Issuu on Google+

TIDNINGEN SKOGS-

En medlemstidning från

Nr 3•2011

Entreprenören Vi VÄXER OCH BLIR

ALLT FLER

SMF profilen

Naturskyddsföreningen om levande skogar

Mårten larsson tycker att vi gör ett bra jobb

Vi hälsar Norska MEF välkomna

Utbildning, revision och ”våga säga nej” Allt om årsstämman i november


2

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011


En bättre affär! Dubbel U-brodd, 12-15 mm Dimension 600/50-22,5 12 600/55-26,5 14 600/60-30,5 14 600/65-34 15, 23.1-26 650/45-24,5 15 650/65-26,5 14 700/45-22,5 12 700/50-26,5 15 700/55-34 15 700/70-34 15 710/45-24,5 15 750/55-26,5 15

Ø 12mm 14mm 14mm 15mm 15mm 14mm 12mm 15mm 15mm 15mm 15mm 15mm

Ant. rutor 2R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd 3R Brodd

Pris/par 9.595:16.595:19.695:21.995:18.995:22.895:12.795:19.595:23.595:25.995:19.995:21.595:-

grepp h länk • Suveränt oc d od br i ål st Borlegerat • Överlägset pris Perfekt passform

Beställ på www.bonnet.se • Tel: 020-35 00 36 • info@bonnet.se Alla priser är exkl. moms. Alltid fraktfritt inom Sverige på kedjor över 3.000:-

Behåller greppet OFA PROTEC - Rätt driv i skogen! • Passar även där utrymmet är trångt. • Skyddar däcksidan. • Optimalt grepp med många broddar i backen. • Levereras med spännkättning. Prisexempel: 600/55-26,5, 700/50-26,5, 750/55-26,5,

16 mm: ............. 19.350:13 mm: ............. 19.515:16 mm: ............. 28.670:-

OFA har många fler typer av slirskydd. Se www.nordfarm.se

www.nordfarm.se • 011-19 70 40 Priser är rek. ca-priser exkl. moms. Samma priser, med eller utan brodd!

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

3


Instick: Mårten Larsson

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

Dagligen tas viktiga beslut för en bra naturvård.

Mårten Larsson, Skogsindustrierna

Kontakt Ansvarig Utgivare: Ulf Sandström ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu Redaktör: Katarina Wännman k.wannman@skogsentreprenad.nu Annonser: Jonas Sjöström 090-349 37 06 E-post: jonas.sjostrom@tntvb.se: Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Scanweb Upplaga: 7 000

D

et kan låta förmätet att som branschföreträdare säga att skogsindustrin är Sveriges viktigaste industri. Men det är få industrier som har byggt vårt välstånd så som skogsindustrin. Idag är skogsindustrin vår största exportnäring trots flera tuffa lågkonjunkturer. Det är en näring som sysselsätter uppemot 200 000 människor och som håller bygder vid liv över hela landet. I framtiden så kommer det att vara skogen och skogsindustrin som ger de smarta och rena materialen och energin som inte skadar klimat och miljö. Den här utvecklingen har varit möjlig tack vare mångåriga insatser för att skapa växtliga skogar och att sköta dessa skogar uthålligt. Naturligtvis krävs det också att det finns en industri som kan förädla virket på ett lönsamt sätt. Ändå får branschen mycket skäll. Insändare och debattartiklar utmålar en industri som skövlar sig fram och omvandlar den sista gamla skogen till ett månlandskap eller en plantageodling. Kan det vara så illa? För första gången försöker vi från industrin att samlat bemöta kritiken genom att presentera en bred sammanställning av fakta, mål och ambitioner. Rapporten ”Levande skogar” kan laddas ner från Skogsindustriernas hemsida. Här redovisas såväl de politiskt satta målen som skogsnäringens egna, frivilliga miljömål. Här redovisas vad som görs och vilka resultat som uppnås. Detta utifrån det delade ansvar som staten och skogsägarna har tillsammans för den biologiska mångfalden. Fakta från bland annat Riksskogstaxeringen visar att utvecklingen går åt rätt håll. Flera politiska mål är redan uppnådda. Skogsbolag och privata skogsägarna skyddar mer skog än vad som krävs av dem. Skogsägare och företag lägger ned ansenliga resurser på naturvård och avsättningar. Viktiga nyckelfaktorer för att främja den biologiska mångfalden utvecklas positivt. Mängden gammal skog och mängden död ved ökar. Antalet grova träd ökar. Andelen äldre lövrik skog ökar. Vi känner därför att vi har på fötterna när vi försvarar det svenska skogsbruket, den svenska skogsindustrin och den svenska modellen med frihet under ansvar. Samtidigt är inte allting bra och det som är bra går alltid att förbättra. Genom att bli bättre på att ta hänsyn till vatten och på vardagshänsyn. Genom att kompetensutveckla och utbilda personal som arbetar i skogen. Genom att föra dialog med myndigheter och beslutsfattare som reglerar och övervakar skogsbruket. Genom att hela tiden sträva efter att nå målen såväl de som lagen kräver som de som vi sätter själva. Internet: www.skogsentreprenad.nu Även om vi anstränger oss så kommer vi att få kritik. Det komAdress: mer alltid att finnas de som har en annan åsikt. Det kommer att Tyska Brinken 28 finnas avverkningar som stöter på kritik. Det är här debatten och 111 27 Stockholm kritiken börjar och slutar, i skogen vid avverkningen. Här har ockTel. 08-655 41 90 så skogsentreprenörerna och SMF en viktig roll. Det är entreprenöFax. 08-655 41 45 ren som är den första länken i den kedja som drar Sveriges viktigaste industri. Dagligen tas viktiga beslut för en bra naturvård. Här finns E-post huvudkontoret: ett stort kunnande. Därför är det viktigt att SMF fortsätter att ge sig in smf@skogsentreprenad.nu i debatten. Mårten Larsson Skogsdirektör och Chef för näringspolitiska avdelningen, Skogsindustrierna

4

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

VAR ÄR SVERIGES ENTREPRENÖRER 11 NOV?


Debattören

NAturskyddsföreningens Jonas Rudberg:

”Vi alla älskar skogen”

Jonas Rudberg,

Foto: Torbjörn Esping

”M

ånga tar ett större ansvar för naturvården i sitt skogsbruk än vad lagen kräver”. Detta framförs ofta i debatten och jag tror verkligen att det stämmer. Denna ambition gäller många – både markägare och entreprenörer. Markägaren är, i princip, den som bestämmer över skogen. Men skogsbrukets entreprenörer är kanske de som har allra störst betydelse för skogens framtida biologiska mångfald. Helt enkelt eftersom det är de som – oftast – utför skogsskötseln. Men varför ser det då ut som det gör? Naturskyddsföreningens rapporter visar att det råder kris för den biologiska mångfalden. Detta bekräftas av officiell statistik. Vi vet att 37 procent av alla avverkningar inte når upp till lagens krav enligt Skogsstyrelsens bedömningar. Bara fyra procent av den brukningsbara arealen är skyddad. Sociala naturvärden tar stryk genom att skogen ofta brukas utan särskild hänsyn till rekreation, skolor och dagis i tätortsnära skogar. Sverige är näst sämst på naturhänsyn i skogen av ett stort antal länder visar en ny studie från SLU. Behöver det vara så? Svaret är inte givet. Skogsnäringen står för ungefär tre procent av BNP, varken mer eller mindre. Det är i nivå med turistnäringen. Båda näringarna är viktiga och sysselsätter ett stort antal svenskar, även om jobben i skogen minskat de senaste decennierna. Samtidigt har avverkningen, och därmed påfrestningarna på skogens djur och växter, ökat rejält. Vi har alla olika roller, olika kompetens och olika syn på skogen. Min egen praktiska erfarenhet av skogsavverkning begränsar sig till att med motorsåg i hand avverka ett antal snötyngda och synnerligen bångstyriga hasselstammar i Mittlandskogen på Öland. Jag har stor respekt för den som arbetar i skogen, många gånger under svåra och pressande förhållanden. Jag är övertygad om att alla vi som arbetar med skog har en genuin kärlek till det vi jobbar med. Oavsett om den personliga ”idealskogen” är en perfekt timmerställning av tall, redo att avverkas, eller en orörd naturskog där de rödlistade arterna går tretton på dussinet. Naturvårdare och skogsbrukare må vara oense om mycket, men kärleken till skogen förblir en möjlig, förenande länk. Vi är många som gör anspråk på skogen. Naturvårdare, skogsbrukare, samer, jägare, lokalbefolkning för att nämna några. Frågan är vad skogen bäst ska användas till? Massa och papper är alltjämt de stora produkterna, ekonomiskt sett, och de slukar råvara i en allt högre takt. Samtidigt blir behovet av och uttaget av energiråvara allt större. Och det är knappast så att nationens välstånd står och faller med antalet kubik som avverkas. Kanske är framtiden för den svenska skogsnäringen att våga satsa mer på högförädlade produkter, där kvalitet spelar större roll än kvantitet. Skogen kan – och ska! – räcka till mycket men det gör den bara under förutsättning att vi låter naturen sätta ramarna.

Jonas Rudberg, Naturskyddsföreningen.

SMF kommenterar Naturskyddsföreningens många skarpa uttalanden om det svenska skogsbruket uppfattas av många som ett angrepp på både äganderätten och rätten att bruka skogen enligt de lagar som finns idag. Att försöka skapa en saklig debatt om nyttjandet av den svenska skogen skulle gynna både Naturskyddsföreningen och ett framtida gemensamt ”Skogsrike” som är till för alla, även för de som idag äger skog eller dagligen jobbar i den. Att vi som dagligen har skogen som arbetsplats också älskar skogen finns det ingen tvekan om, och vi finns där både i arbetet och på fritiden. Att sen nästan hälften av alla avverkningar inte når upp till lagens krav enligt Skogsstyrelsens bedömningar visar på att något gått fruktansvärt snett. Vi ser idag hur många exempel som helst där en liten ynka detalj på en avverkning fäller hela objektet trots att resten är utfört enligt alla konstens regler. Att Naturskyddsföreningen sen använder resultatet av Skogsstyrelsens bedömningar som argument för att svartmåla skogsbruket istället för att försöka hitta konstruktiva vägar till förbättring är beklagligt. Men kanske ännu mer beklagligt är att skogsbrukets aktörer inte själva analyserat och samordnat bedömningsgrunderna till ett verktyg som ska sätta betyg på hur entreprenörernas arbete utförts. Istället har man som i detta fall lämnat målet vidöppet för en straffspark från SNF som naturligtvis utnyttjat det för sina syften. Att skogsbruket varit dålig på att förädla sina produkter håller nog alla med om. Kan satsningen på ”Skogsriket” göra att vi snabbt kan ändra på det så kanske vi kan se ett skogsbruk med en nytta för alla i större utsträckning i framtiden, kanske förhoppningsvis även med en sakligare debatt mellan oss som älskar skogen och där en större respekt finns för varandras roller i framtiden.

Sakkunnig skog, Naturskyddsföreningen

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

5


Läget i skogen

Historiskt nätverk ska stärka småföretagarna SMF har bildad ett informellt nätverk för småföretagarna i skogsbruket tillsammans med SLF- SÅ som är Skogslogistikföretagen inom SÅ Sveriges Åkeriföretag. – Det är ett historiskt samarbete vi inlett som kommer att arbeta för stabila villkor och säkrad rekrytering för alla småföretagare i skogen, säger SMF:s vd Ulf Sandström.

