Issuu on Google+

 DA I DA LO S  b e r g s jöd al en 5 4 b • s e – 4 1 5 2 3 g ö t e b o r g • 0 3 1 - 4 2 2 0 4 5 • w w w . d aid a l o s . s e höst 2013

jo h n r aw l s d o u gl a s t h o m as jo h n s e e ly b r o wn  m a r ti n h e i d e gg e r  ø y v i n d t o r s e t e r  g ö t z a ly s i m on e d e b e a uv o i r h a n n ah a r e n dt o v e s e r n he d e h a r a ld w e l z er ja n h o l m be r g   h e n r y j e n k i ns ja n - w e r ne r m ü l le r g u y s ta nd i n g h e l e n a d a h l be r g m fl


JAN- W E R NE R M ÜLLE R

Demokratins tidsålder. Politiska idéer i 1900-talets Europa av Jan-Werner Müller Översättning: Joachim Retzlaff ISBN 978-91-7173-398-6 2013. 376 sidor. Danskt band Pris c:a 250:– Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

1900-talet var ett århundrade av både fasor och framsteg. Det var också ett århundrade då politiska idéer spelade en synnerligen viktig roll. Den tyske statsvetaren Jan-Werner Müller, verksam vid Princeton University, analyserar i sin mycket uppmärksammade och lovordade bok Demokratins tidsålder de politiska tänkare som spelade en av avgörande roll för att legitimera både auktoritära och demokratiska styrelsesätt och institutioner. Demokratins tidsålder är en brett anlagd studie av det politiska tänkandet i Europa från första världskrigets slut till sammanbrottet för den ”reellt existerande socialismen” i Öst. Müller kombinerar skickligt idéhistoria med politisk och social historia och berikar framställningen med en rad biografiska skisser av

inflytelserika men i dag delvis glömda tänkare. Inte minst kastar Müller nytt ljus över efterkrigstidens politiska värld i Europa genom att framhäva kristdemokratins avgörande betydelse som idéströmning och partipolitisk riktning. I en recension av den engelska utgåvan, som utkom 2011, skrev Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, i SvD: »Globalt och historiskt är idén om politisk frihet och legitim opposition undantaget som bekräftar huvudregeln [...] Om denna undantagsidé handlar den tyske statsvetaren Jan-Werner Müllers briljanta bok. Hos en svensk läsare leder detta arbete tankarna till Herbert Tingstens mästerverk Demokratins seger och kris från 1933. Den pregnanta idéanalysen och perspektivskapande förmågan är lika imponerande. Skillnaden är att Müller skriver åttio år senare. [...] Övertygande beskriver Müller [...] den rekonstruktion av den frihetliga demokratin som fordrades efter fascismen och kommunismen [...] Grundtanken är att den politiska återuppbyggnaden efter andra världskriget visserligen retoriskt framställdes som ett återvändande till en gammal ordning. Något nytt tillkom emellertid. Nyckelbegreppen blev militant demokrati och författningsskydd. Det fanns något att lära, menade efterkrigstidens politiker, av hur fascister och kommunister hade utnyttjat systemet under mellankrigstiden. På grund av sin egen omstriddhet måste demokratin själv vara stridbar och effektivt kunna motverka tendensen till populism [...]. En ny Hitler, Mussolini eller Pétain skulle aldrig mera genom delegationer och karismatiska åtbörder kunna ta makten. Efterkrigstidens politiker inrättade inte bara författningsdomstolar, som kunde underkänna demokratiskt fattade beslut. Till detta kom

