Issuu on Google+

En medlemstidning från Norrskog

Nummer 1 2013

NYTT i NORRSKOG

Hästhotellet i Ortsjön

Miljömålsberedningen | Produktionsrekord för Östavall | Skogspraktika Stora trädresan till USA | Skogsskötsel och storm | NWP – Egen industri går rakryggad genom 2012 | Ny prismodell och högre rotnetton | Betalning för eget arbete i skogen

FOKUS FRAMGÅNG


Köp inte lantbruksförsäkringen i säcken Prata med oss först så hjälper vi dig med en bra lantbruksförsäkring för allt från gård till gröda. Vi har lång erfarenhet av att försäkra även annat du bryr dig om. Till exempel familjen, hemmet, hunden, katten, geten, bilen, båten, mopeden, snöskotern och resan. För fler visdomsord om våra försäkringar, ring oss eller titta in på dina.se.

0660-124 00 0620-215 00 0624-100 01

0613-206 90 0611-262 10 0643-101 15

0661-442 14 060-66 56 70 0691-306 49


3 intro

En medlemstidning från Norrskog

Din medlemstidning från Skogsägarna Norrskog Tel: 0612-71 87 00 info@norrskog.se www.norrskog.se Ansvarig utgivare Erika Lundin, erika.lundin@norrskog.se Tel: 0612-71 87 66 Redaktion Petra Järnbert Redaktör/ADC Media petra.jarnbert@adc.se Tel: 070-262 91 95 Nicklas Stavbom AD/ADC Media nicklas.stavbom@adc.se Tel: 0620-68 33 06 Medarbetare Mia Boman Thomas Larsson Olle Söderström Clas Tjäder Omslagsfoto Maria Eilertsen Tryck Selma Solutions, Sollefteå Upplaga 13 000 Annonsbokning Rolf Söderberg, 090-711 523 rolf.soderberg@display-umea.se Mikael Wännström, 090-711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se

Frihet under ansvar Tjugo år har gått sedan nuvarande

ansvar. Det näringspolitiska arbete som skogsvårdslag klubbades i Sveriges riksdag. skogsägarföreningarna gemensamt arbetar Många skogar har avverkats och plantemed under LRF Skogsägarnas flagg var rats och åtskilliga är de högstubbar och under fjolåret mycket intensivt och debatnaturvårdsträd som sparats ten om skogsbrukets olika Alla som är under dessa år. Skogsavverkningsmetoder pågick bruket har genomgått en större delen av året. Intresverksamma i mycket stor förändring set för den svenska skogen skogsbruket under dessa tjugo år och har ökat betydligt, inte 1993 års skogsvårdslag från skogsägare med måste hjälpas bara med två jämställda mål, ansvar för skötseln av skoett produktionsmål och åt att berätta gen utan minst lika mycket ett miljömål var startskotfrån andra aktörer i samhälvad livet som tet för den förändringen. let som alla har synpunkter Skogsbrukaren fick skogsbrukare på hur vi ägare av skogen också större frihet under sköter den. betyder, både ansvar att bruka sin skog. Detta har bidragit till att Skogscertifieringssystemen höja nivån och tonläget i för individ PEFC och FSC som indebatten, inte alltid saklig fördes under nittiotalet har och för sammen nyttig för alla parter naturligtvis ökat intressom vill arbeta för att hälle. set och medvetenheten i förbättra produktions och förändringsarbetet för att nå målen. miljöarbetet i skogsbruket och nå målen Miljömålsberedningen fick under i skogsvårdslagen. Vi måste alla som är hösten 2011 ett tilläggsuppdrag att ta fram verksamma i skogsbruket hjälpas åt att beförslag på följande tre frågeställningar: rätta vad livet som skogsbrukare betyder Hur kan den lagstadgade miljöhänsynen både för individ och för samhälle. Ett nytt i skogsbruket utvecklas? år med nya möjligheter att jobba vidare Finns det behov av förändringar av både praktiskt i skogen och näringspolinuvarande styrning av skogsbruket för att tiskt förebyggande känns inspirerande och bättre nå de miljöpolitiska målen? roligt. Försvårar den nuvarande skogsvårdslaLycka till gen andra former av skogsbruk än traktalla Norrskogare i hyggesbruk? skogen och med I december 2012 kom rapporten från Din berättelse om expertgruppen som arbetat med dessa tre vad skogen betyder frågeställningar och efter genomläsning för Dig. av den kan konstateras att om förslagen genomförs blir livet som skogsbrukare Gunnar Heibring inte enklare. Sammanfattningsvis föreslås mera detaljregleringar och mindre frihet under

INNEHÅLL Intro: Produktionsrekord för Östavall • Ett ögonblick: Gunnar Pamuk • Ta ditt motorsågskörkort med Norrskog • Stora trädresan till USA • Miljömålsberedningen • Medlem: Hästhotellet i Ortsjön • Guide: Så rustar du dig bäst inför ännu en storm • Skogspraktika: Ett år med Ante och Anita Osterling • Marknad: Norrskog Wood Products gör ett hyfsat avslut 2012 • Expertpanelen: Hur tar du betalt för arbete i den egna skogen? • Ny prismodell och högre rotnetto

har Som medlem i Norrskog e, för du en egen skogsrådgivar sbruk. råd och hjälp i ditt skog .se Läs mer på www.norrskog

PEFC/05-38-104

Nytt i Norrskog


4 intro

Är du företagande kvinna i de gröna näringarna?

”Stora Trädresan” med Norrskog till USA 5–16 maj 2013

Medlemmar som upplevt denna studieresa med Skogsresor vittnar om hur otroligt fascinerande det är att stå öga mot öga med 120 meter höga träd, som har 36 meter i omkrets. Ta chansen du med! Upplev tre skogsekosystem med gigantiska träd, douglasgranskogar, redwoodskogar och sequoiaskogar. Resan börjar i Seattle, vi kör genom de tre delstaterna Washington, Oregon och Kalifornien och avslutar i San Francisco. Längs vägen besöker vi bland annat kommersiella skogsbruk och ett ångsågverk som helst inte sågar under 50 cm timmer. Vi tittar på träd som är upp mot 120 m höga, 12 m i diameter, 36 m i omkrets, 1487 m3 i ett enda träd. • Preliminärt program hittar du på www.norrskog.se • Frågor och intresseanmälan till Jan Hedberg 070-671 72 22, jan@skogsresor.se • Grundpris: ca 26 400 kr, vid 35 betalande resenärer. Flygskatter tillkommer med ca 3380 kr. Anmälan sker på anmälningsblankett samt genom att betala in 2 500 kr/person till bg 5251-4908. Sista anmälan 25 mars 2013.  Nytt i Norrskog

FokusFramgång erbjuder i vår ett exklusivt program under fyra seminariedagar, för dig som är företagande kvinna och har jord eller skog som bas. Du är expert på det du gör, oavsett om du producerar skog, förädlar livsmedel, jobbar med turism, rennäring, jakt eller annat.

