__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Fiskar, precis som vi människor och andra djur som hundar och grisar, kan uppleva smärta, stress och annat lidande.1, 2 Ändå behandlas de många gånger som om de vore okänsliga ting. Att fiska ses som ett oskyldigt nöje, men vi skulle inte drömma om att gå ut och ”fågla” eller ”ekorra” med spö, bete och krok. Det råder inga tvivel om att när en krok tränger in i munnen eller svalget så är det plågsamt även för en fisk.3 Fångst med nät, trål och andra fångstmetoder skadar också fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död.4 Att vi har svårt att identifiera oss med fiskarna kan vara en förklaring till att de inte väcker lika mycket empati som ett djur på fyra ben eller med fluffig päls. Vi ser sällan fiskarna eftersom de lever under vattenytan och vi kan ha svårt att tolka deras signaler.

Omfattas inte av djurskyddslagen Omkring 200 000 ton fiskar dödas varje år i det svenska yrkesmässiga fisket. 5 Det motsvarar flera miljarder individer. 6 Antalet är en uppskattning eftersom fiskarna i fångststatistiken räknas i kilo istället för i antal. De flesta fiskar dödas genom att kvävas i luften,7 vilket är mycket plågsamt. 8 Klämning och tryckskador orsakar också många fiskars död.7 Djurskyddslagen omfattar djur som hålls i fångenskap. Ändå omfattar lagstiftningen inte fiskar som fångats från det vilda, inte ens när de är i fångstredskap eller tagits upp ur vattnet. Det vill Djurens Rätt ändra på. Fiskar som fångats i det vilda borde omfattas av djurskyddslagstiftningen och därmed av kravet om bedövning innan avblodning som finns för andra djurslag och för fiskar i vattenbruket.

Foto: Shutterstock, Karel Bartik

Kännande individer precis som vi

Utfiskade hav Uppskattningsvis 5-10 miljoner fiskar föds varje år upp och dödas i så kallade fiskodlingar, även kallat vattenbruk, i Sverige.9 De stressas svårt av trängsel, hantering, transporter och slakt.10, 11 Omkring hälften av allt fiskkött som konsumeras globalt kommer från sådana uppfödda fiskar.12 En orsak till att det blir vanligare med uppfödning av fiskar är att haven blir allt mer utfiskade. Men även uppfödningen av fiskar bidrar till utfisket av haven eftersom de flesta fiskar som föds upp i odlingar får foder som delvis är gjort av viltfångade fiskar.13, 14

Plågsam bedövning innan avblodning Fiskarna som föds upp i vattenbruk, avlivas genom att gälarna skärs upp och sedan tas inälvorna ut. Innan avblodning måste fiskarna enligt djurskyddslagstiftningen bedövas, det vill säga göras medvetslösa. Den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av fiskar i Sverige är koldioxidbedövning. Metoden är vanlig trots att den länge varit starkt ifrågasatt och avråds från av djurskyddsskäl. Koldioxid orsakar fiskarna starkt obehag och stress.7, 8 Metoden kan också göra fiskarna orörliga så att det ser ut som att de är bedövade medan de i själva verket är vid medvetande.15 Eftersom bedövningen är ineffektiv finns det risk för att fiskarna utsätts

för avblodning och urtagning vid fullt medvetande.10 Forskare har sett att andelen fiskar som uppvisar livstecken efter koldioxidbedövning, i avblodningens senare del, kan vara så stor som en femtedel.16 Koldioxidbedövning av fiskar är sedan flera år tillbaka förbjudet i Norge. Djurens Rätt arbetar för att ett sådant förbud ska införas också i Sverige.

