Page 1

erik hellsten

AVTAL & TVIST konstnärernas avtalsoch tvistlÜsningshandbok den goda tisdagen 2015


erik hellsten

AVTAL & TVIST konstnärernas avtalsoch tvistlÜsningshandbok

den goda tisdagen 2015


avtal & tvist – Konstnärernas Avtals- och Tvistlösningshandbok © Erik Hellsten 2015 Utgiven av den goda tisdagen info@dgt.nu | www.dgt.nu | www.avtalochtvist.se

Grafisk design: Fredrik Sterner Typsnitt: Gill Sans mt Tryck: tmg sthlm, Stockholm, 2015 Upplaga: 2 000 ex. isbn 978-91-982755- 0 - 6 tack Jenny Ekerljung, Sofie Grettve, Sebastian Wahlforss och Johan Wingestad för referensgruppens kloka och initierade synpunkter på innehållet; Ida Lönneborg för kloka synpunkter på texten och för sitt tålamod; Monica Burström för noggrann textgranskning; Fredrik Sterner för lyhört designarbete; kro/kif för finansiering av referensgruppens arbete; kun för bidrag till design och tryckning.

Det är inte ok att mångfaldiga text eller bild från den här boken utan tillstånd från författaren. Det betyder att man till exempel inte får kopiera, fotografera, skriva av, spela in eller trycka något material, eller lägga ut det på nätet. Fråga först.


avdelning i OM AVTAL OCH GRUNDERNA FÖR SAMARBETEN förord 1.

13

några inledande (spridda) ord om att göra det proffsigt

19

2.

vad är ett avtal?

22

3.

avtalets tillkomst utgångspunkter anbud accept betydelsen av passivitet stegvis bundenhet

23

4.

5.

uttryck för avtalet muntliga avtal skriftliga avtal avtal genom konkludent handlande vem ingår avtalet? skillnaden mellan fysiska och juridiska personer fysiska personer juridiska personer fullmakt kommission

23 24 25 26 27 29 29 29 30 32 32 32 33 34 36


6.

dokumentera avtalet varför dokumentera? använd skriftliga avtal!

38

Språket i skriftliga avtal

40

andra sätt att dokumentera avtalet

40

7.

dokumentera de fortsatta kontakterna

42

8.

påföljder vid avtalsbrott krav på fullgörelse innehållande hävning prisavdrag skadestånd

43

9.

ursäktliga avtalsbrott

38 39

43 43 44 45 46 49


avdelning ii AVTAL FÖR SÄRSKILDA SITUATIONER 10. punkter som kan förekomma oavsett vad avtalet gäller parterna bakgrund avtalets löptid och rätt att säga upp det med mera sekretess ändringar och tillägg i avtalet med mera avtalade påföljder vid avtalsbrott ansvarsbegränsning ursäktliga avtalsbrott tvistlösning och lagval underskrifter med mera 11. uppdragsavtal uppdraget parternas respektive åtaganden och fördelning av kostnader

53 53 53 53 54 55 56 58 59 59 62 63 63 64

Förberedelsearbeten på platsen för en utsmyckning

65

Material

65

Resor, boende och traktamente

66

Övriga kostnader och arbetsuppgifter

66

Hur ska kostnader i projektet hanteras?

66

arbetsplan inklusive deadlines förseningar immaterialrätter ersättning och fakturering

67 67 68 69


Arvode

70

Ersättning för kostnader

72

Förskott eller deposition

72

Immaterialrättsliga ersättningar

73

Betalningsvillkor och ränta med mera

73

Varning för kill fee-klausuler

76

några ord om att ta betalt några ord om gratisarbete konkurrensklausul ingen annan på uppdraget underleverantörer

77

12. avtal om upplåtelse av immaterialrättigheter några inledande ord definition av den upplåtna rättigheten geografiskt område start- och slutdatum vilka utnyttjanden omfattas av upplåtelsen? exklusiv licens, ensamlicens, enkel licens ersättning redovisning och granskning skyldighet att utnyttja rättigheten vidareupplåtelser registrering av immaterialrätt skyldighet att upprätthålla rättigheten ideella rättigheter garanti från konstnären ensamrättens återgång

78 79 79 80 81 81 83 83 84 85 86 87 89 90 90 91 91 92 93 94


13. avtal om visning på konsthall med mera introduktion till mu-avtalet mu-avtalets innehåll

95

För vilka konstnärer och arrangörer gäller mu -avtalet?