• Vilka styrkor har du att bygga vidare på? • Vilka lång- och kortsiktiga mål vill du jobba mot? • Var tjänar du pengar, hur kan du tjäna mer? • Hur når du ut på marknaden? • Hur kan du stärka ditt varumärke?

Genom att delta i FokusFramgång kommer du att få kunskap och inspiration samt kollegor att diskutera med. Du deltar i seminarier, anpassade efter gruppens behov och kommer också att få individuell rådgivning/handledning. Du får också möjlighet att bygga nätverk och få nya affärsrelationer. Hör av dig till oss om du är intresserad! Vi kommer att vara dina affärsutvecklare genom processen: Ann Holst AB, 070-641 53 55 M Simonsson AB, 070-640 59 60

55%

Över häften av de tillfrågade i Skogsbarometern 2012 anser fortfarande att det är lönsamt att investera i en skogsfastighet. – Priserna på skogsfastigheter sjunker inte för att virkespriserna sjunker, de flesta som köper en skogsfastighet ser det som en god, långsiktig investering, menar Peter Zetterström, talesperson för Skogsbarometern.

Behöver du ett motorsågskörkort? Norrskog erbjuder under 2013 utbildning

i säker användning av motorsåg. Under våren startar vi med infomöten, verkstadskväll och demonstration i fält. Därefter blir det praktisk utbildning med målet att köra upp för motorsågskörkort. Arbetsmiljöverkets nya regler som gäller från den 1 december 2012 ställer krav på dokumenterad kunskap för hanterandet av

motorkedjesåg. Från och med den 1 januari 2015 ska alla som arbetar med motorsåg professionellt (anställd och även egenföretagare) kunna visa upp dokumentation på avklarade teoretiska och praktiska prov. Utbildningen rekommenderas varmt även för dem som använder motorsåg privat. På www.norrskog.se kan du läsa mer om kursutbudet under våren.


5 intro

En medlemstidning från Norrskog

Ett ögonblick

Gunnar Pamuk,

Ny skogsrådgivare i Gåxsjö/Hammerdal Stämmer det, som ryktet säger, att du är den person inom Norrskog som har högst skoglig utbildning?

kommersiellt inom storskaligt skogsbruk idag.

– Haha, nu blir jag lite generad! Det vet jag inte, men jag kan titulera mig skoglig doktor. Efter avslutad jägmästarutbildning gick jag en forskarutbildning på SLU i Umeå och doktorerade med en avhandling på temat föryngring av tallfrö. Traditionellt har skogssådd i Sverige utförts under våren/försommaren. För att utnyttja markbehandlings- och såddutrustning optimalt vid skogsförnyelse kan det vara önskvärt att så barrträdsfrö också på hösten. I min doktorsavhandling redogör jag för försök med polymera skal runt fröna för att möjliggöra höstsådd. Tallfröets groning är hårt styrd av temperatur och fuktighet. Höstsådd ger få plantor eller inga alls, eftersom våra barrträdsfröer inte klarar froster vid den fukthalt som fröet håller under hösten/vintern. Därför tyckte jag att det var intressant att undersöka om fröets vattenupptagning kan styras genom att man lägger till ett eller flera polymera skal runt fröet, skal som medför vattenupptag och groning först våren efter en höstsådd. Resultatet var faktiskt bättre än väntat. Men det är ingenting som används

Sen var det ju det där med ditt efternamn. Får du ofta frågan om du är släkt med nobelpristagaren i litteratur 2006, Orhan Pamuk?

– Faktiskt är det inte så många som ställer den frågan, men det stämmer, det är min kusin. Och i en av sina böcker, den som heter Istanbul: minnen av en stad, har han skrivit min familjs släkthistoria, både min mamma och min pappa förekommer i den berättelsen. Jag är född och uppvuxen i USA, min mamma är svensk och min pappa var bannlyst i Turkiet sedan han vägrat göra militärtjänstgöringen där. 1989 flyttade jag till Sverige och efter mina universitetsstudier på Skogis hamnade jag i Jämtland och här trivs jag bra. Jag är gift med en veterinär som driver egen klinik i Strömsund och vi bor i Hammerdal med våra fyra hundar. I år har jag bott precis halva mitt liv i Sverige. Du har hunnit med att jobba ett kvartal som skogsrådgivare i Norrskog, vad är roligast med ditt nya jobb?

– Det roligaste är att varje kund är unik, med helt egna förväntningar och ambitioner för sin unika skog. Att vara lyhörd för det och erbjuda de bästa lösningarna. Tidigare har jag arbetat som produktionsledare och egentligen haft drivning av virke som min främsta sysselsättning. Det gör att jag är väldigt kostnadsmedveten när jag går omkring i skogen, jag har en van blick för hur virke bäst tas ut ur skogen, om man till exempel ska skota långt eller trampa väg. Jag ser mycket fram emot att lära känna markägarna i området bättre, slå gärna en signal eller kom förbi vårt nyrenoverade kontor i Hammerdal om ni har några funderingar!

Produktionsrekord för Östavall Redan i somras kunde man konstatera att Östavalls såglinje producerat minst fem procent fler kubikmeter i timmen, än under samma period året innan. Utslaget över hela 2012 landade produktionen på 8 000 kubik mer än någonsin tidigare. – Det här är en produktion som till och

med överträffar de investeringskalkyler som gjordes inför att man fattade beslutet att investera i en ny såglinje. Nu skördar vi frukterna av det intrimningsarbete som gjorts och börjar förstå vidden av såglinjens fulla potential, menar Henrik Jönsson, vd för Norrskog Wood Products. Sedan den nya såglinjen installerades i Östavall 2009, har man jobbat hårt för att öka produktionstakten per skift och timme.

– Ändå har vi haft vissa produktionsbegränsningar under hösten, för att inte få för stora lager, såglinjen har stått still fredagsskiften mellan september till december. Men nu kör vi för fullt igen från och med den första januari, säger Henrik Jönsson. NWP Östavall är en bra bit på väg mot högt ställda mål. – Idag känner vi oss trygga med att vi klarar den produktionsvolym som vi sagt att vi ska klara, men det innebär inte att vi lutar

oss tillbaka, nu siktar vi på en ännu högre produktionshastighet, säger Henrik. Spontant bedömer han att det går att öka produktionen ytterligare 10 procent under 2013, utan att öka produktionstiden.  – I slutänden handlar det om att vi får minskade kostnader för produktionen, bättre möjligheter att ta hand om medlemmarnas virke, och ett mer lönsamt NWP, konstaterar han. Nytt i Norrskog


6 miljömålsberedningen

Norrskog säger nej tack till detaljreglering Miljömålsberedningen lägger senare i år fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning med fokus på skogsbruk. Expertgruppens förslag i slutrapporten är ett tydligt avsteg från dagens skogspolitik med frihet under ansvar. Vi bad Norrskogs utvecklingschef Björn Skogh kommentera rapporten. Rapporten föreslår långtgående förändringar och ökad detaljreglering i skogslagstiftningen, vilken är din spontana reaktion på det?

