Issuu on Google+

NUMMER 2 • 2010 PRIS 49 SEK

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

TÄVLING

Vinn en weekend i Stockholm VI TAR ETT GREPP OM

Finans och smart upphandling

BRA TIPS!ÖR

PF SÄTT STOP PITAL KA LÄCKANDE

+

GRÖN UPPHANDLING VÄRLDSBÄST PÅ BIOENERGI VÅRDVAL HOTAR VÅRDFÖRETAG ENKÄT: DET VILL PARTIERNA

REINFELDTS FÖRSÖK ATT BLI

STATSMANNALIK kan bli hans fall www.kommuninfo.se

www.kommuninfo.se1

2 • 2010 | OBIZ


nget hokus pokus. Är du en av dem som är intresserad av strukturerade placeringar, som aktieindexobligationer? Du är inte ensam. Det är på många sätt den nya tidens placeringsinstrument. Något som lett till ett stort antal aktörer och ett ännu större antal produkter. I den stora floran kan det vara svårt att se vad som döljer sig bakom och att kunna jämföra. Därför tänkte vi berätta vad vi står för. För Garantum skiljer sig från alla andra. På flera sätt.

Specialist. Precis så inskränkt som det låter. Vi tror på idén att vara riktigt kompetenta inom ett smalt område framför att kunna lite om mycket. Därför ägnar vi oss enbart åt att skapa strukturerade placeringar, och har så gjort i över femton år. Det är vi ensamma om.

Oberoende. Vi gör som vi vill, inte som andra vill. Garantum är en helt oberoende aktör. Det är viktigt. Vi har inga interna intressen eller externa allianser att ta hänsyn till när vi gör våra upphandlingar. Vinsten för dig är självklar. En bättre produkt till bättre villkor.

Nytänkande. Därför att marknaden förändras. Det som var en bra lösning igår, är kanske en dålig idag. Garantum är en liten och flexibel organisation och vi har genom åren skapat ett flertal placeringar som utvecklat marknaden. Genom att lyssna. Tänka annorlunda. Och agera.

Enkelhet. Du vet vad du köper. ”Du ser vad du får, och du får vad du ser.” Det brukar vår vd Anders upprepa som ett mantra. Vad han menar är att du kan vara säker på att vi redovisar alla villkor klart och tydligt. Du vet helt enkelt exakt vad du köper.

Högsta möjliga avkastning, lägsta möjliga risk. Allt handlar om en enda sak – att kunna erbjuda våra kunder den bästa kombinationen av avkastning och risk. Har du lika höga krav på kapitalet som vi har, är ni varmt välkomna som kund. Mer om oss hittar du på garantum.se. Kontakta oss gärna på 08-522 550 40 så berättar vi mer om våra kapitalförvaltningstjänster.


LEDAREN

Finans och upphandling allt hetare UPPHANDLINGSFRÅGORNA kommer alltmer

i fokus hos kommuner och landsting då allt fler både vill göra affärer med den offentliga sektorn och det gör också att allt fler upplever en frustration över hur svårt det kan vara att komma rätt in i en upphandling. Särskilt små företag har ofta ingen erfarenhet av att arbeta mot offentliga upphandlingar, men det är dags att se denna enorma marknads potential. Därför satsar vi extra kraft i detta nummer för att belysa upphandlingfrågorna ur så många aspekter som möjligt och ge dig som upphandlare och leverantör chansen till ökad förståelse för varandras förutsättningar.

Finansfrågorna blir också allt hetare då branschen växer med fler tjänster. Att hitta läckande kapital är en ny företeelse som sparar enorma summor. Dessutom är vi stolta att kunna erbjuda ett porträtt av Fredrik Reinfeldt som står i fokus inför valet. Vi har som vanligt fyllt tidningen en massa annat intressant också, eller vad sägs om en rejäl enkät till alla riksdagspartier dom givit spännande svar. Till sist skriver vi som vanligt också om IT, vård, säkerhet, skola och utbildning för att nämna något av allt vi fyllt detta välmatade nummer med. JOAKIM BERGLIN, ANSVARIG UTGIVARE

INNEHÅLL NUMMER 2 • 2010 Ledare och innehållsförteckning

3

Startutbildningar ger ökad kunskap om offentliga affärer

4

”Offentlig upphandling – spel för gallerierna”

6

Rekordmånga vill starta friskola – trots minskat underlag

8

Prisad rektor har helhetssyn på skolan

44 10

OBIZ stora valenkät – så tycker partierna Viktigt se upp med nollning vid anbud Nyckeln till hushållning i kommuner och landsting

34

22 24–25

Egen mätning av mobiltäckning ger bättre avtal

26

Larm över internet billigare än över telefon

33

Fredrik Reinfeldt siktar på valseger

www.kommuninfo.se

19

Noterat för upphandlaren: Likabehandlingsprincipen 20-21 Hindrat kapitalläckage kan spara miljoner

Kommuninfo OBIZ ges ut av Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå. Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69. Epost: info@kommuninfo.se Web: www.kommuninfo.se Ansvarig utgivare: Joakim Berglin, Kommuninfo AB, 090-71 76 60, info@kommuninfo.se

10 14-17

34–36

Annonstävling – vinn en Stockholmsweekend

37

Sverige världsbäst på bioenergi

40

Bristande information kan ge misslyckat vårdval

46

Grönyte- och parknytt

58–63

Leverantörsregister

65–66

Annonser: 090-71 76 60, annons@kommuninfo.se Redaktör: Erik Säfvenberg, Dynamo Press AB, 072-236 26 00 , erik.safvenberg@dynamopress.se Produktion: Dynamo Press AB. Omslagsfoto: Emilia Öije Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt.Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips. Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

1 2 • 2010 | OBIZ

3


www.kommuninfo.se

PRODUKTINFO

Foto: FOTOAKUTEN

OFFENTLIGA AFFÄRER

Kommuninfo i Sveriges Startutbildningar och företagsförlagda utbildningar i offentliga affärer, har under våren 2010 tagit form och här presenterar vi vårt utvecklingsarbete med våra idéer och utbildningarna i att göra offentliga affärer.

D

en 18 mars 2010 startade Kommuninfo i Sveriges utbildningar i offentliga affärer som nu erbjuds våra företagskunder på leverantörssidan. Uppkomsten till denna utbildning var det behov vi noterat från våra företagskunder, att behovet av kunskap och kompetens att lämna anbud och främst vinna affärer går att förbättra. Samtidigt vill vi helt anpassa utbildningarna utifrån leverantörens behov. Kommuninfo gjorde en ana-

4

OBIZ | 2 • 2010

lys med utvalda kundföretag och undersökte vilken typ av utbildning de främst efterfrågar för affärer med offentlig marknad. Vi frågade efter hur utbildningsinnehåll, kundsupport, uppföljning och utvärdering bör genomföras under och efter utbildningen. Kommuninfo tog sedan fram en pilotutbildning och genomförde denna med våra erfarna utbildningskonsulter, som är diplomerad upphandlare och tidigare marknadschef, med 30 års samlad erfarenhet av anbudsarbete och offentliga affärsprocesser. Direkt efter pi-

lotutbildningen gavs konsultstöd till deltagarna med frågor om aktuella förfrågningsunderlag och regeltolkningar. Vårt mål var att deltagarna skulle omsätta utbildningen direkt, både kunskapsmässigt och med aktuella frågor om upphandlingar i sitt offertarbete hemma på företaget. Det blev mycket uppskattat. Kommuninfo genomför under 2010 fem arrangerade och branschspecifika utbildningar i offentliga affärer i främst södra och mellersta Sverige. Företagsförlagda utbildningar är det andra utbildningsin-

www.kommuninfo.se


– EN ANNORLUNDA AFFÄRSPROCESS slaget där vi förlägger utbildningen på orten eller på företaget med marknadsanalys och affärsprocessen med att lämna anbud. För småföretagen erbjuder vi gemensamma lokala utbildningar med möjlighet att skapa nätverk med kollegor i och utanför den egna branschen, för att de gemensamt skall kunna vinna offentliga affärer. Med leverantörens glasögon och fokus på affärsprocessen, hoppas Kommuninfo i Sverige med detta kunna bidra med att öka kunskapen och erbjuda fler företagskunder utbildningar i offentliga affärer. Vårt mål är att Kommuninfos företagskunder skall vara starka konkur-

renter i offentliga affärer och vinna dessa genom att erbjuda konkurrenskraftiga bevakningstjänster och utbildningar inom detta område. Kommuninfo i Sverige erbjuder nu egna företagskunder och leverantörsföretag i hela Sverige dessa utbildningar. En intressant fortsättning följer och om dessa kan du läsa om i OBIZ. Noterat för upphandlare vårt leverantörsfönster I denna tidning har vi också startat en serie som heter Noterat för upphandlaren där speglar vi de frågor som våra företagskunder, leverantörer till offentlig marknad, påpekar som problem vid offent-

liga upphandlingar, i kontakten med olika upphandlare. Innehållet i denna guide sammanställs från Konkurrensverkets och EUs samlade offentliga dokumentation av offentliga regler och PM samt genomförda offentliga affärer som gått överklagan. Vi hoppas på detta sätt kunna bidraga med leverantörernas frågor och hjälpa upphandlarna i Sveriges kommuner & Landsting på detta sätt. Idéer och öppna kanaler behövs för att utvecka båda sidor, upphandlaren och leverantören, som dagligen jobbar med offentliga upphandlingar. Det vill vi göra genom affärstidningen OBIZ.✱

TA DITT KVALITETSARBETE TILL NÄSTA NIVÅ SIS hjälper både nybörjare och kvalitetsproffs att ta kvalitetsarbetet till nästa nivå. Vi lär dig: • Skapa ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 • Utveckla ett levande kvalitetsledningssystem med ständiga förbättringar • Intern revision • Sätta effektiva och relevanta mål För tips och råd besök vår interaktiva guide www.sis.se/iso9001

SIS Förlag AB Telefon 08-555 522 50, Fax 08-555 522 01, E-post utbildning@sis.se

www.kommuninfo.se

www.sis.se/iso9001

2 • 2010 | OBIZ

5


NYHETER OCH UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING – SPEL FÖR GALLERIERNA Många offentliga upphandlingar är i praktiken stängda för företag som börja leverera till offentliga sektorn. Det menar Mats Fors, konsult på Hamrin & Partners. – För många små- och medelstora privata företag innebär de offentliga upphandlingarna en Moment 22-situation, hävdar han. Lagen om offentlig upphandling, LOU, berör tiotusentals svenska myndigheter och offentliga institutioner och utgör den största marknaden för varor och tjänster. Marknaden beräknas årligen omsätta cirka 500 miljarder kronor. Huvudsyftet med offentlig upphandling är att kommuner, myndigheter och landsting ska hushålla med skattepengar och få bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Samtidigt som privata företag med sin kunskap, kompetens och erfarenhet ska

få möjlighet att leverera till den skattefinansierade sektorn på ett likvärdigt och rättvist sätt. Men för många små- och medelstora privata företag innebär de offentliga upphandlingarna ofta en Moment 22-situation som enligt Mats Fors gör offentliga upphandlingar till ett spel för galleriet. – Myndigheter som upphandlar tjänster kräver nästan alltid att anbudsgivaren har levererat till den offentliga sektorn, säger Mats Fors. Privata företag som inte har ett ramavtal med den offentliga sektorn kan följaktligen inte heller räkna med att få något, eftersom man inte har något. Den offentliga sektorn går därmed miste om den kompetens och det nytänkande som finns inom delar av det privata näringslivet och som skulle kunna bidra till att effektivisera och vitalisera den offentliga sektorn.

Ett annat problem är, enligt Mats Fors, att upphandlingarna tenderar att bli allt mer komplexa och omfattande. – Numera krävs av de anbudsgivande företagen en mängd policys på områden som ligger utanför de redan lagar och

regler som styr företagande i största allmänhet. Hur många av dessa välformulerade policys har förankring i verkligheten och hur många är enbart papperskonstruktioner för att uppfylla de krav den upphandlande organisationen ställt? ✱

CHANSLÖSA VID UPPHANDLING Lennart E. Bengtsson på halländska Wapnö AB ifrågasätter om det ens är lönt för mindre företag att ge sig in på offentliga upphandlingar. Landstinget Halland får göra om sin upphandling av Skånemejerier efter att Arla överklagade beslutet. Arla anser att Skånemejerier inte uppfyller alla villkor gällande leveranstiderna. – När det inte ens gäller själva produkten utan det är villkoren för leveranstiderna som är avgörande, hur ska då vi småföretagare ha en chans. Dessutom

www.praktiskoffentligupphandling.se Nya strategier för ökad kvalitet och effektivitet vid

Offentlig upphandling • Förändringarna i regelverket 1 juli 2010 • Träffsäkra utvärderingar och effektiv viktning • Undvik långdragna och kostsamma överprövningar

Konferens 25 - 26 augusti • Workshop 27 augusti, 2010 • Finlandshuset, Stockholm

är upphandlingsunderlagen så komplicerade att man inte har en chans att sätta sig in i dem, säger Lennart E. Bengtsson, VD Wapnö AB. Han menar att internationella företag som Arla, 20 gånger större än Skånemejerier, har resurser att ta till juridisk hjälp för att skjuta sönder upphandlingsformulär och inlämnade anbud. - Det är meningslöst och energislösande att lägga någon energi på detta då vi redan från början är uträknade, säger han.

of Det fe nt sen lig as up te ph ino Lyssna till praktiska an m dli ng erfarenheter från genomförda !

offentliga upphandlingar!

Programmet är utformat för att även passa dig som vill öka din försäljning genom offentlig upphandling!

t:

hålle Ur inne

■ Aktuella nyheter i regelverket efter 1 juli 2010 – säkerställ att du håller dig uppdaterad om hur de påverkar ditt praktiska arbete ■ Utforma attraktiva förfrågningsunderlag – för att visa leverantörer hur deras anbud kommer värderas och vilka delar de ska satsa på

Missa inte workshopen den 27 augusti: Viktning av utvärderingskriterier vid tjänsteupphandling för effektivitet och kvalitet i upphandlingsprocessen – Så definierar och värderar du den efterfrågade kvalitetsnivån på de tjänster som ska upphandlas

Anmäl dig idag! 08-545 29 752 • kundtjanst@iqpc.se • www.praktiskoffentligupphandling.se • Anmälningskod: 12854.002a • Arrangeras av:

6

OBIZ | 3 • 2009

www.kommuninfo.se


FILDELNING OCH PORRSURFNING PÅ KOMMUNENS DATORER

Som vi i OBIZ skrev i nr 4-2009 hittade Jönköpings kommun olämpligt surfande på kommunens datorer. Nu kommer notan M för att åtgärda det – nästan en halv miljon kronor om året. Gymnasieeleverna får varsin dator är vilka sidor som ska användas regleras. Alla elever som börjar på en kommunal gymnasieskola i Jönköping i höst får en egen bärbar dator, det motsvarar en kostnad av 13 till 14 miljoner kronor. I den utredning kommunen redovisade i höstas pekades på att tusentals kommunala datorer använde en mycket stor del av bandbredden till otillåten använding, främst porrsurfande och fildelning både. Mätningen gjordes på kommunens samlade trafik, varför det inte gick att se om det var i huvudsak tjänstemän eller elever som missbrukat datorerna. Nu har kommunen, sedan Jönköpings kommun har under en månad mätt Internetanvändningen på kommunens samtliga 8000 datorer i det administrativa nätet och undervisningsnätet och funnit omfattande användande av fildelning och surfning på olämpliga internetsidor.

ätningen har inte skett på användarnivå utan på aggregerad nivå för att kartlägga användningen. Resultatet är nedslående. Över 1 300 timmar på en månad användes av anställda och elever till sådant som inte hade något med arbetet eller undervisningen att göra! – Vi ville analysera hur mycket bandbredd som utnyttjas och till vad, berättar Jönköpings kommuns IS/IT-chef Janne Dicander. Vi ville också

www.kommuninfo.se

kartlägga hur mycket, var och när det surfas under arbetstid. Det var också angeläget att undersöka säkerheten och i vilken utsträckning det t.ex. förekommer skadlig kod. En annan viktig del var att undersöka de juridiska aspekterna, om det förekommer olaglig Internetanvändning. – Vi har sett några anmärkningsvärda punkter, fortsätter han. FILDENING

Cirka 80 procent av Jönköpings kommuns bandbredd användes under den aktuella månaden till fildelning. Mätresultaten visade också på besök på Internetsajter om spel, sex, vapen, rasism, hacking m.m. Merparten av fildelningen skedde på undervisningsdatorerna. – Detta är helt oacceptabelt, konstaterar stadsdirektör Martin Andreae. Det är i högsta grad

förkastligt att kommunens anställda och elever använder våra datorer till den här typen av verksamhet. Analysen visade även att det i kommunens nät fanns ett stort antal ”Bot Networks”. De kan liknas vid sovande agenter som fjärrstyrs av en eller flera personer eller organisationer. För att kunna göra en riktad attack mot ett specifikt mål kapas en stor mängd datorer hos flera organisationer. När attacken ska genomföras väcks samtliga agenter samtidigt och attacken blir omöjlig att stoppa. Bot Networks från Jönköpings kommuns nät har deltagit i sådana attacker. ANONYM SURFNING

Det förekom också en omfattande anonym surfning på Internet. Ett stort antal användare surfade till ”Proxy Avoidance”-sajter och vidare därifrån. Vart går inte

att spåra eftersom Proxy Avoidance säkrar anonymiteten. – Nu kommer vi att skaffa ett verktyg som stoppar den här olämpliga användningen av Internet, säger Janne Dicander. Med det nya verktyget kan vi stoppa skadlig kod och blockera sidor. Vi kan också varna för olämpliga sidor som besökaren råkat träffa på. Verktyget installeras tekniskt före årsskiftet. Innan mätningen utfördes informerade man om att den skulle ske. Information fanns på kommunens intranät och gavs till de fackliga organisationerna. – Vi har inte kartlagt något på individnivå, utan vi har velat få en redovisning av den övergripande trenden, säger Martin Andreae. Nu ska vi gå vidare med att ta fram en Internetpolicy där vi noga talar om hur Internet får och ska användas. ✱

NOTERAT OM UPPHANDLINGAR STÄMMER KOMMUN PÅ 2,2 MILJONER En sjukgymnast i Visby stämmer Gotlands kommun på drygt 2,2 miljoner kronor sedan han gått miste om ett avtal med kommunen. Det var när avtalet skulle förnyas genom upphandling som sjukgymnasten missade att bifoga sin legitimation till handlingarna. Enligt sjukgymnasten sa kommunens tjänsteman att de hade den sedan tidigare. Sjukgymnasten stämmer därför kommunen vid Gotlands tingsrätt för fel i myndighetsutövning.

Stendahls Gbg

DYRT STOPPA PORRSURFNINGEN

Klipp ur OBIZ 4-2009

i vintras, installerat ett blockeringsverktyg på datorerna som också kommer att installeras på elevernas bärbara datorer. Avtalet med mjukvaruleverantören, som även landstinget sedan tidigare använder sig av, är skrivet på fyra år till en kostnad för 1,6 miljoner kronor. Kommunen kommer med andra ord att varje år betala 400 000 kronor för att stoppa olämplig internetanvändning. – Det är inte billigt för kommunen att ha det här skyddet, inte för någon annan offentlig sektor heller. Jag hoppas den offentliga sektorn kan samordna sina inköp i framtiden, säger Janne Dicander, IT-chef på Jönköpings kommun.✱

Kvalitet som ger trygghet Indus hyr ut moduler som löser tillfälliga lokalbehov för företag, kommuner och landsting. Eftersom vi vill att våra moduler ska hålla länge och vara trivsamma att vistas i, bygger vi dem själva från grunden i vår egen tillverkningshall i Stenungsund. Indus har hyrt ut moduler sedan 1974 och erbjuder maximal bekymmersfrihet genom att ta ansvar för projektet. Med hög kvalitet, stort engagemang och god service ser vi till att våra kunder blir nöjda och känner trygghet. Läs mer på vår hemsida.

www.indus.se

2 • 2010 | OBIZ

7


SKOLA

REKORDMÅNGA ANSÖKNINGAR OM ATT STARTA FRISKOLA TROTS FÄRRE ELEVER Trots att elevunderlaget stadigt minskar i landet ökar samtidigt intresset för att starta fristående skolor. I år är det rekordstort. Totalt har Skolinspektionen tagit emot 689 ansökningar, jämfört med 506 förra året. Eleverna blir färre, men skolorna blir fler. I Stockholms till exempel risker flera skolor i Stockholmsområdet att få stänga. Trots detta har Skolinspektionen under 2010 års ansökningsperiod (fram till 31 mars 2010) fått

in 689 ansökningar om att starta fristående skolor höstterminen 2011. Det är en ökning med 36 procent jämfört med 2009. MEST NYETABLERINGAR

De flesta ansökningar, 405 stycken, gäller nyetableringar av skolor. Vanligast är start av ny grundskola men nästan lika vanligt är start av ny gymnasieskola. De övriga 284 ansökningarna gäller utökning av befintliga skolor, vanligtvis handlar det om utökning av en gymnasieskola.

De flesta ansökningar gäller etableringar i något av de tre storstadslänen: Stockholms län (149 stycken), Skåne län (113 stycken) och Västra Götalands län (105 stycken). ALLT FLER AVSLAG

Skolinspektionen skickar nu ansökningarna till berörda kommuner för yttrande. Ansökningar som gäller gymnasieskolor skickas även till grannkommunerna. Kommunens yttrande, som ska vara inne hos Skolinspektionen senast den 22 juni,

ska beskriva hur den planerade skolan påverkar kommunens skolväsende. Skolinspektionen kommer att fatta beslut om ansökningarna under hösten 2010. De allra flesta som ansökt kommer att få besked före årsskiftet. Förra året tog Skolinspektionen emot 506 ansökningar. Nära hälften beviljades tillstånd för hela eller delar av ansökan. Det finns en tendens till en viss ökning av avslagen jämfört med tidigare, tydligast för gymnasieansökningar. ✱

Friskolornas riksförbund kräver att regeringen snarast beslutar om ett förenklat tillståndsförfarande inför den nya gymnasieskolan som ska starta redan 2011. Samtliga friskolor kommer att behöva nya tillstånd och innan de nya tillstånden utfärdats vet inte skolorna vilka utbildningar de kommer att kunna erbjuda. Friskolornas riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans uppvaktat Utbildningsdepartementet och krävt besked om hur dagens gymnasieutbildningar ska matchas in i den nya gymnasieskolan som ska starta hösten 2011. – När eleven väljer sin gymnasieutbildning efter årsskiftet ska det vara ett väl övervägt val. Då blir det en självklarhet att alla skolor senast direkt efter sommaren kan lämna information om vilken utbildning de

8

OBIZ | 2 • 2010

Foto: SÖREN ANDERSSSON

OKLART KRING NYA GYMNASIESKOLAN kan erbjuda. Detta är en central fråga för hur man ska bedöma regeringens sätt att genomföra sin gymnasiereform, säger Kjell-Olof Feldt, ordförande i Friskolornas riksförbund. NYA TILLSÅND KRÄVS

För de fristående gymnasieskolorna kommer det att krävas nya tillstånd för samtliga utbildningar och innan tillstånden utfärdats vet inte skolorna vilka utbildningar de kommer att kunna erbjuda nästa höst. Samtidigt är utbildningsvalet idag en näst intill livsavgörande fråga för eleverna och behovet av information om vilka olika studievägar och inriktningar som erbjuds är mycket stort bland eleverna. FÖRENKLADE REGLER

Friskolornas riksförbund kräver därför att regeringen snarast beslutar om förenklade regler för förnyade tillstånd, både för de skolor som kommer att erbjuda

Kjell-Olof Feldt är ordförande i Friskolarnas riksförbund.

program inom den föreslagna programstrukturen samt sådana skolor som behöver få tillstånd för utbildning som så kallad särskild variant och riksrekryterande utbildning. Alla friskolor behöver sina

tillstånd senast i augusti i år. Friskolornas riksförbund har med kraft, vid flera tillfällen och i olika sammanhang, understrukit vikten av att ett system för den förenklade tillståndprövningen tas fram i god tid. ✱

www.kommuninfo.se


BJÖRKLUND JOBBAR FÖR TIDIGARE BETYG Utbildningsminister Jan Björklund har återigen lanserat förslaget om att betyg ska sättas från och med årskurs sex i grundskolan. Nu har han också sagt hur det ska gå till. Regeringen har redan genomfört ett antal reformer för att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Nya kursplaner ska införas med tydliga kunskapskrav i årskurs tre, sex och nio; nationella prov blir obligatoriska i årskurs tre; skriftliga omdömen ges numera från första klass och den nya betygsskalan ska innehålla fler steg än i dag. Jan Björklund menar att med betyg från årskurs sex blir skolan bättre på att ge tydlig informa-

tion till elever och föräldrar. Skolan kan också följa upp resultaten, så att hjälp kan sättas in i tid. Förslaget om tidigare betyg är anpassat efter hur undervisningen är upplagd i skolorna. Eftersom eleverna ofta börjar med moderna språk först i årskurs sex ska betyg i språkval sättas första gången i årskurs sju. I de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena, ska betyg sättas i varje enskilt ämne, men för årskurs sex ska det vara tillåtet att sätta sammanfattande betyg i NO respektive SO. Från och med höstterminen 2012 föreslås eleverna i årskurs sex i grundskolan få betyg, och då får även sjuorna betyg för första gången. ✱

Vi är specialiserade på tillverkning och uthyrning av modulbyggnader för kontor, skolor, daghem och personalutrymmen. Läs mer på vår webbplats:

www.pamil.se

Vismas pris till Årets UF-skola läsåret 2009-2010 gick till Staffangymnasiet i Söderhamn, som tog emot utnämningen i samband med SM i Ung Företagsamhet på Älvsjömässan. Längst till höger prisutdelaren Anette Citron från Visma Spcs.