Mikael Andersson, vd för Skogsåkarna i Mellansverige AB menar att det är människors kompetens och motivation som är avgörande för hur ”Skogsriket Sverige” kommer att utvecklas.

– Många av de människorna som finns i entreprenad- och transportföretag inom skogsnäringen är mycket hårt pressade och vi blir oroliga för framtida rekrytering, om vi inte kan stärka företagens attraktionskraft både på maskinsidan och i åkerierna, säger han. Enligt honom är det förutsättningarna i hela kedjan inom skogslogistiken som måste uppdateras till dagens förutsättningar, och det finns många nivåer i ett sådant arbete.

Som ett led i detta arbete har Skogsentreprenörerna SMF och Sveriges Åkeriföretags nätverk för skogslogistik, SLF, träffat den politiskt sakkunnige Marie Wickberg och departementssekreterare Karin Tormalm från Landsbygdsdepartementet. De tog tillfället i akt att informera och ge en uppdaterad bild av entreprenörernas del av framtiden för Skogsriket Sverige. – Det finns en tröghet om man vill förnya en mogen bransch som skogsnäringen, säger

6

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Mikael Andersson, vd Skogsåkarna i Mellansverige.

Ulf Sandström på SMF och fortsätter: – Ska vi få unga människor att våga investera och satsa så måste frågor som kompetens och lönsamhet komma i första rummet. Där jobbar våra respektive organisationer med alla relevanta nätverk, företag och myndigheter

för att nå den förnyelse som vi anser är nödvändig. Vi måste få markägarna att inse vad som är på väg att hända om branschen inte snabbt ändrar attityd. Vi har många tjänstemän som idag upphandlar tjänster med enbart lägsta kostnad som mål, utan att dessa tar något som helst ansvar för hur det påverkar resursförsörjningen på lång sikt i de svenska skogarna. – Nätverkets viktigaste uppgift kommer att vara att informera beslutsfattare och alla intressenter om den stora risk branschen nu tar om man inte snabbt ändrar affärsstrategier i upphandlingen av tjänster i skogslogistikkedjan, säger Mikael Andersson. Ulf Sandström ser också andra möjligheter. – En viktig del i att informera rätt personer kan vara att nätverket till exempel bjuder in alla förtroendevalda i skogsägarföreningarnas styrelser för att ge dessa en osminkad rapport om vad som händer ute hos småföretagarna som ska sköta om deras skogar, avslutar han. £

Nytt avtal ger billigare bilar SMF har tecknat ett avtal med Volkswagen Group Sverige avseende inköp av bilar från Skoda, Seat, Audi samt VW transportbilar inkl Amarok och Caddy Life (dock inte VW personvagnar). Avtalet innebär att medlemmen själv förhandlar om priset, skickar/mailar in företagsnamn, namn, adress och registreringsnummer till SMF och sedan får en bonus i efterhand (kvartalsvis) via SMF. Medlemsföretag som tecknat eget ramavtal med lokal auktoriserad återförsäljare och därigenom förhandlat egen rabattförmån omfattas inte av detta avtal. Avtalet

kan ej heller kombineras med kampanjpriser, tillfälliga erbjudanden eller specialpriser. Inom kort kommer dock Skoda att gå ut med ett kampanjerbjudande som går att kombinera med detta avtal. £

Skoda Yeti, en av de bilar man kan få rabatt på.


Vi vill bli fler Katalogbeställning 27 6 dygnet runt: si d or 019- 30 43 25 G ra ti s! www.nimaab.se

RH-Pusher Trädfällriktare -

6 st olika modeller lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton utväxling från 20 ggr till 50 ggr marknadsledande robust konstruktion minimalt underhåll

lantbruk • industri • jakt • slakt

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

Känner du någon som borde läsa skogsentreprenören?

Ventilerad storsäck 1,5 m3 1000 kg 100 ×100 ×150 cm • 4 + 4 st lyft/hängstroppar • 4 st tömningsstroppar • UV-beständig • Klass 6:1.

Vedsäck för SJ– och Hydropall UV-beständig.

Erbjudande 30 st 108:–/st ord. pris 120:–/st

Säck til SJ/Europall 10st Hel bal 200st Säck til Hydropall 10st Hel bal 200st

18:–/st 16:–/st 20:–/st 18:–/st

Skicka ett mejl till k.wannman@skogsentreprenad.nu Tillsamans ser vi till att fler läser tidningen.

Dieselpumpar 12 – 24V modell 3 000 För montering på fordon BP 3000 12 V 50 lit/min BP 3000 24/12 V 50/30 lit/min

Med slangar, pistol, batterianslut940:– ning och bottensil 940:– Kit 3000 12 V 50 lit/min 1 660:– Kit 3000 24 V 50 lit/min 1 660:–

Många fler dieselpumpar hittar du i vår katalog.

Stor kapacitet

Köttkvarnar MR9 1 hk MR10 1,5 hk

Se vår video www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna på www.markusson.se

1-fas 230 V 250 kg/h 3 380:– 400 kg/h 4 320:–

Vakuumpackar

Alice Automatic Maxima Påsar, 50st 20 ×29cm 2st rullar, 6m ×20cm 2st rullar, 6m ×30cm

2 240:– 3 780:– 148:– 124:– 148:–

Kylaggregat 230 V. Freonfritt, väggmonterat. Gratis bygganvisningar. CU 350 350 W 8 996:– CU 450 450 W 9 580:– CU 900 875 W 12 400:– Ange rumsvolym, temperatur och inläggningsmängd/dygn.

Nima Maskinteknik AB, Örebro

Butik: Gryts industriområde Order 019 - 30 43 20 pris exkl. moms Växel 019 - 30 43 00 Fraktfritt över 2 400:– www.nimaab.se

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

7


Sandström talar ut

”Glad och förbannad” Några saker som gör en otroligt glad: 1.Träffade en entreprenör för någon dag sen som var mycket nöjd med tillvaron. Han hade sen ett år tillbaka infört ABSE (allmänna bestämmelser) och TFK-Index i sitt avtal med kunden som är ett mellan­ stort sågverk. Nu träffades de för första gången i en förhandling med det nya avtalet i botten, tidigare var det flera träffar för att överhuvudtaget komma överens om prisjusteringen och en massa energi gick till spillo för att diskutera nån femtioöring hit eller dit. Nu tog prisjusteringen fem minuter enligt indexförändringen och resten av tiden ägnades åt att diskutera förbättringar av verksamheten och förtydliganden om ansvarsfrågorna enligt ABSE. Tänk om någon klurig människa skulle räkna ut hur mycket tid och energispill som går åt till att diskutera femtioöringar i det svenska skogsbruket mellan entreprenörer och kunder, istället för att diskutera hur man kunde förbättra den gemensamma verksamheten. Efter nyår kommer det nya SMF – Index som SCB tar fram för att mäta kostnadsförändringar. Intressant att se hur många kunder som är intresserade av ett samarbete runt vårt index, eller vill man fortsätta att slåss om sina femtioöringar och slösa energi på fel saker? 2. Att det skapas alternativa affärsmöjligheter för småföretagare i glesbygden. Gruvnäringen växer så det knakar och öppnar nya gruvor på många håll. För skogsentreprenörer som varit helt beroende av bolag och skogsägarföreningar öppnar sig nu fler alternativ till att skapa en lönsammare verksamhet. Kan inte skogsbruket konkurrera om duktiga företagare finns nu andra möjligheter än att bara stå med mössan i hand. Kanske fler skogsentreprenörer ska göra som entreprenörerna i Norrbotten, fixa en buss och gör ett studiebesök hos gruvnäringen för att se vilka möjligheter det finns till annan sysselsätt-

8

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

ning, då kanske det börjar ringa en väckarklocka hos våra kunder.

låta entreprenören sköta sin utveckling själv som fristående företagare.

3. Att träffa entreprenörer som insett att de har möjlighet att själva förändra sin situation till det bättre, att träffa entreprenörer som kommer fram och ler med hela ansiktet och säger att dom kommit överens med sin kund om en ny prislista med rejäla höjningar och tydligare krav. Att se hur mycket det kan betyda för en människa att vid vägs ände äntligen kunna ta beslutet att det nu får vara nog, och sen se att det går att ställa krav och få igenom dessa hos kunder som tidigare inte gått att prata med. Att träffa entreprenörer som inte längre finner sig i att kunder ändrar avtal mitt under en avtalsperiod utan agerar som fristående företagare och sätter ner foten, det gör en varm och ger energi att jobba ännu hårdare för bättre villkor för skogsbrukets småföretagare.

2. Produktivitetskurvehysteridiskussionerna

Några saker som gör en riktigt för-annad. 1. Bristen på affärsmässighet hos entreprenörernas kunder skapar förmyndarmentalitet. Att gång på gång se hur skogsbruket inte kan tackla fristående företagare gör en mycket nedstämd. Den senaste flugan är nu att kunderna i det svenska skogsbruket söker EU-bidrag för att utveckla ”sina” leverantörer till bättre företagare. Att som kund till en entreprenör konkurrera med konsultföretag eller branschorganisationer för att utveckla dessa småföretagare har blivit ett sätt att visa att man vill fortsätta att styra och ha kontroll över entreprenörernas verksamhet. Det är hög tid att bolag och skogsägarföreningar beslutar sig för om man ska ha ett affärsmässigt förhållande till sina leverantörer, eller om man ska fortsätta att ta på sig rollen som förmyndare och tala om vilka utbildningar entreprenören ska gå, istället för att tala om hur tjänsten ska se ut som man vill köpa, och

Hur produktiviteten ska höjas i avverkningen verkar nu vara det enda saliggörande för skogsbrukets framtid. Ve och fasa över att Skogforsks kurva för kubikmeter per dagsverke pekar åt fel håll. Och merparten av förändringen är inte entreprenörernas eller maskinförarnas fel även om all diskussionen alltid hamnar där av någon konstig anledning. När är branschen mogen att börja diskutera hur vi kan höja MOTIVATIONEN hos entreprenörer och maskinförare. Skillnad i motivation är många gånger avgörande för hur vi lyckas med att höja produktiviteten i våra företag. Nu ska istället fler effektiva timmar per dagsverke och fler träd i timmen slipas fram med våld om det behövs ur de maskinförare som är verksamma, detta oavsett om många på resan tappar delar av den MOTIVATION som finns idag. Hur sen branschen ska klara av att utbilda helt nya grupper som kvinnor och invandrare till maskinförare med hög produktion och hög motivation är för mig en gåta, eftersom de som redan finns i branschen knappt klarar av det. Det blir en utmaning som heter duga för branschen.

3. Vem som ska ta ansvaret för branschens resursförsörjning är en ödesfråga. Idag snackas det en massa och skapas en massa nya projekt för att marknadsföra branschen utan att något händer ute i verkligheten. Samtidigt fortsätter åderlåtningen av duktiga människor helt i onödan på grund av att det sitter tjänstemän som inte behöver ta något som helst personligt ansvar för hur deras hantering av entreprenörer påverkar branschens image och status. Att enskilda tjänstemäns agerande kommer att vara avgörande för hur resursförsörjningen klaras av om tio år är ett faktum.

VARFÖR ÄR MÄSSHALLEN PÅ INFRACITY FULLBOKAD 11-12 NOVEMBER?