Källor 1. Sneddon, L. (2003) The evidence for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied Animal Behaviour Science 83: 153–162. 2. Chandroo, K.P. et al. (2004) Can fish suffer?: perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86: 225–250. 3. Cooke S. J. & Sneddon L. U. (2006) Animal welfare perspectives on recreational angling. Applied Animal Behaviour Science 104: 176-198. 4. Barthel B. L. et al. (2003) Effects of landing net mesh type on injury and mortality in a freshwater recreational fishery. Fisheries Research 63: 275–282. 5. Sveriges officiella statistik (2017) Det yrkesmässiga fisket i havet 2016. 6. Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2017) Det yrkesmässiga fisket i havet 2016 och medelvikter för de olika arterna i fisket, med hjälp av Havs- och vattenmyndigheten. 7.

Robb & Kestin (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11, 269–292.

8. EFSA Panel on Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority. 9. Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2017) Vattenbruk 2016, och medelslaktvikter. 10. CIWF & WSPA (2007) Closed waters: The welfare of farmed Atlantic salmon, rainbow trout, Atlantic cod & Atlantic halibut. 11. Iversen et al (1998) Recovery from loading and transport stress in Atlantic salmon (Salmo salar) smolts during commercial well boat transport and effects on survival after transfer to sea. Aquaculture 243, 373-382. 12. FAO (2016) The State of World Fisheries and Aquaculture 2016. Contributing to food security and nutrition for all. Rome. 200 pp. 13. Naturskyddsföreningen (2014) Miljöanpassat vattenbruk i Sverige – en näring med stor potential. 14. Jordbruksverket (2017) Hemsidan besökt 20170908. www.svensktvattenbruk.se/amnesomraden/omvattenbruk/foder 15. Robb DHF et al (2000) Commercial slaughter methods used on Atlantis salmon: determination of the onset of brain failure by electroencephalography. Veterinary Record 147, 298–303. 16. Kiessling, A. et al (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 314568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.


Välj vego Det finns idag många alternativ för den som vill välja vego istället för att äta fiskar. Vad gäller omega-3-fettsyror så kan kroppen omvandla en del av alfa-linolensyra, så kallad ALA som finns i bland annat rapsolja , till EPA och DHA som kroppen kan använda.* Men säkrast är att ta kosttillskott i form av algolja. Besök gärna Djurens Rätts konsumentsajt väljvego.se för information, recept och produkttips! *Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se

Sprid ordet Det är tillsammans vi gör skillnad. Beställ fler exemplar av denna folder från Djurens Rätt och dela ut. Skriv insändare. Diskutera i sociala medier, dela gärna de inlägg som Djurens Rätt lägger ut. Vill du göra skillnad tillsammans med andra så har Djurens Rätt lokal verksamhet på många orter runtom i landet.

Djurens Rätt Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med mer än 40 000 medlemmar. Sedan 1882 har vi stått på djurens sida. Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi är beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alla medlemmar och gåvogivare som är Djurens Rätt.

Bli medlem! Hjälp oss att förändra framtiden för alla djur. Ditt stöd behövs. Bli månadsgivare med 50 kr genom att sms:a STÖD50 till 72 901. För fler sätt att bli medlem eller för att ge en gåva, besök www.djurensratt.se/stod-oss. I medlemskapet ingår en prenumeration på vår medlemstidning Djurens Rätt. Som medlem har du rabatt i vår shop och även rabatter hos många affärer och företag.

Under ytan

Ställ dig på fiskarnas sida Att vara medlem i Djurens Rätt är ett effektivt sätt att påverka och göra skillnad för fiskarna. Djurens Rätt arbetar för: • att medvetenheten om att fiskar är kännande individer ska öka • ett förbud mot koldioxidbedövning vid slakt av fiskar • att även fiskar från det vilda ska omfattas av djurskyddslagen när de fångats

Foto: Shutterstock, art nick

Så här kan du göra skillnad:

Djurens Rätt Box 17132 104 62 Stockholm 08-555 914 00 www.djurensratt.se info@djurensratt.se

facebook.com/djurensratt twitter.com/djurensratt instagram.com/djurensratt youtube.com/djurensratt

Profile for Djurens Rätt

Under ytan  

Ny (september 2017) folder om fiskar.

Under ytan  

Ny (september 2017) folder om fiskar.

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded