Issuu on Google+

västerut 1/2009

nummer

www.vasterut.se

edsele ramsele (ingemar jonsson) näsåker resele junsele backe rossön hoting norråker strömsund gäddede hammerdal bispgården hammarstrand


innehåll nr: 1-2009 edsele - ramsele- näsåker - resele - junsele - backe - rossön - hoting - norråker - strömsund - gäddede - hammerdal - bispgården - hammarstrand

• MedVind Västra • Artikel serie om: Vindkraft & Lokalpolitiker • Zorbcenter • Gelab • SCA • Gåxsjö Smedja •Åsmons Samhällsförening • Mountain Moose • Wild West Adventure • Stiftelsen Arkiv & Kulturhus m.m

Produktion: deSign lena & lena

Annonser: 1. Helsida: 172 x 244 mm 12 000 kr 2. Halvsida liggande: 172 x 119 mm 7 500 kr 2. Halvsida stående: 83 x 244 mm 4 000 kr 3. Kvartssida: 83 x 119 mm 4 000 kr 4. Åttondel: 83 x 59 mm 2 000 kr 5. Sextondel 83 x 28 mm 1 000 kr 6. Inlaga, 4 sidor mitten 27 000 kr

Ansvarig utgivare: Lena Dalgren Text: Lena Dalgren Foto: Daniel Sörlin Idé och form: Lena Strandqvist Annonssäljare: Göran Sandman Medarbetare: Christer Borg, Åsa Tova Berg, Kent Wassdahl, Pernilla Hermansson & Mia Brundin.

Priser exkl. moms.

VID BOKNING AV 5 NUMMER 30 % rabatt 3 NUMMER 20 %.

Tryck: Sollefteå Tryckeri AB. Design lena & lena Storgatan 54 880 40 Ramsele Tel: 0623-71071 • Tel/Fax: 0623-744 710 E-post: design@ramsele.com Lena Dalgren: 070-170 35 77 Lena Strandqvist: 070-22 33 711 Göran Sandman: 070-190 14 50

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis: • insättning av 120:- på bg: 5773-8833 • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Magasinet trycks i 12000 ex och distribueras till hushåll som ODR utskick, i västraområdet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Ragunda & Strömsunds Kommun. Magasinet finns även för avhämtning på våra utlämningsställen, som du hittar på www.vasterut.se.

Omfång: 48 sidor + omslag • Omslag Multidesign Original White, 200 gr • Inlaga Multifine 100gr • Upplaga: 12 000 ex

sid 2

innehåll

västerut nummer 1/2009


Välkommen till nya

Västerut!

Det här är det fjortonde numret av magasinet Västerut,

tips och idéer från er läsare. Hör gärna av er om ni har för-

som ändå känns nytt. Vi har utökat utgivningsområdet till

slag på något som vi kan skriva om i nästa nummer.

det dubbla. 9 500 hushåll får Västerut i brevlådan från och

I det här numret finns en inlaga, de fyra sidorna i mitten,

med detta nummer. Det innebär också att vi har ett mycket

som beskriver allt det nya med Västerut, men även berättar

större område att bevaka och skriva om. Vi får göra nya be-

om hur det varit och hur det hela började. Kan vara en del

kantskaper och skaffa nya kontakter, vilket känns oerhört

nytt även för er ”gamla” läsare. Och för er nya läsare så hop-

inspirerande.

pas vi att det ska ge en bild av vad detta är för tidning.

Visionen med Västerut har alltid varit att lyfta fram och syn-

Vi ser fram emot att göra er bekantskap!

liggöra spännande och positiva människor och företeelser i området. Det ser vi fortfarande som den viktigaste uppgiften för Västerut. För att kunna bevaka hela området har vi tagit hjälp av nya medarbetare, men vi är tacksamma för

Amelia Adamo läser också väster

ut?!

Vet inte om vi direkt kan säga att detta är en av våra nya läsare. Men efter en föreläsning med tidningsdrottningen Amelia Adamo tog vi tillfället i akt att överlämna ett exemplar av västerut som reselektyr.

västerut nummer 1/ 4/2009 2008

ledare

sid 


MedVind Jan Staaf

Västra

Att den pågående ekonomiska krisen och världsläget påverkar projekten är helt klart. Men än är det svårt att veta hur. Det beror ju också på hur länge krisen varar, menar Jan.

jan.staaf@solleftea.se • Telefon: 073-275 17 46

En viktig uppgift blir också att ha en dialog med medborgarna i området. Att hjälpa till att förverkliga de idéer som finns. – Men det går inte att lämna in en önskelista, säger Jan bestämt. Det finns ingen som kan utföra allt det man önskar sig. Däremot kan jag hjälpa till att bolla idéer och slussa vidare de som har bra och utvecklande idéer. Statkraft SCA Vind AB har sagt att man vill vara med och finansiera bra och långvariga projekt i bygden, men då måste det finnas färdiga projektförslag och någon som kan driva dem, menar Jan.

Mer och fler arbeten för de lokala företagen – det är Sollefteå kommuns målsättning med MedVind Västra, ett pro- En viktig del i det hela, enligt Jan, är också att de olika jekt som ska pågå under uppstarten av vindkraftsparkerna. inblandade kommunerna är aktiva. Och här tycker han att Projekttiden är två år, och man har anställt Jan Staaf. Sollefteå kommun har visat framfötterna. Här har man redan fattat beslut om den fördjupade översiktsplanen som Jan kommer närmast från Robertsfors där han arbetat som krävs för att byggandet ska komma igång. Jan som alltså är VD på ett åkeriföretag. I bagaget har han många års erfa- anställd av kommunen, har en politisk ledningsgrupp att renhet av företagande inom olika områden, och även som luta sig emot. anställd i skogs- och transportbranschen. Dessutom har – Att de politiker som sitter i ledningsgruppen är de som han under flera år arbetat som politiker på heltid, något har de högsta befattningarna i kommunen visar på att man som han tror är en bra erfarenhet när han tar sig an sitt tycker detta är viktigt och är beredd att satsa, menar Jan. nya jobb. Dessutom har de fyra inblandade kommunerna ett rådslag – Jag kan prata med politikerna på ett annat sätt, tror han. som träffas regelbundet för att man ska ha samma syn och Jag kan faktiskt säga vad jag tycker att de ska göra, grundat jobba åt samma håll. Detta är också rätt unikt enligt Jan. på egen erfarenhet. En av mina visioner med det här uppdraget är att innan jag slutar ska våra lokala politiker vara väl insatta i frågorna. Att vara ute och informera är den viktigaste uppgiften just nu. Både för Jan och för våra politiker. Att förstå storleken I september fattas det sista avgörande beslutet innan det och betydelsen av de investeringar som ska göras i området hela drar igång. Men det är inget som man kan gå och vänär svårt att greppa för de flesta. ta på. Den dag beslutet kommer måste allt vara klart för en – Helt klart kommer det att få en oerhört stor betydelse för omedelbar arbetsstart. Det innebär att till exempel vägverbygden, säger Jan. Men hur stor, och hur vi bäst tar tillvara ket redan nu planerar för ombyggandet av vägarna och har på chansen beror på oss själva. Vi måste inse att begräns- ansökt om EU-medel för att klara av de stora förändringar ningarna bara finns i våra huvuden, fortsätter han. Om vi som man måste göra för de många och stora transporterna bara kan tänka positivt är möjligheterna oändliga. det blir fråga om. Att informera i skolorna är också viktigt. Det kommer att bli många arbetstillfällen i området både under arbetet Arbetet med att kartlägga de entreprenörer som finns i men även efteråt. Och då kan det vara bra för de unga att området och deras kompetens är i full gång. Jan kommer veta vad det är för typ av utbildning man bör skaffa sig. I att fungera som länken mellan lokala entreprenörer och första hand rör det sig om anläggnings- och transportar- huvudentreprenören. När de kommer hit ska de lätt kunna bete av olika slag. ta reda på vilken arbetskraft och vilka andra resurser som – Vi har ett bra samarbete med arbetsförmedlingen, säger finns att tillgå. Vi ska göra allt för att kommunikationen Jan. De kommer att starta en del utbildningar framöver, mellan berörda parter går så smidigt som möjligt, så att för att så mycket arbetskraft som möjligt kan komma från boende här får ut så mycket som möjligt av satsningen, bygden. avslutar Jan.

sid 

text: lena dalgren foto: daniel sörlin

västerut nummer 1/2009


Nystartsjobb

en riktig bra affär

GÅRDSMASKINEN

Gårdsmaskinen är en driftsäker fyrhjuling utrustad med precis det du behöver för gården. Finns även som vägregistrerad modell*.

OTROLIGT PRISVÄRT 74.900 KR

• • • • •

arctic cat 366 4 x4 aUtO kraftf Ull 2,5 vinsch rejält pl Ogblad stabil kärra med lastnät låda för verktyg & m OtOrsåg

- förmånligare kan det inte bli för arbetsgivare och arbetssökande. Läs mer på www.nystartsjobb.se

www.arcticcat.se

Välkommen till Brännholms Borgvattnet

Välkommen till Af Sollefteå så får du mer information!

Hasse, butik/hem: 0695-500 72 • 070-250 56 80

* Vägregistrerad Gårdsmaskin 79.900 kr. Priser inkl. moms.

Vår butik finns mitt i Junsele.

Med ett utökat sortimentet numera. En unik blandning av vackra blommor & lokalt hantverk.

Jakobssons Blommor & Hantverk i Junsele Tel: 0621-100 05 • www.alltihantverk.se

Öppet: mån-fre 8-17

västerut nummer 1/2009

annonser

sid 


Det går inte att

bromsa sig ur en

Fakta

nedåtgående spiral!

:

susanne.hansson@stromsund.se • strömsunds kommun vx. 0670-161 00

Fullständigt namn: Susanne Therese Hansson Ålder: 34 Familj: Sambo, två småttingar, en tonåring och jämthund Dold talang: Måla och tapetsera Favoritmaträtt: Älgfilé Motto: Live your dream!

Susanne Hansson är 34 år och vice ordförande i socialnämnden i Strömsunds kommun. Hon har nyligen fått barn och delar därför sin tid mellan familjen och politiken. Själv beskriver hon sig som envis och lösningsfokuserad. Därtill har hon alltid tankesättet att ingenting är omöjligt. Hennes politiska engagemang startade redan för tio år sedan och detta med dunder och brak. – Jag kastades in i hetluften direkt när jag klev in i Strömsunds S-förening. Det var jätteroligt eftersom jag vill vara med och påverka i frågor som engagerar och berör mig och då krävs att man får vara med där det händer. Frågor som hon vill arbeta med är främst det som rör omsorgen och barn som far illa. Där vill hon gärna förändra. En bra politiker ska enligt Susanne vara engagerad, intresserad av människor och ha en förståelse för hur olika politiska beslut kan inverka på människors vardag. Det är viktigt att se individen i sammanhanget. Susanne nämner Anna Lind som sin politiska förebild. – Saker som hon gjorde… sånt sätter sig och det kändes alltid som att det var ett äkta engagemang som låg bakom, säger hon. En annan politiker skulle hon gärna lyssna till, om hon valdes till sommarpratare i P1, och det är Mona Sahlin. – Det tror jag skulle vara intressant. Hon skulle nog vara väldigt personlig. Susanne har andra uppdrag också, bland annat är hon ordförande i viltvårdsnämnden. Jakt och friluftsfrågor är något hon brinner för och på fritiden tycker hon om alla slags utomhusaktiviteter. Att umgås med familj och vänner värderar hon också högt. Om hon vann en miljon så skulle hon använda pengarna till att rusta upp sin gård i Rudsjö. Susanne önskar att hon kunde tala ryska flytande eftersom hon tror att vi kommer att ha mycket att göra

sid 

text: mia brundin

västerut nummer 1/2009


med den delen av världen i en framtid. Den viktigaste frågan för kommunen i nuläget, enligt Susanne, är hur man ska kunna mota effekterna som den borgerliga regeringen har på människornas vardagsliv. Att gå in och möta upp och fatta beslut som kan underlätta och hjälpa de människor som har det svårt just nu. Om fem år kommer Strömsunds kommun att vara en bra kommun att bo i. – Vi kommer att få fart på arbetsmarknaden och nya företag kommer att etableras. Inflyttningen kommer att öka. Jag ser väldigt positivt på framtiden. Genom att lyfta fram och arbeta med just dessa frågor kommer kommunen att få det här att ske, menar hon. Att se till att det finns Melodifestival människor med rätt kompetens att anställa, att utbildningsmöjligheter finns samt att underlätta för att företag ska kunna starta upp.

fler arbetstillfällen eftersom det kommer att lösa många problem. Det roligaste med politiken är att vara med och besluta om saker som berör. Det som inte är fullt lika stimulerande är frågor som är svårare att greppa. – Jag vill se resultat, det får inte vara för abstrakt och långt borta. Det måste vara nära, säger hon. Om Susanne Hansson skulle vara statsminister för en vecka vet hon precis vilka frågor hon skulle arbeta med. Då skulle hon jobba med regionalpolitiska delar och exempelvis utlokalisera flera myndigheter. – Finns det bara arbetstillfällen så kommer människor att flytta hit av sig själva, säger hon avslutningsvis. Lets Dance

Snabba frågor x

Öl

Vin

– Det går inte att bromsa sig ur en nedåtgående spiral. Det gäller att gasa lite lämpligt och våga. För att öka befolkningen har vi gett bidrag för provrörsbefruktningar och adoptioner till ofrivilligt barnlösa. Vi har jobbat i ett projekt som heter nybyggarland för att öka inflyttningen, där vi sökte människor med annan kulturell bakgrund i Stockholmsförorter och försökte få dem att flytta hit. Vi har tagit annorlunda grepp och vågat, och det kommer vi att göra fortsättningsvis också, säger hon med övertygelse.

x

Hund

Katt

Kött

Fisk

x

artikelserie - våra kommunpolitiker

Socialdemokraterna

x

Vinter Vårvinter!

Vår

Måndag

Fredag

Radio

Tv

x

x

Den dagen som hon inte engagerar sig personligt då tänker hon sluta med politiken. Men än lär det dröja för det finns många områden att vara med och påverka inom. Den högsta önskan för kommunens del är att det skapas

västerut nummer 1/2009

reportage

sid 


christer borg blogg • http://chriborg.bloggproffs.se Välkommen till den första artikeln i en serie som har som ambition att belysa vindkraften ur alla aspekter; generellt som energislag i Sverige men också speciellt med tanke på den satsning som SCA och Statkraft tillsammans nu gör i vårt område under namnet Statkraft SCA Vind AB. Vi börjar med det globala perspektivet och den klimat-

växte gigantiska ormbunkar och jätteträd som hade tagit till sig denna revolutionerande metod att tillgodogöra sig energin i solljuset. Alla dessa växter begravdes så småningom i geologiska formationer och trots att karbonperioden endast representerar 2 procent av jordens totala historia kommer nittio procent av allt kol som är begravt i jorden från just den här tiden.

problematik vi idag har och som vi nödvändigtvis måste förhålla oss till oavsett om vi önskar det eller inte. Det är nämligen klimatförändringarna som ligger bakom att vi nu har chans att dels bidra med geografisk lokalisering för vindkraften som i dagsläget är den bästa tillgängliga energikällan ur hållbarhetssynpunkt, dels kan få ta del av de många olika typer av positiva återkopplingar som detta ger oss.

christer borg • 070-684 74 31• christer@borgwondergear.se

Det globala klimatperspektivet

Allt detta atomära kol, bundet långt nere i marken, har inte ingått i den aktiva delen av kolcykeln sedan det begravdes. Vad är då kolcykeln? Jo, kolcykeln fungerar på så vis att alla djur för sin överlevnad måste andas, detta för att få i sig syre. Som restprodukt från denna respiration bildas koldioxid, det är alltså en förbränningsprodukt, som också skapas vid all organisk nedbrytning av växter och djur. Koldioxiden tas upp i atmosfären och används sedan i fotosyntesen hos växter. Detta brukar kallas för en aktiv del av kolcykeln och är ett kretslopp där kolet ständigt passerar olika stadier. Regnskogarna ingår i denna cykel och brukar med all rätt kallas för jordens lunga, utan dem och all annan växtlighet på land och i hav dör jordens liv ut. Samtidigt finns också en passiv kolcykel som är det kol som slutligen hamnar i berggrunden. Det är en mycket långsam process som sker i samband med långsamma geologiska förändringar. Djupt begravet ligger kolet still tills vulkanutbrott eller andra geologiska fenomen åter tar upp kolet till atmosfären och den aktiva kolcykeln.

Livet på jorden uppstod för ungefär 3,5 miljarder år sedan och det är från den tiden som de första spåren efter den blågröna cyanobakterien härstammar. Denna lilla bakterie var den första organism som använde sig av fotosyntes för att producera näring till sig själv och syre som restprodukt. Detta Den stora skillnaden mellan den passiva och den aktiva gav upphov till det kolcykeln är tidsperioderna. Medan den aktiva kolcykeln man kallar syrerekan variera från sekundsnabba förlopp till tiotusentals år, volutionen och är tar de passiva cyklerna många miljoner år. I den aktiva kolförutsättningen för i cykeln uppstår efter hand en balans i förhållandet mellan princip allt liv på jorkol i atmosfären i form av koldioxid och kolet som ingår i den som vi känner. allt levande. Men det är bara mellan vissa givna halter av koldioxid i atmosfären som liv i den form som vi nu har Fotosyntesen i sin tur lade nåoch som vi också är en del av, kan finnas. Livet som vi kängon miljard år senare grunden för den ner det, kräver en balans i förhållandet mellan koldioxid i geologiska perioden karbon som varade från 359 miljoatmosfären och det som är bundet organiskt. Beroende på ner till 299 miljoner år sedan. Under den här perioden

sid 

text: christer borg

västerut nummer 1/2009


ur alla aspekter

Politiska beslut i klimatarbetet olika yttre fenomen har klimatet skiftat under årmiljonerna, men alltid inom en given ram, stipulerad av den totala mängd kol som cirkulerar i denna aktiva kolcykel. Ända tills människan tog språnget in i den moderna tiden. Sedan industrialismen tog riktig fart; när vi upptäckte att kol och olja kan användas som energikällor, har det bundna kolet i berggrunden tagits upp och via förbränning återförts från sin passiva cykel till den aktiva i en allt högre takt. Denna mänskliga återföring av tidigare bundet kol liknar inget som tidigare inträffat i jordens historia om vi talar i termer av mängden kol som släpps ut i atmosfären och tidsaspekten på detta återförande av kol till den aktiva kolcykeln. I jordens mer än 4 miljarder år långa historia är för första gången ett djur, människan, med och laborerar aktivt med ramarna och grundvalarna för själva livets existens. Koldioxiden är alltså både en förutsättning för liv på jorden och samtidigt ett hot, då den tillsammans med en del andra gaser som exempelvis metan är vad man kallar för en växthusgas. De ser till att den värme som reflekteras från jordytan stannar kvar i atmosfären. Det är en gammal fysikalisk regel som bekräftats av mängder av vetenskapsmän och idag råder en överväldigande konsensus om detta bland de forskare som är aktiva inom det stora begreppet klimatforskning. Det linjära grundförhållandet att mer koldioxid i atmosfären ger ökad medeltemperatur på jorden är vetenskapligt väl grundat och det råder inga delade meningar om detta bland de aktiva klimatforskarna. Vi kan helt enkelt lugnt lita på att det som forskarna inom FN:s IPCC säger är så nära sanningen som man idag kan komma. Tvärtom kan vi se att de flesta förändringar som sker idag tack vare ökande temperaturer på jorden, som smältande glaciärer, ökande skogsbränder och andra fenomen, händer mycket fortare än vad man tidigare inom IPCC kunnat förutse.

västerut nummer 1/2009

Klimatarbetet pågår nu med allt högre intensitet; allt för att se till att vi kan överlämna en livsduglig planet till våra barn och barnbarn. Det är detta klimatarbete och dess mål att fasa bort fossila bränslen som energikälla som gör att vi i Sverige, som en av många åtgärder, har infört ett system med så kallade elcertifikat. Tanken med detta är att det ska fungera som en sporre att öka takten på utbyggnaden av de förnybara energislagen. Det fungerar på så sätt att alla konsumenter av el via sin elräkning och elleverantör betalar en avgift till detta system. Pengarna delas sedan ut i form av certifikat till dem som producerar förnybar energi. Målet är att öka den årliga elproduktionen av förnybar energi med 17 TWh till år 2016. De energislag som ingår i systemet är vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, viss vattenkraft, vissa biobränslen och torv i kraftvärmeverk. Det råder delade meningar om vissa av dessa kraftslags miljöeffekt, till exempel är vattenkraften diskutabel som trots sina relativt låga koldioxidutsläpp samtidigt förstör biotoper och miljöer där den etableras. Även torven är ifrågasatt, eftersom tillväxt av torv sker i tidscykler som är så långa att de ur ett mänskligt tidsperspektiv inte rimligen kan kallas förnybara. Vindkraften är det energislag som fått mest uppmärksamhet och som också byggs ut mest. År 2007 stod vindkraften för 1,1 TWh el, vilket betyder att den det året stod för 1 procent av Sveriges produktion. Nuvarande fastlagda planeringsmål från riksdagen är att den ska stå för 10 TWh år 2015, det vill säga ungefär lika mycket som en årsproduktion från Ångermanälvens samtliga vattenkraftverk. Energimyndigheten har lagt ett förslag på ett högre mål för år 2020 på 30 TWh. Vi kan konstatera så här långt att klimatförändringarna har lett till ett uppvaknande hos våra politiker och en av flera olika åtgärder från deras sida för att möta dessa är alltså införandet av elcertifikatsystemet. Detta i sin tur har gett skjuts åt utbyggnaden av vindkraften vilket gör att man kan säga att systemet har lyckats med sin intention; förnybara källor ersätter gamla koldioxidutsläppande källor allt mer.

foto: www.purestockx.com

sid 

artikelserie - vindkraft

Vindkraft


faktaruta Fotosyntes

Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Kemisk formel: 6H2O + 6CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6O2

Resiliens och hållbar utveckling. Ett ekosystem som har god buffertkapacitet mot störningar kan kallas resilient.

Ekosystemtjänster är tjänster vi får ”gratis” av

IPCC FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change etablerades 1988 för att fastställa ”risken för klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter”. Organisationen betraktas som en vetenskaplig auktoritet i frågor som rör klimatförändring. IPCC kan visa att den pågående globala uppvärmningen till största delen är antropogen; härrörande från mänsklig verksamhet, främst sådan som innebär ökning av atmosfärens halt av koldioxid.

Elcertifikat Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning producerat en megawattimme el från förnybara energikällor eller torv. El producerad från vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, viss vattenkraft och torv i kraftvärmeverk berättigar till elcertifikat. Elleverantörer är skyldiga att inneha elcertifikat motsvarande en viss andel av den el de säljer, den så kallade kvotplikten. Även elintensiv industri samt elanvändare som har använt el de själva producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen är kvotpliktiga.

naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.

Hållbar utveckling Begreppet kom med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som ”... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Hållbar utveckling består av tre delar; ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Ekologers tolkning av hållbar utveckling: Biosfärens kapacitet att leverera ekosystemtjänster och klara av störning (dvs biosfärens resiliens) skall inte minska över tiden.

Nipakademin är en ideell förening med syfte att ta till vara den resurs som utgörs av älvlandskapen i övre Ångermanland. Källor för faktaruta och huvudartikel: Andreas Malm, ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”, Bokförlaget Atlas, 2007. Thomas Hahn, föredrag

Passivhus

om hållbar utveckling i Norrland, 2007.

Ett hus som är så välisolerat att det inte kräver någon form av uppvärmning. Istället värms det av hushållsmaskiner, belysning och kroppsvärme.

www.nipakademin.se.

fotosyntes ipcc sid 10

www.fourfact.se. sv.wikipedia.org.

christer borg

västerut nummer 1/2009


Hållbarhet och lokalt arbete Jag vill nu ta er tillbaka till de grundläggande förutsättningarna för allt liv och hur det påverkar oss. För det är ju så att våra elcertifikat ensamt inte kan förändra hela klimatet. Däremot är det så att alla dessa åtgärder som nu görs och som planeras tillsammans kan göra skillnad. Därför är varje liten del viktig; varje person som väljer tåget istället för bil eller flyg vid medellånga resor; som cyklar eller promenerar till arbetet i stället för att ta bilen, som bygger sina hus som passivhus eller som konverterar till klimatsmart uppvärmning; som sopsorterar eller komposterar sitt hushållsavfall, likväl som åtgärder på nationell nivå som skatteväxling där skatteuttaget på energiförbrukning ökar och andra skatter minskas; där subventioner till tåg och kommunalt resande ökar; alla dessa och många andra åtgärder bidrar tillsammans till det som brukar kallas för ett hållbart samhälle.

En definition på ett hållbart samhälle är att man tar hänsyn till naturens uthållighet och återhämtningsförmåga, resiliens. Naturen måste kunna återhämta sig efter att den dels bidragit med sina systemresurser som friskt vatten, ren luft och råvaror till vår basindustri, dels fungerat som mottagare, recipient, för de restprodukter som uppstår vid all mänsklig aktivitet. Det inspirerande är att vetenskapsmän, samhällsforskare, debattörer, politiker och andra kan peka på hållbara alternativ; alternativ som inte betyder att vi nödvändigtvis måste minska vår välfärd i termer av mat, tak över huvudet och ett bekvämt liv. Ny teknologi, som skapar massor av nya arbeten, i kombination med ett nytt förhållningssätt gör att vi kan leva vidare mätta, varma och förhoppningsvis nöjda med vår tillvaro. Detta måste ske i global skala likväl som på regional och lokal nivå.

...varje person som väljer tåget istället för bil eller flyg vid medellånga resor; som cyklar eller promenerar till arbetet i stället för att ta bilen... västerut nummer 1/2009

reportage: christer borg

sid 11


www.ramsele.com/nipakademin ”ett utmärkt exempel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i form av inspiration och nytänkande” För att koppla tillbaka till vårt lokala perspektiv pratade jag med Thorsten Laxvik i Edsele; inspiratör och utvecklare, egen företagare och bonde och en av drivkrafterna i Nipakademin. Han har skapat ett utkast till ett ”Manifest för en miljösmart utveckling i Västra - restaurera och modernisera”. I inledningen skriver han följande: En kraftfull kommun måste också vara miljösmart. En del av den energi som produceras och genereras av vindkraftsutbyggnaden bör användas till att bygga ett miljösmart samhälle. Det innebär att vi måste restaurera och modernisera allt vi håller på med.

Jag ringer till Thorsten och frågar om han kan utveckla detta. – Sollefteå kallar sig för en kraftfull kommun, men det är inte riktigt sant, eftersom vattenkraften exporteras, den försvinner. Nu när vi går in i en ny kraftepok i och med vindkraften måste vi lära oss av det som var. Stora delar av regleringspengarna från vattenkraften har ju gått till fasta investeringar vilket jag anser i stora delar inte varit produktivt. ­– Vi hade från Nipakademins sida ett tidigt resonemang med de företag som vill bygga vindkraften här och menade då att vi vill att pengar som återförs inte går till badbryggor utan till intellektuell infrastruktur, för det är det vi behöver. Utifrån detta har jag funderat vidare på vad det är vi håller på med i Nipakademin. Jo, vi restaurerar niplandskapets gamla betesmarker och framställer ett modern kött, det vill säga ett kött med en naturligt bra balans på fetter eftersom djuren bara betar och äter gräs och inte kraftfoder. Det sker med moderna arbetsformer; vi restaurerar och moderniserar. Vi går systematiskt in för att använda de modernaste demokratiska organisationsformerna som är sanslöst effektiva att organisera människor på. Vi måste gå igenom verksamhet för verksamhet som avlopp och jordbruk, fiskvägar i älvarna och mycket annat. Vi vill alltså komplettera Sollef-

sid 12

teås ”en kraftfull kommun” med begreppet klimatsmart. – Vi funderar nu på att vidga detta till att omfatta alla kommuner som berörs av vindkraftsutbyggnaden; Ragunda, Bräcke, Strömsund och Sollefteå. Vi skulle vilja sy ihop dessa kommuner för att restaurera och modernisera och då är det viktigt att binda ihop alla aktiviteter vi håller på med, därav detta manifest som nu skickats ut. Vindkraften är ny och inger hopp om nya arbeten och utvecklad infrastruktur i form av renoverade vägar och nya hotell, med den ger också kraft och inspiration att se andra utvecklingsmöjligheter, likväl som den också innebär möjligheter att finansiera allt detta nya. Och på motsvarande sätt som utvecklingen tidigare följde vattenkraften längs älvdalarna bör vindkraftens utvecklingsmöjligheter följa vindens spår tvärs igenom skogen och över kommungränserna, avslutar Thorsten. Thorsten och Nipakademins visioner är ett utmärkt exempel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i form av inspiration och nytänkande. Vi avslutar det här numrets vindkraftsartikel med ett enkelt konstaterande: Vindkraften innebär förnyelse på många plan i en tid då det verkligen behövs som bäst. I en av de kommande artiklarna ska vi titta närmare på hur vindkraftsetableringen kommer att påverka antalet arbeten som är i direkt anslutning till uppförandet. Hur många arbetstillfällen blir det? Vilka typer av kompetenser kommer att behövas? Och vad innebär detta för byggandet av vägar och annan infrastruktur? Och vad händer efter byggtiden? Häng med i nästa nummer av Västerut när vi går vidare i vindkraftens spår!

text: christer borg

västerut nummer 1/2009


Åke Westberg Projektdirektör SCA Graphic Sundsvall 070-593 79 17 ake.westberg@sca.com

Bengt Vernmark VD Statkraft SCA Vind AB 0704-774 234 bengt.vernmark@statkraft.com

Kärnkraft eller vindkraft? Kommer regeringens uppgörelse om kärnkraften att påverka vindkraftssatsningarna i vårt område? Ja, det är en viktig och fullständigt relevant fråga. De ledande miljöorganisationerna som exempelvis Naturskyddsföreningen och även den politiska oppositionen har kritiserat uppgörelsen på många sätt, inte minst för att kärnkraft fortfarande dras med en del olösta problem som till exempel slutförvaring av radioaktvit avfall och miljöskador vid brytning av uran. Men också med utgångspunkt från ovanstående frågeställning. Man menar att industrin och näringslivet nu får dubbla signaler och att satsningar på modern förnybar energi kan komma att skrinläggas. På webbsidan 4-Fact (http://fourfact.com/) skriver Hans Nilsson, energieffektiviseringsexpert, följande: ”Forskning visar att stora företag tenderar låsa fast sig i gamla strukturer, bland annat har en doktorsavhandling i ämnet av Brita Olerup, ”Managing External demands”, visat detta. Företagens kulturella bakgrund är också föremål för Catherine Coormans studier där hon visar att blockeringarna inför en förändring inte alltid (eller ens huvudsakligen) är grundande på objektiva förutsättningar utan på tidigare erfarenheter och gruppens uppfattning av vad som ”är rätt”. De alternativa och ibland bättre

västerut nummer 1/2009

www.vindkraftnorr.se

lösningarna är inte deras lösning och sållas bort tidigt i beslutsprocessen. Precis som Olerup registrerade i sin avhandling.” Bengt Vernmark på Statkraft Vind Sverige menar dock att detta projekt i Västernorrland och Jämtland inte påverkas av regeringens beslut. Tvärtom kanske uppgörelsen stärker projektet ytterligare eftersom man förlänger och höjer ribban på nuvarande elcertifikatsystem (se huvudartikeln om vindkraft i detta nummer). Elcertifikatsystemet är en bärande del i att vindkraft blir intressant för utbyggnad. Tiläggas ska att Statkraft inte har några andelar av vikt i kärnkraftsindustrin. Åke Westberg på SCA håller med Bengt Vernmark i hans analys, även om han på frågan om planerna påverkas försiktigt tillägger ”inte just nu i alla fall”. Och detta är väl kanske naturligt, eftersom SCA via Sverker Martin-Löf tidigare stuckit ut hakan genom att dels vilja återreglera det svenska elsystemet för att säkra bra priser till vår svenska basindustri, men också uttalat önskemål om att få bygga privata kärnkraftverk. Vi som bor i etableringsområdet för vindkraften får hoppas att planerna håller streck, eftersom synergieffekterna för vår del är mestadels positiva.

reportage

sid 13


Den som

driver landsbygds-

mjok@telia.com 070-293 04 65 070-293 04 65

Jan-Olof Olofsson är moderat politiker i Strömsunds kommun. Hans politiska intresse har alltid funnits men i arbetet som företagsledare, som han tidigare hade, anser han att man måste inta en neutral hållning: – I den rollen tror jag att man bör vara ”opolitiker”, säger Jan-Olof och skrattar. Nu driver han eget företag som byggkonsult. Inför det senaste valet blev han tillfrågad om ett politiskt engagemang vilket han tackade ja till.

Fakta

Den fråga han anser ges alldeles för lite fokus är den om inlandet och glesbygdens framtid. – När välfärdsprojekten drog igång på allvar under 50talet rationaliserades landsbygdens arbetsuppgifter jord och skog i stort sett bort, och inga nya hittades. Det goda samhället definierade med staden som norm och kom ensamt att dra till sig intresse. Om vi skriver intressanta och bra debattartiklar med det temat så skulle exempelvis DN inte publicera detta, säger Jan-Olof. Vidare menar han att få lyssnar när det gäller glesbygden och den problematik som där finns. Landsbygden saknar egna megafoner. Han vet vad han skulle vilja läsa om kommunen. – Strömsunds kommun: en nationellt erkänd framgångskommun, den löpsedeln skulle jag gilla.

Fullständigt namn: Jan-Olof Olofsson Ålder: 64 år Familj: Fru, två barn, ett barnbarn + tre bonusbarnbarn Intresse: Har ett starkt intresse för den Jämtländska historien från år1650 och bakåt i tiden så långt det går. Vi är alla produkter av vår historia och den Jämtlands historia är långt med dramatisk och intressant än vad som framgår i den undervisning som skolan tillhandahåller. Detta missar jag aldrig på TV: Nyheter, friidrott och vintersport. Motto: Känn din historia – verka i nutid – agera för framtiden

sid 14

text: mia brundin

En av de viktigaste frågorna för Strömsunds kommun är befolkningsutvecklingen. Detta menar han i och för sig gäller alla inlandskommuner. En central kommunal fråga är därför att hitta en profilfråga där befolkningsutvecklingen ges förutsättning att gå åt ett annat håll. – Genusfrågan är en annan viktig fråga. Hur får vi unga kvinnor att stanna kvar i kommunen?

västerut nummer 1/2009


glesbygdsfrågor kommer att bli min idol! Det finns alldeles för få tjejer i fertil ålder och det föds för lite barn, 80-90 stycken per år. När hans dotter sjunger ”O, helga natt” då njuter han. – Jag säger som Gunde Svan, jag får ståpäls när hon sjunger den. Han är engagerad inom teatern och har bland annat spelat bonde i en föreställning där han hade 3 ogifta barn som han, till vilket pris som helst, försökte gifta bort. Huvudrollen i filmen om hans liv spelar han helst själv. – Det vore förmätet av mig att säga att någon annan ska spela den. Att resa tycker han om och har besökt de flesta länder i Europa samt Thailand. Kina står högt upp på önskelistan över länder att besöka. Vilket språk önskar han då att han kunde tala flytande? – Jag brukar säga att jag är fyrspråkig. Jag talar utmärkt jämtländska, god svenska, bra engelska och tyska någorlunda hjälpligt. Visst hade det varit roligt att lära sig exempelvis spanska också. Kunskap är aldrig tung att bära, säger han.

– Den som börjar driva den typen av frågor kommer att bli min politiska idol. Privat säger han sig inte ha några speciella önskningar. Han nämner att han vill att det ska gå bra för barn och barnbarn men i övrigt har han personligen ingen speciell längtan efter något, eller någon dröm som han länge närt men inte kunnat förverkliga. Han är helt enkelt nöjd. – Idag syns inte ett moln, himlen är blå, solen skiner och det är gnistrande kallt. Vackrare än så här kan det inte bli, utbrister han.

Snabba frågor

Om fem år ser Jan-Olof Strömsund som en framtidskommun. Stora vindkrafts­investeringar pågår redan och nya vindkraftsatsningar finns i dag i tillstånds­processen och på ritborden. Andra alternativa energier har stora möjligheter inom Strömsunds kommun om bara förutsättningar ges för utveckling. Alternativ energi tror och hoppas han på ska ge ett lyft för framtiden. Strömsunds kommun är också en av fyra nationella noder för vindkraft. – Vi har fått det nationella uppdraget att hantera utbildningsfrågorna för de som ska arbeta med vindkraften, berättar Jan-Olof. Om han fick möjligheten att vara statsminister en vecka tror han att den veckan skulle gå åt till att fundera över vad han skulle göra. Till sist kommer han fram till att han skulle initiera och driva inlandsfrågorna. Jan-Olof säger sig inte ha någon särskild politisk förebild. Däremot tycker han att den nuvarande regeringen har en sund inställning till statsfinanserna. Han saknar från nationell nivå ett intresse för landsbygds- och glesbygdsfrågor.

västerut nummer 1/2009

artikelserie - våra kommunpolitiker

och

Melodifestival Let´s Dance

x

Tåg

Staden

Flyg

x

Landet

x

Kött

Fisk

Hockey

Fotboll

Måndag

Fredag

x x

Jag tar dagarna som de komme välja mellan måndag eller fredagr……kan inte

reportage

sid 15


Lokal producerade

Produkter  

Rapsolja med havtorn 60:- 250 ml Galina Timermane, Hammarstrand • 070-202 07 64 www.plantajemtlandica.se

Brukssmide

Chokladpraliner 10:-/st

Tommy Strömqvist • Muråsen Strömsund 0670-400 39 • 070-680 58 66 murasbruk@glocalnet.net

sid 16

Chokladverkstan’ i Ragunda 076-848 94 75 • www.ragundapraliner.se

proukter

västerut nummer 1/2009


Ljuslykta Gåxsjö Smedja • Susanna Bäckström 0644-401 01

Ljusstake 250:Jordemors keramik • Åse Ehnberg, Vattudalstorget 0670-61 42 90 • 076-804 98 62 www.jordemors-keramik.se

Keramik Birgitta Ytfeldt 070-212 34 85 Hantverksboden Hoting

Trasmattor

Boken “Bollvallning” 225:-

Trasmattor Gullan Alfredsson • 0730-77 14 83 Hantverksboden Hoting

Åsa Tova Berg - Förlaget Eget Bevåg 0622-30012 • 070-625 95 67 • www.egetbevag.se västerut nummer 1/2009

produkter

sid 17


GELAB

satsar offensivt

När lågkonjunkturen stormar som mest kliver Gelabs före dette fartygskapten fram för att lotsa elektronikföretaget rätt bland bränningar och skär. Vd:n Lars Olsson är mannen som älskar utmaningar och ser möjligheter i varje problem. Nu satsar han offensivt för att nå nya marknader i en bransch med tuff konkurrens. - Vi ska etablera en säljorganisation i södra Sverige innan året är slut, säger skåningen.

www.gelab.se • 0672-41 21 00

Det har gått bra för Gäddedebaserade elektronikföretaget Gelab på sistone. Invigningen av det 300 kvadratmeter stora lagret och nyheten att företaget lyckats få Siemens att förlägga hela sitt lager för Norden och England i Gäddede har gått varm i både radio och press sista tiden. Nu finns förhoppningar att hela mellanlagret för Europa ska placeras i den nybyggda lagerlokalen. - Jag hoppas att vi har lyckats ro hem det kontraktet före sommaren. Siemens är en av våra största kunder och det är produkterna vi tillverkar åt dem som vi ska förvara i våra lokaler, säger Lars Olsson medan han visar nybygget som har en imponerande takhöjd. - Det här kommer vi att ha stor nytta av. Det frigör dessutom mer arbetsyta i fabriken, fortsätter han. Framgångshistorien kring Gelab tar sin början på tidigt 1980-tal. Redan då fanns ett elektronikföretag i Gäddede men det gick i konkurs. Då beslutade sig fem av de anställda för att köpa konkursboet. Ur askan skapade de sedan Gelab och knöt bland annat upp Bewator som kund. Kontakten frodas än idag – alla deras kodlås tillverkas i Frostviken. - Allt gjordes för hand på den tiden. De fem satt i princip runt ett bord och tillverkade elektronik. Deras mål var att skjuta sin egen arbetslöshet framför sig. De hade nog ingen aning om att företaget skulle växa och bli så stort som det är idag med drygt 80 anställda på tre orter, säger Lars Olsson. Kanske trodde de inte heller att de skulle jobba kvar, 27 år senare. Men idag är tre av de ursprungliga fem kvar på

sid 18

chefspositioner inom företaget: Per-Arne Strandberg är avdelningschef för elektronikprodukter, Lennart Sjöberg är avdelningschef för kablage och antennproduktion och Jan-Kåre Strid är avdelningschef för inköp. Hur den före dette fartygskaptenen Lars Olsson hamnade på Gelab för tre år sedan är en helt annan historia. - Jag är skåning från början och min fru är från Blekinge. Vi hade pratat om att vi någon gång skulle vilja jobba tillsammans. När vi sedan fick höra att campingen i byn var till salu slog vi till och efter ett tag fick jag sedan jobbet på Gelab. För mig är det viktigt med utveckling och att det ständigt händer något i livet så det var inte speciellt svårt att bryta upp. Att vara i fjällen är dessutom ungefär som att vara tillbaka på sjön, säger han och skrattar. Hur menar du? - Upplevelsen är nästan densamma. Det är stora vidder och det gäller att vara ett med naturen för att klara sig. Att vara befälhavare på ett fartyg är nästan som att stå på toppen av ett berg, det är en mäktig känsla. I vilket läge befann sig Gelab när du tog över för tre år sedan? - Det var redan då ett bra företag, men kunde fungera bättre. Tillsammans med ledningen lade jag fram en treårsstrategi, en offensiv strategi för det ligger i min natur. Man ska inte nöja sig med den placering man har på marknaden, man måste hela tiden sträva uppåt och framåt.

Hur tänker Gelab göra det? - Elektronikbranschen är oerhört tuff. Låglöneländerna kommer starkt och mot dem kan vi inte konkurrera när det gäller personal. Vi kan däremot konkurrera när det gäller maskinell tillverkning, kvalitet, flexibilitet och hög kompetens.

Vad har du för bakgrund? - Jag började i flottan som 18-åring när jag skulle göra lumpen. Då fanns det ett fartyg som gick jorden runt, Älvsnabben, som jag gärna ville mönstra på. Jag blev antagen till officersutbildningen och åkte sedan runt jorden fyra gånger både med Älvsnabben och Karlskrona.

text&foto: pernilla hermansson

västerut nummer 1/2009


mot nya

. . . r e d a n k mar Hur ska ni nå nya marknader?

Jag fick hela tiden högre och högre befattningar men slutade inom flottan för 15 år sedan. Det var en härlig tid men jag saknar den inte.

- Vi kommer att etablera en säljorganisation i södra Sverige innan året är slut. Det är där merparten av våra kunder finns idag och det vill vi utnyttja.

Vad har du gjort mer? - Jag har bland annat varit affärsutvecklare på Cap Gemini, jobbat i London på ett publishingföretag samt haft chefsbefattningar och utvecklingsuppdrag på en rad företag.

Det är stora satsningar. Hur har lågkonjunkturen påverkat Gelab? - Visst har vi haft många tuffa diskussioner med banken, men det har gått bra hittills. Kablageproduktionen har gått ned på grund av att det går dåligt för bilindustrin men det har vi tagit igen genom annan tillverkning. Som läget ser ut just nu blir det inga uppsägningar i år. De senaste tre åren har vi ökat omsättningen från 94 miljoner kronor till 135 miljoner kronor utan att säga upp personal och den utvecklingen vill vi fortsätta med.

Vad kännetecknar dig som ledare? - Jag ser mig själv som en utvecklare, inte en förvaltare. Jag älskar utmaningar, det måste ständigt hända något i mitt liv. När jag känner att jag inte kan utveckla ett företag mer är det dags att gå vidare. Jag tror att mitt ledarskap är min styrka samtidigt som jag har lätt för att lära nya saker. Min svaghet är nog många gånger att jag vill för mycket och går för fort fram för att medarbetarna ska hinna med.

Var befinner sig Gelab om fem till tio år? - Jag tror vi kommer att finnas med fabriker på fler orter i Sverige. Kanske har vi också en viss stödproduktion utomlands, kanske i Estland eller på Filippinerna. Ska jag vara djärv vill jag säga att vi har fördubblat vår produktion till 2015.

Vad är den största utmaningen för Gelab just nu? - Det gäller att effektivisera mer och fortsätta tillväxten. Vi har investerat i flera nya maskiner och det gör att produktionen blir smidigare. Vi har även öppnat Gelab design och utveckling AB i Östersund där sex ingenjörer är anställda för att hjälpa våra kunder med att effektivisera och göra deras produkter lämpade för tillverkning. Vi öppnade i december och är redan nu fullbokade för hela 2009.

västerut nummer 1/2009

Och hur länge blir du kvar på vdposten? - Det har jag inte bestämt. Så länge det känns roligt och så länge jag kan bidra till att utveckla Gelab blir jag kvar, säger Lars Olsson och ler.

reportage

sid 19


Mountain Moose i Stora Blåsjön

0672-211 20 info@mountainmoose.se • www.mountainmoose.se

Över 200 personer kom till invigningen av Mountain Moose i Stora Blåsjön förra sommaren. Älghägnets tama konungar Hilda och Herbert har tagit hela byn med storm – och nu verkar älgparet vänta tillökning lagom till våren. - Ja, vi tror det och det vore helt fanttiskt Det känns otroligt spännande, säger ägarna Mats och Lotta Falk. För fem år sedan bestämde sig Lotta Falk för att flytta från Lit till Stora Blåsjön. Hon hade hittat det perfekta huset i utkanten av byn, faderns föräldrahem. När hon sedan träffade Mats fick han tidigt höra vad som gällde. - Hon sa direkt att det inte fick bli något mellan oss eftersom hon skulle flytta hit. Hon räknade nog inte med att jag också skulle nappa på den idén. Jag är från Hammerdal och trots att jag aldrig varit här tidigare har jag trivts från första stund. Vi har hittat hem. Men att renovera huset har inte varit det enklaste, säger han och sneglar på Lotta. - Jag såg nog inte riktigt i vilket skick huset var egentligen. Nu när jag tittar på gamla bilder kan jag inte förstå vad jag såg förutom läget. Huset såg ut som ett spökhus, säger Lotta och skrattar. Idag är huset långt ifrån ett spökhus och på gården har det gjorts plats åt familjens nya kelgrisar, älgarna Hilda och Herbert som flyttade in i det 2,5 hektar stora älghägnet hösten 2007. - För att kunna bo som vi gör måste man vara lite uppfinningsrik. Här växer inte jobben på träd, det gäller att skapa sig ett eget levebröd, säger Lotta Falk. Att paret valde att starta en älgfarm, Mountain Moose, föll sig ganska naturligt när de tittade ut genom fönstret:

sid 20

- Det är väldigt mycket tyska turister här och vi ser dem varje dag genom köksfönstret när de åker förbi. Vi började spåna lite grand, att de älskar älgar vet vi ju så vi tog kontakt med en annan älgfarm som heter Moose Garden. Sedan föddes idén att öppna ett eget hägn, säger Mats Falk. Sedan tog det drygt tre år innan drömmen blev verklighet och paret kunde välkomna älgarna som köptes av Älgens hus i Bjurholm. Tillstånd, förberedelser och bygget av timmerstuga/café samt utställningslokal och hägn har tagit mycket tid. Dessutom klämde paret in bröllop och barnafödsel också. - Det var lika bra när vi ändå hade så full upp, säger Lotta Falk och skrattar medan hon matar tre månader gamla Alva och ger storasyster Agnes lunch. Totalt har paret satsat miljonbelopp på sin verksamhet och fått mycket hjälp av familjen – och turen. Timmerstugan som idag tjänar som café har nämligen också hittat hem till slut, precis som Mats och Lotta: - Vi letade efter en timmerstuga och hade tänkt annonsera efter en när vi såg en annons på Internet. Det visade sig att stugan stod alldeles bredvid vår tomtgräns och att Lottas farfar varit med och timrat den på 40-talet. Så det känns naturligtvis extra roligt att vi äger den nu och har timrat upp den på vår gård, säger Mats Falk. Vecka tio samt 14 till 18 håller Mountain Moose öppet under veckosluten, när älgfarmen öppnar för sommarsäsongen är inte spikat i skrivandets stund. Men paret hoppas på en ordentlig överraskning. Lotta Falk misstänker nämligen att Hilda väntar smått.

text: pernilla hermansson

västerut nummer 1/2009


- Vi tycker att hon ser lite tjockare ut än vanligt så vi tror att hon väntar en älgbebis. Det skulle vara otroligt roligt. Vi hoppas att det ska locka än mer besökare hit. Att få träffa en älg är en oerhört häftig upplevelse, säger hon. Förra säsongen hade Mountain Moose 1200 besökare, alla med lite olika förväntningar och reaktioner. Även om Hilda och Herbert är tama är de ändå i grund och botten vilda djur och det är viktigt att ta med sig när man går in i älghägnet. - Många besökare tror att de bara kan traska in och göra i princip vad som helst, men de får stå vid foderbordet och klappa älgarna där. Det är viktigt att prata mycket djuren så att älgarna hela tiden är med och ser vad som händer. Älgar är otroligt vackra djur, trots att exteriören är lite märklig. Att få vara den som visar upp de här djuren känns oerhört roligt, säger Lotta Falk. Parets satsning innebär att Stora Blåsjön ytterligare växer och utvecklas. Genom åren har det varit mycket kvinnligt företagande i byn och Lotta Falk är ytterligare ett exempel på det. -Vi företagare försöker samarbeta så gott vi kan för att locka fler utländska turister och utveckla Stora Blåsjön som en turistdestination. Vi har mycket att lära av varandra och tillsammans blir vi starkare. Drömmen för mig och Mats är ju såklart att en av oss ska kunna leva på företaget vi startat, vi har mycket idéer inför framtiden, säger Lotta Falk. Nu när du har tama älgar på gården, kan du fortfarande äta älgkött? - Ja, det kan jag. Men jag skulle inte kunna äta upp Hilda eller Herbert. De tillhör familjen nu, säger hon och skrattar.

västerut nummer 1/2009

Över 200 personer kom till invigningen av Mountain Moose i Stora Blåsjön förra sommaren. Älghägnets tama konungar Hilda och Herbert har tagit hela byn med storm – och nu verkar älgparet vänta tillökning lagom till våren. - Ja, vi tror det och det vore helt fanttiskt Det känns otroligt spännande, säger ägarna Mats och Lotta Falk.

Älgen Herbert är tjusig där han travar fram i sitt hägn.

För fem år sedan bestämde sig Lotta Falk för att flytta från Lit till Stora Blåsjön. Hon hade hittat det perfekta huset i utkanten av byn, faderns föräldrahem. När hon sedan träffade Mats fick han tidigt höra vad som gällde. - Hon sa direkt att det inte fick bli något mellan oss eftersom hon skulle flytta hit. Hon räknade nog inte med att jag också skulle nappa på den idén. Jag är från Hammerdal och trots att jag aldrig varit här tidigare har jag trivts från första stund. Vi har hittat hem. Men att renovera huset har inte varit det enklaste, säger han och sneglar på Lotta. - Jag såg nog inte riktigt i vilket skick huset var egentligen. Nu när jag tittar på gamla bilder kan jag inte förstå vad jag såg förutom läget. Huset såg ut som ett spökhus, säger Lotta och skrattar. Idag är huset långt ifrån ett spökhus och på gården har det gjorts plats åt familjens nya kelgrisar, älgarna Hilda och Herbert som flyttade in i det 2,5 hektar stora älghägnet hösten 2007.

Foto: Lotta Falk

reportage

sid 21


Björnen som red Han var trött Eric Sellin, präst i Resele gäll, när han denna söndag år 1755 närmade sig kyrkbyn Mo i Junsele. Junsele och Ådals-Lidens socknar var annexförsamlingar under Resele, och det låg på hans lott att predika i dessa tre kyrkor var tredje söndag. Han hade stannat för uppe på Fransåsen, mitt på sträckan efter den tre mil långa ridväg som ledde till hans slutmål för dagen, och rastat i den lilla raststuga som fanns där för de vägfarande. Fransåsen var vid denna tid ej befolkad, och han ville så snart som möjligt komma vidare till Mo. Vägen var rent ut sagt usel att rida efter, för det var stenigt och brant på sina ställen. Dessutom var inte de spänger som ledde över alla blöta myror och mossar i bästa skick, så han fick ta det lugnt när han skulle passera över dem. Han mötte någon enstaka vandrare på sin färd, men några flera ryttare brukade han inte stöta på efter denna väg. Folk i trakten red sällan på denna tid, endast prästen, fogdar och andra högre herrar unnade sig den lyxen. I Mo gick Junseleborna omkring på kyrkovallen i väntan på prästen, och vid båtsmannen Tryggs torp uppe vid skogsbrynet stod en gammal skummögd kvinna i färd med att ge sig av till kyrkan. Plötsligt hörde gumman ett gnäggande uppifrån skogen och såg med sin svaga syn hur en ryttare kom på sin häst i fullt galopp ner mot byn. Hon neg vackert när ekipaget sprang förbi, men hon fick inget svar av ryttaren, endast något som påminde om ett brummande. Gumman blev sur över att prästen inte nedlät sig till att hälsa, och hon ställde sig frågande över varför han hade en tjock lurvig päls på sig mitt i sommaren. När gumman kom ner till kyrkan frågade hon var prästen tog vägen, men de övriga kyrkobesökarna

sid 22

titta frågande på henne, inte hade det kommit någon präst så vitt de hade sett. Efter en stund kom så prästen ridande i lugnt gemak ner mot kyrkogården, och han såg minst sagt förbryllad ut när gumman förmanade honom över att inte hälsa på henne. Han hade ju precis kommit. Man gick så in till kyrkan där Eric Sellin höll sin predikan. Förklaringen till gåtan om vem den lurvige ryttaren var, kom när bonden Ingel Bertilsson efter kyrkobesöket gick hem till sin gård. Vid portlidret som gick in till gårdstunet låg en död björn och när han kom in på gården låg hans älskade häst svårt riven och död. Hästen hade varit lös uppe i skogen på Herrsjöåsen, och tydligen hade slagbjörnen rivit sig fast på hästens rygg. I rädsla hade då hästen sprungit hem till gården med björnen på ryggen. När hästen sprang in genom portlidret hade björnen slagit huvudet i överliggaren och avlidit. Hästen hade fortsatt in på tunet där den i sin tur dog av de skador björnen åsamkat. Nu fick den gamla gumman svar på varför den lurvige ryttaren inte hade hälsat på henne, det var ju en björn hon nigit för. Portlidret som hästen sprang igenom är den s.k. Lofthusbod som idag står på hembygdsgården i Junsele.

text: göran stenmark

ÅR 1755 västerut nummer 1/2009


Alpin jaktkänga och låg vintersko. Känga YAK Powerboots

BM

ra Massor av me kläder för na vux och Barn

100:-

Barnoveraller från

Kungsörnen är en skicklig jägare som scannar av sina jaktmarker och slår till med överraskning.

695:-

Kom in och provkör den omtalade Rotax etechmotorn NYHET med Nu har vi börjat g skoteruthyrnin

NYA & BEGAGNADE SNÖSKOTRAR

Nytt För i år terfiske Massor med vin mask även maggot och

Lynx Ranger 600-03 Lynx Ranger 600-04

Foto: Brutus Östling

4 st pimpelspön

Nyhet!

Håll örnkoll!

Lynx Rave 643-97 Lynx Adventure 800-05 Polaris Edge 600-02

Vi har modeller av Lynx 2009

En dator, en internetuppkoppling och personligt lösenord är allt du behöver för att ha örnkoll på din skog. Vår nya tjänst Din Holmenwebb ger överblick. Du når den dygnet runt och från världens alla hörn.

0942-103 00 • Mobil 070-600 57 52 www.doroteahusvagnscenter.com

$ENLILLABYRÌNMED DENSTORAOMSORGEN

Här hittar du det mesta som du behöver för att göra ditt skogsägande både enkelt och lönsamt: kartor, kontrakt, ekonomiskt resultat, marknadsnytt, erbjudanden och mycket annat. Hör av dig så berättar vi hur du kan komma ännu närmare din skog!

Daniel Norberg Johan Hansson

0661-442 42 0670-61 10 52

www.holmenskog.com

västerut nummer 1/ 2/2009 2007

annonser

sid 23


annonsering Göran Sandman Annonssäljare 070-190 14 50 • annons@vasterut.se

STABIL HUNDGÅRD Vi har övertagit tillverkning och försäljning. Sektionerna är 180 cm höga och 120 cm breda. Dörrsektionen har samma mått som väggsektionen, hög tröskel för bra funktion även vintertid. Kan även användas liggande för mindre hundar. Information och pris se hemsida www.stabil.se

sid 24

annonser

västerut nummer 1/2009


sonerna för Västerut är alltså självklart Göran Sandman, vår

Vilka är vi?

duktiga annonssäljare. Som egentligen är den som ser till att tidningen kan fortsätta att komma ut. För utan annonser – ingen Västerut.

Magasinet Västerut har sedan starten ägts och utgivits av deSign lena & lena i Ramsele. Idén att göra en tidning för ”den vita fläcken” som vi kallade det osynliga området i västernorrlands inland hade funnits sedan vi Lenor började jobba ihop men tog fart när vi blev kontaktade av Christer Borg och Per Sahlström i Näsåker som precis gjort succén Byabladet Special sommaren 2005. Det första numret kom i december samma år och redaktionen bestod av oss fyra med Christer som annonssäljare. De första numren delades inte ut som reklam till alla hushåll, utan det fanns några utlämningsställen på varje ort där man fick hämta sitt exemplar.

Under slutet av 2008 kände vi att Västerut stog och stampade på samma fläck. Vi lekte med tanken att lägga ner produktionen, eftersom den tar mycket tid och kraft från våra övriga jobb, och intäktsmässigt inte var riktigt försvarbar ur företagssynpunkt. Men eftersom Västerut är vår ”bebis” så ville vi inte släppa den i första taget. Tanken på att utöka området kom vid en träff då flera av våra medarbetare var med. Plötsligt väcktes tanken och sen rullade det på av bara farten.

sele, Näsåker och Resele.

Vi beslutade oss sedan att utöka utgivningsområdet till Strömsunds- och Ragunda kommuner samt den del av Sollefteå kommuns om vi tidigare utkommit i. Sammanlagt

Redan till nummer 2 utökade vi med hela västra Ångerman-

blir det närmare 9500 hushåll. Att också öka antalet num-

land. Backe, Rossön, Hoting och Norråker. Det första num-

mer per år har vi funderat på redan sedan tidigare men nu

ret som delades ut i brevlådorna var nr 1 2007.

kändes det självklart att göra det. Sex nummer per år kom-

Det första numret fanns att hämta i Ramsele, Junsele, Ed-

Medarbetarna har varierat genom åren men Christer har varit med från start och är fortfarande en viktig medarbetare som sätter sin prägel på tidningen och hjälper till så att vi håller oss kvar vid den vision vi startade med. Nämligen att lyfta fram det positiva med bygden. Synliggöra spännande människor och företeelser. Eftersom tidningen redan från början, och fortfarande, är helt annonsfinasierad har vi ingen som står bakom och ”tycker” om vad tidningen ska innehålla. Vi brukar sätta ihop en redaktion inför varje nummer för att lyssna av och få uppslag till reportage, men i slutändan är det vi själva som bestämmer innehållet. En av huvudper-

västerut nummer 1/2009

mer det att bli, förutom detta år då vi valt att ta lite extra lång tid på oss för det första numret och bara hinner med fem.