– Jag tycker att det är synd att expertgruppen väljer ökad reglering för att utveckla naturhänsynen i skogsbruket eftersom det riskerar att undergräva skogsägarens egna drivkrafter, engagemang och stolthet. Jag tycker att man tar av åt fel håll när man gör det allt krångligare för den enskilde markägaren att driva sitt skogsbruk. Familjeskogsbruket har tagit fram många förslag till förbättringsåtgärder som vi lämnat in till expertgruppen men dessa har inte beaktats. Inte heller har arbetet som familjeskogsbruket lagt ner i Skogsstyrelsens dialogprocess tagits tillvara. Jag anser att det är alldeles för tidigt att utvärdera Skogsvårdslagen efter knappt 20 år, särskilt eftersom skogsbruket, de facto, blivit så mycket bättre under dessa år. Vilka konkreta problem ser du om Miljömålsberedningens förslag till åtgärder omsätts i praktiken?

– Förbud, krav, skyldighet, plikt och samråd är vanligt förekommande termer i rapporten. Många av förslagen är i min mening rättsosäkra och saknar konsekvensanalyser. Vi befarar en orimlig administrativ börda både för den enskilda skogsägaren och för myndigheten, eftersom nästan alla skogsbruksåtgärder kommer att innebära samråd. Vi kan ta ett exempel: ”Förbud mot att bedriva skogsbruk i hänsynskrävande biotoper, som på ett betydande sätt påverkar biotopen negativt”. Vem ska peka ut var ett sådant område börjar och slutar? Hittills har markägaren gjort den bedömningen, många gånger i samråd med sin skogsrådgivare. Ett annat exempel är den förslagna åtgärden: ”införande av en skyddszon om femton meter invid sjöar och vattendrag samt förbud mot att i skyddszonen bedriva skogsbruk eller köra i terräng som på ett betydande sätt kan påverka vattenkvaliteten eller naturmiljön i anslutning till sjön eller vattendraget”. Risken är att väldigt mycket mark tas i anspråk för att fullt ut ta hänsyn till detta förslag.

Det finns dock en så kallad intrångsbegränsning. Staten kan maximalt kräva att en viss procent av virkesvärdet ska sparas, (mellan 2 och 10 procent beroende på avverkningens storlek). Regelverket skyddar markägaren på så sätt att staten är skyldig att ersätta markägaren för avsättningar som är större än de som omfattas av intrångsbegränsningen. Här undrar jag i mitt stilla sinne vem som i slutänden ska ta den kostnaden. Vad i rapporten kan du instämma med helt och fullt?

– Vi har samma inställning till krav på åtgärder för att förebygga körskador, liksom till krav på att vägdiken utformas så att de inte ansluter direkt till sjö eller vattendrag. Vi instämmer också i kravet på att kulturlämningar, allmänt använda stigar och permanenta vandringsleder samt vattendrag och diken rensas från avverkningsrester. Övriga förslag anser vi bör omformuleras ganska rejält.

Miljömålsberedningen Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning vars uppgift är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen och är samNytt i Norrskog

mansatt av ledamöter från sju av riksdagspartierna, samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen. Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Ett av dessa

mål – Levande skogar – är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt att kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Källa: Statens offentliga utredningar


7 miljömålsberedningen

En medlemstidning från Norrskog

Expertgruppen föreslår som etappmål: Förslag till åtgärder:

Björn Skogh är utvecklingschef på Norrskog och har förtroendeuppdrag i Skogfors och flera andra forskningsstiftelser. Han är ordförande i svenska PEFC och har lång erfarenhet av skogsbruket från Domänverket, AssiDomän, Sveaskog och Norrskog.

Synd att expertgruppen väljer ökad reglering för att utveckla naturhänsynen i skogsbruket, eftersom det riskerar att undergräva skogsägarens egna drivkrafter, engagemang och stolthet.

Finns det något jag som medlem jag göra?

– Jag vet att enskilda markägare ofta känner sig små i förhållande till stora frågor på den politiska dagordningen, och många väljer att vara medlem i Norrskog just för att göra sin röst hörd. Men varje röst är viktig, vi kan alla hjälpas åt att beskriva på vilket sätt det drabbar den enskilde skogsbrukaren om det här förslaget till åtgärder träder i kraft. Och våra förtroendevalda har naturligtvis en viktig uppgift i att utöva påtryckning och skapa opinion, både lokalt, regionalt och nationellt.

Hur kommer Norrskog att arbeta med den här frågan under våren?

Du inledde med att säga att du tycker att skogsbruket blivit mycket bättre under de senaste 20 åren, på vilket sätt?

– De närmaste månaderna kommer vi att bedriva ett aktivt påverkansarbete inom flera områden för att nå fram till beslutsfattande politiker. Med uppdraget att föra våra 13 000 medlemmars talan är Norrskog en maktfaktor när vi driver näringspolitiska frågor i vårt område. I det här fallet driver vi frågan tillsammans med LRF och hela skogsägarrörelsens dryga 100 000 röster, vilket gör oss till en viktig remissinstans för nya förslag om lagar och föreskrifter. Miljömålsberedningen ska lämna ett slutgiltigt förslag den 15 juni i år, nu gäller det att få politikerna i beredningen att se till helheten och väga in skogens stora betydelse för Sverige, för klimatarbetet och för alla de människor som lever av skogen.

– Många av de mål för skogsbruket som ingår i miljömålet Levande Skogar har klart förbättrats. I rapporten står det tydligt att frivilliga insatser för miljöhänsyn i skogsbruket är en utgångspunkt för skogspolitiken och avgörande för att miljömålen i skogen ska nås. Dessa frivilliga avsättningar sker idag främst inom certifieringssystemen Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC), och Forest Stewardship Council (FSC) som båda grundades för knappt 20 år sedan. Idag beräknar man att ungefär 15 miljoner hektar produktiv skogsmark är certifierad. Omfattningen av den frivilliga avsättningen uppgår i dag till drygt en miljon hektar, marknadsvärdet på det motsvarar ca 100 miljarder kr, som staten inte betalar ett öre för. Den totala arealen produktiv skogsmark i Sverige är drygt 23 miljoner hektar.

