontroll. Ekonomin läggelse av välfärd och av det positiva som var på gång kan sjunka ner i djup kris med depression och mass- när det gäller hållbara banker och investeringar. När arbetslöshet – och uppvärmningen kan leda till svår regeringar nu inser vikten av att satsa stort på infratorka, översvämningar och ökat extremväder. struktur för t ex spårbunden trafik så har deras pengar Många bedömare anser därför att klimat- och kanske försvunnit ner i skuldkrisens svarta hål! finanskrisen har likartade Men i många städer er on gi re h oc rötter och lösningar. FNoch regioner över världen, ”I många städer chefen Ban Ki-Moon har i Göteborg t ex i Göteborg kvarstår över världen, t ex t ex talat om en tvillingutkraften och viljan till en h viljan positiv utveckling. Ta bara oc n te af kr år maning: vikten av att hanst ar kv ling.” energiområdet! Här är tera de två kriserna med ll en positiv utveck ti samma medel. Receptet Green Energy Cluster en heter Green New Deal, ett plattform för samverkan nytt grönt kontrakt, en modern variant av president och affärsutveckling med syftet att andelen förnybar Franklin Roosevelts projekt New Deal 1929. Då energiteknik skall växa i västsvenska företag och även satsades enorma offentliga investeringar för att få leda till exportinkomster. ner arbetslösheten och göra ekonomin frisk. Hösten Drygt hälften av Sveriges företag inom för2009 presenterade också FN:s kommission får hållbränningssektorn är lokaliserade hit. Det är en bar utveckling en grön global Marshallplan, bl a med bransch med intresse för såväl energieffektivisestöd till investeringar i klimatneutral teknik. ring som övergång till förnybara bränslen. Men det finns också ekonomer som är mer Biogas Väst inkluderar ett stort antal företag, skeptiska. Bara för att finans- och klimatkriserna kommuner och organisationer, med BRG, Business inträffar ungefär samtidigt behöver de inte ha geRegion Göteborg, som huvudman. Man arbetar mensamma orsaker. framgångsrikt med marknadsutveckling inom bioTessa Tennant är djupt engagerad i de här frågasproduktion, distribution, gastankstationer och gorna och följer noga vad som sker. Hon anser att in- användningen av gasdrivna fordon. tresset för gröna investeringar är en snabbt växande Tessa Tennant menar att de närmaste åren blir en trend som inte går att stoppa. testperiod: – Men finanskrisen knockade industrin och – Det jag gläder mest åt just nu är att länder som många företag behöver tid för att tillfriskna. Jag blir Brasilien och Sydkorea satsar kraftfullt på långsiktigt galen när jag tänker på att en så pass liten grupp av hållbara investeringar. 

56 | Priset för en hållbar värld


Joan Bavaria och Tessa Tennant mottar priset av dåvarande Riksbankchefen Lars Heikensten.

pristagarna år 2004 joan bavaria

Joan Bavaria, amerikansk ekonom (1943-2008) bedrev ett pionjärarbete för att göra finansmarknaden grönare. Hon startade bl a Trillium Asset Management, en konsultfirma med syfte att främja social hållbarhet i främst offentliga företag. 1989 grundade hon CERES, ett nationellt amerikanskt nätverk för investerare, miljöorganisationer och andra med intresse för hållbar utveckling, inte minst på klimatområdet.

tessa tennant

Tessa Tennant, finansrådgivare, var med och bildade Storbritanniens första fond för hållbara investeringar. Hon har ett mångårigt engagemang för en grönare kapitalmarknad i Asien, främst genom att vara styrelseledamot i i ASrIA, Association for Sustainable and Responsible Investment in Asia. Hon var även en av dem som initierade Carbon Disclosure Project, ett globalt initiativ för minskade växthusgasutsläpp i företag.

57


g n i l k c e v t u r Bönor fö o r t s d i t m a r f h oc

58 | Priset för en hållbar värld


Paul Souders, Scanpix

pristagare år 2005 abahuzamugambi coffee cooperative (rwanda)

För arbetet med att producera kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och därigenom skapa förutsättningar för en positiv utveckling i ett av de fattigaste distrikten i Rwanda. 59


ldning ”Kaffebönderna fick nu utbi och i plantvård, varsam gödsling effektivare odling.”


De nio miljoner invånarna i den afrikanska nationen Rwanda – knappt så stor som Småland – utgörs av hutuer och tutsier. Av komplicerade historiska skäl växte en djup misstro och fiendskap fram mellan de två om makten över politik och samhällsutveckling. Våren 1994 bubblade våldet upp till ytan. Under hundra fasansfulla dygn dödades närmare en miljon tutsier – och hutuer som ansågs skydda tutsierna – av representanter för den hutunationalistiska statsmakten och diverse brutala milisgrupper.

F

em år senare startas ett kaffekooperativ i Maraba i distriktet Huye (tidigare kallat Butare), femton mil söder om huvudstaden Kigali. Initiativtagare är kommunen, tillsammans med rektorn för Rwandas Nationella Universitet, internationella samarbetspartners och bönderna själva. Kooperativet får namnet Abahuzamugambi, ”Vi som arbetar tillsammans”. Syftet är att försöka bryta den onda spiralen av misär och hopplöshet och ersätta den med en positiv ekonomisk, social och politisk utveckling. Folkmorden hade slagit hårt mot Huye, och särskilt det redan så fattiga Maraba. Unga pojkar och män som överlevt befann sig på flykt eller satt fängslade. Hushållen bestod därför till stor del av kvinnor och barn. Hälsovården led av enorma brister, familjer hade inte råd att låta sina barn gå i skola – och kaffeodlingarna för försäljning fungerade knappast

alls. När flyktingar från provinsen senare började återvända ökade trycket ytterligare på att skaffa fram mat, vatten, bostäder, odlingsbar mark och jobb. När Abahuzamugambi drog igång 1999 grundades projektet på en intresseförening med två hundra personer. Den hade höga sociala och ekologiska ambitioner men saknade resurser. Tanken var att producera bönor för Fair Trade, den globala rättvisemärkta handelsrörelsen. Men ännu hade man inte ens rätt att sluta avtal om export av kaffet. Problemen kunde dock lösas tack vare ett unikt samarbete mellan lokala, nationella och internationella aktörer. Här medverkade olika folkrörelser, universiteten i Michigan och Texas och – inte minst viktigt – det engelska specialkafferosteriet Union Roasters. Kaffebönderna fick nu utbildning i plantvård, varsam gödsling och effektivare odling. Tidigare hade bristfälliga skördemetoder, dålig



61


sortering, tvättning och efterbehandling av bönorna dagsarbete där försoning och demokratisk samverkan kan fördjupas. gett bönor av sämre kvalitet. Efterfrågan på sådant 2005 gick Göteborgspriset till Abahuzamugambi. kaffe var låg, inkomsten liten och otillförlitlig. GeKooperativets ledningsgrupp och Rwandas dåvarannom det nya projektet höjdes kvalitén rejält. Därde utrikesminister deltog i den högtidliga ceremonin med kunde man nå specialkaffemarknaden, med på Världskulturmuseet och på seminariet dagen större efterfrågan och betydligt högre kaffepris. Kooperativet växte och präglades alltmer av ivri- därpå, i regi av Göteborgspriset och School of Global ga och kunniga entreprenörer. Kvinnorna var – och Studies vid Göteborgs universitet. Vad har hänt sedan dess? är - i majoritet både ute på odlingarna och i olika – Kaffekooperativet har glädjande nog haft en ledningsgrupper. Försäljningen av den välrenomkraftig tillväxt, säger Jonas Ewald, forskare med merade kaffesorten Arabica Bourbon gick utmärkt, inriktning på Afrika vid inte minst i Storbritannien h oc e xt vä t ve School of Global Studies, och USA. De ökande in”Kooperati ga ri iv Göteborgs Universitet. Idag komsterna kunde bl a växav r präglades alltme las in i hälso- och sjukvård eprenörer.” består det av 1 250 medtr en a ig nn ku h oc lemmar! Varje medlem har och nya, bättre skolor. en liten odling, oftast minAbahuzamugambi dre än ett halvt hektar. Om man räknar in familjerna inspirerar också till ytterligare kooperativ i hela den tidigare så våldsdrabbade provinsen, främst för kaffe- som får del av intäkterna så handlar det om många produktion men också med hantverk eller andra grö- tusen personer. En del av prispengarna från Göteborg har använts dor som kassawa och chilipeppar. Genom att både för att bygga två nya tvätterier i distriktet där odlarna direkt och indirekt engagera så många människor alltså kan rengöra, sortera och höja bönornas kvalitet bidrar ”kafferörelsen” till att skapa en ny hoppfull och marknadsvärde. Man har också renoverat lager  samexistens mellan forna fiender, ett praktiskt var-

rättvisemärkt är bra för ekonomin

Genom att kooperativets medlemmar erövrat en nisch på marknaden för rättvisemärkt kaffe av hög kvalitet kan de ta ut högre priser och för pengarna utveckla en bättre skola och hälsovård i Maraba, ett av landets fattigaste områden.

