Issuu on Google+

4/2006

nummer

www.vasterut.se

magasinet för västra ångermanland

västerut


västerut

magasinet för västra ångermanland

innehåll 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Annonser Hänt i västra Annonser Vincent Annonser Reportage om Åsa Rockberg ................om Åsa Rockberg Nämforsen Nämforsen Nämforsen Annonser Shopping, produkter från området Shopping Lokalt slakteri

17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Annonser Split Vision Svar Reportage Jerker Sjödin Reportage Jerker Sjödin Myregården Farmor Gästtyckare K Tjernberg Annonser Samhall Hänt i Västra Robin Bryntesson Annonser Kajsa Kavat 10 år

Produktion: DeSign lena & lena Ansvarig utgivare: Lena Dalgren Annonser: Pernilla Magnusson Foto/text: Lena Dalgren Idé och form: Lena Strandqvist Gästskribenter: Åsa Tova Bergh, Christer Borg, Karl Tjernberg, Nanny Lundström & Thorsten Laxvik. Tryck: Sollefteå Tryckeri AB Redaktionena förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Detta är ett GRATISMAGASIN som finns att hämta på dessa utlämningsställen: Edsele - Edselehallen • Junsele - ICA - Konsum - OKQ8 • Näsåker - ICA - Konsum - Bilisten Ramsele - Cetehallen - Turistbyrån, SVAR-huset • Sollefteå - Turistbyrån - Sollefteå Muséum Backe - Färg & Presenter • Rossön - Sport & Färg • Hoting - Statoil & Turistbyrå.

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis: • insättning av 120:- på bg: 5773-8833 • maila prenumeration@vasterut.se • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. • skicka ett kort med namn och adress till Västerut Storgatan 54 880 40 Ramsele • ring design lena & lena tel: 0623-71071, 744 710 Information om magasinet finns på vår hemsida www.vasterut.se.

sid 2

innehåll

västerut nummer 4/2006


Vi har skriande behov av beg. magasin västerut

firar 1-år vi tackar alla annonsörer, samarbetspartners, medhjälpare och läsare för ett givande och roligt år samtidigt som vi vill passa på att önska alla en riktigt

KING CAB! Har du en beg. Nissan King Cab, då sitter du på hårdvaluta! Efterfrågan är stor och vi har brist... Vill du byta in din bil så kan vi erbjuda ett antal fabriksnya ”Kingar” för omg. leverans.

2,5 diesel, double cab, AC, ABS

199.000:-

God Jul & Gott Nytt År

+moms

262.400:+moms

Lena, Lena & Pernilla HOTING 0671-71 30 00 • ÖSTERSUND 063-16 20 45

västerut nummer4/2006

annons

sid 3


på uppdrag

av

biskopen Sedan den första november finns Sven Tjäderborn som tillförordnad kyrkoherde i Ramsele och Edsele församlingar. Uppdraget har han fått av biskopen sedan församlingarna uttryckt behov av hjälp med organisationen. Sven har tidigare haft liknande uppdrag i andra församlingar med gott resultat. Sin fru, katter, en hund och bostad har han i Umeå så det är veckopendling som gäller, i alla fall till en början. Redan som konfirmand blev han rådd av sin präst att söka sig till prästyrket, men det tog många år innan det beslutet hade mognat fram. Sven prästvigdes 1978 och har under många år tjänstgjort i olika församlingar i Härjedalen, något som han till en början såg som en landsförvisning av biskop Bertil Werkström. När så kyrkan skildes från staten år 2000 kändes det som ett bra tillfälle att ta pension. Lusten att lära sig allt det nya fanns inte. Eftersom det var ett år före uppnådd pensionsålder så valde han att gå tillbaka till ett av sina tidigare yrken, det som busschaufför. Det blev många turistresor runt om i Sverige och Europa innan biskopen ringde och bad om hjälp. Även då handlade det om en församling som behövde hjälp med organisationen. Vilket inte är ett ovanligt problem inom kyrkan. På grund av att kyrkorådet och kyrkoherden arbetar efter en organisationsmodell med dubbel ansvarslinje så krävs det förmåga att främja god

sid 4

kommunikation och ge klara ansvarsdirektiv. Det är något som Sven är intresserad av och som kanske har sin grund i tidigare yrkesval såsom yrkesmilitär och långtradarschaufför. Sin främsta arbetsuppgift nu ser han som att få arbetslaget på nio personer att fungera som ett team, och hitta arbetsglädje. Något som jag tror redan lyckats efter bara två dagar på jobbet. Stämningen är god och det är högt i tak på pastorsexpeditionen känner man direkt man kliver in. Hur länge han kommer att jobba i Ramsele vet han inte ännu. Jag ska slutföra mitt uppdrag och det är inte klart förrän jag varit med om att rekrytera ny kyrkoherde, säger Sven. På frågan om han även ska jobba som präst svara Sven –Självklart! Det är ju det som är lattjo lajban! Jag har bara haft drömjobb genom livet, men att vara präst är det roligaste.

OKQ8 i BACKE Efter att ha jobbat som anställd på macken i två och ett halvt år tar nu Susanne över rörelsen tillsammans med sambon Kent. Till en början kommer han nu att renovera verkstaden och ta den i drift igen. Mindre reparationer och däckbyten ska man kunna få hjälp med. I butiken blir den stora förändringen en korvgrill, och någon mindre ombyggnad. I framtiden finns ytterligare planer för stationen men det är ingenting man vill avslöja nu.

hänt i västra

Till sin hjälp har man Louise som jobbat på macken i 18 år och därför vet det mesta och är ett stort stöd. Ytterligare en anställd är på väg in då Susanne kommer att vara barnledig ett tag framöver.

Paul Lundin

Stipendiat 2005

Den 19 oktober anordnades en kväll av berättande och musikunderhållning på Näsåkers Bibliotek. Magnus Johansson, Forsnäs, som förärades Paul Lundin stipendiet 2005 berättade om sin forskning kring emigration och passagerarlistor från delar av Västraområdet. För musik underhållning stod Näsåkers Spelmanslag och förtäring i form av fika ordnade klass 6. Ett trettiotal åhörare hade sällat sig till denna mycket uppskattade och trevliga kväll.

hemelektronik

i ramsele

Ett nystartat företaget som ska syssla med försäljning av hemelektronik, såsom telefoner, TV, DVD med mera och datorer har sitt säte i Ramsele. Det är Jerker Edholm som utvecklat sin hobby till affärsverksamhet. – Jag kommer att ta ansvar för service och support på de varor jag säljer, men kan på grund av att jag inte har någon lokalkostnad hålla ungefär samma priser som internetbutikerna. I framtiden finns planer på en webbshop för att förenkla för kunderna.

västerut nummer 4/2006


v채sterut nummer 4/2006

annonser

sid 5


ramsele • ö-vik • sthlm • p.a.r.a.d.i.s.e Ni som lyssnat på radions P3 eller tittat på MTV under hösten har säkert hört låten P.A.R.A.D.I.S.E med Vincent. En riktig radioplåga som vissa dagar spelats flera gånger. Vad kanske inte alla vet är att Vincent heter Pontare i efternamn och är

Vincent

en ”Ramselepöjk”. Under hela sin skoltid, från 7-15 år bodde han i Ramsele

Gymnasiestudier i Örnsköldsvik på musiklinjen blev det när familjen flyttade dit. Efter det flyttade han till Stockholm och där bor han fortfarande kvar. Det var efter ett år på musikproduktionslinje som han började skriva och producera musik mer professionellt. Just nu jobbar han för fullt på sitt första album ”Yellow” som ska släppas i mars. Singeln P.A.R.A.D.I.S.E är alltså redan släppt och har fått stor uppmärksamhet. En andra singel kommer i januari. Men det är inte första gången som Vincent släpper en skiva. Sommaren 2005 släpptes singeln ”Simple man” med gruppen Turbulent, där Vincent var en av tre medlemmar. Även den låten spelades flitigt i radio. Grunden i Vincents musicerande har varit rap/hiphop med reaggeinfluenser. På nya albumet har han dock bytt rappen mot sång, och hittat en röst som verkligen går igenom till lyssnaren. Han skriver själv det mesta till albumet, men vill även ha inblandning av andra låtskrivare för att få materialet mer varierat. Efter skivsläppet följer en konsertturné. Med i bandet på den turnén finns även Jesse Mårskog från Skogsnäs. De två spelade tillsamman redan på högstadiet hemma i Ramsele. En första spelning gjordes i samband med släppet av singeln. Det var ett framträdande för mediefolk. – Ja men jag är ju fortfarande från Ramsele, tycker Vincent, på frågan om han har något speciellt minne från sina år i Ramsele. –Det är ju där jag vuxit upp och blivit den jag är. Jag åker dit i alla fall några gånger om år och hälsar på mormor och morfar.

sid 6

text: lena dalgren foto: harikiri

västerut nummer 4/2006


• Eldningsoljor • El • • Diesel • Smörjmedel •

GOD JUL &

GOTT NYTT ÅR önskar vi på

Norsk Hydro och Magnussons Oljetransporter

www.magnussons.ramsele.com Tel: 0623-109 10

västerut nummer 4/2006

annonser

sid 7


Att beröra och bli berörd,

det är livet för mig. Och det är mitt hopp för jordens överlevnad…

www.worlddance.se e-post: rockberg@worlddance.se Åsa Rockberg är östersundstjejen som efter 14 år på olika håll söderut flyttade hem till norr igen. I likhet med många andra hade hon ett uttalat behov av att se sig om en aning i världen under den process det innebär att bli vuxen. – Men med tiden kändes det allt viktigare att få skapa ett eget konstnärligt koncept. Vi människor behöver ha lugn och ro men ändå är det är inte alltid helt självklart vilken väg vi ska välja. För min del dök det upp en bild i mitt inre, en bild som gjorde att jag insåg hur stark min längtan tillbaka norrut i själva verket var. Jag såg en bild av en snögudinna och efter en tid blev jag bjuden till Näsåker för att delta i Urkultfestivalen. Såhär efteråt kan jag klart se att jag blev ledsagad till den Foto: situation som jag sökte. Här fanns allt jag önskade för att kunna gå Lina Beutler vidare med min livsplan. Soloföreställningen

Åsa menar att den naturkraft som finns i Näsåker är helt avav och görande för hennes arbete och med Åsa Rockberg berättar att människor som kommer hit och arbetar med Worlddance ~ henne vittnat om oförglömdansformen liga upplevelser av naturen som förenar och dess betydelse i sammänniska, kulverkan med dansen. Den historiska kraftur och natur. ten är en annan sak som fängslar, och dansformen detta i kombination med byns vänligsom förenar het och en positiv nyfikenhet öppnar vår inre och dörren för oanade möjligheter. yttre natur. -En viktig detalj är att det finns en stark vilja till samarbete mellan bygdens oliScandinavian ka företag och företeelser. Dessutom Worlddance kan man leva billigt här vilket gör det Ensemble är betydligt lättare att satsa även om man namnet på Åsa inte direkt har några stora summor att Rockbergs nya investera i väntan på verksamheten ska grupp. börja värderas efter förtjänst Idag har Åsa varit verksam över tio år här i trakten. Att arbeta med unga tjejer är något av ett hjärteprojekt och flera av de första grupperLivets Cirkel

sid 8

nas deltagare har idag utvecklats till synnerligen självständiga vuxna kvinnor som definitivt vet sitt värde och idag även kan ledsaga nästa generation osäkra 13-14-åringar i självkännedom genom Worlddance. – Det är ju just i den åldern man söker sin identitet som vuxen och kvinna. Alltför ofta går tjejerna vilse i klichéer och en känsla av att inte duga, därför är det viktigt att få upptäcka sina egna kvaliteter. Jag arbetar med att tjejer ska stå upp för sig själva och visa sin kraft. Var och en ska få en självklar chans att njuta av sig själv, sin skönhet och sitt liv istället för att bli offer för andras makt och avundsjuka. Det är jobbigt nog ändå att bli vuxen utan att man ska behöva stöta ut varandra. Genom dansen och denna gemenskap växer tjejerna och ger varandra stöd – när det kommer till kritan befinner de sig ju alla i samma situation! Åsa har lett grupper både i skolor och på fritiden. Nuförtiden har hon också börjat genomföra lägerverksamhet för tonåringar i Näsåker. Nästa projekt är att utbilda fler pedagoger vilket skulle utöka möjligheterna för barn och unga att få möta detta ”livskunskapens danskoncept”. För att genomföra det hela har Åsa fått hjälp genom Kulturskolan i Sollefteå som anställt Ingrid Amling som projektets administratör. – Jag vill mycket... konstaterar Åsa Rockberg. Det härliga är att det mesta känns fullt möjligt att förverkliga! Jag har kontakt med människor i hela Norden som vill delta och nästa år startar alltså världens första Worlddancepedagogutbildning här i byn. Med min nya sagolika ensemble är vi inställda på att göra flera storslagna produktioner varje år, både på plats i Sagornas Ådal och ute på turné, kanske världen runt..!

text: åsa tova berg

västerut nummer 4/2006


Åsa menar att vi i större utsträckning borde våga följa våra allra starkaste önskningar, även om de känns överdrivna och läskiga. Det är så typiskt för oss människor (kanske i synnerhet kvinnor?) att tänka ”Nej, hjälp, hur skulle lilla jag klara av något sådant?” men oftast har man redan nått ett resultat i och med att man erkänner sin längtan. – I motståndet finns också en kraft som kan vändas till medvind. Det låter väl enkelt va...?!, skrattar Åsa, och tillägger att hon egentligen tror inte så mycket på ord. Konkreta rörelser och påtaglig handling känns mer jordnära och nu är det Worlddance och Näsåker som gäller. Jag frågar Åsa om hon alltid varit dansintresserad, eller

För Åsa Rockberg är dans så mycket mer än ”bara” att röra sig i takt till musiken – det hela kan bli snart sagt hur stort som helst om hon får fria händer och en av hennes passioner är att koreografera inledningar till ceremonier, föredrag och fester. Under flera år har hon varit engagerad i Urkults ”Eldnatt” , ett makalöst tillfälle att hänge sig åt utformandet av dräkter och rekvisita. – I Worlddance använder jag även rösten, sång, berättande och poetiska ord. Min önskan med mina verk är att skapa en atmosfär, ungefär på samma sätt som när man dukar fint i ett vackert hem. Åsas vackra hembygd är alltså Näsåker och hon tycker det

om detta är ett uttryckssätt som hon fått söka sig fram till genom livets sedvanligt krokiga stigar? Hon blir inte svaret skyldig utan levererar blixtsnabbt en målande bild: – Om du går ut i den vilda naturen, har du någonsin sett en spikrak stig där? Människans natur är ju också omväxlande och föränderlig. Jag har visserligen alltid hållit på med fysiska uttryck, friluftsliv med familjen från tidig barndom och en tonårstid som elitidrottare. Jag älskade att dansa, men det var först när jag var 25 som jag förstod att jag ville arbeta med kroppar, rörelse och människors inre uttryck. Då hade jag börjat söka bättre livskvalitet och hälsa och tränade dans samtidigt som jag utbildade mig i olika läkande arbetsformer. Man blir visserligen aldrig fullärd, men efterhand har jag genom tro och tvi vel utvecklat min egen dansform. Detta är någonting som verkligen utmanat – och än idag utmanar! – alla de rädslor som hållit mig själv tillbaka från att ”tro att jag är någon”. Nu finns inte längre någon återvändo, naturkraften är trots allt större än rädslan!

är värt väldigt mycket att kunna finna en sund livsrytm i att leva på en och samma plats, utan att behöva flacka runt i onödan. Visst kan det ibland upplevas som att resan är onödigt krånglig och påfrestande, men de som kommer hit upplever definitivt att detta uppvägs av själva upplevelsen. Beträffande marknadsföring menar Åsa att internet räcker långt även om det också tar en del tid i anspråk att resa i PR-syfte, eller att under vissa perioder turnera eller jobba på annan ort. – Min verksamhet är så pass speciell. Det största som sker, sker på insidan av dem som är med – och det syns också i det yttre resultatet. En fin upplevelse av detta kan både dansare och publik få under Midvinterfesten vid Nämforsen, som blivit ett forum för årets vinterdansproduktion. Den har premiär vid Vintersolståndet. Då hoppas jag att många kommer och deltar! Näsåker är ett bra ställe att utgå ifrån och hämta kraft ifrån innan man åker ut i v��rlden. Dessutom finns det många barn och ungdomar här i regionen som har behov av aktivitet med livskvalitet – så visst tror jag på den här trakten. Till 100%!

västerut nummer 4/2006

reportage

sid 9


NÄMFORSEN

fakta: • Nämforsens kraftverk är internationellt berömt för att vara det första kraftverksbygget som genomfördes med hänsyn till natur- och kulturvärden. • Nämforsens hällristningar tillhör de mest unika i norra Europa, och dessa är intimt förbundna med det forsande vattnet. • Vattenfall omsatte år 2005 129 miljarder kronor (13,9 % ökning jämfört med 2004). • Vinst efter skatt var samma år 17,4 miljarder kronor (59,2 % ökning). • Sommarvattnet som släpps förbi under 15 juni till 15 augusti är 125 kbm/sekund. • Stryps det till 50 kbm/sekund tjänar Vattenfall cirka 3 miljoner/år på detta. • Det är bråkdelar av en tusendel av den framskattade

Vinst före moral Kan natur- och kulturvärden räknas om till reda pengar och vinster? Ska man ens försöka? Eller om jag omformulerar den sista frågan; ska det verkligen behövas?

vinsten (0,0176 %). • Vårfloden var oftast på mellan 800 -1200 kbm/sekund före regleringen. Topparna låg på 2000 kbm/sekund. • Vattenfall har sitt säte och betalar sin skatt i Stockholm. • Antalet anställda inom Vattenfall i Norrland har minskat kraftigt de senaste decennierna. • Efter bolagiseringen har man minskat kraftigt på sina

Anledningen till frågeställningarna är Vattenfall AB och deras förslag att se om man idag utan att blygas kan ta det sista ur Nämforsen, eller som Vattenfalls informatör Peter Stedt har sagt i flera intervjuer utan att darra på manschetten; ”alla bäckar små bidrar till vår vinst”, och ”vi måste krama ur det som går”.

ekonomiska engagemang till lokala föreningar och dy-

Inbjudan till vissa

och kärnkraftsindustrin i Tyskland och Polen.

I början på september skickade Nils Martinsson, jurist på Vattenfall Vattenkraft i Sundsvall ut en inbjudan till Länsstyrelsen, Sollefteå kommun, kammarkollegiet i Stockholm, Fiskeriverket och stiftelsen Nämforsen. Nils Martinsson har inte en blekaste aning om striden runt bygget av Nämforsens kraftstation på fyrtiotalet, inte heller känner han till den tidens försvarare av natur- och kulturvärdena, dåvarande riksantikvarie Sigurd Curman. Vattenfall har gett Martinsson i uppdrag att se om man kan krama mer pengar ur forsen, och man kan undra lite över företagets vilja till att lyssna på lokala opinioner, när man skickar fram så uppenbart okunniga människor i inledningsskedet. Sett ur Vattenfalls synvinkel är kommunikatören Peter Stedt och juristen Nils Martinsson och deras agerande och uttalanden strategiska katastrofer.

Att inbjudan inte gick ut till några boende i Näsåker med omnejd visar också med all önskvärd tydlighet på den överraskande dåliga känslan för vad man har klampat in i. Nämforsens vara eller icke vara är självklart något som först och främst angår oss som bor här. Inte ur strikt juridisk synpunkt, men ur moralisk. Och vill Vattenfall leva upp till de stolta ord som man presenterar på sin hemsida, om att man lyssnar på just lokala opinioner, så borde det varit självklart att bjuda in oss som bor här.

sid 10

likt. Två till två-kommitén (efterföljare till Fallens Dag i Näsåker) får idag 10.000:- i stöd. Tidigare fick man oftast hundratusenstals kronor till artistgager mm. • Vattenfall har fått kritik för sitt engagemang i kol-

Varför är Nämforsen viktig för Vattenfall? Vattenkraften är viktig i det nordiska elenergisystemet som balanserare. Om kraftbolagen drabbas av störningar är det vattenkraften som snabbt kan justera balansen mellan tillgång och efterfrågan.

text: christer borg foto: karin jansson borg

västerut nummer 4/2006


www.nasaker.com.

Vad händer...vad gör vi nu? Men det finns också en ekonomisk betydelse i detta… Om Vattenfall drabbas av störningar måste man ändå leverera det man lovat till Svenska Kraftnät. Man tvingas att antingen skapa energin själv, t ex via den snabbstartade vattenkraften, eller köpa energi på NordPool, vilket är dyrt. Så krasst kan man säga att vattenkraften också ingår som en bricka i spelet på elbörsen i Norden. Vissa turbiner står helt enkelt oftast stilla för att kunna användas vid eventuella störningar, för att på så sätt spara pengar åt Vattenfall, eftersom man då slipper köpa el på NordPool. Vattenfall kör alltså kärnkraft och andra icke förnyelsebara energislag på fullt, i stället för att nyttja den kraft som finns i vattnet. Och till detta spel ska Nämforsen utnyttjas med sina sista droppar… vad händer med Nämforsen? Det var en ordentlig kraftsamling vid provsläppet den 29/9, vi var säkert mellan 100-200 personer, pensionärer och barn, företagare och arbetslösa, föreningsmänniskor och församlingsanställda och hela skolan. Det var ett tvärsnitt av Näsåkers befolkning som trots regn och kyla visade sin vilja på ett mycket bra sätt. Inga hårda ord, lugnt och fint, men ett bestämt nej till Vattenfalls planer. Vattenfalls representanter var enligt flera olika källor ordentligt chockade över uppståndelsen med massor av människor, TV, radio och tidningen Ångermanland på plats. Manifestationen fredagen den 29/9 var dock bara inledningen på kampen om Nämforsen…

västerut nummer 4/2006

vad gör vi nu? Gruppen som organiserade Näsåkers protester den 29/9 ligger som arbetsgrupp under Byalaget Näsåkers Samverkan. Vi har under veckorna efter den 29:e arbetat med att skapa opinion mot Vattenfalls planer; Vattenfall vill naturligtvis inte förknippas med protester och förstörande av kulturmiljövärden. Bland annat har vi kontaktat och fått respons från Anders Huldt, Länsturistchef i Mittsverige Turism. Samtidigt har vi översatt tal och artiklar till polska och tyska, och dessa ligger uppe på www.nasaker.com. Vi ska nu skicka pressreleaser på respektive språk till journalister i Polen och Tyskland med klickbara länkar till vår internetportal. Vattenfall har fått mycket massmedial kritik i dessa länder för sitt engagemang i kol- och kärnkraft, och de journalisterna är säkert intresserade av hur Vattenfall agerar i sitt eget hemland. Just nu bygger man för fullt i t ex Polen, så de är i samma läge som Näsåker var i under vattenrallningen. Kanske är de intresserade av hur Vattenfall beter sig när allt är färdigbyggt…

nämforsen

sid 11


nej till ekonomisk kompensation Vi har diskuterat möjligheten av att Vattenfall kan komma med förslag på någon form av ekonomisk kompensation för att få strypa sommarvattnet, och vi är helt överens om att inte acceptera eller ens diskutera någon form av kompensation. Argumenten mot detta är följande: • Om vattendomen omförhandlas, och vi i Näsåker kan tänka oss att förhandla för att vi får en kompensation, vet vi, efter samtal med jurister, att det i framtiden kommer att vara ännu enklare att riva upp beslut. Gick det denna gång så går det även i framtiden. • Man kan inte kohandla med kulturmiljövärden med hedern i behåll. Nämforsen är ett arv från våra förfäder, och ska ärvas av våra barn och deras barn efter dem. • Vattenfall har redan tjänat så pass mycket pengar på Nämforsen och vattenkraften i stort, att de skulle kunna börja med att kompensera för det som redan tagits sedan 1940-talet. Man har alltid varit kallsinnig till prat om återbäring i form av ören per kilowattimme. Det finns ingen anledning att börja prata ekonomi för att de vill ha det sista som finns kvar av Nämforsen. • De projekt som skulle kunna finansieras av eventuella kompensationspengar kan vi med största sannolikhet få ändå. Under åren 2007-2013 genomför EU en gigantisk satsning på Landsbygden inom EU, och många miljarder kan äskas som projektpengar även i Sverige. Vi behöver

sid 12

alltså inte sälja det sista i Nämforsen för att kunna genomföra projekt. • De som iddes titta på provsläppet den 29/9 från kommun, lokala rådet, och Byalaget bland andra, är helt överens om att det först vid 125 kbm/sekund börjar likna någonting. Alltså finns det ingen grund för att diskutera. Lokala rådet i Näsåker har formulerat en skrivelse till kommunen, där man motsätter sig en strypning av Nämforsen, och samtidigt gör man klart att man inte vill diskutera ekonomiska kompensationer med Vattenfall. Vi förväntar oss självklart att samtliga politiker och tjänstemän i Sollefteå kommun förhåller sig på samma sätt om Vattenfall knackar på dörren med pengapåsen i handen… Allt annat skulle vara ett svek mot hela Näsåker och Västra, men även mot våra barn och barnbarn. Vi arbetar nu vidare med att söka stöd från personer som på något vis har anknytning till Näsåker och Nämforsen. Det är artister, kulturarbetare, journalister, kulturmiljö-vårdare, arkeologer, personer inom besöksnäring och ekonomi med flera. Arbete för att göra hela området till kulturreservat pågår också, och där är Sollefteå kommuns agerande mycket viktigt. Samtidigt hoppas vi att Vattenfall prioriterar frågan om Nämforsen, och att de snabbt kan komma till ett positivt beslut, nämligen att inte röra sommarvattnet.

text: christer borg foto: johanna lagnevall

västerut nummer 4/2006


www.oljasanitet.nu

- Centralt mitt i skogen -

0621-20015

Nya luft/luft värmepumpen IVT Nordic Inverter 12 FR-N är extra kraftfull och effektiv. Konsumentverkets test i januari 2006 ger toppbetyg för: Bästa energibesparing

Bästa verkningsgrad

Dessutom: Tryggare Smartare Utvecklad för nordiskt klimat P-märkt.

västerut nummer 4/2006

www.ivt.se

www.ivt.se

annonser

sid 13


Lokal producerade

Produkter från västra området

Fäbodkniv 800:Kniv med slira 1200:- från Rossön Fäbodkniv Skaft av läder, rostfritt stål 800 kr Kniv med slira Skaft av björkvril och älghorn 1200 kr Silvo Mårtensson, Rossön 0624-204 22

Hällristningar från Nämforsen fr. 490:Halsband från 120-225 kr

Bälten med spännen i tenn eller mässing. Gjuts i begränsad upplaga, numrerade. Bälte utan mönster 490 kr. Bälte med mönster 590 kr. Essys Hantverk Näsåker 0622-300 50 www.laderjord.com

sid 14

Många olika pärlor och modeller, handgjorda Monas Salong, Ramsele 0623-105 55

shopping

västerut nummer 4/2006


Handgraverat glas fr. 125:-/st Agneta Jeansdotter, Backe Pris från 125 kr/st 0624-10668, 070-3992559 www.netas.se

Hundstrumpa 120:Tillverkad av bomullsstrumpa överdragen med gummi. Är helt vattentät och har ett halkskydd för bästa fäste. Används som skydd där hunden riskerar att få t.e.x. skärskador eller brännskador på tassarna. Även som skydd vid läkning av skada på tassen. Tillverkad av Nyåkergårdens Sadelmakeri, Sverige

Jätten Tå från Tåsjödalen 240:Skrönan om jätten Tå och hans familj medföljer Hela familjen finns som keramikfigurer Idéstugan Norråker 0671-30074 Keramiker: Elsie Granholm, Sollefteå 0620-145 40

västerut nummer 4/2006

”Rumpis” 70:Rumpvärmare i lammskinn med gummerad baksida. Lätt att ta av och på, sys i önskad storlek Nyåkergårdens Sadelmakeri, Backe www.nyakergarden.se 0624-10601, 070-3768872

Fårskinnskudde 500:Päls av gotlandsfår, stoppad med anddun, baksida av ylletyg 500 kr Birgit Östin 0620-502 66 Även fårskinn i olika klippningar från 800 kr

shopping

sid 15


information på www.nipakademinse

Lokalt

slakteri i västra

Nipakademin har sammankallat djurägare för att efterhöra intresset för att bilda en lokal slakteriförening i Västra. Några möten har hållits och nu verkar det hela vara på gång. Tanken är att vi ska börja producera kvalitetsmat här hemma från våra djur som betat i niporna. Slakterikooperativet ska äga och förvalta slakteriet och arrendera ut det till någon hugad slaktare. En sådan finns redan i form av en Sollefteåbo med rötterna i Afghanistan. Men inget är bestämt ännu. Slakteriet ska ha sin egen etik med korta djurtransporter och ekologisk köttproduktion. I den blivande föreningen har också diskuterats att inte göra den gamla kooperationens misstag. Jag nämner detta för att visa att vi tänker. Kooperativet står öppet för alla intresserade. I början av 90-talet var räntorna i Sverige rekordhöga. Bankerna fick utstå mycket skäll för sina rekordvinster. I mitt kamratgäng diskuterade vi annorlunda. Bankerna gjorde bara sitt jobb att maximera sina vinster. I stället för att gnälla byggde vi upp en egens sparkassa. Där bestämde vi själva in- och utlåningsräntorna och undandrog våra sparslantar från spekulationsekonomin.

Ungefär samma tanke ligger bakom slakteriet. Man kan gnälla över att behöva skicka djuren 45 mil till Skellefteå för att få dem kravslaktade. Eller bygga ett eget slakteri. När det blåser bygger en del vindskydd och andra väderkvarnar. I Nipakademin samlas vi som tänker som väderkvarnar, eller hur man ska uttrycka det. Nipakademin verkar för att utveckla natur, kultur och företagande i niplandskapet. I januari gör vi ett seminarium om hur man förvaltar ett naturvårdsprojekt, i februari planerar vi ett seminarium om att få upp laxen i älvarna igen och flera andra spännande projekt är på gång. Bland annat gör vi en handledningskurs för människor som arbetar med människor. Läsåret 07/08 gör vi en halvtidsutbildning ihop med Hola folkhögskola för sådana som vill vara med och bygga upp glesbygden. Medlemskap i Nipakademin kostar 100 kr för enskilda och 200 kr för föreningar. Gåvor emottages också tacksamt. Bankgiro till oss är 5875879-5204. Glöm ej ditt namn på talongen.Meddela e-post så får du löpande information.

www.handelsbanken.se sid 16

text: thorsten laxvik

västerut nummer 4/2006


��������������������� ������������������������

�������� ���� ������������� ������������� �������������

����������� ���������� �������������� ��������������� ������������������� ������������������� ����������� ��������� ���������������� ��������������� ������������������� ������������������� �������������� �������������� ������������������� ��������������� ������������������� ����������������������

�������� �������������������������������

västerut nummer 4/2006

annonser

sid 17


Per Nylander

SPLIT VISION På Nipanområdet i Sollefteå finns ett spännande företag. Det som gör detta företag speciellt intressant för Västerut är att de två som jobbar här kommer från Edsele och Ramsele. Avancerad energiteknik ägnar man sig åt och företaget heter SplitVision. Örjan Andersson från Vägersjö, Edsele, är den som jobbat här längst. Ett diskbråck satte stopp för en karriär inom byggbranschen, vilket han är tacksam för idag. I stället blev det studier i Härnösand på energilinjen och sedan Örjan jobb hos Energidalen i Sollefteå AB. Där sysslar man med olika projekt inom energiteknikområdet och är ansedda som ett av de företag i Sverige som har bäst kompetens inom området. Något som företaget SplitVision i Ängelholm hade koll på. Efter att ha arbetat på flera av SplitVisions projekt hos Energidalen, blev Örjan värvad av Jan Broberg till att på heltid jobba med att utveckla idén kring ett kombinerat ventilations- avlopps- och återvinningssystem (SplitBox). En av lokalerna på Nipan blev platsen för uppbyggandet av en testanläggning. När man ser delar av den idag tycks det som om den storleksmässigt skulle kunna fylla en hel normalstor villa, men så är inte fallet. Monterad och klar tar den 2 kvm yta under golvet och ungefär lika stor plats ovan golv i själva Splitboxen. Enkelt förklarat återvinner SplitBoxen energi från avgående avloppsvatten. Fast avlopp och avfall från hushållet torkas till ett torrt lätthanterligt pulver, som kan liknas vid okokt kokkaffe. I det torkade pulvret finns en anrikning av Gödselämnena fosfor, kväve och kalium, vilket gör att man kan använda det som endera gödsel eller som bränsle. Allt i ett slutet system som gör att huset inte behöver vanligt avlopp.

sid 18

www.splitvision.se

Ett hus som använder SplitBox behöver inte vara ansluten till avloppssystemet. Det gör att en stor marknad finns på marker där bygglov inte ges för trekammarbrunnar, till exempel i skärgården, i fjällen eller på andra känsliga områden ur naturskyddssynpunkt. En testanläggning finns idag i Kvissleby och en till är på gång i Umeå. I Kvissleby är SplitBox installerad i en normalstor villa. Och för de boende är den enda skillnaden att det i diskbänkens avlopp sitter en avfallskvarn, där allt komposterbart hushållsAndersson avfall mals ner. Anläggningen i Umeå beräknas köra igång direkt efter nyår, och ska testas under sex månader. Därefter startar produktionen som kommer att ske i lokalen på Nipanområdet i Sollefteå. Så långt det är möjligt kommer man att handla lokalt. Något som går hand i hand med miljötänkandet i hela anläggningen. Vinsterna som en installation av anläggningen ger för ett hushåll är stora ur energibesparingssynpunkt. Mellan 6000 och 7000 kilowattimmar per år blir kostnaden för värme och vatten. Det gör att investeringskostnaden på cirka 200 000 kr ganska snabbt tjänas in. Alternativet är berg- eller markvärmepump samt trekammaranläggning och ventilationssystem. Först i kö efter testanläggningarna är Sala där man ligger i startgroparna för att bygga 41 nya lågenergihus med SplitBox som återvinnings-, värme-, ventilation och avloppssystem. Sedan någon månad tillbaka arbetar även Per Nylander från Ramsele på SplitVision. Även han med ett förflutet hos Energidalen. Att anställa Per ser man som en början på utvecklingen av företaget i Sollefteå. Ett flertal montörer kommer att anställas då produktionen kommer igång.

text: lena dalgren foto: lena dalgren & per sidén

västerut nummer 4/2006


www.svar.ra.se

SVAR:s nya samarbetspartner Ett teknikskifte är på gång bland Sveriges släktforskare. Övergången från mikrokort till Internet går snabbt och SVAR möter efterfrågan med sitt största samarbetsprojekt hitintills. Det är genom tidigare kontakter med General Logic Society (mormonerna) i Utah som man nu inlett samarbetet som innefattar skanning av kyrkoarkiven. Avtalet innebär att mormonerna läser in materialet och skickar det till Junsele där man sedan bearbetar materialet och lägger ut det på Internet. Mormonerna får i sin tur fri tillgång till materialet för sina medlemmar. På enheten i Ramsele arbetar man nu med att göra sökregister till alla filer som läggs ut på nätet. Det gör att de anställda i Ramsele har sitt jobb tryggat trots att verksamheten med utlåning

hårddiskar om vardera 500 MB med flyg från USA till Junsele. Som jämförelse kan man tänka på att i en vanlig persondator, hyfsat modern, sitter en hårddisk på ungefär 100MB. Det är alltså ett gigantiskt arbete som pågår. ”SVAR på webben” heter den marknadsföringskampanj som SVAR driver mot Sveriges släktforskare. En skara som man tror kommer att öka avsevärt när 40-talisterna nu börjar gå i pension. En grupp som också har datorvana och är en stor målgrupp för den nya satsningen. Att intresset är stort ser man även på besöksantalet under Släktforskardagarna i Stockholm. 6 000 personer besökte mässan under två dagar i augusti. Antalet sålda abonnemang ökade med 400 procent jämfört med Släktforskardagarna i fjol. Med ett abonnemang får man tillgång till bland annat kyrkoarkiven på SVAR:s hemsida.

Anders Nordström, direktör av mikrokort minskar allt mer. Ramsele och Junsele är två av SVAR:s sammanlagt fyra enheter. Totalt finns ett hundratal anställda varav drygt hälften i Ramsele. SVAR har två arbetsplatser i Ramsele. Depån, där bland annat utlåning av mikrokort adminitreras, och forskarcentrum. Vid den senare har man också märkt av en minskning i användandet av mikrokort. När fler och fler kyrkoarkiv finns tillgängliga för forskning på nätet, blir behovet av att sitta i forskarsalen och forska med hjälp av mikrokort mindre. En utveckling som blir till en utmaning för SVAR som måste hitta alternativ för besökarna på SVARhuset. Mormonernas arbete med skanningen av kyrkoarkiven beräknas pågå under två och ett halvt år. Arbetet började under våren 2006 och när projektet är avslutat har man skannat 15 miljoner bilder. Varannan vecka skickas 70

västerut nummer 4/2006

– Samarbetet med mormonerna är både spännande och nödvändigt för SVAR, säger Anders Nordström, direktör sedan 2003. Vi måste snabbt svara upp mot det intresse som finns för att släktforska på nätet. Jämfört med våra konkurrenter har vi också mycket mer material att erbjuda våra abonnenter. Domböckerna är ett material som SVAR är ensamma om. Omfattningen på det är dubbelt så stort som kyrkoarkiven. När skanningen av kyrkoarkiven är färdigt, kommer man att, om allt går i lås, börja med det materialet. – Flera länder är intresserade av att samarbeta med mormonerna, men vi var det första landet som knöt ett avtal. Det gör att vi just nu kan ta del av en stor del av deras kapacitet. Så kommer det inte att bli när de ska börja jobba åt fler. Därför vill vi passa på och göra så mycket som möjligt nu, avslutar Anders.

text & foto: lena dalgren

sid 19


RÖÅBOKEN

Sån är författaren. Därför finns den. jerker@skylark.se

– Hur tjock boken än är så finns förstås det mesta INTE med… Det konstaterar Jerker Sjödin, journalist och mycket mer, som i dagarna släppt sin första bok ”RÖÅBORNA – Såna är dom. Därför finns dom.” En nätt liten tegelsten på 334 sidor som imponerar redan genom sitt annorlunda uttryck. Här är nämligen inte rubrikerna de vanliga förutsägbara i en ”bygdedokumentär”, istället har Jerker valt att låta olika personer träda fram och gestalta viktiga pusselbitar som ”Skolan” och ”Järnvägen.” Samtidigt konstaterar han att det är svårt att ge en komplett bild eftersom man omöjligt kan skildra allt och alla på det sätt som egentligen varje enskild individ skulle förtjäna. – Men jag har i alla fall varit mitt journalistiska ideal trogen och undvikit att skarva och hitta på…och i de fall jag inte kunnat tygla fantasin och målat upp en påhittad scen så framgår det av texten. Min avsikt har varken varit att hylla eller chikanera någon – samtidigt får man inte heller väja för att berätta både sorgliga och glada saker. Röån står mitt hjärta nära

Röån står mitt hjärta nära Jerker tycks ha tagit sig an uppgiften med liv och lust, själv menar han att det ligger i personligheten, han brukar helt enkelt ha svårt att hålla igen när han väl gett sig i kast med något. Och detta är egentligen resultatet av många års uppriktigt intresse för vad som tilldragit sig i den kära hembygden – även om Jerker är född i Sollefteå har han otvivelaktigt rötterna djupt ner i den ”Röåska fädernejorden”. – Jodå, Röån står mitt hjärta nära. Där spenderade jag en stor del av uppväxtåren, närmare bestämt på farfars torp där pappa är född och uppvuxen. Farmor dog redan 1961 så henne fick jag aldrig träffa – däremot har jag har tillägnat henne boken. Farfar, däremot, blev nästan 93 år och slog ett rekord bara genom denna bragd, han var nämligen byns genom tiderna äldste karl. Farfar bodde länge kvar på torpet så honom hann jag tack och lov lära känna. Samtidigt insåg jag vid hans död 1991 hur otroligt många kunskaper han tagit med sig i graven, frågor jag borde ha passat på att ställa medan jag ännu hade chansen. Det Jerker nämner här är någonting som många har upplevt i samband med generationsskiften, och han hoppas att fler ska vara nyfikna på att ta reda på hur bygdens och familjens liv gestaltat sig.

sid 20

Det första man bör göra är att intervjua de gamla, som ofta har både tid och intresse för långa samtal kring minnen. Åtskilliga är de fotografier som dyker upp i gömmorna vid bouppteckningen – bilder som ingen längre kan berätta om. -Oavsett när man börjar kommer man att förbanna att man inte började tidigare eftersom de äldsta redan har dött, menar Jerker. Desto viktigare alltså att sätta igång redan idag… För hans egen del var det nog farfars död som innebar startskottet för den bok som nu, 15 år senare, sett dagens ljus. Farfar hade varit lite av ”en barndomens vardagshjälte” - fåordig, trygg och ohyggligt snäll. Dessutom var farfar Sjödin väldigt intresserad av hembygden och samlade på sig både berättelser och ting från gamla tider. När han var borta gjorde Jerker slag i saken och tog sig en dag iväg till SVAR i Ramsele för att börja forska om sitt eget förflutna. En utflykt som definitivt gav mersmak. -Det var en helt överväldigande känsla att framför sig på lässkärmen se tidigare okända förfäder passera revy. Jag minns att jag redan efter några timmar hade kunnat följa flera släktled ner till 1700-talet och jag var bubblande fascinerad och kunde knappt tåla mig till nästa tillfälle så jag fick fortsätta leta. Vem visste väl vad som kunde dölja sig bland förfäderna - en kung, en mördare, en italiensk greve...? Och hur långt bakåt i tiden kunde jag komma? 1600-tal? Vikingatid? Stenålder? Det kändes som om allt var möjligt! de vanliga människorna” anses ju inte särskilt intressanta Under den här tiden hann Jerker också göra en erfarenhet som idag mest är ett roligt minne. Han satt vid skärmen och plöjde igenom raderna med sirligt präntade (och i vissa fall helt oläsliga) namn när han med häpnad konstaterade att det i Röån verkade ha funnits en uppsjö av doktorer förr i tiden?! Detta stämde inte alls med bilden av hur samhället bör ha sett ut, och efter några minuter insåg han att förkortningen “dr” i det här fallet betyder ”dräng”. Pigor och drängar, det är så de flesta av våra förfäder har levat sina liv. Deras historia har sällan skrivits, ”de vanliga människorna” anses ju inte särskilt intressanta.

