En modell för demokratiskt arbete Modeller och metoder för samverkan, dialog och delaktighet För att känna att man deltar måste man: ha reell makt att påverka; känna att man blir lyssnad till; få relevant och trovärdig information samt tid och möjlighet att sätta sig in i frågan; känna engagemang, att de mål man arbetar för är viktiga; få uppmuntran för det man gör.
Det här är några av de svar vi fick av kursdeltagarna under kursen när vi bad dem fundera över och diskutera vad de själva behöver för att känna delaktighet i en fråga. Svaren hänger väl samman med de kriterier för demokrati som beskrivs nedan. Det finns en rad förutsättningar för att människor ska vilja bidra till samhällets miljöarbete. Det bör finnas ett samhälleligt eller institutionellt stöd som underlättar deras deltagande. De måste ha tillräcklig kunskap i frågan, förmåga och resurser i form av tid och pengar. De måste dessutom känna att de har en insyn i processen 12 och att de har möjlighet att påverka. Som enskild myndighetsperson har man ofta inte särskilt stora möjligheter att påverka dessa förutsättningar, åtminstone inte under den begränsade tid som man möter en verksamhetsutövare. Det man kan göra är att, i mån av möjlighet, bjuda in människor att i större utsträckning delta i arbetet med de frågor som berör dem. Då kan deras insats bli meningsfull för dem själva, och deras intresse, engagemang och vilja att bidra kan växa fram. Den amerikanska statsvetaren och filosofen Robert A. Dahl har utvecklat en 13 generell teori om den demokratiska processen. Dahl definierar ett antal principer och kriterier som är användbara för att upptäcka demokratiska brister i beslutsprocessen hos vilken sammanslutning som helst där det fattas kollektivt bindande beslut. Den perfekta demokratin är ett ideal, men med hjälp av Dahls kriterier kan vi lättare att se om vi rör oss mot ett demokratiskt arbetssätt eller bort ifrån det. Delaktighet är visserligen inte detsamma som demokrati. Arbetet med enskilda avlopp är en juridisk, och alltså inte en demokratisk beslutsprocess, men kriterierna kan ändå vara användbara för den som vill arbeta på ett mer inkluderande sätt.
Är det demokratiskt? Var på en skala? Som sociala varelser relaterar vi till andra och vi ställer oss därför, medvetet eller omedvetet, en rad frågor när vi avgör om och hur vi ska delta i ett sammanhang eller en process. Vi ställer oss frågor om vilka som deltar och varför, vad de håller på med och hur arbetet går till, vad målet med arbetet är, det vill säga vad de som deltar vill åstadkomma. Parallellt med dessa frågor strävar vi hela tiden efter att förstå både delar och helhet och frågar oss om det hela verkar vettigt och begripligt. Samtliga dessa frågor kan relateras till Dahls demokratimodell.
En demokratisk ordning bygger på tre grundprinciper: A. Normen om lika hänsyn - Vars och ens intressen förtjänar lika hänsyn. B. Självständighetsregeln - Vuxna människor bedömer i allmänhet bäst själva sina intressen – både de privata och sådana de delar med andra i en sammanslutning. Om A och B, så C C. Principen om politisk jämställdhet - Medborgarna är kompetenta att jämställt delta i sammanslutningens beslut. 12 13
Lundgren 1999. Hemberg med flera 2008.
13