SÖDERHAMN ÅRETS UF-SKOLA Staffangymnasiet i Söderhamn var bäst på att jobba med Ung Företagsamhet det gångna läsåret. Därför fick skolan Vismas pris till Årets UF-skola. Priset delades ut av Anette Citron, som är områdesansvarig för skolor och utbildningsföretag hos Visma Spcs. Juryns

www.kommuninfo.se

motivering till priset är att Staffangymnasiet genom sitt arbete med en väl förankrad och långsiktig strategi, där satsningen på de engagerade lärarna är tydlig och samarbetet mellan utbildningsprogrammen uttalad, framstår som ett lärande exempel för Ung Företagsamhet i skolvärlden. ✱

Stenbrovägen 52, 253 68 Helsingborg Tel 042-29 30 55 | Fax: 042-29 25 40 info@pamil.se

2 • 2010 | OBIZ

9


Prisad rektor med helhetssyn på skolan

Rinkebyskolan ligger i invandrartäta förorten Rinkeby, nordväst om Stockholm. För över 20 år sedan tillträdde Börje Ehrstrand som ny rektor på en stol som ingen ville ha. Nu, ett stort antal utmärkelser senare, är han rektorn som blivit smått legendarisk för sitt ledarskap. När Börje Ehrsrand tillträdde som rektor var huvuduppgiften tydlig – få ordning på skolan. Då präglades vardagen i skolan av våld och vandalisering. På kort tid hade 16 lärare slutat och skolans rykte var kört i botten. När han tillträdde som rektor 1989 gick cirka 40 procent av eleverna vidare till något gymnasieprogram. Nu går nästan alla vidare. – Som ledare måste man ha en vision in i framtiden, vad man vill uppnå. För mig handlar det om att barn som går här ska bli vinnare på

10

OBIZ | 2 • 2010

framtidens arbetsmarknad. Han började omvandlingen genom att rekrytera en skolindentent och en biträdande rektor. – Jag tror på att leda genom andra. Genom att skapa en optimal ledningsgrupp där alla har olika roller kunde vi snabbt ta tag i problemen, berättar Börje Ehrstrand. MÖTA EFTERFRÅGAN

Ledningsgruppen började med att fråga elever, personal och föräldrar om hur de ville att skolan skulle förändras. Det resulterade bland

annat i ett aktivt elevråd, en hem och Skola förening som blev lokal styrelse. – För att kunna göra rätt måste man veta vad marknaden vill ha och det visade sig vara ungefär samma saker som elever, föräldrar och personal efterfrågade, säger Börje Ehrstrand. Därför tog de fram en vision byggd på vad alla ville ha. Det handlade om enkla saker som att eleverna vill trivas, att de ska bli vinnare och att skolan skulle vara hel och ren. – Att skapa en stolthet inom organisationen är viktigt som ledare, betonar Börje Ehrstrand. Konkret fick elever och föräldrar sanera klotter, man satt upp tydliga regler, startade program mot mobbing och för ökad jämställdhet. – Fortfarande får alla elever som börjar i sjunde klass bland annat hjälpa städarna att bland annat ta bort klotter och servera mat som en

www.kommuninfo.se

Foto: HANS WASSAETHER/NATIONALENCYKLOPEDIN

SKOLA


sorts intern prao, säger han. Börje Ehrstrand menar också att ledarskap för en rektor handlar om att skapa en bra framtid för barnen och det gör man genom att ge dem en förankring i samhället. De är de goda exemplen som vi kan lyfta fram för våra elever så att de får bra förebilder. – Bra lärare är goda förebilder, och vi har satsat hårt på att rekrytera goda ledare i klassrummen, men det räcker inte. Därför samarbetar Rinkebyskolan med över 100 företag och högskolor som bidrar med förebilder och som ger en bra plattform för skolans praoverksamhet. Dessutom har det blivit tradition att skolans elever får träffa Nobelpristagaren i litteratur och många kända politiker har också besökt skolan. För Börje Ehrstrand är det rektorns uppgift att stå

TIPS

för helhetstänkandet. Att ta fram strategierna för vägen in i framtiden. – Som ledare i en skola ska jag fånga upp alla idéer som finns och skapa förutsättningar för att kunna genomföra dem. Att se möjligheterna och inte hindren, säger Börje Ehrstrand. Med det synsättet är det viktigt för rektorn att kunna förena alla resurser för att kunna göra mer för mindre pengar. ETT NEJ BÖRJAN TILL ETT JA

Börje Ehrstrand ser också uppgiften som förhandlare som en viktig del av ledarskap. Det handlar om att lyssna och förhandla fram lösningar. – Jag ser inte ett nej som ett nej. Ett nej för mig är bara början på en förhandling där jag får möjlighet att slipa på mina argument för att nå fram till ett ja, säger han. ✱

BÖRJES TIO TIPS TILL REKTORER

1. Lyssna mycket. Förhandla för att hitta nya lösningar 2. Ställ tydliga krav. 3. Samarbeta med aktörer utanför skolan. Hitta förebilder för eleverna. 4. Skapa en tydlig organisation där man vet vem som har ansvar för vad. 5. Var uppmuntrande och stödjande i hela organisationen. 6. Släpp aldrig helhetstänkandet. Se till att förena alla resurser. 7. Omge dig med kompetenta medarbetare. 8. Ha en tydlig framtidsvision för skolan. 9. Satsa på spetskunskap. 10.Skapa en kommunicerande organisation. Kommunikation är allt.

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

11


SKOLA

UNDERSÖKNINGEN Skolverkets attitydundersökning är en nationell undersökning och resultaten presenteras på riksnivå. I 2009 års attitydundersökning, som presenterades i maj, har 4 300 elever i grundskolans årskurs 4-9 och gymnasieskolan samt 2 000 lärare i grundoch gymnasieskolan svarat på vad de tycker om skolan. Den förra undersökningen gjordes 2006 och ”Attityder till skolan 2009” är den sjätte sedan den första undersökningen 1993 Det finns inga regionala uppgifter. Resultattabeller för samtliga frågor finns på Skolverkets webbplats.

MÅNGA ELEVER NÖJDA MED SKOLAN De flesta elever är nöjda med sin skola. Nio av tio elever trivs bra med sina lärare och åtta av tio elever trivs bra med skolarbetet. Samtidigt tycker lärarna att skolan är sämre på att anpassa verksamheten till elevers olika förutsättningar och att de ofta saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Det visar Skolverkets nya attitydundersökning. I 2009 års attitydundersökning har 4 300 elever i grundskolans årskurs 4-9 och gymnasieskolan samt 2 000 lärare i grund- och gymnasieskolan svarat på vad de tycker om skolan. Den förra undersökningen gjordes 2006 och ”Attityder till skolan 2009” är den sjätte sedan den första

undersökningen 1993. De flesta elever trivs bra i sin skola, med andra elever och med sina lärare. Drygt åtta av tio elever uppger att de trivs bra med själva skolarbetet. Omkring nio av tio trivs bra med lärarna, nästan hälften trivs mycket bra. Elevernas trivsel med lärarna har ökat över tid bland eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan, framförallt andelen som trivs mycket bra. De flesta elever tycker att alla eller de flesta lärare lär ut bra. Över åtta av tio upplever att lärarna tror på dem och deras förmåga att lära sig. En nästan lika stor andel tycker att deras lärare är bra på att förklara när de inte förstår. Lärarna får inte lika goda omdömen när det gäller

att engagera och väcka intresse. Bland eleverna i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan anser två av tre att alla eller de flesta lärare kan få dem engagerade. Drygt åtta av tio lärare anser att de har tillräcklig kunskap och kompetens för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Men en betydligt lägre andel ? sex av tio anser att de har kompetens för att själva stödja dessa elever. Var tredje grundskollärare och hälften av gymnasielärarna anger att de saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Framförallt är det lärare med kort yrkeserfarenhet som tycker att deras egen kompetens är otillräcklig inom detta område. ✱

Bot mot fyrkantiga ögon. Datorskärmens flimmer utövar en hypnotisk dragningskraft på dagens barn. Men det finns ingen ersättning till den spontana och fria leken. Det är genom att leka tillsammans som barn lär sig förstå varandra, hittar sin nyfikenhet och utvecklar sin förmåga att lösa praktiska problem. Hos oss på HAGS har lekfullheten alltid fått fritt spelrum och för nya generationer utvecklar vi lekplatser där kreativiteten syresätts och där ingen blir avskärmad. HAGS konstruerar, tillverkar och marknadsför kvalitets- och säkerhetstestade lekplatser sedan 1948. Läs mer på www.hags.se.

!"#$%"&'()%"*%+%*,-%.//%+%012%3/%"&'()%+%4'56%7/27891/%77%+%:;-%7/27890.%3<%+%=;>?@=;>?6A,B%+%CCC6=;>?6?'

12

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


Minst och enklast Övervinn läs- och skrivhinder!

"#$%&'()%!*+*!,!-.&/!0((12$./%34!5%)!$#$$.4!! %)1$.!(67!23#&8935.!'.$:!(67!$;<5=(1&&2%$.3%)>

@AO

o _ O / O /` ? Cž7 F

-)5.&'!?@!A3.B!B%5!.$$.!C.#&/D<)1'#()%3! #)1$<&#8%!8.3#.=%$!7.&'#A7%'!DE3!=F5%!'.$:!(67! $;<5=E61%3>

G#!93!%)!.8!H8%3#A%&!&'E3&'.!$%8%3.)'E3%3!.8!C.#&/:! 23(5<1'%34!'.$&/)'%&%34!'#5&:!(67!.)'%61)#)A&7;9$2B%5%$! &.B'!BF)A.!.)53.!D<)1'#()&&'931.)5%!23(5<1'%3!&(B!! 7;9$2%3!=.3)!(67!8<I).!.''!E8%38#)).!$9&:!(67!&13#87#)5%3>

www.iris.se/studiehjalpmedel J;9$2B%5%$!#)(B!&/)!&.B'!$9&:!(67!&13#8

!"#$%&''#()*(*'+ När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov. Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplicerat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan. Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hemläxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan. Beställ gärna vår skolkatalog på www.flexator.se

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

13


UPPHANDLING

OBIZ stora valenkät – så tycker partierna i HUR KAN MAN ÖKA MÖJLIGHETERNA

HUR GER MAN ÖKADE MÖJLIGHETER

TILL LOKAL UPPHANDLING?

TILL MILJÖUPPHANDLING?

EG-rätten förbjuder att man ställer sådana krav i upphand-

Just nu ligger en proposition på riksdagens bord som anger

lingar som diskriminerar leverantörer pga. avstånd.

att sociala och miljömässiga krav bör ställas vid upphandling. För att klargöra hur dessa kan utformas har kammarkollegiet fått ett uppdrag att utforma ett upphandlingsstöd som kan stödja upphandlande enheter att ställa korrekta krav.

Upphandlingsrutiner som även ser till småföretagens förutsättningar gynnar

Mer samarbete mellan kommunerna har visat

mer lokal upphandling. Det är viktigt att både upphandlare och leverantörer

sig gynna miljöupphandlingar. S.k. livscy-

får ordentlig information om upphandlingsreglerna och som är någorlunda

kelkostnader och livscykelanalyser är också

lätt att förstå även för dem som inte är juridiskt utbildade. Vidare är det viktigt

redskap som bör få större utrymme i offentliga

att följa likabehandlingsprincipen så att alla leverantörer behandlas lika och

upphandlingar.

får samma information. Den upphandlande enheten får t.ex. inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen. Ett bra sätt är att handla upp mindre portioner i taget så att

Lagen tillåter redan idag miljökrav vid upphandling men alla

små och medelstora lokala företag också kan lägga anbud.

kommuner vet inte om detta. Regeringen har bett Kammarkollegiet att ta fram ett förfrågningsunderlag som ska hjälpa de kommuner som vill att ställa miljökrav vid upphandlingen.

Genom att dela upp upphandlingarna

Politiker kan bli bättre på att ställa de krav man faktiskt får ställa enligt lagen om

i mindre delar, s.k. delade upphand-

offentlig upphandling. Därför är mer information och kunskap om lagen viktigt för

lingar.

att politiker ska kunna tillfredsställa medborgarnas önskemål om närproducerad och ekologisk mat. Det finns flera kommuner som genom att göra upphandlingarna mindre, så kallade delade upphandlingar, öppnar upp för mindre lokala företag att vara konkurrenskraftiga. Genom att inte ställa krav på att distribution ska ske till flera enheter i kommunen underlättar man för mindre företag att delta i upphandlingar.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver ses över,

Vi vill ta fram tydliga och mätbara mål för miljöanpassad

vilket är ett arbete som redan är på gång. Redan idag finns

offentlig upphandling i olika sektorer. Samtliga myndig-

emellertid stora möjligheter till lokal och miljöanpassad

heter som arbetar med upphandling måste ges ett tydligt

upphandling. Problemet ligger ofta snarare i en bristande

uppdrag i förhållande till målen för den miljöanpassade

kunskap hos kommunerna. Därför är det kunskapshöjande

upphandlingen.

och stödjande arbete som bl.a. Miljöstyrningsrådet bedriver av största vikt. Vi ser gärna att kommuner och landsting aktivt medverkar till lokal upphandling. Ett sätt kan vara att förstärka dialogen

Socialdemokraterna anser att den miljöanpassade offent-

mellan lokaproducenter och kommuner. En mer miljöanpas-

liga upphandlingen bör stärkas. Kommuner och organisa-

sad offentlig upphandling kan verka i en sådan riktning.

tioner ska kunna ställa skarpa miljökrav vid upphandling.

Lagen om Offentlig Upphandling bör om möjligt ändras för

Genom att ändra Lagen om Offentlig Upphandling, samt

att underlätta det. EU:s regler gör det dock sannolikt svårt.

genom att informera kommunerna om de möjligheter som redan finns. Regeringen bör även agera inom EU för att vidga möjligheterna till upphandling med tydliga miljökriterier.

14

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


allt från upphandling till burkaförbud SKA KOMMUNERNA FÅ ÖKAT SJÄLVSTYRE?

BEHÖVS ÖKAT EKONOMISKT STÖD TILL KOMMUNERNA? OM JA, TILL VAD?

Generellt sett finns det inget sådant behov. Däremot anser

Just nu bedömer regeringen att det inte finns ett sådant behov. Under mandatperioden har stats-

vi att det är viktigt att staten lever upp till nuvarande krav

bidragen höjts med totalt 38 mdr. Vi följer utvecklingen och återkommer i budgetpropositionen

på kommunalt självstyre och att man lever upp till den s.k.

för 2011.

finansieringsprincipen, dvs. att när man ställer nya krav på kommunerna så får de även en finansiering för det.

Ja. Vi vill flytta makt och beslut så nära de berörda männis-

Det är viktigt att kommunerna kan upprätthålla en bra välfärd och utbildning. Regeringen har

korna som möjligt.

under mandatperioden tillskjutit extra medel till kommunerna för att de ska klara sina många och viktiga uppgifter.

Dagens självstyre är lagom omfattande.

Kommunerna har fått kraftigt ökat ekonomiskt stöd i år för att kunna behålla sin personal och hålla uppe kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.

Dagens självstyre är lagom omfattande.

Enligt SKL och många bedömare så behöver inte kommunerna ökat ekonomiskt stöd. Vissa enskilda kommuner har ekonomiska problem men sett som en helhet har kommunsektorn en relativt god ekonomi. En bidragande orsak till detta är Alliansens temporära finansiella stöd under 2010 och 2011

I den nya grundlagen markeras kommunernas självstyre

Vi i Miljöpartiet har, tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som mål att

tydligare än tidigare. Det tycker vi är bra.

kvaliteten i den offentliga sektorn ska förbättras, särskilt inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Det ska bland annat ske genom ökad personaltäthet, satsningar på fortbildning och kompetensutveckling. Vi föreslår att kommunernas resurser stärks med nio miljarder kronor mer än i regeringens budget i breda satsningar över en tvåårsperiod. Därutöver föreslår vi över tre miljarder kronor i riktade satsningar över en tvåårsperiod. Vi gör särskilda satsningar på skolan och sjukvården.

En bättre ekonomi i kommunerna är en nyckelfaktor. Därför

I det rödgröna budgetförslaget tillförs kommuner och landsting sammanlagt 12 miljarder kronor

blir ökad sysselsättning också en central fråga för det kom-

över två år för att säkra kvaliteten i välfärden. För socialdemokratin går jobb och välfärd före

munala självstyret. En övervältring av statliga kostnader

stora skattesänkningar. Varje arbetad timme bidrar till välfärdens finansiering. Därför blir ökad

– så som den borgerliga regeringen har gjort – begränsar i

sysselsättning också en central fråga för välfärdens kvalitet och finansiering.

praktiken självstyret. Nej. Däremot är vi i huvudsak för Ansvarskommitténs

Ja, gemensam röd-grön ekonomisk vårmotion ger drygt 12 miljarder i ökade resurser till kom-

förslag om att bilda regionkommuner med utökat ansvar för

munsektorn under 2011-2012. 9 miljarder kronor av detta är breda satsningar under kommande

diverse frågor, bland annat regionala utvecklingsfrågor.

två år till mer personal. Resterande 3 miljarder går till riktade satsningar på bland annat omorganisering för att skapa heltidsjobb, ROT-program för skolan, klimatinvesteringar och åtgärder för att underlätta generationsväxling av personal i äldreomsorgen.

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

15


UPPHANDLING

OBIZ stora valenkät FINNS DET ANLEDNING ATT SE ÖVER KOMMUNER-

SKA SKOLAN HA ETT “BURKA-FÖRBUD”

NAS FRIVILLIGA OCH OBLIGATORISKA UPPGIFTER?

Just nu föreligger inga sådana förslag men det kan finnas

Nej, men under själva undervisningen ska läraren

skäl att titta på det i framtiden när välfärdens kostnader ökar

kunna se ansiktet på eleverna, för att bl.a. ha

samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder blir färre i

möjlighet att tolka ansiktsuttryck.

förhållande till övriga.

Ja. Det kan alltid finnas anledning att diskutera dessa frågor

Vi vill inte ha generella förbud mot vissa typer av

i takt med att tiderna och de kommunala utmaningarna för-

klädesplagg. Dock behöver vi riktlinjer inom vissa

ändras. Tillsynsfrågor är exempel på frågor som kan behöva

yrken eller servicefunktioner där man behöver se

ses över.

människors ansikten.

Ja, vi vill förstatliga ansvaret över skolan. Elever måste

Vi har ingen lagstiftning om klädregler i Sverige, och det ska vi inte heller

få samma chans till bra utbildning. Idag är det stora skill-

ha. Däremot kan det finnas skäl för särskilda klädregler i vissa samman-

nader mellan hur mycket olika kommuner satsar på sina

hang. Det finns t.ex. säkerhetsregler som förbjuder bruket av långa ärmar

elever. Oavsett vilken kommun man går i skolan i så ska

i viss industri. På samma sätt anser vi att det är självklart att man ska visa

man ha bra och likvärdig utbildning.

sitt ansikte om man arbetar med människor, till exempel i skolan.

Staten ska vara tydlig med sin målsättning, barn ska till

Vi tror inte på ett generellt förbud mot vissa typer av

exempel ha rätt till en bra skola och äldre rätt till en bra

klädsel, vare sig det handlar om burka eller hockey-keps.

vård. Målen ska vara tydliga men vägen dit får se olika ut

Varken i skolan eller ute i övriga samhället. Vi tror på en

på grund av det kommunala självbestämmandet. Vi tycker

samhällsdebatt där vi står upp för kvinnors självklara rätt

det är rimligt att välfärden styrs lokalt. Generellt ska man

att, med samma frihet som män, välja att bära eller avstå

vara försiktig med att begränsa det kommunala självstyret.

från att bära en viss klädsel.

Det är viktigt att, i samband med nya reformer och ny lag-

Nej.

stiftning, beakta hur detta påverkar kommunernas uppgifter. I nuläget ser vi ingen anledning att förändra kommunernas frivilliga och obligatoriska uppgifter.

På vissa punkter. Vi exempelvis vill skärpa lagen om

Skolorna har idag den möjligheten. Det

bostadsförsörjning så att kommunerna får ett tydligare

är en omöjlig situation i skolan att inte

ansvar för att öka tillgången till bostäder. Alla kommuner

kunna se varandras ansikten. Men vi vill

ska vara skyldiga att ha en bostadsförmedling.

inte ha någon generell lagstiftning om hur folk ska klä sig.

16

OBIZ | 2 • 2010

Vänsterpartiet vill införa en lag som slår fast att samhäl-

Nej, inga generella regler om viss klädsel

let har ett ansvar för att ge kulturen förutsättningar att

i skolan. Dock bör skolan kunna ha regler

verka och fritt utvecklas. Vi vill även att fritidsgårdar ska

som säkerställer en likvärdig undervis-

vara en obligatorisk verksamhet i kommunerna.

ning för alla elever.

www.kommuninfo.se


OBIZ stora valenkät – special

HÄR MÄRKER ENSKILDA PARTIER UT SIG På en del små, men avgörande områden skiljer partierna sig åt, både från andra partier men också från den egna partiblocket. Förstatligandet av skolan är en sådan fråga som märkligt nog förenar Folkpartiet och Vänsterpartiet. Här följer Folkpartiets svar på frågan: ”Ja, vi vill förstatliga ansvaret över skolan. Elever måste få samma chans till bra utbildning. Idag är det stora skillnader mellan hur mycket olika kommuner satsar på sina elever. Oavsett vilken kommun man går i skolan

i så ska man ha bra och likvärdig utbildning.”. Moderaterna svarar:” Vi anser inte att skolan ska vara statlig utan tvärtom vill vi att kommunerna ska behålla huvudmannaskapet. Däremot anser vi det nödvändigt att stärka den statliga skolinspektionen för att se till att huvudmännen följer skollagen. Detta är viktigt för stärka likvärdigheten i skolan och att staten kan garantera att alla elever får den utbildning de har rätt till.”. Märkligt nog får Folkpariet stöd hos Vänsterpartiet som svarar: ” Staten ska ta ett större

Våga möta företagare!

ansvar för att alla elevers rätt till en likvärdig undervisning tillgodoses. Däremot vill vi inte återgå till det regelverk som gällde före ”kommunaliseringen”. Hur svaret egentligen ska tolkas kan de lärde tvista om, men ovedersägligt är att det finns två partier som vill se ett ökat statligt infytande över skolan. I en annan fråga är det också ett parti som skiljer ut sig och det är i frågan om finansieringsprincipen. Alla andra partier, utom Socialdemkraterna i riksdagen, tycker att den princip som säger att staten ska finan-

siera nya uppgifter de lägger på kommunerna, så kommunerna inte drabbas ekonomiskt. Så här svarar (s) på frågan om statens respekt för finaniseringsprincipen varit tillräcklig: ”Vi är djupt kritiska mot det sätt som den borgerliga regeringens skattesänkningar och övervältringen av statens kostnader för trygghetssystemen har påverkat kommunernas ekonomi. Det är ett hot mot välfärdens långsiktiga finansiering och kvaliteten i välfärden.” Miljöpartiet svarar i sin tur, lätt med lakonisk ton: ” Ja, i stort sett.”

Speed Dating!

Välkommen till ett snabbmöte mellan företagare och politiker på Wisby Strand Kongress tisdagen den 6 juli klockan 10-11. Vi bjuder på kaffe, smörgås och spännande möten. Anmälan till spn@svensktnaringsliv.se

Läs mer om hur vi främjar kontakten mellan politiker och näringslivet på www.svensktnaringsliv.se/spn

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

17


UPPHANDLING

0

SÅ STOPPAS

BUD

NOLLNINGAR • Studera branschen noga inför upphandlingen. Prata med branschorganisationen och leverantörerna för ta reda på ”fallgroparna”. - Ha en ”vattentät” prisutvärderingsmodell - alla tjänster/produkter bör viktas

VIKTIGT SE UPP MED NOLLNING VID ANBUD

och de som beställs mest ska viktas mest. Alternativt, sätt pris själv och låt anbudsgivaren ange en faktor som höjer eller sänker ditt fastställda pris. • Kräv referenser på uppdrag med normalpris! Har anbudsgivaren dumpat priset

Orimligt låga anbud, så kallad nollning, kan leda till dolda kostnader när avtalet väl börjar gälla. Det går därför att med stöd i LOU att avfärda sådana anbud. Regeringsrätten avgjorde nyligen ett sådant fall.

så måste ju vinsten tas någon annanstans ifrån? • Om du förkastar anbudet! Kom ihåg att låta leverantören yttra sig vid minst två tillfällen och vid det sista tillfället, varna leverantören att anbudet kan komma att förkastas! • Tvinga leverantören att leverera! För in i avtalet att rätt till hävning/skadestånd eller vite föreligger om leverantören tackar nej till uppdrag. • Var mycket noga med att följa upp avtalet om en leverantör med lågt pris antas!

18

OBIZ | 2 • 2010

Det var SKL Kommentus som fick rätt när företaget förkastade ett anbud från en leverantör där det offererade priset gällande möbel- och kontorsflyttning var onormalt lågt. Tidigare hade Förvaltningsrätten i Stockholm (tidigare länsrätten) i en dom kommit fram till att SKL Kommentus gjorde rätt när anbudet förkastades. Nu har dessutom både Kammarrätten och Regeringsrätten nekat leverantören prövningstillstånd. Det principiellt intressanta med domen är den visar att man

kan använda sig av 12 kap 3 § i lagen om offentlig upphandling som ger möjlighet att förkasta orimligt låga anbud. – Det är dock mycket viktigt att man följer paragrafen och ger anbudsgivaren möjlighet att förklara sitt anbud vid minst två tillfällen, säger Maria Krantz, upphandlingskonsult och jurist på SKL Kommentus,. I det aktuella fallet lämnade leverantören ett anbud på noll kronor på prislistans fasta del. SKL Kommentus menar att anbudet kunde resultera i att de upphandlande myndigheter vid samtliga tillfällen skulle välja att avropa fast pris istället för per timme, eftersom myndigheten då inte behöver betala för flyttuppdraget. Det skulle också med stor sannolikhet resultera i att bolaget hade tvingats tacka nej till i stort sett samtliga flyttuppdrag.

– Lämnas orimligt låga anbud bör man ta reda på varför. Dessutom är det bra att vid varje upphandling kontrollera om anbudet avsevärt skiljer sig från branschstandard för att se om företaget som lämnat anbud försökt manipulera urvalsprocessen genom att anpassa sitt anbud till den grad att det inte längre är rimligt. En konsekvens av en nollning är att anbudslämnande företag inte tar på sig vissa uppdrag eller har dolda kostnader som gör att tjänsten eller varan i slutänden blir dyrare än förväntat. – Därför är det vikigt att utforma avtalet så att man undviker denna typ av fallgrop. Man kan till exempel skriva in att alla avropade tjänster ska utföras av den som vunnit anbudet. Det är också viktigt att vara stenhård vid uppföljningen så att avtalet följs, säger Maria Krantz. ✱

www.kommuninfo.se


NYTT AVTAL GÖR LEASING BILLIGARE ÄN RENT KÖP SKL Kommentus avtal om finansiell leasing av lös egendom och samordnad förnyad konkurrensutsättning har väckt stort intresse bland kommuner och landsting. – Samordnad förnyad konkurrens är något nytt och ett bra alternativ så myndigheterna slipper tillämpa förnyad konkurrens varje gång de ska göra ett avrop med allt vad det innebär, säger Johan Aksberg, upphandlingskonsult på SKL Kommentus. – Med vår nya modell tar

vi dessutom tillvara på volymfördelarna med samordnad upphandling eftersom vi en gång per år samordnat utsätter leverantörerna för förnyad konkurrens. Priserna kan aldrig heller gå upp eftersom taket är ursprungsanbudet. Upphandlingen består av finansiell leasing av lös egendom men innefattar även så kallad finansiell lease-retur som innebär att myndigheten leasar ITutrustning under 36 månader och sedan lämnar tillbaka den till leasegivaren. Om till exempel

en upphandlande myndighet väljer att köpa en PC för 10 000 kronor genom finansiell leaseretur blir kostnaden med en STIBOR-ränta på 2,5 procent 9 720 kronor eller 270 kronor per månad under avtalsperioden. Det innebär att det blir billigare att leasa än att köpa en PC. Dessutom slipper myndigheten att ta ansvar för PC:n efter avtalets utgång, då den förmodligen tappat helt i värde och kanske ska kasseras som också är en kostnad i sig. Många upphandlande

myndigheter hör nu av sig till SKL Kommentus och vill ha djupare presentation av den nya avtalsmodellen för finansiell leasing av lös egendom. – Det är mycket roligt. Jag kommer att besöka många upphandlande myndigheter den närmaste tiden för att ge djupare information om vad ramavtalet innebär, säger Johan Aksberg. ✱

STIBOR är den ränta som bestäms av ett antal svenska investmentbanker på daglig basis.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. —žĩǶǸǼĵǼǹǹǽǻǹŜ“ªĩǶǸǼĵǼǻǺǸǽǻŜ¥©—¢¡¥ļžŸħ¥—Ŝ©©©ħ¥©—¢¡¥ħ•¡Ÿ

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

19


UPPHANDLING

NOTERAT FÖR UPPHANDLAREN

LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN DETTA NOTERAR VI Idag Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer ska behandlas lika. Principen utgör en av de grundläggande principerna. Så här bör upphandlaren sköta sina kontakter. Nr 3-2010 Offentlig affärer en annorlunda affärsprocess

I detta nummer startar en notisguide för dig som upphandlingsansvarig i Sveriges kommuner & landsting. Allt skrivet källmaterial är utdrag från Konkurrensverkets och EUs samlade dokument. Vårt syfte är att hjälpa dig i informationsfloran genom en notisguide, om viktiga frågor i dina kontakter med leverantörer, genomförande av rättvisare offentliga affärer och att du minskar risken för överprövning av din upphandling, som på senare tid har ökat i antal.

Nytt om de lagar för Upphandlingsformer som införts 15 juli och hur Direktupphandling nu skall genomföras korrekt av upphandlaren. Nr 4-2010 Leverantörsavtal uppföljning och intern marknadsföring Hur upphandlaren bättre kan få effekt i använmdning av befintliga avtal med leverantörer. Uppföljningen brister Nr 1-2011 Upphandlingsformer

Konkurrensverket och EU noterar också i sina rapporter att Små och Medelstora företag (SME) och framförallt nystartade företag, har svårt att slå sig in på den offentliga marknaden, så låt oss hjälpas åt med att göra dina förfrågningsunderlag (FFU) för upphandlingar enklare och rättvisare för alla. I nästa nummer belyser vi ”Direktupphandlingar om nya lagar & regler” som gäller från 15 juli 2010. I detta nummer börjar vi med att belysa ”Likabehandlingsprincipen” vid offentlig upphandling.

följ lagen och använd förnuftet i förfrågningsunderlaget. Genomlysning av effektiva sätt att upphandla varor & tjänster men ändå följa lagen. Utmanningsrätt en ny upphandlingsmöjlighet.

20

OBIZ | 2 • 2010

Sammanställt av Jan Karlsson projektledare för utbildningar i offentliga affärer vid Kommuninfo i Sverige Källor: Konkurrensverket www. konkurrensverket.se dokument Dnr 385/2008 http://lagenomoffentligupphandling.se/

DE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERNA OM LIKABEHANDLING

De grundläggande principerna för offentlig upphandling innebär bland annat att en upphandlande myndighet varken får gynna eller missgynna ett företag på grund av dess storlek. De upphandlande myndigheterna får således inte

heller särbehandla de mindre företagen, så att dessa kan komma att gynnas i förhållande till andra aktörer på marknaden. Snarare ska alla leverantörer ges lika goda förutsättningar att delta i upphandlingar.

DE FEM PRINCIPERNA – NOTERAT FÖR LIKABEHANDLING ICKEDISKRIMINERING – Det är förbjudet att diskriminera leverantörer för till exempel nationalitet. Man ska utforma förfrågningsunderlaget så det passar olika leverantörer. Man får heller inte ge någon förtur för att den till exempel ligger i närheten. LIKABEHANDLING - Alla leverantörer ska få samma förutsättningar. Alla ska få informationen om upphandlingen samtidigt. TRANSPARENS – All information som handlar om upphandlingen ska

vara tillgängligt för alla. PROPORTIONALITET – Kraven som finns i upphandlingen ska vara möj-

liga för det ändamål man vill uppnå. ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE – Intyg och certifikat som har utfärdats av

en medlemsstats i EU:s behöriga myndigheter ska även gälla i övriga EU/ EES-länder. Små och medelstora företag (SMF, benämns ofta SME - Small and Medium Enterprises) utgör cirka 99 procent av alla företag i Sverige. Begreppet SME används ofta utan att det närmare preciseras hur stort företaget är. I Sverige tillämpas Europeiska kommissionens definition av små och medelstora företag, SME. När SME-frågor aktualiseras vid offentliga upphandlingar är det ofta gruppen mikroföretag, färre än 10 anställda, som det handlar om. På många områden är det en hög marknadskoncentration med ett begränsat antal företag som svarar för en stor eller dominerande del av det totala utbudet på marknaden. Därför är det viktigt att offentliga beställare vid upphandling, och inte minst vid utformning av förfrågningsunderlag, tar hänsyn till marknadens konkurrensförhållanden.

www.kommuninfo.se


UPPHANDLAREN TYCKER TILL

Varför är upphandlare så försiktiga med att välja funktionsupphandling?

FÖLJ DE FEM PRIN– CIPERNA Några praktikexempel i dina förfrågningsunderlag Begränsa i förfrågningsunderlaget bl a alla skallkrav om företagsstorlek. Ange gärna kvalitetskrav men ange alltid texten ”eller motsvarande” i förfrågningsunderlaget. Företag skall behandlas lika oavsett geografisk placering eller etablering på marknaden.

ÖVER– PRÖVNINGAR VAD GÄLLER? Från 15 februari 2010 överklagar man till förvaltningsrätten. En överprövning går att göra fram tills att ett upphandlingskontrakt har

E

fter många år som upphandlare och nu och sedan en tid som konsult åt småföretagare, ställer jag mig frågor som jag inte skulle ha gjort för ett år sedan. Detta inlägg är helt och hållet mina egna funderingar och ingen kritik mot tidigare kollegor, utan jag tycker denna fråga om funktionsupphandling bara har glömts bort. T ex, varför är upphandlare så försiktiga med att välja funktionsupphandling? Jovisst, har en del vägar byggts efter funktionsupphandling och visst har några hus byggts men….. Förfrågningsunderlag är alltid väldigt exakta i sina krav, man t o m sätter ut tidigare leverantörs namn och artikelnummer i FFU för att alla leverantörer ska veta precis vad den upphandlande enheten efterfrågar. Jag förstår varför. Ingen vill känna ovissheten vid anbudsprövning att jämföra äpplen med päron. Men, tänk om detta sätt att efterfråga artiklar och tjänster gör att de bästa lösningarna inte presenteras. Tänk om en leverantör eller entreprenör har en annan lösning eller en vara än den som efterfrågas? Den kan ju vara mera ändamålsenlig än den som efterfrågas. Då får den inte beaktas! Endast sådant som är efterfrågat ska ju prövas!

K

an det till och med bli så, att de upphandlande enheterna bromsar utvecklingen? Självklart kan man inte som upphandlare veta allt, därför ber man ju verksamheterna om hjälp. Men verksamheterna sitter ju också fast i avtal med tidigare efterfrågade produkter eller tjänster.

ingåtts. Senast inom tio dagar efter att upphandlaren har lämnat tillräckliga upplysningar. Om upphandlaren skriver kontrakt inom tiodagarsperioden tar den också risken att betala skadestånd till leverantören som skrivit på kontraktet.

www.kommuninfo.se

Jag vet hur man i många kommuner kämpar med att få förfrågningsunderlag till livsmedelupphandlingar så utförliga som möjligt. Man talar om hur många kilo/liter som förbrukats under en viss period av en viss vara. Denna vara ska vara på ett visst sätt, framförallt om den är sammansatt, finns exakta krav på sockerhalt, fetthalt mm Varför skulle man inte kunna göra en livsmedelsupphandling där kravet är näringsriktiga och rikliga portioner till förskolebarn och skolbarn resp. äldre?

Ett menyförslag byggt på krav om ekologiska och/ eller rättvisa varor där så önskas. Ett förfrågningsunderlag som inte förutsätter att leverantören har stora volymer utan där kvaliteten sätts i fokus. Sedan får kostnaden avgöra vem som får avtal.

V

arför måste arbetskläder beskrivas i detalj? Måste varje ficka anges? Kan det inte räcka med för vilken typ av arbete plaggen avses? Provning av olika modeller där bekvämlighet och funktionalitet bedöms och sedan viktas med priset. Jag vet att det blir svårare att jämföra inkomna anbud, risken för överprövning kanske ökar, men nog vore det spännande om någon vågade? FFU avseende tjänster är ofta enklare utformade än varor. Är det en specialistkompetens som efterfrågas, ska diplomering eller certifiering gälla. Är det en ”utvecklande tjänst” ges anbudsgivaren ofta fria händer att beskriva sin verksamhet och sina idéer. Kanske finns en del att lära där? Som upphandlare måste man vara oerhört mångsidig och lyssnande, man ska vara lagklok och precis. Men man måste också våga ta nya grepp, inte minst för att släppa fram små och medelstora företag. Små företag måste oftast prioritera kvalitet framför kvantitet och har därför kanske andra lösningar än våra vanligaste leverantörer av varor och tjänster. Så våga se skogen bland träden!

FAKTA

SIBYLLE MENDES

Diplomerad SOI Upphandlare, Sveriges Offentliga inköpare Arbetar idag som upphandlingskonsulti bolaget Criadora Consult Tidigare uppdrag: Ansvarig för upphandlingar inom Mariestads kommun 1996-2009. Dessförinnan bl a ekonom på såväl den tekniska och sociala förvaltningen i Mariestads kommun.

2 • 2010 | OBIZ

21


FINANS

NYCKELN TILL HUSHÅLLNING I KOMMUNER OCH LANDSTING FAKTA: RKA Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, är en ideell förening som bildats i samarbete mellan staten och

Sedan 2005 står det i kommunallagen att kommuner och landsting är skyldiga att formulera mål och riktlinjer för verksamheten, och att redogöra för om hushållningen är god. Men vad är egentligen nyckeln till en framgångsrik hushållning?

Sverige Kommuner och Landsting. Verksamheten startade den 1 januari 2006. RKA:s uppdrag är att underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och landsting. RKA ska även främja jämförelser mellan kommuner och mellan landsting

FAKTA: FPR Finanspolitiska rådet är en myndighet som bildades den 1 augusti 2007. Rådet består av åtta ledamöter och bistås av ett kansli med fyra anställda. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har i en färsk studie tittat närmare på vilka faktorer som skapar ett framgångsrikt landsting eller en framgångsrik kommun. I rapporten har RKA analyserat en rad skrifter och rapporter. Vad som menas med framgångsrik varierar givetvis mellan de olika studierna, men oavsett om perspektivet är övergripande ekonomiskt eller

fokuserar på en viss verksamhets resultat så är det, enligt RKA:s rapport, ett begränsat antal framgångsfaktorer som går igen. RKA framhåller i rapporten att ingen enskild faktor kan i sig framhållas som mest betydelsefull, utan att det oftast är blandningen av och samverkan mellan de olika faktorerna som skapar en framgångsrik kommun eller ett framgångsrikt landsting. I de flesta studier som RKA gått igenom lyfts ledning och styrning samt personal fram som centrala framgångsfaktorer. Rapportens författare Ingegerd Berggren menar att ledning, styrning och personalens förhållningssätt och villkor måste kunna följas upp på samma

eller liknande sätt, oavsett verksamhet. Vidare menar rapportförfattaren att med mätetal för framgångsfaktorer kommer förutsättningarna för att etablera samband mellan resurser och resultat, och att identifiera organisationers fundamentala brister och styrkor, sannolikt att förbättras betydligt. Först då finns det förutsättningar för att skapa resultat med nyckeltal, skriver hon. Traditionellt följs ofta kommuner och landstins verksamheter upp sektorsvis. När det gäller framgångsfaktorer för kommuner och landsting konstaterar rapporten också att behovet av en sektorsanpassad uppföljning tycks vara begränsat.

RIS OCH ROS FRÅN FINANSPOLITISKA RÅDET Finanspolitiska rådet i ger i sin rapport för 2010 både ris och ros till regeringen och menar bland annat att jobbskatteavdraget borde förklaras bättre för att fungera. De menar också att sjukförsäkringsreformerna har angripit ett svårt problem men har genomförts på ett förhastat sätt. Inom arbetsmarknadspolitiken anser de att

jobbsökaraktiviteter och coachning använts för mycket i lågkonjunkturen, medan arbetsmarknadsutbildningen har blivit alltför liten. Vidare menar de att sysselsättningsskäl kan motivera att arbetsinkomster beskattas lägre än pensioner. För att motverka oönskade fördelningseffekter kan riktade skattesänkningar användas för att kompensera de pensionärer som

inte fått del av jobbskatteavdraget under sin yrkesverksamma tid. De vill också ompröva ROTavdraget bör omprövas och menar att det finns starkare samhällsekonomiska effektivitetsargument för ett permanent RUT-avdrag än för ett permanent ROT-avdrag. Till sist ser de ett oväntat lågt utnyttjande av kompletterande arbetslöshetsförsäkringar.

Läs det här och tjäna 529.000 SEK På Refero är vi specialiserade på att finna kapitalläckage och sedan se till att våra kunder får sina pengar tillbaka. Genom systematisk analys av räkenskapsinformation har vi hittat i genomsnitt 529.000 SEK hos de företag, organisationer, kommuner och landsting vi analyserat hittills. Titta gärna in på refero.se så får du mer information om hur vi arbetar. Du är också alltid välkommen att ringa på 08-22 61 50. www.refero.se, 08-22 61 50

22

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


Har du försäkrat dig och dina anställda? Vi erbjuder Tjänstegrupplivförsäkring, Olycksfallsförsäkring Arbetstid och Sjukvårdsförsäkring för dig och dina anställda. Naturligtvis har vi även förmånliga försäkringar för ditt företag.

Kontakta SalusAnsvar 0200-87 50 80 eller e-post foretag@salusansvar.se Välkommen!

SalusAnsvar startade för över 100 år sedan. Våra kunder är i huvudsak medlemmar och anställda i ett hundratal organisationer, företag och föreningar som vi samarbetar med. SalusAnsvar – En del av

We look forward to see you at Euro Mine Expo in Skellefteå, Sweden 8–10 June, 2010

www.georange.se

www.kommuninfo.se

www.eurominexpo.com

2 • 2010 | OBIZ

23


FINANS

Organisationer med stora transaktionsvolymer lyckas göra korrekta transaktioner i nästan 100 procent av fallen, men det är på decimalerna de förlorar pengar. – Vi är så säkra på att vi hittar pengar att återföra att vi kan arbeta enbart på provision av de pengar vi sparar, säger Lars Fyhr, vd på Refero revision AB som är ett av företagen som arbetar med att hitta kapitalläckage. För många är kapitalläckage något nytt, men det innebär helt enkelt kapital som läcker ut ur organisationer oavsiktligt ofta på grund av brister i rutiner eller kunskap, eller inbyggda problem som outsourcade verksamheter eller ekonomiska processer med vattentäta skott mellan sig. Offentlig verksamhet har ytterligare regelverk att tänka på. Kommuner får till exempel kompensationsersättning från staten för vissa av de tjänster man utför, och bristande rutiner eller kunskap gör att man inte får

FAKTA

den ersättning man har rätt till. – Eftersom cirka 30 procent av de som attesterar dessa transaktioner är ickeekonomer finns en inbyggd försiktighetsprincip som gör att kommunerna förlorar bidrag de har rätt till, säger Lars Fyhr vd på Refero. Han förklarar hur de arbetar för att hitta läckagen. I snitt läggs fem veckor ned för att utföra arbetet, som börjar med att hitta avvikelser. Först går man systematiskt igenom rutiner och processer för att hitta de första avvikelserna. – En säker källa till avvikelser är parallella processer med vattentäta skott mellan. LETAR AVVIKELSER

Avancerade analysprogram får sedan leta igenom transaktioner för att hitta avvikelser. Sedan börjar detektivarbetet. – Vi går igenom varje teoretisk avvikelse vi hittar manuellt och nio gånger av tio är det inga problem, men i ett fall av tio hittar vi pengar att återföra. Vän av ordning undrar om inte de ekonomiska kontroll-

NÅGRA ORSAKER TILL LÄCKAGE

• Samma leverantör upplagd i olika system • Samma leverantör fakturerar samma tjänst flera gånger, fast till olika avdelningar • Pris och Rabattsatser som borde erhållits följs inte upp • Organisationsförändringar och uppgraderingar • Affärssystem tillsammans med stödsystem, är inte alltid helt kompatibla

24

OBIZ | 2 • 2010

Foto: FOTOAKUTEN

EKONOMISKT DETEKTIVARBETE HITTAR KAPITAL OCH SPARAR MILJONER

Kapitalläckage som åtgärdas sparar enorma summor.

funktioner som finns på plats varje dag upptäcker dessa läckage och svaret är ja, i 99,96 procent av fallen. – Anledningen till att vi hittar avvikelser där den egna organisationen inte gör det är att vi inte är hemmablinda. Vi kan gå in och studera de ekonomiska processerna med öppna ögon. En annan anledning är att detta är vår kärnverksamhet. Det är också därför vi kan arbeta med en provisionsmodell. Sedan är vi nyfikna, vi kombinerar ett metodiskt arbete med att vi vrider och vänder för att hitta avvikelser. Att hitta pengar på marginalen är svårt, men ger stor utväxling om transaktionerna är många. Många av Referos tidigare kunder återkommer med fler uppdrag, eftersom arbetet behöver göras med jämna mellanrum. Han menar också att det inte går att förskona sig från avvikelser. – Organisationer förändras och personer byter arbetsupp-

gifter samtidigt som tjänstledigheter och semestrar kan ändra förutsättningarna. Lars Fyhr pekar på tre typer av verksamheter med skiljda behov och problembilder. Först har vi privata börsnoterade företag som har större krav på sig att vara transparenta och där ledningen vill veta hur stora avvikelserna är för att inte drabbas av obehagliga överraskningar i kontakten med sina aktieägare. Han förklarar att moms är en stor källa till avvikelser för att regelverket är krångligt. – Det är svårt att hålla rätt på alla momssatser och regelverk, men också på de undantag som finns. Hanteringen är komplex. Nästa typ är organisationer med blandad verksamhet, som kommuner eller landsting men också vissa typer av företag. – Blandad verksamhet är en stor källa till avvikelser, där attestanter inte alltid har full insyn i vad de attesterar och där det

www.kommuninfo.se


LÄCKANDE ofta finns parallella ekonomiska processer. Till sist är det organisationer som outsoursat delar av sin verksamhet där vinsten i att lägga ut verksamheten inte alltid blir så stor som det var tänkt. – Släpper man det egna ägarskapet på processen har man byggt in ett potentiellt problem eftersom du inte längre kan ha den fulla kontrollen. Förutom att viss utbildning i att leta avvikelser sker automatiskt vid varje uppdrag genomför också Refero viss utbildning i

att upptäcka avvikelser. Ibland, om än sällan upptäcks oegentligheter, antingen i den egna organisationen eller hos samarbetspartnern. Detta sker av slumpen eller i undantagsfall, för alla är i grunden ärliga – det är vår uppfattning, säger Lars Fyhr. – Ett landsting upptäckte bland annat att en vårdgivare använde en annan attesteringskod för att få ut högre ersättning än de var berättigade till. Sådant upptäcks direkt vid en genomlysning, förklarar Lars Fyhr. ✱

!"#$%"&"'()*

+),-./"0!12

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem. Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m. Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

25


UPPHANDLING

EGEN MÄTNING GER SÄKRARE AVTAL För att ha rätt tillgänglighet på de mobila nät man ska använda bör man upprätta kvalitetsavtal, SLA, men för att kontrollera nätens täckning bör de mätas upp av oberoende radiospecialister eller med egna verktyg. Nu är tekniken för att mäta upp mobila nät så lättanvändlig att det går att använda en mobiltelefon med programvara för att göra mätningen. – RAT-UE ger möjligheten att själva mäta upp täckning och kvalitet i sina mobila nät och därmed ett enkelt sätt att kontrollera att näten fungerar som utlovat, säger Bo Wisenfelt, vd på Network Expertise. Det svenska företaget Network Expertise har tillsammans med sitt systerbolag Webconnect Europe AB tagit fram en svit av programvaror som går under benämningen RAT Solutions. Programvara för att mäta täckning kallas RAT-UE (Radio Analyzing Tool – User Equipment), som ryms i en vanlig mobiltelefon med Symbianoperativ och gör det möjligt att i mobiltelefonen mäta mobilnätens täckning. Allt från kommuner till Sveriges Lantbruks Universitet ,SLU, använder den mobiltelefonburna programvaran. SLU KÖPTE PROGRAMMEN

Sveriges Lantbruks Universitet, SLU, köpte både programvaran RAT-Indoor samt mätverktyget RAT-UE. Med RAT-UE mäter de upp täckning och kvalitet på 2G- och 3G-nät. Med applikationen RAT-indoor tolkas informationen från RAT-UE samt skapar täckningskartor inomhus och utomhus. För SLU:s del så kommer inköpet att kunna själv generera täckningskartor för alla deras fastigheter i Sverige och på detta sätt lättare ställa krav på operatörer gällande kvalitet och täckning. Detta ger även SLU:s studenter möjlighet att välja mobilabonnemang baserat på hur respektive nät uppfyller

26

OBIZ | 2 • 2010

kvalitetskraven i SLU:s lokaler och omgivningar. Telefoniansvariga vill även ha lättanvända verktyg för att enkelt verifiera klagomål från användarna. Mobiltelefoni är idag en strategisk resurs som är likvärdig med IT och kraven som användarna därav ställer är motsvarande som man ställer på sin IT-miljö. – Att göra sina egna täckningsmätningar innebär att man får en bild av hur täckningen är där behoven finns. Detta gäller både inomhus som utomhus. I samband med exempelvis upphandlingar är det viktigt att verifiera att de uppgifter som leverantörerna av mobila tjänster anger stämmer, säger Bo Wisenfelt VD på Network Expertise.