2

delegation av befogenheter till centralbanker, expertorgan och folkrättsliga arrangemang utom räckhåll för ländernas valmanskårer. De drog sig inte heller för att olagligförklara systemkritiska sammanslutningar och inskränka föreningsoch yttrandefriheten för att därigenom effektivt kunna förebygga omstörtande tendenser. Samma syfte tjänade justeringar av ländernas valsystem till stöd för de systemtrogna partierna. Bokens läsare anar att Müller inte alltigenom uppskattar de uttryck som idén om stridbar demokrati praktiskt tagit sig. Hur det förhåller sig med hans egen värdering är dock inte huvudsaken. Poängen är att han – till gagn för både tillskyndare och kritiker – genom sin historiska analys sätter fingret på det för framtiden centrala.» Ur bokens introduktion: »Om man bara betraktar 1900-talet som de irrationella ytterligheternas tidsålder eller rent av som ”hatets tidsålder” kan man inte förstå varför vanliga män och kvinnor – inte bara intellektuella och politiska ledare – såg många av ideologierna i obegripliga böcker (och de institutioner som rättfärdigades med dem) som verkliga svar på sina problem. Ideologierna förväntades visserligen också erbjuda mening eller rent av frälsning, varför det är berättigat att kalla vissa av dem ”politiska religioner” eller, med Churchill, ”religioner utan gudar”. Men många av de institutioner som skapades i deras namn gav dessutom löfte om att fungera mycket bättre än liberalismens institutioner, vilka i många européers ögon framstod som hopplöst föråldrade reliker från 1800-talet. [...] Vi måste återskapa en förståelse av varför och hur ideologier kunde vara lockande på detta sätt – naturligtvis utan att för den skulle komma med några ursäkter.[...]

DAIDALOS


D EMO K R AT INS T ID SÅLD E R

För att uppnå en sådan förståelse kan vi inte slå oss till ro med existerande redogörelser för den politiska finfilosofins utveckling i 1900-talets Europa. Vi bör snarare intressera oss för vad som utspelade sig mellan å ena sidan mer eller mindre akademiskt politiskt tänkande och å andra sidan skapandet (och förintandet) av politiska institutioner. Därför tar denna essä en närmare titt på dem som skulle kunna kallas ”mellanhänder”: statsmannatänkare, förvaltningsjurister, konstitutionella rådgivare, det märkliga och vid första anblicken motsägelsefulla fenomenet ”visionära byråkrater”, filosofer som står nära politiska partier och rörelser samt dem som Friedrich von Hayek en gång kallade ”second-hand dealers in ideas”. Denna beteckning var inget tecken på nedlåtenhet, utan Hayek menade att de många gånger var mycket viktigare än idéernas upphovsmän. Och det fanns ett särskilt behov av sådana ”handlare” under ”massdemokratins” tidsålder, eftersom den bland annat skapade ett behov av vad vi skulle kunna kalla massrättfärdigande eller masslegitimering.[...]

demokrati: jämlikhet, i synnerhet en form av jämlikhet som är mer substantiell än likheten inför lagen; verklig inkludering i en politisk gemenskap; och verkligt, fortlöpande deltagande i politiken och inte minst skapandet av ett kollektivt politiskt subjekt – ett renat folk eller ett socialistiskt land – som kan bli herre över det gemensamma ödet. Detta kan låta ganska abstrakt, men det passionerade förhållandet till sådana värden spelade en viktig roll för de stora avstegen från den liberala demokratin.[...] Ännu viktigare för nutiden är att vi bara kan förstå den särskilda karaktären av de demokratier som byggdes i Västeuropa efter 1945 om vi inser att de uppfördes med ett öga på det omedelbara fascistiska förflutna och ett på de östliga rivalernas anspråk på att förkroppsliga verklig demokrati. Efterkrigstidens demokratier definierades inte bara i bjärt kontrast mot statlig terror och aggressiv nationalism utan också i opposition mot den totalitära föreställningen om kollektiva politiska subjekt…Det är inte fel, men historiskt alltför luddigt, att påstå att den andra hälften av 1900-talet upplevde ”demokratins återkomst” eller ”liberalismens återkomst”, först i större delen av Västeuropa och sedan i Syd- och Östeuropa. Det var snarare så att européerna skapade något nytt, en demokrati som var hårt kringskuren (huvudsakligen av icke valda institutioner som författningsdomstolar). Det konstitutionella ethos som präglade dessa demokratier var definitivt fientligt mot ideal om folkets obegränsade suveränitet.»