97

För vilka utställningar gäller mu -avtalet?

97

95 97

Förhandling och avtalsslutande mellan Konstnär och arrangör

98

Innehållet i det enskilda avtalet

99

Utställningsersättning

101

Avbrott, stöld och skada i samband med en utställning

102

Tvist mellan konstnär och arrangör

102

avtalsmallen för enskilda avtal enligt mu-avtalet

103

Parter

104

Summering och utbetalning

104

Beskrivning av utställningen

104

Kostnader i samband med utställningen

105

Medverkansersättning

106

Upphovsrättsligt utnyttjande

107

Utställningsersättning

107

Övriga villkor

108

14. avtal med galleri galleriförbundets normer och riktlinjer galleristen som kommissionär galleristen som handelsagent konsignationsavtal mu-avtalet (igen)

110

15. samarbetsavtal mellan konstnärer om enkla bolag

123

110 113 116 121 121

123


Vad är ett bolag och varför tas det upp här?

123

Om inte annat är avtalat

125

beskrivning av samarbetet och avtalets giltighetstid ansvar och organisation arbetsinsats ekonomisk insats ekonomisk fördelning immaterialrätter förtida utträde ur samarbetet ansvarsbegränsning

126 127 127 129 129 131 132 134


avdelning iii OM DET SKITER SIG ( TVISTLÖSNING MED MERA ) 16. dina första överväganden

139

17. första åtgärderna om du inte fått betalt skriftlig betalningspåminnelse inkassokrav betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten

142

18. att motsätta sig en faktura

148

19. när det står klart att det föreligger en tvist vad är en tvist?

149

20. förlikning varför förlikning? att förlikningsförhandla förlikningsavtalet

151

21. process i domstol att tänka på innan du agerar vilken domstol? cases möbelproducenten – en kund som inte betalar fullt pris galleristen – som inte lämnar tillbaka dina målningar konsten att skriva en stämningsansökan

142 142 145

149

151 154 159 162 162 163 165 165 167 169

Parterna

169

Yrkanden

169


Omständigheter till grund för yrkandena: Grunder

172

Utveckling av talan

176

Bevisuppgift

176

Rättens behörighet

179

Vad som ska skickas med stämningsansökan

180

Om stämningsansökan inte är komplett

1 80 1 81 1 81

domstolen utfärdar stämning konsten att skriva ett svaromål Inställning och egna yrkanden

182

Svarandens grunder

184

Utveckling av talan

186

Bevisuppgift

186

Invändningar om rättegångshinder

187

vad som ska skickas med svaromålet fortsatt skriftväxling sammanträde för muntlig förberedelse huvudförhandling

189

Vad är en huvudförhandling?

189 190 193 193

Huvudförhandlingens gång

194

Principer vid huvudförhandlingen

196

Huvudförhandling i förenklad form

197

avgörande utan huvudförhandling dom några ord om rättegångskostnader

198

Vad är rättegångskostnader?

199

Vem står för kalaset?

201

tredskodom

202

Vad är en tredskodom?

202

197 199

När kan tredskodom utfärdas?

203

Vad händer sen?

204


överklagande

205

Överklagande till hovrätten

205

Överklagande till högsta domstolen

207

22. andra tvistlösningsförfaranden medling skiljeförfarande

208 208 208

Vad är ett skiljeförfarande?

208

Skiljemännen

209

Förfarandet

209

Skiljedomen

210

Kostnader

210

Om man är missnöjd med skiljedomen

211

Fördelar och nackdelar med skiljeförfarande

211

allmänna reklamationsnämnden, arn mu-avtalets referensgrupp

214

23. rättsskyddsförsäkring vad är en rättsskyddsförsäkring? vad ersätts? förutsättningar för att försäkringen ska gälla 24. några ord om att anlita en advokat eller annan jurist