• förbud mot att bedriva skogsbruk i hänsynskrävande biotoper, som på ett betydande sätt påverkar biotopen negativt, • krav på att vid en avverkning i genomsnitt lämna kvar minst tio träd per hektar, • införande av en skyddszon om femton meter invid sjöar och vattendrag samt förbud mot att i skyddszonen bedriva skogsbruk eller köra i terräng som på ett betydande sätt kan påverka vattenkvaliteten eller naturmiljön i anslutning till sjön eller vattendraget, • införande av plikt om samråd om en markägare inte anser sig kunna uppfylla hänsynskrav utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras och inte är villig att ta hänsyn utöver intrångsbegränsningen, • krav på åtgärder för att förebygga körskador, • krav att på att kulturlämningar, allmänt använda stigar och permanenta vandringsleder samt vattendrag och diken rensas från avverkningsrester, • förbud mot att anlägga skogsbilvägar och traktorvägar i direkt anslutning till sjöar, vattendrag eller hänsynskrävande biotoper under förutsättning att pågående markanvändning inte avsevärt försvåras, • krav på att vägdiken utformas så att de inte ansluter direkt till sjö eller vattendrag under förutsättning att pågående markanvändning inte avsevärt försvåras, • krav på att passager över vattendrag utformas så att vandringshinder inte uppstår och att vattendraget behåller sin naturliga botten, samt • införande av sanktioner för uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av bl.a. förbudet mot att bedriva skogsbruk i hänsynskrävande biotoper. Källa: Delbetänkande av Miljömålsberedningen SOU 2013:XX

Nytt i Norrskog


8 medlem

Hästhotellet i Ortsjön är fortfarande under uppbyggnad men 14 hästar har redan ”checkat in” på hotellet.

Nytt i Norrskog


9 medlem

En medlemstidning från Norrskog

En bra skogsrådgivare är

A och O

Mjölkproduktionen på skogsfastigheten i Ortsjön bar sig inte riktigt, Emil Andersson och Ann Lindfors tvingades fatta ett beslut: Avveckla eller utveckla. Sedan de sålt alla korna i juni 2011, har de satsat på att bygga länets största fullserviceanläggning för hästar – från hela Europa. Anläggningen i Ortsjön strax söder om

Njurunda, saknar storleksmässigt motstycke i länet. Medvetet har Ann och Emil tagit till i överkant vad det gäller allt ifrån boxarnas storlek till betesarealen. – Utrymmet finns! Mellan 15 och 20 hektar av vår egen mark kommer att användas till betesmark. De varmbonade boxarna är nästan dubbelt så stora som standard och ligger i anslutning till tre ligghallar om 240 m2 vardera, berättar Emil entusiastiskt. Nu är det drygt ett år sedan stommarna restes, anläggningen är fortfarande under uppbyggnad men 14 hästar har redan ”checkat in” på hotellet. – Vi siktar mot en stadig beläggning på mellan 40–50 hästar, både föl och fölande ston. Det är under hästens första två levnadsår som man lägger grunden för en tålig häst, ju mer de rör sig under de här två åren, desto mer stärks deras muskler och senor. Det är som med alla individer egentligen, ju mer man får härja omkring desto starkare blir kroppen, menar Emil. Med ett annat ord kallas det lösdrift – en strävan efter att ge hästen ett så naturligt hästliv som möjligt. – Hästar lever helst i flock, på stora ytor, i sin naturliga miljö är de utomhus hela

3

Det vete katten om vi vågat göra den här satsningen om vi inte haft skogen i ryggen tiden och de äter kontinuerligt under hela dygnet. På många ställen i Sverige och Europa går hästar på små ytor och rör sig väldigt lite, därför är vi övertygade om att vi har ett riktigt bra erbjudande för hästar från hela Europa. Ytterligare en fördel är att vi har så bra foder som vi tar från egna marker, säger Emil. När hästen är runt två och ett halvt

år är det dags att rida in den och under sommaren ska en paddock färdigställas för att kunna erbjuda möjligheten att rida in travhästar och öva löshoppning på plats. Hästnäringen bidrar alltmer till sysselsättningen på landsbygden. Idag finns det cirka 11 900 hästar i Västernorrland och 8 400 hästar i Jämtland. – Samtidigt är det en svårflirtad bransch, vi är inställda på att det kan ta några år innan vi har full beläggning och det vete katten om vi vågat göra den här sats-

ningen om vi inte haft skogen i ryggen, menar Emil. Med dagar fulla till bredden med pappersexercis, telefoner som ringer stup i ett, elektriker, byggfolk – för att inte tala om alla de sysslor som hör hästnäringen till – är det svårt att skaka fram tid att ta hand om skogen. – Förut, när det fanns mer tid, kunde jag gå och röja och hugga upp slyn runt åkrarna, idag är det inte ekonomiskt försvarbart att jag lägger tid på det. A och O är att man har en bra skogsrådgivare som kan fastigheten och är lyhörd för markägarens önskemål. För vår del har det fungerat klockrent och vi har överlåtit skogsskötseln helt till Norrskog i snart 15 år, säger Emil. I tanken är det en enkel sak för Emil att släppa skogen och återgå till färdigställandet av länets största fullserviceanläggning för hästar.

lyckade åtgärder på skogsfastigheten i Ortsjön

– enligt skogsrådgivare Fredrik Alenius, Sundsvall

• Norrskog har ett skogsbruksavtal för fastigheten på ca 290 hektar, som innefattar skogsvård, röjning gallring och slutavverkning – med betoning på att Emil Andersson är väldigt intresserad av gallring och av att hålla fastigheten i mycket gott skick.

• Vägar: De vägar vi byggt på fastigheten – i nära samråd med Emil – är byggd för sommarbruk, det vill säga de har hög bärighet och är planerad så att de följer landskapet och tjänar fastigheten på ett bra sätt. Vägar som byggs för vinterbruk har lägre bärighet och håller för timmerbilar endast vintertid.

• Generationsväxling: I det här fallet gjordes generationsväxlingen i rätt tid, vilket underlättar dialogen mellan barn och föräldrar. Det möjliggör i sin tur en bra samverkan medan föräldrarna fortfarande kan vara ett bra stöd i skogsägandet. Nytt i Norrskog


10 guide

Skogsrådgivare Thomas Larsson på Norrskog besvarar de vanligaste frågorna när det gäller storm.

Skogsskötsel och storm Att sköta sin skog så att den klarar en storm bra – eller i alla fall mindre dåligt – är kanske inte så svårt som det låter. Man måste dock komma ihåg att skogen är känslig närmsta åren efter en åtgärd, och att det man gör är på lång eller till och med mycket lång sikt. Finns det några generella råd att ge kring skogsskötsel och storm?

Vad bör jag tänka på kring mitt sönderblåsta bestånd?