Först mäter man upp mobiltäckningen med programvaran som används i en vanlig mobiltelefon (infällda bilden) för att sedan göra en täckningskarta med en annan programvara.

blir täckningen mindre och ökar sedan när färre använder det. Detta har tillexempel fått till följd att flera företag som har kontor utefter E4:an i höjd med Kista in mot Stockholm inte haft täckning när bilköerna varit långa på väg in till Stockholm, förklarar han. På samma sätt påverkas också näten när många kommer från arbetet och kopplar upp sig på mobilt internet. Desto fler användare i ett specifikt område desto större skillnad kommer man se i nätet beroende tid på dygnet.

3G-NÄTEN ANDAS

Han beskriver också hur analysen av mätresultaten sker och skillnaden mellan hur de gamla GSM-näten och de nya 3Gnäten fungerar. – Enkelt utryckt kan man säga att medan ett GSM-nät har en konstant täckning, ”andas” ett 3G-nät. Den geografiska storleken på cellen och kvalitén på radiosignalen i 3G-nätet ändras beroende på hur många som använder det. Det innebär att när många använder 3G,

SUNNE LÄRDE SIG MYCKET

Network Expertise erbjuder både programvaror och tjänster, där de båda mäter och analyserar resultatet. Detta har bland annat gett flertalet kommuner oberoende rapporter i hur de olika mobilnäten fungerar och vilka operatörer som kan vara lämplige att ha i olika regioner. Ett bra stöd i exempelvis avrop och upphandlingar av mobiltelefoni. Erik Larsson är IT-chef i

Sunne och han använde sig av företaget för att göra mätningar. – Vi har lärt oss mycket på vägen om hur mobila nät fungerar, men också att mobiloperatörernas täckningskartor ofta är rena glädjekalkylerna, säger han. Han pekar på hur viktigt det är att skriva in konkreta krav på täckning i ramavtalen men ifrågasätter också om det ska vara kommunernas roll att göra mätningarna av mobilnäten. – Man kan ju undra om vi ska behöva åka runt i bil i kommunen för att mäta upp mobilnäten, det kan knappas vara vår uppgift. Operatörerna har kanske inte riktigt velat ta till sig att mobiltelefoni skall fungera med samma kvalitet som klassisk telefoni och kunna uppfylla samma prestandakrav som man som användare ställer på sin IT miljö. RAT-UE ger i alla fall användarna verktygen för att själv verifiera täckning och på ett enkelt sätt avgöra vilka operatörer som fungerar i den miljö man befinner sig i. ✱

www.kommuninfo.se


SuccÊ! Har sült mer än 2000 ex pü 1 vecka Münga har fütt lära sig att inte ta skit frün nügon. Inte frün chefer, kollegor, kunder, familj eller vänner. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! I sin bok Ta skit! Och gÜr det till guld berättar hon om vinsterna med att bli bättre pü att ge och ta kritik och menar att rätt använd kritik leder till att vi utvecklas snabbare, blir mer omtyckta och für bättre relationer. Genom att läsa Ta skit! Och gÜr det till guld, fÜlja checklistorna och gÜra Üvningarna lär du dig att rikta din energi sü att det som i bÜrjan gÜr ont kan användas till att gÜra dig starkare och ännu mer framgüngsrik.

Utdrag ur boken Ta skit! Och gĂśr det till GULD: sidan 77 â&#x20AC;?Tänk dig fĂśr nästa gĂĽngâ&#x20AC;? Nästa gĂĽng du känner fĂśr att säga nĂĽgra sanningens ord till nĂĽgon i din omgivning, sätt dig fĂśrst ned en stund och fundera igenom varfĂśr du vill ge kritik och feedback. Ă&#x201E;r det fĂśr att hjälpa nĂĽgon annan framĂĽt eller lĂśsa en konflikt? Om inte, sĂĽ strunta i det. Tänk om det är du som är problemet? Eller att du bara har ett behov av att avreagera dig pĂĽ nĂĽgon annan? Fundera även pĂĽ när och hur du ska lägga fram ditt budskap. Kom ihĂĽg att de flesta konflikter bĂśrjar med att nĂĽgon bara rusat pĂĽ och inte heller haft tillräckliga kunskaper om hur man ska säga nĂĽgot sĂĽ att andra verkligen kan och vill lyssna. - Annika R Malmberg

Fortbildning och material fÜr lärare

Annika R Malmberg är en av Sveriges främsta inspiratÜrer. Hon har tränat och inspirerat tusentals människor till Ükad personlig framgüng och bättre konkreta resultat. Hon är en uppskattad och flitigt anlitad talare

Boken är lättläst och innehüller tips och dialoger som du kan använda direkt i büde pü ditt arbete och privat. Ta skit och gÜr det till guld passar alla.

FORUM FĂ&#x2013;R LEVANDE HISTORIA arbetar med

frügor som rÜr tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter med utgüngspunkt i FÜrintelsen och andra Ta skit och gÜr det till guld är 160 sidor, fin och inbunden.brott mot mänskligheten. Vi erbjuder lärare material samt kostnadsfria fortbildningar.

Bokens exempel och tips är konkreta.

Passa pĂĽ! Beställ idag fĂśr endast 299kr NYA OCH UPPDATERADE MATERIAL OM FĂ&#x2013;RINTELSEN

Â&#x2026;%7%°'BLUBPN'zSJOUFMTFO Faxa in din beställning pĂĽ 090-71 76 69

Â&#x2026;5JMMGzSJOUFMTFOTNJOOFTQMBUTFSJ1PMFO â&#x20AC;&#x201C; en resehandledning fĂśr vägledning och inspiration. Â&#x2026;ŠPNEFUUBNlOJCFSjUUBŠFOCPLPN'zSJOUFMTFO Antal: ________________________________________________________________________  BW4UnQIBOF#SVDIGFMEPDI1BVM"-FWJOF Nu med ett nytt avsnitt Sverige och FĂśrintelsen. FĂśretag: _____________________________________________ Org.omnr: _________________

Ditt namn: _________________________ Adress: ___________________________________ Postnr & ort:________________________ E-post: ____________________________________ Välkommen att besÜka oss i vür monter

pĂĽ Skolforum, Ă&#x201E;lvsjĂśmässan, 26â&#x20AC;&#x201C;28 okt. Telefon: ________________________________________________________________________ Alla priser är exkl frakt och 6 % bokmoms. Betalning mot faktura 10 dagar frĂĽn leverans. BĂśckerna levereras inom en vecka.

Läs mer och beställ material pü www.levandehistoria.se

Gate WorldWide AB Org nr 556582-5964, Telefon 090-717667, Ă&#x2013;. Kyrkog. 16 903 30 UmeĂĽ, info@gateworlds.se !""#"$%&'(%)*+,,-./"00111,

www.kommuninfo.se

*)2*-2,3111,4.4).*-

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

27


DET HÄR ÄR EN GRÖN FLYTTBAR LOKAL Våra energianpassade flyttbara lokaler ger dig både ett skönare inomhusklimat och möjligheter att halvera energibelastningen. Läs mer om våra gröna lokaler på www.cramo.se/energimodul

28

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


www.dragster.se

www.kommuninfo.se

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

29


GRÖN UPPHANDLING

GRÖNA LISTAN: INREDNING MED Nästan 30 miljoner kronor - det köpte Västra Götalandsregionen miljömärkt inredning för under förra året. Verktyget för upphandlingen heter Gröna Listan.

gör det enklare att upphandla miljöanpassat så finns det en stor vilja att göra det, säger Birgitta Nilsson, verksamhetsledare för Design med Omtanke som har tagit fram Gröna Listan.

Under 2009 köpte Västra Götalandsregionen möbler för 70 miljoner kronor. 40 procent kom från Gröna Listan, där bara produkter som uppfyller krav på miljömärkning får vara med. Det ska jämföras med att bara 6-7 procent av det totala utbudet är miljöanpassat. – Resultatet i Västra Götalandsregionen tycker jag talar sitt tydliga språk. Om man

FLEST KÖPER FRÅN LISTAN

Ett av de företag regionen har upphandlingsavtal med är Kinnarps. Mer än hälften av det som regionen köper från Kinnarps kommer från deras sortiment på Gröna Listan. Design med Omtanke är ett projekt som har varit pådrivande för att få Gröna Listan till stånd. Inom Västra Götalandsregionen har man sedan 2001 drivit

projektet Design med Omtanke. Syftet är att stimulera både utbud och efterfrågan på hållbara lösningar när det gäller inredning av offentliga miljöer. Men det fanns också ett stort behov av ett verktyg för att underlätta inköp av miljöbra inredning. INTE DYRARE

Med Gröna Listan har det skapats ett varutorg för miljöanpassade produkter som gör det enklare att upphandla miljöanpassad inredning till offentliga miljöer. – Många kanske tror att det blir dyrare att välja från Gröna

Listan, men så är det inte, säger Birgitta Nilsson. Birgitta Nilsson har arbetat med design för hållbar utveckling i många år. – Den offentliga sektorn har stor makt när det gäller att driva på för en bättre miljö. Och att göra rätt är en långsiktigt god affär, konstaterar hon. ✱

FAKTA Design med Omtanke är ett projekt och offentlig aktör utan vinstintressen som arbetar för en hållbar framtid. Under nio år har de arbetat fram en metod som fungerar när lokaler ska förändras. De finns i Västra Götaland men verkar över hela Sverige.

!"#$%&'(&)$*)$&'$'+(,-'&..$)&"/)"$01)$2*'',"3-)$2&4$ !"#&)5&)6$!787$-9:$.,3'+'4&$#)-;.&2+(,3<$=,$(+)$&2-($ /'54-2+)$0)>'$?@$>)< A.+9&),'5+)$&'.,5($BCC$-9:$C-B Vill du veta mer om Asp Center? 0921-691 70 | www.asp-center.se

30

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


OMTANKE OM MILJÖN

GRÖNA AFFÄRER PRISADES Lunds kommun och Edita Västra Aros har tilldelats utmärkelsen Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. Leverantören är ett Svanenmärkt tryckeri, ISO9001 och ISO14001-certifierat, FSC-certifierat, klimatneutralt företag som klimatkompenserar all produktion. Dessutom bland annat finalist till Veckans Affärers E-prize 2009, och är klimatförebild i FN. De belöndes för sitt arbete med att leverera respektive upphandla miljöanpassat och fickr därmed motta Miljöstyrningsrådets årliga utmärkelse. Priserna delades ut under konferensen Grön Upphandling av Jordbruksminister Eskil

Foto: LISA BRUNNSTRÖM

Erlandsson.

!"#$%&'(

>9?64<233+9)*+$>*3*/"))*+$0%)$E;5)*7$%$F7.A?&./:

!"#$%$&'()*+, )*+,-./01%23)45)%6%/45-.17/),,1%8735-9)7:1 -.*/0*+$1233-.)"/$345$%$#6*7#*+$8'5$%+)"#75%859:#7;//)9$<233:.)"/*5$%$75;=$>%//#9::9+#$ :*)$95?%7*?7*5@$<233&*5595$.A&$#/"7?"+)$"70*A?/95$0%$?5*97%09$/'#+%+395$8'5$)*$B*#79$726*5$ 90$<.*+)*=$C90#*77$09)$0%$/*0*5*595D$<.)95@$:.)"/*5$*//*5$<.#7;)*5@$;5$045$:4/#;77+%+3$977$ #?969$%+#6%5*59+)*$:%/('*5$.A&$E.)9$5":$8'5$)*+$+"7%)9$.A&$859:7%)9$:;++%#?9+= !!!"#$%&'%(")%

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

31


SÄKERHET

NY TEKNIK HJÄLPER BRANDMÄNNEN ÖVERLEVA KTH-forskaren Isaac Skog har precis disputerat i ämnet navigeringssystem. Tanken är att hitta en billig och enkel lösning som i framtiden ska kunna användas av räddningspersonal och i vården.

Det finns kompletta navigeringssystem redan idag. Men de är alla både dyra, tunga och klumpiga för att kunna användas av exempelvis brandmän. Faktum är att rökdykare idag måste förlita sig på vattenslangen som livlina för att ta sig ut ur ett brinnande hus. Än värre blir det om någonting allvarligt händer. – Om en rökdykare svimmar av till exempel värmen så kan det vara mycket svårt för kollegorna att hitta rökdykaren, säger Isaac Skog, doktorand på instutitionen för signalbehandling vid KTH. Enligt Isaac Skog är små, billiga

32

OBIZ | 2 • 2010

sensorer som fästs vid foten nyckeln till lättare och mer kostnadseffektiva navigeringssystem. Han har därtill forskat runt ett antal olika mätmetoder, och en av dem - den som tar hänsyn fotens rotationshastighet - har visat sig vara mest tillförlitlig. Detta eftersom det måste gå att mäta när en person rör sig eller stå still. – Det finns sensorer med varierande prestanda och kostnad. Jag har använt billiga sensorer som ger information av låg kvalitet. Jag kompenserar sedan för den låga informationskvaliteten genom smart signalbehandling och användandet av information från andra informationskällor, till exempel typiska rörelser hos foten när en person går, säger Isaac Skog. Lösningen är ett listigt sätt att komma runt problemet att behöva investera i mer kostsamma och noggranna navigeringssystem, och vissa fall alldeles för klumpiga lösningar.

– Vi nyttjar information om hur människor rör sig för att kompensera för sensorernas tillkortakommanden, säger Isaac Skog. Han poängterar att han forskning inte utgör en fullständig grund för ett komplett navigationssystem, men att den samtidigt är en viktig delkomponent på vägen dit. Det finns också fler tillämpningsområden där forskningen i framtiden ska kunna användas, Ett av dem är inom biomedicin, där man i ett tidigt skede skulle kunna upptäcka om en person har stabilitetsproblem, exempelvis på grund av Parkinsons sjukdom. – Även brandmän ser fler än ett användningsområde. En undersökning av brandmännens behov som vi gjorde för ett tag sedan berättar att de behöver veta om de vid en brand verkligen varit och undersökt alla rum. Även här skulle ett billigt och lätt navigationssystem kunna hjälpa till, säger Isaac Skog. ✱

www.kommuninfo.se


LARM ÖVER INTERNET BILLIGARE FÖR UDDEVALLA KOMMUN Tack vare helt ny larmkommunikation skrotar Uddevalla kommun den traditionella telelinjen och kör i stället all larmöverföring via internet. Resultatet av investeringen är en besparing på 300 000 kronor per år och ökad säkerhet i bland annat skolor. Initiativet till investeringen kom från Björn Martinsson, larmtekniker på Uddevalla kommun. Han fick tidigt upp ögonen för en helt ny teknik för larmkommunikation som skickar larm via internet i stället för den traditionella telelinjen. Han förstod att den nya tekniken hade stora ekonomiska fördelar. SPARAR 300 000

– Uddevalla kommun administrerar 100 inbrottslarm och 50 brandlarm. Med den nya tekniken sparar Uddevalla kommun cirka 300 000 kronor om året. Besparingen ligger i uppsagda telefonabonnemang och förhyrda ledningar till inbrotts- och brandlarmen, kommenterar Björn Martinsson. – Vi räknar med en pay-off tid på investeringen på mellan två och tre år. Sedan kan Udde-

valla kommun använda pengarna på ett förnuftigare sätt. Med samma budget som tidigare investerar vi i bättre larmanläggningar och bygger ut säkerheten ytterligare, säger han vidare. Det nya systemet DALM5000, som utvecklats av Dualtech i Göteborg, är certifierat för överföring av brand- och inbrottslarm, av SBSC, i larmklass 3 och 4. CENTRAL ADMINISTRATION

DALM5000 har också flera administrativa fördelar. Tidigare skötte t ex varje skola sitt eget larm, medan detta numera görs centralt. Vid felsökning behöver inte personal skickas ut direkt utan detta görs centralt via systemet. Alla anläggningar kan fjärrstyras, ändringar i larmsystemen görs på distans. Det sägs inte finnas några säkerhetsglapp som tidigare, när en avklippt kabel kunde ligga utan åtgärd i flera veckor. Eftersom larmsändaren nu övervakas får man reda på när sändaren slutar fungera. Uddevalla Kommun använder också systemet som driftlarm. Man kontrollerar t ex hur värmepumpar och ventila-

tion mår i alla fastigheter. Björn Martinsson har cirka 20 års erfarenhet från larmbranschen. Nu ser han ett trendbrott

i en konservativ bransch. Han tror att marknaden för larm via internet kommer öppna sig rejält de närmaste fem åren. ✱

Alkotestare du kan lita på. – med bränslecellsteknik

Dräger 3000

3.800 kr inkl. moms

Alcoscan AL9000 2.595 kr inkl. moms

Alcotrue C 3.695 kr inkl. moms

Williams Trading Co. AB www.alko-test.com williams@telia.com |

Mobil: 0730-914500

Total kontroll på dina nycklar. !"#$%&'##&()*

!!!"#$%&'%"#&( &

www.kommuninfo.se

&

&

&&&&&&&& &

&

&

&

&

2 • 2010 | OBIZ

33


PORTRÄTT FREDRIK REINFELDT, STATSMINISTER

Reinfeldt kan nog behöva en hjälpande

34

OBIZ | 2 • 2010

HA www.kommuninfo.se


Fredrik Reinfeldt är mån om sin internationella plattform som breddades rejält när Sverige var EU:s ordförandeland hösten 2009. Sedan dess har hans handskakande med världens dignitärer avlöst varandra. Förre statsministern Göran Persson kritiserades för att ”tappa fokus” efter att ha odlat sina internationella kontakter, nu riskerar Reinfeldt samma ”fokustapp”. Kanske hinner han fokusera nog för att vinna valet åt Alliansen.

www.kommuninfo.se

F

Foto: CATARINA LUNDGREN ÅSTRÖM

AND

Fredrik Reinfeldt tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.

redrik Reinfeldt har, liksom många moderatledare före honom, börjat sin politiska karriär i ungdomsförbundet. Han gick med ungdomsförbundet 1983, arton år gammal, efter att ha varit politiskt engagerad under en längre tid. Som MUF-ordförande och 28-årig riksdagsman skrev han 1993 boken Det sovande folket, där han kritiserar den svenska välfärdsstaten och argumenterar för ett liberalt samhällssystem. Han skriver bland annat ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras”. Efter den borgerliga valförlusten 1994 gick han till angrepp mot den dåvarande partiledaren Carl Bildt, som han ansåg hade fått en alltför stor dominans inom partiet. Riktigt illa höll det på att gå när han skrev boken Nostalgitrippen kort därefter och beskrev han ett tiotal personer inom den moderata ledningen, bland andra Gunnar Hökmark och Bo Lundgren, som ”Carl Bildt-kopior”. Där höll hans politiska karriär på att ta slut och en lång schism mellan honom och Carlt Bildt inleddes. Boken ledde till hård motkritik från den moderata riksdagsgruppen, som ansåg att Reinfeldt hade gått över gränsen. Den 14 februari 1995 kallades han till ett möte med riksdagsgruppen, som han själv beskrivit som en ”enda lång utskällning”. Efter detta tonade han ned sin kritik och lade sig inom den moderata mittfåran, och han fick under de följande åren inga viktiga politiska uppdrag. Efter fyra år i ”frysboxen” valdes Reinfeldt till in i riksdagens förtroenderåd samtidigt som Bo Lundgren valdes till ny partiordförande. Efter moderaternas stora nederlag i valet 2002 utsågs Reinfeldt till moderaternas gruppledare i riksdagen, talesman i ekonomiska frågor samt vice ordförande i finansutskottet. Reinfeldt valdes enhälligt till ny partiordförande på moderaternas partistämma den 25 oktober 2003 efter Bo Lundgren, som efter bland annat EMU-nederlaget valde att gå. Som ny partiordförande genomdrev Reinfeldt snabbt flera stora förändringar av moderaternas politik. Bland annat övergavs tidigare krav på omfattande skat

2 • 2010 | OBIZ

35


Foto: GUNNAR SEIJBOLD

INTERVJU

Under sin tid som statsminister har han frotterat sig med världens mäktigaste, som Barack Obama.