212

215 215 215 217

218

efterord

220

sakregister

222


FÖRORD I drygt tio år har jag haft anledning att i olika roller utforska samarbeten i konst- och formgivningssammanhang från juridisk synpunkt. Alltför många gånger har jag sett att de avtal som används antingen inte är anpassade för situationen eller är obalanserade, oftast så att uppdragsgivaren drar en fördel av samarbetet som inte motsvaras av vad konstnären eller formgivaren får ut. Frågor om avtal är ständigt återkommande bland konstnärer och formgivare. De kan röra sig från de mest grundläggande ”vad är ett avtal?”, till mer ingående och speciella, om till exempel avancerade villkor för royaltyberäkning. Frågorna varierar från mer kvalitativ inriktning – ”är de här villkoren rimliga?” – till mer kvantitativ – ”för vilka utställningar gäller mu-avtalet?”. På motsvarande sätt återkommer frågor om samarbeten som har havererat på det ena eller det andra sättet. Den kanske vanligaste är ”jag får inte betalt för mitt jobb, vad ska jag göra?”, en annan: ”har jag råd att stämma henne, är inte det superdyrt?”. Den här boken är en sammanfattning av olika reflektioner jag har gjort om hur man skulle kunna lyfta samarbetena till en proffsigare nivå. Tanken med boken är att ge ökad kunskap om bland annat vikten av att använda skriftliga avtal och om vad som är viktigt att avtala om. Om samarbetet kraschar och avtalet bryts, ges en grundläggande kunskap om olika handlingsalternativ. Bokens resonemang är i stora stycken allmängiltiga, men den är skriven med konstnärer och formgivare i åtanke. Boken är i många delar relevant också för andra kulturskapare. Även beställare inom dessa branscher bör ha nytta av den. 13


En utgångspunkt för alla texter är att konstnärer och formgivare, som alla andra, ska göra sitt jobb proffsigt och också få proffsigt betalt för det. Det är en del av jobbet att ha koll på formerna för samarbetet och att veta vad som gäller om samarbetet spricker. Boken är tänkt som en orientering i vad som gäller. Den gör inte anspråk på att ge heltäckande beskrivningar av rättsläget, men ska fungera som ett stöd inför nya samarbeten och när ett ingånget samarbete kärvar. Boken ger inte alltid svar, eftersom inget samarbete är ett annat likt, men den lyfter viktiga frågor som man kan ställa sig i olika situationer. Som utgångspunkt tar boken upp vad som gäller för frilansare som jobbar på konsultbasis i egen näringsverksamhet. För anställningsförhållanden gäller delvis andra regler, som brukar föras in under paraplyet arbetsrätt. Arbetsrätten tas inte upp. Inte heller behandlas vilka skattekonsekvenser som följer av det som tas upp i boken. Jag tar tacksamt emot synpunkter inför kommande upplaga. Stora Essingen i juni 2015 Erik Hellsten

14


avdelning i

OM AVTAL OCH GRUNDERNA FÖR SAMARBETEN


1. NÅGRA INLEDANDE (SPRIDDA) ORD OM ATT GÖRA DET PROFFSIGT Alla samarbeten börjar med att de inblandade har inställningen att allt ska funka friktionsfritt. Sedan kan saker ändå hända. Familjegrejer gör att man inte kan hålla en tidsplan eller kontaktpersonen på företaget som man jobbade så bra med byts ut. Då gäller det att man har byggt in en robusthet i samarbetet, så att det inte rasar ihop bara därför att något oväntat händer. Det gör man bäst genom att redan på förhand tänka igenom villkoren för samarbetet och formulera dem tillsammans i ett avtal. I alla uppdragssituationer som man kan tänkas hamna i som konstnär eller formgivare är det oundvikligt att man ingår ett avtal med sin beställare. En överenskommelse som en konstnär träffar med en beställare angående ett uppdrag är nämligen i juridisk mening ett avtal. Också de flesta överenskommelser konstnärer eller formgivare emellan, till exempel om att gå ihop om ett samarbetsprojekt, är avtal. När man har ingått ett avtal är man bunden att fullfölja det. Om någon av parterna inte gör det som avtalats kan den andra parten driva igenom olika påföljder mot den som felar. Därför är det viktigt att veta om ett avtal har ingåtts och vad avtalet i så fall innehåller, till exempel för att kunna kräva att motparten fullgör vad han eller hon ska göra eller för att undvika att själv råka bryta avtalet. Avtalet är alltså ett viktigt verktyg för båda parterna – det är i avtalet de bestämmer vad som ska produceras, ställas ut eller formges, vilka ersättningar som ska betalas och vem som är ansvarig för olika delar av arbetet med mera. 19


