Page 1

nr 2 • 2010

Finn upp

30år

Grattis!

Karina Antin

har snart läst fem år på KTH. När hon är färdig civilingenjör vill hon gärna jobba utomlands med energifrågor. ”Det skulle vara jättespännande och möjligheterna att få göra det är stora”.

Sid 30-31

Här finns här jobben

Intervjuer

Bli ingenjör och satsa

Roshi Motman

”Se världen innan du

på din framtid

bestämmer dig” Björn Franzon

Ena veckan i Thailand

andra veckan i Sydamerika Per Ångquist

Kommer från Norrland

Gick under jorden i Stockholm

www.ungteknik.se

 Hur blir man ingenjör?

Här får du svaren


HAR DU SINNE FÖR GRÖNT? Att klimatet förändras är ett faktum. Det ställer krav på nya innovativa lösningar inom energi och miljöteknikområdet. Idag finns det dessvärre för få ingenjörer med rätt sinne och den kompetens som krävs för att lösa våra nuvarande och kommande miljöproblem. Därför; sök civilingenjörsutbildningen Energi och miljö 300 hp senast den 15 april. www.kth.se


UngTeknik NR 2 • 2010

nr 2 • 2010

Ung teknik Redaktion Ansvarig utgivare: Sten Söderberg Projektledare: Anders Lindén och Elias Ntzamalaev Produktion: Connective Media AB Projektsajt: www.ungteknik.se Texter: Anders Post Form / illustration / repro: David Marklund Foto: Rosie Alm Tryck: VTT Grafiska Vid frågor maila till info@ungteknik.se det här är ung teknik Ung Teknik är öppet forum för näringsliv och organisationer med målet att inspirera ungdomar att välja olika ingenjörs- och teknikyrken. Idag finns ett stort behov av ny kvalificerad arbetskraft i Sverige. Uppskattningsvis kommer 50 000 ingenjörer att saknas inom en väldig kort tid. Här finns alltså en stor marknad för den som väljer ett teknikyrke. Tillsammans med våra partners verkar vi för att öka teknikintresset hos ungdomar som ska välja utbildning. Genom olika typer av information vill vi visa vilka möjligheter som finns inom de tekniska yrkena. Vi är uppdelade i olika projektgrupper och arbetar bland annat med en ungdomsmässa, med kommunikationsplattformen Ung Teknik samt med att informera myndigheter och beslutsfattare. Hör av er om ni är intresserade av ett samarbete.

Svårt att välja utbildning? När jag för ett antal år sedan skulle söka till högskolan fylldes blanketten snabbt med ett tiotal rader på olika utbildningar som jag ansåg roliga eller intressanta. Det var svårt att greppa dels vad själva utbildningarna innebar och dels vilka konkreta arbetsuppgifter man kunde få efter examen. Ingenjörsutbildningen låg dock högt på listan eftersom jag alltid haft en fallenhet för naturvetenskapliga ämnen, samt att jag trodde att det fanns möjligheter till varierade arbetsuppgifter som ingenjör. Jag tackade ja till min erbjudna plats på CTH (Chalmers Tekniska Högskola) med baktanken att jag i alla fall skulle testa det ett år, annars går det alltid att byta inriktning. En utbildning och cirka tio år i arbetslivet senare kan jag konstatera att en ingenjörsutbildning är en fantastiskt bra grund att stå på i arbetslivet som dessutom erbjuder bredare och fler möjligheter än jag kunde föreställa mig som student. I den här tidningen möter du ingenjörer med olika utbildningsinriktningar och med stor bredd i sina nuvarande arbeten. Jag hoppas att de ska inspirera dig att överväga en ingenjörsutbildning. För oavsett om du vill arbeta med systemutveckling, marknadsföring av produkter, produktion, vägbyggnation, design och produktutveckling, miljöarbete, konstruktionsarbete eller, ja du förstår säkert … så är en ingenjörsutbildning en väldigt bra start. Våga testa – du också! 

Anna Annvik

Civilingenjör Industriell Ekonomi, Chalmers Tekniska Högskola

initiativtagare för Ung Teknik Sten Söderber

Vad gör en ingenjör? 

Civilingenjörer arbetar bland annat med utveckling av produkter och processer, forskning och olika former av teknisk konstruktion. Även

marknadsföring och försäljning är ofta förekommande arbetsuppgifter.

Arbetet utförs som regel tillsammans med ingenjörer och andra yrkes-

grupper. Civilingenjören får med stigande erfarenhet ofta arbetsledande

uppgifter. Civilingenjörer återfinns i olika roller inom alla samhällssektorer. På den privata arbetsmarknaden arbetar civilingenjörer bland annat

inom industriföretag, entreprenadföretag och serviceföretag. Många arbetar i konsultföretag och åtskilliga är egna företagare. Arbetsuppgifterna spänner över hela fältet från forskning och utveckling till försäljning och företagsledning.

Den största gruppen civilingenjörer i statlig tjänst är verksamma som

doktorander, lärare och forskare vid högskolor och institutioner för

forskning. Civilingenjörer finns också vid stora statliga verk som Ban-

verket, Lantmäteriverket och Vägverket samt försvarsförvaltningarna. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) sysselsätter ett stort antal kvalificerade civilingenjörer.

I kommunal tjänst finner man civilingenjörer på tekniska eller ledande

befattningar vid stadsbyggnadskontor, energi­verk och fastighetskontor. Ar-

betet utgörs bland annat av teknisk konstruktion, planering och arbetsledning. Civilingenjö­rer är också verksamma som lärare inom gymnasieskolan. Ingenjörsyrket är i hög grad internationellt. Svenska ingenjörer arbetar

både som direktanställda vid utländska företag och vid svenska företag verksamma i utlandet. 

(Texten är hämtad från SACO – Sveriges Akademikers Centralorganisation)

3


UngTeknik NR 2 • 2010

p

u nn p år 0 3 i Gratt

s

Fi

4

Vinnarna i förra årets Finn upp-tävling tar emot sina priser av Kronprinsessan Victoria på Berns i Stockholm.

Flaxande fågelskrämma och hopfällbart cykelstyre vann priser när Finn upp firade 30 år 

Har du en uppfinning som du går och funderar på? Du är inte ensam. Tusentals skolungdomar över hela landet har idéer som kan underlätta vardagen eller lösa små och stora problem. Var tredje år kan du skicka in dina idéer till tävlingen Finn upp som arrangeras av Ingenjörsamfundet. Förra året var det 30-års jubileum för Finn upp-tävlingen som lockade 8550 elever att delta. På Berns i Stockholm tog 36 vinnande elever emot priser av Kronprinsessan Victoria. Idén till tävlingen föddes i slutet av 70-talet. Tanken var att den skulle stimulera skolungdomar till kreativt tänkande

och väcka intresse för naturvetenskap och teknik. Närmare 3 miljoner elever från skolor över hela landet har på något sätt berörts av tävlingen. Även lärarna är involverade och kan använda Finn upp som ett sätt att stimulera kreativiteten i klassen med hjälp av lärarhandbok och övningar som Finn upp har tagit fram. Sofia Björkvi är projektledare för Finn upp: -Det handlar inte om stora och komplicerade tekniska lösningar, de uppfinningar vi får in är väldigt vardagsnära idéer på hur man löser problem som man stöter på och börjar fundera över. Exempel på vinnaruppfinningar från förra året är ett påslock som smidigt kan försluta öppnade fryspåsar, ett cykelstyre som kan fällas ihop och bli ett lås, en fågelskrämma som med hjälp av laserstrålar börjar flaxa,

och en osthyvel som formar snygga ostrullar. Även ett lärarpris delades ut. Vilka kan delta i tävlingen? -Alla elever som går på högstadiets sjätte till och med nionde klass kan delta, säger Sofia Björkvi. Och det är inte nog med att man vinner priser. Den som har en riktigt bra idé kan få se den förverkligad som produkt och få hjälp med patentskydd och marknadsföring. Nytt för i år är att Finn upp ska börja lanseras inom EU. -Det finns inget utanför Sverige som liknar Finn upp, säger Sofia Björkvi, som nu arbetar med att bygga upp ett kontaktnät och hitta samarbetspartners i olika länder. 