Från skogschefer till avverkningsledare kommer order och direktiv som påverkar inte bara enskilda entreprenörers verklighet, utan det lägger även ribban för hur andra ser på vår bransch och hur attraktivt skogsbruket kommer att vara om tio år. Idag sker många gånger rekryteringen av nya företagare till branschen tyvärr genom att tjänstemän hos våra kunder lockar och ”erbjuder” unga oerfarna förare möjligheten att bli ”egna företagare”. Det man inte talar om är att dessa oftast får villkor som inte ens de erfarna klarar av, eller att man genom att skuldsätta sig med egna insatser blir tvungen jobba häcken av sig för att överleva under många år. Att starta ett företagande med de villkoren är att redan i starten vara i uppförsbacke. Vi har alldeles för många färska exempel på detta idag när många kunder vill ha tag i fler resurser. Den typen av rekrytering borde vara straffbar och de tjänstemännen borde få ta sitt ansvar för sina handlingar. Det branschen behöver göra är att noggrant plocka bort de tjänstemän som inte klarar kraven på att agera affärsmässigt och långsiktigt, detta oavsett om dom är skogschefer eller avverkningsledare. Idag kan dessa byta tjänst när det börjar hetta till och ingen behöver ta ett personligt ansvar för sitt agerande utan kan glida vidare på karriärstegen utan att någonsin behöva titta bakåt. Ulf Sandström

Andreas Slutade efter att ha kämpat med lönsamheten Efter att ha kört i skogen i flera år och drivit eget skogsentreprenörsföretag bestämde sig förre skol-sm vinnaren i skotarkörning, Andreas Tervahauta att sluta arbeta i skogen för att köra hjullastare på sågen i Tärendö istället. – Lönsamheten var för dålig. Kör man i skitskog får man jobba gratis, säger han.

Att 28-årige Andreas Tervahauta är en duktig maskinförare visade han redan 2001 då han vann skol-SM i skotarkörning. Men nu har han slutat köra skogsmaskin. I juli ifjol tog det slut och idag kör han en hyrd hjullastare på Krekula & Lauri Såg, strax utanför Tärendö i Norrbotten. – Jag hade fyra anställda förut på två maskiner som vi körde tvåskift på. Men skogen är inte tillräckligt lönsam. Man blir less när man behöver jobba så hårt och ändå ha små marginaler, säger han. Under tiden som skogsentreprenör arbetade han över hela Norr- och Västerbotten. Som längst hade han 50 mil hem. Han arbetade åt Norra Skogsägarna, SCA Västerbotten och Billerud. – Det var roligt att jobba i skogen, även om det var långt hem ibland. Idag är jag på

NYHETER2011 Vd SMF skogsentreprenörerna

Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack, ny centrallåsning m.m

jobbet på fem minuter men det hade varit värt att jobba i skogen om man fått betalt för det arbete man la ner. Idag har jag ett bättre netto än då jag körde i skogen och hade fyra anställda. Det var för tufft ekonomiskt. Han erkänner att det fanns gallringar och avverkningar som gav marginal, men att totalekonomin inte gick att få ihop. När han körde i skogen arbetade de mot medelstamsprislista med betalt per kubikmeter. – Lönsamheten hänger mycket ihop med vad du får köra i för skogar. Kör man i skitskog får man jobba gratis. Dessutom får man ingenting betalt för att man planerar och rekognoserar. Han tycker det borde gå att få en garanterad mini-timpenning så att det i alla fall går att betala de fasta kostnaderna och att prislistorna anpassas efter hur skogen ser ut. – Det är ju inte så att man ligger och maskar när man kör skogsmaskin. Med så stora fasta kostnader det innebär att skaffa skogsmaskiner går det inte att köra på för låg ersättning. De ekonomiska förutsättningarna måste finnas för att man ska orka jobba så hårt som krävs. Bolagen har för lätt att bolla med en som det är idag. Entreprenörerna är ju pressade att köra, helst dygnet runt, säger Andreas Tervahauta. £

ARBETS ®

AGNAR SWEDEN AB

www.arbetsvagnar.se

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

9


Vi blir fler och fler

Folkligt, festligt och fullsatt på mässorna Massor av människor kom till mäs�sorna SkogsElmia och Skogsnolia under försommaren och besökte SMF:s monter.

Foto: erik säfvenberg

Som på tidigare skogsmässor hade SMF gjort gemensam sak med sina 15 samarbetspartners och satt upp ett Loggers Camp. I år var det Skogsnolias tur. Ett lyckat grepp även denna gång. – Tillströmningen var stor och massor av människor tog tillfället att träffa oss och våra samarbetspartners som vi samlat under ett tak. Under mässorna hinner vi både diskutera med människor och föra ut våra budskap. Årets mässor blev verkligen lyckade, säger Ulf Sandström. £

Förutom skotartävlingar hann den tillströmmande publiken även ta del av smörgås med helstekt vildsvin, något som var uppskattat av många. En av dem som besökte Loggers Camp och lät sig väl smaka var Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman tillsammans med SMF:s vd Ulf Sandström. Björn Åslin, Jörgen Westerlund och Håkan Dunberg från SMF såg till att vildsvinen blev välgrillade.

10

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Hitta oss på webben: www skogsentreprenad.nu


Foto: bengt larsson-snygg

Vi blir fler och fler

Massor av nya medlemmar Under året har SMF blivit fler. Inte mindre än 82 nya medlemmar har anslutit sig. – En fantastisk tilltrömning, säger Ulf Sandström.

Foto: erik säfvenberg

Skotar-SM avgjordes under SkogsElmia. Där vann Henrik Blixt från Björköby, med Johan Larsson, Salbohed på andra plats och Christer Arvidsson, Charlottenberg, på tredje. På Skogsnolia, där mästarnas mästare avgjordes med flera världsmästare, var rollerna ombytta med Christer som etta och Henrik som tvåa.

Allt fler medlemmar ansluter sig till SMF Skogsentreprenörerna Under de båda mäs�sorna tillkom ett 30-tal medlemmar och under hela året har hela 82 företag blivit nya medlemmar. – Jag tycker att det visar att vi tillsammans inom SMF gjort ett bra jobb med att visa vad vi går för, vilka frågor vi driver, vilka fördelar du får om du blir medlem och hur vi kan utveckla de företag som blir medlemmar, säger SMF:s vd Ulf Sandström. Han menar också att SMF nu kommer att bli en allt starkare röst i debatten och ges ökad kraft i förhandlingar. – Att vi fått in så många nya medlemmar ger oss ökad tyngd i kontakter med andra organisationer, myndigheter och företagens kunder. – Vi är starka idag som organisation och vi kommer att jobba stenhårt för att får ännu fler medlemmar och bli ännu starkare, avslutar Ulf Sandström.£

Alla är vinnare med SMF, men några är extra glada när de vunnit en platt-tv. Edvin Bertilsson gick tipsrundan på Loggers Camp under Skogsnolia och gratuleras här av SMF:s vd Ulf Sandström.

Missa inte årsstämman 11-12 november!

Loggers Camp var den naturliga samlingsplatsen för många besökare under Skogsnolia på försommaren. Det hölls både invigningstal och presentationer i anslutning till Loggers Camp.

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

11


Advokaten svarar

Neka avtal, mörkertillägg, ändring av avtal och geografiska förutsättningar Avtalsexperten, advokat Marko Tuhkanen svarar här på några viktiga frågor som våra företagsutvecklare samlat upp från er medlemmar. Han svarar på frågorna utifrån allmänna avtalsrättsliga principer med beaktande av branschpraxis.

Vad händer om du nekar att skriva under avtal? Hur låst är du då till kunden? Enligt AvtL (avtalslagen) föreligger ingen skillnad i bundenhet för avtalsparterna avseende huruvida avtalet upprättats muntligen eller skriftligen. Dock finns flertalet exempel på lex specialis (speciallagstiftning) som statuerar skriftliga formkrav för att avtal skall anses ingånget mellan parterna, till exempel fastighetsköp. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att vid det fall parterna hamnar i tvist med varandra avseende avtalets innehåll föreligger uppenbara svårigheter att utröna avtalsinnehållet om avtalet upprättats muntligen. Med andra ord är avtalsparten lika bunden till kunden vid muntligt avtal som till skriftligt. Enligt praxis går det att urskilja att vid det fall parterna har ett muntligt icke tidsbestämt avtal, har endera parten rätt att terminera avtalet under förutsättningen av att pågående projekt avslutas. Detta är att hänföra till lojalitetsplikten, vilket kortfattat innebär att en avtalspart i sitt agerande har en skyldighet att färdigställa påbörjade objekt. Att frånträda avtalet innan så sker anses vara illojalt, alternativt kontraktsbrott eftersom partsavsikten anses innebära att man inte frånträder avtalet på ett sätt som innebär oskäliga konsekvenser för medkontrahenten.

Kan kunden ta bort ett mörkertillägg utan ersättning? Nej, kunden kan i huvudregel inte ta bort ett mörkertillägg, då detta blir till nackdel för den andra parten.

12

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Kan man ändra de geografiska förutsättningarna? 

Kan du eller kunden ändra villkor i avtalet under gällande avtalsperiod?

Ja och nej. Vid det fall ändring av de geografiska förutsättningarna skulle innebära avsevärda besvär för motparten i form av avsevärda merkostnader i till exempel samband med flytt av verksamhet kan en sådan ändring av avtalet inte ske utan andra partens medgivande. Detta till exempel om avtalet avser skogsavverkning i Kalix och avverkningen önskas flyttas till exempelvis Växjö. Skulle däremot endera parten flytta de ändrade geografiska förutsättningarna på sådant sätt att detta inte innebär oskäliga merkostnader för motparten eller andra oskäliga påföljder, finns ett utrymme för att ändra de geografiska förutsättningarna. Man kan se frågeställningen i form av en vågskål där parternas intressen bör ha jämvikt i förhållande till det ursprungliga avtalet. Skulle vågskålen få en kraftig undervikt vid fall av avtalet skulle kvarstå i sin ursprungliga form, till skillnad mot uppnådd jämvikt vid en justering, kan således en grund för ändring av de geografiska förutsättningarna föreligga.

Med den avtalsrättsliga grundprincipen pacta sunt servanda, vilket kan anses vara en hörnsten i avtalsrätten, menas att ”avtal skall hållas”. Med andra ord är parterna bundna av vad som avtalats enligt huvudregeln. Om dock båda parter enas om en justering av rådande avtal så föreligger inget hinder för ändring av avtalets innehåll. AvtL statuerar dock att under vissa förutsättningar har endera parten rätt att jämka, alternativt häva avtalet under vissa förutsättningar, till exempel om en viss avtalsklausul i sig kan anses vara oskäligt betungande för en avtalspart. En annan grund för ändring av villkor kan vara att en för avtalsparterna vid ingåendet av avtalet okänd omständighet, vilken har avsevärd påverkan på avtalet i negativ bemärkelse för endera parten, gör sig gällande på sådant sätt att avtalet inte skäligen kan bestå. De flesta standardiserade avtal har en friskrivningsklausul vid händelse av force majeure. £

Boka in årets största händelse 11-12 NOVEMBER


Skogsentreprenören 94 x 140 mm SkogsElmia monter 608 och Skogsnolia monter 1000 SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Skogsstyrelsen utbildar Skogsstyrelsen genomför SYN-kurser i hela landet: • Natur- och kulturmiljövård (Grönt körkort) • Motorsågsutbildningar och körkort • Röjsågsutbildningar och körkort • och flera andra utbildningar Läs mer, kontakta oss och anmäl dig till någon av våra utbildningar på skogsstyrelsen.se/produkter. Du kan även kontakta oss genom vår växel tfn 036-35 93 00

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

Expander®System 10 års funktionsgaranti 10 års funktionsgaranti Det sättet att på moderna Expander®System på Expander®System konstruera ledaxlar

Expander®System är en modern, Expander®System är ensom modern, kostnadseffektiv lösning gör slut Expander System firar 25 år i industrins kostnadseffektiv lösning som slut på glappande maskinleder engör gång tjänst med mermaskinleder än 1 000 000 på alla! glappande en gång för ledinstallationer över hela världen för alla!

