__MAIN_TEXT__

Page 1

ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

Lördag 24 november

Grön kunskap FRAMTIDENS NÄRING FINNS LOKALT

Ditt val spelar roll

Du som konsument har makten

.Det du

fragar efter kommer att finnas SIDAN 4


Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Vi har goda förutsättningar Sveriges befolkning växer men arealen åkermark som brukas i landet minskar. Nära hälften av all mat vi äter i Sverige produceras i andra länder. En livsmedelsstrategi ska sätta stopp för den utvecklingen. Sverige har goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel. Här finns obrukad mark för både odling och bete och här finns för det mesta god tillgång till rent vatten. Här finns kunskap och innovativ kraft att uppfinna nya sätt att producera och att utveckla nya livsmedel, resonerade regeringen för ett år sedan i sitt förslag till en nationell livsmedelsstrategi.

Visste du att:

Den antogs av riksdagen vars majoritet ansåg att Sverige ska ta ett större ansvar för att föda en växande befolkning i världen. Strategin ska också leda till att öka landets egen förmåga att försörja sin egen befolkning. Mycket av den mat vi äter är importerad, det innebär att tillgången på livsmedel inte är säkrad i händelse av att våra gränser stängs. Att svenska livsmedel kan konkurrera på världsmarknaden är en förutsättning för att öka Sveriges egen försörjningsgrad och det är också politikernas mål. De av lantbrukarna efterlängtade enklare reglerna är där en insats som lovats ut.

Mellan 1995 och 2015 har den brukade jordbruksmarken i Sverige minskat med 177 000 hektar eller 6,3 procent.

Tillväxt i hela livsmedelsproduktionens kedja ger sysselsättning, resoneras det i strategin. En ökad men ändå hållbar produktion av livsmedel i Sverige

bidrar till att nå viktiga miljömål och en levande landsbygd. Den viktigaste kuggen för att förverkliga livsmedelsstrategin är de som köper maten. Målet är att konsumenter väljer att köpa ekologisk och närproducerad mat, för att de vet att det är bra och säker mat. En regional livsmedelsstrategi i samma anda har antagits i Östergötland. Vreta kluster utanför Linköping har fått i uppdrag omsätta ord i den, till handling.

Vreta Kluster ett centrum för allt grönt Koldioxid, vatten och solenergi är råvarorna som ligger till grund för de varor och tjänster som produceras och förädlas i de branscher som ligger i fokus för företagen i Vreta Kluster. – Det är coolt. All växtbaserad råvara är förnybar. Vill man verka i en framtidsbransch så är den gröna näringen den man ska välja, säger Helene Oscarsson, vd för Vreta Kluster AB.

Brukad mark minskar

Strategin har också som mål att lyfta fram svenska livsmedelsproduktionens mervärden för att öka konkurrenskraften. Av statistik från Jordbruksverket som hittar jämförelse med andra EU-länder i statistikdatabasen Eurostat, är Sverige ett av de länder i Europa som använder minst antibiotika i djuruppfödningen, har den högsta andelen ekologisk produktion och har jämförelsevis hög livsmedelssäkerhet. Sverige har också en av världens strängaste djurskyddslagstiftningar.

Tillsammans med fyra medarbetare är hon spindeln i nätet i företagsparken och utvecklingsplatsen inom den gröna näringen i Östergötland. I dagsläget finns drygt trettio företag lokaliserade på Vreta Kluster i Ljungsbro, strategiskt beläget intill Vreta naturbruksgymnasium. Alla är verksamma inom jord, skog, mat, djurhållning, energi,

vattenbruk och trädgård. Men klustret vänder sig till samtliga som är engagerade inom näringen i Östergötland – från lantbruk till studenter, forskare och IT företag. – Den gröna näringen kan redan producera allt som människan behöver, från bioplast till mat. Men utvecklingen går framåt. Klustret kopplar ihop branschen med annan spetskompetens för utveckling och tillväxt inom näringen. Här finns potential för att skapa både arbetstillfällen och innovationer. På Vreta Kluster anordnas konferenser och kurser med omkring tiotusen besökare per år. Ofta är det företag som möts, men det anordnas också möten mellan konsumenter och lokala producenter. Vreta Kluster vill komma konsumenten ännu när-

mare. Uppdraget att förverkliga den regionala livsmedelsstrategin är en orsak till det. Vad vi väljer att äta är helt avgörande för att livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion ska uppfyllas. För arbetet med livsmedelsstrategin har temaledare utsetts inom var sitt fokusområde (Se sidan 8). Deras uppgift är att nätverka, förmedla kontakter, skapa och stötta utvecklingsprojekt och ordna event. Allt med hjälp av kompetens och resurser som finns inom klustret. Vreta Kluster har dessutom planer på att expandera med ytterligare ett hus där konsumenten av mat kommer att stå i centrum. Där ska bland annat ett utbildningskök inrymmas för kurser och för att testa nya livsmedel.

Spannmålsodlingen har minskat med drygt 500 000 hektar sedan början på 1980-talet. Källa: Regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Vi äter stora mängder importerat kött Såhär mycket av köttet vi äter är svenskt: Fläskkött: Cirka 70 procent Lammkött: Drygt 25 procent

Med uppdraget att förverkliga målen i Östergötlands livsmedelsstrategi vill Vreta Kluster komma närmare konsumenten, säger Helene Oscarsson, VD Vreta Kluster Foto: Malin Alm

Nötkött: Drygt 50 procent. Andelen svensk mjölk i mejeriprodukter är cirka 75 procent. Matfågel: Knappt 70 procent. Källa: Jordbruksverket

Ansvarig utgivare, Vreta Kluster: Helene Oscarsson

Projektledare:

Louise Ridderström

Texter:

Tina Gerdien

Friska djur behöver inte medicin Antibiotika som ges till djur är en viktig källa till spridning av antibiotikaresistens i världen. Sverige är ett av de länder som använder minst antibiotika till lantbrukets djur.

biotika. Risken att smittas via mat är mycket liten. Antibiotikaanvändning i syfte att främja tillväxten hos djur är förbjudet i EU sedan 2006, men i de flesta europeiska länder får hela djurgrupper antibiotika om någon individ är sjuk, medan nästan undantagslöst bara det sjuka djuret får antibiotika i Sverige.