I en mycket specifik mening var det europeiska 1900-talet efter första världskriget en demokratins tidsålder. Alla europeiska stater hade inte blivit demokratiska. Tvärtom förintades många av de nygrundade demokratierna under 20- och 30-talen, och olika former av diktatur var i många européers ögon framtidens väg. Men till och med de politiska experiment som högljutt definierade sig själva i opposition mot den liberala parlamentariska demokratin – alltså den faktiskt existerande statssocialismen och det fullö­diga kommunistiska samhälle den utlovade å ena sidan och fascismen å den andra – spelade på det demokratiska registret. Båda utlovade att förverkliga värden som brukar förbindas med

Höst 2013

Jan-Werner Müller är professor vid Princeton University. Han har tidigare utgivit bl a en studie av Carl Schmitt och en om den tyska debatten om författningspatriotism.

3


G . A. C O HE N

Varför inte socialism? och Om den egalitära rättvisans valuta av G. A. Cohen Översättning: Joel Nordqvist Inledning av Marcus Agnafors ISBN 978-91-7173-417-4 2013. 164 sidor. Hft. Pris c:a 160:– Bokklubbspris inkl. frakt 140:–

G. A. Cohen (1941–2009) var en vår tids mest framstående politiska filosofer. Han lämnade skarpsinniga bidrag till den debatt om förhållandet mellan rättvisa och jämlikhet som utspelat sig i kölvattnet av Rawls epokgörande rättviseteori. I denna bok ställer han i en föredömligt enkel och precis text frågan om socialismens egalitära ideal är önskvärda och möjliga att infria. Han utgår från exemplet med en campingtur där alla förhåller sig till varandra som jämlika medlemmar av gemenskapen. Ingen skulle gilla att man började förhandla om vem som ska betala vad till vem för t ex fisken som fångats. Men skulle campingturens egalitära normer vara önskvärda och möjliga att tillämpa i samhället i stort? Bokens andra, mer fackfilosofiska bidrag, är

Cohens inflytelserika artikel om jämlikhetens ”valuta”. Om vi bör eftersträva jämlikhet, vad är det då vi bör eftersträva jämlikhet i? Ur boken: »Du och jag ger oss tillsammans med ett helt gäng andra människor ut på en campingtur. Det finns ingen hierarki i gruppen; vårt gemensamma mål är att var och en ska kunna njuta av det som han eller hon gillar bäst (en del av detta gör vi tillsammans, annat gör vi var och en för sig). Vi är väl rustade med allt som vi behöver för vår tur: till exempel grytor och kastruller, olja, kaffe, metspön, kanoter, en fotboll, kortlekar och så vidare. Och som brukligt på campingturer använder vi våra resurser kollektivt. Även om sakerna är privata ägodelar förfogar vi gemensamt över dem så länge turen varar och har gemensamma överenskommelser om vem som ska använda vad när, under vilka omständigheter och i vilket syfte. Någon fiskar, någon annan förbereder maten och ytterligare någon annan lagar till den. Någon som hatar att laga mat men som tycker om att diska kanske tar hand om all disken, och så vidare. Det finns gott om skillnader, men våra gemensamma överenskommelser och campingturens anda ser till att det inte förekommer några ojämlikheter som kan väcka principiellt ogillande. På campingturer – liksom för övrigt i många andra mindre sammanhang – gäller i allmänhet att människor samarbetar i ett gemensamt intresse av att alla, så långt som möjligt, ska ha samma möjlighet att blomstra, och även att vila, under förutsättning att de även bidrar så gott de kan till andras blomstring och vila. I dessa sammanhang accepterar de flesta människor, till och med de flesta anti-egalitarister, normer om jämlikhet och ömsesidighet, eller tar dem rentav