Det patenterade systemet för både nya och slitna leder

www.expandersystem.com www.expandersystem.com II info@expander.se info@expander.se www.expandersystem.com I info@expander.se

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

13


SMF-profilen: Lennart larsen

Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

”När vi samverkar får våra frågor en annan tyngd” Foto: Arne Lundh, Skogsaktuellt.

Han är inne på sitt 29:e år som skogsmaskinentreprenör och han har varit med i SMF ända från starten. Teknikfrågorna har alltid legat honom varmt om hjärtat. Lennart Larsen på Larsens Skogsmaskin AB vet vad han talar om.

Kilafors, cirka åtta mil norr om Gävle, är Lennart Larsens bas för skogsmaskinverksamheten. Han har en maskingrupp bestående av två John Deere-maskiner. Han kör en hel del själv, men har också tre anställda som kör. Dessutom hjälper hans fru till med det administrativa. – När jag började köpte jag en skördare och körde enbart åt Stora Enso. Sedan gick jag sakta upp till två maskingrupper, men är nu tillbaka på en, berättar Lennart Larsen.

Det var egentligen ett genuint teknikintresse som gjorde att han började engagera sig aktivt i SMF. Det var i början av 1990-talet. – Jag har egentligen alltid haft synpunkter och ville vara med och lyfta fram entreprenörernas synvinkel, berättar han. Lennart Larsen menar att entreprenörernas rika erfarenhet inte får glömmas bort. Det är trots allt entreprenörerna som har den riktiga kontakten med maskinerna. – De flesta av oss är ju ute varje dag och både kör och skruvar, säger han.

Han menar att SMF:s arbete med teknikfrågorna har bidragit till att sänka kostnaderna för entreprenörerna. Det är också det övergripande målet för Lennart Larsens engagemang. – Vi från SMF involverade oss exem-

14

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Lennart Larsen menar att entreprenörernas rika erfarenhet inte får glömmas bort. Det är trots allt entreprenörerna som har den riktiga kontakten med maskinerna.

pelvis starkt när miljöoljorna kom. Det visade sig snabbt att vi var tvungna att driva på utvecklingen av hydraulsystem som var bättre anpassade men också bättre oljor, förklarar han. Bränsleekonomin är en annan fråga som har engagerat Lennart Larsen. Här ryms både teknik och metod. – Tekniskt måste vi entreprenörer ha möjlighet att ställa in maskinen och metodiskt handlar det om att vi inte kör slentrianmässigt. Men SMF kan inte själva driva den tekniska utvecklingen. Lennart Larsen menar att det krävs samverkan mellan olika parter. Skogforsks tekniska samverkansgrupp,

TSG, är ett exempel på detta. Lennart sitter med som en av SMF:s representanter. De andra parterna i gruppen är skogsbolagen och Skogforsk. De tillverkarseminarier som TSG arrangerar är ett forum när hela branschen träffas. – När vi samverkar får våra synpunkter en helt annan tyngd vilket blir en bra vägledning för tillverkarna. Man kommer faktiskt väldigt långt med konstruktiv dialog. Han är noga med att påpeka att det inte handlar om att välja tekniska lösningar. – Vi ska visa vilka behov som finns. Sedan är det upp till tillverkarna att uppfylla detta på det sätt de tycker är bäst, förklarar Lennart Larsen. £


Lars Yngve

Bo

Boggi? Vi fixar bandet Renovera dina band själv med Halvmånar. Nya boggiband 400-500 till Novotny Tigercat LogLander mm. Även nya band 600-750 dragande, bärande, miljöband. Brodd. Lås i 3 längder. Svetslänk.

MES - Smide Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84

inf0@messmide.se • www.messmide.se

Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avancerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/ smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt. Vi svarar på alla frågor om smörjmedel! Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46 Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20 Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Be-Ge 3000

Bästa komfort i krävande miljöer

Komfortabelt nackstöd Djupa luftreglerade sidostöd Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd Möjlighet till 3” midjebälte

Det finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin. Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenadoch skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Justerbar sittdyna Airvent / elvärme Reglagepanel placerbar höger / vänster / front Möjlighet till inbyggd kompressor Möjlighet till skogsglidskenor

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Be-Ge Industri AB Box 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, Kolsva Tel 0221-535 00 www.forarmiljo.se

Sittab stol AB, Gustafs Tel 0243-244250 www.sittab.se

Se vår hemsida för lokala återförsäljare

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

15


Högre kvalitet: Certifiering

rEvision hjälper företag att följa certifieringskraven Foto: erik säfvenberg

Revision. Låter det hotfullt? Det är det inte, försäkrar Ewa Lidén som är en av fyra internrevisorer som jobbar för SMF Certifiering AB.

Allt fler skogsentreprenörer certifierar sig. Det är ett bra sätt att professionalisera sig. Certifieringen innebär att du ”tvingas” gå igenom företaget och se till att du följer gällande lagar och praxis i branschen. Den som är certifierad får också regelbundna besök av en revisor, som kollar att PEFCkraven är uppfyllda. – Vi har samma mål som skogsentreprenörerna: att få dem att klara kraven, säger Ewa Lidén.

När Ewa Lidén eller någon annan gör revision går man lugnt och sansat igenom alla certifieringskrav punkt för punkt och göra en åtgärdslista som företaget har att jobba av. I stort sett alla företag har någon brist som måste åtgärdas.

Väl på plats hos det företag som ska revideras vill hon helst prata med hela personalen för att de ska bli delaktiga i certifieringen och förstå vad det innebär för företaget. – De har värdefulla synpunkter och information som kan användas för att utveckla företaget. Revision och utvecklingsmöte på samma gång alltså. – Det är spännande hur en revision kan ge aha-upplevelser. Vid ett besök upptäckte företaget att de redan arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor (SAM), bara inte dokumenterat det hela. Arbetsmiljöverket hade bara någon vecka tidigare påtalat brister i företagets SAM, säger Ewa Lidén.

Bra genomgång

Dan Kärdevik på Kärdeviks Skogsentreprenad AB i Värnamo tycker att revisionen var en bra genomgång. – Det är bra att gå igenom allt tillsammans och reda ut eventuella missförstånd eller oklarheter. Att den man gör revisionen med har samma mål som en själv, att uppfylla kraven, är bra, säger han.

Ewa förklarar att hennes roll självklart är att granska de certifierade företagen, men att hitta brister alltså inte är detsamma som att få smäll på fingrarna. – I stort sett alla företag har någon brist som måste åtgärdas. Det vi gör är att lugnt och sansat gå igenom alla certifieringskrav punkt för punkt och göra en åtgärdslista som företaget har att jobba av. Alla avvikelser följs sen upp av Ewa tills hon får besked om att de är åtgärdade. Här slipper ingen undan. £

16

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Tips till entreprenören

De företag som har genomfört Regelrätt Entreprenad, SMF:s egen kvalitetsstämpel har alla förutsättnigar att klara certifieringens krav utan problem.

Känner du någon som borde läsa den här tidningen? Skicka ett


Högre kvalitet: Certifiering

Allt fler väljer SMF-certifiering Många skogsentreprenörer har hittills visat SMF Certifiering AB sitt förtroende och ansökt om PEFC gruppcertifiering. Dessutom ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

Följande företag certifierade per den 14 september 2011 AB K-G Skogstjänst A. Broströms Skogsentreprenad AB A-Gallring Algerbo Skogstransporter AB Alhbin Skogsentreprenad AB ALVE Skogstjänst A Lövgrens Maskinavv AB Alenius Skog AB Anders Eriksson Anders D. Skogstransporter AB Anders Fröding Anders Gustavssons Gräv & Skog AB Anderssons Skog o Gräv Anton Kasselstrand Firma Ararps Skogsentreprenad AB Aronsson, Sven Bajlon Skog AB Barrsäter Skogs AB Bengtsbo Skogsentreprenad AB Bernbo Skog o Jord Bernhards Skogstjänst Firma Bertil Persson Skogsentreprenad Berntsson Skog AB Bjarnes Slutavverkning AB BJ Skogsservice Björk & Skog AB Björn & Fafas AB Björnidet Skogsentreprenad AB Bodafors Skogstjänst AB Boggas Skogstjänst Boråsens Skog R Johansson Borås Skogsavverkningar AB Boqvist Skogsvård och avverkning AB B-O’s Traktortjänst i Örträsk AB Bo Svensson Skogsentreprenad AB BP Skog i Delsbo AB Brasab Skog AB Br. Bryntessons HB Br. Nordmark HB Brändbo Skog AB Bröd. Perssons Skogsmaskiner AB Burträsk Skogstjänst AB BUWAB Skogsmaskiner AB Bäckströms Gräv & Skog Börje Larsson Firma CJ Forest AB Christer Holmström Skog AB Claes Andersson Dahlin Skog AB Dahn Skog & Ved Dalfors Skogsentreprenad AB Daniels Skogsentr Järvsö AB Danielssons Skogstransporter AB Dannäs Skogsentreprenad AB Dan Tillgrens Skogsarbeten Degerslättens Skogsentr AB Dennis Röding DN Skogsentreprenad Firma Drivarn AB D&S Skog & Entreprenad AB Dunbergs Skogsservice AB Edvinsson Skogsvård AB Eksåg Entreprenad HB Ela Skogsservice AB Emil Thorsson Skogsentreprenad AB Eng Peter Skogsentreprenad AB Engström Kvistare AB Entreprenad i Od HB

Erlandsson Bygg o skogsavverkning F o A Skogstjänst AB Firma Bengt Andersson Firma David Eriksson Firma Kent Johansson Firma Kent Öhman Firma Krister Andersson Firma Mats Gustafsson Firma Per-Axel Rolfsson Firma Per Fagberg Firma Per Månsson Firma Ricky Edlund Firma Samuel Filipsson Firma Tonny Jönsson Firma Ulf Westin Firma Wåhlin Agne Forsbergs Bygg & Anläggning AB Fröbergs Skog Furulunds Entreprenad AB Fågelsund Skog AB Fällmyra AB G. Henryssons Skogsavverkn AB Gettjärns Skogsprodukter AB GM Avverkningsservice HB Gottes Skog & Röj AB Grahns Skogstjänst Grinduga Skogsentreprenad AB Grundbergs Skogstransporter AB Göranssons Skogsentr AB Gösbo Skogstjänst Firma Hagerud & Mogren Skogsavv AB Hagifa AB Hansson i Röke AB Hallsta JSM Hassela Skogsentreprenad AB Hedemora Skogstjänst AB Hedesunda Skogsgallring AB Hedlunds Entr. AB Hedlunds Skogsmaskiner i Björna AB HEMAT AB Henrik Lundén Henriksson Bodin i Delsbo AB HG Skog och Entreprenad Firma HN-Skog AB HTG Skog AB Huaberg Skogstjänst AB Hultsjö´s Skogsmaskiner AB, L-G Husby-Oppunda Jordbruks AB Husby Skog AB Hylletofta Skogs AB Håkanssons Jord o Skogstjänst Härnöskog AB Hästens Storskogsentreprenad AB Högbergs Maskintjänst Höggärdets Skog & Maskin Höglunda Skog AB Högås Skog AB Ingemar Steneteg Isakssons Terrängtransport AB Jannes & Pelles Skogsavverkning AB JBM Skogsentreprenad AB JBs Gallring AB JC Gallringsstjänst AB Jeans Skogsavverkning J-E Ellström AB JHI Skogstjänst HB JiKå Gallring AB JiPe Skog och Trä AB JoDa Skogsentreprenad AB Johan Adolfsson´s Skogstj AB Johan Larsson Skogsservice Firma JP Forest AB J. Sandberg Skogstjänst AB J W Skogstjänst AB JWS Skogsdikning