Utbredningen av antibiotikaresistens anses bland annat av världshälsoorganisationen WHO, vara ett av de största hoten mot mänskligheten. Ju mer antibiotika som används ju fler bakterier blir efter hand motståndskraftiga, antibiotikaresistenta. Två tredjedelar av antibiotikan som används i världen, används vid uppfödning av djur.

Sverige tillsammans med Island och Norge är de EU-länder som använder minst antibiotika vid uppfödningen av djur. Det visar statistik som Statens veterinärmedicinska anstalt nyligen presenterat.

Antibiotikaresistenta bakterier kan smitta i kontakten mellan djur och människa men även spridas i miljön genom exempelvis gödsel som innehåller resistenta bakterier eller rester av anti-

Ett skäl till den låga antibiotikaförbrukningen i Sverige är också att här gäller en av världens tuffaste djurskyddslagar. Det gör att djuren håller sig friskare än i länder där djurskyddet är svagare.

Det används närmare fyrtio gånger mer antibiotika vid uppfödning av djur för produktion av kött, ägg och mjölk i Cypern och tjugofem gånger mer i Spanien än i Sverige. I Danmark är antibiotikaförbrukningen fyra gånger högre och i Tyskland närmare åtta gånger högre än i Sverige. Även utanför EU används stora mängder antibiotika inom djuruppfödningen. USA och Kina är exempel på länder där det är tillåtet att använda antibiotika för att främja tillväxten av djur. I USA används mer än dubbelt så mycket antibiotika som är viktig inom humansjukvården till djur än till människor. Källa: SVA, Review on Antimicrobial Resistence, WWF Köttguiden


ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

Bönor framtidens mat Allt fler väljer att byta ut en del eller allt kött på sina tallrikar mot andra proteinkällor, ofta importerade. Projekt Åkerböna kan leda till ett närproducerat, klimatsmart och miljövänligt alternativ. Antalet vegetarianer och veganer ökar i Sverige och allt fler minskar på köttet. Vegetariska alternativ på restauranger är numera mer regel än undantag. Jordbruksverket anger den gröna vågen som skäl till att köttkonsumtionen i Sverige minskade förra året, efter att stadigt ha ökat under decennier. Trenden applåderas bland annat av Livsmedelsverket som länge manat till minskning av köttkonsumtionen av såväl hälso- som miljöskäl. Mindre mängd och istället bättre kött lyder rådet. Och med bättre avses svenskt kött, helst ekologiskt och naturbeteskött. Kött ersätts i stor utsträckning av bönor och linser. Bönor och andra baljväxter är protein- och näringsrika. För dem som vill äta mindre kött, är de en så gott som fullvärdig ersättning. Baljväxter har också andra goda egenskaper, de behöver exempelvis inte kvävegödslas utan tar sitt kväve från luften och är därmed en klimatvänlig gröda. Bönor är ett av svaren på hur en ökande befolkning ska födas samtidigt som världens livsmedelsproduktion måste sänka sin påverkan på klimatet. Problemet, för svenska livsmedelsproducenter, är att bönor inte i någon större utsträckning odlas i Sverige. Sojabönan som förädlad till tofu och oumph är populära alternativ till kött, trivs till exempel inte särskilt bra här och särskilt inte i Östergötlands lerjordar. Det gör däremot åkerbönan som hittills främst har använts som djurfoder, där den med framgång ersätter sojan. Men skulle den inte lika gärna kunna ersätta sojan i människors mat? Åkerböna skulle vara ett närproducerat, klimatvänligt alternativ till importerad soja och importerat kött. På Vreta Kluster utanför Linköping pågår just nu ett projekt där åkerbönan står i centrum.

– Idag är konsumenterna mer och mer intresserade av matens ursprung. Att stora industriella aktörer köper råvaror på en anonym internationell marknad innebär att det blir svårt för kunden att veta varifrån de kommer. Maten blir anonym. Om vi i detta projekt lyckas föra samman råvaruproducenter och förädlare och de tillsammans berättar om råvaran så skapar det en trovärdighet och ett förtroende hos konsumenterna, säger Jesper Lindström, en av projektets ledare. Hushållningssällskapet, som har sin hemvist på Vreta Kluster, har odlat olika sorter av åkerbönan på försök i syfte att ta reda på vilka som lämpar sig bäst för industriell förädling. Till hjälp att avgöra det, har tre östgötska livsmedelsföretag knutits till projektet. Det handlar om att utveckla produkter som konsumenten vill ha. Inte bara gå i gamla fotspår utan tänka nytt i alla livsmedelsproduktionens led menar Jesper Lindström vars företag, också har sin hemvist på Vreta Kluster. Han jobbar för att böndernas, industrins och konsumenternas behov och förutsättningar tas i beaktande när nya livsmedel utvecklas. För det måste också parterna vara lyhörda för varandra. – Bonden vill ha så stor avkastning som möjligt men den böna som ger störst avkastning på åkern kanske inte lever upp till livsmedelsindustrins krav. Där behövs en böna som kan processas, till exempel till något som liknar tofu eller oumph. Ska de serveras hela i exempelvis en stuvning, måste bönorna vara lika stora för att vara färdiglagade samtidigt. Och viktigast av allt, de ska vara goda och se tilltalande ut i vilken form de än presenteras, annars vill ingen köpa produkterna. Projektet åkerböna leder förhoppningsvis till att nya livsmedel skapas, men det är också ett exempel på hur bönder och industri kan samverka för att utveckla produkter som motsvarar efterfrågan. I sin tur leder det till ökad livsmedelsproduktion i Östergötland, i linje med livsmedelsstrategin. Och i åkerbönans fall sammanfaller det också med kravet på hållbar produktion av livsmedel.