4

för givna. Så för givna tar de flesta människor dessa normer att ingen som deltar i campingturen skulle komma på tanken att ifrågasätta dem: att ifrågasätta dem skulle strida mot campingturens anda. [...] Nu är det förstås inte alla som ens tycker om att campa. Jag är själv inte särskilt förtjust i det eftersom jag inte är en friluftsmänniska, i alla fall gillar jag inte att övernatta i fria luften utan madrass. Det finns en gräns för hur mycket friluftsliv vissa akademiker kan förväntas utsätta sig för: Jag skulle hellre vilja ha min socialism i värmen på universitetet där jag jobbar än i någon fuktig skog, och jag älskar moderna vatten- och avloppssystem. Men vad jag frågar är inte om inte du skulle vilja ge dig ut på campingtur. Min fråga är istället: är inte den socialistiska modellen, med kollektivt ägande och planerat inbördes givande, ganska uppenbart det bästa sättet att organisera en campingtur, alldeles oavsett om man gillar camping eller ej? Campingturens villkor är speciella på flera sätt: i många avseenden skiljer den sig från livsbetingelserna i det moderna samhället. Det faktum att campingturer av den typ som jag har beskrivit är möjliga och önskvärda kan därför inte leda till slutsatsen att en samhällsomfattande socialism är lika möjlig och önskvärd. Det finns allt för många avgörande skillnader mellan de båda sammanhangen för att en sådan slutsats skulle bli det minsta övertygande. Därmed blir det angeläget att ta reda på vilka av dessa skillnader som har betydelse och hur socialister kan bemöta dessa skillnader. På grund av skillnaderna från livet i stort blir campingtursmodellen en tacksam referenspunkt för de som vill visa på det omöjliga och/eller icke önskvärda i en samhällsomfattande socialism, eftersom den framstår som i högsta grad möjlig och önskvärd under turen.»

DAIDALOS


J O HN R AW LS

En teori om rättvisa av John Rawls Översättning: Annika Ruth Persson ISBN 978-91-7173-128-9 1999. 576 sidor. Hft. Pris c:a 270:– Bokklubbspris inkl. frakt 255:–

John Rawls (1921–2002) blev redan under sin livstid en klassiker. På sitt område var han epokbildande, det finns i den moderna politiska filosofin ett före och ett efter A Theory of Justice, som utkom 1971. I den tjugo år senare utgivna Justice as fairness. A restatement (På svenska: Vad rättvisan kräver, Daidalos, 2005) sammanfattade Rawls sin rättviseteori, så som han då såg den mot bakgrund av sitt verk Political Liberalism (1993). I Folkens rätt (Daidalos, 2001) använder Rawls sin teori på världssamhället och utvecklar principer för en rättvis global ordning. »John Rawls var en udda gestalt bland de självmedvetna koryféerna vid Harvards filosofiska institution. Han behandlade studenter och besökande med omsorg, hans lågmälda, avvaktande och koncilianta stil i diskussionen var imponerande. Vid sidan av sina berömda och slagfärdiga kollegor Quine, Goodman, Putnam, Nozick, Dreben eller Cavell skulle man kunna

Höst 2013

tro att han var en vikarierande professor från provinsen. Ändå var det Rawls A Theory of Justice som överskred ämnes- och landgränser och som fortfarande läses i tusental bland ekonomer och jurister, statsvetare och humanister. [...] Rawls bok har präglat självförståelsen hos det tjugonde århundradets filosofi. Den visar hur filosofi inte bara leker med sina egna, självpåfunna frågor (kan moraliska utsagor vara sanna, kan vi veta att det finns en yttre värld?) utan också grundligt och kreativt kan bearbeta frågor som varje myndig medborgare ställer eller borde ställa sig. Efter att ha läst denna bok upplevde många att det åter lönade sig att läsa, studera, undervisa och skriva filosofi. För den akademiska filosofin har den blivit mönstret för ett klart, konstruktivt och problemorienterat arbete. En bok som vi alla kan vara lite stolta över, särskilt för att författaren var en så helt igenom god människa. Till skillnad från andra stora filosofer i historien såg Rawls inte på sitt arbete som en revolutionerande ny början eller den slutgiltiga formuleringen av problemkomplex. Tvärtemot sysselsatte han sig intensivt med sina föregångare – med Hobbes, Locke, Rousseau, Kant, Hegel, Mill och till och med Marx – och försökte vidare­utveckla deras bästa idéer i sitt eget verk. På samma sätt förhöll han sig till sina samtida – t ex Habermas, vars skrifter John Rawls kände väl till och som han publicerade ett ingående tankeutbyte tillsammans med.» – Ur Thomas Pogges nekrolog i Die Zeit, november 2002. Pogge var elev till John Rawls och är idag professor vid Yale University. Om John Rawls har Daidalos givit ut Chandran Kukathas och Philip Pettit: John Rawls. En introduktion (1992).