För att kunna presentera intressanta artiklar från hela det stora området har vi tagit hjälp av flera duktiga reportrar. Vi presenterar dom närmare lite längre fram i inlagan. Nu hoppas vi att ni som läst Västerut sedan tidigare känner igen er i den nya, lite större modellen. Nu får ni ju också fördelen att läsa om något av det som händer våra grannkommuner. Och för er som får Västerut för första gången, hälsar vi välkommen som läsare och hoppas att ni ska tycka om det ni håller i handen.

inlaga

sid 25


Medarb Lena Dalgren – ansvarig utgivare, skribent Den som ska hålla i alla trådar och se till att allt material kommer in i tid. Är själv alltid sist med att lämna ifrån sig sina reportage.

Lena Strandqvist – grafisk formgivare Den som gör att Västerut ser ut som den gör. Inte lätt att få alla spretiga annonser, reportage och foton att ge ett enhetligt uttryck i Västeruts anda.

Göran Sandman – annonsförsäljare Rätt man på rätt plats. När till och med annonsköparna skröt om vår trevlige annonsförsäljare förstog vi att vi hittat någon unik.

Christer Borg – skribent och fotograf Den idé som inte kommit ur Christer finns inte. Under våra redaktionsmöten behöver vi stenograf för att hinna med allt som denna man kläcker ur sig.

Åsa Tova Berg – skribent Jaha när är dölinjen då frågar Åsa lugnt när det är dags för nästa nummer av Västerut. Sedan skriver hon intressanta artiklar medan hon samtidigt driver Hundraelvan, kursgård för hundentusiaster, jobbar aktivt i föreningen FNA, Föreningen Nordiska Assistanshundar, skriver böcker och ger ut på eget förlag, sjunger i bandet Solutions och så några saker till. För Åsa är ingenting omöjligt.

sid 26

reportage inlaga

västerut västerut nummer nummer 3/ 1/2009 2007


betare

Kent Wassdahl – skribent En av Västeruts största supportrar ända från start. Att ta in honom som medarbetare kändes som en naturlig utveckling. Bevakar den del av Ångermanland som ligger i Jämtland samt Junsele.

Mia Brundin – skribent Skicklig skribent som alltid håller deadline. De stora övergripande idéerna kommer från Mia, som inte alltid har så lätt att få en syl i vädret i den något bullriga redaktionen.

Pernilla Hermansson – skribent Efter att ha haft Pernilla som krönikör i förra numret hade vi på önskelistan att få henne som ny medarbetare. Och vi är tacksamma att ha fått en så kompetent och duktig medarbetare som kan bevaka det vidstäckta Strömsundsområdet.

Daniel Sörlin – webmaster och fotograf Att Västerut numer har fantastiska foton är Daniels förtjänst. Dessutom är han den som ska förverkliga vår stora websatsning.

Lasse Karlsson – redaktionen Det kändes självklart att Lasse skulle ha en del i nya Västerut. Riktigt med vad har vi inte kommit fram till än, men en plats i redaktionen var given.

västerut nummer 1/2009

inlaga

sid 27


Kvalité

Redaktionen 0623-710 71 • design@ramsele.com

En av Västeruts linjer från första början har varit kvalité. Många gånger har vi fått rådet att spara på kostnader genom att välja en billigare produktion och då främst genom ett annat format och pappersval. Men hårdnackat har vi hållit fast vid det obestrukna papperet och ett lätthanterligt format. Det enda tänkbara för oss när det gäller att förstärka, lyfta fram och återge vårt innehåll och bygd på rätt sätt. En viktig del i vår strävan efter kvalité är vårt etablerade samarbete med Sollefteå Tryckeri som är sista länken i produktionskedjan. Deras kompetens och hjälp har gjort dem näst intill oumbärliga för vårt magasin och strävan att hitta rätt uttryck.

073-849 26 25, pernillisen9@hotmail.com

Pernilla Hermansson Strömsund-Frostviken

Vi ökar nu med 16 sidor vilket gör att omfånget och vikten på tidningen blir för hög för att den ska kunna skickas som en ODR (oadresserad direktreklam) standard. Detta är anledningen till att utgivningsdagen från och med nu är fredagar.

Kent Wassdahl Hoting-Tåsjö-Junsele 070-574 76 47, kent@kwit.se Åsa Tova Berg Näsåker-Resele 070-625 95 67 • forlaget@egetbevag.se

Lena Dalgren Ramsele-Edsele-Ragunda 070-170 35 77 • lena.dalgren@vasterut.se Mia Brundin Politikerreportage 070-281 35 77 • mia@miasinfojour.se

Christer Borg Vindkraft 070-684 74 31 christer@borgwondergear.se

Annonser Naturligtvis ska det löna sig att boka annons i flera nummer samtidigt. I det fall man som annonsör bokar tre nummer, väljer man själv vilka nummer annonsen ska införas i.

Göran Sandman Annonssäljare

Innehåll

070-190 14 50• goran.sandman@vasterut.se

Västeruts profil har alltid varit att belysa och plocka fram positiva händelser och personer, som kanske inte får så mycket uppmärksamhet i andra media. Den linjen är mycket viktig i vårt arbete. Vi försöker även täcka in hela området med artiklar i varje nummer. Vi tar tacksamt mot förslag till reportage, om någon del känner sig bortglömd. En artikelserie om vindkraftsutbyggnaden påbörjades redan i förra numret och kommer att fortsätta så länge det finns intressanta infallsvinklar i ämnet. Christer Borg är redaktör och ansvarig för den avdelningen. Mia Brundin kommer att fortsätta sin serie med intervjuer av våra lokalpolitiker. Att komma dem lite närmare in på livet känns intressant och viktigt för utvecklingen i området. Tanken är att de ska synliggöras för att lättare få kontakt med oss väljare. Ända sedan start har vi haft sidor med lokalproducerade matvaror eller hantverk. Att lyfta fram våra duktiga hantverkare har känts roligt, och ännu roligare såklart att de har blivit uppmärksammade efter att ha varit med i tidningen. Känns spännande med ett nytt område att botanisera i. Våra reportrar ansvarar för varsitt område att bevaka. Därmed inte sagt att vi inte kommer att jobba över gränserna inpå varandras områden. Kanske utefter speciella intresseområden. Tips om reportage mottages tacksamt! Ring eller maila redaktionen eller den reporter som bevakar ditt område.

sid 28

Lena Strandqvist Annonsproduktion 070-22 33 711 • lena.strandqvist@vasterut.se Färdigt material: annons @vasterut.se Websidan www.vasterut.se kommer att så sakteliga växa fram till en community för boende i området och för de som vill hålla kontakt med folk och händelser i området. Vissa artiklar kommer att vara exklusiva för websidan. Andra artiklar får sin fördjupning här. På websidan hittar man såklart också all information om tidningen och medarbetarna, samt alla nummer i pdf-format.

Prenumeration Magasinet Västerut är en gratistidning som kommer ut med 5 nummer i år. Den delas ut som reklam, så har du sagt nej till reklam får du alltså inte tidningen utan får hämta den på ett av våra utlämningsställen eller prenumerera. Västerut har från och med detta nummer en upplaga på 12 000 ex. Antalet exemplar som läggs ut på de olika orterna kommer att bli färre än tidigare. Vi minskar också antalet utlämningställen till ett på varje ort. Vi vet att många hämtat tidningen och skickat till släktingar och bekanta ute i landet. Det är vi naturligtvis tacksamma för eftersom det gör tidningen mer intressant för våra annonsörer. Men vi vore naturligtvis ännu tacksammare om vi i stället fick skicka tidningen som en prenumeration.

inlaga

västerut nummer 1/2009


Utgivningsområde 9401 hushåll • Utgivningsområdet är ca 70 000 km2 och avståndet fågelvägen från den södra till den norra punkten är cirka 30 mil.

Utgivningsdatum 2009

Utlämningsställen

27 mars • 26 juni 28 augusti • 23 oktober 4 december

Näsåker – Ritzéns Edsele- ICA Ramsele-ICA Hoting-Bygdens Framtid Junsele-ICA Rossön-Rossöns Sport & Färg Backe-Backe Färg & Presenter Dorotea- Statoil Sollefteå- Biblioteket, Turistbyrån Norråker-Handlarn’ Hammarstrand-se www.vasterut.se Bispgården-se www.vasterut.se Strömsund-Turistbyrån Gäddede-se www.vasterut.se Hammerdal-se www.vasterut.se Jorm-Lanthandeln Betala din prenumeration genom att sätta in 200 kr på bg 5763-7373. Ange prenumeration Västerut, ditt namn och adress.

Annonspriser Rabatter Helår 30 % • Tre nummer 20 %• Deadline ca en månad innan utgivningsdatum

Fullpris

30% rabatt

20% rabatt

Helsida

172 x 244 mm

12 000 kr

9 600 kr

8 400 kr

Halvsida

172 x 119 mm

7 500 kr

6 000 kr

5 200 kr

Halvsida stående:

83 x 244 mm 7 500 kr

6 000 kr

5 200 kr

Kvartssida

83 x 119 mm 4 000 kr

3 200 kr

2 800 kr

Åttondel

83 x 59 mm 2 000 kr

1 600 kr

1 400 kr

Sextondel

83 x 28 mm 1 000 kr

800 kr

700 kr

Inlaga, 4 sidor mittuppslag, 27 000 kr

västerut nummer 1/2009

inlaga

sid 29


text: åsa tova berg foto: christer borg • www.asmon.se

Åsmons SHF...med rätt att handla!

Det är styrelsemöte i Åsmons Samhällsförening. En snöig februarikväll med massor av minusgrader i luften. Gänget, en skara på nio personer i åldrarna mellan 30 och 60 samlas hemma hos kassören Helena Ångström. Det är enklast så eftersom Helena föddes med polio och har svårt att såväl förflytta sig som hålla värmen. Med ålderns rätt tillåter hon sig att sköta föreningslivet på hemmaplan – något som går alldeles utmärkt. Inte nog med att Helena står för fika och samlingslokal – hon är även en av de personer som tar emot anmälningar, svarar på frågor och ingår i föreningens ”festarrangemangsgrupp”. Må så vara att hon inte kan skutta runt och hänga serpentiner i taket – de flesta affischer, utskick och biljetter som kommer från föreningen har sitt ursprung i Helenas dator. Och beträffande serpentiner finns det alltid andra som kan dra sitt strå till stacken. Ordförande Anita Rahn öppnar mötet. Det är tur att hon har tidigare erfarenhet från föreningslivet, annars skulle det ta tid att komma igenom dagordningen. Styrelsemedlemmarna är engagerade och diverse ”övriga frågor” flyter lätt in redan i de föregående punkterna. Hur ska vi isolera cafédelen för att kunna arrangera evenemang utan att värma upp hela huset? Vem bygger den nya anslagstavlan? Finns det intresse för dart? Vad tror ni om linedance? Vad ska vi ha för fika när Ewert Ljusberg kommer? Vem har tid att stanna kvar och låsa? När ska avloppet åtgärdas? Vilka årsavgifter ska betalas? Hur många har anmält sig till trubadurkvällen med Nick Borgen? Har någon tänkt på att köpa marschaller? Vem kan förvalta gräsklipparen? Vilka helger ska vi ha loppmarknad? Kan någon ta på sig att annonsera? Just så ser föreningslivet ut. En skara entusiaster som samlas

sid 30

kring ett antal konkreta spörsmål. Man skulle faktiskt kunna säga att glesbygdens utveckling och liv sker just vid sådana här möten – och runt diskbänkar, lotteriringar och kaffekok i bystugorna. Kägelvallen är en anrik byggnad som är ansluten till Bygdegårdarnas Riksförbund. Själva huset uppfördes under tidigt 1950-tal, detta under en tid då befolkningsstatistiken såg något annorlunda ut än idag. Vattenkraften byggdes ut och trakten kring Näsåker var ett veritabelt ”Klondyke” med Åsmon som ett inte helt ointressant nav. Under helgerna arrangerades danser, även med den tidens riktigt stora artister, och publikrekordet, som noterats i byns ärevördiga klippbok, ligger på drygt 900 personer. Anslutningsbussar utgick från Nordantjäl, passerade anläggarbyn i Kilforsen i god tid före festligheterna – och körde även hem kalasande deltagare efteråt. På samma sätt kunde Sollefteåborna bussledes ta sig till ”metropolen” Åsmon via Forsmo – liksom att även Junsele- och Ramseleborna hade möjlighet att bussas till Kägelvallen. Idag ser situationen annorlunda ut. Många föredrar att sitta kvar i sin bostad, även om det händer saker på hemmaplan. Intresset för dans och bygemenskap har bytts ut mot det sällskap TV-n kanske kan ge. Viljan att ”gå man ur huse” har definitivt minskat – och för många äldre kan det också vara besvärligt att ta sig in på de gamla bygdegårdarna. Där ligger dock Åsmons Samhällsförening långt framme och i väntan på sommarens byggande av handikappramp lånar Kägelvallen lokala kursgården HUNDraelvans ramper när det är något på gång. Tillgängligheten är ju en självklarhet – likaså att det ska hända något i byn.