62 | Priset för en hållbar värld


63


och kontorsbyggnader och byggt upp ett IT-center. den första internationella tävlingen om bästa kaffet Samt investerat i två lastbilar för transport av kafi Afrika, Golden Cup Award. febönorna från plantagerna i de mestadels höglänta Utvecklingen i Maraba och Huyedistriktet stärker bergsområdena fram till tvättanläggningarna. Det har den nationella samhörigheten och framtidstron. sparat tid och tungt arbete, inte minst för odlare som – Med tanke på vad Rwanda genomlidit blir man bor och arbetar i mer avlägsna områden. imponerad över vad som hänt sedan de mörka åren – Pengar finns dessutom kvar på banken för på 1990-talet, säger Jonas Ewald. Den ekonomiska framtida behov, säger Jonas. T ex för utbildning om tillväxten har varit snabbare här än på många andra skillnaderna mellan ekologisk och mera konventiohåll i Afrika. Målmedvetet har man återuppbyggt innell odling, en diskusfrastrukturen och invession som inte bara terat i utbildning, hälsa tivet ra pe oo ek ff ka ck fi finns här hos oss utan ”Nyligen och stabila sociala och ta rs fö n de också bland rwandiska politiska institutioner. a er ng äran att arra kaffeproducenter. Men stora utmaningar om vlingen internationella tä Abahuzamugambis återstår, inte minst att ” ka ri Af i bönder har i hög grad bekämpa fattigdomen. bästa kaffet ersatt handelsgödDen ekonomiska tillseln med ekologisk växten har hittills varit gröngödsling. Och istället för syntetiska kemiska be- begränsad till bygg-, tjänste- och turismsektorerna, kämpningsmedel prövar de pyretrum som utvinns som alla har relativt begränsad spridningseffekt. Därur prydnadsblommor och ger ett bra skydd mot för är det viktigt med utveckling som den i Maraba skadeinsekter (men skonar pollinerande bin!). som når landsbygden och de allra fattigaste. I Centralafrika har det använts i drygt hundra år. Enda smolken i glädjebägaren är att MarabakafGöteborgspriset har gjort och gör fortfarande fet – som också sålts både på Coop och ICA i Väst”skillnad”. En miljon kronor är stora pengar i ett sverige och i Världsbutiker runt om i landet – för fattigt land som Rwanda. Genom att kooperativet närvarande inte finns i Sverige. nu står ekonomiskt starkare har fler familjer kun– Nej tyvärr, kaffejätten Löfbergs Lila har stämt nat skaffa bättre hus, sjukförsäkringar och lösa importören Sackeus för varumärkesintrång efterskolavgift för sina barn. Det har också inspirerat som kooperativets kaffe såldes i förpackningar som landsbygdsutvecklingen i sin helhet. Nu arbetar hade ett litet stråk av lila färg som anses påminna man för att få kaffet registrerat som ”organic”, alltså om Löfbergs lila. Och så länge saken inte är utklaekologiskt. För en tid sedan arrangerade Maraba rad vågar Sackeus inte köpa hem det! 

64 | Priset för en hållbar värld


Representanterna för Kaffekooperativet har mottagit sitt pris.

pristagarna år 2005

abahuzamugambi coffee cooperative, rwanda

Kaffekooperativet får priset för att de producerar högkvalitativt kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och därigenom bidrar till en hoppfull utveckling i sin hårt drabbade nation.

65


å p n o i t u l Teknikrevo r a v t e d n e m – n e g n i s i H e d a j r ö b t e i Japan d

66 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2006 takeshi uschiyamda, takehisa yeagashi, yuichi fujii (japan)

För sitt enastående, målmedvetna och avgörande bidrag i utvecklingen av Toyota Prius, världens första kommersiella hybridbil.

67


Stefan Wermuth/SCANPIX

t en ”Om tio år utgör de sannolik rkade majoritet av alla nytillve personbilar i världen.”


En vacker dag 1993 hade Toyotas högsta ledning bestämt sig. Företaget skulle bli pionjär med det smartaste och mest energisnåla motorfordon på fyra hjul som mänskligheten skådat. Budet gick till tre kluriga chefsingenjörer: Uppfinn hybridbilen – ni får två år på er!

D

et var ett djärvt och framsynt beslut. Med entusiasm grep de sig an uppdraget – Takeshi Uchiyamada, Takeshi Yaegashi och Yuichi Fuji. Toyota försåg dem med en försvarlig påse pengar och biljättens allra bästa forskare, tekniker och konstruktörer. Och på utsatt tid stod den där och glänste, Prius, världens allra första kommersiella hybriddrivna personbil. Som är just en hybrid, en unik korsning som körs på både bränsletank och elbatteri. Teknikertrion hade lyckats. 2006, drygt tio år senare belönades de med Göteborgspriset för sin enastående bedrift. Hybriderna kombinerar elmotorns starka sidor med fördelarna hos förbränningsmotorn. Den energi som bränslemotorn alstrar men inte omedelbart används för att driva bilen lagras i batteriet – som även kan laddas upp med energin från inbromsningar. På grund av denna smarta växelverkan drar hybridbilen bara hälften så mycket energi. Vilket i sin tur betyder att utsläppen av ämnen som förstör hälsan, miljön och klimatet är betydligt lägre än från en konventionell bensin- eller dieselbil. Introduktionen av hybriddrift anses vara det mest revolutionerande teknikskiftet sedan den nu klassiska förbränningsmotorn såg dagens ljus för

drygt hundra år sedan. En hybridbil är alltid mera energieffektiv, oavsett om den drivs med ett fossilt eller förnybart drivmedel. Om den dessutom körs på förnybart bränsle och grön el – sol, vind, vatten – är den helt oslagbar för klimat och miljö! Enda nackdelen hittills är att själva inköpspriset är högre. Det beror på att merparten av den traditionella konstruktionen behålls medan flera kostsamma delar tillkommer: en eller flera elmotorer, en rejäl uppsättning batterier samt modern styrelektronik. I takt med att bensin- och dieselpriset stiger blir dock hybridbilarna allt mer konkurrenskraftiga. Om tio år utgör de sannolikt en majoritet av alla nytillverkade personbilar i världen. Hybridmotorn kommer också att vara en självklarhet i tunga fordon och arbetsmaskiner, eftersom den på sikt kommer att halvera bränsleanvändningen och därför bli rejält lönsam för sina ägare. När föraren bromsar in fungerar elmotorn som generator och laddar batterierna. Skulle laddningen bli låg i batterierna går dieselmotorn också igång automatiskt. Japanska bolag har tagit fram hybriddrivna grävmaskiner. Och svenskägda Volvo står på tröskeln till att producera hjullastare, bussar och lastbilar. 

69


Företaget fick nyligen drygt hundra miljoner kronor tekniska högskolorna i Lund och Stockholm, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Vattenfall i stöd från USAs energidepartement och Sveriges och många andra aktörer. Det primära målet är att energimyndighet för att fortsätta utveckla hybridförsöka hitta nya bränsleeffektivare fordon för den teknik för tyngre fordon. svenska fordonsindustrin. Men centret ska också Har det då gjorts några framsteg sedan Toyobidra till att öka kunskapen inom området och tateknikerna tog emot sin prismiljon i Göteborg fungera som nav för svensk hybridfordonsforskning (pengar som de för övrigt per omgående skänkte och utveckling. till Ekocentrum i staden)? ta ar sm a Inom ramen för – Javisst, säger Göran ”På grund av denn n Lindholmen Science Johansson. Nya Prius är le bi id hybr växelverkan drar Park finns också 15 procent starkare och 11 cket energi.” Test Site Sweden, procent bränsleeffektivare bara hälften så my en världsunik neutral än den modell som kom mötes- och demonstrationsarena för gemensamma ut 2006. Och koldioxidutsläppen är bara cirka 90 forskningsprojekt inom Intelligenta Transport Sysgram per kilometer, jämfört med 104 gram då! tem (ITS). Fokus ligger på miljö, fordonssäkerhet Göran är en erfaren Volvoingenjör, idag verkoch logistik. ställande direktör för batteriföretaget ETC och Hybridbilarnas framtid hänger i hög grad på om programchef för den nationella hybrid- och bränsleman kan få ner batteriernas vikt och samtidigt få cellforskningen. Han väntar sig mycket av Svenskt dem att lagra alltmer energi. Japanerna fortsätter hybridfordonscentrum (SHC) med högkvarter att använda så kallade hydridbatterier med metallen på Lindholmen Science Park i Göteborg. SHC invigdes 2008 och är en plattform för världsledande nickel i sina hybridbilar. Det är annars en teknik där den internationella utvecklingen tycks ha stannat experter och innovatörer i akademi, näringsliv och av. Fram till idag har svenska batterier byggt på samhälle. Här deltar förutom Chalmers även de 

så här fungerar hybridbilen - i korthet En hybridbil har två motorer, en vanlig förbränningsmotor och en elmotor. Elmotorn drivs av ett batteri som laddas av överskottsenergi från förbränningsmotorn. När bilen rullar i nerförsbacke och när man bromsar fungerar elmotorn som en generator. Dessutom stängs bensinmotorn av när bilen står stilla. I en vanlig bil blir all denna överskottsenergi värme som ventileras bort.