Att Fredrik Reinfeldt är den odiskutable ledaren för Alliansen är det ingen som ifrågasätter.

tesänkningar och man uttryckte sig betydligt mindre kritiskt om den svenska välfärdsmodellen. Som en term för denna förändring har begreppet ”de nya moderaterna” skapats. amtidigt fördubblades partiets opinionsstöd från 2002 till 2005. Men nu verkar smekmånaden över och retorikexperten Katti Sandberg menar att Reinfeldt spelar ut sina statsmannakort nu när siffrorna viker och pekar på att Fredrik Reinfeldt i debatter nämner både Al Gore, Bill Clinton och Tony Blair. Det är knappast en tillfällighet. – Det är ett väldigt effektivt grepp, samtidigt som Katti Sandberg ser en allt större likhet mellan Reinfeldt och Göran Persson i de senaste debatterna. – Han säger ”låt oss” och vid ett tillfälle korrigerade han programledaren i en debatt. Det är lite Göran Persson-stuk över det. Så länge han inte blir arrogant så ger det pondus, och än så länge håller han sig inom den gränsen. Själv fokuserar Reinfeldt på statsfinanserna och menar att Sverige nu står starkt oavsett vad som händer i omvärlden. – Förra året fick kommuner och landsting ett överskott på 14,5 miljoner kronor, trots finanskrisen. I år räknar man med ett överskott på 18 miljarder kronor. Till skillnad från resten av Europa kan vi, tack vare att vi har en bättre ekonomisk situation i de offentliga finanserna, diskutera reformer i valrörelsen, säger Reinfeldt som också vills e nya reformer. – Till skillnad från v, s och mp vill vi inte höja ersättningsnivåerna för bidrag, utan mer satsa på arbetslinjen, med riktade kvalitetssatsningar på skola, vården och polisen. ✱

FAKTA

36

FREDRIK REINFELDT

Fredrik Reinfeldt är född den 4 augusti 1965 i Öst-

2002-2003, Vice ordförande riksdagens finans-

1992-1995, Ordförande Moderata ungdomsför-

erhaninge, Haninge kommun. Bosatt i Täby, är

utskott

bundets styrelse

gift med Filippa (sedan 2006 sjukvårdslandstings-

2002-2003, Gruppledare och förste vice ordfö-

1991-1994, Ersättare riksdagens skatteutskott

råd i Stockholms läns landsting). Har tre barn.

rande, riksdagsgruppens förtroenderåd

1991- Riksdagsledamot

UTBILDNING

2002-2003, Ersättare riksdagens utrikesnämnd

1991 Borgarrådssekreterare, Stockholm

1990 Civilekonom, Stockholms universitet

2001-2002, Ordförande riksdagens justitieut-

1990-1991 ,Biträdande borgarrådssekreterare,

BEFATTNINGAR OCH UPPDRAG

skott

Stockholm

2006- Statsminister

2001-2002, Ersättare riksdagens EU-nämnd

1990-1992 ,Ledamot Moderata ungdomsför-

2003- Partiordförande i Moderata samlings-

1999-2003, Ledamot riksdagsgruppens förtro-

bundets styrelse

partiet

enderåd

1990-1992 ,Ordförande Moderata ungdomsför-

2002- Ledamot partistyrelsen för Moderata

1994-2001, Ledamot riksdagens finansutskott

bundet Stockholms län

samlingspartiet

1992-1995, Ledamot partistyrelsen för Mode-

1988-1990, Vice ordförande Moderata ung-

2003- Ordförande riksdagsgruppens förtroen-

rata samlingspartiet

domsförbundet Stockholms län

deråd, Sveriges riksdag

1992-2003, Ledamot Stockholms länsförbund

1986 Vice ordförande Värnpliktsrådet, Försvars-

2003-2006, Ledamot riksdagens utrikesnämnd

för Moderata samlingsparti

staben

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


ANNONSPUSSEL

ANNONSÖRSLISTA

HITTA RÄTT ANNONS – vinn en weekend i Stockholm

eriges vara

Vi ger alla läsare ännu en chans och fortsätter succén med vår annonstävling där du som läsare har möjligheten att vinna en weekend i Stockholm. Det enda du behöver göra är att hitta de annonser vi valt delar av och lagt i var sin ruta. Din uppgift är att skriva sidnumret

på den annons som vi valt en del av och skriva det numret i anslutning till numret på den ruta det gäller. På nedanstående kupong skriver du också ditt namn, adress, telefonnummer och epost-adress. När du gjort det tävlar du inte bara om en weekend, vi har också 10 tröstpriser i form av trisslotter. Skrapar du fram en miljon där har du snabbt förvandlat tröstpriset till ditt livs förstapris! OBS Senast den 23 juni 2010 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! Märk ditt kuvert tävling. Vinnare meddelas i nummer 2/2010 av Kommuninfo-OBIZ.

Vinnare Obiz nr 1 2010

ANNONSPUSSELTÄVLING 1:a pris Iphone 3G Henrik Ericsson, STOCKHOLM

Anders Larsson, ÖREBRO Bengt Westin, ÖRNSKÖLDVIK Bodil Winberg, ÅSELE Conny Carlsson, KNIVSTA Magnus Sandell, BANKERYD

KUPONG

ställda?

Ansvar 0200-87 50 80

etag@salusansvar.se 1

Tröstpris Trisslott: Stig Nordqvist, GÄLLIVARE Lennart Myrsell, FORS Per-Ola Hallberg, KALMAR Andreas Hallberg, STRÖMSTAD Bertil Lindroth, HABO

Garantum Fondkommission 2 IQPC 5 Flaggfabriken Kronan 7 Indus 7 Pamil Modulsystem 9 Ackurat industriplast 11 Hags Aneby 12 Flexator 13 Iris Hjälpmedel AB 13 Svenskt Näringsliv 17 Lantmäteriet 19 Salus Ansvar 23 Georange 23 Orbelon 25 Effekt Personal 25 Paradisverkstaden 25 Gate WorldWide 27 Cramo 28-29 ASP Center 30 Moelven 31 Creone 33 William Trading 33 Lantmännen bygglant 38 Veissman 39 Rindi Energi 40 Sakab 41 Åsab 42 BK Beräkningskonsulter 43 OptiBag 45 Ahås 45 Tieto Sweden Healthcare 47 Visättra behandlingscenter 49 Sundsgården 49 Grödbygården 51 Ekängen 51 Solviken 53 Webconnect Europe 55 SKL 57 SBC 57 Hags Aneby 59 Rain Bird 61 Skogma 61 Nomaco 62 Norsjö Moped 63 Leverantörsregistret 57–58 Håva Skyltar 59 Vectura 60

2

Jag har hittat alla annonserna och vill vara med och tävla om en weekend i Stockholm. Ruta 4: annonsen finns på sidan ______ Ruta 1: annonsen finns på sidan ______ Ruta 2: annonsen finns på sidan ______

Ruta 5: annonsen finns på sidan ______

Ruta 3: annonsen finns på sidan ______

Ruta 6: annonsen finns på sidan ______

Smart källsortering

OBIZ/WEEKEND 2/2010

OptiBag-konceptet är en unik metod att enkelt, bekvämt och hygieniskt källsortera sitt avfall i hemmet. OptiBags sorteringsanläggning gör resten av jobbet!

NAMN:____________________________________________________________________________________ Nu går startskottet för fastighetsnära källsortering även i Sverige! I Norge har OptiBag installerat ett flertal system, bland annat i Oslo där våra anläggningar ska

hantera hela stadens källsortering – 485 000 invånare som lämnar 150 000 ton GATUADRESS: ____________________________________________________________________________ avfall. Avfallet källsorteras i tre fraktioner: matavfall, plastavfall och restavfall. Detta sker utan att behöva förändra typ av kärl, antal kärl eller öka transporterna. Eskilstuna har som första kommun i Sverige beslutat att införa källsortering för

POSTNUMMER/ORT: _______________________________________________________________________ 6 fraktioner med optisk sortering. Totalt finns idag 25 OptiBag-anläggningar för 3

4

4 miljoner invånare.

Förutom att det blir enkelt och hygieniskt att källsortera sitt hushållsavfall, fyller

TELEFONNUMMER: _______________________________________________________________________ OptiBag ett viktigt behov för att förbättra miljön, då avfallstransporterna och därmed koldioxidutsläppen mer än halveras. Dessutom blir arbetsmiljön betyd-

ligt bättre för de som jobbar med avfallshanteringen. Sammantaget ger det stora www.sis.se/iso9001 EPOST-ADRESS: vinster för samhälle, miljö och människor. ___________________________________________________________________________

sis.se

Ev skatt betalas av vinnaren. Skicka ditt svar till Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

5

OBS! Senast den 24 juni 2010 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! Märk ditt kuvert: Weekend. Naturlig form. 6 OPTIBAG SYSTEMS AB Box 320 · 595 24 Mjölby · tfn 0142-185 00 · fax 0142-185 40

Besöksadress: Albacksvägen 8, Mjölby i nummer 3/2010 av Kommuninfo – OBIZ. Vinnarna meddelas info@optibag.se www.optibag.se

I Skandinavien är de fyra årstiderna ständigt närvarande. De är livsavgörande för växtligheten och de präglar vårt sätt att leva. Anställda på Kommuninfo eller eventuella samarbetsföretag, samt de anställdas anhöriga, äger inte rätt att delta i denna tävling. Under namnet Plaza gör vi utomhusmöbler som klarar årets www.kommuninfo.se växlingar. Under varje årstid iakttar vi rörelsen och livet och vi låter

2 • 2010 | OBIZ

37


ENERGI OCH MILJÖ

SKOLA SÄNKTE DRIFTSKOSTNADEN MED EN MILJON För två år sedan började 270 elever i nya Vargbroskolan i Storfors. NCC hade byggt för en minimal energianvändning och optimalt inomhusklimat på uppdrag av Storfors kommun. En ny rapport visar att den välisolerade och hybridventilerade skolan använder 80 procent mindre energi än den gamla skolan. Kommunen sparar en miljon kronor i årlig driftkostnad.

Resultatet visar att skolans energianvändning ett normalår är strax under 45 kWh/m2. Den gamla skolan använde 250 kWh/m2 per år. – Skolans driftskostnader har sänkts med över en miljon kronor per år och vi tar emot studiebesök från hela Sverige och utlandet som vill se skolan. Nu planerar vi för en ny energiskola i kommunen, säger Hans Jildesten (s), kommunalråd i Storfors kommun. – En okonventionell ventilationslösning har gett ett bra inomhusklimat. Det låga värmebehovet tillsammans med

ett extremt lågt elbehov ger en energianvändning som är cirka 70 procent lägre än rekommendationen, säger Anders Dahlén, affärschef på NCC Construction, region Väst. Skolan uppfyller kravet för passivhus avseende energi, effekt och lufttäthet. Fönstren är dock något sämre än kriterierna för passivhus, då inga energisnålare fanns att tillgå vid tiden för bygget. Rapporten ”Drifterfarenheter från en energieffektiv skola” studerar energiåtgång för uppvärmning, elförbrukning samt inomhusklimat. ✱ H932

Vargbroskolan ersatte en gammal skola med dyr drift och öppnade för åk 4 – 9 i januari 2008. En ny rapport från Karlstad universitet visar att den nya skolan är unik. Enligt Jens

Beiron forskare vid Karlstad Universitet har få byggnader i Sverige studerats och utretts så noggrant som denna. – Vi visste att det var tekniskt möjligt att bygga den typ av skola, men nu har vi kvitto på att tekniken fungerar även i praktiken. Resultaten av mätningarna överträffar de förväntningar vi hade när projektet inleddes. Energianvändningen är extremt låg och luften i toppklass, säger han. Målet för uppvärmning var att använda mellan 40 och 70 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Byggkrav är 135 kWh/ m2 per år för skollokaler i Storfors.

Ren uppvärmning

Den bästa lösningen Med tyska kvalitetsvärmepannor från HDG får du en enkel och ren uppvärmning med förnyelsebara bränslen. Våra pannor motsvarar alla de krav du kan ställa på en biopanna och du kan välja att köpa enbart pannan eller en komplett anläggning som motsvarar alla dina krav och behov. Du eldar med flis, spån eller pellets. Vi tar ansvar och levererar trygghet och kvalitet.

Bra val från Lantmännen C100

Tfn: 019-605 17 00, www.bygglant.se

38

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


Viessmann - Värmeprodukter av högsta kvalité! Viessmannkoncernen grundades 1917 och är en av de ledande tillverkarna av värmeprodukter i Europa. Våra produkter kännetecknas av hög kvalité, driftsäkerhet och att de ligger i teknikens framkant.

Fastbränslepannor

Gas/Oljepannor

- För ved, pellets, flis - Från 5 kW-13 MW - Containerlösningar

- 4kW - 20MW - Biogas/Bioolja - Containerlösningar

Solvärmesystem Värmepumpar - Plana solfångare - Vakuumrör - Kompletta system

info@viessmann.se www.kommuninfo.se www.viessmann.se

- Berg/jord/vatten - Luft/vatten - Kompletta system både villa & fastighet

2 • 2010 | OBIZ

39


ENERGI OCH MILJĂ&#x2013;

SVERIGE VĂ&#x201E;RLDSBĂ&#x201E;ST PĂ&#x2026; BIOENERGI De flesta svenskar underskattar bioenergins roll. I en SifoundersĂśkning som Svebio och tidningen Bioenergi lĂĽtit gĂśra i januari i ĂĽr svarade hela 34 procent att bioenergin stĂĽr fĂśr mindre än 10 procent av vĂĽr energianvändning. Rätt ska vara att bioenergin idag svarar fĂśr 29 procent av Sveriges energianvändning. â&#x20AC;&#x201C; Det borde vara en tankeställare fĂśr medierna i vĂĽra storstäder, som sĂĽ uppenbart misslyckats med att ge sina läsare en riktig bild av bioenergin. Det borde ocksĂĽ vara en tankeställare fĂśr skolväsendet, som inte lyckats lära svenska folket att vĂĽr stora inhemska energikälla är bioen-

ergin Sverige är världsmästare och Europamästare pĂĽ bioenergi â&#x20AC;&#x201C; men svenska folket har väldigt dĂĽlig kännedom om detta. Det är ocksĂĽ ett misslyckande fĂśr oss i Svebio och fĂśr fĂśretagen i bioenergibranschen, menar Svebios vd Gustav Melin. BIOENERGI STĂ&#x2013;RST 2009

Faktum är att under 2009 var bioenergin (125 TWh) fÜr fÜrsta güngen stÜrre än vattenkraften och kärnkraften tillsammans (114,2 TWh). Att skillnaden blev sü stor beror pü att flera av kärnkraftsverken stod stilla under 2009. Normalt brukar vattenkraft och kärnkraft svara fÜr vardera ca 65 TWh. Bioenergins har de senaste ürtiondena haft en ürlig tillväxt

pĂĽ i snitt 3,3 TWh per ĂĽr. Den ĂĽrliga tillväxten är alltsĂĽ stĂśrre än all vindkraft. Tillväxten av bioenergi bĂĽde som värme och el ser nu ut att accelerera. Investeringar i värmeverk och kraftvärmeverk, fĂśrproduktion av värme och el ligger pĂĽ 43 miljarder kronor. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽrt oljeberoende minskar kraftigt och gĂśr att vĂĽr bränslemix i dag helt domineras av restprodukter, fĂśrklarar GĂśran Ernstson. Han menar att undersĂśkningen ocksĂĽ visar pĂĽ ett misslyckande fĂśr massmedia, som ofta blandar ihop energi och el. â&#x20AC;&#x201C; Exempelvis läser man ofta artiklar eller ledare där det stĂĽr att kärnkraften svarar fĂśr hälften av vĂĽr energifĂśrsĂśrjning, medan

den i själva verket bara stod fĂśr 12 procent fĂśrra ĂĽret. â&#x20AC;&#x201C; DĂĽlig kunskap är ett politiskt problem. Det är svĂĽrt att fatta rätt beslut om vĂĽr energifĂśrsĂśrjning när väljarkĂĽren inte känner till de rätta sakfĂśrhĂĽllandena, tillägger Gustav Melin. â&#x153;ą

FAKTA SVERIGES ENERGIANVĂ&#x201E;NDING: Dessasiffor gällde under 2009. Total slutlig användning av energi per ĂĽr: ca 400 TWh Varav bioenergi: 125 TWh (av detta utgĂśrs 11,8 TWh av el) Vattenkraft (2009): 64,6 TWh Kärnkraft (2009): 49,8 TWh Fossil energi: ca 160 TWh Vindkraft: ca 2 TWh

#*0#3¯/4-&t#*O7¯3.&t#*0,3"'5 Rindi fokuserar på förnybar energi med en tydlig specialisering mot bioenergi. Vi driver tolv biobränslebaserade fjärrvärmeanläggningar i Sverige och två i Polen och producerar bränslepellets i två bioenergikombinat i Sverige. Vi driver också utvecklingsprojekt i Norge, Polen och Vitryssland. Med stöd i EU-ländernas 202020-åtagande om ett ökat utnyttjande av förnybara energikällor vilar Rindis verksamhet på en stabil energipolitisk grund med en stark miljöförankring. Rindi etablerades 1995 och är ett privatägt företag i en statligt och kommunalt dominerad bransch. Vi tar en aktiv roll i den pågående europeiska omställningen mot förnybar energi genom vidareutveckling av vår kärnkompetens inom biobränsle, biovärme och biokraft. Rindi Energi "B, Box 1192, 621 22 VisbZt 5FMtXXX.rindi.se

40

OBIZ | 2 â&#x20AC;˘ 2010

www.kommuninfo.se


!"#"$%&&'&()$*+,-./0001000231343541600011,17

De nominerade till SAKAB AllFa-priset är: REBORÖ FJÄLLÄRA OBETRÖGG KNÖJPÖNIG ÅLELU LOSNA GRÄTSIKE ÅNTERVANIRE ALDA-FALLAV RUNDSÖTES BRONGSHELIG

Löser du ordgåtorna? Som du ser kan man åstadkomma mycket genom att sortera rätt. Kommunerna ovan är de som under åren 2007–2009 varit bäst i landet på att ta hand om farligt avfall. Därför har de nominerats till SAKAB AllFa-priset 2010. I potten ligger 100.000 kronor, en plockananlys och en stund i rampljuset. Vilken kommun som vinner avslöjar vi på prisutdelningen, den äger rum 1 juni på Avfall Sveriges årsmöte i Piteå.

Läs mer på sakaballfapriset.se Årets nominerade är: Örebro, Järfälla, Göteborg, Jönköping, Luleå, Solna, Gästrike återvinnare, Dala-avfall, Östersund, Helsingborg.

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

41


ENERGI OCH MILJÖ

MILJÖDIP FAKTA: SVENSK MILJÖBAS Svensk Miljöbas är en nationell miljöledningsstandard avsedd för främst mindre organisationer. Standarden har arbetats fram av FR2000, Göteborgs Stad, Järfälla kommun, Stockholms stad, Stiftelsen Håll Sverige Rent m.fl. och förvaltas av föreningen Svensk Miljöbas och dess medlemmar. Medlemmar i föreningen som uppfyller de krav som ställs i standarden Svensk Miljöbas har rätt att utfärda verifikat med Svensk Miljöbas loPeer-Erik Carlsson ordförande i Svensk Miljöbas

gotyp.

Med värmestrips sparar du 20 % uppvärmningsenergi. Clarion Hotell, Stockholm

Idrottshall, Åmål

Med ÅSAB Värmestrips får du inte bara den energisnålaste uppvärmningen av din lokal. Det motverkar också på ett effektivt sätt kallras och ger en helt bullerfri miljö. Finns i 2 olika grundutföranden och passar lika bra i stora lokaler som sporthallar och industrilokaler, som i mindre lokaler t.ex. kontor, butiker och skolor. Mer information om hur du får ett underhållsfritt uppvärmningssystem och samtidigt sparar kostnader kan du läsa om på www.asab.nu

Forsbrogatan 1, Box 13, 662 31 Åmål

42

OBIZ | 2 • 2010

Tel. 0532 - 123 64

Fax 0532 - 158 89

www.kommuninfo.se


PLOMERING SKĂ&#x201E;RPER KRAVEN MiljĂśdiplomeringen MiljĂśbas som är speciellt anpassad fĂśr smĂĽfĂśretag kommer i ĂĽr i en ny version. FĂśrändringarna genomfĂśrs under 2010 och bestĂĽr bland annat i att tydligare krav pĂĽ tredjepartsrevision infĂśrs. MĂĽnga mindre fĂśretag har länge haft svĂĽrt att infĂśra miljĂśledningssystemet ISO 14 001. Det beror bland annat pĂĽ att den internationella standarden ISO 14001 ställer hĂśga krav pĂĽ exempelvis dokumentation, vilket kan upplevas som betungade och resurskrävande fĂśr mindre fĂśretag. Problemet är att fĂśretag utan miljĂśledningssystem eller miljĂśdiplomering riskerar att

utestängas frün offentliga upphandlingar där nügon miljÜcertifiering eller miljÜdiplomering ofta är ett formellt krav. Ett antal kommuner och andra organisationer bÜrjade därfÜr redan fÜr 15 ür sedan stÜdja fÜretagen inom miljÜomrüdet med miljÜdiplomering. Under 2005 enades GÜteborgs stad, Nacka kommun, Järfälla Kommun och Stockholms stad med flera om en gemensam basnivü fÜr miljÜdiplomering. De nya kraven i MiljÜbas innebär att bland annat att kraven pü tredjepartrevision blir tydligare. Diplomeringen kommer nu att kräva fler revisorer och kompetenskraven pü reviso-

rerna hela tiden skärps. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrändringarna är nĂśdvändiga fĂśr att kunna mĂśta de krav som ställs vid upphandling och vi ser fram emot att sätta den utvecklade kravstandarden i sjĂśn under 2010. Vi har haft ett intensivt arbete fĂśr att fĂśrenkla och fĂśrtydliga standarden och rutinerna kring revisioner, säger Peer-Erik Carlsson, GĂśteborgs stad, ordfĂśrande i fĂśreningen MiljĂśbas. Den ideella fĂśreningen Svensk MiljĂśbas bildades i juni 2005. Allt fler inkĂśpare ställer miljĂśkrav pĂĽ sina leverantĂśrer. Ett sätt att pĂĽvisa ett strukturerat miljĂśarbete är att certifiera eller registrera sin verksamhet enligt

de internationella kravstandarderna ISO 14001 eller EMAS. I ett litet fĂśretag har denna lĂśsning ofta bedĂśmts som alltfĂśr kostsam, bĂĽde avseende tid och pengar. FĂśr att stimulera smĂĽfĂśretagens miljĂśarbete och underlätta deras marknadsfĂśring har en flora av alternativa certifieringar och diplomeringar vuxit fram i Sverige. Svensk MiljĂśbas utvecklar och fĂśrvaltar den smĂĽfĂśretagsanpassade miljĂśledningsstandarden som ska mynna ut i att verksamheter utfĂśr ett aktivt konkret miljĂśarbete som bygger pĂĽ grundelementen i ISO 14 001 och att de blir miljĂśdiplomerade om de uppfyller kraven. â&#x153;ą

"YGGANYTT BYGGAOMELLERBYGGATILL 6IHJĂ&#x2039;LPERERATTANPASSAERTPROJEKTTILLERBUDGET-EDTIDIGAKALKYLERSLIPPERNIPROJEKTERAPROJEKT SOMINTEKANlNANSIERAS!TTITIDIGTSKEDEKUNNASLĂ?FASTENKOSTNADSRAMFĂ&#x161;RERTBYGGPROJEKTGĂ&#x161;RATT NIBĂ&#x2039;TTREKANPLANERAFĂ&#x161;RFRAMTIDEN4VEKAINTEATTHĂ&#x161;RAAVERTILLOSSREDANIIDĂ?STADIET$ETĂ&#x2039;RINNAN PROJEKTETTARFORMNIKANKAPAKOSTNADER+ONTAKTAOSSSĂ?BERĂ&#x2039;TTARVIMEROMHURERTPROJEKTKAN BYGGASBILLIGAREWWWBKKONSULTERSEELLER 

www.kommuninfo.se

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

43


ENERGI OCH MILJÖ VÅRDHEM

EFFEKTIVA VIND-TORN GER MER ÄN BARA EL Företaget Energytower AB har tagit fram ett tyst, vertikalt vindkraftverk som både är lämpligt för småskalig energiproduktion med sin höga verkningsgrad och vikt, men fungerar också i hårdare vindar än vad traditionell vindkraft. Dessutom går energitornet att placera på hustak och i miljöer helt utan elektricitet för att till exempel pumpa upp vatten. Energytower är ett svenskt företag som tagit fram en ny teknisk plattform för vindkraft. Tre mål sattes upp vid utvecklingen av deras energitorn: De skulle erbjuda energiproduktion till låg totalkostnad. Lösningen skulle vara flexibel både till placering och funktion. Dessutom skulle lösningen i sig vara miljövänlig. Lösningen de kommit fram till är säkrare, men också mycket mer effektiv än traditionella vindkraftverk och konstruerade för att göra servicearbetet enklare. All teknik finns nämligen i tornets fundament vilket gör att service- och underhållsarbetet kan utföras med anläggningen i fortsatt drift. I produktion är tanken att tornen ska bli mellan 2,5 och 90 meterhöga, men hela 200 meter

44

OBIZ | 2 • 2010

höga torn är möjliga. – Energitornen kan placeras nära bebyggelse eftersom de inte skapar oljud och rörliga skuggor som stressar människor eller djur. En annan fördel är att energiproduktionen inleds redan vid 2,7sekundmeters vind medan ett konventionellt vindkraftverk behöver tre till fyra sekundmeter, förklarar uppfinnaren Eric Stiig. Den tekniska lösningen fungerar förenklat så att vinden leds in i den stående cylindern via dess ”uppfläkta”– öppning. Tack vare cylinderns spiralform ökar den inkommande vindens hastighet i styrka och tryck. Mitt i cylindern står en axel med fyra rotorblad som sätts i rörelse och förmedlar rotationen till generatorn som är direktdriven. Dessutom lutar tornet 15 grader från vinden för att underlätta en hög genomströmnings hastighet då lufter lämnar tornet uppåt där en diffusor skapat ett undertryck. – Tack vare att rotorbladen står på högkant, med kortare hävarm, är de mindre känsliga för hårda vindar än rotorblad på ett traditionellt vindkraftverk. Det gör att Energytower fungerar i långt kraftigare vindstyrkor – upp till 40 meter/ sekund, säger han. För att förstå vitsen med att kunna ta tillvara vindkraft även i

hårda vindar tar vi ett exempel. Kraften 1 kvadratmeter luft som rör sig i 1 meter/sekundär 1 watt. Dubblar man vindhastigheten i denna kvadrat blir kraften 8 watt och vid 4 meter/sekund är kraften 64 watt. Detta innebär att kraften i hårda vindstyrkor och vindbyar är värdefull. Att rotoraxeln är vertikal gör det också enklare att placera tunga, mekaniska delar som generator i markplan. På det sättet går energitornen att göra så lätta att de till exempel går att placera på hustak, då inga tunga fundaments konstruktioner krävs för att motverka den hävstång som masten utgör på konventionell vindkraft. Tack vare konstruktionens flexibilitet kan tornet bestyckas med den generatoreffekt som bäst motsvarar behovet vid varje uppställningsplats och dess vindläge. Användningsområdena för vindkraftverket är många eftersom det också användas utan generator, för att till exempel pumpa upp vatten. Detta gör också att energitornet går att placera på platser helt utan tillgång till elektricitet. Det går också att utvinna varmvatten via till exempel vätskebroms, antingen för lagring eller distribution i fjärrvärmenät men också att driva allt från kvarnar till vattenpumpar.

www.kommuninfo.se


AHÅS Vassröjning & Sjögrävning

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning

Uppfinnaren Eric Stiig har utvecklat ett vertikalt vindkraftverk med hög verkningsgrad som går att göra så litet att det kan placeras på tak eller flera hundra meter högt. Dessutom kan energiproduktionen inledas redan vid 2,7sekundmeters vind jämfört med ett konventionellt vindkraftverk som behöver vindar på tre till fyra sekundmeter.

www.ahas.se

Mobil: 0706-55 74 80

Smart källsortering OptiBag-konceptet är en unik metod att enkelt, bekvämt och hygieniskt källsortera sitt avfall i hemmet. OptiBags sorteringsanläggning gör resten av jobbet! Nu går startskottet för fastighetsnära källsortering även i Sverige! I Norge har OptiBag installerat ett flertal system, bland annat i Oslo där våra anläggningar ska hantera hela stadens källsortering – 485 000 invånare som lämnar 150 000 ton avfall. Avfallet källsorteras i tre fraktioner: matavfall, plastavfall och restavfall. Detta sker utan att behöva förändra typ av kärl, antal kärl eller öka transporterna. Eskilstuna har som första kommun i Sverige beslutat att införa källsortering för 6 fraktioner med optisk sortering. Totalt finns idag 25 OptiBag-anläggningar för 4 miljoner invånare. Förutom att det blir enkelt och hygieniskt att källsortera sitt hushållsavfall, fyller OptiBag ett viktigt behov för att förbättra miljön, då avfallstransporterna och därmed koldioxidutsläppen mer än halveras. Dessutom blir arbetsmiljön betydligt bättre för de som jobbar med avfallshanteringen. Sammantaget ger det stora vinster för samhälle, miljö och människor.