text: reportage kent wassdahl

västerut västerut nummer nummer 4/ 1/2009 2008


Ordförande Anita Rahn valdes in i föreningen så sent som i oktober 2008 och hade då bara hunnit bo ett drygt år i byn. Ursprungligen kommer hon från Gustavsberg utanför Stockholm men besökte Åsmon första gången 2006 i samband med att hon gick en sommarkurs med sin hund Flisan. - Vi var här tillsammans, min vuxne son Tobias och jag, berättar Anita. Det var så otroligt lugnt och vackert och redan då upplevde jag en väldigt fin stämning i byn. Innan vi åkte hem hade jag anmält mig till ännu en kurs under sommaren – och när den var slut kändes det helt fel att åka tillbaka söderut igen. - Det var så mycket som tilltalade mig här, säger Anita. Samtidigt var jag uppe i rätt höga varv och vågade nog inte riktigt tänka tanken att släppa min lägenhet och stadstillvaro… Men när jag berättade för min gamla kompis Helena (Ångström) om hur bra jag trivdes här så blev hon intresserad… ”-Du är inte klok!”, sa jag, som visste hur jobbigt det kan vara för henne att åka längre sträckor. ”Du skulle aldrig orka åka dit!” Men Helena verkade inte bry sig, hon var lika cool som vanligt och konstaterade att ”Nähä. Men då tror jag att jag bosätter mig där. Så är jag ju ordentligt på plats.” Sagt och gjort. Helena och Anita hittade varsitt hus i Åsmon och flyttlasset norrut gick i juni 2007. För Anitas del var det ”bara” frågan om en sommarbostad men när hösten kom slog det tvärstopp. – Det var nog DÅ den såkallade ”kulturchocken” dök upp, konstaterar Anita. Jag ville absolut inte lämna mitt hus och mina vänner – och ju närmare Stockholm jag kom desto mer absurd upplevde jag trafiken och stressen. En trerummare för närmare 9000:- i månadshyra tedde sig inte alltför lockande när Anita tänkte på sin mysiga träkåk med alla ängsblommor och skogen runt knuten. Dessutom bara hundra meter till en jättefin dansbana – något som tilltalade henne mycket. - Jag har alltid gillat att dansa…och redan första gången när jag kom hit såg jag den fina utedansbanan med en gammal skylt som berättade om en del av allt som hänt här. Lokalerna är fantastiska och det kändes trist att det bara

västerut nummer 1/ 4/2009 2008

står tomt. Det enda som hänt under senaste åren är privata fester samt att fotbollsplanen och ibland även lokalen hyrts för hundkurser. Men annars - ingenting…! Så när Samhällsföreningens valberedning förberedde Anita på en plats i styrelsen accepterade hon detta. Samtidigt är hon blygsam och menar att det inte var så många på mötet och att det kanske var därför hon valdes. - Men jag trivs med att ha överblick och har även tidigare lett en betydligt större förening, något som givit nyttiga erfarenheter. Och det här med Åsmons Samhällsförening är jättekul, vi kan ju faktiskt rent konkret göra något åt vår egen tillvaro här i byn! Till sin hjälp har Anita resten av styrelsen – en bra blandning av folk som bott länge i trakten och nykomlingar. Anita är övertygad om att de ”garvade” styrelsemedlemmarna betyder mycket för verksamheten och menar att deras erfarenheter och kontaktnät är helt ovärderliga. - Vi som är nyinflyttade har visserligen den fördelen att man inte hunnit bli trött på det praktiska slitet. Å andra sidan är det en klar nackdel att vi inte har helhetsbilden. Där är det viktigt att ta till sig av den gedigna kunskap som finns. Men det kan nog vara bra att tänka efter både en och två gånger innan man alltför tvärsäkert säger att någonting omöjligen kan fungera beroende på att det inte gick när man provade kanske tio år tidigare. Visserligen kan det mycket väl vara sant – fast å andra sidan måste man ju vara vaken för att tiderna kan förändras. Det som inte funkade för tio år sedan kanske faktiskt skulle fungera idag. En av föreningens absoluta ”nestorer” är Folke Lindgren, som har varit med ända sedan 1981. När barnen var små unnade han sig två års avbrott från styrelsearbetet men har i övrigt varit synnerligen aktiv. Eftersom Folke med familj

reportage annonser

sid 31


bor nära Kägelvallen har han även tagit stor del av ansvaret för eldning och gräsklippning. Utöver att Folke med tiden blivit något av en ”hustomte” har även hustrun Ulla bidragit med alla möjliga insatser från kassörs- till serveringsjobb. - Den här föreningen har väl ”tutat på som vilken förening som helst”, menar Folke. ”Under 40-50-60-talt var det full fart med verksamheten, men då var det i första hand Åsmons Idrottsförening som höll fanan högt. Den klubben lades ner redan 1966. Under 70-och-80-talet hände inte mycket – jo, det fanns en förening med namnet GDV (GammelDansens Vänner) som var aktiva och arrangerade danser, helt fristående från samhällsföreningen. På 90-talet hade vi en mer aktiv period med både marknader, middagar, pubkvällar och julgransplundringar – men nu har det legat nere en period.” I höstas sparkade föreningen igång med ett sent årsmöte och därefter anordnades i rask följd såväl en uppskattad ”bordsloppis”, där intresserade ”knallar” inbjöds att hyra bord för att sälja av en del av de ”fynd” man gjort under höststädningen. Gamla grejer fann nya ägare – och alla var nöjda. Nästa händelse var en julmiddag som slog publikrekord, och i januari arrangerades alltså en pubkväll med Nick Borgen.

rat. Plöjde, harvade och sådde nytt gräs. År 2000 var planen färdig och det är nog den första planen i kommunen som torkar upp efter snösmältningen… - Tyvärr har föreningen en minst sagt ansträngd ekonomi, konstaterar styrelsen. Men vi försöker rikta upp detta genom att arrangera olika trevligheter för alla som är intresserade. I april, till exempel, arrangeras – i samarbete med kursgården HUNDraelvan – två helger med ”hundvärldens absoluta superkändisar” Anders Hallgren och Gerard O´Shea. Ett av sommarens mest ”påkostade” arrangemang blir ”Nostalgikvällen” med ”Sollefteå Swing ´n´ Sweet” den tionde juli. Det planeras för såväl en ”femtiotalsmiddag” med tidstypiska maträtter som sannolikt kommer att sätta fart på smaklökar och minnen. Bandet har god rutin från åratal av spelningar i allehanda sammanhang och ser verkligen fram emot detta som ”sommarens absoluta höjdargig”.

Anita och övrig styrelse hänvisar till byns hemsida – www.asmon.se – och hoppas på många besökare. Både i ”cyberrymden” och – inte minst – på Kägelvallen!. 

Nu hör Ewert Ljusberg, Janne Önnerud, Nostalgikväll med Sollefteå Swing ´n´Sweet Band, Brännbollsturnering, Vårloppis, Linedance, Lalla Hansson till det som står på årets program. -Nu ser vi fram emot sommaren, menar Folke Lindgren. –Vi har ju en jättefin fotbollsplan som verkligen skulle kunna tas mer i bruk. Den är ordentligt uppfixad sedan ett par år tillbaka. Vi började redan 1996 med att bryta upp stenar och

sid 32 32

text: reportage kent wassdahl

västerut västerut nummer nummer 4/ 1/2009 2008


Omlindning och försäljning av elmotorer Rep. av dränkbara pumpar Rep. av generatorer och startmotorer Försäljning av bilelektriska tillbehör Tel/fax: 0622-301 45

God getost och underbar mese Gårdsbutik norr om Ramsele vid Fjällsjöälven

Meåfors Getgård Tel 0623 - 320 19

http://torparfrun.blogspot.com

Älgdragare 10.500:exkl. moms

Vi tillverkar; fyrhjulingsvagnar snöskoterkälkar älgdragare

Ingela Öhman Tel: 0670-107 43

Kontakta Norrskog!

Tillverkning efter önskemål. Ring för offert! - Centralt mitt i skogen -

OVIKENS MEKANISKA

svets & smide

Box 94 • 830 24 OVIKEN • 0643-105 60

västerut nummer 1/ 4/2009 2008

0621-20015

Sommarmöbler från Harbo Fynda på www.roansmobler.se. reportage annonser

sid 33


Harry och Ulla Jonsson entreprenörer

som satsar för framtiden Harry och Ulla Jonsson entreprenörer som satsar för framtiden. Hoting är en av alla byar som ligger längs Europaväg 45 som går genom hela landet. Här finns det mesta man kan behöva för en dräglig tillvaro i glesbygden. Ett stationssamhälle som vuxit och krympt genom åren. Här finns butiker och hotell. En ort som har cirka 850 bofasta. Trakten har anor sedan 900-talet. Man har gjort fynd vid Långön som visar att det är en trolig handelsplats. Forngravar och fynd gör gällande att här försiggick livlig handel. Man har även funnit skinnrester från tropiska ödlor och mynt.

Travveckan är starten på högsäsongen och under sommaren följer spelmansträffen och bilträffen som arrangeras i Hoting varje år. Däremellan händer det saker i trakten som lockar så man har fullt upp till långt in på hösten. Campingen har öppet året runt, men det är bara under sommarmånaderna som de har anställda. Resten av året tar de själva hand om de besökare som kommer.

www.hotingscamping.se• 0671-102 48

Detta stationssamhälle bjuder som sagt på många trevliga ting, bland annat en camping som förvärvades 2002 av Ivar Eriksson ( Bil-Ivar) och Harry Jonsson. De bildade då företaget Hoting Turism AB och drev det gemensamt fram till 2004 då Harry och hans hustru Ulla köpte ut Ivar och beslutade sig att driva verksamheten själva. Harry berättar med iver och med entusiasm över sitt nya liv som pensionär. Harry och Ulla drev tidigare Statoilmacken i Hoting under många år. Som alla andra kom Harry upp i pensionsålder och beslutade sig att dra ner på verksamheten. När stationen lades ner gick Harry i pension. Skönt kan tänkas för de flesta men då känner man inte Harry för han satsade helhjärtat på sin Camping istället. För att dra benen efter sig är inte hans melodi. Att han dessutom fortfarande driver bärgningsbilen på orten påvisar att han har arbetslusten kvar. Lite serviceverksamhet på gräsklippare och snöslungor och mindre maskiner som komplement till de andra sysslorna fyller ut dagen. Harry är engagerad i det mesta, företagarföreningen bland annat. Att han brinner för Hoting och Tåsjödalen är inte att

sid 34

ta miste på då han berättar om sina planer och tankar kring sin pension. Visst vore det skönt att dra sig tillbaka men då blir det tråkigt menar han. Därför fortsätter han och han ser på framtiden med positiva ögon. Han berättar om Campingen och jag får veta att man har 25 stugor, ett forntidsmuseum och utescen. De sköter även badplatsen och Lojsinit som är ett ”put and take” fiske. Hela området är handikappanpassat.

Harry och Ulla är trots det ekonomiska läget övertygade om att man kan driva en Camping i Hoting. Att komplettera med lite annat pyssel är en bonus som hjälper till. Närturims talas det om och campingvärlden är sedan länge inriktad på familjeturism och som det ser ut nu kommer den öka då det blir dyrare att åka utomlands på semestern. – Vi vill hälsa alla välkomna och hoppas vi kan erbjuda det som våra besökare uppskattar säger Harry innan vi skiljs för denna gången.

text & foto: reportage kent wassdahl

västerut västerut nummer nummer 4/ 1/2009 2008


Vi utför målningsarbeten i hela Jämtlands län.

Michael Kallin Tel 0623-714 72 Mobil 070-242 69 89

Dan Larsson Tel 0621-77 54 50 Mobil 070-215 13 33

Jan Jonsson Tel 0620-257 39 Mobil 070-340 70 73

Mats Arvidsson Tel 0696-68 10 61 Mobil 070-372 41 62

Vi arbetar på som vanligt. Vill Du sälja virke? Behöver Du hjälp med skogsvård/skogsskötsel? Tycker Du också att långsiktighet, stabilitet och lönsamhet är viktigt? Kontakta då Din virkesköpare på SCA.

PLUS-tjänsterna täcker hela skogsägarens behov, från plantering till slutavverkning:

Nu är det dags att Beställa plantor.

PLUS Plan

Svenska skogsplantor erbjuder plantor anpassade för norrlänska förhållanden. Kontakta oss för mer information och hjälp att välja bästa skogsodlingsmaterial för just dina marker. Kilåmons plantskola Janne 0623-714 01 Olle 0623-714 04

www.skogsplantor.se

Plantering - det säkra alternativet

västerut nummer 1/ 4/2009 2008

PLUS Gallring

PLUS Avverkning PLUS Skogsvård

SCA SKOG AB Ångermanlands skogsförvaltning 873 80 BOLLSTABRUK www.skog.sca.com ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

annonser annons

sid 35


www.aventyrsberget.se • 0621-710 80

Äventyr i Västra I Junsele finns krafter som inte ger upp trots lågkonjunktur och annat som ropas ut i media. Patrik Ahlberg och Ulf Henriksson är i full färd att planera inför våren och sommarens aktiviteter. Jag möter dem båda i en av djurparkens byggnader där de nyss tagit sig en välbehövlig paus i dagens arbete. Två glada killar som ser ljust på framtiden.

Kring Galaxen finns mycket fisk, vilken besökarna ges möjlighet att fånga med vanligt traditionellt fiske men Patrik har en liten uppfinning som ger lite knorr åt fisket. En sorts radiostyrd trollingbåt med ett spö som är anpassat till båten. Det är hans egen produkt som han utvecklat och tillverkar tillsammans med Micke Norberg på Allmontage i Junsele.

Djurparken och Äventyrsberget var tidigare samma bolag. Men när det gick i konkurs för något år sedan antog Patrik och Ulf utmaningen att driva anläggningarna vidare, inte helt oförberedda då de tidigare varit anställda inom verksamheterna. Friskt vågat tänkte de och bestämde sig att satsa var och en i eget bolag men med nära samverkan. De menar att med dagens stigande bränslepriser och med den situation som inlandet har, finns alla förutsättningar att driva dessa verksamheter och få dem att leva.

Djurparken ligger vintertid i dvala skulle man kunna påstå. Djur som kan vara ute är det och jag får hälsa på två kameler som i sin vackra vinterpäls frustar och hejar glatt. Det finns fler djur som vistas ute trots att det just den här dagen var minus 20 grader kallt. För att inte utsätta dem för förkylningsvirus undviker vi att hälsa på dem.

Eftersom de båda anläggningarna ligger inom behagligt avstånd kan man tillsammans skapa en upplevelse för de som besöker Junsele. Äventyrsberget består precis som tidigare av äventyrsaktiviteter med klättervägg, grillkåta och höghöjdsbana. Patrik har förutom den anläggningen med Kåtabyn även Galaxen. Ett imponerande bygge, som ligger förankrad i Betarsjön, och som väger dryga 50 ton och är byggt i trä och med stora glasytor. Det är ett flytande konferenspalats. Där hålls fester, företagskickoff och utbildningar med mera.

sid 36

Ulf som tidigare arbetat på djurparken berättar att man fokuserar på familjeaktiviteter med både djurparkens upplevelser och kringliggande verksamheter. I Junsele finns en tradition att samverka och arbeta med varandra vilket gör att flera verksamheter kommer att erbjuda besökarna något. Genom ett snöhöljt landskap lämnar jag Junsele och ser fram mot att återvända till våren då de slår upp portarna för årets säsong av aktiviteter och nöjen. Det har varit ett upplevelserikt besök trots kylan och snön. Det hörs från parken ett och annat läte från djuren och i sina hus väntar djuren spända på våren då alla djurbarnen föds och det är dags för dem att möta besökarna.

reportage

västerut nummer 1/2009


Din villa Din bil Ditt företag Din båt Din häst Din familj Sveriges nöjdaste kunder För tre år sedan kom Dina Försäkringar för första gången med i Svenskt Kvalitetsindex mätningar, även om våra rötter går tillbaka till 1768. Och för tredje året i rad har vi fått kvitto på att vi har Sveriges nöjdaste kunder. Ett stort tack för förtroendet! Hos oss försäkrar du allt från hus och hem till bil och företag. Vi heter Dina Försäkringar eftersom vi ägs av våra kunder. Välkommen du också!

0624-100 01 www.dina.se/vastra

L_]hZ[j[da[bj Wjjia_YaWfWa[j Ign\\i!hcVWWidX]b^a_Žk~ca^\iŽkZg]ZaVaVcYZi dX]a^iZi^aa#K~a`dbbZci^aa7jhh\dYh

<zH;J7= FH?L7J B]]j_bb

FH?E

KuGHIDGHtA?6G: 9ZccVh~cYc^c\\€gbZY [ŽghiVW~hiV[dgYdc# +%%dbWjY^]ZaVaVcYZi#

CtG9J=6G7GuIIDB 9^ii\dYh[€g[ŽgZig~YZ^k€gV [dgYdc#

B]]j_bb

=7H7DJ?

