Issuu on Google+

Text och bild av: Daniel Johansson


2


Inneh책ll: Lite historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Datorns delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Operativsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 N채tverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 E-post . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Snabbmeddelande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Skriva, presentera, r채kna . . . . . . . . . . . . 10 N책gra bra kortkommandon . . . . . . . . . . . 11 Foto och film . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Att spara sitt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

3


4


Lite historia och kort om vad jag hoppas att du får ut av texten Datorer är en del av vår vardag. Vi använder dem dagligen ofta utan att reflektera över det. Datorer finns runt omkring oss, i våra mobiltelefoner och i våra iPods, i TV-spelet och DVD-spelaren, i tvättmaskinen och kanske i kylskåpet. Datorerna är så vanliga i vår omgivning att vi glömmer bort att förundra oss över datorn och hur fantastisk denna maskin är. Med de små minidatorer som vi lever med idag är det ibland svårt att tänka sig att de första elektroniska datorerna som byggdes skulle fylla en mindre villa. Dessa första datorer byggdes av forskare under 1940-talet och var till en början gjorda för att användas som räknemaskiner i kriget som härjade över världen då. Det skulle dröja till 1980 innan datorer skulle bli tillgängliga för vanligt folk och det skulle dröja ytterligare ungefär tio år innan datorer blev vanliga i Svenska hem. Internet har funnits sedan 1980-talet. I början kunde man bara använda nätet för att skicka e-post och filer. Först under det tidiga 90-talet fanns möjlighet att använda nätet till hemsidor. Att internet blivit så stort beror i mångt och mycket på just denna tekniska innovation. Att datorer är så vanliga idag beror i sin tur på internet har gjort det möjligt att hitta information om nästan vad som helst och att det på nätet finns möjligt att kommunicera med människor från hela världen. Datorn har gått från att vara ett vapen i krig till att bli ett verktyg vi använder varje dag. Att förstå hur en hur ett verktyg vi använder varje dag fungerar är givetvis jätte viktigt. I det här häftet ska vi på ett enkelt sätt försöka gå igenom hur en dator fungerar och titta närmare på hur du kan använda den.

5


1. Dataskärm/monitor 2. Moderkort 3. Processor 4. Minne 5. Instickskort tex. ljudkort, grafikkort och nätverkskort 6. Nätdel 7. CD- eller DVD-läsare/ brännare 8. Hårddisk/HD 9. Mus 10. Tangentbord

Datorns delar En dator består utav en hel massa olika delar. Alla delar har en speciell uppgift i datorn och datorn skulle inte fungera särskilt bra om det saknades några delar. Monitorn eller dataskärmen (1) behövs för att vi som använder datorn ska kunna se vad vad datorn gör. Musen (9) och tangentbordet (10) använder vi för att tala om vad datorn ska göra, tex när vi spelar spel, skriver eller surfar på nätet. Om vi tittar närmare på själva dator dvs burken så finns det inuti den en hel massa komponenter, så kallas de delar som sitter i datorn. En av de viktigaste delarna i datorn är moderkortet (2). Om vi låtsas att alla datorns komponenter är en familj skulle moderkortet vara föräldrarna. I familjen är det ju föräldrarna som håller ihop familjen. på samma sätt är det moderkortet som håller ihop datorn. Processorn (3) är datorns hjärta. Det är den som pumpar runt all information och ser till att allt händer. En dator kan ha flera processorer som hjälper varandra. Minnet (4) använder datorn när den ska göra något. Processorn lägger sådant den behöver för stunden i minnet, när den inte behöver det glömmer den helt enkelt bort det. Instickskorten kan vara en hel rad olika kort som hjälper datorn med något. Ex behöver datorn ett nätverkskort när den ska prata med andra datorer, ett grafikkort när den ska visa bilder eller spela spel och ett ljudkort när den ska spela musik osv. En dator behöver ju ström för att fungera, nätdelen (6) ser till att alla komponenter i datorn får just så mycket ström som de behöver för att fungera. Hårddisken och DVD-läsaren/brännaren använder datorn för att minnas saker över en längre tid. När du vill att datorn ska spara något väljer du att spara det antingen på datorns hårddisk eller på en CD eller DVD skiva. När du vill komma åt det du sparade talar du om för datorn att hämta det på Hårddisken eller på skivan. Att spara på CD eller DVD är bra om du vill kunna ta med dig det du sparat och visa det på en annan dator.