OPTIBAG SYSTEMS AB Box 320 · 595 24 Mjölby · tfn 0142-185 00 · fax 0142-185 40 Besöksadress: Albacksvägen 8, Mjölby info@optibag.se www.optibag.se

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

45


VÅRD & OMSORG

BRISTANDE INFORMATION TILL MEDBORGARE KAN MOTVERKA ETT LYCKAT VÅRDVAL Vårdföretagarna kritiserar nu bristen på information om vårdvalet som de anser motverkar att reformen lyckas. – Nära 30 procent av befolkningen känner inte till att vårdvalsreformen har införts där de bor, trots flerparten bor i landsting där reformen redan har införts, säger Katarina Storm Åsell på Vårdföretagarna. Nära 35 procent av befolkningenuppger att de inte har fått tillräcklig information om vilka vårdgivare de kan välja mellan och hur valet går till. säger Katarina Storm Åsell på Vårdföretagarna i samband med att Vårdföretagarnas Vårdindikator för primärvården presenteras idag. STORA SKILLANDER I LANDET

– Skillnaderna är stora i landet, säger Åsell. I mellersta Norrland uppger hela 81% av befolkningen att de inte har fått tillräcklig infor-

mation om vilka primärvårdsgivare man kan välja mellan eller hur valet går till. Vid årsskiftet fick landets patienter rätt att själva välja sin vårdcentral/hälsocentral när vårdval till primärvården blev obligatoriskt i hela landet. Samtliga landsting kommer att införa vårdval under 2010. Syftet med vårdval/hälsoval är att öka tillgängligheten och höja kvaliteten i vården men bristande information motverkar patienternas möjligheter att påverka sin vård i denna positiva riktning. – För att reformen om fritt vårdval ska fungera väl måste konkurrensen fungera, och då är bra och öppen information till medborgarna ett måste, så att de kan göra ett kunskapsbaserat val av vårdgivare. Annars blir vårdvalet endast en teoretisk konstruktion, säger Katarina Storm Åsell. – Från Vårdföretagarnas sida har vi också sett att det finns andra

problem med informationen. Ett av dessa är när de vårdgivare som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras. I informationen ingår landstingets samtliga vårdcentraler, medan nya vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan marknadsföringen. Det förekommer också att landsting endast informerar om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, säger Katarina Storm Åsell. – Vårdvalen är ett stort steg framåt; ett framsteg för patienterna och för alla de nya vårdgivare som får bättre möjligheter att etablera sig. Därför är det viktigt att alla landsting och regioner aktivt arbetar med de hinder som finns för att reformen ska fungera, och där är kanske informationen till medborgarna det allra viktigaste, säger Katarina Storm Åsell. ✱

KRITISERAR BRISTER I VÅRDVALKONKURRENS Vårdvalet är infört med olika förutsättningar i olika delar av landet. I Västerbotten måste till exempel alla som vill tillhöra en privat vårdgivare göra ett aktiv val, annars till hör de automatiskt landstinget. – Fortsätter det att vara så här kommer vårdvalet att ta knäcken på oss, säger Hans Kvande på Cityläkarna Skellefteå. Hans Kvande är starkt kritiskt till hur vårdvalet införts. Han menar

46

OBIZ | 2 • 2010

att privata vårdgivare inte kan konkurrera på samma villkor som landstinget i Västerbotten. Han får medhåll av Vårdföretagarna. – Om vi genom konkurrens och en ökad mångfald ska kunna öka kvalitet och tillgänglighet i vården så är det centralt att verksamheter inom vården tillåts konkurrera på lika villkor. Vi ser nu hur Vårdvalen/hälsovalen växer fram över hela landet men konkurrensneutraliteten tillåts se olika ut beroende på

vilket landsting man är verksam i, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Båda menar också att det borde ha gjorts en grundlig utredning kring frågan om lika förutsättningar för privata och offentliga vårdgivare innan reformen sattes i sjön av riksdagen. Nu pågår en granskning av Konkurrensverket. De anser också att dagens lagstiftning måste anpassas till en verklighet som präglas av en mångfald av utförare. ✱

FAKTA VÅRDVALET: Vårdvalsmodellen i sjukvården innebär att patienterna själva väljer vårdcentral.Patienternas val styr hur resurserna fördelas till olika vårdgivare. Landstingen bestämmer själva om ersättningens utformning.Alla som uppfyller landstingets krav får rätt att etablera sig och ta emot patienter. Patientens fasta läkarkontakt måste inte vara specialist i allmänmedicin. Vårdvalsmodellen infördes 1 januari 2010.

PROBLEM MED VALEN: • Passiv listning försvårar inträde för nya etableringar i vårdval • Landsting täcker upp egna förlustverksamheter • Landsting subventioneras, exempelvis genom omställningsbidrag • Nära kontakter mellan beställare och utförare ger försprång i det offentliga • Marknadsföringsfördelar för den offentliga utföraren vid införandet av vårdval. Källa: Vårdföretagarna

www.kommuninfo.se


Just nu ber vi Sveriges omsorgschefer att vara visionärer. !"#$%&'()&'*"(#&+,(%,(%&-.&$"&/'0(,,("#$&1"#$%+23"."4& 02%&(,,&,(&%$#(&5*&-(#&#1&+/'&6$#$%&(%7$,$,&."/'&3/''1"(6& /'+/%48&+/9.(6,):"+,&$66$%&+3/6(&-$%36.4$"&,%/%&/9;&,<93$%&/'& 0%(',.#$"=&>.63(&1,'("."4(%&+,*%&#1&."02%&/9;&;1%&+3166$&#1& -.6)(&(,,&#$,&01"4$%(#$?&@1&'$%&-.&-$,&/'&#."(&3%(-8&7$;/-& /9;&-.+./"$%8&#$+,/&+,2%%$&"<,,(&3("&-*%(&"<(&$A,):"+,$%&/9;& -$%3+(';$,++,2#&42%(= >.66&#1&-(%(&'$#&/9;&5*-$%3(&1,-$936."4$"?&B"':6&#.4&5*& www.tietokampanj.se/framtiden&+*&0*%&#1&/93+*&#$6,(&& .&0%(',.#+1"#$%+23"."4$"=

www.kommuninfo.se

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

47


VÅRD & OMSORG

BEFOLKNINGEN ALLT NÖJDARE Foto: FOTOAKUTEN

Förtroendet för vården har ökat och de allra flesta som besökt vården tycker att de fått den hjälp de förväntade sig och dessutom i rimlig tid. Det framgår av befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2009. – Vi ser en stadig ökning med en allt nöjdare befolkning. Det är resultatet av ett ständigt förbättringsarbete, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting. I årets undersökning så tycker 78 procent av befolkningen att de har tillgång till den vård de behöver. Motsvarande siffra var 70 procent år 2001. RIMLIGA VÄNTETIDER

Väntetiderna till vården upplevs som rimliga, särskilt till primärvården. Det anser 86 procent av de patienter som besökt en vårdcentral. Den största ökningen har skett under de senaste två åren. De allra flesta av de som sökt vård uppger att de fått den hjälp de förväntat sig. Men en grupp ligger lägre och det är personer födda utanför Europa. Av de som sökt och fått vård ger 82 procent de högsta betygen på besöket, en ökning med 7 procentenheter sedan år 2001. Skillnaderna mellan landstingen är små. FÅR VÄNTA I TELEFON

Däremot är fler missnöjda med telefontillgängligheten och skillnaderna mellan landstingen varierar kraftigt, från 12 procent som tycker det är svårt eller mycket svårt till 44 procent. – Den faktiska telefontill-

48

OBIZ | 2 • 2010

gängligheten har ökat tack vare de telefonsystem landstingen investerat i. Men alla tycker inte om eller har svårt att knappa in sitt

telefonnummer för att därefter bli uppringd. Det kan vara en förklaring, men det behöver analyseras vidare, säger Håkan Sörman.

– Vi kan också konstatera att i alla vårdformer har patienterna större förtroende för vården än befolkningen som helhet, säger Håkan Sörman. ✱

www.kommuninfo.se


MED VÅRDEN KALMAR HAR SVERIGES BÄSTA TELEFONTILLGÄNGLIGHET På ett av de områden befolkningen var missnöjd med vården har Landstinget i Kalmar län lyckats bäst. De har Sveriges bästa telefontillgänglighet till hälsocentralerna. Detta framgår av årsrapporten för år 2009 av befolkningsundersökningen Vårdbarometern. I undersökningen svarar 70 procent av länets befolkning att det är lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till hälsocentralen. Rikets medeltal är 60 procent och i det sämsta landstinget anser 33 procent att det är lätt att nå vårdcentralen/hälsocentralen på telefon. I befolkningsundersökningen får patienterna också ge ett sammanfattande betyg för sina besök vid hälsocentraler/vårdcentraler. I Kalmar län ger 57 procent av patienterna det högsta betyget. Rikets medeltal är 53 procent och bara två landsting har bättre resultat. BRA KVITTO

– Härligt att medarbetarna inom länets primärvård får ett sådant kvitto på att man gör ett bra jobb. Länet hade motsvarande resultat i den Nationella patientenkäten, som nyligen

www.kommuninfo.se

presenterades, säger primärvårdsdirektör Lars Mattsson och fortsätter: – En förklaring till det goda resultatet är att frågan varit i fokus under en längre tid. Men lösningarna ser olika ut på olika håll i länet. Också när det gäller förtroendet för vården på hälsocentralerna och vården på länets tre sjukhus ligger landstinget bra till. Det är 64 procent av befolkningen som säger att de har stort förtroende för vården på hälsocentralen. Rikets medeltal är 56 procent och bara ett landsting har bättre resultat. Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus är generellt sett högre än förtroendet för vården på hälsocentral/ vårdcentral. Det är 70 procent av länets befolkning som svarar att de har stort förtroende för vården på sjukhus. Rikets medeltal är 66 procent och Landstinget i Kalmar län ligger på femte plats i rankingen. Ett område där landstinget utmärker sig negativ är när det gäller befolkningens kunskap om Vårdgarantin. 58 procent av de svarande säger att de känner till Vårdgarantin. Rikets medeltal är 63 procent och bara tre landsting har sämre resultat. ✱

Välkommen till Visättra Behandlings Center

VBC erbjuder 12-stegsbehandling på finska och svenska samt kriminalitetsbehandling och ART. Tillstånd från 20 år och upp. Vid VBC kan du i mån av utrymme även ta med dig ditt husdjur. Våra klienter är remiterade av kriminalvården, vårdvistelser och kontraktsvård samt socialtjänsten. Besöksadress: Björnkullaringen 6, 141 53 Huddinge. Postadress: Box 4079, 141 04 Huddinge. Tfn: 08 – 778 31 87 Fax: 08 – 778 68 80 E-mail: info@visattra.se Hemsida: www.visattra.se

2 • 2010 | OBIZ

49


VÅRD & OMSORG

FORSKARE VISAR PÅ BRISTER I SYNEN PÅ HVB-PLACERADE BARN

FAKTA

I Sverige avskiljs stökiga och utåtagerande barn och placeras i särskilda verksamheter som trots ofta hängiven och hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Barnen återanpassas inte till samhället. – Vi vet att det inte fungerar särskilt bra att segregera de här barnen och sätta dem i särskilda undervisningsgrupper eller hem för vård och boende. Ändå fortsätter vi att göra det, säger Susanne Severinsson, socionom vid Linköpings universitet.

Susanne Severinsson verkar vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Hon är doktorand och har en fil mag i specialpedagogik

!"#$%%&'!&(&)*%##+%',$)'*'#*%' -+)#.%*%/'-0123'$)4&3&3'*'&%'#5'.$16 1$7'#8)#.*17'"%7&)(*#%*%/#/)"99:' #$;3'*'3(5'<=>:',&;'-0)'(5)7' +?,'4+&%7&@ – Det här är verksamheter som till stor del är osynliggjorda, säger

hon. Ingen vet riktigt hur många barn som är placerade i särskilda undervisningsgrupper. När det gäller HVB är två myndigheter inblandade, Skolverket och Socialstyrelsen. Barnen ska få både behandling och undervisning. I praktiken tar dock oftast behandlingen över, på undervisningens bekostnad. Susanne Severinsson visar sin doktorsavhandling hur de anställda på dessa hem arbetar med att skapa en hemlik miljö och tillitsfulla relationer till barnen. Samtidigt finns kravet att barnen måste ändra sig. – De här barnen betraktas vara fel. De känner fel, de tänker fel, de gör fel. De måste förändra sig, exempelvis lära sig hantera sin ilska. Barnen görs ansvariga för denna förändring. Skolan hålls utanför, den har de ju lyfts bort ifrån. För-

äldrarna ska visserligen involveras, men här finns en otydlighet, menar hon, i hur de ska hanteras. Barnen utreds ofta mycket grundligt. En del får neurologiska diagnoser, så kallade bokstavsbarn. Hos andra kan ingen diagnos fastställas som förklarar deras beteende. Men trots olika diagnoser bemöts barnen sedan i stort sett på samma vis. – Diagnoserna spelar egentligen ingen roll för inriktningen på åtgärderna, hävdar hon. Susanne Severinsson menar att det är en stor utmaning att skapa pedagogiska verktyg som kan möta även mycket stökiga barn i skolmiljön. – Det här är barn som utmanar skolan. Det är dags för skolan att anta den utmaningen.

SOCIALSTYRELSEN STARTAR 020-NUMMER FÖR HVB-PLACERADE Socialstyrelsen lanserar ett 020-nummer för barn och unga som bor i HVB-hem eller familjehem. Hit kan barnen ringa för att få information om sina rättigheter och framföra klagomål. För de barn och unga som vistas på HVB-hem eller bor i familjehem innebär det nya 020-numret en möjlighet att göra sin röst hörd om man känner sig illa behandlad. – Genom 020-numret kan barnen vända sig direkt till Socialstyrelsen om de inte får gehör från socialnämnden och HVB-hemmet. Det kan till exempel handla om att barnet inte blir respekterat, får en

50

OBIZ | 2 • 2010

dålig skolgång eller blir illa behandlat på hemmet, säger socialrådet Åsa Börjesson. Socialstyrelsens tillsynsansvar innebär att myndigheten även har möjlighet att agera för att lösa barnens problem. Det kan till exempel handla om att kontakta kommunen eller öppna ett tillsynsärende. – Att barn och unga blir informerade om sina rättigheter och kan vända sig till Socialstyrelsen med sina synpunkter är viktigt för att stärka rättssäkerheten, säger Åsa Börjesson. En informationsfolder om barns rättigheter kommer att delas ut till unga på HVB-hem. Där finns

även en e-postadress och tips om ytterligare information på Socialstyrelsens webbplats. 020-numret bemannas varje vardag mellan klockan 8 och 18, därefter kan barnen tala in ett meddelande på telefonsvararen. De anställda som svarar har alla erfarenhet av tillsynsarbete inom barnverksamheter och är vana vid att prata med unga. I inledningsskedet riktas informationen till ungdomar på HVB-hem. Successivt kommer även ungdomar i familjehem att informeras, liksom vårdnadshavare och barn som bor i familjehem eller på institution. Telefonnumret som barnen kan ringa är 020-120 06 06.

www.kommuninfo.se


U*"+(53#2*)#(&&( !"#$%&&'()#&*+","-#.)/01)#2*)#'()"13+#41&#,"+(3+1)#2*)#$1&(#2(5,&61"#7#823(#9%#:;<=$15> ?@AB<C?D@B!EF#'19)*0(41#1)2()1"$13#(0#51)#/"#GHH#2(5,&61)#0,+()#(33#413#&*"()#+,-#7#2*)#(&&(I#

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn. Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck. GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år. Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark. J(.3(K !"#$%&!'"$()*+,-+./012("34-+.("25)0/3+6#"(21')$0"()+/(7+.2&85/579/(7+.2&851("0.(:1+;($+4<+'"+=+5>>()1/=7+1?@)213+A7)0+ /@7()B(1("+=+1"(+C=//5"+5DB+()+8"=)7%&77$+E8')(7'"$3+!"#$%&+/=77("+=+E8')(+)@"0+F/(8=)7(+;($+%5828570"G+B0C+5DB+2?#0"+=).'+ 8):1()3+H=+@"+0:15)5;0+5DB+%(B#C("+=)1(+:)$("5"$)0+522+)'75)+85)D(")/($)=)73+E(+E=/*2+8C0/=1(12=)$(I3+JEKLD("1=>=("0$+ MNN4*,NNN3+L2"K#HMNO=GGP#MQ#("",.(>&1""()3R-)84'S-()41">+1#TTT>-)84'S-()41">+1>

Ekängen – god behandling, med möjlighet till en ny framtid Ekängen välkomnar klienter i åldern 18 – 55 år, med särskild inriktning på ett yngre klientel i åldern 18 – 30 år. Vi arbetar med klienter som lider av psykisk ohälsa och komplexa vård- och tillsynsbehov med eller utan missbruksproblem. Vi tar även emot särskilt vårdkrävande som har uppmärksamhetsproblem med allt som det medför av självskadebetende, utåtagerande och verbala hot. Klienterna är för friska för att vara i slutenvården men ändå för sjuk för att klara ett eget boende, denna grupp har svårt att erhålla vård och boende i sin hemkommun. Ekängen är ett Halvvägshus för att möta dessa behov.

Hos oss bor klienterna i egna lägenheter med tillgång och närhet till personal dygnet runt!

Ekängens Halvvägshus | Ekängsvägen 1, 570 80 Virserum |Tel. 0495 - 497 80 växel | Fax. 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu | Internet: www.ekangen.nu

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

51


VÅRD & OMSORG

HÖFTFORSKNING GAV HENNE SVERIGES FINASTE VÅRDPRIS Ami Hommel, sjuksköterska från Lund, blev den första pristagaren av SalusAnsvars Vårdpris. Ami Hommel vann priset för hennes avhandling om ökad säkerhet vid vård av patienter med höftfrakturer. SalusAnsvar och Vårdförbundet instiftade 2009 ett pris för att uppmärksamma framstående insatser inom utveckling av svensk vård. Prissumman är 250 000 kronor, vilket gör priset till ett av Sveriges största inom vårdområdet. Syftet med priset är att främja Vårdförbundets strävan att infria Vision 2018 för hälsa och helhet. Ami Hommels forskning har redan bidragit till konkreta förbättringar inom vården. Hon har varit sjuksköterska sedan december 1981 och arbetar vid universitetsjukhuset i Lund. Juryn motiverade sitt val med att Ami Hommel besitter en förmåga att genomföra förbättringar som naturligt lett till ökad patientsäkerhet genom bättre vård, bättre förutsättningar och mer effektivt resursutnyttjande för patienten. Det är förbättringsåtgärder genom hela vårdkedjan. Vidare menar juryn att

hon i sitt arbete är väl förankrad i det egna kunskapsområdet, framförallt när det gäller äldre människor med höftfrakturer. Hon har systematiskt arbetat med patientsäkerhet inom omvårdnad och testat införande av förbättringsåtgärder som t ex smärtbehandling, införande av specialmadrasser och undervisning med gott resultat för patienterna. Med enkla medel kan omhändertagandet av patienterna förbättras avsevärt, något som minskar lidandet samtidigt som rehabiliteringstiden blir kortare. Ami Hommel konstaterar i avhandlingen att komplikationerna är färre och vårdtiderna minskar med fyra dygn om patienterna vårdas på ortopedavdelningar jämfört med om de vårdas på avdelningar som saknar rätt specialkunskaper. – Min avhandling har bland annat lett till att det har blivit bättre fokus på patientgruppen. För patienterna innebär resultaten i avhandlingen minde komplikationer och mindre vårdtid vilket i sin tur genererar lugnare och tryggare patienter för vården att ta hand om. Idag används dessa metoder på många sjukhus runt om i landet.