text: åsa tova berg foto: lena dalgren

västerut nummer 4/2006


Ändå är det just dessa pigor och drängar som uträttat vardagssysslorna och fört verksamheten framåt, dessutom på ett betydligt mer konstruktivt sätt än de krigsherrar som brukar hamna i historieböckerna. Ganska snart insåg Jerker att släktforskning innebär så mycket mer än att ”bara” så snabbt som möjligt spåra sina förfäder ända ner till Hedenhös. Fantastiska historier kan dyka upp överallt, ofta där man minst anar det. Alltså gäller det att leta inte bara vertikalt genom seklerna utan horisontellt också – och att försöka förstå de sammanhang människor levde i. För den som aldrig hört talas om kolera blir den tidens höga dödssiffror obegripliga, och känner man inte till att ett stort sågverk etablerades på orten vid en viss tidpunkt finner man det kanske märkligt att stora mängder unga arbetssökande män i just den vändan blir mantalsskrivna i byn. Den ena insikten leder till den andra och snart hade Jerkers anspråkslösa nyfikenhet på tidigare generationers förehavanden lett till att han fått intresse för vår historia, inte bara lokalt utan även regionalt och nationellt. Nu uppstod ett behov att göra något av alla dessa guldkorn som han lyckats vaska fram. Det första steget var att pappa Nicke fick en släktutredning i 60-årspresent, och snart började Jerker också leka med tanken på en bok om Röån. – Ja, varje by med självaktning har ju någon sorts dokumentation över sig, menar Jerker. Så här kunde jag ju faktiskt göra en insats. Arbetet har mestadels varit roligt och med tiden har jag också förstått att boken kan fylla flera funktioner. För det första kändes det bra att samla ihop och bevara anekdoter och bilder som annars riskerade att försvinna. För det andra tror jag att Röåns nedtecknade historia kan öka kunskapen om utveckling och levnadsvillkor i Norrlands inland. Och för det tredje ville jag förlänga livet på de biologiskt sett avlidna förfäderna, alla dessa individer som gått och stretat och svurit och älskat och skrattat här före oss. jag ville inte se mina barn växa upp som stockholmare Att Jerker skulle ge sig in i författarsvängen kanske inte var helt otippat, han har jobbat till och från som journalist från 18 års ålder, då han huvudsakligen skrev poprecensioner och fotbollsreferat i Nya Norrland. Sedan dess har han hunnit med en hel del, från studier i bland mycket annat ryska, arbete som såväl korrespondent som redaktionschef på flera tidningar, frilansskrivande, sidritande och under senare år mest egenföretagande inom information och kommunikation. Men att vara VD var inte roligt hur länge som helst, och när barnen (Liv, 4 år och Fred, 1 år) kommit flyttade familjen till Sundsvall. – För min del var den huvudsakliga anledningen till flytten att jag inte ville se mina barn växa upp som stockholmare. Numera bor vi i Sundsvall och jag har just börjat på ett nytt spännande jobb som ledare för ett projekt som går ut på att stärka Sundsvalls varumärke. Många järn i elden alltså – och på köpet har han alltså hunnit stärka metropolen Röåns varumärke. Inte illa av en bygdens sonson!

västerut nummer 4/2006

Kan beställas på bok@skylark.se eller Skylark AB Pilgränd 2 852 35 Sundsvall Och även om Jerker givetvis haft ett visst försprång genom sina yrkeskunskaper finns det åtskilliga goda berättelser som skulle behöva skrivas ner av vem som helst som råkar få höra dem. Vad har farmor för minnen av sin barndom? Hur såg det ut i byn, och vad roade man sig med på kvällarna? Det är viktigt att vi passar på att fråga medan det ännu finns några svar att få. – En annan viktig bit är bilder, påminner Jerker. Jag har långt över 100 bilder med i boken men jag önskar att de varit ännu fler. En tråkig sak som skedde under arbetet var att min entusiastiske och mycket begåvade vän Björn Ålander dog av en stroke på långfredagen 2003, bara 32 år gammal. Utöver den personliga förlusten var det också en viktig kraft för bokens förverkligande som försvann där. Björn hade nämligen flera gånger kommit upp till Röån från Stockholm för att boken skulle kompletteras med nytagna bilder. Tanken var att fånga bylivet under olika årstider och Björn skulle ha kommit tillbaka igen om inte döden hunnit emellan. Så boken ser inte riktigt ut som vi tänkte oss från början. Utöver Röåbornas samlade klokskaper såväl som gamla fotografier och de insatser som Jerker och vännen Björn gjort, medverkar även byns sannolikt största nutida kändis. – Det är såklart kul att farsgubben är med på ett hörn. Jag har valt ut ett gäng av hans gamla dikter men också lyckats övertala honom att skriva några helt nya – dessutom medverkar faktiskt även farfar med ett par alster. Jerker kan känna sig nöjd, inte ”bara” för den viktiga historieskrivningens skull utan även för den betydelse en sådan här bok har för alla människor som lever och verkar i en bygd. För en tid sedan hade vi här i Magasin Västerut ett reportage om Sarah Mårskog, som sammanställt minnesbilder från sina 25 år på Skogsnäs. Det vi idag kallar nutid blir för våra barn historia – och alla liv är väl värda att skildra. Med sin bok har Jerker Sjödin lämnat ett viktigt bidrag till eftervärlden. ”Röåns framtida barnbarnsbarn” har fått en god nyckel till förståelse för sin egen plats i historien och vi som lever idag tackar stort för denna insats. Kanske är Jerker själv också en smula förundrad. Det här har ju mest varit roligt och boken är egentligen främst ett resultat av att den egna lekfullheten inte kunde avhålla sig från att lämna ett litet fotspår i tryckt form… och med den här texten har vi förhoppningsvis också lyckats förklara hur det hela hänger ihop. ”RÖÅBOKEN. Sån är författaren. Därför finns den.”

jerker sjödin

sid 21


MYREGÅRDEN

www.deepforesttattoos.com

Myregården-en idyll www.landsbygdscafeer.y.se/pages/Myregarden.html Att göra en utflykt till Myregården är att besöka en idyll. Smådjur som getter och höns går i sina hagar, Ångermanälven flyter stilla förbi och i ladugården serveras hembakt bröd och hemlagad mat i trivsam miljö. På loftet finns loppis och en hantverksutställning. Anette och Torbjörn i Myre, Resele, flyttade till sin gård från Sollefteå för 20 år sedan. De första åren drev man ett familjehem för ungdomar med behov av en trygg punkt i tillvaron. En bekant på besök tyckte att gården med sitt vackra läge vid Ångerman-älven borde kunna användas till att locka besökare. Anette hade just då svårt att se att någon skulle tycka att platsen var något speciellt. Det är lätt att bli hemmablind… När tanken hade grott ett tag prövade man i alla fall idén. Torbjörn som bland annat är hemslöjdssnickare började att ställa i ordning ladugården och första sommaren hade man en hantverksutställning, loppis och försäljning av kaffe med hembakt bröd genom ett fönster i bagarstugan. Efter det har utvecklingen sakta men säkert gått framåt. För cirka tio år sedan renoverades ladugården och man byggde ett kök och matsal med plats för ett trettiotal matgäster. Här har man sedan serverat hembakt bröd och

sid 22

enklare maträtter. Sommartid har man öppet varje dag och serverar mat à la carte. Under resten av året har man öppet för beställningar och catering. Varje dag under hela december serverar man också sitt populära julbord. I somras satsade man så på att bygga om och göra ett större kök. Nästa mål är att bygga ut matsalen för att rymma upp till 60 matgäster. Ryktet sprider sig om den goda maten och det trevliga mottagandet på Myregården och gästerna kommer mer och mer långväga ifrån. – Det är tacksamt att få jobba med människor som är lediga, avslappnade och glada, tycker Anette. Anette har ett förflutet inom storkök och restaurangbranscehn, men i köket hittar man lika ofta Torbjörn framför grytorna. – Många av gästerna som kommer tillbaka vill ha samma mat som de åt förra gången de besökte oss, medan vi vill förändra menyn med jämna mellanrum. Det är inte alltid bra att förnya sig, säger Torbjörn. Den fina miljön här bidrar också till att våra gäster trivs och gärna kommer tillbaka, avslutar han.