J


UngTeknik NR 2 • 2010

Fingerpennan Uppfinnare: Jan Andersson

JS-

”Min pappa led av en kronisk sjukdom som bland annat ger darrhänthet och svårighet att greppa pennor.”

Pluring, handdukshållare Uppfinnare: Camilla Ljunggren

PEG

GEN

”Mina småkusiner slet ner handdukarna i badrummet på landet hela tiden. Jag tänkte att jag måste göra något åt problemet och så började jag skissa på en lösning”.

illustration. isabelle norman sällström

Grips, dörrhandtagssymboler Uppfinnare: Kerstin Olsson ”Jag bjöds in till workshop Operation kvinnosyn arrangerad av Stiftelsen Innovationscentrum och NUTEK. Vi fick i uppgift att lösa olika problem för synskadade, till exempel hur man hittar rätt dörr.

Illustratör: Isabelle Norman Sällström

5


6

UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.

Karriär

En timme får vi på oss för intervju och fotografering. Sedan väntar ett nytt möte. Roshi Motman är avdelningschef på Tele2. Hon är född i Teheran och har pluggat till civilingenjör på Chalmers i Göteborg. Men att bli civilingenjör var inget hon egentligen hade tänkt sig.


UngTeknik NR 2 • 2010

”Se världen innan du bestämmer dig” Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

-Vi har många läkare i släkten och det var kanske åt det hållet det lutade först, säger Roshi. Men nej, det kändes inte som min grej - snarare lockade något yrke inom drama. Ord har alltid intresserat mig, mycket mer än siffror. Men du valde ändå att läsa teknik. -Ja, det var i slutet av nittiotalet i den så kallade it-bubblan som jag lärde känna några intressanta människor som hade läst elektroteknik på Chalmers. Jag tyckte att deras jobb lät spännande. Då bestämde du dig? -Egentligen är det jättesvårt att ta alltför definitiva beslut när man precis gått ut gymnasiet, men att bli civilingenjör öppnar ändå möjligheterna att arbeta med många olika saker. När jag sökte in till Chalmers så hade jag ingen aning om vad jag skulle välja för ämnesområde, men eftersom elektroteknik är ganska brett och ger möjlighet att bland annat jobba inom digitala medier så valde jag det. Blev studierna som du tänkt? -Matematiken var tuff för nästan alla. Men vi var ett gäng jättebra kompisar som kunde

stötta varandra. Jag tror det är nyckeln till att klara studierna, att hitta kompisar att kämpa tillsammans med. Det blev liksom vi mot matteläraren – ”vi ska klara det här.” Förutom elektro har jag även läst Industriell ekonomi. Vad har utbildningen givit dig? -Jag är inte ren tekniker, för min del handlar det om att jag fått verktyg och tränat logiska tankesätt för att lösa de problem man ställs inför. Roshi gjorde sitt examensarbete på Volvo Penta. Det handlade om affärsmöjligheter utifrån en idé eller ett projekt. Efter examensarbetet flyttade Roshi till Stockholm och började så småningom arbeta på Tele2 Är du en entreprenör? -Ja det kan man nog säga, och jag har ett behov av att arbeta med människor som brinner för det de gör. Är det så på Tele2? -Ja absolut, säger Roshi som nu är avdelningschef för Quality and Procedures Management. Avdelningens uppgift är att säkerställa att Tele2:s tjänster håller rätt

kvalitet, att vi ger rätt information i våra kundkontakter och att kunderna blir nöjda. Vi fungerar som en länk mellan kunderna och resten av organisationen. -Det här är faktiskt den bästa arbetsplatsen jag kan tänka mig med en ständig puls och vilja till förbättringar. 

Roshie motman Ålder: 30 år Arbetar: Avdelningschef på Tele2 Bor: På Värmdö utanför Stockholm med sambo, och första barnet på väg Gjorde efter andra året på Chalmers: Tog ledigt och reste jorden runt Gör på fritiden: Gärna tennis, yoga och löpning Råd till en blivande ingenjör: Ha inte för bråttom, passa på att resa. Välj sedan en ämnesinriktning som är bred så du inte behöver ta livsavgörande yrkesbeslut för tidigt.

7


Kolla in vår hemsida

Elisabeth Arbin

www.ungteknik.se

I maj koras svenska mästarna i teknik

För tredje året i rad arrangeras Teknikdagarna som vill uppmuntra barn och ungdomars teknikintresse. Det blir allt från Teknikkollo till final i Teknik- SM. Sveriges ingenjörer, tillsammans med ett antal företag och organisationer, sätter upp två stora tält på Sergels Torg där det blir full aktivitet 5 – 7 maj. Årets Teknikdagar erbjuder aktiviteter för barn, blivande ingenjörer och beslutsfattare. På Teknikkollo skapar barn från sex till elva år alla möjliga tekniska innovationer av till exempel gamla brödrostar och dammsugare - allt under ledning av teknologer. -Dessutom korar vi svenska mästarna i teknik, berättar Elisabeth Arbin som är projektledare på Sveriges ingenjörer. Syftet är att visa att teknik på hög nivå är både spännande och roligt. Teknik-SM har pågått sedan våren 2000 och mer än 3800 studenter har deltagit. Det är den mest prestigefyllda tävlingen för Sveriges alla teknik- och naturvetenskapsstuderande på universitets- och högskolenivå. Studenterna tävlar för sitt lärosäte i team om tre personer. Teknik-SM genomförs i tre deltävlingar där den första är webbaserad. Vinnarna får förutom äran, en tung pokal och rekommendationsbrev även en studieresa till Peking. -Nytt för i år på Teknikdagarna är Räknestugan – en aktivitet för gymnasieungdomar som arrangeras tillsammans med Mattecetnrum, en ideell organisation som ger gratis matematikundervisning och läxhjälp. Mattecentrum finns på ett antal orter i landet med aktiviteter varje vecka. Den 6 maj är Sveriges största räknestuga öppen på Sergels torg och vi välkomnar alla som vill förbereda sig inför de nationella proven i matematik, säger Elisabeth Arbin. 

Läs mer på www.tekniksm.se och www.mattecentrum.se


UngTeknik NR 2 • 2010

9

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.

Karriär

Text: Anders Post Bild: Vattenfall

Benny Nilsson är 26 år och områdesansvarig för Vattenfalls åtta kraftstationer i Ångermanälven, med en sammanlagd normalårsproduktion på cirka 4,1 TWh. – Ett omfattande, varierat och utvecklande arbete med idel nya utmaningar, summerar Benny. Uppvuxen i Ramsele och med en pappa anställd av Vattenfall fick Benny Nilsson tidigt prova på att arbeta vid kraftverken i Ångermanälven. Efter att ha utbildat sig till energiingenjör vid Umeå universitet återvände han till hemtrakterna. Under studietiden valde han kurser med inriktning mot vattenkraft och energieffektivisering. Direkt efter examen började Benny arbeta med effektiviseringsprojekt på EU-nivå hos Energidalen i Sollefteå. I januari 2006 började han som anläggningstekniker vid Vattenfalls kraftverk i Ångermanälven. Och bara tre år senare blev han områdesansvarig. Onekligen en snabb karriär av en 26 år gammal energiingenjör.

– Jag hade arbetat här under studietiden och kände till anläggningarna längs älven, säger Benny. Dessutom har jag ett genuint intresse för strömmande vatten som omvandlas till energi. Men Benny är också intresserad av energifrågan i stort och följer debatten om den globala uppvärmningen. Han ser skog, vind och vatten som viktiga pusselbitar för att komma till rätta med klimatproblematiken. Från Vattenfalls kontor i Näsåker ser han till att det inte finns några anmärkningar på den yttre miljön och arbetsmiljön vid kraftverken. Han planerar och beställer underhållsarbeten, antingen av Vattenfalls egen serviceavdelning eller av utomstående entreprenörer. I Bennys ansvar ligger även att ha uppsikt över budgeten och alla de detaljer som sammantaget utgör en förutsättning för att säkerhet och funktion vid kraftverken kan upprätthållas. -Vid större uppgraderingar ingår jag dessutom i en styrgrupp som ser till att anläggningen uppnår bästa möjliga prestanda, säger Benny.

Över sin egen framtid tycker han sig inte ha någon anledning att oroa sig. Inom energibranschen finns det alltid arbete, i Sollefteå eller någon annanstans i Sverige, eller världen. 

Benny nilsson Ålder: 26 år Arbetar med: Områdesansvarig Familj: Sambo, hund Senaste lästa bok: Sista delen i Stieg Larssons trilogi Där trivs jag bäst: I stugan i Lafsjöviken, norr omRamsele Drömresemål: Att åka buss från Kanada längs USA:s västkust Favoritfilm: Braveheart Favoritsite: Blocket Kontor eller fältarbete? Helst en blandning Fritidsintressen: Idrott – både som åskådare och utövare

Jag vill jobba med vindkraft eller vattenkraft. Eller inom båda områdena. Kanske provar jag ett helt annat spår i samma bransch. Vad det än blir så lär jag inte behöva gå arbetslös, säger Benny Nilsson.

Snabb karriär inom vattenkraften


10

UngTeknik NR 2 • 2010

”Det handlar om att jobba med människor till hundra procent” Text: Anders Post Bild: Boliden

Therese Hedström hämtar vid grindarna till Bolidens kopparsmältverk, Rönnskär, och vi kör in på det stora industriområdet. Smältverket ligger i Skelleftehamn – inte långt från Skellefteå. Här utvinns bland annat ädelmetaller ur koppar- och blykoncentrat samt metallskrot. Therese Hedström är civilingenjör och arbetar med provtagning. Hon kommer ursprungligen från Götene i Västergötland, men har nu bott i Norrland så länge att den norrländska dialekten lätt tränger fram. Vi stannar vid provtagningsverket som är Therese arbetsplats. Det är dock inget laboratorium där man går omkring med vita rockar - utan lite råare och robustare. Det handlar om att fastställa metallhalter i nedmalt skrot. En avancerad process som kräver fortlöpande effektivisering.

Hur kom det sig att du valde den tekniska banan från början? -Jag har alltid varit intresserad av teknik och på gymnasiet hade jag en inspirerande kemilärare, som gjorde att jag valde ämnet kemiteknik. Så hamnade du långt ifrån Götene efter gymnasiet, varför valde du Norrland? -Det var väl i första hand intresset för att åka skidor, så jag sökte till Umeå universitet och började läsa till kemiingenjör. Sedan läste jag vidare till civilingenjör och så småningom även till gymnasielärare och undervisade under fem år i matte och kemi. Blev det tid för skidåkning också? -Ja jag tog ledigt en termin och jobbade som skidlärare på Idre Fjäll. Pluggade på hösten och åkte skidor på våren, sedan var jag på ett kemilabb under sommaren.

Hur kom det sig att du hamnade här på Boliden? -Jag hade fått lite smak på gruvindustrin under mitt examensarbete på en nyöppnad guldgruva utanför Lycksele. Så jag sökte till Boliden och fick jobb här på provtagningsverket. Som introduktion deltog jag i företagets program Young Professionals, som vänder sig till nyanställda mellan 25 och 30 år med akademisk utbildning. Det var en väldigt bra inledning för att börja bygga upp ett nätverk med kollegorna på Boliden. Väldigt många unga ingenjörer har kommit de senaste åren. Berätta lite om ditt jobb. -Det handlar om provtagning av elektronikskrot som kommer in från olika delar av världen, främst kretskort som så småningom ska smältas ner och bli koppar. Det låter kanske inte så kul, men det är det. Eftersom


UngTeknik NR 2 • 2010 Boliden är den tredje största leverantören av både kopparmetall och zinkmetall i Europa. Verksamheten är inriktad på de första stegen i förädlingskedjan, vilket innebär prospektering, gruvbrytning och anrikning, smältning, raffinering samt återvinning. Huvudmetallerna är koppar och zink, men även bly, guld och silver framställs.

Unga ingenjörer har en framtid i Boliden

Metaller är idag en självklar del av både vardagen och samhällets framsteg. Som anställd vid våra gruvområden i Sverige och på Irland arbetar du nära naturens tillgångar i en verksamhet som driver utvecklingen framåt. Även vår teknik och våra metoder för att upptäcka och förädla nya fyndigheter hör till världseliten. Våra smältverk ligger också i framkant. Som anställd på Rönnskär i Skelleftehamn kan du kliva in i arbetet med återvinning av elektronikskrot, där vi i dag är världsledande. På de här sidorna i Ung Teknik presenteras ett par av de många unga ingenjörer som utgör det framtida Boliden. För att lyckas med att leda utvecklingen, från gruvor och smältverk till säljbara produkter behövs idérika människor. Läs vad Therese Hedström och Johan Hansson har att säga om sin bakgrund och sitt arbete här på Boliden. De är kanske dina blivande kolleger?

therese hedström Ålder: 34 år Bor: Med sambo i Ursviken som ligger nära Skellefteå Känsla för Norrland: Trivs oerhört bra att bo vid norrlandskusten Gör på fritiden: Gärna skidåkning mitt jobb går ut på att se hur processerna kan rationaliseras, bland annat genom att konstruera ny utrustning och hitta nya metoder. Vad vill du säga till den som står inför sitt yrkesval? -Bli ingenjör där ligger världen öppen. Och tro inte att du bara blir sittande med en teknisk pryl – det handlar om att jobba med människor till hundra procent. 

Fakta om Boliden

Boliden har cirka 4600 medarbetare. De högkvalitativa bas- och ädelmetallerna utvinns genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Boliden är en stor europeisk leverantör av koppar och zink, som utgör huvudmetallerna. Men även bly, guld och silver framställs. Återvinning av metaller, där Boliden är världsledande, är en växande del av verksamheten. På smältverket Rönnskär står återvunna metaller för 25 procent av kopparproduktionen, 55 procent av guldproduktionen och 75 procent av zinkproduktionen. Examensarbeten och sommarjobb Vi har handledarna och ämnena som ger dig viktiga erfarenheter inför yrkeslivet. Du har teoretiska kunskaper och viljan att utvecklas i en stimulerande miljö. Vi erbjuder även intressanta sommarjobb. 

Johans kreativa lösningar är guld värda Intervju med Johan Hansson

11


12

UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.

Karriär

Text: Anders Post Bild: Boliden Johan Hansson arbetar med processförbättring på Boliden AB. Det gäller att hela tiden hitta bättre och bättre lösningar för att öka utbytet av metaller ur malmerna.

Johans kreativa lösningar är guld värda – men miljön går alltid före Johan Hansson är en äkta norrlänning. Född och uppvuxen i en mindre by, inte långt från Skellefteå. Och ganska nära Boliden, där han nu jobbar som utvecklingsingenjör. Johan gick Natur på gymnasiet i Skellefteå. Sedan läste han teknisk biologi vid Umeå universitet - mycket processkemi med inriktning på miljö. Sammanlagt blev det fyra och ett halvt år i Umeå. Några andra högskolor tyckte han inte var aktuella, det var i Norrland han ville plugga och sedan arbeta. Här finns vännerna, närheten till naturen, jakten och fisket. En äkta norrlänning med andra ord. Examensjobbet gjorde Johan på Boliden, ett miljöprojekt där han tog prover på utgående processvatten från ett anrikningsverk. Det visade sig vara ett mycket intressant jobb och ledde till att han fortsatte som anställd,

men med andra arbetsuppgifter. -Det handlar om förbättringar, säger Johan, vars avdelning arbetar med processteknik mot Bolidens anrikningsverk. Att effektivisera tekniken för att öka utbytet av metaller ur malmerna - främst koppar, zink, bly, silver och guld. Att hitta nya tekniska lösningar, minska användningen av kemikalier, reducera elförbrukningen och annat som har en negativ miljöpåverkan. Det mer praktiska arbetet med processförbättring görs med tester i labb- och pilotskala. Nya idéer kan alltså testas direkt i labbet. Hur väl Johan och hans kollegor lyckas med att förbättra processerna är direkt mätbart i företagets resultat. Att till exempel öka kopparutvinningen med en procent ger många miljoner mer i intäkt för Boliden. -Vi arbetar med hela kedjan – från idé till färdig processlösning, säger Johan. I det

johan hansson Ålder: 29 år Yrke: Utvecklingsingenjör, Boliden Bor: Lägenhet i Skellefteå Gör på fritiden: Jagar, fiskar och åker skidor bland annat. sammanhanget är miljötänkandet en viktig del. Det kan ju hända att vi hittar effektiva metoder, men som inte är lämpliga ur miljösynpunkt – i det fallet går miljön före och vi får hitta en annan lösning. Kreativitet verkar vara grunden i ditt jobb? -Ja det är nog vad allt handlar om här, hitta nya lösningar och utveckla idéer, säger Johan Hansson. 

www.boliden.se


UngTeknik NR 2 • 2010

Nano är nästa tekniska revolution Många tror att nanoteknologin är något som kommer i framtiden. Men nanopartiklarna finns redan i en mängd produkter. Blivande civilingenjörer som valt att gå djupare in i denna nya teknik lär inte bli arbetslösa. Man räknar nämligen med att nanotekniken kommer att skapa flera miljoner nya jobb i en nära framtid.

Vad är nanoteknik egentligen? Vi frågar Maria Strømme, professor vid Uppsala universitet. -Det är en teknik som används för att ändra strukturen på material på nanonivå (en nanometer är en miljarddels meter) så att materialet får nya egenskaper på makronivå.

genom att ändra på nanostrukturer. Ett annat exempel är självrengörande fönsterglas där en nano-tunn hinna på glaset gör att fönstret putsar sig självt när det har regnat. Det går att göra elektronika material som leder bättre, eller läkemedel som släpper av sin last på rätt ställe i kroppen.

Vilka material talar vi om? -Alla tänkbara material, som läkemedel, byggmaterial, målarfärg, glas - ja nästan vad som helst.

Hur långt har nanotekniken kommit? -Vi är bara i början, jag tror att de stora genombrotten kommer om tio, tjugo år.

Vad är det för vits att jobba med materialet på nanonivå? -Det är hur materialen ser ut på nanonivå som bestämmer dess egenskaper på makronivå: genomskinlighet, förmågan att leda ström, hårdhet. Genom att jobba med materialet på nanonivå kan man bilda nya material, komponenter och system. Kan du ge något exempel? -Man kan till exempel göra starkare lim

kan man välja specifika nanokurser inom sitt ämnesområde. Hur ser framtiden ut när det gäller nano? -Det förutspås att nanotekniken är nästa stora drivkraft bakom industriell revolution. Alla kommer på något sätt att jobba med den här tekniken precis som vi idag är helt beroende av it, säger Maria Strømme. 

Hur utbildar man sig inom nanoteknik? -Att läsa till civilingenjör är en bra grund för att kunna jobba med nanotekniken. Man kan till exempel välja att läsa kemiteknik, teknisk fysik eller molekylär bioteknik. Alla dessa utbildningar innehåller moment med nanoteknik. Sedan

Maria Strö mme är pr ofessor vi Hon ser na d Uppsala notekniken universite som näst t. a industrie lla revolu tion.

13


14

UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra injenjörer ut i arbets

Ena veckan i

Thailand

andra veckan i

Karriär

Sydamerika Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

Björn Franzon kommer från Göteborg och har bland annat läst ämnet Elektronik på Chalmers. Nu har han fått drömjobbet på Ericsson.


UngTeknik NR 2 • 2010

a slivet.

Kina

Taiwan

USA

Grekland Colombia

Thailand

Egypten

Kanada

Björn Franzon har drömyrket och reser över hela världen. I alla fall tycker han själv att arbetet som civilingenjör överträffar det som han någonsin kunde drömma om.

I Sverige är det snö och slask när det här skrivs. Björn Franzon ser dock inte så mycket av den saken, närmast kommer han från Thailand där han installerat system för Ericsson. Och innan dess var det Sydamerika. Intresset för datorer började tidigt berättar Björn. Han och brorsan Andreas satt mycket med näsan i datorerna. -Ja det var en hel del datorspel, som jag faktiskt tror övade upp förmågan till logiskt tänkande – något som jag nu har nytta av i mitt yrke. Och i plugget var det matte som jag hade lättast för. Så vägen till att bli ingenjör var ganska självklar? -Ja det vill jag nog påstå, jag visste att det var den vägen jag ville gå, så jag sökte in på Chalmers och läste bland annat elektronik, ett ämne som är ganska förknippat med datorer. Direkt efter examen fick Björn jobb på Ericsson inom en avdelning som arbetar med telecom och övervakning av teletrafik.

-Jag arbetar mest med mobiltelefontrafik där det handlar om att integrera nya system och applikationer i redan befintliga. Det kan vara en kund var som helst i världen som vill utveckla sitt mobiltelefonsystem. Projekten kan kräva några veckors förberedande arbete i Göteborg, där Ericsson Global Service Delivery ligger. Därefter reser Björn till kunden och arbetar en till två veckor på plats med integrering av applikationen. Men det kan även gälla snabba utryckningar när något inte fungerar. -Ofta vet jag inte från en dag till en annan om jag ska ge mig iväg över halva jordklotet för ett jobb. Så man får ju anpassa livet efter de här omständigheterna. Vad är mest intressant med ditt jobb? -Dels är det förstås att hitta lösningar på olika problem. Men även möten med andra människor. Ericsson har lokala kontor över hela världen så jag träffar många utländska kollegor som jag både arbetar och umgås med. Man känner sig aldrig som turist eller främling. 

björn franzon Ålder: 27 år Bor: Lägenhet i Kållered med flickvän Intressen: ”Hinner tyvärr inte så mycket, men annars innebandy, löpning och umgås med vänner” Axplock av länder som Björn har varit i för jobbet: Taiwan, Kina Grekland, Colombia, USA, Kanada, Thailand och Egypten.

15


UngTeknik NR 2 • 2010

Mikael känner redan hur företagen ligger på Mikael Jungedal går tredje året på KTH och läser ämnet Materialdesign med inriktning på industriell materialteknik. Näringslivet har redan börjat höra av sig. -Det är stålindustrin som jag är mest intresserad av, säger Mikael som nu går tredje året på KTH och kan välja olika frivilliga kurser. Han har till exempel valt att lära sig mer korrosion, hur och varför olika material rostar. Vilken typ av uppgifter skulle du kunna få på ett stålverk? -Analysera och kolla upp kvalitet på stålet. Om ett brott uppstår i materialet så ska jag kunna få fram vad som hänt och vilka åtgärder som bör vidtas. Med andra ord så ska jag kunna stålet utan och innan. Men jag är inte begränsad till stål, det är en metall

av flera. Fjärde året är det möjligt att jag specialiserar mig mer. Hur är möjligheterna att få jobb? -Om jag tar stålindustrin som exempel så tror jag det går snabbt att få ett bra jobb, det känns redan att man är intressant eftersom det fattas en hel del civilingenjörer där. Dessutom kan jag söka ett stipendium från Jernkontoret (Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation) när jag har tagit 210 högskolepoäng. Och det kan ju kännas som en sporre. Kontakterna med företag knyts

Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

Mikael jungedal Bor: i Vårberg utanför Stockholm Ålder: 22 år På fritiden: Klättrar (trots höjdrädsla), spelar volleyboll och bandy i KTHhallen

fortlöpande genom en näringslivsgrupp som bildats på Mikaels sektion. På så vis är studenterna ganska väl medvetna om hur det ser ut på arbetsmarknaden när de är färdiga. Är det roligt att läsa på KTH? -Ja det är väldigt bra sammanhållning, särskilt på vår sektion tycker jag eftersom vi inte är så många i varje årskull. Alla känner alla. Visst måste man plugga hårt men det finns utrymme för fester och ett roligt studentliv med många kompisar. 

Både Mikael Jungedal och Jennie Berglund är intresserade av att arbeta inom stålindustrin. Båda har valt ämnet Materialdesign på KTH.

16


UngTeknik NR 2 • 2010

17

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student

Från Piteå till Stockholm med stål i blicken Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

Jennie Berglund från Piteå läser första året på KTH. Besök på stålverk och ett stipendium öppnade ögonen för ämnet Materialdesign. Ett område som är brett och där jobben finns inom många olika branscher. Det hörs att Jennie kommer från Norrland, närmare bestämt Piteå. Varför sökte du dig till Stockholm och KTH? -Det var för att läsa Materialdesign, ett ämne som inte finns på så många andra högskolor. Dessutom var jag väldigt sugen på att flytta till Stockholm. Vad handlar ämnet Materialdesign om? -Det är inriktat på olika material som stål, keramer, plast och cellulosa. Ämnet är ganska brett så man kan jobba inom många olika branscher, stål till exempel. Hur kommer det sig att man fastnar för stål? -Dels blev jag intresserad när vi i skolan fick

göra studiebesök på SSAB:s stålverk i Luleå. Så läste jag en broschyr från Jernkontoret där man beskrev vilka möjligheter som finns inom området Materialdesign och hur utbildningen är upplagd. (Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation). Dessutom kan man få ett stipendium första året, och väljer man sedan vissa inriktningar så blir det ännu mer pengar. Men vilken inriktning jag ska ha så småningom vet jag inte än. Jennie är noga med att påpeka att det inte var för stipendiepengarnas skull som hon valde ämnet Materialdesign. Det var ett ämne som helt enkelt intresserade henne. Du har läst drygt en termin nu, vad tycker du? -Det är väldigt roligt och inte så svårt som jag trodde. Hur var det att flytta från Piteå till Stockholm? -Det ångrar jag inte, när jag kom hit kände jag ingen men nu har jag massor med nya kompisar.

jennie berglund Ålder: 19 år Gör: Läser Materialdesign på KTH Kommer ifrån: Piteå Bor: I ”studentetta” på Lappkärrsberget (studentbostadsområde) Råd till dig som ska välja studieområde: Materialdesign är ett jättekul område, det kan jag verkligen rekommendera.

Vad vill du helst jobba med när du är färdig civilingenjör? -Att utveckla och förbättra material. Det kan vara såväl stål som papper, plaster eller glas. Inom det här området finns många företag som exempelvis stålverk, pappersbruk, möbeltillverkare, läkemedelsföretag och tillverkare av byggmaterial. 

Miljoner i stipendier till teknologer Kvalificerade civilingenjörer inom de materialtekniska kompetensområdena är av central betydelse för svensk stålindustri. Stålindustrins framgångar bygger på deras teknologiska kunnande. Ett arbete i stålbranschen ger dessutom stora möjligheter till personlig utveckling. För att stimulera fler studenter att satsa på stålbranschen introducerade Jernkontoret från

och med hösten 2009 ett nytt unikt stipendiesystem för dem som börjar vid civilingenjörsprogrammen Materialdesign vid KTH eller Högskolan Dalarna, eller Industriell miljö- och processteknik vid Luleå tekniska universitet. Teknologerna kan få upp till 50 000 kronor under studietiden efter det att vissa studiekrav uppfyllts.


Obegripligt eller självklart? Vilket ämne har reducerats i följande reaktion?

Fe2O3 + 3CO → 2Fe + 3CO2

Figuren visar en elektron som rör sig i ett magnetiskt fält. Vilken är kraftens riktning på elektronen?

B V

Skriv talet z i polär form.

Im Z -1

i√3 1

Re

Stip en fram dier til l tidsj obbe n

Det finns frågor som bara vissa förstår. Som kanske är självklara för dig men obegripliga för andra. Klarar du frågorna har du alla möjligheter att plugga inom morgondagens absolut viktigaste teknikområden – materialvetenskap och processteknik. De femåriga civilingenjörsprogrammen Materialdesign vid KTH i Stockholm eller Högskolan Dalarna och Industriell miljö- och processdesign vid Luleå tekniska universitet ger dig de möjligheterna. Därefter är det upp till dig hur och var du vill jobba. För en sak är säker, du kommer att vara eftertraktad. Så eftertraktad att Jernkontoret infört högskolestipendier till dig som läser rätt utbildning, upp till 50 000 kronor! Så, tillhörde du dem som förstod?

Läs mer på www.jernkontoret.se/utbildning


UngTeknik NR 2 • 2010

19

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student

Text: Anders Post Bild: Niclas Kindahl

Logistik är framtidens konkurrensmedel

Att läsa till civilingenjör med inriktning på logistik börjar bli mer och mer populärt. Att ämnet har framtiden för sig insåg Erik Back som läser Kommunikations- och transportsystem på Linköpings universitet. Erik Back går andra året på Linköpings universitet campus Norrköping och har valt inriktningen Kvantitativ logistik. Kort uttryckt handlar det om hur man transporterar en vara från A till B på bästa och snabbaste sätt, vilket har stor betydelse för företagens konkurrenskraft. BMW:s vd har sagt att det inte längre är de stora som äter de små, utan de snabba som äter de långsamma. -Ja det är bra uttryckt, säger Erik. Det är precis det som logistik handlar om – snabbt ut med varan till köparen, inga stora lager och därmed mindre kapitalbindning, vilket gör att företaget kan använda sina pengar på bättre sätt.

Ämnet som Erik läser har numera bytt namn och heter Kommunikation, Transport och Samhälle - ett ganska brett ämne som även innehåller logistik i samhällets trafikplanering: tåg-, buss- och flygtrafik, eller panering av vägar. Även här handlar det om effektiv transport. Hur tar man sig från A till B utan alltför mycket väntetid och köer. -Min inriktning ligger mot företagssidan, säger Erik. Att kunna förkorta hela processen från beställning till leverans. Ju kortare tid det här kan göras på, desto bättre ekonomi för alla parter. Varor som ligger på ett lager kostar pengar – ungefär som att ha pengar på banken utan att få ränta. Är det ett roligt ämne att läsa? -Ja mycket roligt, ganska jordnära, och hela tiden kopplat till verkligheten.

Erik back Ålder: 20 år Bor: Lägenhet i Norrköping Fritid: Tränar på gym och umgås mycket med kompisar. Finns massor av föreningar på universitetet, och så blir det förstås en hel del fester. Vilken typ av jobb kan du få efter att du är färdig civilingenjör? -Jag skulle gärna arbeta som projektledare på ett konsultföretag för att lösa olika kunders problem och effektivisera deras logistik. Det satsas väldigt mycket på logistik bland större företag just nu, så jag tror det finns stora möjligheter att få bra jobb, säger Erik Back. 


20

UngTeknik NR 2 • 2010

Transfer förmedlar skolans kontakter med verkligheten Transfer förmedlar föreläsare till gymnasieskolor i fyra regioner i landet. Tanken är att eleverna ska få en bild av hur ett ämne man läser kan omsättas i praktiken.

I tio år har Transfer engagerat föreläsare till ett antal gymnasieskolor i landet. Företagsledare, forskare, ekonomer och ingenjörer är dagligen ute och träffar elever där de berättar om hur det fungerar i arbetslivet, och ger inspiration till entreprenörskap. Över 2700 föreläsare finns med i transfers nätverk. Och mer än 10 000 föreläsningar har hållits sedan starten för tio år sedan. -Inom våra partnerföretag finns många ingenjörer och tekniker, berättar generalsekreteraren Eva von Krusenstierna. De senaste två åren har vi även satsat speciellt

på teknik, naturvetenskap och it. I år finns dessutom Teknikföretagen med som ny sponsor, vilket gör att vi kan räkna med ännu fler ingenjörer och tekniker som föreläsare ute på gymnasieskolorna. Transfer startades år 2000 av Fredrik Arnander. Syftet var att skapa kontakt mellan grupper som normalt inte har så mycket kontakt, som skola och näringsliv. -Genom att komplettera undervisningen i exempelvis kemi och fysik med ett besök av en färdig ingenjör får eleverna mer vetskap om vilken nytta man faktiskt har av dessa ämnen. Ibland kan det ju vara svårt att se den praktiska sidan av ett ämne man läser,

säger Eva von Krusenstierna. Transfer ordnar föreläsningar på fyra regioner i landet och beställningen görs av respektive lärare. Föreläsarna ställer upp utan ersättning och många av dem vittnar om att det är en stor upplevelse att få åka ut och träffa eleverna. Transfer har även satsat på mentorprogram och snart drar man igång ett nytt program med tjugo elever och lika många mentorer på två skolor i Stockholm. Mentorerna är ingenjörer med it-bakgrund som ska ge respektive elev inspiration och vägledning när det gäller it-området. 

Skola och näringsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare till skolan från näringslivet. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till egna initiativ och entreprenör-

skap. Transfer är en neutral plattform mellan skola och näringsliv – ideellt, icke vinstgivande, politiskt obundet samt finansierat gemensamt av näringslivet och kommunerna.

transfer.nu


UngTeknik NR 2 • 2010

Sofie brinner för energifrågorna

Exjobbar med vattenkraftsprojekt i Chile 

Sofie Gunnar gör just nu sitt examensarbete i Chile. Det handlar om utbyggnad av vattenkraft i en expansiv region. -Klimatfrågan är ett globalt problem som måste lösas lokalt, säger Sofie. I juni blir hon färdig civilingenjör på Uppsala universitet där hon läst programmet Energisystem. På en knastrig telefonlinje når vi Sofie som berättar om sitt examensarbete i den expansiva Bio-Bio regionen i Chile. Här jobbar hon för en bevattningsorganisation och utvärderar en lämplig plats för ett nytt småskaligt vattenkraftverk. Området för det tilltänkta bygget ligger vid ett av Bio-Bio flodens många kanalsystem. Teknisk handledning får Sofie av Vattenfall Power Consultant. -Jag kom hit på ett ganska tidigt stadium av projektet, så jag fick börja med att få hit folk som kunde röja och göra området tillgängligt. Sedan kontaktade jag en topograf som undersökte terrängens fysiska form. Sofies projekt inkluderar även att kartlägga

vilken elektromekanisk utrustning som är mest lämpad, liksom de omkringliggande faktorer som man måste ta hänsyn till vid en konstruktion. Hur är det att arbeta här? -Det är något lägre tempo än vad vi är vana vid i Sverige. Chilenarna jobbar mer med relationer – man stannar gärna upp, hälsar på hos varandra och tar pauser för att samtala. Täta och bra relationer är en del av arbetsprocessen här. Att bli civilingenjör – var det något du tidigt funderade på? -Ja det vill jag nog påstå, matte och fysik var några av mina favoritämnen i gymnasiet. Att vara civilingenjör innebär att man får använda sina teoretiska kunskaper i praktiken och sätta in dem i större sammanhang. Varför valde du energisystemsprogrammet vid Uppsala universitet? -Jag är väldigt intresserad av energifrågor. I programmet Energisystem har jag fått en både bred och djup teknisk kompetens där jag kan se sambandet mellan energi, miljö

och samhälle - och kopplingen till de stora klimatfrågorna. Är det ingenjörerna som ska rädda världen? -Ja, varför inte? Elektricitet är ett bra exempel. Det är nästan lika självkart som att vi ska kunna andas i dagens samhälle, men någon måste se till att det finns el och att det fungerar. Hur ser du på din egen framtid efter civilingenjörsexamen? -Jag skulle gärna jobba som projektledare på något av de stora energibolagen. Kan det bli aktuellt med jobb utomlands? -Ja absolut, energisektorn är global och som ingenjör kan man arbeta var som helst, 2+2 är lika med 4 i hela världen. 

Sofie gunnar Ålder: 24 år Kommer ifrån: Nässjö i Småland Fritid: Spela fotboll, friluftsliv, resor, vänner och familj Engagerad i: Kårlivet. ”Jag kände inte en kotte när jag kom till Uppsala, men efter en vecka hade jag mer kompisar än jag hann med, haha.”

21


Ingenjör?

Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

?

lare k c e v ut

m Syste

Skaffa din spetsutbildning för vidare studier inom området teknikutveckling och programmering hos oss på John Bauergymnasiet. r mer ö f a d i met! hems m r a r å g v o r k p Besö teknik m o n o i t informa

Marie drog igån ska få fler tjeje Varför är det så få tjejer som läser till civilingenjör? Den frågan ställde sig tre tjejkompisar som pluggar på KTH. De kom fram till att det var bristen på bra förebilder. Frågan och svaret födde webbsajten Womengineer. se.


UngTeknik NR 2 • 2010

23

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student

ng webbsajten som er att bli ingenjörer 

Marie Lagström var en av tjejerna som startade webbsajten som ska locka fler kvinnor till civilingenjörsyrket. Marie går fjärde året på KTH och är just hemkommen från Hongkong där hon har varit en termin som utbytesstudent. Är det stor skillnad att plugga i Hongkong? -Jag passade på att läsa lite andra kurser än de som finns här hemma. Ett ämne var Kinas kulturrevolution och så läste jag mandarin (kinesiska) två timmar varje förmiddag. Om ett halvår är Marie Lagström färdig civilingenjör i Design och produktframtagning. Ett ämne som kan ge möjligheter till internationellt arbete, exempelvis i Kina. -Ja i Asien är man ju väldigt duktiga på produktframtagning så det är inte någon slump att jag fokuserar mycket på att lära känna den delen av världen. Sedan gillar jag interaktionen mellan design och teknik där det handlar om hur man arbetar fram en produkt, från idé till färdig vara. Jag skulle inte bara vilja jobba med design, tekniken ger tyngden.

Marie Lagström läser till civilingenjör på KTH. Nyligen har hon varit en termin i Hongkong som utbytesstudent. Efter examen är det inte omöjligt att hon åker tillbaka och jobbar.

Var du tidigt inställd på att bli ingenjör? -Nej det kan jag inte säga. Jag åkte utomlands och jobbade bland annat på en båt i Medelhavet efter gymnasiet. Det var min syster som peppade mig att börja läsa på KTH. Jag tyckte det verkade nästan för stort. Men söka kan man ju alltid göra. Så kom jag in - och på den vägen är det nu.

Har webbsajten blivit som ni tänkte er? -Den har utvecklats otroligt mycket sedan vi startade 2008, och jag hoppas att den ger inspiration för att fler tjejer ska söka sig till ingenjörsyrket. 

Har det varit tufft att plugga? -Inte så farligt som jag trodde. Alla kan klara av det här om man bara lägger ner tillräckligt med tid. Jag tror att många fler tjejer skulle passa bra som civilingenjörer, bara de fick klart för sig vad det handlar om.

Ålder: 25 år Bor: I Bromma Läser: Design och produktframtagning på KTH Startade: Womengineer.se tillsammans med några kompisar Knäcker extra: På krogen Grill Gjorde mellan gymnasiet och högstadiet: Jobbade på en segelbåt i Medelhavet Gör på fritiden: Går ut och äter en god middag eller åker skidor Gör i framtiden: Kan tänka sig att jobba utomlands, gärna i Asien

Det var därför ni startade hemsidan womengineer.se? -Vi var några kompisar som tyckte att det var alldeles för få tjejer som ville eller vågade söka in på KTH. Därför startade vi en hemsida som berättar om vad en ingenjör sysslar med. Här finns intervjuer, fakta, nyheter och möjligheter att blogga.

marie lagstöm


24

UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.

Karriär

Elitsimm som gic jorden Per Ångquist kommer från Norrland, närmare bestämt Umeå, där han en gång var en hängiven simmare på elitnivå med ett svenskt juniormästerskap. Men nu är det Stockholm som gäller och arbetet som byggnadsingenjör.

WSP är ett världsomspännande byggoch teknikföretag som finns i 35 länder. I Sverige har man 2000 anställda. En av dem är Per Ångquist som arbetar med konstruktionen av en pendeltågstation under jord för Citybanan. Var du tidigt inne på att bli byggnadsingenjör? -Nej jag valde nog ganska sent vad jag ville göra. Började läsa företagsekonomi på Umeå universitet, men så träffade jag en hel del människor som läste teknik. Jag tyckte det lät intressant, så jag bytte fokus och började parallellt med ekonomin att läsa till byggnadsingenjör med inriktning på konstruktionsteknik. Vad innebär ditt jobb? -Jag jobbar halvtid på avdelningen Byggprojektering med Citybanan och stationen som kommer att byggas under Centralstationen. Vi är en ganska stor grupp som tar fram ritningar, beräkningar och bygghandlingar som man sedan ska bygga efter. Avdelningen arbetar även med projektering av till


UngTeknik NR 2 • 2010

Varje år utexamineras

500.000 ingenjörer och de flesta får jobb.

mmaren ck under Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

Illustration: David Marklund

exempel kontor, bostäder, idrottsanläggningar och affärscentran. Ett konkret exempel är den nya arenan som ska byggas vid Globen. Du jobbar halvtid säger du, och den andra halvan? -Just nu så genomgår jag ett internationellt traineeprogram inom WSP, och delvis på grund av detta har jag en ny tjänst på halvtid där jag jobbar med marknadssamordning – ett väldigt spännande steg, säger Per Ångqvist. 

per ångquiat Ålder: 28 år Arbetar som: Byggnadsingenjör med inriktning på konstruktionsteknik. Bor: Med sambo i Hornstull på Söder i Stockholm. Gör på fritiden: Mycket fysisk träning, dock ej simning - ”känns fortfarande lite motigt att börja med motionssimning när man tävlingssimmat på elitnivå”.

Ingenjörerna lyfter Indiens ekonomi Indien är en av världens mest snabbväxande ekonomier. En av anledningarna är att man satsat på ingenjörsutbildning. Varje år utexamineras 500.000 ingenjörer och de flesta får jobb. Ja, företagen står i kö för att rekrytera. Men studietakten på utbildningarna är hård. -Man bara pluggar och sover. Det krävs att man är konkurrenskraftig och därför menar jag att vi indier är bra. Vi är inte bäst ännu, men vi kommer att bli bäst, säger studenten Kushal Jain i ett inslag i SVT Rapport den 29 december förra året. Många stora IT-företag vill nu etablera sig i Indien. Tillgången på duktiga ingenjörer som är beredda att satsa på sitt jobb gör Indien till ett framtidsland när det gäller teknisk och ekonomisk utveckling. Antalet sysselsatta inom IT-sektorn i Indien 2007 var 1,3 miljoner direkt och 3 miljoner indirekt. Det ska jämföras med den totala arbetskraften som sysselsätter 700 miljoner människor. 

25


26

UngTeknik NR 2 • 2010

Lotta skapade sin egen inriktnin på KTH Lotta Rehn Molin läser fjärde året på Teknisk fysik. Att hon skulle bli civilingenjör var aldrig någon tvekan. På KTH har hon dessutom gjort sin egen inriktning mot energi och hållbar utveckling. Text: Anders Post Bild: Rosie Alm


UngTeknik NR 2 • 2010

27

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student Lotta Rehn Molin satte ihop sitt eget studieprogram på KTH. När hon är färdig civilingenjör vill hon arbeta med olika typer av hållbar utveckling.

ng 

Både Lottas pappa och bror är ingenjörer så det tekniska intresset fick möjlighet att vakna tidigt hos Lotta. -Ja ibland blev köket hemma ett kemilabb och pappa peppade mig mycket. Efter gymnasiet på Naturvetenskapliga programmet sökte jag till KTH och här läser jag Teknisk Fysik. Varför just det programmet? -Det är det bredaste man kan välja för att få en teknisk bas inom matte och fysik, vilket gör att man blir en bra problemlösare och tränad att tänka analytiskt. Men du har även mer specialiserade intressen? -Ja framförallt klimatfrågan och framtidens energiförsörjning intresserar mig. Jag saknade en inriktning mot dessa ämnen så jag valde att skapa en egen inriktning med en kombination av kurser inom energi- och

miljöteknik, som jag fått godkänd av KTH. Det är alltså inget givet alternativ för studenter på Teknisk fysik. Men till hösten startar ett nytt civilingenjörsprogram som heter Energi & Miljö, vilket kan passa de som är sugna på en snarlik utbildning som min. Vilken typ av jobb kan bli aktuella när du är klar? -Som teknisk fysiker kan man jobba med allt möjligt! Titeln är något missledande för man blir inte alls begränsad till att jobba direkt med fysik som många tror. Personligen vill jag gärna jobba med energifrågor och driva teknikutvecklingen i en hållbar riktning. Det vore spännande att arbeta med koldioxidneutralisering av städer, där många fler aspekter är relevanta än bara tekniken. Det handlar om att hitta hållbara lösningar såväl tekniskt som socialt och ekonomiskt.

lotta rehn molin Ålder: 25 år Bor: På Södermalm i Stockholm Gör på fritiden: Träffar vänner, pluggande kan ibland vara ganska ensamt då gäller det att satsa fritiden på sina sociala kontakter. Är det roligt att läsa på KTH?: Ja det finns väldigt mycket aktiviteter och organisationer man kan engagera sig i. Kommer man utifrån så hittar man alltid nya vänner här. I Sverige eller utomlands? -Mycket gärna utomlands. Förra våren gjorde jag en utbytestermin i Argentina och det var helt fantastiskt. 


28

UngTeknik NR 2 • 2010

Studenter prisade för smart värmeväxlare

Fyra studenter på Chalmers, Maria Bergh, Mikaela Flodin, Pia Flydén och Ulrika Gustafsson, har tillsammans utvecklat en smart värmeväxlare som dessutom kammade hem ett stipendium på 35 000 kronor. Värmeväxlaren gjordes som kandidatarbetet vid Institutionen för energi och miljö på Chalmers, och i nära samarbete med energibolaget E.ON. Vad är det ni har konstruerat? -Det är en liten värmeväxlare med en ganska enkel konstruktion, berättar Pia Flydén. Hur kom ni på den här idén? Det var E.ON som hade problem med att bestämma rökgasernas fuktighet vid förbränning i sina fjärrvärmeverk. Vi tyckte att det lät som ett spännande projekt och så började vi utveckla värmeväxlaren tillsammans med E.ON. Vad används värmeväxlaren till? -Den sänker rökgasernas temperatur och gör det lättare att mäta fukthalten, på så vis kan förbränningen styras på ett effektivare sätt. Ni har även fått ett stipendium för ert arbete. -Ja två stipendier faktiskt, säger Pia. Ett från Chalmers Mastercard och ett från Värmeforsk (samarbetsorgan för energi-, process- och tillverkningsindustrin). Sammanlagt blev det 35.000 kronor. Vad gör ni för pengarna? -Vi spenderade en del av dem på att delta i den stora klimatkonferensen i Köpenhamn förra året. Sedan får vi se hur vi gör med resten av pengarna, det har vi inte bestämt än. 

Pierre Anderberg hade jobbat fem år som officer, men hela tiden varit inställd på vidare studier. Så träffade han en kompis som läste till civilingenjör och tyckte det var en bra utbildning. Pierre sökte till Linköpings universitet där han nu läser sista året till civilingenjör med inriktning på informationsteknologi.


UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student

Från officer till civilingenjör Text: Anders Post Bild: J Falk

-Från början har jag inte haft något genuint teknikintresse, men det väcktes mer och mer i det militära. Så att läsa vidare till civilingenjör kändes helt rätt – särskilt som ämnet intresserar mig. Informationsteknologi fokuserar på tekniken som kommunicerar mellan olika plattformar, exempelvis mobiltelefoni och internet. Mycket teknik med andra ord? -Både ja och nej. En stor del handlar om interaktionen mellan människan och tekniken, hur man som användare kan nyttja tekniken på enklast möjliga sätt. Att skapa användarvänliga miljöer? -Ja det kan man säga, men det handlar ju inte bara om it-teknik, utan alla produkter som exempelvis förarutrymmet på en bil – att det ska vara så överskådligt och begripligt som möjligt.

Vad är din inriktning? -Det är två områden som intresserar mig mest, det ena är it-säkerhet och det andra programvaruproduktion, i båda fallen är det själva projektledningen som jag vill arbeta med. Var kan du få arbete inom dessa specialområden? -It-säkerhet handlar bland annat om säkerheten mellan olika datasystem, till exempel inom bankvärlden, när det gäller produktion av ny programvara så kan det vara för att utveckla olika affärssystem inom handel. Dessutom kan jag mycket väl tänka mig att arbeta med de här områdena inom försvaret där jag har en bakgrund. Internationella jobb? -Absolut där tror jag det finns goda möjligheter. 

pierre anderberg Ålder: 30 år Bor: Lägenhet i Linköping tillsammans med sambo Fritid: Läser och idrottar mycket

29


30

UngTeknik NR 2 • 2010

Naturvetenskap och teknik har alltid intresserat mig, säger Karina Antin som läser femte året på KTH. Just nu håller hon på med sitt examensarbete som handlar om modellering och energieffektivisering av byggnader.