Avtalet kan ha olika form. Det kan vara skriftligt eller muntligt och det kan till och med uppstå genom att parterna bara agerar utifrån förutsättningen att ett avtal finns. Det bästa sättet att säkra att du får betalt för ditt jobb och att alla inblandade håller sig till vad som är överenskommet, är att ha ett uttryckligt och väl dokumenterat avtal. Då fattar beställaren att hon måste betala. Om det ändå inte händer, fungerar det dokumenterade avtalet som bevis om saken skulle bli tvistig, det vill säga om parterna skulle bli oense om vad som gäller. Om en domstol ska avgöra saken, kan den nämligen bara ta hänsyn till vad parterna kan bevisa om sitt samarbete. Hur mycket rätt man än har, kan man inte få rätt om man inte kan stödja sin berättelse med underlag. Börja inte jobba förrän avtalet är på plats! Om du gör det riskerar du att inte få betalt för det jobb du gör. Dessutom kan du faktiskt bli bunden av de villkor om ersättning med mera som motparten kan ha föreslagit, om du jobbar på som om avtalet redan var skrivet och klart. Motparten kan ju i så fall få uppfattningen att du har godtagit förslaget (mer om detta på sidorna 26 och 30). När din motpart lämnar fram ett förslag till ett avtal, utgår han eller hon från sin egen situation och sina egna önskningar om hur samarbetet ska te sig. Det är en del av förhandlingssituationens inneboende dynamik. Med all säkerhet har motparten redan identifierat punkter i förslaget som han eller hon förstår att du inte kommer att gå med på, i synnerhet om avtalet är skrivet av ett proffs. Acceptera därför aldrig ett avtal rakt av. Om du bara skriver under avtalet utan att reflektera är risken stor att du går med på villkor som du sedan kommer att ångra. 20

några inledande (spridda) ord om att göra det proffsigt


Läs i stället igenom avtalet och tänk efter: är villkoren rimliga? Kommer jag att klara av att leverera det som sägs? I tid? Är ersättningen rimlig? Äts arvodet upp av kostnader för material och annat? Om du inte kan leverera enligt förslaget eller om ersättningen är för dålig: skriv om! Det är i denna förhandlingsprocess som avtalet blir balanserat och villkoren rimliga.

några inledande (spridda) ord om att göra det proffsigt

21


2. VAD ÄR ETT AVTAL? I de flesta fall kan ett avtal beskrivas som en ömsesidigt bindande överenskommelse om utbyte av prestationer. I ett köpe- eller hyresavtal består den ena partens prestation i att betala pengar och den andras i att leverera en vara. I ett bytesavtal ska båda parterna leverera varor. I ett tjänsteavtal ska den ena parten utföra en tjänst och den andra parten betala pengar, och så vidare. Att avtalet är bindande betyder att ingen av avtalsparterna kan låta bli att göra vad han eller hon har tagit på sig genom avtalet utan att riskera en påföljd för det, till exempel skyldighet att betala skadestånd. Detta innebär att det inte heller finns någon automatisk rätt att säga upp ett avtal i förtid.

22


3. AVTALETS TILLKOMST utgångspunkter Ett avtal kan egentligen komma till på vilket sätt som helst – så länge det är fråga om en överenskommelse med ett någorlunda identifierbart innehåll som de inblandade parterna har kommit fram till i samförstånd. Det gör alltså från juridisk synpunkt ingen skillnad om avtalet har fått skriftlig form, om det kommit till genom muntliga kontakter eller om parterna har dansat fram sin överenskommelse. Det viktiga är att parterna uttryckligen eller underförstått har visat en gemensam vilja att göra överenskommelsen. En annan sak är att det i efterhand är mycket svårare att bevisa att ett muntligt avtal finns och vad det i så fall innehåller. Det finns en lag om avtal, lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, kallad avtalslagen. Den lagen ger en modell för hur avtal uppstår, kallad anbudacceptmodellen. Överenskommelsen kommer enligt modellen till genom ett handlande från vardera parten. Dessa handlingar kallas anbud och accept. Den ena parten ger den andra ett anbud och den andra parten accepterar anbudet. När anbudet på så sätt har accepterats, har ett avtal uppstått. Både anbud och accept är bindande för den som lämnar anbudet eller accepten. Parterna binds alltså stegvis genom sina viljeförklaringar. Reglerna om anbud och accept finns i 1–9 §§ avtalslagen. Anbud-acceptmodellen gäller om parterna inte har avtalat om att den inte ska gälla mellan dem. I vissa speciella fall kan det dock finnas lagkrav på att ett avtal ska vara skriftligt för att gälla, vid till exempel fastighetsköp. Då binds parterna ömsesidigt först 23