text & foto: lena dalgren

västerut nummer 4/2006


Farmor

Nanny är född i Eden, Junsele hon är nu 91 år och bor i Umeå. har på gamla dar skrivit små berättelser om sånt som hände när hon var barn här är en som handlar om hennes farmor. Hon sitter där så liten och späd, min Farmor Anna Dea Ersson, född den 13 februari 1838, död den 26 januari 1929. Hon sitter i sin gungstol inte så långt från vedspisen som värmer så skönt. Svårt att gå har hon, många gånger går hon med hjälp av kryckor eller käpp. Idag luktar det gott när jag och min kusin Anders, hennes yngsta barnbarn, kommer in. Vi tittar nyfiket mot spisen, min faster Anna som sköter om farmor steker någonting grönt vid spisen, kåldolmar säger hon, ja nog önskar vi att vi kunde få smaka men nej; farmor har främmande idag, predikant Melander. Vi barn hade tänkt sjunga för farmor men nu vågar vi nog inte. Predikanten tar fram två blanka silvermynt, 10 eller 25 öre, jag minns inte. Anders springer på dörren men jag stannar och sjunger och får min slant. Andra dagar är farmor ensam och då sjunger vi för henne, Tryggare kan ingen vara, Jesus för världen mm. Sen beder vi med farmor, Gud som haver barnen kär och Fader vår samt välsignelsen. Jag tror nog att farmor sjöng för oss också för två psalmer förknippar jag med henne ”Ej graven oss förskräcker Den var Din bädd också”, 105.3. Ja, tänk hon var inte rädd att dö, ibland längtade hon hörde jag. Den andra psalmen var 336, ”O Gud all sannings källa Jag tror Ditt löftes ord”. Hon hade också en tavla på väggen den var svart och det var skrivet med silverbokstäver ur denna psalm. ”Åkalla mig i nöden så får du hjälp av mig, Ja Herre intill döden vill jag åkalla Dig.” Hon hade nog inte haft det så lätt alla gånger med prövningar och svårigheter och fick då ta till sig tröstens ord. När jag fyllde sju år fick jag bjuda hem farmor och min kusin. Då fick jag en träsked av henne. Den vintern när jag fyllde 14 år fick hon flytta hem till Jesus. Jag minns sista natten, mamma vakade hos henne och på morgonen när mamma kom hem sa hon att farmor sett Jesus och att hon var så glad. När jag kom hem från skolan var hon död. Jag minns hennes stränga men på samma gång kärleksfulla blick och när man hälsade på hos henne var det nog att se till att vara kammad. Man hade ju långt hår på den tiden och var ganska rädd för att bli kammad. Var man inte det tog farmor på mitt huvud och sa ”Ack, n´obörstä Pär kom å ta däg” och det var jag rädd för. Min äldre syster Linnea (dog 1919) brukade då be farmor kamma henne vilket hon gjorde, men jag vågade inte.

västerut nummer 4/2006

Nanny 1922

Skrivet i februari 2001 av Nanny Lundström f Persson född 1915

text: nanny lundström

sid 23


gästtyckare

g

några

tankar om

besöksnäringen e-post: karl.tjernberg@osele.se

Karl Tjernberg Ordförande i Länsstyrelsens turismstrategiprojekt

Besöksindustrin är speciell i många avseenden. Som framgår av namnet gäller det att locka till besök vilket kräver en mänsklig förflyttning från en punkt till en annan. För att denna förflyttning skall ske måste arrangemangets eller destinationens lockelse vara betydligt större än de uppoffringar som krävs från besökarens sida. Uppoffringarna är i första hand tid och kostnad för resan samt kostnad för uppehälle och andra kringkostnader. Till detta skall läggas yttre omständigheter som kan påverka beslutet om ett eventuellt besök. För entreprenörer inom besöksindustrin består vardagen av; • Att utveckla spännande arrangemang/produkter • Att ta initiativ till och planera genomförandet • Att finansiera genomförandet • Att marknadsföra arrangemanget/tjänsten/produkten • Att ansvara för genomförandet • Att i allmänhet ensam svara för risktagandet • Att ofta åtnjuta en liten andel av de intäkter som genereras För entreprenörer inom andra branscher är det totala åtagandet ofta av betydligt mindre omfattning. Stora företag som Ericsson och SCA ansvarar inte ensamma för marknadsföring av tillverkade produkter – det sköter försäljningsbolagen- och intäkterna från pappersbalar, telefoner, växlar och operatörssystem stannar i stor utsträckning i den egna organisationen. Den mest påtagliga skillnaden mellan entreprenörer inom besöksnäringen

sid 24

och entreprenörer inom andra branscher är risktagandet samt hur de totala intäkterna fördelas. De besökare som lockas till ett evenemang – av vilket slag det än må vara – spenderar i allmänhet pengar på resor, mat, boende och andra inköp. Dessa senare intäkter går nästan uteslutande entreprenörens näsa förbi och tillfaller den del av näringslivet som ”suttit på läktaren” utan att ha deltagit i vare sig utvecklingsarbete, planering, finansiering, marknadsföring och allra minst i risktagandet!! Att dessa intäkter kan vara 10-faldigt större än den verklige entreprenörens intäkter gör förhållandet särskilt problematiskt. Med tanke på det beskrivna förhållandet är det inte särskilt förvånande att många av besöksnäringens aktörer består av idrottsföreningar och andra ideellt arbetande organisationer med låga eller inga krav på avkastning. Man ställer sig osökt frågan hur det alls är möjligt att företag med strikta avkastningskrav vågar ikläda sig det risktagande man gör med så begränsade utsikter till goda vinster. Lägg därtill att många arrangemang kan omkullkastas av den kanske enda omständighet som människan ännu inte kan kontrollera – vädret!

gästtyckare foto: michael engman

västerut nummer 4/2006


Skall den svenska besöksnäringen kunna utvecklas krävs en större affärsmässighet och ett nytänkande med avseende på finansiering och risktagande. Den första åtgärden måste bli att besöksnäringens entreprenörer lyfter upp frågan om risktagande på lokal nivå – i den stad eller mindre ort man själv är verksam i. Det krävs att man tydliggör att marknadsföring och risktagande är en gemensam angelägenhet för ortens hela näringsliv och i synnerhet för handelsföretagen. Kostnader för marknadsföring och risktagande måste fördelas i förhållande till den förväntade affärsnyttan. Att entreprenören ensam skall svara för dessa kostnader och risktagande faller på sin egen orimlighet!! Framgångsrika arrangemang är också av mycket stor betydelse för stat, län och kommun. Kan en kommun eller kommundel marknadsföras på ett bättre sätt än via framgångsrika projekt genomförda av besöksnäringen? Jukkasjärvi är liktydigt med Ishotellet som till viss del satt Sverige på världskartan. Jukkasjärvi var f ö den enda svenska ort som George Bush kunde namnge vid sitt tillträde till presidentposten. Åre är liktydigt med alpin skidåkning, Åsele med Åsele Marknad – ja listan kan göras mycket längre. Det borde vara en självklarhet att stora delar av kommunernas medel

västerut nummer 4/2006

för marknadsföring satsas på arrangemang som lockar besökare till kommunen – och att kommun och näringsliv samtidigt tar tillfället att visa upp sig för besökaren på sin egen hemmaplan! Älvarnas Rike (eller Västernorrland) är en fantastisk del av Europa. Låg befolkningstäthet, dramatisk natur, tydliga årstider, ljusa sommarnätter, vinterns kalla och mörka dagar upplysta av gnistrande snö – fantastiska alternativ till shopping och storstadsturism! Därtill kan vi erbjuda en tillvaro utan våld och attentat och det är lätt att finna platser för harmoni och eftertanke – en alltmer sällsynt resurs i dagens samhälle. Besöksindustrin har en betydande utvecklingspotential. För att denna skall kunna tillvaratas är det nödvändigt med kraftfulla investeringar i allehanda anläggningar, boende och marknadsföring. För detta erfordras finansieringsformer anpassade till entreprenörer med goda idéer och som visat förmåga att förverkliga dem. När besöksnäringen väl kommit på fötter och har visat att den kan generera vinster kommer också ”riskkapitalet” att stå på kö för fortsatta investeringar. Av flera anledningar tror jag själv att de största satsningarna kommer att ske från internationella aktörer – aktörer som upptäckt våra företräden – det vi själva har så svårt att sätta värde på!

annonser

sid 25


Samhall

Ramseles största arbetsplats • en tillväxt på 40% i år • ett tjugotal nyanställda • omsättning 45 miljoner

Företaget heter Samhall och är för närvarande det näst lönsammaste inom Samhalls mekaniska industrier i Sverige. Ulf Sjölander, arbetsområdeschef på Samhall i Ramsele kan glädja sig åt den statistiken. Och inte bara han utan också de närmare etthundra personer anställda på Samhall i Ramsele. Den stora tillväxt som man ser idag har sin början för nästan tio år sedan. Då jobbade Ulf på den numera nedlagda Samhall i Backe. Även där låg den huvudsakliga tillverkningen på ventilationsprodukter. Familjeföretaget Europe Air var den stora kunden. Nya regler från EU gjorde att en ny typ av ventilationsspjäll behövde utvecklas, något som det lilla företaget inte hade möjlighet till. Ulf såg då till att Samhall gjorde investeringen på närmare en och en halv miljon samt konstruerade själv det så kallade irisspjället, något som man idag är ensam om i Sverige att tillverka. De stora volymerna som utlovats blev dock inte förverkligade förrän nu och då av de nuvarande ägarna System Air. Det stora lyftet kom då System Airs samarbets-

sid 26

partner Lindab beslutade sig för att byta leverantör av irisspjäll från det finska företaget där man var kund till Samhall i Ramsele. På grund av den höga efterfrågan på produkterna jobbar man nu skift på fabriken. Vissa produktionsgrupper jobbar treskift och man har lånat personal från Samhall i Hammerdal och Strömsund. Ett flertal pendlar också från Sollefteå. Glädjande är också att några valt att flytta till Ramsele på grund av att de fått jobb på Samhall. Tillverkningen av System Airs ventilationssortiment står för 90% av dagens produktion. Och man tillverkar ett helt produktionssortiment åt företaget. Ett angenämt problem är att lagerutrymmena börjar vara fulla. Därför initieras nu ett nybygge på området. En stor lagerlokal behövs. Från att för några år sedan ha varit i farozonen för nedläggning till att bli ett expansivt företag med gott hopp inför framtiden var steget inte så långt tack vare långsiktig planering och duktiga medarbetare.