Jönsson Jord & Skog AB Kalvsbäcken Skog AB Kantsjö Skogstjänst Karl-Göran Johansson Firma Karl-Willy Karlsson Skog AB KenJo Skog AB Kenneths Skotartjänst Firma Kents Skogsavverkningar AB KGM´s Skog AB KG Johanssons Skogs AB K. F. Skogsavverkningar AB Kjell Arvidssons Skogsservice HB KM Gallring AB Kolsebro-Snötomta Skogsavverkning AB Konradsbo Skogstjänst AB Krogsereds Skogsentreprenad AB Kroksjö Skogs Entreprenad AB Krokström Per Maskingallring AB Krångelbygget AB K. Thullnérs Skogsentreprenad Kurt Nyströms Skogsmaskiner AB KvistarLundqvist AB Kågedalens Skog AB Kärdeviks Skogsentreprenad AB Lama Skogstjänst HB Landby Forest AB Larsens Skogsmaskiner AB Larsson Gräv o Skog LE Skogsavverkning AB Lillfole Skog & Ved Rickard Hansson Firma Lindbergs Pröppsdrivning AB Lisells Entreprenad AB Lissjanis Skog AB Ljungskile Skogs AB LM Nyströms Skog AB Lohen AB Marbexhults Skogsentreprenad Mark & Skog i Skifors AB Markus Nilsson Skog Maryd Skogsentreprenad Mattias Skogsservice i Hörby AB M Björk Skogstjänst Mekanav AB Micke Fransson Skogsentrepr AB Mikado Forestry APS Mjölsereds Skog & Maskin F:a M Norkvist Skogsavverkning AB MT Gallrarna i Skorped AB N. Bengtsson Skogstjänst AB NG Forest AB NH Skogsentreprenad AB Nitro Skog AB Nockeröd Jord & Skog Nordmalings Skogsmaskiner AB Nordmalings Skog & Mark AB Norman o Son Skogsavverkning AB Norrhuggarna AB Olas Virkestransporter Olle Holmberg Skog Oredssons Skogsentreprenad AB Orsa Skogsavverkningar AB Oscarssons Skogsentr i Tolarp AB P. Blomstedts Skogsentreprenad AB PEBs Skogsentreprenad AB Pelles Skogstransporter AB Peter Larsson Peter Lundquist Skogsentr AB P. Halvarssons Jord & Skog AB P-O Gunnarssons Entreprenad Firma Pyrola Skog AB P-Å Åslund Skogsentreprenad Firma Qvarnsjö Skogstjänster AB R & G Skogsentreprenad Ragnarssons Skogsentreprenad AB Ramnebergs Skogsentreprenad Rejmyre Skogsmaskiner AB Rickarums Skogstjänst AB Rotviks Skogsservice Rooth Skogsvård AB Rya Skogentreprenad AB

Ryttwood AB Röjar’n i Lillviken AB Saxebo Skogsavverkningar Scandimark EOOD SB Skogsfrakt AB Sjöns Jord o Skog AB Skattunge Trä ek. för. Skog o Marktjänst AB Skog & Maskin Logging i Norr AB Skog & Trä Torup AB Skogsby Skog Skogsavverkarn i Jörn AB Skogsdrivning L. Karlsson AB Skogsentreprenad Br. Nilsson AB Skogsnicke AB Skogstjänst i Lövestad HB Skogstjänst i Söräng AB Skogsvård Lars Edsvik AB Skotar Anders AB Skotarn i Sörmland AB Skålarps Skogsentreprenad AB Sluthuggarna AB Smååkrans Maskin Firma Snårbergets Skog & Konsulttjänst AB Sonö Jord - Skog AB Stefan Holmgren LBR Stefan Karlssons Skogsservice AB Sundlings Skogsservice AB Svedja Skog AB Svenssons Skogsavverkning AB Sydostavverkning AB Tabergs Skogsentreprenad AB Tanums Skogsmaskiner AB Tallroths Skogskörningar AB TB Skogstjänst AB TES Entreprenad AB Thilén Skogsteknik AB Thörnwalls Entreprenad AB Tjurkhult Skogstjänst AB Tjustbygdens Bygg AB Tjust-Eds Maskin AB TokLog AB Tomas Lövgrens Skogsmaskiner AB Tommy Johansson Tore Jonsson i Ö-vik AB Torps Gallring AB Torstenssons Skog o Markservice TP Skog Firma TS Skogsavverkningar AB UB Skotning UGB Skogsservice HB Ugglereds Skogsavverkning AB Ulf Hektors Skogsentreprenad Ulf Johanssons Skogsavverkningar UrJo Skogstjänst HB Valtons Skogstransporter AB Vekakärrs Skogsentreprenad AB Verest AB Vesterlaus AB ViBLa AB Vistab i Vindeln AB Väckelsångs Skogsmaskiner AB Västanås Gård AB Västavverkning AB Västerbottens Skogsteknik AB Västraby Allservice AB Wedins AB West Valley Logging AB Wintax Maskin AB WOSA AB Y. Berggrens Jord & SkogsEntreprenad Yxefalls Skogstransporter AB Åkershultsskogstjänst AB Åsebo Skog AB Åseda Skogsentreprenad AB Åtorp Skog Örn Skog AB Österby Gallring AB Österrike Skog AB Östgöta Skogsentreprenad AB

Saknas ditt företag? Besök www.smfcert.se för information och ansökningshandlingar.

mejl till k.wannman@skogsentreprenad.nu, så skickar vi tidningen.

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

17


Högre kvalitet: Utbildning

Foto: erik säfvenberg

Utbildning naturlig del av företagandet Utbildning är inte bara ett krav från kunder, certifieringsorganisationer och olika myndigheter . Det ger också motiverade anställda och på sikt bättre lönsamhet. Karl-Gunnar Matsson i Vilhelmina och hans anställda har gått en rad utbildningar genom SMF och därigenom sparat 1500 till 4000 kronor per person och utbildning. Det blir en stor summa på några år.

Den som numera certifierar sitt eget företag, eller har genomgått SMF:s kvalitetsstämpel Regelrätt Entreprenad, har om inte förr fått sätta sig in i vilka lagkrav och branschpraxis som kräver olika kompetenser samt utbildningar. De utbildningar som krävs för de som är verksamma inom skogsbranschen är till exempel ADR för transport av farligt gods (bränsle och gas i första hand), Natur- och kulturmiljövård (det som förr kallades Grönt kort) och Första hjälpen. Den som fått påhälsning av någon kontrollmyndighet, genomgått en certifieringsrevision eller mött olika krav från kunder vet att utbildningar och bevis på genomförda kurser ofta är ett måste. Är man medlem i SMF har man här stora pengar att spara. Inte nog med att medlemmar får rabatt på alla utbildningar anordnade av SMF, håller man exempelvis på med, eller är godkänd för, Regelrätt Entreprenad kan man dessutom få en rad utbildningar gratis under en period på grund av beviljade EU-medel till SMF. En som verkligen använder sitt medlemskap för att hålla sig och sin personal utbildad är Karl-Gunnar Matsson i Vilhelmina i Lappland. Han startade KGM:s Skog AB 2004 efter att ha varit anställd och kört åt SCA i flera decennier. – Det är roligare nu, då man får bestämma själv.

18

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Karl-Gunnar Matsson på KGM:s Skog i Vilhelmina tycker att det är viktigt att hålla hög kompetensnivå. Därför går han många av de kurser och utbildningar SMF anordnar och sparar stora pengar genom medlemskapet.

Idag har han två maskiner som går tvåskift, något han tycker fungerar bra. Själv kör han också maskin, framför allt skördare. Karl-Gunnar tycker att det är viktigt med duktiga medarbetare. – Utan dem fungerar ju inte företaget, så de är självklart viktiga. Det är bland annat därför jag och mina anställda går så många kurser. Dessutom är det krav på att ha genomgått utbildning inom flera områden och då är det smidigt att SMF ser till att kurserna hålls, säger Karl-Gunnar. Han berättar att han bara under detta år gått allt från ADR, RECO och Första hjälpen till SMF:s ledarskapsutbildning Framtidens Ledarskap. – Man är ju nyfiken, alltid ger det något. Men det lyser också igenom att han inte lämnar särskilt mycket åt slumpen i sitt företag. Att själv vara välutbildad och ha utbildad personal är en av grunderna för att företaget ska fungera på ett bra sätt, menar han. Att hålla hög kompetens inom

företaget är också ett sätt att långsiktigt tjäna pengar. – Håller vi oss med bra kompetens kan vi också hålla hög kvalitet på vårt jobb och det ger bättre grund när vi ska förhandla avtal. Att vi genomfört de kurser som krävs, redan när vi sätter oss och förhandlar, är en klar styrka, säger Karl-Gunnar Matsson på KGM:s Skog. £

Exempel på aktuella utbildningar anordnade av SMF över hela landet • ADR-utbildning • Framtidens Ledarskap • Natur- och kulturmiljövård • Heta arbeten • RECO • DGA (Den goda arbetsplatsen) • Första hjälpen Det här är bara några av alla de utbildningar som SMF genomför. Dessutom genomförs en rad behovsanpassade utbildningar. Många av utbildningarna har även idag EU-medel som gör att kostnaderna hålls nere och gör det extra fördelaktigt att för tillfället gå kurser genom SMF.

Läs mer om SMF:s utbildningar, samt anmäl er på: www.skogsentreprenad.nu


ALS / ALS-T

 NU TILLGĂ„NGLIG FĂ–R ALLA SKOTARE!

•

HĂśgre snittlast

•

Mjukare gĂĽng

•

Ă–kad produktivitet

•

Ă–kad fĂśrarkomfort

•

Breddbara bankar

•

Hydrauliska stĂśttor

•

FĂśrskjutbar bakre banke

•

Tiltbart i sidled

•

LĂĽg grind ger bra sikt

Kontakta din lokala maskinüterfÜrsäljare.

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 MalĂĽ, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se www.hultdins.se

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

19


högre kvalitet: utbildning

MED RECO SPARAR DU BÅDE PENGAR MÄNNISKA, MASKIN OCH MILJÖ

Som medlem i SMF har du möjlighet att gå en utbildning i Reco-driving. Redan har 100 medlemsföretag gått eller anmält intresse för kursen genom SMF som ger en hel kursdag inomhus med utbildade instruktörer, samt personliga besök på ditt företag av den instruktör som höll i kursen och som hjälper dig och alla dina förare att utveckla arbetsstättet för att spara människa, maskin och miljön samtidigt som produktiviteten bibehålls eller till och med ökar.

Innehållet i utbildningen sammanfattas i tre M – Medvetenhet, Maskin och Metod. Under utbildningen arbetar man både med teori och praktik, detaljer och strukturer. – Även små detaljer kan få stora effekter. Kan du med skördaren avverka 0,8 sekunder snabbare per stam kan det innebära 200 000 sekunder per år eller 56 timmar i tidsvinst, säger Anders Mörk. Men det handlar inte om att köra snabbare, snarare tvärt om. – Många har en snabbare kran än de behöver. Strävan bör vara att träffa målet utan omtag. Du ska inte behöva köra hårt och stressat, utan smartare, säger Anders. – Tycker du aldrig att kranen går för långsamt har du satt kranhastigheten för snabbt. Den ska fungera även dagar du inte kör på toppen av din förmåga så du slipper omtag, förklarar Torbjörn Nyberg, som också utbildar i Reco.

20

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Foto: Håkan Dunberg

En utbildning i Reco-driving är inte bara en utbildning i att köra snålare, den lär dig få bättre kontroll på vad produktionen kostar i liter per producerad kubikmeter. – Vi lär ut att finslipning av små detaljer får stora effekter över tid och att om man stressar mindre hinner man mer, säger Anders Mörk, en av de instruktörer som utbildar i Reco-driving.

Reco-instruktörerna Anders Mörk, Torbjörn Nyberg och Thomas Persson är alla eniga om att såväl människa, maskin, ekonomi och miljö mår bättre om man följer deras råd.

Han pekar på hur viktig uppföljningen är. Enligt honom är den a och o för att få de resultat man eftersträvar. – Det är bra om du kan mäta dig själv och i detalj se dina egna och dina anställdas resultat. Men det är viktigt att förstå att Reco inte går ut på att stressa till resultat. Det vi lär ut är en sätt att tänka när du kör som minskar belastningen på dig, din maskin och på miljön, säger Torbjörn och tar fram ett exempel. Han berättar om en förare som hade med sig sin fyraåriga dotter i hytten under en arbetsdag och efteråt konstaterade att han aldrig förr huggit så mycket. – Vi drog tillsammans slutsatsen att han kört lugnare för att inte störa dottern, men samtidigt mer planerat, vilket är precis vad Reco handlar om, säger Torbjörn Nyberg. Ytterligare en viktig sak är att ”lyssna på motorn”. Han menar att man ska anpassa arbetsvarven efter typen av huggning och skotning man har.

Efter cirka sex månader får de som gått utbildningen besök av den utbildande instruktören igen där de följer upp vad som hänt sedan senast. – Det är här vi kan se hur viktigt det är att följa kör beteendet löpande. De som

gör det har mycket att vinna. Flera jag besökt minskar till exempel tomgångskörningen med cirka 30 procent. Det vill säga: om man sänker tomgångs tiden från 15 procent till 10 procent, det ger cirka 150 timmar per år i minskat underhåll, bränsle och värdeminskning. Det innebär en besparing på ungefär 30-45 000 kr på en skördare. Reco-utbildaren Thomas Persson menar att de som anmält sig via SMF är mer motiverade än de som kunder anmält. – Ja, det märks tydligt, säger han. Han anser också att de som gör regelbundna uppföljningar bibehåller sitt förändrade körsätt. – De andra ramlar lättare tillbaka i hur de körde innan utbildning. Något som en förare berättade för mig var att hela familjen mådde bra av hans Reco-utbildning. Anledningen var att han nu orkade sitta uppe längre på kvällarna utan att somna framför tv:n. Han kör helt enkelt mer avslappnat idag, berättar Thomas Persson. De tre kan inte nog lyfta fram hur lugnare och mer planerad körning också ger en lugnare arbetsmiljö, både för maskin och förare. De förklarar att det ger stora effekter på totalekonomin. – Med Reco kan du spara pengar samtidigt som du mår bättre, säger de. £


Y V A E H ! Y T U D

NY

FOR –

FORESTLINE F-140

för p

Skördare Motor:Merc Kran: Bredd: Vridvinkel M Aggregat: Vikt:

Skotare: Motor:Merc Lastkapasit Dragkraft: Bredd: Hjul: Vridvinkel M Kran: Vikt:

Kontak

N

www.forestline.se SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

21


Entreprenör i annan bransch

”Våga säga nej till dåliga affärer!” Foto: erik säfvenberg

Anders Henfridsson har drivit åkeri och kört skog och virke i över 30 år och han är förbannad. Ilskan riktas mot allt från gnälliga företagare till det han kallar pappershysterin. Han tycker också att fler ska lära sig att säga nej.

I Hjuken, 15 minuter från Vindeln i Västerbotten, bor Anders Henfridsson som driver Henfridssons Åkeri Aktiebolag. Han har också en kennel med jämthundar och en vedfabrik som han ska ägna mer tid åt nu när han tänker lämna över åkeriverksamheten åt sin son.

Anders är stridbar. Den som vill kan läsa hans insändare på www.akeri.se om certifieringar och vad han tycker om dem, men det är inte det enda han har åsikter om. Åsikterna fullkomligt väller ur honom, kanske är det alla nätter i lastbilen som ger tid att tänka på allt som inte är som det borde. – Jag gillar verkligen att köra på nätterna. Det är lite trafik, lugnt och skönt, säger han. Mest känd i åkerikretsar blev han kanske när han sa nej till Sveaskogs avtalsförslag, trots att han till dess kört åt dem i 22 år. Men han ser ingenting konstigt i det. – Man måste räkna på sin egen affär. Får man inte ihop slutsumman måste man säga nej, så är det bara. Jag har inget ont att säga om Sveaskog, det företaget räknar ihop sin affär och jag min.

Han tycker fler borde säga nej. – Du måste lära dig att ta ansvar för ditt eget företag och då måste du räkna så du får ihop räkenskaperna. Att du skriver på avtal som du inte får ihop ekonomiskt är idiotiskt. Får du inte ihop affären och inte har någon annan att köra för, lägg ner.

22

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Anders Henfridsson vågade säga nej när villkoren blev för dåliga. – Man måste räkna på sin egen affär, säger han. Nu ska han sluta köra lastbil för att sälja ved till Norge.

Inget företag får vara så viktigt att du jobbar gratis. Vidare tycker han att man måste lära sig att ta ut full lön ur sitt bolag, ”annars får du ju inte ut den pension du ska ha”, samt att betala in en rejäl pensionsförsäkring. – Det är viktigt att se över sin privatekonomi och inte dela ekonomi med firman. Din firma ska betala dig för ditt arbete, går det inte ihop, gör något annat. Han berättar att det varit kärvt att få det att gå ihop ibland, men att det går om man ser att det är en tillfällig svacka. – Jag har alltid betalt in min pensionsförsäkring, även när det varit riktigt knapert. Något han retar sig på, är att så många lyssnar på vad andra tycker. Anders tycker att fler företagare ska köra sitt eget race och tro på sig själv. – Fixar du det eller inte, är upp till dig. Det är du som har ansvaret för det du gör, ta det. Tro på det du gör. Nu till miljöcertifieringar. Han var en av de första att miljöcertifiera sig och fick nummer 92 i Sverige. Det kostade då 150 000 kr och varje revision kostar

honom 12 000-15 000 kronor per gång. – Jag vet nästan inte var jag ska börja, så förbannad är jag. Men så mycket kan jag säga att få hit nån som tittar på ett papper där jag bara bytt ut lite siffror och årtalet och tar över 10 000 kronor för det kan inte vara rimligt. Vad får jag ut av det? Sedan ska jag ha ett yrkeskompetensbevis. Va? Jag har ju kört i 30 år? Till sist tycker han att åkarna ska sluta klaga på införandet av hårdare regler för kör- och vilotider för förare. – Vi har delvis oss själva att skylla, då vi inte skött våra körtider. Nu kom kraven utifrån och är bara att acceptera eftersom det ger samma förutsättningar för hela branschen. Problemet med regelverket är att man stressar förare så att trafiksäkerheten blir lidande. De senaste åren har Anders kört åt Martinsson, men nu ska han lämna över till sin son som är 25 år. Själv ska han jaga och sälja vedhus som rymmer 5,5 kubikmeter ved. – Efterfrågan, framför allt i Norge, är enorm, så jag kommer nog att klara mig, säger Anders Henfridsson med ett leende. £


Entreprenörsprofilen: ”Månadens kantarell” När du behöver hydraulik eller tillbehör till dina maskiner!

Slangpressar

Filtersatser

Förutom att starta vedfabrik och driva åkeri föder Anders Henfridsson upp jämthundar. – Du måste bara ta en bild på oss tillsammans, säger han.

Timmergripar

Sågmotorer

Kontakt: 0292-10630 • 070-2002895 • 070-2172183

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

23


missa inte årsstämman

Största stämman hittills! Varför? Många medlemmar och utställare har uttryckt önskemål att vår stämma borde vara i Stockholm, detta eftersom vi de senaste tre åren turnerat runt från Piteå i norr till Ronneby i söder.

Nu finns vi på Infra City 2011 och nu har alla lika nära eller hur man nu vill se det.

Sedan kommer Norges entreprenörer till Infra City också så förutsättningar finns för att årets stämma kan bli en av de största hittills i nuvarande organisation. SMF:s styrelse har med detta som bakgrund beslutat att vi i år gör en rejäl satsning med nytänk och olika aktiviteter. – Förutom allt annat kommer vi att ha

en lagtävling under stämman där fyrmannalag med både kvinnor och män kan tävla på ett lekfullt sätt om kanonfina priser som delas ut under årsstämmomiddagen på lördag kväll. Alla kan vara med och exempelvis blir ett tävlingsmoment lerduveskytte inomhus samt lite annat smått och gott, avslutar Ulf Sandström, vd på SMF. £

Passa på att Förbättra skyttet på stämman Årsstämman i Stockholm kommer att bli en fullmatad historia. Bland annat kommer Tord Wiksten att hålla i ett elektroniskt lerduveskytte och visa hur ni kan förbättra ert skytte.

Tord Wiksten tävlade så sent som 2003 i skidskytte där han bland annat hann ta en bronsmedalj i stafett under OS 1992 i Albertville och ta en silverplats under en världscupstävling på sprinten i Oberhof säsongen 2000/2001. Nu driver han ett eventbolag och är kommentator på Eurosport. Man kan tro att han som internationell skidskytt skulle ha lärt sig allt om skyttets konst, men det är genom att titta på andra under de event han anordnar som många nya upptäckter gjorts. – När man ser hur andra gör, särskilt under ett elektroniskt skytte, ger det massor av erfarenhet av vad man kan göra för att förbättra sitt skytte, säger Tord Wiksten. Det första, och viktigaste, han pekar på är hur man trycker av skottet på ett sätt som inte rubbar pipan. Tord förklarar att många inte skjuter där man siktat. – Skjuter man snett för att man rört pipan innan skottet går iväg, hjälper det inte att justera siktet eftersom det är svårt att upprepa samma fel gång efter gång. Anledningarna till att man skjuter snett

24

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

lite som möjligt. Det är kropär flera. Ett sätt att minska pen som ska göra jobbet. rörelsen efter siktet är taget är Han berättar att till och att lägga tryck på avtryckaren med när han sköt som skidinnan man skjuter. skytt var det med kroppen – Om man har ett kilos han siktade, inte med armar tryck på avtryckaren och och händer. trycker ner, så man kanske – Använder du de stora har en tiondels kilos tryck är muskelgrupperna i mage, bål det mindre kraft som ska till och bröst får du ett stadigaför att skottet ska gå av och då re skytte. är risken är mindre att man Andningen är en annan rör pipan efter att man siktat. viktig del. Tord skjuter alltid Dessutom får du iväg skottet Tord Wiksten tipsar om hur du på utandning. Han tar in luft, snabbare. blir en bättre skytt. släpper ut cirka 60 procent och När det gäller hagelskytte, låser sedan utandningen. Där trycker han där många ”klipper av skotten” är det också av skottet. viktigt att lägga an tryck innan man skjuHur man siktar är väldigt individuellt, ter, men också hålla still i bakläge och att men Tord har ett tips även där. fullfölja svingen. – I de flesta fall rör du vapnet för att Tord menar att det är som när man spefölja målet. Möter du då målet ”bakifrån” lar golf. Eftersvingen är viktig. får du mer tid med målet i siktet. Dessutom pekar han på att kanske 90 Att hans instruktion haft effekt har han procent av alla skyttar rätar ut pekfingåtskilliga bevis på. ret efter skottet. Istället borde man hålla in – Det är många som varit på våra event fingret så man slipper rörelser men också och fått lite tips för att några dagar senaför att de ska gå snabbare att anlägga nytt re testa på skjutvallen och göra sin bästa förtryck. skjutserie någonsin. ”Var det så här enkelt, – Många håller också i vapnet för hårt. då skulle jag fått tipsen tidigare”, är en vanEn del för att minska rekylen och en del för lig kommentar, säger Tord Wiksten som att försöka hålla vapnet stilla. Ändå dartill sist tycker att man ska öva skytte i tvrar det också. Vapnet rör sig aldrig. Om soffan. det darrar är det för att du fått det att dar– En del skrattar, men där kan du öva ra. Försök hålla stadigt men avslappnat. allt från att hålla i vapnet på ett avslappnat Skjutställningen ska också vara stadig men sätt till att trycka av utan extra rörelse. £ avslappnad och försök att röra armarna så


missa inte årsstämman PROGR AM Torsdag 10 november

12.00–17.00

Styrelsemöte

19.30

Get together – pubkväll med buffé

Fredag 11 november

och det gör skogsentreprenörernas årsstämma också. I år laddar vi för den

största

satsningen

någonsin!

törer till Vi välkomnar våra entreprenörer och dess leveran utöver det mohelg årsstäm en till Väsby, Infra City – Upplands Berqvanliga. Vi satsar i år på starka föreläsare, såsom Kajsa an Stridsm Monika och pp) höjdho i na ästarin qvist (fd världsm mässhallen (generaldirektör för Skogsstyrelsen), nytänkande i Arvingarna. och förstklassig underhållning på lördag kväll med att fira Dessutom kommer Norges entreprenörsförening, MEF, årssitt 30-års jubileum på Infra City i samband med SMF´s ohelg. stämm Styrelse och personal i SMF Skogsentreprenörerna ser fram emot en helg utöver det vanliga och hälsar alla hjärtligt välkomna! Skogsentreprenörerna

SMF

09.00

Avprickning samt kaffe

09.30–12.30

Årsstämma

09.30–11.30

Öppen del med föreläsningar

11.30–12.30

Årsstämmoförhandlingar för SMF´s medlemmar

09.30

Shoppingbuss till Stockholm centrum

11.30–13.30

Lunchbuffé

13.00–14.30

SMF information för inbjudna ickemedlemmar

13.00–15.00

Konferens MEF medlemmar

14.00

Mässan öppnar

14.30

Shoppingbuss går tillbaka

19.00–21.00

Middagsbuffé

24.00

SM F

Mässan stänger

SKOGSEN TREPREN ÖRERNA

Lördag 12 november

09.00–12.00

Mässa

11.30–13.00

Lunchbuffé

13.00–16.00

Sponsrade studiebesök/ aktiviteter/sightseeing

19.00–02.00 www.skogsentreprenad.nu

SMF

SM F

TREPREN ÖRERNA SKOGSEN Årsstämmomiddag med underhållning och dans till Arvingarna

SM F

Skogsentreprenörerna

SKOGSEN TREPREN ÖRERNA

smf

Skogsentreprenörerna

NYTT FÖR I ÅR!

Torsdag 10 november Torsdag 10 november

smf men en ”get together” kväll i Ballroom på På kväll smygstartar vi helgen men Påtorsdag torsdag kväll smygstartar vi helgen

en ”get together” kväll i Ballroom på hotellet. renörerna Skogsentrephotellet. Välkommen att tillsammans med

Välkommen att tillsammans med oss inta en god

oss inta en god buffé, mingla och ladda upp inför helgen.

buffé, mingla och ladda upp inför helgen. Fredag 11 11 november Fredag november

Årsstämman hålls år redan på fredag Årsstämman hålls i år iredan på fredag förmid-

förmiddag, start kl 09.00 med registrering och kaffe. Kl 09.30 kickar vi igång med kort Kl 09.30 kickar vi igång med kort information information från SMF och MEF, därefter från ochföreläsare, MEF, därefter två starka föreläsare, två SMF starka Kajsa Bergqvist, fd Kajsa Bergqvist, fd världsmästarinna i höjdhopp, världsmästarinna i höjdhopp, och Monika Stridsman, generaldirektör på Skogsdag, start kl 09.00 med registrering och kaffe.

och MonikaKl Stridsman, generaldirektör på Skogsstyrelsen. 11.30 startar årsstämmoförstyrelsen. Kl 11.30 handlingarna där startar endastårsstämmoför-handSMF´s medlemmar får delta. lingarna där endast SMF´s medlem-mar får delta. årutgår utgår damprogrammet, till förmån II år damprogrammet, till förmån för shopför shoppingbussar till Stockholm på pingbussar till Stockholm på fredag förmiddag och fredag förmiddag och möjlighet till vinprovmöjlighet vinprov-ning med Kajsa Bergqvist på ning medtillKajsa Bergqvist på fredag kväll. fredag är kväll. Kajsa ärutbildad numera utbildad sommeKajsa numera sommelier och har en egen Kajsa Wines. lier och har envinagentur, egen vinagentur, Kajsa Wines.VinVinprovningen i första fördamer, våra damer, provningen är är i första handhand för våra förbokförbokning sker via anmälan och först till ning sker via anmälan och först till kvarn gäller! kvarn gäller! II år påpå enen levande och och aktivaktiv mässa, år satsar satsarvivi levande med ett med mindre mitt ”torg” i mäss-hallen, därifrån mässa, ett”torg” mindre mitt i mässhallen, därifrån vi kommer att hålla olika

SMF

vi kommer att hålla olika av aktiviteteri och typer av aktiviteter ochtyper underhållning SKOGSENT REPRENÖR ERNA underhållning i kortare sessioner. kortare sessioner. Program ochi mer information kring detta En lagtävling mångkamp genomförs i mässhalkommer läggas utjättefina på hemsidan len underatt kvällen med prisers efter om delas sommaren. ut under stämmomiddagen på lördagskvällen

Lördag 12 november

SM F

Skogsentreprenörerna

12 november PåLördag förmiddagen sker ett stort lotteri i mässhallen, enkelt att På förmiddagen skerför ett alla stortbesökare lotteri i mässhallen, delta i. På eftermiddagen finnsi.tid enkelt för alla besökare att delta På för eftermiddasponsrade studiebesök/aktiviteter/sightgen finns tid för sponsrade studiebesök/aktiviteseeing. Mer information kring detta komter/sight-seeing. Mer information kring detta kommer efter sommaren. mer efter sommaren.

SM F

Skogsentreprenörerna

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011 25 SM F erna Skogsentreprenör


ökat samarbete med mEF

Norska MEF kommer till mässan

Skogsentreprenör är en nordisk bransch Per Harald Vergedal är ordförande i MEF:s skogsavdelning, SMF Skogsentreprenörernas norska motsvarighet, och han skriver här själv om vikten av att se sig som en nordisk entreprenörsbransch som tillsammans kan verka för en sund entreprenörsutveckling.

Skogsentreprenører, en nordisk bransje! Takk for invitasjon til å fortelle om norske skogsentreprenøer i utmerkede bladet Skogsentreprenøren. Undertegnede er styreleder av MEFs skogavdeling og representerer således den norske utgaven av våre kollegaer i SMF. De fleste i vår bransje vet at maskinskogbruket ikke er en nasjonal risikobasert utendørsidrett. Derimot med tette bånd mellom skogsentreprenører og maskinleverandører som krysser de nordiske grenser. Særlig hos norske og svenske skogsentreprenører diskuteres de samme utfordringer som for eksempel. inntjening, rekrutte-

ring og sterke oppdragsgivere som kanskje i for stor grad setter dagsorden for mange og små skogsentreprenører. I Norge pleier vi å beskrive oss selv som landets største landskapsarkitekter og jobber for anerkjennelse deretter. Oljenasjonen Norge kan også fortelle om en årlig avvirkning på rundt 8 mill. kbm. tømmer og tilvekst på rundt 25 mill. kbm. Dette forteller om en ca. 10% skognasjon i forhold til våre svenske granner i øst. Dessuten har Norge ingen egne skogsmaskinfabrikker,- vi bare kjøper! Det betyr at særlig svensk/ finsk skogsmaskin”know-how” på eksport – for Norge medfører tilsvarende import. Slik teknologisk og human kompetanseoverføring resulterer også i mange felles interesser og utfordringer knyttet til skogsentreprenørenes rammevilkår. Derav vår norske oppfatning at vi sammen utgjør en nordisk entreprenørbransje i skogen. Gjennom mange år har MEF + SMF ført konstruktiv dialog til beste for en sunn entreprenørutvikling. Maskinskogbruket i Norge er en forholds-

Välj ett matarhjul med bett och etikett! www.finnskogsvalsen.com

26

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Vi finns på Facebook

vis ung bransje sammenlignet med øvrige skognæring som gjerne omtaler seg selv i et 100 års perspektiv. Mekaniseringsprosessen startet opp i de norske skoger på 1970tallet, den gang faktisk med konsesjonsplikt på kjøp av for eksempel svenske skogsmaskiner. MEF skogavdeling ble dannet av skogsentreprenørene selv i 1981. Dette er altså 30 år siden og vi registrerer et norsk skogbruk som nå er fullmekanisert i alle ledd. Det er åpenbart at uten bærekraftige entreprenørfirmaer vil heller ikke skognæringens høye krav til kvalitet og verdiskapning kunne innfris. MEF skogavdeling vil i år være sammen med vår svenske kollegaer ved SMFs årsmøte i perioden 10.13. november. Fra norsk side oppfattes dette svært positivt og undertegnede håper at slikt samvære og kollegialt felleskap vil knytte ytterligere bånd mellom den enkelte norske og svenske skogsentreprenør. Vi sees i november på InfraCity ! Med vennlig hilsen Per Harald vergedal Forman, MEF Skogsavdeling


ökat samarbete med mEF

SMF kommenterar SMF:s styrelse, personal och medlemmar tycker det är mycket positivt att MEF vill komma till Sverige och fira sitt 30-årsjubileum. Vi ser fram emot trevliga möten och diskussioner mellan våra medlemmar och även mötet med styrelserna från SMF och MEF på torsdag eftermiddag. Vi hälsar alla MEF:s medlemmar hjärtligt välkomna till Sverige och en trevlig helg tillsammans på Infra City.

att vara Skogsentreprenören1109_Layout 1 2011-09-14 Förutom 08.03 Sida 1 ordöförande i MEF skogsavdelning, den norska motvarigheten till SMF, driver dess ordförande Per Harald Vergedal också företaget Vergedal og Lie Skogsmaskinlag.