70 | |Priset Prisetför förenenhållbar hållbarvärld värld


71


traditionell kemi med blyelektroder och syra; de Men när kommer genombrottet för elbilen? kostar därför en femtedel, jämfört med priset för – Någonstans kring 2030, och nu talar jag bara ett batteri av nickelmetallhydrid. om Sverige, säger Hans Folkesson, visionär ordföMen nu är litiumjonbatteriet här! Det är billiga- rande för Svenskt Hybridsfordonscentrum. Då är re och säkrare än hydriderna. De har också fyra till sannnolikt hälften av våra fordon på vägarna rena fem gånger högre energitäthet och effekttäthet än elbilar. Den andra hälften är hybridfordon, som hydriderna, dvs de kan lagra betydligt mer energi. alltså rullar på både bränslen och el. Om det blir så Konceptet utvecklas nu bl a av BMW, Mercedes här skulle man alltså bara behöva använda en fjärdeoch Svenskt hybridfordonscentrum. del så mycket flytande bränsle som idag. Drivmedel Gasbilar med hybriddrift är en spännande varisom dessutom till största delen kommer att vara ant. Sydkoreanska biltilverkaklimatsmarta biobränslen av om ren Hyundai blev 2009 först olika slag. verige borde alltså med en motor som förbränner ”S Sverige borde alltså om nna ungefär tjugo år ku gasol, en blandning av olika ungefär tjugo år kunna ha ilfri en i princip fossilfri perkolväten. Miljömedvetna ha en i princip foss bilister spanar nu efter en sonbilstrafik. När det gäller personbilstrafik.” hybrid där biogas – producelastbilar och andra tunga rad genom rötning av vallgräs, fordon kommer de troligen gödsel och hushållsavfall – kan driva förbränningsfortfarande att åtminstone delvis köras på dieselmotorn. Tekniken är fullt möjlig, men ännu finns bränslen. ingen sådan bil på marknaden. Små och medelstora personbilar är mest intres– 2011, kanske 2012 kommer sannolikt också santa för ren eldrift. Idag finns det modeller som plug-in-hybriden, som laddas på nätet under natten klarar 10-12 mil. Men med en enkel räckviddsförnär vi sover eller på dagtid då vi är på jobbet. längare (liten förbränningsmotor med generator) Vattenfall, Volvo och ETC i Ale utanför Göteborg är kan man förlänga körsträckan när elen tar slut. i gång med att utveckla laddningsdosor för detta. – Kanske får vi även på sikt vätgasdrivna bränsGöran Johansson tror att det inom en inte alltför lecellfordon, som själva producerar sin el och lagrar avlägsen framtid blir möjligt att även förse bilbatden i batterier. Men vägen dit är lång, bl a måste teriet med ström under körning. Längs vissa sträckor man lösa problem med vätgaslagring ombord i bikommer nämligen en typ av laddningssplattor att vara larna. Och så måste ju en helt ny infrastruktur med inbyggda i vägbanan – och när man passerar dem tankstationer för vätgas byggas upp.  överförs elen automatiskt genom så kallad induktion.

72 | Priset för en hållbar värld


Två av pristagarna var på plats i Göteborg: Yuichi Fujii, Takehisa Yaegashi.

pristagarna år 2006 takeshi uchiyamada, takehisa yaegashi och yuichi fujii

Priset delas lika mellan Takeshi Uchiyamada vid Toyota Motor Corporation, Takehisa Yaegashi vid Toyota Technical Development Corporation och Yuichi Fujii vid Panasonic EV Energy. De får det för sitt enastående, målmedvetna och avgörande bidrag till utvecklingen av Prius, världens första kommersiella hybridbil.

73


a s , ” r å g t ”De g r o b e t ö G Gore i

74 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2007 al gore (usa)

För sitt engagemang med att öka medvetenheten om den globala uppvärmningen och därigenom skapa förutsättningar att hejda klimatkrisen.

75


SAEED KHAN/SCANPIX

”Stopp för skogsskövlingar och de rikas bidrag till en klimatomställning i utvecklingsländerna.”


”I sin tro på mänskligheten och på allas vårt sunda förnuft har han blivit en guru och stridbar kämpe som skänker framtidshopp åt miljontals människor”. Det var slutklämmen i juryns motivering för att ge Al Gore Göteborgspriset. Men hösten 2007 var fullbokad för den globale klimatambassadören – så vår gala ”Leve klotet” flyttades till januari 2008. Inför sju tusen begeistrade åhörare i Scandinavium talade då vår pristagare i bästa Martin Luther King-stil om både hot och hopp – och att var och en av oss kan göra skillnad genom att aktivt välja en sundare livsstil. Att hejda klimatkrisen är inte omöjligt. Det går, sa Gore.

M

en dessförinnan hade han mött och inspirerat tolv hundra företagsledare och politiker från hela Västsverige. Människor som hela eftermiddagen deltagit i seminarier om hur klimatfrågan långsiktigt kan lösas genom smart teknik, starka handlingsprogram och gröna affärsstrategier. Det blev en lysande Goredag för en ljusare morgondag! 1997 höll förhandlingarna om Kyotoavtalet om klimatet på att kollapsa, som följd av USA:s motstånd. Då gjorde Al Gore en blixtsnabb räddningsinsats på plats i Kyoto. Nu står världen inför kraftprovet att åstadkomma ett nytt globalt klimatavtal till år 2020, med krav på 25-40 procent nedskärning av växthusgasutsläppen, stopp för skogsskövlingar och de rikas bidrag till en klimatomställning i utvecklingsländerna.

Al Gore tror inte på något snabbt genombrott. Hans eget recept för en radikal klimatpolitik beskrivs på nytt i boken ”Our Choice” som kom i november 2009. – Somliga har kritiserat Gore för att överdriva i sin analys av världens klimatförändringar, säger Karl-Johan Bondeson, mångårig miljöjournalist på Göteborgs-Posten och en av dem som för tidningens räkning även speglat Göteborgspriset genom åren. Bondeson medger att Gore kablat ut en del smärre felaktiga uppgifter om framförallt Grönlandsisen. – Men det förtar ju på intet sätt hans enastående insats som väckarklocka och opinionsbildare kring vår tids ödesfråga. En del människor tror att Al Gore helt nyligen



77


blivit intresserad av klimatfrågan. Men så är det inte. professor om att den växande koldioxidhalten i atmosfären ökar jordens medeltemperatur. Men ännu Inför prisutdelningen 2007 lyfte vi i juryn därför en tragisk händelse skulle bidra till att förändra hans fram den fascinerande historien om den förre vicevärldsbild. 1989 hade makarna Gores då 6-årige son presidentens mångåriga miljöengagemang. Albert skadats svårt i en bilolycka. Pappa tog timeFaktum är att det väcktes redan när han som out från politiken för att tonåring läste Rachel Carn de r ha 00 19 finnas vid han sida. sons bok ”Silent Spring”, år ”Sedan n re Tankar kring tillvarons Tyst vår. Den kom 1962 tu a medeltempera al ob gl och handlade om de grader.” förgänglighet och vad som höjts med cirka 0, 8 djupast sett är viktigt i livet skrämmande miljöeffekfick Al Gore att skriva boken terna av DDT och andra bekämpningsmedel. Långt senare dog hans syster ”Earth in the Balance”, svensk titel Uppdrag Jorden, som utkom 1992 i anslutning till FN-konferensen Nancy – som var storrökare - i lungcancer, endast om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Här lanse46 år gammal. Det skakade om Al. Dels därför att familjegården i Tennessee odlade tobak, dels därför rar han sin Marshallplan för världens miljö, med fem strategiska mål: att tobaksindustrins cyniska förnekande av sam• Stabilisera världens befolkning bandet mellan rökning och cancer påminner om • Utveckla och dela lämplig teknologi oljeindustrins påstående att förbränning av fossila • En ny global ekonomi bränslen inte alstrar global uppvärmning. Under studietiden vid Harvard i slutet av 60-talet • En ny generation av avtal och överenskommelser • En ny global miljömässig konsensus hade Gore och hans kurskamrater övertygats av sin 

global uppvärmning måste hejdas Världen måste fortsätta att ta budskapen från Gore och FNs klimatpanel IPPC på allvar. Sedan år 1900 har den globala medeltemperaturen höjts med cirka 0,8 grader. Utmaningen i det s k Köpenhamnsavtalet är att hejda uppvärmningen innan den överstiger 2 grader Celsius, enligt forskarna en tipping point. Om den passeras riskerar hela klimatsystemet att drivas ”över stupet”.

78 | Priset för en hållbar värld


79


Hösten 2009 presenteras återigen idéer om en grön Välden måste fortsätta att ta budskapen från Marshallplan, nu av FN:s kommission för hållbar Gore och FNs klimatpanel IPPC på allvar. Sedan år utveckling. Men tanken är alltså inte ny. 1900 har den globala medeltemperaturen höjts med Det som gjorde att Al Gore kunde kliva ut på den cirka 0, 8 grader. Utmaningen för Köpenhamnsavtaglobala arenan som hela mänsklighetens miljöstatslet är att hejda uppvärmningen innan den överstiger man var dock filmen En obekväm sanning. Den hade 2 grader Celsius, enligt forskarna en tipping point. premiär i januari 2006 och blev senare OscarsbelöOm den passeras riskerar hela klimatsystemet att nad. Filmen och boken med samma namn följdes drivas ”över stupet”, bortom kontroll - med extremav den så kallade Sternrapporten hösten 2006, en väder, ökad avsmältning, havsnivåhöjning, torka kalkyl som visar att och översvämningar som följd. det endast skulle kosta Vilket i sin tur får dramatiska folkningsbe h oc er nd lä e ”D cirka 1 procent av konsekvenser för världens fatmest ut pt äp sl m den globala BNP:n tiga, och på lite längre sikt för so r pe grup a st att hejda planetens varenda en av oss och våra ör st måste ta på sig den uppvärmning. Budskaefterkommande. a” sk in m t at an pet väckte världen till Lösningarna finns – men det börd insikt om klimatförbrådskar! Senast år 2015 måste ändringarnas allvarliga effekter på ekonomi, välfärd de växande utsläppskurvorna slå i taket och vända och möjligheterna att utrota fattigdomen. nedåt. Utsläppen måste sedan halveras till mitten Intäkterna från filmen skänktes till “The Alliance av seklet. De länder och befolkningsgrupper som for Climate Protection” en amerikansk gräsrotsrörelse. släppt ut mest måste ta på sig den största bördan Man satte också upp Gores Calvary, en grön styrka att minska; EU och USA bör klara 85-90 procent med minst tusen amerikaner i alla åldrar och yrken nedskärning till 2050. Klimatåtgärderna måste som utbildats till informatörer i klimatfrågan. Gore präglas av en politik för global rättvisa, t ex utformad har även startat Generation Investment Management i enlighet med Greenhouse Development Rights, som investerar i företag som i sin verksamhet tar anen sinnrik modell från Stockholms Internationella svar för klimatet och andra stora globala frågor. Miljöinstitut, SEI. 2007 var ett särskilt händelserikt år för Al Gore. Utmaningarna landar alltid till sist i den lokala 070707 sändes klimatgalan Live Earth i tevekanaverkligheten. Därför är Västra Götalands mål att ler över hela klotet, en dryg månad senare aviseraskapa en fossilfri region senast år 2030 så viktigt!  des att Gore fått Göteborgspriset – och i december mottog han Nobels fredspris.

80 | Priset för en hållbar värld


Pristagaren Al Gore mottar priset ur Kronprinsessan Victorias hand.

pristagare år 2007 al gore

Gore fick priset för sitt djupa engagemang för att hejda klimatkrisen genom ökad medvetenhet om den globala uppvärmningen. Han förenar vetenskapliga fakta, mänskliga perspektiv och djärva politiska strategier med en smittande optimism om vad som måste till för att vrida världens utveckling bort från katastrofen.

81


v i t a i t i n i Västsvenskt a i r f t f i g U E r å f u n bildäck!

82 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2008

theo colborn, margot wallström, jan ahlbom, ulf duus

Alla fyra pristagarna har gjort internationellt viktiga och uppmärksammade insatser för att rensa i kemikalieträsket.

83


verkar ”Främmande kemiska ämnen på ika fostrets utveckling under ol fram stadier från befruktningen till födseln.”


Tiotusentals olika kemikalier används dagligen i det moderna samhället. De bidrar till vår välfärd och komfort men orsakar också en rad skrämmande, delvis okända effekter på miljö och hälsa. För att undanröja dessa hot krävs breda strategier, där vetenskap, politik och marknad spelar nyckelroller.

P

rofessor Theo Colborn, USA, var en av dem som fick vårt ”kemipris” 2008. Hon började sin yrkeskarriär som apotekare, men blev senare väckt för miljöfrågorna och doktorerade som toxikolog. Colborn var bland de första i världen att påvisa hur miljögifter påverkar fortplantningen hos fåglar och däggdjur – och hur de stör människans hormonsystem med risk för minskad fertilitet och cancer. Om detta berättar hon med inlevelse i boken ”Bestulna på framtiden”. Vid ett av prisseminarierna i Göteborg gav hon en skakande föreläsning om hur de ännu ofödda kan få permanenta skador, bl a på hjärnan. När vi ringer upp Theo Colborn ett år senare får vi veta att hon och medarbetarna startat hemsidan endocrinedisruption.com. – Där försöker vi pedagogiskt berätta för vanligt folk om hur främmande kemiska ämnen påverkar fostrets utveckling under olika stadier från befruktningen fram till födseln. Vi har också gjort en DVD om den pandemi av hormonstörningar

som drabbar människorna och samhällsekonomin med så skilda fenomen som autism, hyperaktivitet, barndiabetes, prostata- och bröstcancer, Alzheimers och Parkinsons sjukdom... 82-åriga Theo och hennes institut vill nu dra igång en gräsrotsrörelse för att stoppa utsläppen av hormonstörande ämnen i naturen. De har lobbat i kongressen för en ny lag som flyttar över ansvaret till en ny nationell hälsomyndighet med oberoende forskare utan särintressen. Men Colborn har även producerat en DVD om de hälsovådliga kemikalier som pyser ut när man exploaterar naturgas. – Den branschen växer snabbt och är alltjämt helt oreglerad i USA, något vi snarast måste ändra på, säger hon stridslystet. EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström var en annan av våra pristagare. Hon belönades för sin tuffa kamp för Reach, EU:s nya kemikaliekontroll, nu ansedd som världens radikalaste miljölag (Rech står för Registration,



85


2008. Det är ett gigantiskt experiment i varje medlemsEvaluation, Authorization of Chemicals). land. Industrin tar fram den kunskap som krävs för För att ett ämne skall godkännas kräver Reach att registrera inte minst de s k högvolymämnena. Här att kemiföretagen själva kan bevisa att det är hemma jobbar vi hårt med vägledning och tillsynsutofarligt. Tyngdpunkten ligger på kemikalier som bildning för industri, länsstyrelser och kommuner. är persistenta (dvs de bryts inte ned i naturen), Forsberg anser toxiska (giftiga) och ljö mi a ny är ls il att Sverige tillhör bioackumulerbara tt hi et ”Resultat r de mest aktiva (ansamlas i djur ge e smörjmedel, målarfär ar ig nl vä och växter). Trots sbåtar.” länderna när det gäller att lista nya starkt motstånd och alkylatbensin för fritid farliga ämnen för från industrin lyckades den dåvarande miljökommissionären tillståndsprövning och restriktion. – Men tyvärr är vi ganska ensamma i EU, uppeWallström sjösätta Reach som ett första avgörande steg på vägen mot ett mera hållbart sätt att kontrol- mot tjugo medlemsländer har inte tagit några egna lera och miljöanpassa kemikalieanvändningen i våra initiativ. Två av pristagarna 2008 arbetar från Västsamhällen. sveriges horisont, miljöingenjör Jan Ahlbom och – Reach började tillämpas i juni förra året, säger toxikolog Ulf Duus. Sedan början av 1990-talet Ethel Forsberg, generaldirektör för svenska Kemikautvecklar de metoder för att minska de negativa  lieinspektionen och pristalare vid högtiden i Göteborg

farliga kemikalier

Människan har hittills producerat uppemot 100 000 olika kemiska ämnen. De finns i industrin, hushållen, våra bilar och i nästan alla vardagsprodukter. Deras uppgift är att göra livet bekvämare för oss. Men myntets baksida är att de också ofta har egenskaper som skadar växter, djur och naturens känsliga ekosystem. Vi lever troligen med en tickande kemikaliebomb!