text & foto: lena dalgren

västerut nummer 4/2006


Mitsubishi Nya L200 • Har slagit alla säljrekord, bäst helt enkelt • Truck of the year 2006 • Pris fr. 207 920 kr exkl. moms Säljare: Einar 070-310 20 20 Fredrik 070-514 43 98 • Janne 070-300 92 34

FIAT

GALAXEN på plats Nu har Galaxen kommit på plats i Juviken, Betarsjön. Bogseringen från byggplatsen till slutdestinationen skedde den 18 november och skedde med hjälp av tre båtar. De första gästerna är redan inbokade. Och planen är att ha verksamhet på flotten under hela året, förutom den tid då det inte är öppet vatten men isen inte bär. Konferenser, kurser, fiskare och friluftsidkare är målgruppen för den 350 kvadratmeter stora flotten. Hur det såg ut under bogseringen och när Gerhard Larsson invigde flotten kan du se på www.betarsjon.se

IMNÄS

el

elinstallationer vitvaror

Sedan juni finns ett nytt företag i Västra. Det är Christer Karlsson i Imnäs som startat elfirma. Christer jobbade som elektriker på Backesågen, men blev utan jobb då verksamheten där las ner. Under förra vintern satte han sig på skolbänken för att läsa in elbehörigheten och kunde sedan starta upp sitt företag. Elinstallationer hos både företag och privatpersoner i hela västraområdet har gjort att det varit fullt upp sedan starten. – Jag kommer att fortsätta jobba i hela Västra men kanske mest i Ramsele och Junseleområdet, säger Christer som också påpekar att han också kan stå till tjänst med försäljning av vitvaror.

västerut nummer 4/2006

Under

Kajsa Kavats Julmarknad har vi visning av släpvagnar.

Butiken nu välfylld med vinterns nya skoterkläder och massor av andra julklappstips! Välkommen in!

hänt i västra

sid 27


BRYNTE Rossöns

STORA skidlöfte

– Man får se till att peta undan nån… Svaret kommer från Robin Bryntesson från Rossön, levererat med en stor dos glitter i ögonen, på frågan om hur han tror att chanserna för honom om en plats i OS-laget 2010 ser ut. Han spekulerar i att de flesta i A-laget kommer att ”klösa sig fast” över nästa vinter-OS. Själv tillhör han från och med i år Svenska skidförbundets utvecklingslag, efter att tidigare ha tillhört både junior och u 23 landslaget. Utvecklingslaget är de som står närmast på tur till en plats i landslaget. Sporten är naturligtvis längdskidåkning. Världens roligaste sport enligt Robin. Dagen då vi träffas i Östersund, där han numera bor och studerar vid skidhögskolan på Mittuniversitet, är en typisk Jämtländsk ruskvädersdag. Blötsnö, blåst och fuktig kyla som äter sig in i märgen. En sån dag då många väljer att inte gå ut överhuvudtaget. Robin däremot tycker att dagens första träningspass, som han avverkat före lunch, var extra roligt… Rullskidträningen hade blivit inställd pga. snö så det blev löpträning i snömodden istället och som sagt riktigt kul. Lusten att bli bäst, glädjen i att träna och känslan av att det han får göra är det allra roligaste som finns är påtaglig. Man inser att den här killen har det där lilla extra som behövs för att bli en stor skidåkare. För att det behövs det är han medveten om. Man kan träna sig till att bli riktigt bra, men sen behövs nåt mer. Vinnarskalle skulle man kunna kalla det. Den är han född med tror han. Redan som liten var det vinna som gällde vilket än motståndet var. Många träningsrundor har det blivit med pappa och mamma i skidspåret.

sid 28

robin_brynte@hotmail.com

Att de varit med och stöttat och inte minst vallat och skjutsat på tävlingar har enligt Robin haft oerhört stor betydelse. – Annars skulle jag inte varit här idag erkänner han. Att han är målmedveten och kan sälja sig själv, förstår man då han berättar att han inför sommaren jagade sponsorer bland de lokala företagarna i och omkring Rossön, för att slippa jobba och kunna ägna sig helhjärtat åt träningen. Han tillbringade sedan sommaren i Bruksvallarna där han ägnade all tid åt träning och uppladdning inför säsongen. Många av sponsorerna väljer nu att fortsätta stötta Robin i karriären, vilket är välbehövligt. Stödet från skidförbundet täcker i stort sett resorna till de olika träningslägren och ett halvt studiemedel räcker knappt till hyran. En av sponsorerna, Kalles Kök i Östersund, ser till att Robin får bra mat varje dag. Inte minst viktigt då han sedan fyra år tillbaka har diabetes. Balansen mellan rätt mat och rätt mängd insulin är svår då träningsdosen är så hög och varierande. Att blodsockret ligger rätt är oerhört viktigt för resultaten. Målet i vinter är att få åka några världscuptävlingar och få en bra placering på U23 VM. Placeringen där förra året blev en åttonde plats. Då ska man veta att den säsongen förstördes av ett elakt virus som var svårt att göra sig av med. Enligt alla prover ska nu detta vara ute ur kroppen och det är full satsning som gäller. Främsta meriten hitintills är segern i junior VM, sprint 2004. Ingen som träffat Robin tvivlar på att han kommer att uppnå sina mål. Håll koll i resultatlistorna i vinter! Vill man hjälpa Robin i hans satsning kan man gå med i SkipoolRobinRossön. Kontakta Robin för mer information.

text: lena dalgren foto:bryntesson

västerut nummer 4/2006


v채sterut nummer 4/2006

annonser

sid 29


Kajsa Kavats 10-års jubilerar julmarknad

Kajsa Kavats julmarknad som arrangeras för tionde gången växer för varje år, och i år har man dragit på lite extra för att fira jubileet. Köpmännen som samma dag har sin julskyltning kommer att bjuda på något speciellt utanför varje butik. Någon kommer att ha sitt eget torgbord med försäljning av speciella julprodukter, men det kommer också att bli visning av skotrar från Brännholms i Borgvattnet och bilar från Folkes bil i Strömsund. Grill 1:an, säljer Åkes kolgrillade hamburgare. Utanför Faxen byggs ett vinterland för barnen upp där Karlströms Livs bjuder på grillad korv. Tomten hänger upp sina brevlådor, en för önskelistor och en för tuttar. Tomten och hans familj kommer under eftermiddagen att dela ut godispåsar till alla barn. Till Torget kommer en hel del nya utställare. Många långväga ifrån. Till exempel som kommer Una från Åhmans färg i Sollefteå med många fina julprydnader. Harr-Lax sätter upp sin fiskebod på torget och säljer vinterdrag. Men naturligtvis kommer även alla ”gamla vanliga” utställare. De som en gång varit med på Kajsa Kavat kommer gärna tillbaka. Lucia med tärnor besöker torget i kortege och bjuder på sång från Medborgarkontorets trappa. Lucia kröns redan på fredagskvällen i Ramsele kyrka. Hantverkshuset flyttar upp delar av sin försäljning på Torget. Men har även öppet i huset vid Hembygdsgården. Dit kan man ta en promenad efter marschallväg. SVAR-huset passeras på vägen och där serveras jultallrik. Hotell Färnlöf dukar upp sitt lilla julbord och avslutar årets julmarknad med julpubkväll med Uncut Stones.

sid 30

text & foto lena dalgren

västerut nummer 4/2006


Kalender 18 november Julmarknad i Resele Hembygdsgården 11-16 2 december Skogsnäs julmarknad kl. 11-16, Hantverk och läckerheter från Skogsnäs och vänner. Kafé med goda bakverk, Culturhuset 3 december Julmarknad i Backe skolans aula 14-17 9 december Kajsa kavats julmarknad i Ramsele Torget Ramsele kl. 13-17 9 december Luciamarknad i Junsele bondgårdsområdet Junsele djurpark kl. 13-17 13 december Luciafirande i Näsåker. Vi firar Lucia, ett kvinnligt helgon och en ljusbärerska med föredragshållare Gunilla Karllson författare av Kvinnoporten, Luciaberättelse av Pia Fries, Dans av Åsa Rockberg, en Ljusceremoni och fika. I gamla kommunhuset Näsåker kl 18.00. Arrangörer: Tealogerna i Näsåker.

Övriga gudstjänster annonseras i Ramselebladet

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR önskar vi på Samhall

Näsåkersv. 52 • 880 40 Ramsele • 0623-714 20

västerut nummer 4/2006

annnonser

sid 31


Magasin Västerut Nr 4 2006