– Jag tror att detta bidragit till att jag får priset, säger Ami. Min avhandling används i praktiken och har inte bara hamnat på någon hylla. Ami Hommel började arbeta på ortopedikliniken vid lasarettet i Lund redan 1976, då som städerska. Idag är hon forsk-

ningssjuksköterska vid Universitetssjukhuset i Lund och och klinisk lektor på avdelningen för omvårdnad, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. SalusAnsvars Vårdpris 2010 kommer ges till den, eller dem, som på ett tydligt sätt utvecklat vården inom temat säker vård. ✱

STORA REGIONALA SKILLNADER I BEHANDLINGEN AV STROKEPATIENTER 63 procent av strokepatienterna med förmaksflimmer fick blodförtunnande behandling, enligt den senaste statistiken. En genomgång visar stora skillnader mellan olika delar av landet,

52

OBIZ | 2 • 2010

trots att behandlingen är högt prioriterad av Socialstyrelsen. Eftersom underbehandling kan innebära risk för ny stroke är det inte acceptabelt med så stora regionala variationer, anser

Hjärt-Lungfonden. – Förmaksflimmer är en av de främsta riskfaktorerna för stroke. För att undvika stroke är det mycket viktigt att upptäcka och behandla personer med

förmaksflimmer, men också att behandla redan drabbade strokepatienter för att de inte ska behöva drabbas igen, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska Institutet.

www.kommuninfo.se


MĂ&#x2026;NGFALD AV FĂ&#x2013;RETAG INOM HEMTJĂ&#x201E;NSTEN â&#x20AC;&#x201C; MEN INTE I VĂ&#x2026;RDEN Sedan valfrihetssystem inom vĂĽrd och omsorg infĂśrdes har mĂĽnga nya smĂĽ hemtjänstfĂśretag startat i landets kommuner. Utvecklingen ser inte likadan ut inom sjukvĂĽrden. Där lockar vĂĽrdvalet främst fĂśretag som driver flera enheter. En tredjedel av de undersĂśkta vĂĽrdcentralerna tillhĂśr stĂśrre koncerner. Det visar en ny lägesrapport om fĂśretagande inom vĂĽrd och omsorg som genomfĂśrts av Tillväxtverket och Tillväxtanalys. De tvĂĽ myndigheterna har ett gemensamt uppdrag att fĂślja utvecklingen och Ăśka kunskapen om fĂśrutsättningar fĂśr fĂśretagande och mĂĽngfald inom vĂĽrd och omsorg. Uppdraget sträcker sig till och med 2012. De undersĂśkta fĂśretagen som driver hemtjänst är mycket smĂĽ, och ungefär en tredjedel startade när mĂśjligheten att bedriva bistĂĽndsbedĂśmd hemtjänst uppstod. Ă&#x2013;vriga har i hĂśg utsträckning utĂśkat sin befintliga verksamhet, som är äldreomsorg eller hushĂĽllsnära tjänster, och fĂĽtt ett affärsomrĂĽde till när

valfrihetssystemet infĂśrdes. En enkätstudie har gĂĽtt ut till samtliga godkända privata vĂĽrdcentraler i vĂĽrdval Halland, Kronoberg och Västmanland och visar en delvis annan bild. Det är betydligt vanligare att fĂśretagen driver flera vĂĽrdcentraler och en tredjedel tillhĂśr stĂśrre koncerner med verksamhet i flera landsting. FĂśretagen som driver vĂĽrdcentraler upplever att det finns flera svĂĽrigheter i vĂĽrdvalsystemet. Endast ett par verksamhetschefer anger att deras fĂśretag planerar att växa genom etablering pĂĽ flera orter. HemtjänstfĂśretagen däremot är mer positiva och ser optimistiskt pĂĽ framtiden. Fler än hälften av dessa fĂśretag planerar fĂśr expansion till en eller flera kommuner under de närmaste tvĂĽ ĂĽren. UndersĂśkningen visar att det är i stĂśrre utsträckning borgerligt styrda stora kommuner som har privata leverantĂśrer inom bistĂĽndsbeprĂśvad hemtjänst. Men, av de kommuner som planerar att infĂśra valfrihetssystem är det fler som styrs av socialdemokraterna, miljĂśpartiet och vänsterpartiet. â&#x153;ą

MĂĽlgrupp: -Ă&#x2039;NOCHKVINNORMEDPSYKISKAOCHELLERSOCIALA HANDIKAPPÂŻVEN,6- ,04OCH,26

"EHANDLINGSMETOD: VĂ&#x2026;RDCENTRAL STĂ&#x201E;MS FĂ&#x2013;R DISKRIMINERING AV LESBISKT PAR Det lesbiska paret Ăśnskade fĂĽ barn. En av kvinnorna kontaktade sin vĂĽrdcentral fĂśr en medicinsk utredning. Men vĂĽrdcentralen ville inte ta emot henne â&#x20AC;?eftersom det är sĂĽ komplicerat med lesbiska parâ&#x20AC;? utan hänvisade till SĂśdersjukhusets mottagning fĂśr lesbiska och bisexuella kvinnor som har â&#x20AC;?specialistkompetens pĂĽ omrĂĽdetâ&#x20AC;?.

www.kommuninfo.se

Nu stämmer DO Stockholms läns landsting fĂśr diskriminering pĂĽ grund av sexuell läggning. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽrd pĂĽ lika villkor är en grundläggande rättighet fĂśr alla människor. VĂĽrdcentralen har kränkt kvinnans rätt att fĂĽ sjukvĂĽrd utan ovidkommande hänsyn till hennes sexuella läggning, säger diskrimineringsombudsman Katri Linna.

3OCIALPSYKIATRISKMEDPSYKODYNAMISKOCH KOGNITIVINRIKTNING

Solviken HVB 3PĂ?NGGATANs-Âą,),,! 4EL s&AX  WWWSOLVIKENSEsINFO SOLVIKENSE

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

53


IT

ÖPPEN KÄLLKOD ALLT VANLIGARE HOS KOMMUNERNA

KORTFAKTA OM DRUPALNÄTVERKET Drupal-nätverket i Värmland är öppet för alla som är intresserade av det opensource-baserade publiceringssystemet användare, utvecklare och andra nyfikna. ”Nätverket ska vara en neutral mötesplats och ett forum där medlemmarna kan lära känna varandra, lära av varandra samt delta i gemensamma nätverksträffar, seminarier och utbildningar inom området för att därmed bidra till kontinuerliga förbättringar av våra webbplatser”, enligt nätverkets programförklaring.

54

OBIZ | 2 • 2010

De tre aktörerna tog i höstas det samtidiga initiativet till att bilda ett regionalt Drupal-nätverk i syfte att utbyta erfarenheter, programkomponenter och stärka den samlade kompetensen för att därmed kunna driva webbprojekt mer kostnadseffektivt. Region Värmland, Karlstads universitet och näringslivsorganisationen Compare Karlstad samarbetar sedan tidigare inom en rad områden för regional utveckling och tillväxt. – Värmland ligger i framkant när det gäller att utveckla innovativa samverkansformer mellan offentlighet, akademi och näringsliv - därför faller det sig naturligt att samverka när vi alla tre nu förnyar våra webbplatser”, säger Hedvig Bergenheim, informationschef på Region Värmland. Region Värmland är tillsammans med Sverige Kommuner och Landsting (SKL) initiativtagare till OpenSweden - ett kompetenscenter med Compare Testlab på Sätterstrand som nod för oberoende kvalitetstester av öppna programvaror. – Vi ser stora fördelar med opensource-baserade programvaror - därför har vi valt Drupal som känns mest lämpligt när vi

FOTO: STEFAN BARKMAN, REGION VÄRMLAND

Öppen källkod blir allt vanligare i kommunerna. Region Värmland, Karlstads universitet och Compare Karlstad stärker det regionala samarbetet kring webbutveckling genom att välja opensource-baserade Drupal som gemensamt webbpubliceringssystem (Content Management System).

Hedvig Bergenheim (informationschef på Region Värmland) med styrgruppen för det nya Drupal-nätverket - från vänster Sven Carlsson (Compare), Elisabet Ek (Karlstads universitet), Lars Falkman och Tobias Berger (Region Värmland) samt Thomas Wernerheim (Compare). Mats Möller (Karlstads universitet) saknas på bilden.

nu ska förnya vårt intranät och våra externa webbplatser, säger Lars Falkman, IT-samordnare på Region Värmland. Stiftelsen Compare Karlstad - som representerar ett 100-tal företag i regionen som arbetar inom IT och telekom (ICT) - väljer också Drupal för sin nya webbplats. – Vi ser stora effektiviseringsvinster genom samverkan kring såväl teknologi som innehåll samtidigt som vi tillsammans kan stärka den regionala kompetensen inom området, säger Sven Carlsson, webbredaktör på Compare. Det regionala Drupal-nätverket i Värmland kommer att ha samma syfte som grundtanken med all öppen programvara - att användare och utvecklare tillsammans ska förbättra programvaror genom att dela med sig av idéer, kunskaper och tillämpningar. – Att vi bildar ett nätverk känns jättebra - vi kommer att ha stor nytta av ett forum där vi kan utbyta erfarenheter och stödja varandra för att på så vis jobba mer kostnads-

effektivt i våra respektive webbprojekt, säger Hedvig Bergenheim. Genom ett regionalt Drupalnätverk vill de tre initiativtagarna också bidra till att stärka den regionala kompetensen inom ett teknikområde på snabb global frammarsch. – Drupal väljs som CMS-verktyg för allt fler och allt större webbplatser - därför ser vi det här som en regional satsning inom ett framtidsområde, säger Lars Falkman. – Vår grundtanke med att välja en opensource-lösning är att bygga en ’baswebb’ med de viktigaste funktionerna som sedan kan vidareutvecklas med nya applikationer efter hand, förklarar Sven Carlsson. – Därför är nätverket och Compare Testlabb viktiga för denna samverkan kring webbutveckling. Nätverket - för att det kan bidra till att fler leverantörer vidareutvecklar sig inom detta kompetensområde. Och testlabbet - för att det behövs en oberoende part som kan kvalitetssäkra de nya komponenterna som ska in i våra webbplatser

www.kommuninfo.se


Vilken mobiloperatör har bäst täckning… På allt fler företag blir personalen helt mobila och har endast mobiltelefoner. Detta kräver god täckning och hög kvalitet.

... kan vi hjälpa Er att välja … Som oberoende konsulter mäter vi täckningen i Era lokaler eller närmiljö.

... eller vill Ni själv mäta inomhustäckning? RAT-Solutions - prisvärda lösningar för att mäta mobiltäckning och på ett enkelt sätt skapa täckningskartor utifrån planritningar.

Våra produkter och tjänster kan även avropas via Kammarkollegiets ramavtal "Kommunikationsutrustning 2008”

www.rat-solutions.com

www.kommuninfo.se

www.networkexpertise.com

2 • 2010 | OBIZ

55


UTBILDNING/KONFERENS

SÅ FÅR DU UT MEST AV DIN FÖRELÄSARE Här tipsar Årets föreläsare 2009 Olof Röhlander om hur ni hittar rätt talare och får ut mest av konferensen. Trots 2009 års lågkonjunktur har Olof Röhlander haft mer att göra än någonsin. Han är inspi-

ÅRETS BÄSTA B2B-TALARE 2010 Marie-Louise Ekman – chef för Kungliga Dramatiska Teatern. Daniel Ek - VD Spotify Hans Rosling - professor, läkare och föreläsare Margot Wallström - FNdiplomat och tidigare EU-kommissionär Stina Honkamaa - VD Google Sverige Kronprinsessan Victoria Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland Cristina Stenbeck - företagsledare inom media och telekom Olof Röhlander – Årets Föreläsare 2009 (utsedd av SAJ) Göran Adlén – trendanalytiker och föreläsare Björn Kjos - VD Norwegian

56

OBIZ | 2 • 2010

ratör och mental styrketränare och nyligen utnämnd till Årets Föreläsare av SAJ Förmedlingsbyrå, Olof gjorde hösten 2009 hela 70 talaruppdrag. Ett av dessa var för Riksbanken, som anlitade Olof för sin höstkonferens.

-I lågkonjunktur ökar kundens krav och förväntningar på att investeringen i en extern föreläsare ska hålla högsta klass, hävdar Olof Röhlander. Det finns idag ett närmast oändligt utbud av föreläsare att välja mellan och konkurrensen

har hårdnat. – Med tanke på utbudet av föreläsare idag blir det svårt för kunden att veta vem de ska välja, säger Olof Röhlander. Nedan tipsar han om vad du bör tänka på när du ska boka talare.

10 TIPS NÄR DU SKA BOKA FÖRELÄSARE 1. KOM IHÅG ATT BOKA RÄTT TALARE FÖR RÄTT ÖNSKEMÅL. Vill ni ha er favorittalare så är ett

bra tips att kontakta föreläsaren innan ni satt datumet för konferensen så att ni hittar ett gemensamt datum. 2. LÄGG HELLRE LITE MER PENGAR PÅ ATT HA EN BRA LOKAL än att spara in på det och sen ha en lokal där föreläsaren inte syns och hörs och där publiken sitter obekvämt. 3. VET NI INTE VEM NI SKA HA, KONTAKTA EN TALARFÖRMEDLING alternativt sök på webben. Kanske har någon på företaget hört eller läst om någon bra föreläsare det senaste? 4. DU FÅR DET DU BETALAR FÖR, MEN DET ÄR INTE ALLTID som de bäst betalda är de bästa föreläsarna för er konferens. Förvänta dig en rabatt om uppdraget gäller mer än ett tillfälle. 5. SE TILL ATT DU FÅR ETT TELEFONMÖTE ALTERNATIVT FYSISKT MÖTE med kunden i god tid innan konferensen. Se till att du får veta hur föreläsaren vill bli presenterad och hur de vill ha lokalen uppbyggd rent tekniskt. 6. STÄLL KRAV PÅ NÄR DU FÖRVÄNTAR DIG ATT FÖRELÄSAREN SKA VARA PÅ PLATS. Vill du att han/hon stannar på lunch så berätta det redan innan så vet föreläsaren om det och kan planera in det som en del i uppdraget. Du vill inte få dit en stressad föreläsare som bara ser det här som ännu ett uppdrag och sticker så fort det är klart. 7. VAR TYDLIG MED FÖRELÄSAREN OM VARFÖR NI ORDNAR den här konferensen och vilka som kommer att sitta i publiken. Berätta om era tankar och önskemål om vad ni förväntar dig av talaren så att föreläsaren vet vad som gör uppdraget lyckat. Dela gärna med er av era värderingar och mål som föreläsaren kan knyta an till i sitt anförande. Ge föreläsaren en hint om att du vill att han/hon ska vara påläst om både företaget, branschen, omvärlden och specifika saker som gäller er nuvarande situation. Vad skulle göra er toppennöjda? 8. GÅ IGENOM MED FÖRELÄSAREN OM KOSTNADER FÖR RESA och eventuellt uppehälle redan innan så det inte blir några missförstånd efteråt. 9. TÄNK TILL PÅ NÄR I KONFERENSEN NI VILL ATT FÖRELÄSAREN SKA KOMMA IN. Vill ni ha en flygande start eller ska man gå hem med en go känsla efteråt? Ska ni ha en workshop efter lunch kan det vara bra att föreläsaren kör sitt pass innan lunch då alla har innehållet färskt i minnet. 10. MÅNGA I PUBLIKEN MISSAR ATT TA ANTECKNINGAR. Antingen ser ni till att alla får veta att de förväntas anteckna eller så hör med föreläsaren om de har något material att ge ut till deltagarna som kan fungera som påminnelse eller dokumentation.

www.kommuninfo.se


7 VANLIGA MISSTAG ATT UNDIVKA 1. Använd inte fÜreläsaren till att säga det obekväma som cheferna inte vügar säga. Det blir bara ihüligt och skapar düliga fÜrutsättningar fÜr talaren att fü fÜrtroende frün publiken. 2. FÜrvänta er inte att en fÜreläsare som ska motivera personalen ska kunna

UTLĂ&#x201E;NDSKA FĂ&#x2013;RETAG VILL ETABLERA SIG I ER KOMMUN

skräddarsy sitt upplägg helt efter er. Det behĂśvs inga timslĂĽnga genomgĂĽngar av fĂśretaget i fĂśrväg utan fĂĽ med det som är relevant fĂśr talarens uppdrag. 3. â&#x20AC;?Vi vill ha en kändisâ&#x20AC;?. GĂĽ inte bara pĂĽ hur känd talaren är. Det finns mĂĽnga duktiga fĂśreläsare som inte allmänheten känner igen som kan vara bättre lämpad till konferensen än nĂĽgon som kanske är mer känd. 4. Det är inte alltid det blir bättre eller att ni fĂĽr ut mer av fĂśreläsaren fĂśr att

SBC Sweden Business Consulting har 20 ürs erfarenhet av affärskontakter med utländska fÜretag orienterade mot den svenska marknaden. Ett 20-tal fÜretag har idag visat sitt intresse att besÜka din kommun.

Se MĂśjligheterna Attâ&#x20AC;Ś

du ber dem prata länge eller fĂśr att fylla ut tiden eller programmet. Ă&#x201E;r syftet att skapa energi och motivation kan det ofta uppnĂĽs lika bra eller bättre pĂĽ 90 minuter som att kĂśra i tre timmar. 5. FĂśr snävt program. Har ni investerat pengar i en fĂśreläsare sĂĽ ge dem alla fĂśrutsättningar att gĂśra ett bra jobb. MĂĽnga behĂśver tid bĂĽde fĂśre och efter fĂśr att kunna rigga lokalen och publiken behĂśver pauser. Det är lätt att glĂśmma detta och ha ett fĂśr snävt tidsprogram, tänk pĂĽ att tiden sĂĽ gott som alltid kĂśrs Ăśver och lĂĽter ni det gĂĽ ut Ăśver fĂśreläsarens tid pĂĽ scenen ger det sämre fĂśrutsättningar fĂśr att fĂĽ bra return of investment. 6. Hemlig talare. Att inte gĂĽ ut i programmet vem fĂśreläsaren är kan vara en strĂĽlande idĂŠ om det är en känd person som kommer. Ă&#x201E;r det en okänd fĂśreläsare fĂśr dem som ska lyssna kan det dock ge motsatt effekt, att ingen riktigt lyssnar i bĂśrjan om de inte vet vad den personen har gjort och varfĂśr den är där. 7. â&#x20AC;?Hon fĂĽr presentera sig själv.â&#x20AC;? Det är lätt att säga sĂĽ fĂśr att själv slippa säga fel, men det ger oftast bättre effekt om fĂśreläsaren snackas upp innan av nĂĽ-

Skapa Fler Arbetstillfällen Skapa Ett StĂśrre Skatteunderlag Skapa Ett Globalare Näringsliv Skapa Ă&#x2013;kad Tillväxt FĂśr Lokala FĂśretag Vi är just hemkomna frĂĽn affärsmĂśten i USA Sweden Week i Seattle och i Juni ĂĽker vi till eget konferensarrangemang i Afrika. FĂśr mer information och avtalsfĂśrslag kontakta: SBC Sweden Business Consulting Umestan FĂśretagspark, Hus 3, 903 47 UmeĂĽ Sweden Tel. +46 (0)90 718 085, Fax. +46 (0)90 718 005, Mob. +46 (0)734 368 176 E-post. martin.eriksson@sbc.nu Members of the Swedish American Chamber of Commerce

www.sbc.nu

gon annan än att själv behÜva säga vad han eller hon har gjort som rättfärdigar dem att stü pü scenen och prata.

Fortbildning och Boka upp almanackan!

material fÜr lärare

Sveriges kommuner och landsting inbjuderFORUM till Kvalitetsdagen 2010 FĂ&#x2013;R LEVANDE HISTORIA arbetar med

Kvalitetsdagen erbjuder intressanta fĂśreläsningar och praktiskafrĂĽgor exempel pĂĽtolerans, kvalitetsarbete. som rĂśr demokratiKvalitetsdagen och mänskliga anordnas vartannat ĂĽr och kommer i ĂĽr att ta upp frĂĽgeställningar som bland annat rĂśrâ&#x20AC;Ś i FĂśrintelsen och andra rättigheter med utgĂĽngspunkt brott mot mänskligheten. Vi erbjuder lärare material

Ă&#x201E;r kvalitetsarbete enbart en tjänstemannafrĂĽga? Vad har mansamt somkostnadsfria fĂśrtroendevald fĂśr roll i kvalitetsarbetet? fortbildningar. Vad innebär att styra mot resultat? Vad utmärker framgĂĽngsrika NYAkommuner? OCH UPPDATERADE MATERIAL OM FĂ&#x2013;RINTELSEN VarfĂśr finns det ofta ett motstĂĽnd mot att inspireras av fĂśrebilder?

Â&#x2026;%7%°'BLUBPN'zSJOUFMTFO Â&#x2026;5JMMGzSJOUFMTFOTNJOOFTQMBUTFSJ1PMFO I november är det dags fĂśr den sjätte upplagan av Kvalitetsdagen. Programmet riktar sig främst till ledande politiker och tjänstemän och kommer â&#x20AC;&#x201C; en resehandledning fĂśri arbetet vägledning och inspiration. garanterat att ge dig inspiration och i pauserna mĂśjlighet att träffa människor frĂĽn hela landet som engagerar sig med kvalitet och utveckling. Â&#x2026;ŠPNEFUUBNlOJCFSjUUBŠFOCPLPN'zSJOUFMTFO Kvalitetsdagen hĂĽlls den 17 november 2010 pĂĽ Hotel Birger Jarl i Stockholm. Aktuell information om Kvalitetsdagen 2010 kommer att läggas ut pĂĽ  BW4UnQIBOF#SVDIGFMEPDI1BVM"-FWJOF www.skl.se/kvalitet. Inbjudan och program skickas ut i augusti. Nu med ett nytt avsnitt om Sverige och FĂśrintelsen. Skicka, faxa eller e-posta din intresseanmälan till: Sveriges Kommuner och Landsting Marie Kullgren 118 82 Stockholm Fax: 08-452 72 29 E-post: marie.kullgren@skl.se

FĂśr Ăśvrig information Lars Strid 08- 452 76 43, e-mail lars.strid@skl.se Välkommen att besĂśka oss i vĂĽr monter Leif EldĂĽs 08-452 76 35, e-mail leif.eldas@skl.se pĂĽ Skolforum, Ă&#x201E;lvsjĂśmässan, 26â&#x20AC;&#x201C;28 okt. Gunnar Gidenstam 08-452 76 49, e-mail gunnar.gidenstam@skl.se

Läs mer och beställ material pü www.levandehistoria.se

!""#"$%&'(%)*+,,-./"00111,

www.kommuninfo.se

*)2*-2,3111,4.4).*-

2 â&#x20AC;˘ 2010 | OBIZ

57


GRÖNYTOR

STOR VARIATION I TILLGÅNG TILL GRÖNOMRÅDEN OCH VATTEN Tillgången till grönområden och vatten ser mycket olika ut för olika tätorter i Sverige. Andelarna av befolkningen som saknar grönområde inom 300 meter från bostaden varierar från 4 procent till 30 procent. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån. I Karlskrona saknar 30 procent av befolkningen tillgång till grönområde i närområdet. Därefter kommer Kalmar och Halmstad där 23 procent saknar tillgång till grönområde och i Örebro är det 22 procent. För Tumba, Skövde och Södertälje är det däremot enbart 4 procent av tätortbefolkningen som i närområdet saknar tillgång till ett grönområde. Därefter kommer Visby med 5 procent och Upplands Väsby med 6 procent. I storstäderna Stockholm och Malmö saknar 18 procent av de boende grönområden i närområdet. I faktiska tal motsvarar detta mer än 220 000 boende i Stockholm och för Malmö drygt 46 000 personer. För Göteborgs del är det 11 procent av tätortsbefolkningen som saknar tillgång till grönområde, vilket motsvarar något mindre än 57 000 personer. När det gäller tillgång till vatten och stränder i tätorter ser det ungefär lika ut. Inom en trekilometers zon från tätorten är Oxelösund, Kalmar och Skoghall de tätorter i

58

OBIZ | 2 • 2010

Sverige som har störst andel vattenareal. Lägst andel har Eslöv, Kumla och Falköping. Det visar statistik om vattenarealer och strandlinjer för samtliga tätorter med mer än 10 000 invånare. Av de 113 största tätorterna i Sverige är det 28 stycken där mindre än 5 procent av arealen är vatten. Tätorter vid kusten har naturligtvis en stor andel vattenyta liksom tätorter belägna vid stora sjöar. I sju tätorter är mer än 40 procent av arealen vatten. Liksom vattenarealer varierar strandlängden med tätortens läge och närheten till kust eller sjöar. 10 tätorter har en sam-

manlagd strandlängd på mindre än 25 kilometer. De tätorter som har kortast strandlängd är Falköping, Kumla och Enköping. Längst sammanlagd strandlängd har Stockolm och Göteborg med 684 respektive 943 kilometer. Över 80 procent av befolkningen har i 53 av de undersökta tätorterna tillgång till en strand inom en kilometer från bostaden. I endast fem tätorter är det mindre än 20 procent. I Ludvika har samtliga i tätorten strand inom en kilometer från bostaden. I Eslöv och Märsta är det mindre än fem procent.

FAKTA UNDERSÖKNINGEN SCB har kartlagt de allmänt tillgängliga grönytorna inom 5 km kring de 10 största tätorterna vad gäller storlek, typ av mark, attraktivitet och tillgänglighet. Grönytor inuti tätorter och deras förändring studeras i samband med studien över markanvändningen i tätorter.

www.kommuninfo.se


UNDERHÅLLSMASKINER FÖR ISBANOR OCH KONSTGRÄSANLÄGGNINGAR

!"#"$"%"&"'"(")"*"+"""+"*"!","*"'" SWEDEN

SKYDD Markskydds har flexibla körplattor som skyddar gräsmattor och andra känsliga underlag. De har både en PR-plattan och stödbensplattan. PR-Plattan är en körplatta framtagen för att skydda känsligt underlag vid maskinarbeten medan SB-Plattan är en stödbensplatta för att fördela trycket.

• SMG – Ledande maskiner för rengöring och underhåll av konstgräs och andra syntetiska material.

• Zamboni - Isbanemaskiner för underhåll av isarenor och rinkar. VINGFÖRSEDD Tojo har en ny,

Produktprogrammet omfattar:

försäljning, tillbehör, rikstäckande serviceorganisation, reservdelar, utbildning

vingförsedd plog som

www.maltemanson.com

ökar plogningens effektivitet ordentligt. Hälsingseföretagets lösning med vingar som justeras automatiskt ska hålla snöspillet till ett minimum under plogning.