Ja, man kan säga att vanlig god skogsskötsel är det samma som att sköta skogen inför eventuell storm. Några exempel: • Röj i rätt tid, då får träden möjlighet att skapa ett kraftigare rotsystem och kraftigare stam. Därigenom klarar de vind och snö bättre. • Gallra i rätt tid, första gallringen ska ske när träden är 12-14 m höga. Se upp med gallring i för gamla bestånd, särskilt i granskog. • Föryngringsavverka i tid, äldre skog blir stormkänsligare efterhand som tiden går.  

Ofta kan det behövas ännu en avverkning i ett skadat bestånd, till exempel för att få bort eller för att ”jämna till” utstickande partier som är mycket utsatta. Sen är det viktigt att ha särskild uppsikt på de bestånd som skadades, de är extra känsliga för skadegörare de närmsta åren. En del bestånd kan vara så sönderblåsta att det kan vara idé att helt enkelt avverka och ”starta om”. Fundera inte för länge, tag kontakt med din rådgivare under vintern så att ni kan diskutera och sen börja titta på detta till våren.

Ibland hör man talas om stormkappa, förklara närmare!

Stormkappa innebär att man sparar en remsa med skog, denna ska ”ta emot” när vinden friskar i. En stormkappa kan man göra med allt från en slyridå till en stor skog. Antingen gör man den i den förhärskande vindriktningen eller också sparar man den åt det håll där det sällan blåser ifrån – en storm från det hållet kan vara än mer förödande för beståndet. Dock bör man vara medveten om att en stormkappa är en chansning, den ger ingen garanti för ökat skydd. Nytt i Norrskog

Jag är orolig för granbarkborren, vad kan jag göra?

Gör täta besök på skiftet till våren och sommaren, dels kan man se när de börjar dyka upp. Då bildas det små bruna mjölhögar på stammen, lättast är det att se dem på liggande granar. (Be gärna din skogsrådgivare om hjälp). Om man får ett angrepp kommer man under sommaren att se att granarna mår dåligt, de börjar tappa barr och se ”trötta ut”. Om du har vindfällen kvar som inte

kan tas till vara, ta en yxa eller kniv och skär i barken. Om den fortfarande är vit/ ljus så är den attraktiv för borrarna, då kan det vara idé att barka stammen eller att ”lumpa” upp den – dvs. såga den i korta bitar så att den dör. Om du upptäcker ett angrepp, kontakta snarast din rådgivare så att ni kan vidta lämpliga åtgärder!


11 guide

En medlemstidning från Norrskog

Om du upptäck er ett barkborr eangrepp, kontakta snara st din rådgivare så att ni kan vidta lämpli ga åtgärder!

Med erfarenheterna av Dagmar i färskt minne, kan du ge oss några goda råd?

• Vägar är väl investerade pengar. Avsaknaden av vägar är kanske det som orsakade mest huvudbry under den gångna sommaren. • Vindfällen med rotkontakt klarar sig bra, stressa inte utan försök jobba klokt i stället.

• Om en ny storm kommer, inventera noga. Terrängen styr vinden så det kan skilja sig mycket åt på platser som ligger nära varandra. De områden som generellt sett drabbats hårdare är de med färska åtgärder i. Har man en färsk gallring eller en ny hyggeskant så är det där man skall börja med inventeringen.

Skogsrådgivare Thomas Larsson Sedan 3 år är Thomas Larsson skogsrådgivare på Norrskog. Thomas har tidigare jobbat inom NWP, bland annat på Ockesågen. Nytt i Norrskog


12 skogspraktika

Skogspraktika Under ett år har vi fått följa Ante och Anita Osterling i skogen. Ett år som många markägare i Norrskogs område kommer att minnas som året när de städade upp efter stormen Dagmar. Precis som många andra av Norrskogs medlemmar

vaknade Ante och Anita Osterling upp på annandagens morgon – för drygt ett år sedan – och kastade en orolig blick ut genom fönstret. – Så här i efterhand är jag glad att vi struntade i eländet. Vi åkte som planerat till fjälls för att fira nyår och sen vidare på den inbokade studieresan till Nya Zeeland och Australien, säger Ante. – Väl tillbaka hade vi massor med energi att ta tag i vår stormfällda skog. Vi hade fått se så mycket, den snabbväxande skogen på Nya Zeeland ger tre slutavverkningar under en livstid!, säger Anita.

år som gått. För att hålla jämn takt med tidningens utgivning har vi hela tiden måst ligga steget före och bättre framförhållning har gjort arbetet roligare, tillägger han. – Skogsbruksplanen fyller samma funktion, där antecknar vi alla åtgärder vi gör på fastigheten och där finns planen för många år framöver. Skogsbruksplanen är ett utmärkt verktyg för oss när vi gör bedömningar av hur mycket leveransvirke vi kan ta ut, menar Anita. Slutet gott, allting gott.

Åter på fastigheten i Mordviken fanns det ingen

återvändo – det var bara att skrida till verket. – I snitt lyckades vi förra vintern skotta fram och kapa stubbar på fyra träd om dagen. Men jag har lärt mig massor under det år som gått eftersom jag aldrig hade arbetat i stormfälld skog tidigare, säger Anita. – Vi har varit försiktiga och klarat det bra, utan några tillbud, konstaterar Ante. – Dessutom har vi fått en extra spark i baken av att medverka i Nytt i Norrskogs Skogspraktika under det

– Man minns inte alla år i skogen, men när vi nu satt punkt för 2012 kan vi samtidigt konstatera att det är ett skogligt år som vi kommer att minnas, med eller utan minnesanteckningar, säger Ante.

Januari Ante och Anitas fastighet har drabbats av stormen Dagmar. Träden ligger huller ombuller och kronorna fryser snabbt fast i marken. De kontaktar Norrskog efter inventeringen, och ber sin skogsrådgivare planera för att ta ut de vindfällen som de bedömer att de själva inte kan få ut.

Februari Arbetet med att få de vindfällda träden ur skogen inleds. Ännu har de inte sett någon sprickbildning i stammarna. Tillsammans med sin skogsrådgivare tar de sig på skidor till det bestånd som Norrskog åtagit sig att ta rätt på. Senare ska det visa sig att det är lika bra att göra en slutavverkning i samma veva.

Mars Parallellt med arbetet i skogen leder Ante och Anita under hela 2012 en studiecirkel, ett pilotprojekt inom Krafthandling Skog. Studiecirkeln heter ERFA-skog och innehållet bygger på deltagarnas samlade erfarenheter.

April Inventering av älgbetesskador. – Vi har en granne som testat att frisera betesskador med sekatör och det har fallit väldigt väl ut, vi tänkte anamma den idén om vi ser att älgen gått hårt åt skogen under vintern, säger Anita. Nytt i Norrskog


13 skogspraktika

En medlemstidning från Norrskog

December Stickprover under vintern visar en kraftig tillväxt på tallen i ett bestånd där Ante och Anita har som mål att skapa hög kvalitet. För två år sedan gödslade de en timmerställning med 110 årig tall för att få en hög värdetillväxt och samtidigt skapa stormfasta träd med fina trädkronor till en framtida fröträdställning.

November Det stora projektet under hösten är en slutavverkning av fem hektar som Norrskog ska göra. I samband med det försvinner äntligen de sista vindfällena. Innan Norrskog kommer rotkapar Ante och Anita de vindfällda träden. Tyvärr blir det en del körskador i samband med slutavverkningen till följd av den våta hösten.

Oktober

Alla har inte sa mma förutsättningar att ta hand om sin skog, kontakta din skogsrådgivare om du behöver hjälp.

Under jaktveckorna i september och oktober tar Ante och Anita ledigt. Men från mitten av oktober tills att tjälen går ur backen passar de på att gallra och avverka. Vägarna håller inte när det sen börjar tina. Nu ansöker de också om ett bidrag från Skogsstyrelsen för att bevara rester av ett gammalt torpställe med odlad mark, odlingsrösen och huslämningar som ligger inom slutavverkningsområdet.

September Hösten rymmer en hel del gallring på två bestånd. Det ena är ett bestånd med självföryngrad tall där Ante och Anita höll på att gallra när stormen kom. Här tar de bort granarna för att ge tallarna bättre livskraft. Det är granarna som ryker i det andra beståndet också, där vi har gödslat för att öka produktiviteten, för att optimera förutsättningarna för tallen tar vi bort granarna.

Augusti

Juli Eftersom fastigheten ligger i bekämpningsområdet för granbarkborre gör Ante och Anita en inventering av sin gamla granskog under sommaren, hittills har angreppen legat på en normal nivå och det gör de även denna sommar.

Efter den första augusti röjer Ante och Anita grövre gran i sin timmerställning, det vill säga gran med stammar som är mer än 7 cm vid rot över bark. – När vi röjer går vi efter principen att vi röjer tills att vi tycker att det ser bra ut, och sen tar vi lika mycket till, säger Ante.

Juni Innan midsommar har Ante och Anita fått ut i princip alla vindfällda träd ur skogen. – Sedan snön smälte har vi konstaterat att det totalt rörde sig om 70 träd som stormen Dagmar tog. Av det får vi ut 200 m3 sågitmmer, säger Ante. Nu återstår två områden med vindfällen i skog som är över hundra år gamla. Norrskog ska ta dessa vindfällen i samband med slutavverkning av fem hektar under hösten.

Maj När snön smält bort är det dags att inventera de senaste årens plantsättning. Ibland innebär det kompletteringsplantering här och var.

Ante och Anita Osterlings fastighet på 60 hektar ligger i Mordviken strax norr om Bräcke i östra Jämtland. Vill du ta del av Skogspraktikan i sin helhet hittar du den på www.norrskog.se Nytt i Norrskog


14 marknad

Rak i ryggen som en fura Det här är inte ännu en sorglig historia om alla offer som just nu skördas i skogsindustrisverige. Det är inte berättelsen om den kamp branschen utkämpar mot röda siffror i sina årsbokslut. Det här är storyn om NWP – som går stolt och rakryggad ur 2012. Trots tuffa tider gör NWP ett relativt bra resultat 2012.

Och även om 2013 innebär stora utmaningar för branschen, vågar NWPs vd Henrik Jönsson vara optimistisk. – Vi står väl rustade. Vi är tillräckligt stora för att ha rejält med muskler när det gäller, och tillräckligt små för att kunna vara flexibla och snabbfotade. Vi har en uppdaterad maskinpark och vi är duktiga på att möta kundernas krav. Framförallt har vi enormt engagerade medarbetare, menar Henrik Jönsson. Fredrik Nordin är marknadschef på NWP. Han vittnar om en sågvarumarknad i ständig förvandling. – Det blir mer och mer så att sågverken, precis som hyvlerierna, måste agera grossister för kunderna. Det är en utveckling som pågått under hela 2000-talet, och som blivit tydligare med varje nedgång i konjunkturen. I praktiken innebär det att våra orderstockar blir mindre i volym och kortare och kortare tidsmässigt. Fler och fler kunder köper bara exakt vad de behöver för den närmsta tiden, särskilt på marknader som Europa, norr om Alperna. Här gäller det givetvis att vi är lyhörda för utvecklingen, för att kunna hantera trycket. Att vi lyckats ganska bra med det tror jag är en av orsakerna till att vi gör ett hyfsat avslut 2012, säger han. Andra bidragande orsaker ser han i en trygg, kontinuerlig råvaruförsörjning, en tydlig linje i affärsinriktningen och i arbetet med att hitta marginaler. – Grundbulten i det hela är att produktionskostnaderna är tillräckligt låga och att vi har en tillräckligt effektiv produktion. Men sammantaget är det oerhört många detaljer som ska stämma för att få spelverket Nytt i Norrskog

Sågverken, precis som hyvlerierna, måste agera grossister för kunderna. Det är en utveckling som pågått under hela 2000-talet, och som blivit tydligare med varje nedgång i konjunkturen. att fungera. Under flera år har vi vidtagit åtgärder som bidragit till att förbättra kostnadsnivån, idag producerar både Östavall, Hissmofors och Sikås som det var tänkt, och vi får inte glömma bort alla de drivna och entusiastiska personer som jobbar med de här frågorna både på sågverken och i marknadsorganisationen, fortsätter han. En av alla dessa drivna personer

är Hans Nässén. Försäljningsansvarig för bland annat Nordafrika. Under 2012 ökade försäljningen till Algeriet med 300 procent. Idag går en betydande del av NWPs totala furuproduktion till Algeriet och Marocko. – Marocko har länge varit vår huvudmarknad i området men Algeriet kommer starkt nu, som en kvalitetsmarknad. När vi talar om en nedgång i konjunkturen är det ju främst de traditionella marknaderna vi talar om, som England, Tyskland och Holland. I Nordafrika ser vi tvärt om, god tillväxt och en växande medelklass. Rakt genom konjunktursvängningar och efterdyningarna av den Arabiska våren, har efterfrågan fortsatt varit stark i det här området, säger han. Precis som Fredrik Nordin är han ytterst medveten om vikten av att vara lyhörd för kunden. – Vi erbjuder hög kvalitet, flexibla lösningar utifrån kundens behov, få mellanhänder och direktkontakt i så hög utsträckning som möjligt. Total sett har vi aldrig levererat så mycket virke som under 2012,

om inte marknadspriserna varit så låga skulle allt sett lysande ut, konstaterar han. En annan stark och förhållandevis ekonomiskt stabil marknad – på närmare håll – är förstås Norge, som precis som Marocko och Algeriet, har ett virkesbehov som är större än den egna kapaciteten. Ola Wilhelmsson som är försäljningsansvarig för Norge har ett bra år i ryggen. – Vi har funnits på den norska marknaden i 20 år och är idag väletablerade här. Vår erfarenhet är att om man kommer in, och visar att man är duktig, så är man mer svårutbytbar på den norska marknaden än på den svenska, säger Ola. Frakterna är den stora utmaningen här. – Vi har jobbat väldigt målmedvetet för att hitta bra logistiklösningar, och idag upplever jag att våra norska kunder uppfattar oss som ett bra gäng, det gäller alla, ifrån produktion och ordermottagning, till leveranser och åkarna vi anlitar, hela kedjan fungerar bra. Under 2012 har försäljningen dessutom ökat när vi skördat frukter av långsiktigt arbete mot nya kunder, säger han. – Enskilda individer på enskilda positioner spelar stor roll för den påtagliga framtidstron inom NWP. Och vi går alla in i 2013 med inställningen att vi alltid kan bli ännu bättre på det vi gör, sammanfattar NWPs vd Henrik Jönsson, och betonar nyttan av ett framgångsrikt NWP för alla Norrskogs medlemmar.


Under 2012 ökade försäljningen till Algeriet med 300 procent


16 expertpanelen

Ljusglimtar på marknaden Trävarumarknaden

Pappersmassa, papper

Trots lågkonjunktureren finns det en hel del ljusglimtar att rapportera. I USA börjar husbyggandet återhämta sig, låt vara från låga nivåer men det innebär i alla fall ökad import av trävaror både från Kanada och Europa. Det i sin tur gör att volymer försvinner från europamarknaden där den ekonomiska aktiviteten är låg. Dessutom har hösten varit regnig och blöt i Sverige och Baltikum, vilket har gjort att många sågverk haft produktionsstörningar p.g.a. timmerbrist till följd av besvärliga drivningsförhållanden i skogen. Efterfrågan på trävaror ökar dessutom trendmässigt i Asien (främst Kina), Mellanöstern och Nordafrika. Sammantaget har detta medfört att lagren av trävaror är låga såväl hos producenter som längre fram i distributionskedjorna. Trots detta är lönsamheten mycket svag i sågverksbranschen, ökade priser på trävaror är ett måste om det skall bli svarta siffror i boksluten i år.

Konsumtionen av papper och kartong fortsätter öka i Asien medan utvecklingen går åt motsatt håll i Europa och Nordamerika. Framförallt är det tryckpapper som minskar, tex har konsumtionen av tidningspapper minskat med 20-30 % i Europa och Nordamerika under de senaste åren, och den trenden förväntas dessvärre fortsätta. Det ser däremot ljusare ut för förpackningar, där leder t.ex. ökad internethandel till större förbrukning. På massasidan har det inte tillkommit någon nämnvärd kapacitetsökning under 2012 vilket gör att markandsbalansen förbättras. Priserna på pappersmassa har också ökat så smått under hösten.   Biobränsle

Markandsbalansen för biobränsle är idag gynnsam – för bränsleköparna. I Södra och mellersta Sverige råder ett visst överskott av bränsle. Anledningen är att konsumtionen av sågspån i framförallt pelletsindustrin har minskat till följd av ökad konkurrens från främst Nordamerika.   Sågtimmer

I norra Sverige har det under hösten varit gott om sågtimmer, den situationen för-

Välkommen till Årsmöte i ditt Skogsbruksområde Medlemmar i Skogsägarna Norrskog kallas till sbo-årsmöte. Bor du långt från ditt sbo kan du istället besöka årsmötet i närmaste sbo. Här får du information om det gångna årets resultat samt om pågående och framtida verksamheter. Företrädare för styrelse och ledning är med och kan svara på dina frågor. Kom gärna med förslag på vad du vill att förening/sbo ska göra för dig. Lite beroende på plats bjuds det på mat eller fika och närvarolotteri. Nytt i Norrskog

väntas hålla i sig åtminstone över vintern. I de södra delarna av landet har den regniga hösten tidvis lett till lokal timmerbrist.   Massaved

Sedan stormen Dagmar har utbudet av barrmassaved i Södra Norrland varit högt och produktionsstörningar i flera industrier har också lett till lägre vedförbrukning än planerat. Sammantaget innebär det att lagren av barrmassaved är betydligt större än normalt och marknaden är därför pressad. I Nordligaste Sverige och Södra Sverige är läget ett annat, där är lagren nu i balans. För granmassaved och lövmassaved har marknadsbalansen varit mer normal under hösten, under vintern ökar dock tillgången på dessa sortiment p.g.a. ökad tillgänglighet av gran- och lövtrakter som ofta kräver frusen mark eller väg för att avverkning skall kunna utföras.

Efter en kort forskarkarriär har Olle Söderström – som också är skogsägare – arbetat 10 år inom Virkesmätningen och därefter som virkeschef på Norrskog sedan 1996. Sammanlagt rör det sig om 30 års erfarenhet av virkes- och virkesmarknadsfrågor vilket gör Olle till en av Sveriges mest kunniga och erfarna inom området.

vecka 12, 18-21 mars Sbo Datum Kl. Plats Ragunda 18 19:00 Hotel Östjemten, Kälarne Medelpad ö 18 19:00 Söråkers Herrgård Härnösand 18 19:00 Älandsbro Folkets Hus Södra Lappland 18 19:00 Kaffestugan i Åsele Åre 19 19:00 Hållandsgården Borgsjö-Haverö 19 19:00 Alby kyrka församlingshem Sollefteå 19 19:00 Markusgården, Näsåker Krokom 19 19:00 Käloms bygdegård, Offerdal Kramfors 20 19:00 Ytterlännäs församlingsgård, Bollsta Berg 20 19:00 Bölegården i Rätansböle Strömsund 20 19:00 Medborgarhuset i Hammerdal Sundsvall 20 19:00 Matfors Allaktiviteteshus Östersund 21 19:00 Mr Husman, Östersund Indalen 21 19:00 Värdshuset i Liden Gimån 21 19:00 Fanbyns bygdegård Torp-Stöde 21 19:00 Treklövern, Viken/Fränsta Stockholm 11-mar 19:00 LRF, Franzéngatan 6


17 expertpanelen

En medlemstidning från Norrskog

Hur är det med eget arbete? – Får en skogsbrukare ta betalt för arbete som utförts i den egna skogen? Syskonen Erik, Anna och Leopold äger sin skogsfastighet tillsammans. Fastigheten som är ett par hundra hektar kräver förstås en del skötsel och ger en del i avkastning. Leopold har röjt två bestånd denna sommar och skulle på något vis vilja ha betalt för det.  För skogsägare blir betalningen i princip det överskott som blir kvar vid årets slut, när alla intäkter och kostnader sammanställs och resultatet minskats med egenavgifter. Om man nu vill ha överskottet som inkomst och inte väljer att ta ut det som kapitalutdelning genom räntefördelning. Hur som helst kan det bli lite pengar till skogsägaren som lön för mödan. Men de år som skogsbrukaren bokför underskott, alltså mer kostnader än intäkter, och samtidigt lägger ner en hel del egen arbetstid så ger det ingen inkomst. Alltså, utan

överskott blir det inga direkt betalning som märks i plånboken för – till exempel – en veckas röjning eller plantering.  Nu skulle det väl inte vara något problem om arbetsinsatsen sker på den egna fastigheten och skogsägaren slipper en utgift och själv får nyttan i framtiden i stället.   Men för våra tre syskon är det här ett dilemma.  Syskonen Erik och Anna tyckte att det på ett sätt hade varit bättre att anlita Norrskog för röjningsarbetet för då kunde de enkelt ha delat på kostnaden. Att betala Leopold för 2/3 av jobbet är inte lika lätt, dels vet de inte riktigt vad jobbet är värt, dels är det ju näringsverksamhet som de bedriver och ingen anställning som berättigar lön, och inte har han ordnat någon F-skatt heller. Det riskerar att bli som för två år sedan, då lade Leopold ner ett par veckors jobb på

att köra ut vindfällen. Han tycker att det var en rätt stor arbetsinsats, men det blev inga pengar det året heller, och det har han inte riktigt glömt.  Det finns säkert någon av er skogsägare som kan berätta hur ni löser detta. Hur kompenseras en delägare för sitt arbete i den gemensamma skogen? Ring mig eller skriv ett mail!

Fråga Clas Har du en fråga till Clas Tjäder? Maila den till info@norrskog.se  Skriv Fråga Clas på ämnesraden

Ny serie i Nytt i Norrskog: Skogsägande syskon • Gemensamt skogsbrukande – eget arbete • Samägande – affärsbeslut och ställföreträdare • Dela utgifter – personliga kostnader • Dela inkomst – personliga intäkter • Skattemässiga avsättningar – ekonomi och kassa • Överlåta sin egen andel – köpa ut delägare.

Gårdsbaserad Förnybar Energi!

Gårdsbaserad Förnybar Energi!

För att klara de mål som är uppsatta av regeringen och Förkrävs att klara de mål användning som är uppsatta regeringen och EU så en större av av förnybar energi. LRFEU villsåvara och utveckla energiområdet och få krävsmed en större användning av förnybar energi. vill vara med och fler LRF företag att starta ochutveckla växa påenergiområdet landsbygden.och få fler företag att starta och växa på landsbygden.

Därför erbjuder vi blivande och befintlig företagare i Jämtland Västernorrland tillsammans Därföroch erbjuder vi blivandemöjligheten och befintligaatt företagare i medJämtland oss ta fram en affärsmodell för sitt energiföretag. och Västernorrland möjligheten att tillsammansDet kan med handla om att en se affärsmodell vilka resurser gården har inom oss ta fram försom sitt energiföretag. förnybar energi, vilka som skullesom kunna använDet kan handla ommaskiner att se vilka resurser gården das har samtinom att lyfta idéerenergi, om hurvilka du kan tjäna pengar genom förnybar maskiner som skulle ökadkunna produktion ochsamt använd-ning av förnybar energi användas att lyfta idéer om hur du kan eller hur tjäna du genom attgenom tänka ökad nytt blir mer energieffektiv och pengar produktion och användsänker dina kostnader. ning av förnybar energi. Vi ser gärna att du kontaktar oss för ett spännande energisamtal. Intresserad? Kontakta oss! Roger Johansson, 0612-77 18 02, roger.johansson@lrf.se

Intresserad? Kontakta oss! Andreas Hägglund, 063-55 10 89, andreas.hagglund@lrf.se Roger Johansson, 0612-77 18 02, roger.johansson@lrf.se Andreas Hägglund, 063-55 10 89, andreas.hagglund@lrf.se

Östersund 063-16 20 45 Sollefteå 0620-599 50 Storuman 0951-777 75

Nytt i Norrskog


TA MED DEN DIESEL DU BEHÖVER! SKAFFA ALLTANKS DIESELKORT Ansök på vår hemsida www.alltank.se och tanka förmånligt.

Kallsedet

NYHET!

Sta

Nu finns vi också i Ånge

Krokom Alsen

Krokom

Järpen

Östersund

Hammerdal

Härnösand Brunflo Sörbygden Söråker Timrå Kovland

Ånge

Östersund 063-16 20 45 Sollefteå 0620-599 50 Storuman 0951-777 75

Sundsvall

Sundsvall smörjmedel 060-15 77 39 Östersund smörjmedel/order 063-10 91 08 Sundsvall växel 060-180 180

Låt oss ta hand om din avverkade skog

1 års

fast 2,3 ränta

2013

0%

-01-1

1

lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder. liggande_kvartssida.pdf

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

2009-11-10

08:47:36

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen över en längre tid. Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller flytta ditt gamla till oss.


6x6 800 FOREST pris från:

111 900:exkl moms 139 875:inkl moms

allhjulsdrift – på riktigt

KRAfTfUll, hållbAR Och

ExTREmT ANvÄNdbAR i sKOGEN. TERRÄNG - 111 900:- (139 875:- inkl moms) EU TRAKTOR - 119 920:- (149 900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad.

välj tryggt - välj marknadsledaren

Hitta närmaste återförsäljare på www.polarissverige.com Följ oss även på: www.facebook.com/PolarisSweden


DEN HÄR AVVERKNINGEN KOMMER RÄNTEFÖRDELAS AV LRF KONSULT Med framförhållning och planering kan skogsägare sänka skatten på sina intäkter med upp till 40%! Intäkterna kommer ofta oregelbundet och det gäller att ta tillvara de möjligheter som finns. Då är det viktigt att deklarera rätt och inte betala mer skatt än nödvändigt. Hur vill du göra?

Kontakta oss, vi finns i närheten! HAMMARSTRAND HEDE HÄRNÖSAND SOLLEFTEÅ SUNDSVALL

lrfkonsult.se

0696-537 30 0684-163 71 0611-289 30 0620-259 20 060-67 88 00

SVEG STRÖMSUND SVENSTAVIK ÖSTERSUND ÖRNSKÖLDSVIK

0680-71 41 40 0670-61 47 70 0687-515 90 063-15 71 00 0660-595 80


nyttinorrskog_nr1_2013_webb