86 | Priset för en hållbar värld


87


effekterna av kemikalier i vardagsmiljön, med 2004 och vinterdäcken på den svenska marknaden särskilt fokus på Göteborgsregionen. Kreativt var i princip befriade från HA-olja. Med sommargifter de ihop kunder och tillverkare och skapar däcken var det dock annorlunda. ekonomiska drivkrafter för att få fram mer miljöInom EU hade arbetet tillfälligt kört fast, men och hälsoanpassade produkter på marknaden. Re- Ahlbom och Duus lobbade och tryckte på för att sultatet hittills är nya miljövänligare smörjmedel, cancerrisken skulle bli grunden för ett HA-förbud. målarfärger och alkylatbensin för fritidsbåtar. Så blev det också. I juni 2005 fattade EU-parlaDe cancerframkallande högaromatiska oljorna mentet sitt beslut. Och från och med 1 januari – ”HA-oljorna” 2010 gäller direktiv – i bildäck 2005/69: Alla e d rötter i Västsverig HA-oljor i bildäck lyftes fram 1994 ”Ett initiativ me r naturen bannlyses i Europa! i rapporten ”Nya får alltså positiv effekt fö hjulspår”. Europa Ett initiativ för fem på hela vår kontinent – och förbrukade då med rötter i Västhälsa!” hundra miljoner människors årligen 250 000 sverige får alltså ton sådana oljor – positiv effekt för med gifter som kan slitas loss och spridas i naturen naturen på hela vår kontinent – och för fem när däcken nöter mot vägbanan. hundra miljoner människors hälsa! Ahlbom och Duus började samarbeta med – Visst känns det bra, säger Jan Ahlbom och tillverkare som var villiga att gå över till giftfria Ulf Duus. däck, t ex Continental i Gislaved, AGI i AndersHösten 2009 har de fått Sjöfartsforums pris för torp och Galaxie i Vara. Listor över däckmärken arbetet med Clean Shipping, alltså en renare sjöfart. utan HA-oljor lades ut på en hemsida och väckte Bl a har de utvecklat ett slags upphandlingsverktyg stor uppmärksamhet, inte minst i media. Kemikaför transportköpare som önskar anlita – och därmed lieinspektionen skissade på ett nationellt förbud gynna – de allra energieffektivaste och mest miljömot HA-oljor, men fann att detta skulle bli ganska och klimatvänliga rederierna för sin transport av olja, harmlöst. Regeringarna i Sverige och Tyskland lyck- containergods eller vad det nu kan vara. ades då få upp frågan på den europeiska agendan. – Sjöfarten är ett viktigt område, med tanke på Ungefär samtidigt gjorde Ahlbom och Duus att det finns 100 000 större fraktfartyg ute på hasuccé med sitt projekt Grön Kemi: Mäktiga inköven. Och att cirka 80 procent av allt gods i världen pare av bildäck deltog i ett seminarium i Göteborg går på köl…  på temat ”Förändra däckmarknaden nu”. Året var

88 | Priset för en hållbar värld


pristagarna år 2008 theo colborn, margot wallström, jan ahlbom och ulf duus

Professor Theo Colborn fick priset för sitt vetenskapliga arbete och sin aktiva opinionsbildning kring syntetiska miljögifters effekter dels på fortplantningen hos fåglar och däggdjur, dels på människans hormonsystem med risker för cancer och minskad fertilitet. Margot Wallström fick priset för att hon under sin tid som EU:s miljökommissionär var en av de huvudansvariga bakom tillkomsten och utformningen av Reach, världens mest avancerade system för kemikaliekontroll och en av de hittills mest långtgående miljölagarna i EU. Miljöingenjör Jan Ahlbom och toxikolog Ulf Duus fick priset för att de länkat samman producenter och beställare av kemikalier och därmed skapat drivkrafter för en snabbare utveckling av mera miljöanpassade produkter av typen båtbensin, smörjoljor och bildäck.

89


r e d ä t s a r Hållba ? n e t ä t a t g r o b e t ö G – kan

90 | Priset för en hållbar värld


pristagare år 2009

anna kajumulo tibaijuka, enrique peñalosa, sören hermansen

Med hemvist på varsin kontinent är de, både lokalt och globalt, kunniga, engagerade och otåliga ”doers” och ambassadörer för en av mänsklighetens ödesfrågor - kampen för en hållbar utveckling i stad och region. Alla tre har varit pådrivande för att åstadkomma avgörande systemförändringar.

91


José Fuste Raga/SCANPIX

nt ”Städerna förbrukar 75 proce r 80 av all energi och svarar fö ande procent av de klimatpåverk utsläppen.”


Mänsklighetens framtid kommer att avgöras i världens snabbt växande städer. Här, på bara två procent av planetens yta, bor redan nu halva jordens befolkning. Städerna förbrukar 75 procent av all energi och svarar för 80 procent av de klimatpåverkande utsläppen.

A

v de hundra största städerna ligger mer än hälften i Asien, varav nästan 15 procent i Kina. Bara sex av dem finns i Europa (Berlin, Rom, London, Madrid, Moskva och Sankt Petersburg) och tre i USA (Chicago, Los Angeles och New York) I fem hundra städer bor det mer än en miljon människor; tjugo har fler än tio miljoner invånare! Shanghai är störst med 15,6 miljoner. Därefter följer Mumbai (Bombay) med 13,7 miljoner människor eller 30 000 per kvadratkilometer; jämför Stockholm med 3 300. Medborgarna har stora förväntningar på att deras stad skall erbjuda god livsmiljö och välfärd: Bostad, arbete, fritidssysselsättning, kultur, kärlek, lycka. Men alltför många städer misslyckas med att infria dessa önskningar. De brottas med arbetslöshet, slum, trängsel, dålig luft, smutsigt vatten, fattigdom, segregerade bostadsområden och våld. Över hela världen pågår därför nu en mängd initiativ för att offensivt försöka lösa problemen. ”Sustainable cities”, hållbara städer har på senare år blivit ett centralt begrepp. Bland annat har Bill Clinton ställt sig i spetsen för ett projekt där 40 av de största städerna skall utveckla metoder att mäta

energiförbrukning och klimatutsläpp, för att sedan systematiskt kunna ta itu med sin miljöpåverkan. Strategier och dataprogram skall därefter erbjudas andra städer runtom i världen. Göteborgspriset 2009 hade temat hållbara stadsregioner. Det gick till tre personer som är verksamma både lokalt och globalt: Anna Kajumulo Tibaijuka är undergeneralsekreterare i FN och sedan år 2000 chef för Habitat, världsorganisationens boende- och bosättningsprogram. Utifrån Millenniedeklarationens delmål att till 2020 lyfta 100 miljoner sluminvånare ur fattigdom och misär, leder hon arbetet med att bl a säkra en god vattenförsörjning och kvinnors möjligheter att förbättra sin närmiljö. Som en av initiativtagarna till Cities in Climate Change är Anna Tibaijuka även pådrivande i storstädernas praktiska klimatarbete. Enrique Peñalosa, borgmästare i Bogotá 19982001, lyckades förvandla Colombias huvudstad – en av världens mest kaotiska urbana miljöer med slum och dålig luft – till ett föredöme i hållbar, demokratisk stadsplanering. Peñalosa reformerade kollektivtrafiken, främst genom Transmilenio, ett modernt, effektivt stambussnät. Han lät också bygga världens 

93


har arbetet hittills resulterat i elva landbaserade och hittills längsta cykelleder och vidareutveckla den tio havsbaserade vindkraftverk samt ett antal halmpopulära ciclovia, som innebär att biltrafiken på långa vägsträckor stängs av varje söndag mellan respektive fliseldade fjärrvärmeverk. Aktiv planering pågår för att ersätta klockan 7 och 14, allt r ko äc tr gs vä a ng lå på fossila bil- och traki syfte att främja gång”Biltrafiken torbränslen med och cykeltrafik. an stängs av varje söndag mell Peñalosa ägnar sig e att biogas, rapsolja och klockan 7 och 14, allt i syft numera åt att resa runt elbilteknik. k.” fi ra lt ke Sören Hermani världen och föreläsa främja gång- och cy om sina visioner och sen utsågs 2008 av Time Magazine till strategier för Den Goda Staden. en av ”the Heroes of the Environment”, och sprider nu sina erfarenheter världen över. Sören Hermansen är primus motor och cenMen nu till Göteborg! På sidan 112 finns en tralperson i på Samsö som med sina drygt 4000 invånare vann tävlingen om vilken dansk ö som på kort summering av vad som hänt och är på gång i prisets egen huvudstad. tio år blev först med självförsörjning på förnybar energi. Under Hermansens ledarskap – med tydligt – Det har skett många bra saker på senare år, säger Björn Malbert, professor i hållbart stadsbyggande. underifrånperspektiv och medborgarengagemang – 

kampen om hållbara städer Halva mänskligheten bor redan nu i världens snabbt växande städer och tätorter. Här förbrukas 75 procent av energin. Och härifrån kommer 80 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Därför är kampen för att skapa mer hållbara städer och regioner, miljömässigt och socialt, en av de kommande decenniernas största utmaningar.