Visste du att: Bönor är nästan det bästa du kan äta. De är bland de mest järnrika grönsakerna och innehåller också andra mineralämnen som kalcium, B-vitaminer, fibrer och kolhydrater. Dessutom är de proteinrika. Källa: Arla


   %  !& % %( )&(%

       

      

      

     '  $ ''  $ %  $  '' *   '  %$# '   * $

 '% $' $ ' %     '*$ %"$ * ' '  $%%'%# ' $ * $ % %     *  ' % "$)$ %  *$#  ,44;(5<4(85 5+58 4//,48 ,* )&<5*)5% (,+5;*8&,++ & <4&# 4*#4 88 (,+5;*8&,++ < #4-+5(4 5( ,$ 5()';4 -(42  58,4584+ )##4 &+<+4+ & 5+&88 *&+4 ) < 5&+ *8/+#4 / (-88 8&)) -4*+ -4 #4-+5(42 8 4 88 84+4,88  (,+5;*8&,++ < (-88 $4 -(8 58&#8 & +% +&42 8 4 + (8 < $)5,% ,$ <#,84+4 5,* ++; 4 584(4 & 58,4584 + / )+5>#+ #&554 ,44;(5<4(82

+ 588&58&(+ <&54 ,(5 88 <& ,484+ 84 *4 (-88 + < <& $-<4 88 <& 84 *4 ,$ +4#&% 4&(4 <&)(8 <& &+8 $-<4 ,$ 88 $)8+ < 8 <& 84 4 &*/,48482 * "4 5( <)' 88 8 $)% 5,5*8 *,8<4( 5/4&+&+#+ < +8&&,8&(45&58+5 ,$ 5*8&&#8 *&+5( ',44;(85 *&)'-% ,$ ()&*8% /<4(+ ++5 ,484+ *>(8 88 #-42

,44;(5<4(85 (;+;+45-(+&+# <&54 88 /4,)% *8 &+8 4 584 88 ++ $,5 (,+5;*+8+2 + <&54 88 ))8 "4 <)'4 88 (-/ (,),#&5(8 ,$ +4% /4,;4 *8 ,* + ++5 8&))#+#)&# ))8 "4 (+ 8+( 5&# 88 (-/ *8 /4,;4 & <4&# <+ ,* + 4 >44 ,$ 88 5'; < 8&, & -458 $+ <)'4 5<+5( 4<4,4 ,*  ++5 5,* )84+8&<2  5** ;+45-(+&+# 4 5<+5( -+4 88 #,88 8># 84 !4)4 <  8&))4# +54 88  /4,;44 *8 < $-# (<)&882

* *+ )&(8 <4&#5 4&(5# 5,* +8#&8 + +8&,+)) )&<5*)55848#&+ *+4 88 *8 /4,;% 4 & <4&# 4 8 58 <)8 -4 $)5 ,$ *&)'- $+)4 8 & $-# #4 ,* 88 )&<5*)5&+;584&+5 )) (8-44 *58 #-4 8 )884 -4 (;++ 88 #-4 *<8+ <)2

8 45;)84 & 88 5*48 * 58#-8*82  & 4&++4 -4 88 58-88 ),() /4,;+84 8 #4 ', ,$ )&<5(48 & 4#&,++ 5#4 *4(+5$ ,$+ 58)&2  ),()8 /4,;4 )&<5*)+ 4 ,484+ + )&8+ ) < ;8;8 *+ 8 ++5 <4;#4;//4 5,* )&<&8 4&(8&#8 58,42

<4(4 (;+4+5 -+5(+ ,* 88  <8 *4 ,* $;4 ,$ <4 *8+ /4,;4852  88 =*/) 4 88 5)(84&4+ &+8 $4 (/&88 88 545(&)' (-88 ,$ *4( * * ;45/4;+#2 8 4 + -4()4&+# 8&)) 88 <& &+8 (+ 4'; *4 -58#-85(8 "5( ,$ )**(-88 5,* *+# 4#4 84 5#4 ,*5 ;+<))2

 58+ )) /,88&5 4 ),()8 /4,;42 58#-8% *'-)( $4( 4+ ();+5 (-88 5)(88 / ';45;+5 ,$ #4-+5(4 4+ 58#-8 4#45$)) 4 +4 5+ =*/) 4884 ,*5 ;+<))2

+ & ;8&(+ "##5 8 ,(5 -4 58#-8*8 & #)55&5(+ ,$ 8 ++5 )+ *>(8 ++8 #8,58 ,$ *;58 #',4 < -58#-85( 4<4,42 4,)*8 4 &+8 844#+ ;8+ 8&))#+#+2 8 -58#-85( #4 8 *+ 8 (,**4 ))8 5,* ,858 4+ 5* /4,;+84 5,* &+8 (+ )<44 & 8&))4()&#8 '*+ 8(82