6


Operativsystemet För att datorns alla delas ska kunna samarbeta behövs ett operativsystem. Operativsystemet är som föraren i en bil, man skulle kunna säga att operativsystemet är det program som kör datorn. Det finns ganska många olika operativsystem. De mest kända är Windows, Linux och Macintosh OS. Windows är det vanligaste operativsystemet för persondatorer. Linux är ett operativsystem som finns i en massa olika versioner. Det är lite speciellt eftersom det är vanliga men kunniga datoranvändare som utvecklar programmet och eftersom det är gratis. Macintosh operativsystem är lite annorlunda eftersom det bara finns till Macintosh datorer. Macintosh är det enda företaget som både tillverkar sina egna datorer och gör ett eget operativsystem. Alla operativsystem pratar olika språk. De program du installerar på en dator måste prata samma språk som operativsystemet. Samma sak gäller när du sparar filer. Om du skriver en text på en windowsdator förstår inte alltid en linuxdator vad vad som står i dokumentet. Samma sak gäller för Macintoshdatorn. Som tur är finns det program i de flesta datorer som kan tolka språken som de olika operativsystemen talar, men det är inte alltid som datorn fattar. Om du vet att din fil ska användas på en dator som inte har samma operativsystem som den du använder är det viktigt att du är säker på att datorn förstår språket som filen är skriven på.

.pdf Ett av de säkraste sätten att veta att en text eller en bild du gjort går att visa på alla sorters datorer är att spara arbetet som en PDF. Det är dessutom ett sätt att vara säker på att ingen ändrar din text eller bild. Det krävs nämligen specialprogram för att ändra en PDF.

7


Nätverk De allra flesta datorer idag är sammankopplade i något slags nätverk. Hemma har ni kanske flera datorer med tillgång till internet. Då är datorerna sammankopplade i ett nätverk som delar på en internetuppkoppling. Sådana nätverk är väldigt enkla. De kan vara trådlösa nätverk eller trådburna eller en blandning av både och. På bilden ser vi ett exempel på hur ett hemmanätverk kan se ut. När många datorer ska prata med varandra blir det snabbt mycket mer komplicerat. Det finns faktiskt personer som bara arbetar med att se till att nätverket på en skola eller ett företag fungerar, en sådan person kallas för nätverkstekniker. På bilden ser vi hur ett lite större nätverk kan vara uppbyggt. I större nätverk finns nästan alltid en server eller flera. En server är en sorts huvuddator som användare i nätverket bland annat kan använda för att spara filer på eller köra program från. Servern bestämmer också ofta vilka som får komma åt nätverket. Det är därför man oftast måste ha ett användarnamn och lösenord för att logga in på nätverket. När man ser hur komplext ett större nätverk kan vara är det kanske lättare att förstå att det kan ta tid att hitta felet om något skulle gå fel. 8


Internet Internet är ett jättestort nätverk av datorer. Det är så stort att det sträcker sig över hela världen. De allra flesta använder internet för att leta information och för att kommunicera med människor från hela världen. Att spela spel tillsammans över internet är även det väldigt vanligt.

Firefox

För att komma åt internet på ett enkelt sätt behöver man en webbläsare. Det finns väldigt många olika webbläsare. Här intill ser du symbolerna för tre av de mest populära läsarna. Windows har sitt Internet Explorer, Macintosh har Safari och Linux har Firefox. Firefox finns även för Windows och Macintosh och är precis som Linux helt gratis. Med hjälp av webbläsaren kommer du åt hemsidor som ligger på internet.

Internet Explorer

E-post Att skicka brev över internet är ett av de vanligaste sätten att kommunicera digitalt. Mest vanligt är det på företag och skolor. Till vardags använder sig de flesta, framför allt de som är lite yngre av andra lite snabbare sätt att ha kontakt med sin kamrater.

Safari

Det finns i huvudsak två sätt att använda sig av e-post. Antingen använder man sin webbläsare för att logga in på en hemsida för att komma åt att läsa sin mejl. Man kan även använda sig av en e-postklient, ett program som hämtar mejlen från brevlådan och lägger dem i datorn istället. Outlook, Mail och Thunderbird är exempel på e-postklienter.

Snabbmeddelande Outlook

Messenger

Thunderbird

ICQ

Mail

iChat

9

MSN Messenger, ICQ och iChat är exempel på program för snabbmeddelande. I programmet ser man snabbt vilka som är vid sina datorer och kan då enkelt skicka meddelanden till dem och snabbt få svar. I de flesta programmen kan man dessutom använda sin webbkamera och mikrofon för att både se och höra den man pratar med.


Skriva, Presentera och Räkna när vi inte använder datorn för att kommunicera eller spela använder vi den framför allt för att skriva, göra presentationer och räkna i kalkyleringsprogram. På alla kontor världen över arbetar med just den här sortens program. Till alla de stora operativsystemen finns det sådana program. Microsoft har sitt Officepaket, de är störst och kanske bäst på just det här. Till Macintosh-datorer finns även Microsofts Office-paket men även iWork. Till Linux finns bland annat OpenOffice som är ett väldigt bra gratisalternativ. OpenOffice finns även till både Macintosh och Windows. Alla de här programpaketen är väldigt lika. Kan man ett av programmen lär man sig ganska lätt de andra.

Ikoner Öppna

Spara

Kopiera

Klipp ut

Skriv ut

Klistra in

10

I datavärlden har man valt att ha samma eller liknande symboler på många knappar i programmen. Här ser ni några ikoner som jag tror att du antagligen känner igen oavsett vilket system du är van vid att arbeta i.


Några bra kortkommandon Kortkommandon underlättar arbetet med datorn väldigt mycket. Det går framförallt mycket snabbare att använda sig av tangenterna än musen eller styrplattan. De flesta kortkommandon är väldigt lika oavsett operativsystem. Den största skillnaden är att Macintosh använder sig av ⌘ istället för Ctrl-knappen. Här följer några av de mest användbara kortkommandona. Macintosh ⌘+X = klipp ut ⌘+C = kopiera ⌘+V = klistra in ⌘+A = markera allt ⌘+S = spara ⌘+Z = ångra Windows och Linux Ctrl+X = klipp ut Ctrl+C = kopiera Ctrl+V = klistra in Ctrl+A = markera allt Ctrl+S = spara Ctrl+Z = ångra

11


Foto och film Nästan alla bär omkring på en kamera vart de än går. Det går att ta foton och filma med nästan alla mobiltelefoner. Det är dessutom väldigt lätt att föra över bilderna till datorn eller direkt upp på internet. Om din dator har bluetooth kan du lätt skicka dina bilder och filmer till datorn annars går det alldeles utmärkt att ansluta telefonen till datorn med en USBsladd. Med hjälp av ett bild- eller film-redigeringsprogram kan du sedan redigera dina filmer och foton. När du väl har bilderna och filmerna i datorn är det lätt att använda dem i dina presentationer och texter.

Redigeringsprogram Det finns en uppsjö av foto- och filmprogram. Många av de mer professionella programmen kostar mycket pengar men det finns gott om program som är gratis eller följer med i operativsystemet.

Fotoredigering

iPhoto

Gimp

Picasa

Filmredigering

iMovie

Kino

Movie Maker

Både iPhoto och iMovie följer med när du köper en Macintoshdator och MovieMaker följer med i windows. Linux har sina gratisalternativ som även finns till Macintosh och Windows. Picasa är ett gratis program som Google tillhandahåller. Även de här programmen är ganska lika varandra. Kan du ett fotoredigeringsprogram lär du dig ganska lätt ett annat, samma sak gäller för filmredigeringsprogram.