:M6@IA:K:G6CHI>9

9jWWaV[gV`iZci^aaWV`Vdbk^ ^ciZ]€aaZgk€giaŽ[iZ#

D`ZWakdZ[hl[h^[bWbWdZ[j

www.bussgods.se

västerut nummer 1/2009

reportage

sid 37


Den som till äventyrs tror att kulturen inte finns ute i vårt kära land får tänka om. Den 1 februari hade Kulturföreningen Muskedunder sin årliga föreställning. Detta år var det en tolkning av Alice i underlandet ”Är Alice under ladan”.

www.backe.nu

Utan att framhäva någon speciell måste hela ensemblen få en stor eloge både för sina prestationer. Att kliva in i olika karaktärer är för de flesta svårt nog, men dessa ungdomar har inte bara tolkat sagan, utan format den i sina gestaltningar av figurerna i pjäsen. De har på ett genialiskt sätt lyckats fånga alla karaktärer från Alice förvirrade tillstånd till kålmasken och haren som i föreställningen föreställer en hyperstressad läkare. Här förekommer godmodighet och moralkakor i en lustfylld ironisk blandning som speglar aktuella vardagssituationer. Här finns nära på allt representerat från godheten och naivitet till illfundighet och list. Att kalla det hela för enbart teater är underdrift då  en del av aktörerna även spelade musik till de sånger som gjorts om till föreställningen.

Sjudande kultur med

Muskedunder i Backe sid 38

Aktörerna sjöng och agerade på ett mycket trovärdigt sätt. Konsten att agera med rekvisita är ofta lite knepigt. Den här gången använder teatern minimala resurser vilka nyttjas på ett underbart finurligt sätt då det är själva aktörernas insats som blir rekvisitan. Att speciellt framhålla någon karaktär är svårt då alla gjorde en imponerande insats. Men några som utmärkte sig lite var i så fall Alice, Haren, Kålmasken och Katten. Att det emellanåt springer en illa klädd gumma över scenen och muttrar är ljusglimtar som märks. Nästa år firar föreningen Muskedunder 10 år och ska jag tro publiken är det med förtjusning vi ser fram mot jubileumsföreställningen. De är redan på gång med rollbesättningen… vad nästa år handlar om är än så länge en hemlighet. Bland publiken hördes under både pausen och efter föreställningen uppskattande kommentarer och av de jag frågade längtar de redan till nästa år.

text & foto: kent wassdahl

västerut nummer 1/2009


Carport/garage & lekstugor www.bim.nu

Var rädd om dina ögon!

Prisexempel 15.900:inkl. moms

Upptäck eventuella synförändringar som kan få konsekvenser för ditt framtida seende. Boka tid idag för en Ögonhälsoundersökning!

Välkommen in!

www.bim.nu

Storlekar och priser som passar de flesta. BIM trä & maskin • 0696-31180 info@bim.nu

www.stromsundsoptik.se

Den kompletta bilverkstan

C

Vi lagar till låga priser

M

kvalitétsdäck från

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Tel: 0670-611010 • 0730-37 22 22

Utnyttja ROT-avdraget!

0:-

san gäller Boro ma och Colora et. papperstap

Mån

!

lning

l bestä å p r a tide Övrig

Ta chansen att tapetsera och måla om i hemma! Under tiden januari-april 2009 bjuder vi på tapeterna när vi får måla och tapetsera om ditt hem.

r daga * mid rens fe * kon ester af tor * tem åstår g r ö g * sm mtnin d ä h v *a tun ness n i m *

* Erbjudandet gäller ur kollektionerna Borosan och Decorama i papperskvalitet och endast privatpersoner.

MÅLNING OCH GOLVLÄGGNING Nu har alla som äger sin bostad rätt till det nya ROT-avdraget. Därför är det rätt tid att måla och tapetsera hemma. Hör av dig till oss på Sandå så får du kostnadsförslag, Leif Jonsson 070- 618 94 98, Anders Sjödin 0620-25830. Läs mer om ROT-avdraget på www.skatteverket.se

Varmt välkomna till oss och Hoting Claes & Sebastian med personal!

västerut nummer 1/2009

50% av arbetskostnaden!

buffé

h ag 11.00-14.00 c n u L dag-Fred

Betala

Industrivägen 14 • 881 35 Sollefteå • Tel: 0620-258 30 • www.sanda.se

annonser

sid 39


Gåxsjö Smedja Susanna Bäckström • 0644-40101 • 070-2738830

Susanna Bäckström är en av få heltidsarbetande kvinnliga smeder i Sverige - och hon bor och verkar i Gåxsjö. - Jag gick en helgkurs i smide och sedan var jag fast, säger konstnären och ler. Susanna Bäckström bor strategiskt till, precis i en korsning i vackra Gåxsjö, ett par mil söder om Strömsund. Här slog hon ned bopålarna för åtta år sedan och nu har hon och maken dessutom byggt ett nytt hus. - Vi gör lite tvärt emot. Det är så många som är rädda för att bygga hus idag. Vi är väl lite trendsättare, säger Susanna och skrattar medan hon öppnar dörren till sin butik. Här inne är väggarna fyllda med smideskonst. Från taket hänger vackra ljuskronor och på trähyllorna står mindre ljuslyktor och ljusstakar. Här finns även bruksföremål, som handtag och spännen. - Det här är ett medeltida spänne som är väldigt vackert, säger Susanna och lyfter upp ett exemplar ur lådan vid ena fönstret.

sid 40

Det är nog ändå fruktskålarna och de otroligt vackra smidesteckningarna som blivit Susanna Bäckströms signum. Det är också fruktskålarna som säljer allra bäst bland återförsäljarna som finns i Östersund, Strömsund, Åre, Karlstad och Stockholm. - Den här skålen växte fram ur ett skulpturprojekt som jag höll på med under utbildningen. Alla de här trådarna som svetsats samman till en rund boll ger väldigt fina skuggor. Det är en väldigt viktig del i mitt hantverk, att skapa spännande skuggor och effekter. Det är också viktigt att jag behåller mitt formspråk, det ska tydligt synas att det är mina produkter, säger Susanna som ursprungligen kommer från Frösön. Hon har alltid hållit på med konst i olika former. Det har blivit mycket måleri till exempel. Under utbildningen på Ålsta Folkhögskola gjorde hon även skulpturer. Att hon fastnade för just smideskonsten var egentligen en ren tillfällighet. Efter att ha gått en helgkurs var hon fast och sökte sig sedan till Stenebyskolan i Dals Långed där hon gick i fyra år för att bli smed.

reportage

västerut nummer 1/2009


- Under mitt sista år fick jag reda på att smedjan här i Gåxsjö var till salu. Då var det inte så mycket att fundera på. Jag köpte den och sedan var det bara att köra igång. Jag visste inte så mycket från början hur jag skulle lägga upp mitt företagande men det har löst sig på vägen, säger Susanna. Inne i smedjan är det sotigt och varmt. I ässjan använder Susanna stenkol och när hon smider får järnet en temperatur på mellan 900 och 1000 grader - det gäller att hålla fingrarna i styr. - Det går ganska bra nu för tiden. Men bränner man sig fräser det till rejält, säger hon och skrattar. Idéer finns det gott om även om det naturligtvis går upp och ned, Susanna vill hellre påstå att det viktigaste när det gäller att designa och skapa nya produkter är hårt arbete. Det finns inga genvägar. Ibland kan flera dagars arbete vara bortkastat om hon inte tycker att slutprodukten håller måt�tet. Då gäller det att börja om igen. - Jag är duktig på att se former, det har jag lärt mig genom teckningen. Därför är det också kul att göra de här smidesteckningarna, jag tror jag är ganska ensam om dem. Jag utgår från en teckning som jag gjort och skapar sedan bilden

västerut nummer 1/2009

i smide. Jag gillar utmaningen och det ger mig chansen att skapa fritt. Ofta gör jag sådana här konstverk på beställning. Jag har bland annat gjort flera av en gravid kvinna. Susanna Bäckström har tillräckligt många uppdrag för att hon ska kunna leva på sitt konstnärskap, och hon ser ständigt nya utmaningar och möjligheter. I sommar ska hon till exempel för sjunde året i rad delta i Sinnenas Väg som arrangeras i slutet på juli. Här ges möjlighet för hantverkare i Hammerdalstrakten att öppna sina dörrar för intresserade besökare. - Det är ett bra sätt för oss sex företag som är med att synas och locka hit folk som kanske inte skulle komma annars, säger Susanna och sätter sig vid bordet för att jobba på en av fruktskålarna. - Det häftigaste med det här jobbet är när jag har lyckat skapa något som blev riktigt bra. Då känner jag mig nöjd.

reportage

sid 41


Exklusiva takpaneler

& allmogelist i flera bredder brädfodringar • råplan • tryckimpregnerat m.m

Karvsjön Näsåker Köp lott med chans att vinna båt, med fyrtakts motor & trailer!

info: www.karvsjon.se • 070-190 14 50

www.lacense.se

Var rädd om din kropp! Jag erbjuder: - Klassisk massage - Företagsmassage - Idrottsmassage - Fibromassage - Aromaterapi (Raindrop Technique)

!

E

RA T X

på r att de rab rt un % 20 ntko pril. se la a e r p he

Specialiserad på rygg och nacke. Förebyggande behandlingar samt behandlingar av idrotts- och arbetsskador. För mer info samt tidbokning kontakta mig Lasse på tel 070-299 02 05 eller mail info@lacense.se Storgatan 54 i Ramsele

sid 42

reportage annonser

västerut västerut nummer numme1/ 12009 2009


.se

Torsdagar 10-18

Storgatan 2 • 880 40 Ramsele 073-82 175 75 • 0620-175 75

S VVV

m ONãA or • o n i LLATI ann

m

ru

d ba

t p all INSTmA par • u ep

m är

v

www.

Storgatan 2 Ramsele 0623-102 10 Övergårdsvägen 14 Sollefteå 0620-147 15

västerut nummer 1/2009

annonser

Foto: Michael Engman

solleftea-tryckeri

Ramsele

0620-156 30

www. solleftea-tryckeri.se

sid 43


Bräcklighetens Poetik av Bob Hansson (W&W)

Poetik betyder läran om hur diktverk är eller bör vara utformade. I ”Bräcklighetens Poetik” skriver Bob Hansson om just detta. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om det här. Boken är svår. Den är inte genomgående dålig. Jag kan inte heller säga att jag absolut inte skulle rekommendera den till andra. Men den är inte heller självklart bra och läsvärd. Den ligger någonstans mitt emellan. I vissa stunder tycker jag att Bob Hansson med säkerhet och intelligens beskriver bräcklighetens poetik. Men allt som oftast tycker jag att innehållet, poängen, det han verkligen vill säga, går förlorad. Det gör mig ledsen. När jag ser hans fulla potential så begriper jag att han har mycket att säga. Det här är en man som har en hel del att komma med. Därför känner jag en viss frustration när han inte lyckas förmedla allt detta. ”Visst är det roligt att vidga språket. Men ju så himla mycket roligare att vidga en tisdag” kan man läsa i boken. Det är sådana här små korn som glimmar till. Lyser i alla möjliga färger. Ett korn här och där som får mig att stanna upp, att tänka. Att fundera vidare. Det gillar jag! Det mest intressanta tycker jag är när Hansson talar om att det måste finnas rum för utsvävningar. Att regler är till för att brytas. Att det är fel att döma någons dikt för han menar att ”allt fungerar och är tillåtet”. Inga regler bör egentligen finnas, läser jag mellan raderna. Samtidigt tror jag, personligen, att även om regler är till för att brytas så bör i alla fall reglerna finnas. För när innehållet går förlorat, när poängen tappas bort, då är det inte så roligt att läsa. Så enkelt och så svårt kan det vara. Det är i alla fall min sanning. En dag lovar jag mig själv att läsa om ”Bräcklighetens Poetik” för det kan vara så att jag inte är mogen för den idag. I en framtid kan det vara annorlunda…

sid 44

Foto: Wahlström & Widstrand

Bokrecensioner i korthet… ”I en annan del av Bromma” av Martina Haag får dig garanterat att skratta högt. Humorn är härlig och jag älskar Haags babblande och bubblande sätt att skriva. Det enda minus jag har är att boken tar slut alldeles för tidigt. Läsningen känns lika härlig som en kopp varm choklad en kall vinterkväll! ”Anna, min älskade” av Magnus Utvik En känslosam bok som verkligen talar sanning utan omskrivningar. Boken handlar om Marcus och Anna – ett förälskat par som har allt. Tills

bokrecensioner

västerut nummer 1/2009


”Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande”

av Xiaolu Guo, Alfabeta förlag

I den här romanen får vi följa Zhuang, också kallad Z, en 23-årig kinesisk ung kvinna som reser till London för att studera engelska. Författaren Xiaolu Guo skriver naket, direkt och med både humor och allvar. Hon kan konsten att beskriva företeelser, människor, upplevelser och miljöer med en pensel som doppats i tusentals färger. Det är ren poesi. Många gånger skrattar jag högt. Hon fångar kärnan, pekar på språkliga klurigheter och utmanar vårt tankesätt i västvärlden. Det gör boken otroligt intressant, fräsch och spännande. Den här boken är speciell eftersom den förs framåt i handlingen med hjälp av Zhuangs lilla röda kinesisk-engelska ordbok. Hon skriver berättelsen så; med hjälp av nya ord i engelskan som hon lärt sig. Berättelsen handlar om språk, kultur och om att finna sig själv men också om gränslös kärlek och passion.

det mörka och hemska tar över. Cancern. Boken handlar om hopp, tro, kärlek. Oerhört stark och gripande. ”Paris-Dakar” av Jens Liljestrand bjuder den som vill läsa på sju olika noveller. Ofta saknas något för att helhetsintrycket ska bli bra. I ”Ett slags avsked” visar författaren sin fulla potential. Det handlar om en man som arbetar som volontär på en mansjour och som dras in i ett mystiskt experiment. Karaktärerna är bra beskrivna och språket flyter…

västerut nummer 1/2009

För att ta ett exempel från boken så kommer här ett som grep tag i mig: ”Älska”, detta ord: det har liksom andra ord på engelska olika tempus. ”Älskade” eller ”kommer att älska” eller ”har älskat”. Alla dessa speciella tempus betyder att kärlek är tidsbegränsad sak. Inte oändlig. Det existerar bara under en speciell tidsperiod. På kinesiska är kärlek (ai). Det har inget tempus. Ingen förfluten tid och ingen framtid…/…Om vår kärlek existerade i kinesiskt tempus, då skulle den vara för alltid. Den skulle vara oändlig. Jag tyckte om att följa Zhuang under hennes Londonvistelse. Alla hennes möten och funderingar kring språket. Men mest intressant var det att följa hennes utveckling som människa. En sann, äkta historia som garanterat fyller dig med värme och ljus.

recensioner: mia brundin

sid 45


s i t no Hjalmar Strömer skolans estetelever ägnar en stor del av vårterminen i åk 3 till ett examensarbete som heter scenisk framställan. Det arbetet resulterar varje år i en musikal. I år sätter man upp Lejonkungen och premiären var den 17 mars. På tre dagar klarade man sedan av sju föreställningar. Estetlinjen har tillgång till scenen på gamla Saga-biografen i Strömsund hela året. Och det är också här som produktionen sätts upp. Bildeleverna jobbar med scenografi och musikeleverna med sång och musik. Elever från båda inriktningarna finns med som skådespelare. Barbro Larbring Rönngren, musiklärare, gör detta för sjunde året nu. Till sin hjälp har hon övriga lärare på estetlinjen Fia Jönsson, bild och Annika Backman, drama. Tillsammans med de närmare tjugo eleverna ser de till att det här examensarbetet blir något utöver det vanliga.

Musikal i Ström

Qvinnspiration Lördag den 25 april är en dag full av kvinnlig inspiration i Bispgården. För andra året arrangeras då Qvinnspiration på Älgårdsberget. Evenemanget är ett samarbete mellan Fors Företagareförening, Studieförbundet Vuxenskolan och Älggårdsberget konferens. Dagens syfte är att inspirera till aktivitet. Kvinnliga utställare, entreprenörer, underhållare och föredragshållare delar med sig av sin kompetens för att inspirera andra. Det erbjuds en rad olika prova-på aktiviteter. Som exempel kan nämnas linedance, bugg, virkning, makramé, tvåändsstickning, scrapbooking, och taktil stimulering. En annan aktivitet kommer att vara återvinningsbruk. Hur kan vi återanvända olika material i stället för att slänga? Klart är också att Chokladverkstan' erbjuder chokladprovning. Underhållningen står Källarbandet för. Det är ett gäng damer som hade en gemensam önskan att lära sig spela ett instrument. Under ledning av musikläraren Inger Runsten har det nu utvecklats så att de spelar varierad musik på bas, trummor och gitarr. Några av deltagarna är Stickorna från Hudiksvall, som i buss åker runt och deltar i olika mässor och evenemang. Efter vägen händer det att de ägnar sig åt stickgraffiti, då till exempel rastplatser smyckas med stickade alster. För den hungrige finns Älgårdsbergets stora salladsbuffé. I skrivande stund är inte programmet helt spikat. Men information kommer hela tiden att finnas uppdaterad på www.bispgarden.nu.

www.bispgarden.nu sid 46

notis

västerut nummer 1/2009


SCA

Michael Kallin

Michael Kallin • 070-2426989 • 0623-71472 • www.skog.sca.se – Jag älskar att vara i skogen, därför kan jag inte tän-

andra värden i skogen som måste tas hänsyn till. Man

ka mig ett bättre jobb.

måste bevara vissa miljöer och ta hänsyn till kultur-

Michael Kallin jobbar sedan

ett år tillbaka som

virkesköpare på SCA:s kontor i Ramsele.

arv. Skogen ska vara trevlig att besöka även efter en avverkning. Det kan vara mer värt än de pengar som avverkningen ger i många fall.

SCA hade inte haft något kontor i Ramsele under några år när Michael tillträdde tjänsten. Man hade då

SCA har trots det aktuella världsläget kunnat behålla

sett att virkesfångsten i området var liten trots att det

relativt höga priser på sina inköp. Och man har också

är ett område rikt på skog. Michael blev den första att

fortsatt att köpa hela tiden. Man köper till egna lo-

placeras på orten. I dag är man tre anställda som job-

kala industrier såsom sågverken i Tunadal och Boll-

bar med Ramsele som bas.

sta samt massafabrikerna i Östrand och Ortviken.

– Det är viktigt att vara synlig i området, resonerar

Den egna skogen och avverkningarna ur den räck-

Michael. Att folk ser mig på byn eller kan slinka in

er till cirka två tredjedelar av behovet för de egna

på kontoret och prata avverkning har resulterat i att

sågverken och industrierna. En tredjedel måste alltså

inköpen i området har ökat.

komma från inköp av privat skog.

Förutom Michael jobbar också Håkan Book och Mats

– Jag tillbringar mycket ledig tid i skogen också avslu-

Näslund på kontoret i Ramsele. Håkan som produk-

tar Michael. Och gärna med bästa kamraten säger han

tionsledare och planerare av avverkningar och Mats

och nickar mot en bild på honom, en jämthund och en

med skogsbruksplaner, plusplaner och skogen i skolan.

nyfälld älg. I skogen känner jag mig aldrig ensam.

Att göra naturvårdsuppföljningar på avverkningar är också en av hans arbetsuppgifter. Det är inte ofta som de ses på kontoret, den mesta tiden tillbringar de ute i skogen. Men det händer nån gång ibland. – Även fast vi jobbar med olika saker så är det trevligt att ha arbetskamrater att diskutera med, och även prata annat än jobb med, tycker Michael. Michael är ofta ute och åker med maskinförarna på olika avverkningar för att höra hur de tänker och sedan kunna planera så bra som möjligt. Det är inte bara den ekonomiska vinningen som är viktig för skogssäljarna resonerar Michael. Det finns så mycket

västerut nummer 1/2009

text: lena dalgren foto: daniel sörlin

sid 47


www.zorbsweden.se • info@zorbsweden • 070-589 55 07

Zorbcenter - Min drivkraft är att visa att det går att göra även i Döviken. Kanske nån annan ser att det går och också vågar, fortsätter Carl-Göran Söder. För fem år sedan såg han ett reseprogram från Nya Zeeland på TV som visade en Zorb. Och det som sedan hände visar att vi tänker på olika sätt och att det är människor som tänker som Carl-Göran som ser till att det händer saker. Han ringde nämligen upp TV 4 och frågade hur man skulle komma i kontakt med de som tillverkar Zorben. Efter några turer och en hel del tur, kom han i kontakt med tillverkaren och det visade sig att man hade en agent i Danmark. Resa bokades och efter en provtur i Zorben och några veckors funderande, vi är ju lite så vi norrlänningar förklarar han, så fanns Sveriges två första Zorbar i Döviken utanför Hammarstrand. - I sammanhanget är ju Döviken ett bra namn, säger CarlGöran med glimten i ögat. sid 48

Under en av de första provturerna fanns pappa Karl 89 år på plats som åskådare. Efter en stund tyckte han att han också skulle prova. Med en viss tvekan och förskräckelse släpptes han ändå iväg. - Jag tänkte att, man död i Zorb, inte var den bästa reklamen innan vi ens hade kommit igång. Men så tänkte jag att om går det åt pipan så har han ju i all fall haft roligt in i det sista. Men turen gick bra, och den första kommentaren var: - Det hade ju kunnat vara en värre backe. Bilden av Karl i Zorben fanns länge på den Nya Zeeländska hemsidan, så det blev bra reklam av det hela. Zorbcenter har sedan starten ständigt utvecklats, och nya idéer förverkligas hela tiden. För fyrhjulingarna finns en bana på 3 km i skogen eller en racingbana i en sandgrop. Men de används även för safariturer till en fäbodvall en mil bort. Här finns möjlighet

text: lena dalgren foto: per söder

västerut nummer 1/2009


till övernattning för i dagsläget fyra personer, men det planeras för fler bäddar. För det mesta gör man dagsturer hit och stannar för en bit mat tillagad på plats. För hugade finns också jeepar att hyra och köra på offroad banor av olika svårighetsgrad. - Det finns banor från lätt till näst intill omöjligt, säger Carl-Göran och berättar om offroad-grupper i Tyskland som besökt Döviken tre år i rad, och som klassar den här banan som en av Sveriges tre bästa banor. Till sommaren kommer de igen och stannar i två dagar. Men även icke entusiaster gillar utmaningen att köra jeep. Många av aktiviteterna på Zorbcenter handlar om att utmana sig själv och testa gränser. Att våga något som man kanske inte trodde sig om att våga. Att klara det man inte trodde att man skulle klara. Det stärker inte bara individen utan också gruppen. Att se möjligheter i allt är en gåva. Och tack vara att CarlGöran har den gåvan utökas aktiviteterna på Zorbcenter hela tiden. För fjärde sommaren i rad arrangeras i juli traktor- och gräsklipparrace. Under två dagar kommer deltagare med sina jordbrukstraktorer och åkgräsklippare för att tävla mot varandra. I fjol deltog 25 traktorer och 15 gräsklippare. Men antalet ökar för varje år. Det finns nuvästerut nummer 1/2009

mer även en damklass i traktorracet. - Det finns egentligen inga regler förutom ur säkerhetssynpunkt, berättar Carl-Göran. Därför trimmas det en hel del och miljön tänker vi inte alls på under dessa två dagar. Sedan i fjol är skoterklubben medarrangörer, därför tävlar man också i dragrace med skoter. Och på kvällen finns öltält med underhållning. En tävling till arrangeras varje år och det är i augusti då fyrhjulingsentusiaster i alla åldrar drabbar samman i Döviken. - Om det kommer hit en grupp för en dag, så ska det finnas saker att göra hela tiden, resonerar Carl-Göran. Därför erbjuder man också andra aktiviteter som en annorlunda femkamp till exempel. Någon av grenarna brukar vara en övning med grävmaskin. Något som de flesta aldrig provat att köra. Det gäller att hitta det enkla men som ingen annan har, resonerar man här. Upplevelser något utöver det vanliga. Att sedan få sitta vid kanten av Indalsälven och äta en bit mat tillagad över öppen eld gör att många förknippar Döviken med något positivt när de vänder hemåt.

reportage

sid 49


Ett vulkanutbrott att vänta Stiftelsen Arkiv & Kulturhus – Det här är ett vulkanutbrott, förklara Ingemar Johnsson det som håller på att hända i bygden. Vi förstår nog inte riktigt än hur mycket det här kan påverka oss, men det är klart att vi alla kommer att märka av de stora in-

Ingemar Jonsson • 0623-108 63 • ingemar.stiftelsen@telia.com

vesteringar som ska göras i området.

Jag sitter hos Ingemar på gamla Tingshuset i Ramsele och talar om vindkrafts- och dammrenoveringsprojekten. Som kommunpolitiker är han väl insatt i ämnet men det är i egenskap av verkställande ledare för Stiftelsen Arkiv & Kulturhus i Ramsele som jag intervjuar honom den här gången. Stiftelsen har till uppgift att bygga, inreda och utrusta lokaler för i första hand SVARs verksamhet som det står i stadgarna. Forskarcentrum på nipkanten av Rafnasils kulturområde är kronan av de fastigheter man äger idag. En mycket speciell byggnad som hyser den stora släktforskarsalen, men också konferensrum, hörsal och restaurang Utsikten. – Vi har bara till uppgift att förvalta fastigheterna, berättar Ingemar. Vi har inget med verksamheten i lokalerna att göra. Det viktiga för oss är att ha betalande hyresgäster. I dag äger Stiftelsen fem fastigheter runt om i Ramsele. Forskarcentrum och gamla Krångåkerskolan rymmer SVARs verksamheter. Tingshuset köptes i första hand för arkivens skull, även de för SVARs behov. Huset har sedan utvecklats till att bli kontorshotell, där också Stiftelsen har sitt kontor. De senaste åren har man också förvärvat ytterligare två fastigheter med helt andra verksamheter. Det är gamla kommunförrådet där AKTUS hyr sina lokaler och Skolvägen 2 där Röda Korset och Träffpunkt Kägelbacken fått nya lokaler. – I båda fallen har det gått till så att de tilltänkta hyresgästerna har kommit med en förfrågan om vi kan köpa fastig-

sid 50

heten och sedan hyra ut, eftersom man inte själv haft möjlighet att förvärva fastigheterna. Vi har ju också vaktmästare anställda som kan sköta drift och underhåll, vilket gör det enklare för oss. Att just vetskapen om möjligheten att hyra ut är viktig poängterar han särskilt när planerna på ett nytt hotellbygge kommer på tal. Det har funnits förfrågningar om inte Stiftelsen kan upplåta mark och bygga ett hotell vid SVAR-huset/Forskarcentrum. Något som Ingemar inte alls har något emot, men som han vill ska utredas ordentligt först. – Dels tycker jag att man måste göra en marknadsundersökning för att verkligen kartlägga behovet av ett nytt hotell. Sen kan inte stiftelsen bygga ett hotell som vi inte vet om någon kan sköta driften av när det är klart. Vi kan inte stå där med ett hotell som kostar flera miljoner per år i underhållskostnad om vi inte vet att vi har en entreprenör som kan driva det, poängterar Ingemar. Vi måste också ta hänsyn till att det redan finns ett hotell på byn, som vi inte ska slå undan fötterna på. När vi rör oss ner vid SVAR-huset blir det tal om planerna för det huset. Eftersom SVAR drar ner på sin verksamhet i huset till följd av den stora satsningen på forskning på nätet, måste Stiftelsen hitta andra sätt att använda huset på och andra hyresgäster. Det man planerar för nu är att låta huset bli ett informationscenter för sol vind och vatten. – Vi försöker intressera EON och Statkraft SCA vind AB för huset och dess möjligheter. De kommer att behöva en plats för att ta emot studiebesök och informera om sina verksamheter i området. I SVAR-huset finns möjlighet att visa filmer och ha permanenta utställningar. Det är det vi på olika sätt försöker informera om och intressera berörda parter för just nu.

text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 1/2009


Storgatan 137, 881 41 Övergård, Sollefteå Tel 0620-173 80, 070-370 90 91 • www.timmerkorarna.se

För snabba och smidiga virkestransporter i Norrland!

Strömsunds Sedan 1908 Begravningsbyrå Vi erbjuder: Trygg hjälp vid dödsfall

& begravning.Samma omsorg i små som stora uppdrag. Hembesök, transporter, gravstenar, familjejuridik.

Vi kan nås dygnet runt alla dagar på vår telefon. Välkommen ! Skogsstigen 9 • 833 33 Strömsund • Tel: 0670-101 41

Ombud Hoting, Agneta Johansson Tel: 0671-410 50 Ombud Hammerdal, Annika Eriksson Tel: 0644-107 40

Kampanj Tanums fönster vecka 14-17

Konferera, kofirmera och kalasa med mera!

Representant på plats torsdagen 2 april 14.00-19.00

Galalxen och Kåtabyn erbjuder det mesta för företag och privata grupper. Några av våra aktiviteter:

*Fiska radiostyrt *Parasail *Paintball *Höghöjdsbana *Teambuilding *Tigervisning *Folkrace *Logi i Kåta *God mat och dryck

www.bolist.se

www.bolist.se

Persienn KAMPANJ Tel: 0620-241 64 • Tjäll Sollefteå • Fax: 243 14

För bokning och information ring 0621-710 80 • 070-698 60 62

www.bolist.se

Måndag–Fredag: 8-17 Torsdag: 8-19 Lunch 10.30 – 12.00

www.wildwestadventure.se

Lördagar: 10-13 Maj-December

västerut nummer 1/2009

annonser

sid 51


www.vasterut.se


Västerut Nr 1 2009