 =& & &+(-/&+# 4 + <  ;8&(4 & )+8 5,* <4&8 )>$-4 -4 < (;+4+ <&)) $2 -4 4>#8 >4 4 5+ *4(8 ,*5 ;+<)) ,$ ,$+ 58)& + 844#+ / *8 5,* /4,;485 & 584#-8)+2

 & 4(+4 $) & $>)),4+ ,$  4 &+8 ++5 5#4 ,$+ 58)&2

 ;+4+ 4# ,84 84 8 + (,),#&5(8 5#4 ;8&(5$ ,*5 ;+<))2

4,)*8 4 ,(5 88 )&<5*)5&+;584&+ 4 ;//% >## -4 88 $+84 58,4 (<+8&884 ,$ 8 *,8%

,;&5 &4584-* 4 <4(5*$85)4 -4 58#-% 8*8 *+ ',4 ,(5 * ;//4#8 88 -4<4(% )&# + 4#&,+) )&<5*)55848#&+2 * *)+ 5( +5 *58 &+8 4 (;++ #5 45(/ 88 #-4 *<8+ <) ;8+ /4,;+84+ *58 8 +> *8%


       

   %  !& % %( )&(%

!     88 <)' *8 /4,;4 & <4&# #4 ,55 *4 + 4 5*(% ;//)<)5 ,$ *88+ 8 ())5 -4 8 5<+5( ',44;% (85 *4<4+2 8 4 88 #4// 5,* #4+ 4*$))5 < 4+5$+ *+ 8 ++5 ,(5 #,88 ,* 58- & 588&58&( ,$ (8 -4 88  =&58442 ,44;(5<4(8 $4 5*)8 &+,4% *8&,+ ,* * / 5&+ $*5&2 t 1SPEVLUJPO BW TWFOTLB MJWTNFEFM HFS KPCC J 4WFSJHF t -JWTNFEFMTTÃ&#x160;LFSIFUFO Ã&#x160;S HPE TWFOTL NBU Ã&#x160;S TÃ&#x160;LFS BUU Ã&#x160;UB t 4WFSJHFT LMJNBU HÃ&#x161;S BUU EFU CFIÃ&#x161;WT NJOESF <=85(>5*) & <4&# '*-48 +4 %)+42 t 4WFOTLB CÃ&#x161;OEFS KPCCBS GÃ&#x161;S BUU HSVOEWBUUOFU TLB QÃ&#x152;WFSLBT 5 )&8 5,* *-')&#8 < #-5)&+# ,$ 4 ;(8&# / 8 & &+84+8&,+)) '*-4)52 t 4WFOTLU KPSECSVL HFS Ã&#x161;QQOB MBOETLBQ PDI FO MFWBOEF )+5>#2 t .BU QSPEVDFSBE PDI GÃ&#x161;SÃ&#x160;EMBE J 4WFSJHF CFIÃ&#x161;WFS JOUF 84+5/,4845 )+# 584(,42 t 4WFOTL MJWTNFEFMTQSPEVLUJPO CJESBS UJMM BUU GÃ&#x161;EB FO <=+ ,)(+&+#2 t 4WFOTL MJWTNFEFMTQSPEVLUJPO CFIÃ&#x161;WT GÃ&#x161;S BUU MJWTNFEFMT -45-4'+&+#+ 5( 5(45 ,* <4 #4+54 < +#,+ +)+&+# 5(;)) 58+#5 # $   " #   ""  "    #$     "   % " "  " 

t &UU BW EF UZEMJHBTUF NFSWÃ&#x160;SEFOB J KÃ&#x160;NGÃ&#x161;SFMTF NFE BOESB )+4 ++5 & 8 5<+5( )+84;(85 ';4$))+&+#2 t * 4WFSJHF BOWÃ&#x160;OET NJOESF BOUJCJPUJLB Ã&#x160;O J EF ìFTUB )+42 t -BOUCSVLFUT EKVS J 4WFSJHF Ã&#x160;S GSJTLBSF QÃ&#x152; HSVOE BW FO & '*-4)5 * +4 )+4 584+# ';45(>5)#% 58&8+&+#2 t "MMB EKVS TPN TMBLUBT J 4WFSJHF CFEÃ&#x161;WBT GÃ&#x161;STU t (SJTBSOBT LOPSSBS GÃ&#x152;S JOUF LVQFSBT t %KVS GÃ&#x152;S JOUF USBOTQPSUFSBT MJLB MÃ&#x160;OHF TPN J EF ìFTUB +4 )+42 t * 4WFSJHF NÃ&#x152;TUF NÃ&#x152;OHB BW MBOUCSVLFUT EKVS LPNNB VU / 82 t %F CFUBOEF EKVSFO Ã&#x160;S WÃ&#x160;MEJHU WJLUJHB GÃ&#x161;S EFO CJPMPHJTLB *+#)+2 8 #))4 545(&)8 ,* ';4+ 84 / +8;485*4(4 5,* &+8 4 )*/)&# 88 ,) /2

  "  # "  

         