UngTeknik NR 2 • 2010

31

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student Karina Antin läser ämnet Materialdesign på KTH. I sitt examensarbete modellerar hon hus där hon räknar ut byggnadens värmeflöden.

Med tekniken för en bättre miljö Text: Anders Post Bild: Rosie Alm

-Jag hade väldigt tidigt tänkt satsa på ett ingenjörsyrke, säger Karina Antin. Att det blev materialteknik med inriktning på uthålliga energisystem tror jag berodde på att miljödebatten var väldigt het när jag kulle börja på KTH. Det väckte mitt intresse för det hållbara samhället. Hur kopplar man ämnet materialteknik till miljö och uthålliga energisystem? -Kopplingen är inte helt självklar. Materialteknik handlar ju om olika material och hur de till exempel fungerar på mikroskopisk nivå vid brott och utmattning. Men ämnet är brett och nödvändigt för att kunna förstå olika tillverkningsprocesser. Inom stålindustrin skulle jag kunna arbeta med olika energilösningar för att bland annat ta tillvara energispillet mer effektivt. När det gäller renovering av de så kallade miljonprogramsområdena, där husen ska göras mer energieffektiva, är kunskaper

inom både materialteknik och energiteknik väldigt intressant eftersom man kan koppla byggnadsmaterialens prestanda till energianvändningen. -Andra exempel kan vara att arbeta på kärnkraftverk med bränslecellskapslar, eller forska på plattor för värmeväxlare, eller ta fram tåliga material för linor och bojar i vågkraftverk. Karina har snart läst fem år på KTH och är nu mitt uppe i sitt examensarbete där hon modellerar hus och räknar på energianvändningen. -Utifrån givna ritningar tar jag fram digitala hus där jag räknar på byggnadens värmeflöden in och ut. På så sätt kan jag få fram vad huset har för värme- och kylbehov. Hur ser du på möjligheterna att jobba utomlands efter examen? -Det skulle vara jättespännande och det finns faktiskt stora möjligheter att göra det. 

karina antin Ålder: 23 Bor: I Saltsjöbaden med sin man. Gör på fritiden: Spelar handboll, golf, träffar vänner och driver eget företag. Hur var det att plugga på KTH? En av de roligaste saker jag hittills har gjort. Kuriosa: Har varit klubbmästare i Svenska Bergsmannaförningen En intresseoch kamratförening för yrkesverksamma inom bergsvetenskap i Sverige).


32

UngTeknik NR 2 • 2010

Här kan du studera Civilingenjörsexamen ges vid: Chalmers i Göteborg www.chalmers.se Kungliga tekniska högskolan i Stockholm www.kth.se Linköpings tekniska hög­skola www.lith.liu.se Lunds tekniska högskola www.lth.se Luleå tekniska universitet www.ltu.se Umeå universitet www.umu.se Uppsala universitet www.uu.se Karlstads universitet www.kau.se Blekinge tekniska högskola www.bth.se Mittuniversitetet www.miun.se Mälardalens högskola ww.mdh.se Även andra högskolor kan ibland erbjuda civilingenjörsprogram i samarbete med någon av de ovan nämnda högskolorna.

Fredrik Bäcklund blev klar med sitt examensarbete i november förra året och söker nu en doktorandtjänst. Han har läst biokemi och bioteknik på Linköpings universitet och kan tänka sig ett jobb inom läkemedelsindustrin eller att utveckla nya material, till exempel lysdioder.


UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra studenter under studierna.

Student

Proteiner på dagen och trummor på kvällen Text: Anders Post Bild: J Falk

Biokemi och bioteknik det låter som tunga ämnen kan du berätta vad det handlar om? -Bioteknik innehåller allt ifrån framställningen av läkemedel till biogas. Biokemi handlar om kemiska processer som förekommer i levande organismer – till exempel människokroppen.

För att utveckla nya läkemedel? -Ja på grundnivå, till exempel att hitta en molekyl som hämmar en given sjukdom, men jag kan även söka jobb inom processindustrin där det kan handla om att framställa biogas, eller hur man använder biomolekyler inom materialtillverkning - exempelvis för att utveckla lysdioder.

Har du någon speciell inriktning inom dessa områden? -Utbildningen heter Protein Science and Technology där protein är centralt. Protein bygger upp musklerna men är också inblandade i varenda kemisk reaktion i kroppen. Det handlar alltså om kemi som ligger mycket nära biologi.

Hur kom det sig att du valde den här inriktningen? -Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och teknik. Men jag ville inte syssla med bara kemi, eller bara biologi. Som civilingenjör har jag fått lite av allt kan man säga: Bilogi, kemi, fysik, matte och teknik. En bred utbildning som gör att jag kan se lösningar på problem från många olika håll. 

Vilken typ av jobb är öppna för den utbildning du har? -Läkemedelsindustrin skulle kunna vara en naturlig väg.

fredrik bäcklund Ålder: 25 år Bor: Studentlägenhet i Linköping Gör på fritiden: är aktiv musiker, spelar trummor i jazzband, Linköpings symfoniorkester och studentorkestern Lithe Blås.

33


34

UngTeknik NR 2 • 2009

K

Intresset för biologi ledde till jobb inom läkemedelsindustrin Text: Anders Post Bild: Rosie Alm


UngTeknik NR 2 • 2010

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.

Karriär

Det är en gråkall januaridag när vi träffar Erika Morén som är trainee på AstraZeneca i Södertälje. Hon har läst till civilingenjör på KTH med huvudämnet Industriell ekonomi. Och nu har hon kommit ut i verkligheten.

I Gärtuna utanför Södertälje har läkemedelsbolaget AstraZeneca en stor anläggning. Ja den är i själva verket en av världens största tablettfabriker som tillverkar läkemedel för magsår, hjärt- och kärlsjukdomar. Erika Morén är 28 år och blev färdig civilingenjör på KTH förra året. Ämnet var Industriell ekonomi med inriktning på bioteknik. Varför valde du att läsa just det ämnet? -Kombinationen teknik och ekonomi intresserade mig och så gillar jag biologi, därav inriktningen på bioteknik. Visste du vad du ville bli redan på gymnasiet? -Nej det kan man inte påstå, men jag hade lätt för matte så att bli civilingenjör kändes trots allt rätt när det gällde att söka till högre studier. Hur var det att läsa på KTH? -Rätt tuffa studier, men jättekul. Jag var dessutom engagerad i en hel del projekt, spex och olika styrelser.

Längtar du tillbaka till studietiden? -Nja ibland kanske för att det var så roligt, men studierna tog förstås mycket tid och kraft. Måste man vara mattegeni för att kunna bli civilingenjör? -Nej absolut inte, men det är såklart stor skillnad mot att plugga på gymnasiet. Det gäller att hitta rätt studieform. Själv pluggade jag tillsammans i grupp med kompisar, vilket är en jättebra metod där man kan bolla problem och komma vidare om man kört fast. Vad gör du som trainee? -Traineeperioden är på tre år där jag arbetar periodvis inom olika områden här på AstraZeneca. Just nu är det inköp för läkemedelstillverkningen. Och nu i vår åker jag till AstraZeneca i England för att jobba under ett antal månader.

Erika Morén Ålder: 28 år Bor: i Vasastan i Stockholm Utbildning: Civilingenjör i Industriell ekonomi, KTH Jobb: Global Graduate Associate på AstraZeneca. Gör på fritiden: Tränar och läser mycket Kommer ifrån: En by utanför Skellefteå Favoritstad i världen: New York Gjorde mellan gymnasiet och högskolan: Jobbade som au pair i Australien

35


Studentlivet i fokus

Gå in på vår webbplats och se filmen om studentlivet på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

LiTH, Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet, är en av Sveriges största tekniska fakulteter med över 9 000 studenter. LiTH får toppbetyg av studenterna och oberoende nationella undersökningar visar att våra studenter trivs bäst, bor bäst och rankar utbildningarnas kvalitet högst.

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............................. .......

www.lith.liu.se/play

Ung Teknik  

Ung teknik andrs utgåvan

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you