5

Vad rättvisan kräver. Grunddrag i politisk liberalism av John Rawls Översättning: Anders Molander ISBN 978-91-7173-215-6 2005. 279 sidor. Hft Pris c:a 220:– Bokklubbspris inkl. frakt 186:–

I Vad rättvisan kräver ger Rawls en sammanfattande framställning av sina rättviseteori, som han kallade ”justice as fairness”. Han bemöter invändningar från sina kritiker och binder samman teorin sådan den förelåg i A Theory of Justice med dess reviderade formulering i Political Liberalism (1993) och senare arbeten. Boken ger, säger Rawls i förordet, ”en redogörelse för ’justice as fairness’ såsom jag nu ser teorin, baserad på alla mina tidigare arbeten”. Särskilt handlar det för Rawls om att visa att ”justice as fairness” är en politisk rättviseteori, som behandlar ett avgränsat område – samhällets grundstruktur – och som inte förutsätter någon »omfattande lära» om det mänskliga goda. Sådana läror finns det många av i moderna samhällen, kännetecknade av ”pluralismens faktum”, och en politisk rättviseteori måste vara ”fristående” från dessa så att den genom sina principer kan generera en ”överlappande konsensus”.


D OU G L AS T HO M AS & J O HN SE E LY B R O W N

En ny lärandekultur. Att odla fantasin för en ständigt föränderlig värld av Douglas Thomas & John Seely Brown Översättning: Anna Sörmark ISBN 978-91-7173-418-1 2013. 140 sidor. Hft. Pris c:a 130:– Bokklubbspris inkl. frakt 112:–

Ur boken: »När folk tänker på lärande tänker de vanligtvis på skolor, och när folk tänker på skolor tänker de vanligtvis på lärare. I den här boken anammar vi ett annat perspektiv. [...] Vi kallar fenomenet för den nya lärandekulturen, och den bottnar i en väldigt enkel fråga: Vad händer med lärandet när vi går från 1900-talets stabila infrastruktur till 2000-talets flytande infrastruktur, där ny teknologi hela tiden genererar, och förhåller sig till, förändring? Svaret är överraskande enkelt. Den obevekligt snabba förändring som har fått oss att mista fotfästet är ironiskt nog också vårt största hopp. En växande digital och nätverksbaserad infrastruktur stärker vår förmåga

att använda oss av nästan obegränsade resurser och otroliga verktyg, samtidigt som vi får kontakt med andra människor. Den typ av lärande som detta resulterar i ser emellertid så annorlunda ut jämfört med de sorters lärande som pedagogiska teoretiker beskriver att det blir i princip osynligt. Denna nya typ av lärande är ett kulturellt fenomen som utgör grunden för många människors erfarenheter och påverkar dem på en mängd sätt. Faktum är att denna bekanta dynamik ligger till grund för alla våra moderna föreställningar om lek, spel och fantasi. Lek kan definieras som spänningen mellan lekens regler och friheten att agera inom reglernas ramverk. Men när leken äger rum i ett medium för lärande så skapar den ett sammanhang där information, idéer och passioner kan växa. Redan idag finns det kraftfulla redskap för den här sortens lärande som blivit naturliga inslag i vår vardag – Wikipedia, Facebook, YouTube och online-spel, bara för att nämna några. Den nya lärandekulturen gör det möjligt för oss att identifiera, ta vara på och institutionalisera dessa idéer. Den kräver också en förändring i vårt sätt att tänka kring utbildning. Även om mycket av det nya lärandet äger rum utanför traditionella utbildningsfora menar vi inte att klassrum blivit obsoleta eller att undervisning är oviktigt. Vårt mål är det motsatta. Vi anser att denna nya lärandekultur kan vidga lärandet i nästan alla utbildningsaspekter och i alla faser av livet. Det är en central del i det som vi ser som ”livslångt lärande”, som omfattar alla de aktiviteter i vår vardag som gör att vi fortsätter att lära oss, växa och utforska. Lek, ifrågasättande och – kanske viktigast av allt – fantasi utgör kärnan i livslångt lärande. Barn använder leken som ett viktigt redskap för