       +' %' $ *% "$ $  $ %)' ((,  $$ $$ !,,  $$ $$ " $%' )$  % 



%' )$  (,  $$ $$ ' *$% ' !,  $$ $$      $ %" $'$ 

84+4 / ))<4 ,$ 5 8&)) 88 8 4* )&<5*) 5,* (;++ <&)) $ *+4 $,+2  #+84++ 4 &+8 + )&8+ 4++&) + 4 88 <;)(+;84,882 & ,485884 88 ,) 5/++*) 0<81 & 58,4 *+#4 84,85 88 ))8 "4 <)'4 ,48 #);8+2 8 ++5 + 58,4 ;8<()&+#5/,8+8&) $4 =*/)& 44 $,+2 &<5*) 5,* /4,;485 & <4&# ,$ #4+ & 584#-8)+ #4 *4 + 5*(;//)<)5 ,$ 88 <& )&4 *88 *+4 ,;&52 <+5(8 )+84;( )&##4 )+#8 4** / 5 *+# ,*4+2  + )+84;( ,$ -4)&+#5&+;584& $-<4 5*% <4( -4 88 /4,;4 8 (;++ <&)) $2 ,+5;% *+8+  5&+ 5& $-<4 (;+5(/ ,* 8 5<+5( )+84;(85 *4<4+ ,$ 45(/ 8&)) 88 #-4 *% <8+ <)2 >)&# *4(+&+# 4 88 5+8 45(/2 4(8 3 58% #-8*83 $4 5+48 8';#, 4 / +(+ ,$ 4 +;*4 <) (+82 ;+4+5 -( 844#+ / *8 /4,;% 4 & <4&# $4 45;)848 & "4 ;45/4;+#5*4(% +&+#4 5,* 4)5 )#;) (++  4&<&))&# *4(% +&+#4+ 3<+5(8 (-883 ,$ 34+ <4&#3 5*8 5 3<+5(8 5&#&))32

58#-8*8 8;485(-88 ,$  ',4 -4 88 "4 #44 & 584#-8)+ 5( 48& 45 5,* 3 8;4% 85(-8832 8 4 + *4(+&+# 5,* #44 & $) <4&# (+ +5);8 5&# 8&))2 ,4 $4 + +#8&< /<4% (+ / ()&*88 *+ 88 8 (-88 5,* /4,;485 < ';4 5,* 88 +8;48+ 4(,**+45 < 5<) *&)'-,4#+&58&,+4 5,* *>+&#$84 845,* 8 #4 *&)'-<&+584 5,* <#4 8>+#4 + (,4+5 ()&*8% /<4(+2 4(+&+#+ 5( #-4 8 )88 88 $&88 (-88 4+ ';4 5,* <48 +8;48+2

(5 458;4+#4 (+  5(>)8 * 58#-8*85 ),## ,*  54<44 ),() *82 8 4 ++45 *  ;++8# 5<48 88  4 / 4<4+5 ;45/4;+# / 458;4+#42  + 8 ; 4#4 84 (,**4 88 ++5 /4&5 5,* 8 4+ -4'4 ++5 & ;8&(4+ 5#4 ,;&5 &4584-*2

$ (;++5 *(8 4 58,42 <  &4( :6? *&)'4% 4 (4,+,4 5,* )##5 / &+(-/ < )&<5*) <4' 4 584 <& <+)&# *++&5(,4 -4 :9? ,$ <& )##4 55% ;8,* .?? *&)'44 / 458;4+#5-(2  4# ,$ 58)) (4< ;//*+4 ,;&5 &4584-*2

     

&("(( %   % + % &! )("%& * "%( &! #%!)%% % "%% *& * ! &  %*%!% ! &)(#%!)(!  &(%"($ % (!%% % %&)(% %&()%% !%&% &! &%*%% ( * "&("(& %*%!%$             """  

     



eTUHzUBNBU Â&#x2026; #MlHVM LBOOB Â&#x2026; 4WFOTLU LzUU 'SlO 4WFSJHF Â&#x2026; 4WFOTLU TJHJMM


Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Så löser Magnus följden av torkan Träden är klädda i gult och himlen ofattbart blå när Magnus Wessman kommer gående på stallplan till gården Nybygget i Bankekind. Det är svalt och luften hög. Den långa och heta sommaren är förbi, men följden av den består.

Vi går in på kontoret där det på anslagstavlan påminns om att katterna ska få mat. Här inne är det 14 grader varmt så vi behåller jackorna på. Gården står huvudsakligen på två ben, ekologisk spannmålsodling och uppfödning av kalvar för slakt. Magnus har fru och två barn. De flyttade till Nybyggets gård för tio år sedan och har sedan dess investerat i en ny stallbyggnad. Varje år köps uppemot 250 tjurkalvar in och föds upp till de är mellan femton och sexton månader gamla. De köps in från ett par mjölkgårdar i trakten.

– I år köper vi bara in 180 djur på grund av att vi inte fått tag i tillräckligt med foder. Det innebär ungefär 600 000 kronor mindre i intäkter nästa år då vi kan slakta färre djur. Hur kändes det i somras, när hettan bara fortsatte? – Första vallskörden var ok men så blev det torrt tidigt och det höll på och höll på, så andra skörden blev i princip inget. Då började man få panik, djuren måste ju få mat. Vi började slå vass på låglänta mossmarker och vi samlade på oss halm. Grovfodret från vallskörden utgör basen i tjurkalvarnas diet. De släpps inte ut på bete, utan lever i lösdriften, i det så nybyggda stallet att det ännu inte betalats av. När regnet äntligen kom blev hösten mild. Tredje skörden var räddningen för många. Men Magnus har inte så mycket som han egentligen behöver, trots att han också köpt ensilage. Ensilaget drygas ut med mindre näringsrik halm.