SP Maskiner välkomnar alla SMF:are

SP aggregat med flerträdshantering

till vår monter på SMF stämman i Stockholm den 11-12 november. Där visar vi våra tillförlitliga aggregat med flerträdshantering och vi visar även andra nyheter.

Vi ses på SMF Stämman! Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

27


Stöldstopp

Minska stölderna genom samarbete

Genom det nätverk som projektet Stöldstopp ger går det att förebygga stölder i skog och vid väg. Som medlem i SMF är du automatiskt med i nätverket Stöldstopp. Du får tidiga varningar via SMS om brottslig verksamhet i ditt närområde och kan också hjälpa till med att hålla koll på om något verkar skumt kring dina eller andras maskiner. När du blir drabbad av ett brott ringer du in till Svenska Stöldskyddsföreningens, SSF, personliga kundservice och gör en anmälan. Din anmälan larmas sedan ut via sms till medlemmar, representanter för försäkringsbolag och polisen. Det går också att göra en polisanmälan direkt via larmnumret. Att det fungerar vittnar Lars Nilsson på Trygg Hansa om. Han ser att Stöldstopp ser till att tillgreppen minskar och att antalet uppklarade stölder ökar. – Det är viktigt att komma ihåg att larma när brott eller skadegörelse har skett. Det är genom ditt deltagande som Stöldstopp kan vara aktivt eftersom tjänsten bygger på att medlemmarna larmar och att informationen förs vidare i nätverket, säger han. – Tillsammans är vi starkare. Det gäller även förebyggande av brott mot maskiner. Genom att visa ökad uppmärksamhet och arbeta tillsammans kan vi minska brotten mot vår verksamhet, säger Ulf Sandström, vd på SMF Skogsentreprenörerna. £

28

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

Så går det till

Foto: Thord Nilsson

Som medlem i SMF Skogsentre­ prenörerna ingår också ”Stöldstopp”. Det är en tjänst där man hjälps åt att larma om tillgrepp, men där ingår också löpande information om brottsförebyggande åtgärder och aktuell brottsstatistik. – Det vi sett hittills är att antalet tillgrepp minskar och antalet uppklarade stölder ökar i takt med utbredningen av Stöldstopp, säger Lars Nilsson på Trygg Hansa som sitter med i styrgruppen för projektet.

1. Den som har upptäckt en stöld ringer larmnumret 020-37 00 20 som har tilldelats medlemmarna i Stöldstopp. 2. Samtalet tas emot av SSF:s personliga kundservice. Personalen hos SSF har då frågor som ska besvaras av den som ringer in. 3. Den som har tagit emot larmet fyller sedan i uppgifterna i en särskild webbaserad applikation. Larmet skickas ut via SMS och e-post till medlemmar i berörda zoner (närområden där stölden har skett). 4. Målsägande (oftast anmälaren) till godset kan få hjälp med att göra polisanmälan på telefon.

Medlemsförmåner

Förebygg dieselstölder

• Varningar per sms och e-post när något har hänt, eller vid iakttagelser inom aktuellt område (detta bygger på att samtliga i nätverket ringer in händelser på vår jourtelefon 020-37 00 20). • Medlemskap i ett nätverk som har uppmärksamhet på stulet gods i ditt område. • Information om hur du skyddar din egendom mot inbrott, stöld och skadegörelse. • Rådgivning och information om säkerhetsprodukter, larm, spårutrustning, kameraövervakning m.m. via Svenska Stöldskyddsföreningen. • Tillgång till och rabatt på blåfärg till diesel via SMF Skogsentreprenörerna.

Förebygg stölderna genom att färga dieseln blå. När en stöld är genomförd är det i regel mycket svårt att hitta gärningsmännen och den stulna dieseln. Vi vet av erfarenhet att hos de som färgar sin diesel blå minskar stölderna med minst 70-80 procent. Detta eftersom blåfärgad diesel är svår att sälja, då det syns att den är stulen. Det gör att tjuvarna låter bli att stjäla då det blir en svårtsåld produkt. Det blå färgämnet, skyltar och dekaler kan du beställa på 08-655 41 90.

Stöldmärk din utrustning! Fotografera din utrustning!

Specialerbjudande på larmpaket tillsammans med Trygg Hansa och KEYLINE-Safe© Vi inom SMF har tillsammans med Trygg- Hansa och Key- Line Safe© tagit framtvå effektiva och prisvärda erbjudande på larmpaket som säkrar dina maskiner eller arbetsvagnar. Det första innehåller infernosirén och tallarm. Du som SMF-medlem betalar endast 13 350 kr. Du kan också välja en larmlösning för arbetsvagnar med talaktivering och vanlig sirén. Som medlem betalar du bara 7 750 kr.

Beställning och info Marie Flood KEYLINE AB Tel 070-6219838 www.keylineab.se


Entreprenörsprofilen: ”Månadens kantarell”

Skogsmaskiner med världsledande elhybridteknik

Viktiga Viktigaråvaror råvaror eller viktigt viktigtpapper? papper?

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac fjärrstyrt terrängtransportfordon Oberoende Oberoende avav vad vad dudu producerar producerar vill vill vi vi vara vara med med dig digpå påresan. resan. Oavsett Oavsett om om du du avverkar avverkartimmer timmerförför skogsindustrin skogsindustrin eller eller

Ditt Ditt företag företagfår fårtillgång tillgång tilltill modern modern ochoch effektiv effektiv maskinpark maskinpark utan utan

producerar producerar toalettpapper toalettpapper för för den den Europeiska Europeiskamarknaden, marknaden, lönar lönar

att att binda bindakapital kapitali utrustningen. i utrustningen.

det sig det att sig välja att välja finansiering finansiering från från SGSG Equipment EquipmentFinance Finance när när du du skall skall investera investera i ny iutrustning. ny utrustning. Vi hjälper Vi hjälper digdig med medleasing, leasing,hyra hyraeller eller

Besök Besökoss osspå påwww.sgfinans.se www.sgfinans.se eller eller

avbetalning avbetalning för din för investering din investering av av utrustning. utrustning. ViVifinansierar finansierarskogsskogs-

kontakta kontaktaoss osspå på08-470 08-470 9595 00.00.

maskiner maskiner och och övrig övrig produktionsutrustning produktionsutrustninginom inomskogsindustrin. skogsindustrin.

För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05

Boggiband Boggiband med en unik konstruktion där tvärjärnets speciella profil och högt placerade länksystem ger lågt rullmotstånd, minskad bränsleförbrukning och är skonsamt mot marken. Finns till marknadens vanligaste däckdimensioner i typerna; bärande, dragande och kombi.

Bärande

Bärande band

Bandet är skonsamt mot underlaget tack vare sin stora bäryta. Passar de flesta underlag. Rekommenderas ej i mycket djup snö.

Kombi

Kombi band

Ett mellanting av bärande och dragande band. Rensar sig bättre från snö än ett bärande band.

Dragande

Dragande band

Bandet är lämpligt vid krävande vinterförhållanden, utmärkt i kuperad, stenig och även lerig terräng.

Dragande förstärkt

Dragande band med förstärkt bandkam

Bandet är lämpligt för de större maskinerna

SwingCut in Sweden AB, 685 94 Torsby Telefon 070-278 13 54, fax 0560-42200, swingcut@telia.com, www.swingcut.se

SvenSkTillverkAde BoggieBAnd

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

29


Kort och gott

Älgsimmare kommer lätt upp på torra land

Det ska böjas i tid… Även unga läser Skogsentreprenören

Mitt i ett stugområde tog denna älg en sommarsimtur. Efter fullgjord simtur tog älgen sig upp på torra land utan större problem. Älgar är ju goda simmare.

Anton Lundström, två och ett halvt år från Öjebyn, ratade Kalle Anka till förmån för tidningen Skogsentreprenören. Han kommer att bli en riktig entreprenör i framtiden, det är säkert.

Vill du öka din lönsamhet? Vår ambition är att vara den bästa uppdragsgivaren för dig som vill utveckla ditt företag mot större konkurrenskraft och lönsamhet. Vi erbjuder kvalificerat stöd och nära samverkan inom såväl organisation som ekonomi och teknik. Vill du veta mer? Ring någon av våra produktionschefer! Norrbotten: Linnéa Carlsson 0911-775 62 Västerbotten: Erland Gustavsson 0950-238 65 Ångermanland: Fredrik Rajala 0612-257 48 Jämtland: Pär Forsman 063-15 05 09

www.scaskog.com

30

SKOGSENTREPRENÖREN 3 • 2011

FRYKLUNDS

Medelpad: Magnus Wikström 060-19 39 33


Gunnebo Gunnebo Gunnebo Gunnebo

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. Grepp och bärighet från världens ledande Grepp ochoch bärighet från världens tillverkare av slirskydd. Grepp bärighet från världensledande ledande

10 –20 01 ! 20 nder n e u sch jda k n ra ö i b 00 n år 1 10 ver Ö

Hydraulisk katastrofbroms

tillverkare av av slirskydd. tillverkare slirskydd.

Kedjor för: Kedjor för: Skogsmaskiner Skogsmaskiner

Traktorer

Traktorer

Lastbilar

Lastbilar

Traktordragen Skogstrailer

ATV

ATV

Breddningssats

Längd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton G

PIG

VG IG PT -A

ATV

Rocky lite lite Rocky

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

D D

U TU ST S GA G E E M M 0TS 60 116

Grouzerlite

Grouzerlite

Terralite

Terralite

Belysta breddningsskyltar

Fjäderassisterande ramper

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

ELXE

-F-LF N LILNI E E G G IG IG PP

8 R8-A -A S

XSR

Gunnebo Industrier AB Gunnebo93 Industrier AB Gunnebo Gunnebo 590 Industrier AB 590 93 Gunnebo 590Tel 930490-890 Gunnebo00

GunneboTel Industrier AB 0490-890 00 Tel 0490-890 00 www.gunneboindustries.com 590 93 Gunnebo www.gunneboindustries.com www.gunneboindustries.com Tel 0490-890 00

Skogstrailer jumbo Längd 13900 mm Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm Lastkapacitet 30 ton

Maskinjumbo

Euro tippvagn

Längd 13600 mm Bredd 2540 mm Höjd 900 mm Lastkapacitet 30 ton

Längd 5740 mm, Bredd 2540 mm, Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

Syd Produkter AB 0454- 572 001

Tack al som va la ni r med p å: Maskine xp Skogselm o ia Skogsnol ia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • jonas.sydprodukter@telia.com

www.gunneboindustries.com

Utan kompromisser.

Rottne H-11 – en fullvuxen mellanskördare.

Rottne H-11, en ny skördare med precision och styrka.

Läs mer på www.rottne.com

SKOGSeNTREPRENÖREN 3 • 2011

31


Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

Är du redo

för contortagallring?

Gallring av contorta kan vara en kvistig och komplicerad arbetsuppgift. Men rätt utrustning underlättar – så hör av dig i god tid innan du ska börja!

JohnDeere.se

Skogsentreprenören_Deere.indd 1

2011-09-13 11.48


Tidningen Skogsentreprenören nr 3-2011