när det finns ett skrivet avtal på plats. Parterna kan också avtala om att anbud-acceptmodellen inte ska gälla. Man kan till exempel avtala om att parterna blir bundna först vid accept eller först när skriftligt avtal, ett kontrakt, har skrivits och undertecknats. Eftersom anbud-acceptmodellen alltid gäller om inget annat har avtalats, ska den gås igenom närmare här. anbud En part som vill gå in i ett avtal med en annan, lämnar ett förslag om avtalets innehåll till sin motpart. Detta förslag kallas för anbud. För att det ska vara fråga om ett anbud ska förslaget vara så preciserat att det kan ligga till grund för ett avtal. Hur preciserat det behöver vara beror på situationen. Ett anbud om köp av ett grafiskt blad behöver naturligtvis inte vara lika detaljerat som ett anbud om konstnärlig utsmyckning av ett helt bostadsområde. Det ska i alla fall innehålla förslag om någorlunda definierade och identifierbara prestationer från parterna. Man behöver inte uttryckligen säga att man lämnar ett anbud för att det ändå ska vara fråga om ett anbud i lagens mening. Man bedömer i stället om meddelandet har funktionen av ett anbud. Ett anbud är bindande för den part som lämnar det. Den som tar emot anbudet är alltså inte bunden av det utan kan fritt avslå det. Att anbudet är bindande för den som lämnat det innebär att det inte utan vidare kan tas tillbaka. Det är dock inte bindande för all evighet. Man kan själv bestämma hur lång betänketid motparten ska få, genom att sätta ut en så kallad acceptfrist i anbudet, det vill säga en tid som motparten har på sig att acceptera det. I så fall är man bunden av anbudet tills 24

avtalets tillkomst


acceptfristen löper ut. Om man inte själv sätter ut en acceptfrist gäller en legal acceptfrist som anges i avtalslagen. Om anbudet är muntligt eller har lämnats i en chatt eller liknande är man bunden bara för stunden. Om man har skickat ett skriftligt anbud i brev eller liknande, gäller anbudet så länge som det kan tänkas ta för brevet att komma fram plus tiden det tar för mottagaren att tänka över det och skicka ett svar. Ju mer komplicerat ett avtalsförslag är, desto längre betänketid behövs. Om anbudet alltså gäller områdesutsmyckningen, får man räkna med en längre betänketid än om det gäller det grafiska bladet. Om man ångrar sig kan man ta tillbaka sitt anbud bara om man hinner fram med ett meddelande om detta innan själva anbudet har nått mottagaren. Man kan i anbudet tala om att man inte vill binda sig. Följden av det är att anbudet inte blir bindande. Då ses meddelandet i stället som en uppmaning till motparten att lämna ett anbud. Om man då får tillbaka ett anbud anses det som automatiskt accepterat om man inte tackar nej på direkten, det vill säga avslår anbudet. Om ett anbud avslås är det inte längre bindande för anbudsgivaren, även om acceptfristen annars inte hade gått ut. accept Om motparten godtar anbudet utan ändringar och meddelar detta till anbudsgivaren, säger man att han eller hon accepterar anbudet. Denna accept är bindande för den som utfärdar den. I och med att ett anbud har accepterats har ett avtal uppstått och parterna är ömsesidigt bundna att följa det som de har kommit överens om. avtalets tillkomst

25


Inte heller en accept behöver ha rubriken accept för att meddelandet ska anses som en accept i juridisk mening. Det räcker med att det på något sätt, uttryckligen eller underförstått, framgår för motparten att anbudet godtas. Om accepten inte innebär ett ovillkorligt godkännande av anbudet utan innehåller tillägg eller ändringar, anses det som att man har avslagit anbudet och lämnat ett nytt anbud. Det kallas oren accept. En oren accept är alltså bindande för den som lägger fram den, men inte för den som gav det ursprungliga anbudet. Däremot uppstår ett avtal om inte anbudsgivaren (det vill säga mottagaren av det nya anbudet) snarast avslår den orena accepten. En sen accept, alltså en accept som lämnas efter acceptfristens utgång, betraktas också som ett nytt anbud och är alltså bindande för den som lämnar den. Om man får en sen accept och inte längre är intresserad av att ingå avtalet enligt sitt ursprungliga anbud, måste man dock omedelbart säga ifrån om att man inte längre är intresserad. Annars uppstår ett bindande avtal. betydelsen av passivitet Utgångspunkten är att man inte kan bindas vid ett avtal utan att man gör något aktivt för att ingå avtalet, till exempel accepterar ett förslag. Så kallad negativ avtalsbindning godtas som huvudregel inte. I de flesta fall medför därför passivitet ingen förpliktelse. Men det finns viktiga undantag från huvudregeln. Som vi redan har gått igenom måste den som har fått en oren eller sen accept aktivt säga ifrån om han eller hon inte vill ingå avtalet. Passivitet ses i dessa fall alltså som ett godkännande. Det samma gäller om den som har lämnat en uppmaning att komma 26

avtalets tillkomst


in med anbud, får ett sådant. Gemensamt för dessa fall är att man redan har gett sig in i diskussionen om ett avtal. Den slutsats man kan dra av detta är att det gäller att vara på hugget om man har inlett en diskussion om avtal med en beställare eller samarbetspartner. Om det kommer ett förslag från motsidan, bör man omgående ta ställning till om man vill godta det. Om man inte vill det, gör man bäst i att säga ifrån på en gång. Om man vill fundera på saken bör man tala om det direkt. Också i vissa andra fall anses passivitet som att man accepterar ett anbud, till exempel vid handelsagentur (mer om det på sidan 119). Det ska slutligen sägas att man kan avtala om att passivitet ska anses som ett godkännande i vissa fall. Så har till exempel vissa bokklubbar fungerat, där medlemmen har varit tvungen att aktivt säga ifrån om man inte vill bindas vid köp av månadens bok. stegvis bundenhet Ibland lämnar parterna förslag fram och tillbaka i olika omgångar rörande olika delar av ett större avtal, innan man kommer överens om den slutliga utformningen. De gångerna behöver man sällan reda ut vad som är anbud och vad som är accept. I de fallen utökas avtalets innehåll efter hand som diskussionerna pågår. När parterna kommer överens om en del av avtalet binds de vid innehållet i just den del som är färdigförhandlad. En annan sak är att det nog i dessa sammanhang ofta är underförstått att parterna avser att binda sig först när alla villkor är överenskomna. Tidpunkten för när parterna blir ömsesidigt bundna kan därför många gånger förutsättas vara när båda parterna skriver under avtalet eller kanske ena parten okejar avtalets tillkomst

27


ett fullständigt avtalsförslag från motparten. Detta bör i vart fall gälla om överenskommelsens delar är beroende av varandra. Om parterna på förhand har varit tydliga med att bindande avtal uppstår först när båda parterna har skrivit under ett skriftligt kontrakt, råder ingen tvekan om att avtalet blir bindande samtidigt för båda parterna först när underskrifterna är på plats. Slutligen ska ytterligare en modell för stegvis bundenhet tas upp, som förekommer i affärslivet. I det fallet sänder den presumtiva uppdragstagaren eller säljaren en offert till beställaren, som i sin tur kan ha föregåtts av en offertförfrågan. Beställaren lägger därefter en order, som i praktiken oftast innebär en hänvisning till offerten. Uppdragstagaren eller säljaren skickar därefter en orderbekräftelse. I detta fall kan orderbekräftelsen vara en förutsättning för att bindande avtal ska uppkomma. Det gäller dock att vara på sin vakt – en offert kan också anses som ett anbud. Skriv därför aldrig en offert som du inte kan stå för och var noga med att ange hur länge offerten gäller.

28

avtalets tillkomst


Är villkoren rimliga? Hur skriver vi samarbetsavtalet? Vad är ett avtal förresten? Vad gäller om vi inte har skrivit något avtal? Kan jag hoppa av samarbetet? De bara avbröt samarbetet mitt i, vad kan jag göra? Jag får inte betalt för mitt jobb, vad ska jag göra? Jag har blivit stämd, hjälp för fan. Den här boken försöker på ett klart och tydligt sätt med exempel från vardagen svara på dessa frågor och andra som kan tänkas uppkomma i konstnärers och formgivares verksamheter. Boken har sin givna plats på bokhyllan i ateljén eller studion.

isbn 978-91-982755-0-6

9 789198 275506

(Läsprov) Erik Hellsten: AVTAL & TVIST – Konstnärernas avtals- och tvistlösningshandbok  

Alla konstnärers och formgivares handbok om samarbeten. Se också www.avtalochtvist.se.

(Läsprov) Erik Hellsten: AVTAL & TVIST – Konstnärernas avtals- och tvistlösningshandbok  

Alla konstnärers och formgivares handbok om samarbeten. Se också www.avtalochtvist.se.

Advertisement