Värmen och torkan slog också hårt mot gårdens växtodling. – Det jag sådde i våras försvann, jag fick bara utsädet tillbaka, säger han sakligt och konstaterar att han i år lär förlora 400 000 kronor, ungefär hälften av vad han annars får in på spannmålsodlingen. Men hur klarar ni er när ni förlorar så mycket intäkter? Magnus funderar en stund så räknar han upp några bäckar små som kan hjälpa honom ur situationen. – Krisstödet från staten ger lite, priset för kalvarna har gått ned något, EU-stödet ser ut att bli något högre. – Och så tar jag inte ut någon lön för ett halvår, lägger han till. I lösdriften står tjurkalvar och mumsar ensilage blandat med halm. De är delade i åldersgrupper och får sig mat tilldelad av en robot som följer ett

recept för varje grupp. Det låter häftigt och ganska lättskött, men när vi går ut på andra sidan stallbyggnaden öppnar sig ett eklandskap. Här finns gårdens framtid avslöjar Magnus. – Tjurkalvarna har jag bara för att amortera investeringen. Det är dikor med kalvar jag vill ha, säger han. Över vägen hänger en eltråd och när vi kliver över den kommer flocken som består av tjugo kor mot oss. – De är rätt sociala, ibland lite för sociala, säger Magnus. Men de sköter sig fint idag även om de tycks mena att vi skulle haft något med oss till dem. När stallet är amorterat och klart vill Magnus tredubbla antalet mödrar av köttras och avveckla kalvuppfödningen. Djuren ska beta ute med sina kalvar hela sommarhalvåret och ska bland annat hålla gårdens naturbeteshagar i trim.

Maten kan bli dyrare till följd av torkan Sommarens hetta medförde stora konsekvenser för lantbrukarna och därmed kommer maten sannolikt att bli dyrare. Potatisen har redan ökat med 40 procent i pris och äggpriserna har höjts, men i stort sett alla livsmedel som produceras i Sverige behöver bli dyrare för att kompensera bönderna för ökade kostnader till följd av torkan, konstaterar LRF:s ordförande i Östergötland Peter Borring. LRF uppskattar att bondens priser skulle behöva öka med tio miljarder kronor. För kunden skulle det inte märkas så mycket om hela prisökningen går till bonden, men så fungerar det inte befarar Peter Borring. – En halvkilos limpa skulle då behöva kosta 40 öre mer, men en ökad kostnad på 40 öre kanske blir fem kronor när det når konsument eftersom alla led i livsmedelskedjan passar på att höja priset. Jordbruksverkets definitiva statistik över årets skördar kommer först i december, i vinter kommer även en analys av torkans konsekvenser. Men Lantmännen har gjort en preliminär bedömning att Sveriges samlade skörd av spannmål, oljeväster och trindsäd (bland annat ärtor och bönor) slutade på 3,5 miljoner ton, att jämföra med femårssnittet på 6,2 miljoner ton. Det innebär ökade priser på spannmålsbaserade livsmedel, men också på mejerivaror, kött och ägg. Spannmål och så kallad trindsäd används som kraftfoder till de livsmedelsproducerande djuren.

– Skörden av ärtor och bönor blev mycket dålig, det gör att de enligt Peter Borring är ”katastrofalt dyra”. – Det är inte osannolikt att behovet av proteinfoder i form av sojamjöl ökar. Även spannmål kan köpas från andra länder, men priset blir därefter, säger Peter Borring. Han förutspår en 40-procentig ökning av foderpriserna vilket slår hårt mot några av länets stora producenter. Nästan en tredjedel av landets värphöns finns i Östergötland och äggproduktion drabbas tillsammans med kyckling- och grisuppfödning hårt av ökade foderpriser spår han. Avgörande för dessa branscher är om de kan få mer betalt av handelsledet som i sin tur ska kunna ta mer betalt av kunderna. – På äggsidan finns signaler om att det fungerar, men på grissidan blir det svårare. Det kommer att leda till en hårt pressad lönsamhet. Den värsta smällen har vi inte sett ännu, den kommer till nyår eller fram i vår, spår Peter Borring. Skörden av grovfoder stannade på 80 procent av behovet vilket gör att det saknas en del foder till nöt och får. Sommaren 2018 var den varmaste som uppmätts. Även om vädret i somras inte skulle vara en effekt av klimatförändringen gav den oss en försmak av hur en normal sommar kring sekelskiftet förväntas bli. Jordbrukets klimatanpassning är en fråga med hög prioritet om framtida livsmedelsproduktion ska säkras.

Krisstöd

Regeringen har avsatt 1,2 miljarder i krisstöd med anledning av torkan 2018. 400 miljoner ska gå till får-, nöt och komjölkproducenter. Det ger 420 kronor per vuxet nötkreatur eller lika mycket för sju får.

Betande djur = biologisk mångfald

Magnus Wessman har fått dryga ut ensilaget med halm efter att vallskörden inte blev tillräcklig i somras.

Visste du att:

I början av 1900-talet fanns 1 500 000 hektar naturbetesmarker. I dag finns knappt en tredjedel kvar. Naturbeten är rika på växter, djur och anses därför så viktiga att kornas negativa påverkan på klimatet vägs upp av andra miljövinster så som skapande av biologisk mångfald. Variationen av ekosystem, arter och gener i världen minskar i snabb takt vilket hotar människans överlevnad. Biologisk mångfald är grunden för luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter, mediciner, bränslen, pollinering, klimatreglering, översvämningsskydd, markbördighet och produktion av livsmedel, bränsle, fibrer och läkemedel.


ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

Här får barnen mat för livet Fyra kommuner i Östergötland har bestämt sig för att inte bara öka andelen närproducerade råvaror i de kommunala köken utan också använda maten som en del av undervisningen i skolan. Det är Ödeshög, Vadstena, Ydre och Boxholm som förra året beslöt att ansluta sig till konceptet Food for life med ursprung i England. Målet är bland andra att leva upp till den regionala livsmedelsstrategins mål att 30 procent av livsmedlen som används ska vara producerade i närområdet. Kort handlar Food for life om att det ska serveras hälsosam mat som producerats på ett etiskt och hållbart sätt i närområdet. Produktion av livsmedel från jord till bord ska användas i pedagogiken. Att det är närproducerat innebär dessutom en god ekonomi för kommunerna. I en utvärdering av Food

for life i Storbritannien framgår att för varje skattekrona som satsas på lokalt producerad mat får samhället tillbaka tre, framför allt i form av ökad sysselsättning. – Vi har jobbat efter konceptet i ett och ett halvt år och det har slagit väldigt bra ut, säger kostchef Eva-Lott Blixt i Boxholm. I Boxholm fattade kommunstyrelsen i maj 2017 beslut om att Food for life ska gälla i alla kommunens verksamheter. Boxholm är därmed nykomlingen i gänget då de andra startade ett liknande projekt redan för fem år sedan under namnet ”från jord till bord”. Sedan dess har Eva-Lott Blixt tillsammans med kostcheferna i de andra tre kommunerna jobbat för att få till avtal med lokala producenter.

– Vi köper på försök nöt från en gård i Alvastra. Fyra gånger per år ska ett antal djur därifrån slaktas, förädlas på Charkman i Norrköping, till färs och grytbitar för att sedan levereras till oss. Det kräver en del logistik. – Vi har även avtal med Östgöta Trädgårdshall och vi för hela tiden en dialog med dem och säsongsanpassar inköpen så att vi får så mycket lokalproducerat som möjligt, säger Eva-Lott Blixt. I den nya upphandlingen avseende mejeriprodukter, frukt och grönt som ska göras i vår har de fyra kommunerna brutit sig ur den gemensamma upphandlingen som förut gjordes i hela västra länsdelen. Det gör det möjligt för dem att göra mindre upphandlingar som ger lokala grossister och producenter chansen att tävla om anbuden.

Konkurrenslagstiftningen tillåter offentliga verksamheter att göra inköp för knappt 600 000 kronor utan att göra en offentlig upphandling (se fakta). Det kallas för direktupphandling. De fyra relativt små kommunerna kan ganska ofta göra sådana och är därmed fria att handla på den lokala marknaden utan att den behöver utsättas för konkurrens från annat håll. Leverans av ekologiskt kött från Ydrekött och charkvaror från Linköpingsföretaget Eklunds är exempel på avtal som på så vis slutits med lokala leverantörer. Eftersom skollunchen också ska användas i undervisningen ställs krav på möjlighet till studiebesök hos producenter och grossister. Det styr förstås också mot att lokala producenter anlitas.

Tufft för regionen att nå målen Det är bestämt att mer närproducerad mat ska användas i sjukhusköken. Region Östergötland står i startgropen för att uppfylla målen. Men uppdraget är inte helt lätt.

las hela djurgrupper där ett sjukt djur ingår vilket bidrar till hög antibiotikaanvändning och därmed spridning av antibiotikaresistens. I Sverige får bara det sjuka djuret behandlas.

I regionens verksamhet konsumeras varje dag stora mängder mat men av flera skäl vet ingen hur stor andel av den som är producerad i Sverige. Det kan tyckas självklart att maten är producerad i Östergötland eller åtminstone i Sverige men enligt lag kan regionen inte styra över det, menar Helena Dalgard, Ida-Maria Andersson och Sofia Funcke som tillsammans på olika nivåer är ansvariga för måltider som serveras i regionens regi.

– Det enklaste sättet för leverantören att leva upp till kraven är att använda svenskt kött men så länge kraven är uppfyllda kan köttet förstås komma från andra länder, kommenterar Helena Dalgard.

Region Östergötland har beslutat att outsourca hela måltidstjänsten med en upphandling för respektive sjukhus. Det gör det omöjligt för lokala aktörer att vara med i tävlan om uppdragen som är så omfattande att bara de riktigt resursstarka klarar av dem. För att en lokal producent ska kunna vara med i anbudstävlan skulle regionen behöva upphandla livsmedel och inte måltidstjänsten där allt från inköp av livsmedel, tillagning till servering ingår. Dessutom skulle upphandlingen delas upp i mindre delar, så som kommunerna i artikeln ovan jobbar. Lagen om offentlig upphandling (se fakta) ger inte regionen utrymme för att kräva att leverantörerna av måltider använder sig av livsmedel producerade i Sverige. Regionen kan däremot ställa krav på kvalitet i upphandlingen och på så vis styra mot att utföraren köper in svenska produkter. Ett sådant krav är att köttet kommer från djur som fötts upp under förhållanden som stipuleras i den svenska djurskyddslagen och att endast sjuka djur ska få behandlas med antibiotika. I många länder behand-

I den nya upphandlingen av måltidsservice på US finns den regionala livsmedelsstrategin som ett av underlagen. – Med hänvisning till strategin kan vi begära att det redovisas för oss hur mycket lokal- och närproducerat som använts, säger Ida-Maria Andersson. Förutom LOU finns andra utmaningar. Att öka andelen svensk mat blir inte lättare av att politikerna satt som mål att det ska serveras femtio procent ekologiska livsmedel . – Det krockar med kravet på närproducerat eftersom ekologiska varor ofta importeras, säger Sofia Funcke. Eftersom regionen inte köper in livsmedel idag finns inte kunskapen om hur den lokala marknaden ser ut. Finns leverantörer/producenter som kan leverera det som regionen behöver i både kvantitet och kvalitet? Regionen har därför inlett ett samarbete med Vreta Kluster som ska hjälpa till med en analys av den lokala marknaden. – Samarbetet är bra på flera sätt. Vi ska bland annat få hjälp med att följa upp om våra leverantörer lever upp till kravet på restriktiv antibiotikaanvändning, säger Helena Dalgard.