För mer information kontakta: Malte Månson AB Box 133, 596 23 Skänninge Tel: 0142-29 91 00 Fax: 0142-413 50

www.maltemanson.com • info@maltemanson.com Malte Månson AB • Box 133 • 596 23 Skänninge • Besöksadress Borgmästaregatan 21 • Tel 0142-29 91 00 • Fax 0142-413 50

Naturlig form. I Skandinavien är de fyra årstiderna ständigt närvarande. De är livsavgörande för växtligheten och de präglar vårt sätt att leva. Under namnet Plaza gör vi utomhusmöbler som klarar årets växlingar. Under varje årstid iakttar vi rörelsen och livet och vi låter det offentliga rummet ta form, inspirerade av naturen.

Design: Gunilla Allard

!"#$%"&'()%"*%+%*,-%.//%+%012%3/%"&'()%+%4'56%7/27891/%77%+%:;-%7/27890.%3<%+%=;>?@=;>?6A,B%+%CCC6=;>?6?'

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

59


PRODUKTNYTT GRÖNYTOR TELESKOPLASTARE Generalaganten Wiklund Trading har tagit in de tyska hjullastarna Kramer 480, Kramer 460 och stabila teleskoplastaren Kramer Allrad 1245. Kramer Allrad presenterar totalt åtta nya modeller i år, varav tre modeller kommer att Sverigelanseras. Kramer 480 och 680 är uppdaterade på en mängd olika punkter jämfört med sina föregångare. Bland annat har den den ny komforthytt, miljömotor som klarar steg 3 och en klart förbättrad ljudnivå. Maskinerna är utrustade med 4-hjulsdrift samt 4-hjulsstyrning. Användningsområdena är många – dessa smidiga maskiner syns på från uthyrningsföretag, byggföretag, trädgårdsanläggare med mera.

byggföretag och uthyrningsföretag. Maskinen har

Kramer Allrad 1245, som syns på bilden, är en

en lyftkapacitet på max 1200kg, och en lyfthöjd på

liten teleskoplastare som är mycket intressant för

hela 4300 mm.

DANSK MINILASTARE Danska Brdr. Holst Sørensen har en serie GRIPMODUL Nya G410 är minstingen av Indexators serie av löstagbara

helt nyutvecklade minilastare i Giant-serien. Modellerna väger mellan

gripmoduler för Rototilt. Den är anpassad för minigrävare och har kompakta

1300-2400 kilo och man har lagt tonvikten på stabilitet och förarkom-

mått, stora lyftkapacitet och låg vikt.G410 har öppningsmåttet 410 mm, en

fort. V452T X-tra HD, på bilden, är en maskin byggd för lite tuffare tag

lyftkapacitet på 310 kg och väger 36 kg.

där HD såklart står for HEAVY DUTY

JUSTERING AV TROTTOARER Umeå Försäljning AB, UFO har varit med om att utveckla ett nytt redskap för justering av trottoarer före asfaltbeläggning. Det nya redskapet ska göra underarbetet betydligt snabbare jämfört med konventionella arbetsmetoder och har en arbetsbredd på 1500-2200 mm.

60

OBIZ | 2 • 2010

www.kommuninfo.se


Vi har lösningarna för alla bevattningsbehov! ! ! ! ! !

Försäljning/distribution, Design/installation ! Service/rådgivning !

SJÄLVGÅENDE SLÄNTKLIPPARE AB G Alexandersson har tagit in nya Energreen ILF S 1500 F11 som är en självgående släntklippare. Varje del i maskinen är unikt framtagen för att ge en smidig, användarvänlig och

! !

effektiv släntklippare för proffs. Man ska spara en körning genom ett extra klippaggregat eller stolpklippare monterad i fronten. Armen är tredelad med teleskopfunktion och kan vinklas för att komma åt att klippa både högt, lågt, långt ut och ända in mellan släntklipparens hjul. Klipphuvudet är roterbart och maskinen tar sig fram på trånga ytor. Räckvidden på armen är 11 meter, modellen ILF S 2000 finns med 17 meters arm. Maskinen är utrustad med tvåhjuls-, fyrhjuls- och krabbstyrning samt kan arbeta i båda riktningarna.

042-250480 E-mail: rbs@rainbird.eu www.rainbird.eu

”Den ledande utrustningen för dold personräkning utomhus” FÖRBÄTTRADE DIKESEGENSKAPER Slagkraft har tagit fram en helt ny serie av buskröjningsaggregat där nya SH-serien ersätter Slagkrafts tidigare modellprogrammet av slagor. Målet med med den nya generationen har varit att ta fram marknadens bästa aggregat med en enkel och robust uppbyggnad, få underhållspunkter och driftsegenskaper av världsklass. Kärnan i en kättingslaga är chassit, slagans kåpa, eftersom det är kåpan som avgör aggregatets köregenskaper och prestanda. Den stora nyheten är att SH-seriens slagor har fått en ny lätt förhöjd kåpa som bygger på en svetsad tårtbitskonstruktion med sluttande sidor och utan justeringsstag. Resultatet ska bli ännu bättre köregenskaper, högre prestanda och enklare underhåll än tidigare serier.

www.kommuninfo.se

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

2 • 2010 | OBIZ

61


GRÖNYTOR

NYA SATSNINGAR PÅ LOKAL NATURVÅRD Naturvårdsverket har fördelat cirka 1,3 miljarder kronor till länsstyrelserna för naturvård. En nyhet är att bidraget till lokala naturvårdssatsningar, LONA, är tillbaka – nära 50 miljoner får länsstyrelserna fördela till kommunerna. – Det är glädjande att LONA är tillbaka. Den förra omgången gav bra satsningar på lokal naturvård och friluftsliv. Det var ofta gemensamma projekt mellan kommuner och intresseorganisationer. Vi vet att intresset är stort för nya LONA, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket. En kommun kan söka LONA-medel på egen hand eller i samarbete med en intresseorganisation. Bidraget är på 50 procent och ansökan ställs till länsstyrelserna som fördelar medlen. En särskild blankett för ansökan blir klar inom kort.

det om 556 miljoner kronor som ska gå till köpeskillingar, intrångsersättningar, naturvårdsavtal och statsbidrag till kommuner. Merparten av medlen fördelas enligt en nyckel som tagits fram gemensamt med länsstyrelserna. Det gäller medel för skötsel av nationalparker och naturreservat, bemanning och drift av naturum, vattenförvaltning med mera. KALKNING

Anslaget för biologisk mångfald är på drygt 1,5 miljarder kronor. Nu fördelar Naturvårdsverket 1,1 miljarder till länsstyrelserna för naturvård med mera, samt 190 miljoner till kalkning. 70 procent av medlen betalas ut nu, resten efter en kontrollstation i september. – Det är höga ambitioner inom naturvården och medlen räcker inte till allt. Därför finansierar vi i år få helt nya projekt. Vi prioriterar det löpande

arbetet som skötsel av skyddade områden, drift av naturum och arbete med åtgärdsprogram för hotade arter, med mera. Vi vill också fortsätta ansatsen att skydda skog för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar, säger Eva Thörnelöf, chef för Naturresursavdelningen på Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ger ramar till länsstyrelserna för att bilda naturreservat och andra former av områdesskydd. Totalt handlar

Sjöar och vattendrag kalkas för att motverka effekterna av försurande utsläpp. Försurningen har minskat och därför styr Naturvårdsverket över en del pengar från kalkning till biologisk återställning av sjöar och vattendrag. Det kan handla om spridningshinder för fisk i vattendrag eller att skapa nya vandringsvägar så att arter som slagits ut av försurningen återvända till sjöar och vattendrag där de fanns tidigare. ✱

01*&233&4)5&6&#+7& 5"**&8$#9+*+/&

./&& $ ( ) , ( &+ + . * * +&, !"#$%"&'&()* 62

OBIZ | 2 • 2010

!"#$#%&$'"#"(&)*+#"#,$"-.*-&(/$011"2)*3&$ 4567+)+("(8$7"($2(&1)8$9:'("$1&()$"--"($-;#'("$ (;<23*==>$?%&$3;-=",*'#&="$@"-"A$+<9$="#$ 1&#)&,)*,2&$B+CD*-$*7D+#"(&($DE$&--&/! !

$

!"#$%"&'()*'(+,(,-(.%/0

!"#$%"&'()*'(!+(+,(-%.

!"#$%#&'(!)*)+++*,-./0-*12)*)3,456)7)892,,7,412,146:;;2,

www.kommuninfo.se


SKA KLIPPA MYCKET OCH SNABBT

SÄKER ENAXLAD TRAKTOR

Nya City Ranger 2200 harmidjestyrning och ska vara lätt att manövrera trots

BCS 730 PowerSafe har en ny typ av hydraulisk koppling som stänger

arbetsbredden på hela 1 610 mm. Klipparen klarar upp till 17 000 m² i timmen

av aggregatet (men ej motorn) om föraren släpper handtaget. Dess-

med en körhastighet på 13 km/h när terrängen tillåter det.

utom finns mängder av tillbehör, allt från jordfräs till slagklippare och rotorgräsklippare.

SOPMASKIN MED PLATS FÖR TVÅ Nya CityCat 2020 är en kompakt sopmaskin bra manöverbarhet gott

NY NORRMAN PÅ SVENSKA MARKNADEN

om plats invändigt för två personer. Den har också inställbar ratt och

Norska Tellefsdal, som tillverkar allt från snöröjningsredskap till sopmaskiner

justerbar stol med hög rygg. För att underlätta vid service är den

och kantklippare (som den på bilden) etablerar sig nu i Sverige.

ljudisolerade aluminiumhytten tippbar.

!"#$%&"' ()*%+,-.,/0

12%33345 6*78/,*89%.*8:%1;%3<345 =>-:%>?@%A*,+B%B8CC+>--9*

-67!89:;;<;8:!=9:8>?@@67AAA 9/3!B.#!CDE!E4(('!&4%!1C0'1' F(.#G2#3/1H'#.!IF!JJJA%C#3HCADCB !!!!!!!!!!.11.#!K+LM,M*N!NK !!!!!!!!!!3F!EH/1I.#!O4!&4" 6#PH$&'%&.(!"/11.#!(ACABA M)!B'H!NK)K

!"#$%&'(!)*+)!,!-.(!/#!01'#(!'((!&.(!"2#!30411%'&5

www.kommuninfo.se

2 • 2010 | OBIZ

63


LEDARSKAP

10 RÅD TILL CHEFEN FÖR ATT KUNNA KOPPLA BORT JOBBET UNDER SEMESTERN SJU TIPS TILL ETT LYCKAT LEDARSKAP • Vara bra på att motivera andra och få dem att tycka att det de gör är kul, spännande och lärorikt!

Helene Stolt, psykoterapeut och socionom, har lång erfarenhet av stresshantering, handledning och coaching. Hon har träffat många chefer som känner sig stressade inför semestern och tar med sig arbetet under hela sin ledighet. Enligt Helene får dessa chefer inte den återhämtning som är nödvändig för att de ska kunna göra ett bra jobb under höstens och vinterns mörka årstider.

Detta förutsätter bland annat en ledares närvaro.

och alla ska förstå den!

1. PLANERA! Börja planera inför din semester i god tid. Gärna minst en månad innan du går på ledighet. Planera in luckor i din almanacka den sista veckan så att du har beredskap om det dyker upp oväntade saker.

• Långsiktighet. Allt som görs idag

2. VARVA NED! Trappa ned jobbet de sista

kommer att ha konsekvenser i

dagarna innan du går på semester. Ta dig tid att prata med dina kollegor. Fika! Utnyttja flexen för att börja varva ner. Detta är viktigt för att du ska kunna njuta när du har semester och är helt ledig.

• Vara strukturerad och tydlig i vad som ska åstadkommas. Alla ska ha tillgång till samma information

framtiden. Hur hänger detta ihop med företagets strategi? • Allting ska vara mätbart. ”What gets measured gets done” som

3. AVSLUTA! Avsluta så mycket av jobbet som

man brukar säga – och det stämmer!

du hinner. Prioritera bort sådant som du kan göra efter din ledighet.

• Inte vara rädd för kompetenta

4. STÄDA! Städa skrivbordet och släng onödiga

människor. En bra ledare anställer

papper som sparats på hög. Viktiga handlingar som arbetskolleger kan behöva lägger du i en korg på skrivbordet. Övriga handlingar lägger du där de hör hemma.

personer som är bättre än honom/ henne själv, inte bara för att det gynnar resultatet utan för att ledaren själv också utvecklas av det!

5. INFORMERA! Informera dina arbetskollegor • Kunna lita på andras kompetens. Man måste inte kontrollera allting, det skapar misstro och oftast en onödigt stor arbetshög… • Vara nyfiken. En bra ledare inser att han/hon aldrig blir fullärd utan måste hela tiden fortsätta utvecklas. Skrivet av Maha Bouzeids på projektbloggen.se

64

OBIZ | 2 • 2010

hur de kan nå dig om det uppstår ett akut läge. Då kan de som jobbar under din ledighet känna sig lugna. Meddela dina externa samarbetspartners din semesterperiod och vem eller vilka de kan kontakta vid behov. För särskilt viktiga samarbetspartner kan du lämna ut kontaktuppgifter hur de kan nå dig personligen under din semester. Men var sparsam med detta! 6. DELEGERA! Låt dina arbetskollegor ta ansvar. Delegera sådant du kan delegera.

7. LAPTOP! Om du tar med dig din bärbara dator

på semestern är det viktigt att inte låta den stå framme. Använd den enbart i undantagsfall! 8. E-POST! Se över dina e-postinställningar. Fun-

dera igenom om du ska vidarebefordra din e-post eller använda automatiskt ”borta-meddelande” som lämnar information vem de kan kontakta om ärendet inte kan vänta tills du är tillbaka i tjänst. Om du känner att du måste ha kontroll och själv läsa av e-posten under din semester bör du strukturera hur du ska göra detta för att inte fastna i jobb under hela din ledighet. Du kan t.ex. välja att läsa av e-posten en timme varje morgon eller kväll. 9. TELEFON! Meddela växeln hur länge du ska vara ledig och vem som kan kontaktas istället. Meddela också hur de kan nå dig om det uppstår något akut och till vilka som de kan lämna ut dessa kontaktuppgifter till. Om du använder röstmeddelande lämnar du lämpligt meddelande. Behöver du lyssna av meddelanden på din röstbrevlåda strukturerar du upp detta på samma sätt som när du läser av din e-post. 10. VAR LEDIG! Om det går är det bästa att vara helt ledig från arbete under semestern. Det tjänar du på i längden. Om du inte kan vara helt ledig, strukturera upp vissa timmar som du kan ägna dig åt jobbet. Men inte under alla dagar under semestern. Ha semester när du har semester. Ta dig tid för att göra roliga saker under semester och ta dig tid att koppla av och göra ingenting. Släpp alla tankar på jobbet åtminstone några timmar varje dag. Det är du förtjänt av.

www.kommuninfo.se


AlkoLås i Skandinavien AB

Behandlingshem

Datasäkerhet, DATA

Asp Center Ab

Gap Sundins Väg 8, 633 46 Eskilstuna Telefon & Fax: 016-34 21 30 E-post: info@tunamontage.se Hemsida: www.tunamontage.se

Hotell

Safeware P&K AB

Lärjungevägen 6, 136 69 Haninge Tel: 08-776 78 00 Fax: 08-776 18 90 E-post: hasse@alkolas.se Hemsida: www.alkolas.se

Smultronstigen 4, 961 48 Boden Tel: 0921-691 70 Fax: 0921-691 77 Hemsida: www.asperger.se

Älvsborgsleden 7, 504 31 Borås Tel 033-13 09 60 Fax 033-13 35 50 E-post: info@safeware.se Hemsida: www.safeware.se

Alkolås, Alkotestare

Batterier

Datorer

Fönster, Fasader & Dörrar

Tuna Montage AB

LEVERANTÖRSGUIDEN

Alkolås

Allt från stationära till portabla batterier & tillbehör Innova AB

www.batterigrossisten.com

Enebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg Tel: 013-482 09 75 E-post: info@innova.se Hemsida: www.alkomatare.se

Tel 08-766 75 50 Fax 08-766 57 25 Kontakta oss för katalog!

Alkotester, Drogtester

Besöksräknare Personräknare

Skogsbrukets Varuhus Williams Trading AB Box 4093, 461 04 Trollhättan Tel: 0730-91 45 00 Fax: 0520-164 00 E-post: williams@telia.com Hemsida: www.alko-test.com

Det godkända alkolåset

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Bevattningsanläggningar

Rain Bird Sverige AB

Audio, Videoutrustning

Cyberphoto AB

Entreprenadmaskiner

Beck Maskin Sverige AB

Innova AB

Facklitteratur

Isbanemaskiner

Fleningevägen 315, 260 35 Ödåkra Tel: 042-25 04 80 Fax: 042-20 40 65 E-post: rbs@rainbird.eu

Bevattningsanläggningar

Bokförlaget Robert Larson AB

www.larsonforlag.se Tel: 08-732 84 60

Flygfoto, helikopterfilmning, videoproduktion

Bergslagsbild

Box 740, 182 17 Danderyd Tel: 08-720 61 50 Fax: 08-720 61 60 E-post: info@aquadesign.se Hemsida: www.aquadesign.se

Box 283, 691 25 Karlskoga Tel: 0586- 580 70 Fax: 0586-562 77 E-post: jan@bergslagsbild.se Hemsida: www.bergslagsbild.se

Bageri, Konditori

Bildbyrå

Fordonsenheter för körjournal, ISA, bilbokning och analys.

www.kommuninfo.se

ISA-system, Körjournal Fordonshanteringssystem

Enebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg Tel: 013-482 09 75 E-post: info@innova.se Hemsida: www.mobilsystem.se

Aquadesign International AB

Vibako AB

Tel: 0431-55 81 00

Rudanvägen 2, 136 50 Haninge Tel: 08-500 741 74 Fax: 08-500 741 75 E-post: info@beckmaskin.se Hemsida: www.beckmaskin.se

Gräddvägen 5, Umeå. Box 1226, 901 22 Umeå Tel: 090-200 70 00 Fax: 090-200 70 01 E-post: info@cyberphoto.se Hemsida: www.cyberphoto.se

Magasingatan 4, 598 37 Vimmerby Tel: 0492-141 42 Fax: 0492-102 20 E-post: vibako@swipnet.se Hemsida: www.vimmerbybageri.se

Hotel Skansen i Båstad

www.hotelskansen.se

LARSON

GODKÄNT ENLIGT SS-EN 50436-1 OCH -2

www.drager.se

Inrego Enhagsvägen 11, 187 40 Täby Tel: 08-501 090 00 Fax: 08-501 090 01 Hemsida: www.inrego.se

IBL Bildbyrå Box 52, 260 70 Ljungbyhed Tel: 0435-44 07 65 E-post: ljungbyhed@ibl.se Hemsida: www.ibl.se

Izo Maskin AB Box 18, 810 20 Österfärnebo Tel. 0291-206 80 Fax: 0291- 206 83 E-post: info@izomaskin.se Hemsida: www.izomaskin.se

Jordprodukter

Hasselfors Garden AB Box 1813, 701 18 Örebro Tel: 019-761 42 00 Fax: 019-761 42 09 E-post: info@hasselforsgarden.se Hemsida: www.hasselforsgarden.se

Kaffeautomater

JOBmeal Sverige AB

www.autokatalogen.se

Tel: 08-761 28 28 centralkontoret@jobmeal.se Hemsida: www.jobmeal.se

2 • 2010 | OBIZ

65 65


LEVERANTÖRSGUIDEN

Specialklockor för vårdpersonal, fickur mm 08-7565478

Ljudsystem

Prophon Audio teknik AB

Presentreklam, Profilkläder, Företagspresenter

Tid, resultattavlor

TUPP Reklam

Bygelgatan 6, 330 27 Hestra Tel 0370-335880 E-post: info@nimamaskin.se Hemsida: www.nimamaskin.se

Trafiksäkerhet

www.ovanligaklockor.se

www.prophon.se Tel: 08-92 86 00

Holmsundsvägen 77 A, 913 35 Holmsund E-post: david@tuppreklam.se Hemsida: www.tuppreklam.se

Konferensanläggningar

Modulbyggnader

Reflexer

Hotel Skansen i Båstad

Hamnedavägen 6, 340 13 Hamneda Tel: 0372-502 12 Fax: 0372-501 11 E-post: info@woodcon.se Hemsida: www.woodcon.se

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00 Kontorsmöbler

Woodcon AB

Motorer

CE-Reflex AB

Nima Maskin AB

Pekuma AB

Wendela Hebbesväg 14, 553 11 Jönköping Tel: 036-12 57 00, Fax: 036-12 57 00 E-post: info@ce-reflex.se Hemsida: www.ce-reflex.se

Gläntan Skällandsö, 340 15 Vittaryd Tel: 0370-472 00 Fax: 0370-472 01 E-post: peter@pekuma.se Hemsida: www.pekuma.se

Skyltar

Trafiksäkerhetsprodukter

Cumwex Group AB Systratorpsvägen 16, 352 46 Växjö Tel: 0470 - 72 90 30 Fax: 0470 - 72 90 40 Mail: info@cumwex.se Hemsida: www.cumwex.se

Risselås 5022, 833 93 Strömsund Tel: 0670-6111669 maskin.motor@stromsund.mail.telia.com

Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö Tel: 040-671 77 50 Fax: 040-671 77 55 E-post: sales@hava-skyltar.se Hemsida: www.hava-skyltar.se

Wendela Hebbesväg 14, 553 11 Jönköping Tel: 036-12 57 00, Fax: 036-12 57 00 E-post: info@ce-reflex.se Hemsida: www.ce-reflex.se

Lekplatsutrustning

Muddring

Slamutrustning

Träd & skogsvård

Rolba Svenska AB

Skogsbrukets Varuhus

Maskin & Motor i Risselås AB

Håva Skyltar

CE-Reflex AB

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

HAGS Box 133, 158 23 Aneby Tel: 0380-473 00 Fax: 0380-404 15 E-post: hags@hags.com Hemsida: www.hags.com

Lekplatsutrustning, Parkutrustning, Utemiljö

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning Box 24, 681 21 Kristinehamn Tel: 0550-31007 / 0550-10196 Mobil: 0706-55 74 80, Fax: 0550-310 45 E-post: info@ahas.se Hemsida: www.ahas.se

Box 50529, 810 40 Hedesunda Tel: 0291-47 10 50 Fax: 0291-47 10 60 E-post: info@rolba.se Hemsida: www.rolba.se

Märkning

Stubbfräsning, Stubbavdödare

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Utbildning, Arbetsteknik, Förflyttningskunskap, Ergonomi

Skogsbrukets Varuhus

LEVERANTÖRSGUIDEN

Söve AB

66 66

Fabriksgatan 7, 412 50 Göteborg Tel: 031-773 97 00, Fax: 031-773 96 01 E-post: info@sove.se Hemsida: www.sove.se

Nordlund Stubbfräsning

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560-

Livräddningsutrustning

Presentreklam, Profilkläder Företagspresenter

Fristad Plast AB

Telbos Presentreklam AB

Expressvägen 5, 513 32 Fristad Tel: 033-26 66 15 Fax: 033-26 09 41 E-post: info@fristadplast.se Hemsida: www.fristadplast.se

OBIZ | 2 • 2010

Syltevägen 60, 461 54 Trollhättan Tel: 0520-712 20, Fax: 0520-765 00 E-post: info@telbos.se Hemsida: www.telbos.se

Sandkullevägen 17, 448 91 Floda Tel: 070-855 59 56 E-post: johnas@nordlund.biz Hemsida: www.nordlund.biz

Säkerhetskonsult

PS Consulting AB Långvretsvägen 14, 163 46 Spånga Tel: 08-36 94 60 Fax: 08-36 28 00 E-post: info@ps-consulting.se Hemsida: www.ps-consulting.se

Durewall Inst. AB Box 16003, 412 21 Göteborg Tel: 031-20 07 00 E-post: info@durewall.se Hemsida: www.durewall.se

Värde- & Säkerhetsskåp

Scandinavian Safe AB Förrådsvägen 10B, 141 46 Huddinge Tel: 08-689 85 60 E-post: info@scandinaviansafe.se Hemsida: www.scandinaviansafe.se

www.kommuninfo.se


RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt. Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans. Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I KATALOGEN OCH I VÅR WEBB-BU TIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” HÅVA SKYLTK

- RÄTT HÅVA SKYLTAR

SKYLT DIREKT

11 ATALOG 2010/20

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se ER FÖR LEVERANS

“ÖVER 4000 PRODUKT

DIREKT”

SKYLTG KATALO

T STORT SORTIMEN KTER SÄKERHETSPRODU

www.kommuninfo.se

10/11

www.hava-skyltar.se

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se

2 • 2010 | OBIZ

67


Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.


OBIZ 2-1010