94 | Priset för en hållbar värld


95 Mats Schagerstrรถm/SCANPIX


Men framförallt när de gäller transporter, bostädernas På Chalmers har Björn Malbert haft en samordenergiförbrukning och den sociala segregeringen åter- nande roll. står en hel del att göra innan Göteborg blir en hyfsat Men arbetet har drivits i nära samverkan med hållbar stad! universitetet och övriga partners. Centret kommer Björn Malbert tycker att den gröna utvecklingen att vara en gemensam angelägenhet. i Sverige går onödigt långsamt. Han pekar på Tysk– På vår enhet vid institutionen för arkitektur land som för länge sedan började bygga passivhus har vi redan ett samarbete med de utländska unioch som skapat ett fiffigt marknadssystem som gör versiteten. Ibland leder det till oväntade praktiska solceller på villataken till lönsamma investeringar. resultat. Som t ex när studenter nyligen fann att Men just nu gläder sig vattenhyacinten – ett miljöt et va Malbert åt att Göteborg problem i Victoriasjön – able ”Vi måste lära oss blivit Sveriges natiosorberar vätska så unikt starkt materiellt varsammare liv.” att den borde kunna nyttjas nella centrum för hållbar stadsutveckling! Mistra, för att tillverka mensskydd, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, satsar en bristvara inte minst för unga fattiga kvinnor. nämligen tillsammans med lokala partners ett antal Staden Göteborg med omgivande region har stor hundra miljoner på att staden och regionen skall potential att bli ett föredöme i hållbarhet. Björn Malfungera som en experimentarena för nya miljöbert anser att K2020, programmet för ökad kollektivsmarta bygg- och trafiklösningar, livsstilsförändtrafik är ett bra initiativ, Och han gläds åt att Göteborg ringar och annat. snart får miljöstyrande trängselavgifter. Akademin och politiken kommer att bjuda in – Men vi måste framöver tänka och planera näringslivet att presentera sina bästa idéer på temat mycket mer i system än vad vi gör idag, säger han. hållbar stad. De nya kunskaperna skapas därmed I stadskärnan skall bilismen bara vara ett ”stödsysgenom såväl forskning som praktiskt arbete i företem” till huvudspåret: kollektivtrafik, gång och cykel! tag och kommuner. De största utmaningarna är dock sociala; t ex Men det handlar alls inte bara om Göteborgsre- måste vi komma från segregeringen av olika stadsgionen. Centret skall erbjuda dialog och samardelarna. Vi måste också förtäta staden. Och lära oss bete med andra orter i Sverige men också med leva ett materiellt varsammare liv. universitet i tre storstäder ute i världen: Shanghai, – Om vi inte klarar dessa förändringar kommer Manchester samt Kisumu vid Victoriasjön i Kenya. vi att misslyckas med det andra också. Men jag är Biståndsorganet Sida är också intresserat av att optimist!  delta, med ett projekt i Kapstaden.

96 | Priset för en hållbar värld


pristagarna år 2009

anna kajumulo tibaijuka, enrique peñalosa och sören hermansen

Anna Kajumulo Tibaijuka, undergeneralsekreterare i FN och chef för Habitat, världsorganisationens boende- och bosättningsprogram, får priset för sitt enträgna arbete för socialt och miljömässigt hållbara städer över hela världen. Enrique Peñalosa, borgmästare i Bogotá 1998-2001, får priset för sin innovativa kamp för att förvandla Colombias huvudstad – en av världens mest kaotiska urbana miljöer med slum och dålig luft – till ett föredöme i hållbar, demokratisk stadsplanering. Sören Hermansen får priset för sitt entusiasmerande ledarskap i Samsöprojektet, där den danska ön på tio lyclades bli helt självförsörjande på förnybar energi med havsbaserade vindkraftverk och antal halm- respektive fliseldade fjärrvärmeverk.

97


röster om göteborgspriset Ett antal personer funderar över Göteborgsprisets betydelse, nu och framöver – för Sverige, regionen och staden.

98 | Priset för en hållbar värld


99


röster om göteborgspriset

margot wallström

vice ordförande i eu-kommissionen

Priset är både internationellt erkänt och betydelsefullt för Sverige. Det är inte bara en utmärkelse för en enskild eller organisation, utan en ledstjärna för oss alla. Priset främjar ett hållbarhetsbegrepp som tvingar oss att ta med framtiden i beräkningen och resten av världen i våra planer - inte bara de akuta åtgärder som ligger närmast.

karin markides

rektor, chalmers tekniska högskola

Priset har allt sedan hösten 2000 verkligen lyckats uppmärksamma de internationellt främsta drivkrafterna, med en spännande bredd av kompetenser över åren. Chalmers har haft stor glädje av att medverka i seminarier i samband med utdelningen av priset. Vi ser fram emot att bidra till att Göteborgspriset utvecklas till att ännu tydligare sätta Göteborg på den internationella Hållbarhetskartan - samtidigt som det förstärker samverkan inom regionen!

pam fredman

rektor, göteborgs universitet

Vår tids stora klimat- och miljöproblem kräver helhetslösningar och samarbete över gränserna. Att vinnarna av Göteborgspriset har kommit från en mängd olika områden – forskare, politiker, innovatörer, lokala producenter, etiska fonder och opinionsbildare – är en styrka, och visar på den bredd som krävs för att få till stånd en hållbar utveckling. Inför framtiden hoppas jag att fler unga, engagerade forskare uppmärksammas.

liv landell major

ledarskribent, gt (ur ledaren 15 augusti 2008)

Göteborgsprisets jury har den där fingertoppskänslan som gör att priset håller på att få hög status. Att man hann före norrmännen i Nobels fredpriskommitté med att belöna Al Gore för några år sedan är egentligen inte viktigt, men talande. Det är ingen slump att man belönade Toyotas bilingenjörer för deras miljötänkande innan alla hakade på trenden med gröna bilar, eller att man gav priset till två arkitekter som ritar passiva hus, innan någon annan hört talas om fenomenet. Göteborgspriset ligger steget före!

100 | Priset för en hållbar värld


peter hjörne

politisk chefredaktör, gp

När Sternrapporten väckte världen och ”marknaden och biotopen började gå i takt”, som en klimatforskare uttryckte det, hade Göteborgspriset redan funnits i många år. Göteborg och stiftarna hade därmed visat både insikt och framsynthet genom att tidigt inse den avgörande betydelsen av hållbar utveckling. Göteborgspriset är, och kan i än högre grad bli, en viktig ingrediens i Göteborgs identitet som en miljömedveten framtidsstad, en god stad ett leva och verka i och att samarbeta med. Priset bidrar också på ett positivt sätt till bilden av Sverige men blir samtidigt en uppmaning till oss alla att verka för en hållbar utveckling.

christina stenberg

vd för kungsfenan, the swedish seafood award

Priset har visat sig betyda mer än en klapp på axeln till ambitiösa forskare. Sedan start har det bidragit till att förstärka den nödvändiga debatten om en hållbar utveckling. Företagen och staden som står bakom priset bedriver verksamheter som konkret bidrar till hållbar utveckling lokalt, regionalt, globalt. Priset har intellektuell trovärdighet och potential att fortsätta ta samhällsansvar på global nivå.

jörgen linder

kommunfullmäktiges ordförande (s)

Priset är ett fint initiativ som ytterligare stärker den positiva bilden av Göteborg och regionen. Det är välkänt i både näringsliv och politik och har bidragit till att påverka miljöutvecklingen i staden, ta t ex byggnationen av passivhus!

jan hallberg

kommunstyrelsens vice ordförande (m)

Priset har blivit ett bevis på att Göteborg satt arbetet för en bättre miljö som en av stadens viktigaste uppgifter för framtiden. För göteborgarna är det en symbol för högt ställda mål i det vardagsnära miljöarbetet. Om vi själva lyckas nå våra miljömål, så kan vi också inspirera andra att bidra till en hållbar utveckling. Vi avgör själva om Göteborgspriset kommer att förtjäna den uppmärksamhet i värden som vi önskar!

101


102 | Priset för en hållbar värld


röster om göteborgspriset

leif nilsson vd göteborg & co

Vi talar idag om Göteborg som kunskaps-, turism- och evenemangsstaden. Men allt detta blir bara möjligt om vår stad också utvecklas på ett hållbart sätt. Göteborgpriset är mycket viktigt därför att det visar att detta är vårt yttersta mål!

jan-eric sundgren

direktör för miljö- och samhällskontakter, ab volvo

Det tar tid att etablera ett sådant här pris, och hittills har det framför allt blivit känt i Västsverige. Det drar positiv uppmärksamhet till regionen, och nyttan kommer att öka. Dock borde prisprocessen göras tydligare – och pristagarna lyftas fram ännu bättre! Och varför inte en vetenskaplig kommitté som rådgivare åt juryn?

göran värmby

arbetar med affärsdriven miljöutveckling, tidigare på brg

Göteborg ar idag kand som en av Europas ledande stader nar det galler hållbar utveckling. Man kan visa upp världsledande hallbara losningar inom industri, energi, avfall, transporter, hallbar stadsbyggnad och fornybara drivmedel. Tack vare Göteborgspriset har detta kunnat kommuniceras internationellt samtidigt som grundarna av priset – kommun och företag – demonstrerat just den samarbetsanda som ar en av de viktigaste orsakerna till framgångarna!

amanda ahlerup

globala gymnasiet, göteborg

Det är få personer idag som inte känner till hur stor negativ påverkan människan har på miljön. Man kan dagligen höra debatter och välformulerade uttalanden om miljöfrågan. Visst är det bra att vi för en dialog i samhället men steget mellan dialog och aktivt ställningstagande kan vara långt. Göteborgspriset är positivt just därför att det lyfter fram personer som arbetar praktiskt för miljön. Det är ju endast så vi kan lösa det problem vi har skapat.

103


juryn för göteborgspriset för hållbar utveckling

Juryn arbetar noggrant och systematiskt under ett drygt halvår för att kunna göra det rätta valet av årets pristagare. Sedan starten år 2000 har följande personer ingått i juryn:

104 | Priset för en hållbar värld


stefan edman (ordförande)

Biolog, tekn hedersdoktor, författare, föreläsare, tidigare miljörådgivare åt regeringen.

elin eriksson

Civilingenjör, biträdande avdelningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet.

lotta göthe

Ekolog, ekonom, rådgivare inom hållbar utveckling på företaget Ecoplan AB.

lars hallén

Civilingenjör, styrelseordförande i LIFE Academy, global nätverksakademi för utbildning om hållbar utveckling.

russel johnsson

Russel Johnson, har ett långt förflutet som Director for Environmental and Quality Affairs på IKEA.

johan trouvé

Civilingenjör, vd för Västsvenska Handelskammaren, fd miljöchef för Schenkerkoncernen.

yvonne wallin

Journalist med konsultföretag för marknadsföring och kommunikation inom området hållbara transporter.

Läs mer om jurymedlemmarna på www.goteborgaward.com.

105


VILKA ÄR SPONSORERNA – och hur ser de på priset? Göteborgspriset vore otänkbart utan det generösa ekonomiska stödet från Göteborgs Stad och ett antal stora företag, banker och en AP-fond. Sponsorerna, styrelsen och juryn träffas årligen för idéutbyte och inspiration. I samband med prisutdelningen i november arrangerar sponsorerna välbesökta seminarier kring olika hållbarhetsfrågor med anknytning till det aktuella pristemat och regionens och stadens utmaningar. Vi ställde några frågor till våra sponsorer om hållbar utveckling och hur de ser på sitt engagemang i Göteborgspriset.

106 | Priset för en hållbar värld


handelsbanken

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi bidrar både direkt och indirekt till en hållbar samhällsutveckling, bl a genom att erbjuda miljöinriktade fonder och andra placeringsprodukter. Miljöansvar och hållbar verksamhet spelar en viktig roll vid vår kreditgivning. Genom dagligt engagemang från våra medarbetare och chefer minimerar vi även alla typer av förbrukning i vår verksamhet. Vårt system med lokalkontor innebär korta arbetsresor med små utsläpp. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Genom att stödja Göteborgspriset från starten har vi bidragit till att premiera viktiga insatser för hållbar utveckling. Detta har både banken, våra kunder och medarbetare långsiktig nytta av. Naturligtvis hoppas vi därmed att få ännu flera kunder som delar dessa värderingar, så att vår verksamhet kan fortsätta utvecklas. För regionen är det naturligtvis en styrka att i tio år ha arbetat in Göteborgspriset som ett varumärke. Det är ett led i regionens ambition att verka för ett starkt miljöengagemang.

andra ap-fonden

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? I uppdraget vi fått från regeringen står det uttryckligen att vi – utan att göra avkall på avkastningen – skall ta hänsyn till etik och miljö när vi gör våra investeringar. För oss är det naturligt att integrera hållbarhetsfrågorna i vår dagliga verksamhet. Vi är övertygade om att god avkastning på de förvaltade pensionsmedlen är beroende av ett långsiktigt hållbart miljöarbete. Ekonomisk avkastning står inte i motsats till god miljö, tvärtom är de varandras förutsättningar. När det gäller vårt eget interna miljöarbete är kontorsverksamheten miljödiplomerad enligt Göteborgs Stads miljöcertifieringssystem. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Att sponsra det viktiga Göteborgspriset är ett sätt för oss att både internt och externt visa vårt engagemang i dessa frågor. Vi anser också att vi lärt oss mer om miljöfrågorna både genom sponsorföretagens nätverk, under prisseminarierna samt, förstås, av pristagarna själva. Priset hjälper att sätta Göteborg på kartan även när det gäller miljöfrågorna. Det stärker Göteborgs goda rykte, och visar att vi bryr oss om miljön.

107


skf

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vår affärsmodell, ”SKF Care”, innebär att vi antar alla affärsutmaningar på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi erbjuder produkter och tjänster som hjälper våra kunder att bli energieffektivare. Samtidigt minskar vi miljöbelastningen från våra egna anläggningar. Vårt mål är också att alla medarbetare skall känna stolthet över företaget. Vi har också ett starkt lokal samhällsengagemang. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Göteborgspriset stimulerar systemförändringar för en hållbar utveckling. Det är något vi vill stödja. Priset sätter också Västsverige och Göteborg på den internationella kartan. Dessutom är det ett värde för oss att förknippas med ett pris som skapar stolthet hos våra medarbetare och som bidrar till bilden av SKF som en medborgare med samhällsengagemang.

108 | Priset för en hållbar värld


peab 1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi sänker energianvändningen genom att alla ”egenregibostäder” byggs som lågenergihus (max 75 kwh/m2,år). Även på byggarbetsplatserna och i våra kontor minskar vi energiförbrukningen. Miljöskadliga material och produkter fasas ut och ersätts med goda alternativ. Vi har också mål för att sortera och minska avfallsmängderna. Andelen miljöbilar i företaget ökar, och förarna ska få utbildning i sparsam körning. Vi har även tagit fram en metod för analytisk vägdimensionering, som ger ökad teknisk livslängd och förbättrad underhållsstrategi (SwePave). Det innebär minskade uttag av naturresurser. Dessutom medverkar vi i stadsutvecklingsprojekt/samarbeten där hållbarhetsdimensionen är i fokus. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Göteborgspriset stämmer väl överens med vårt sätt att driva miljöfrågorna. I Göteborg är man också väldigt duktig på klimatsmarta lösningar, och bl a därför hamnade det nya forskningscentrat för hållbar utveckling i staden. Priset lyfter fram allt detta, även gentemot aktörer utanför regionen.

peabbostad.se

nordea

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi har flera projekt som syftar till att minska miljöpåverkan från vår verksamhet. T ex ställer vi om till förnybar el och inför automatisk avstängning av stationära datorer nattetid. Alla projekten har samlats i ett gemensamt initiativ, ”Ekologiskt fotavtryck”. Det handlar om hur vi gör affärer och bedriver verksamhet på ett ansvarsfullt sätt, med respekt för våra kunder och intressenter. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Göteborgspriset har stimulerat en verksamhet som harmonierar med hållbar utveckling. CSR, Corporate Social Responsibility står högt på agendan hos Nordea och har ökat i betydelse alltsedan priset startade. Vi på Nordea vill vara ambassadörer för hållbar utveckling i vår region.

109


götaverken miljö ab 1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi är ett renodlat cleantech-företag med unika produkter för rening av miljöfarliga utsläpp och energiåtervinning. ADIOX® och MercOx är t ex ledande produkter för dioxin- och kvicksilveravskiljning. ADIOX® har hittills levererats till mer än åttio förbränningslinjer i de flesta världsdelar, och avskiljt stora mängder dioxin och furan som sedan förstörts och därigenom slutgiltigt tagits ut ur kretsloppet. Även rökgasrening och energiåtervinning vid avfallsförbränning tillhör våra specialiteter. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Genom priset kan Göteborg och partnerföretagen sätta fokus på intressanta etapper på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Sponsorskapet visar att tekniska och affärsmässiga framsteg för hållbar utveckling verkligen gör skillnad. Det stärker vår interna målbild och erbjuder en positiv exponering av våra produkter. Det var också en extra vitamininjektion att få arrangera cleantechseminariet med inbjudna kunder vid 2007 års prisutdelning. Priset bidrar i det långa loppet till att stärka regionens satsning på utbildning och forskning med fokus på hållbar stadsplanering och industriproduktion. En bra grogrund för utveckling av kommersiella cleantech-produkter!

schenker ab

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi är landets största godstransportföretag, med en inrikestrafik som omfattar fyra tusen lastbilar (Schenker äger dock bara 700, resten körs av cirka 250 åkerier som vi samarbetar med). Vi har arbetat brett och aktivt med miljöfrågorna sedan 1980-talet. Men först på senare år har de blivit en tydlig del av våra affärsstrategier. Klimatutmaningen har fångats upp i ett åtgärdsprogram inom sju områden som innefattar bl.a effektivare motorer, effektivare bränslen, ökad utbildning av chaufförerna i sparsam körning och ökad användning av kollektivtrafik för gods. Genom detta program skall vår energiförbrukning minskas med 16 procent till år 2012. Schenker är med i KNEG, en allians för KlimatNEutrala Godstransporter, där även t ex Volvo, Preem, Vägverket och Göteborgs Miljövetenskapliga centrum ingår. Vad gäller förnybar teknik hoppas vi mycket på hybridlastbilar och ökad användning av biogas som bränsle. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Göteborgspriset är viktigt, och vi hoppas att det kan nå längre utanför Göteborg, möjligen med stöd från staten.