Livsmedelsstrategins mål

”I Östergötland serveras Sveriges bästa offentliga måltider på svenska och lokala råvaror” Andel livsmedel som är producerat i Sverige ska vara: Minst 60 procent år 2020 Minst 80 procent år 2025

Andelen lokalproducerade livsmedel ska vara: Minst 30 procent år 2020 Minst 50 procent år 2025

Visste du att:

Fakta

På sjukhusen i Östergötland serveras 1750 luncher och middagar om dagen. US: 750 stycken. ViN: 600 stycken. LiM: 400 stycken. Dessutom ansvarar regionen för serveringen på skolorna Lunnevad, Vreta och Himmelstalund.

Så säger lagen

Kommuner och landsting har att rätta sig efter lagen om offentlig upphandling (LOU). Den säger att alla leverantörer inom den europeiska unionen ska ha samma chans att tävla om möjligheten att leverera varor och tjänster till skattefinansierade verksamheter, såvida inköpet rör sig om mer än lite knappt 600 000 kronor.


ÖSTERGÖTLANDS LIVSMEDELSSTRATEGI

Vårt uppdrag

Hela denna bilaga är en annons från Vreta Kluster

Vreta Kluster har fått uppdraget att samordna arbetet för att förverkliga den regionala livsmedelsstrategin i Östergötland. Det har organiserats i fyra fokusområden med ansvariga som gärna tar emot frågor och förslag.

4 fokus. omraden

Kund & konsument

Offentlig upphandling

Trygghet

Konkurrenskraft

Mål: Ökad medvetenhet om svenska mervärden i livsmedel producerade i Sverige.

Mål: I Östergötland serveras Sveriges bästa offentliga måltider på svenska och lokala råvaror.

Mål: Att trygga produktionen av livsmedel i händelse av kris, ytterst krig och att produktionen sker på ett säkert sätt.

Mål: 2030 är livsmedelssektorn i Östergötland ett ekonomiskt draglok genom produktion av både volym- och nischprodukter.

Uppdraget: Att bidra till att Östergötlands kommuner och Region Östergötland blir attraktiva kunder till svenska bönder i allmänhet och östgötska i synnerhet och att lantbrukarna i sin tur får stöd i hur de kan bli leverantörer till kommunerna.

Uppdraget: Öka kunskapen om behovet av försörjningsberedskap. Öka konsumtionen av antibiotikafria livsmedel.

Uppdraget: Öka branschens attraktionskraft. Att få alla parter i livsmedelssektorn att se potentialen och anta ett tillväxtfokus. Att verka för ökad konkurrenskraft.

Uppdraget: Att skapa dialog mellan producent, grossist, detaljhandel, restaurangbranschen och konsument. Varför? För att den nationella, såväl som den regionala livsmedelsstrategin ska förverkligas måste kunden vilja köpa livsmedel producerat i Sverige. Producenternaåsinsida,såvälböndersomlivsmedelsindustrin som förädlar råvaran, behöver producera sådan mat som kunden vill ha. Hur? Vi gör den här bilagan. Vi planerar för möten mellan konsumenter och lokala producenter i Östergötland under nästa år. Fler gårdar ska bli certifierade så att köttet ska kunna märkas ”Naturbeteskött”. Vi fortsätter att arbeta med varumärket Östgötamat. Har du idéer om hur möte mellan kund och konsument kan skapas? Louise Ridderström 0706-75 06 33 louise@matupplevelse.se

Hur? Erbjuda utbildningar till nyckelpersoner så som kostchefer och ansvariga för upphandling. Vi planerar bland annat en utbildning i innovativ upphandling. Stötta lokala företag i att skapa förutsättningar för dem att bli leverantörer till kommunerna. Sprida goda exempel. Vill du veta mer om hur du säljer eller köper till det offentliga köket? Christina Enudd Nordström 070-822 33 24 tina@enudd.se

Bra mat för hälsa och hållbarhet

Hur? Det arbetas på nationell nivå med bland annat försörjningstrygghet i samband med återuppbyggande av totalförsvaret. I det arbetet är livsmedelsförsörjningen en prioriterad fråga som utreds.

Hur? Fler (unga) ska känna till karriärvägar och utbildningsalternativ i vår sektor. Bransch och utbildningsaktörer har gemensamt uppdrag. Forskning och innovation är avgörande. Här kan regionala och lokala initiativ från bransch och universitet samverka.

I Östergötland hölls nyligen en totalförsvarskonferens riktad till näringslivet, den var ett led i Länsstyrelsen Östergötlands strävan att hitta samverkansformer med näringslivet för att kunna återuppbygga totalförsvaret lokalt och regionalt.

På regional nivå kan vi inte ändra lagar men vi kan tolka dem. Alla som arbetar med myndighetsutövning eller branschkontroller måste göra det enklare och roligare att vara företagare. Kurser, inspirerande workshops och dialogsamtal med öppen attityd är vägen dit.

Vill du veta mer? Julia Grimberg 010-2235359 Julia.grimberg@lansstyrelsen.se

Idéer, tips, frågor? Kristian Petersson 013- 465 55 94 kristian.petersson@lrf.se

Det spelar roll vad du som konsument väljer.

I Östergötlands livsmedelsstrategi är det bonden som är grunden i livsmedelskedjan

ETT AV MÅLEN

Mer östgötsk mat i skolor, vård och på äldreboenden för en hållbar framtid

Vill du vara med och verkställa Östergötlands livsmedelsstratergi?

Läs mer på vretakluster.se

Profile for NTM Digital Produktion

Grön kunskap  

Grön kunskap  

Profile for digprod