12


Att spara sitt arbete Det finns väldigt många sätt att spara sina filer på. I första hand sparar du alltid dina dokument i din hemmamapp i datorn. Det är bra att försöka ha någon sorts ordning i mappen, efter ett tag kan det nämligen bli väldigt mycket filer och då är det bra att ha lite ordning i mappen så att du lätt hittar just den fil du letar efter. Om det är så att du ändå tappat bort en fil finns det i alla system funktioner där du kan söka efter filer och mappar. Om du behöver ta med dig ditt arbete någon annan stans finns det massor av sätt att spara på. Att bränna filerna på en CD- eller DVD-skiva kan vara en lösning. Att lägga över filerna på en USB-pinne skulle kunna vara ett annat. Du skulle även kunna skicka dina filer till mobiltelefonen via Bluetooth och spara dem i telefonen. Vet du att du kommer ha tillgång till internet, kan du lägga ut dina filer där. Det finns en rad olika tjänster där du kan lagra filer ”online”. Google har en ”gratis”-tjänst där du inte bara kan lagra dina filer utan även ha tillgång till en hel office-lösning. Du kan skriva, göra presentationer och kalkylblad. Den tjänsten kallas ”Google dokument”.

13


Ordlista

En server har som uppgift att betjäna andra system eller datorer, nästan alltid i ett nätverk. Servern kan ha som uppgift att lagra filer, skicka och ta emot e-post, visa hemsidor på nätet med mera.

Tunn klient: En tunn klient är en ”dator” som arbetar mot ett nätverk. Framför sig har användaren en monitor, ett tangentbord och en mus som är kopplade till en liten enhet. Enheten har ingen hårddisk och inget operativsystem. Eftersom den lilla enheten inte kör några program behöver den väldigt lite minne och inte en så snabb processor. De program man kör ligger på en server. En svaghet med att använda tunna klienter är att servern måste vara kraftfull nog för att kunna klara av att köra program för många användare samtidigt. Märker du att saker går långsamt när du använder tunna klienter beror detta antagligen på att nätverket eller servern är överbelastad.

Vilken dator som helst kan användas som server men oftast menar man en dator som är speciellt gjord för att klara av att handskas med många datorer (eller klienter som det heter på nätverksspråk) samtidigt.

Internet: Internet är ett världsomspännande datornätverk. Det som kom att bli internet var från första början ett experiment som utfördes av militären i USA. Man försökte få datorer att kommunicera med varandra. Efter hand kom universitet i USA att ta över och utveckla systemen och efterhand följde universitet över hela världen att med.

Stationär dator:

Under 1990-talet kom man på hur man kunde göra hemsidor. Det var denna teknologi som gjorde internet populärt hos allmänheten.

En stationär dator är är en vanlig persondator. I dator finns det mesta du behöver för att kunna arbeta, spela och surfa. Datorn har hårddisk och operativsystem och kör alla programmen själv. Den kan arbeta själv och vara kopplad till ett nätverk.

IT/IKT: Ordet IT betyder Informations Teknologi och med det menas den teknik som används i nätverk som internet. Ordet kom till samtidigt som Internet blev populärt i början av 90-talet. Ordet IKT kom till lite senare och betyder Informations och Kommunikations Teknologi. Orden Betyder nästan samma sak men IKT innefattar även Kommunikation, vad man menar då är den teknik som har gjort det möjligt att kommunicera med människor över hela världen t ex e-post, snabbmeddelande med mera.

Laptop: En laptop är en bärbar dator men är annars lik en stationär dator.

Switch: En switch eller en växel är en nätverksdel. Namnet kommer från engelskan och betyder omkopplare, strömbrytare. Switchen ser till att information som skickas på nätverket kommer till rätt plats.

Server: Server är engelska, det svenska ordet som används väldigt sällan är värddator. Med server kan man mena själva datorn men även den programvara som datorn kör. 14


15


Vad är datorn