110 | Priset för en hållbar värld


folksam

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Folksam blev 2006 det första svenska klimatneutrala företaget. Detta efter att vi i sex år jobbat med kartläggning och reduceringar av våra utsläpp. • Vi planterar träd i Mexico och Uganda för att kompensera våra utsläpp. • Vi har en tuff resepolicy som styr mot tåg på vissa sträckor. • Våra personalbilar ska klara hårda säkerhets- och miljökrav. • Vi reparerar byggnader för 800 miljoner och bilar för 1,2 miljarder varje år. • Vi har hårda miljökrav på de ca 200 byggentreprenörer och ca 1200 bilverkstäder vi skriver avtal med. • Vi ger ut ”Foksams Byggmiljöguide”, med miljövärdering av en mängd olika byggprodukter. Syftet är att de reparationer vi utför ska bli så miljömässigt bra som möjligt. • Alla Folksamägda fastigheter och kontor försörjs med el från vindkraft. • Vi testar utomhusfärger för träfasader för att kunna ge husägare bra rekommendationer beträffande färgval vid målning (miljö- och kvalitetsperspektiv). 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Det känns bra att sponsra det viktiga Göteborgspriset, Sveriges enda stora miljöpris. Göteborgsregionen är också mest drivande inom miljöområdet.

111


göteborgs stad

År 1996 antogs en kraftfull miljöpolicy i tio punkter, bl a kring hushållning, grön upphandling och nätverksarbete. Idag värms Göteborg till stor del med spillvärme från bl a industrin (bara 0,5 % av värmen kommer från olja!). 25 procent av värmen samt el för 70 000 hushåll produceras genom miljöanpassad sopförbränning (motsvarande 125 000 ton olja). I Göteborg finns även gasbaserad kraftvärme (el och värme). Fjärrvärmenätet har byggts ut kraftigt. Satsningar görs även på energieffektivisering. Staden tillhandahåller fem stora återvinningscentraler, 21 miljöstationer och 345 återvinningsplatser. Man har egen miljöbilsflotta, producerar biogas ur avloppsvatten, bygger ut nätet av tankstationer för metan, främjar cykel- och bilpooler, klimatneutrala godstransporter och ett ”clean-shipping”-projekt i Göteborgs hamn, där fartyg vid kaj kan anslutas till elnätet (och därmed stänga av maskinen). Varje dygn anländer 25 tågpendlar från hela landet med gods till hamnen. Göteborg är ledande på miljözoner för tunga fordon, och på upphandling av miljövänliga bussar och arbetsmaskiner. ”På egna ben” är ett projekt där barn och ungdomar stimuleras av gå/cykla, bl a till och från skolan, i syfte att stärka både hälsa och miljö. Projekt Grön Kemi har sanerat kemikaliemiljön, inte minst på det tidigare så förorenade Hisingen. Passivhus/lågenergifastigheter byggs, bl a på Norra Älvstranden. Trängselavgifter med miljöstyrande effekt införs troligen 2013.

eldan recycling ab

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Vi arbetar ständigt med att förbättra våra tillverkningsmetoder och söker de mest energieffektiva metoderna. Eftersom mer än 98 procent av vår produktion går på export så försöker vi även att effektivisera transporterna, dels genom smart packning, dels genom att utnyttja sjöfart så långt det är möjligt. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Göteborgspriset är viktigt för oss i ett internationellt perspektiv. Skandinavien har gott rykte i miljöfrågor och teknik som hela tiden ligger i framkant. Genom miljöpriset får detta en bra belysning! Eldan Recycling har indirekt nytta av att sponsra miljöpriset, eftersom vi ju då får vara med i en exklusiv grupp av bolag med stort miljötänkande. Allt arbete som görs inom miljöområdet är positivt och därför ser vi vår medverkan i detta sammanhang som viktigt för att sprida ett miljötänkande i regionen och ut i världen.

112 | Priset för en hållbar värld


carl bennet ab

Carl Bennet AB agerar genom våra respektive företag Getinge, Lifco och Elanders som var för sig arbetar med hållbarhetsfrågor.

113


elanders ab

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? På Elanders driver vi dagligen ett seriöst och fokuserat miljö- och kvalitetsarbete där vi strävar efter förbättrade processer, produktionsmetoder och produkter. Med våra möjligheter att producera allt snabbare och allt närmare slutanvändarna kan vi alltid erbjuda mindre miljöpåverkande produktionsmetoder samt minskade distributions- och lagerkostnader, vilket gynnar både ekonomi och miljö. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Vårt engagemang i Göteborgspriset visar vår inställning till hållbarhetsfrågor i allmänhet och miljöfrågorna i synnerhet. Vi vill att medarbetare ska känna sig stolta över engagemanget och att våra kunder ska se oss som en stark partner som kan hjälpa dem att dra sitt strå till stacken. Det är oerhört inspirerande att vara en del av ett konstruktivt nätverk som gör så mycket för vår hållbarhet, både lokalt och globalt.

114 | Priset för en hållbar värld


stena metall

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Varje år hanteras stora mängder järn, metaller, papper, plast, farligt avfall, och elektronik på Stenas 250 filialer och anläggningar i tio europeiska länder. Koncernen satsar ständigt på nya lösningar, en unik plattform av forsknings- och utvecklingsprojekt samt effektivare produktion och logistik. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Koncernens återvinning bidrar till att reducera utsläppen av koldioxid med 8 miljoner ton varje år – det motsvarar alla utsläpp från 1,4 miljoner svenskar. Så mycket hade utsläppen ökat om materialet inte återvanns utan producerades av nya material från gruvor, olja, skog. Verksamheten bidrar till att stora mängder miljöskadliga ämnen kan förstöras med miljöriktiga metoder istället för att spridas till miljön och utgöra en risk. Sponsorföretag mellan åren 2001-2008.

kf

1. hur bidrar ni själva till en mera hållbar samhällsutveckling? Konsumentkooperationen ägs av över 3 miljoner medlemmar och har som verksamhetsidé att skapa ekonomisk nytta och underlätta för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Vi försöker leva upp till denna verksamhetsidé genom att ha ett sortiment som möjliggör en hållbar konsumtion och genom att driva vår verksamhet och våra butiker på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Vi har Sveriges största sortiment av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel och har nyligen börjat lägga över en stor del av våra transporter på järnväg för att minska vår klimatpåverkan. 2. vilken betydelse har göteborgspriset, för er som sponsor – och för regionen? Vi har 100 000 medlemmar i Göteborg och många anställda i våra Coopbutiker som ger oss lokal närvaro. Med vår verksamhetsidé känns det bara naturligt att bidra till priset och dess syfte. Priset manifesterar på ett tydligt sätt Göteborgs vilja att vara ledande på miljöområdet.

115


? r e m a t e Vill du v r a k n ä l å - tips p www.goteborgaward.com

www.naturskyddsforeningen.se

www.goteborg.se (Göteborgs Stad)

www.wwf.se

www.chalmers.se/gmv

www.krav.se

www.naturvardsverket.se

www.fsc-sverige.se

www.regeringen.se

www.grkom.se

www.mistra.org

www.swentec.se

www.ekocentrum.se

www.vgregion.se

www.universeum.se

www.passivhuscentrum.se

Googla direkt på sponsorföretagens namn, t ex SKF, Andra AP-fonden eller Elanders. Det går också utmärkt att googla på någon av bokens ämnesområden, t ex hybridfordon


Priset för en hållbar värld Text: Stefan Edman

Energismarta hus, giftfria bildäck, grön ekonomi, hybridfordon, rättvisemärkt kaffe, Al Gore, Margot Wallström… Göteborgspriset för hållbar utveckling – en av Sveriges största internationella utmärkelser i sin genre – har under sina första tio år belönat spännande personer, forskning, teknik och vardagsnära förändringar som bidrar till att ge hopp och framtidstro för natur och människor, både lokalt och globalt. Om priset, pristagarna och deras arbete idag berättar vi i denna lättlästa och rikt illustrerade bok.

Priset för en hållbar värld  

Priset för en hållbar värld, Elanders AB på uppdrag av Göteborgspriset för Hållbar Utveckling, Lennart Wassenius, Göteborgspriset för Hållba...

Advertisement