6

att uppleva världen, och de lär sig att ifrågasätta världen för att bättre förstå sig på den. Tänk till exempel på hur ett barns fantasi blommar ut när det upptäcker ”varför?”-leken. Oavsett vilket svar en vuxen ger så kan det alltid bemötas med frågan ”varför?” – och så fortsätter leken. För ett barn är möjligheterna oändliga. Principerna för ifrågasättande och lek kan fungera som en definition av livslångt lärande, och de har en enorm effekt på dagens lärande. Vilka ramverk behöver vi då för att förstå oss på lärandet i vår föränderliga värld? Den nya lärandekulturen består i själva verket av två delar. Den första är ett massivt informationsnätverk som ger oss nästan obegränsade möjligheter och resurser att lära oss om vad som helst. Den andra är en begränsad och strukturerad miljö som möjliggör en gränslös agens att skapa och experimentera inom de satta ramarna. Orsaken till att vi har misslyckats med att ta till oss dessa koncept är att inget av dem på egen hand räcker för att få till stånd effektivt lärande. Det är kombinationen av de två, och samspelet mellan dem, som gör den nya lärandekulturen så kraftfull.»

Douglas Thomas är verksam vid Annenberg School for Communication and Journalism, University of Southern California där han forskar om teknik och kultur. Douglas Thomas har skrivit boken Hacker Culture (2003) John Seely Brown är bland annat verksam vid University of Southern California och Center for the Edge. Han har tidigare varit forskningschef vid Xerox och direktör för Palo Alto Research Center. John Seely Brown är medlem av The American Academy of Arts and Sciences och The National Academy of Education.

DAIDALOS


JA N HOLM B E R G • HE NR Y J E NK INS

Slutet på filmen. O. s. v. av Jan Holmberg ISBN 978-91-7173-341-2 2011. 187 sidor. Danskt band. Pris c:a 210:– Bokklubbspris 180:– inkl. frakt.

Klichén om konstverkets odödlighet verkar inte gälla filmen, som repas sönder av projektorer, bryts ned i arkiv, uppgår i digitala svarta hål, helt enkelt glöms bort eller med berått mod förintas. Således har exempelvis bara runt tio procent av stum­filmen bevarats. Men just odödligheten brukar framhållas när konstverk upphöjs till ”mästerverk”, enligt logiken: ju mer verket konsumeras, desto mer evigt är det. Denna sorts metafysik passar alltså särskilt illa för filmmediet: också Citizen Kane är besvärande dödlig. Men filmens förgänglighet är av en märklig sort; en som oupphörligt är i färd med att uppfinna sig själv på nytt. Och som dessutom gång på gång frambesvärjer de döda i form av mer eller mindre pietetsfulla restaureringar, nyinspelningar, medie­överföringar och andra upplivningsförsök. I Slutet på filmen. O. s. v. diskuterar Jan Holmberg filmmediets och filmupplevelsens materiella, historiska och kulturella förutsättningar och

Höst 2013

vad dessa kan tänkas säga om filmens framtid. På köpet får man veta vilken poängen var med Gus van Sants remake av Psycho, varför filmen och kommunismen är parallella historiska fenomen och vad Death Proof har gemensamt med Persona. Men Slutet på filmen: O. s. v. är först som sist en essä: ett personligt och associativt försök att fånga de rörliga bildernas förföriska förgänglighet i ord. Röster om boken: »I essäboken Slutet på filmen. O. s. v. visar Jan Holmberg, filmhistoriker och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman, att filmens prognos är ovanligt dyster. Insiktsfullt och nyanserat reflekterar Holmberg över filmens situation i dag och dess förestående död. Boken är dock inte någon domedagsprofetia utan snarast en vacker, sorgsen kärleksförklaring till det dödsdömda filmmediet. [...] Slutet på filmen. O. s. v. är en ypperlig essä som väcker många intressanta frågor om filmens och alltings förgänglighet.» – Jeana Jarlsbo i SvD »Den som har med sig Jan Holmbergs ypperliga lilla bok Slutet på filmen. O. s. v. som reselektyr till filmfestivalen i Venedig känner djup sympati. Holmberg påpekar bland mycket annat att ingen snart kommer att begripa inledningen till Ingmar Bergmans Persona där filmen hakar upp sig i projektorn och bilden smälter och brinner upp. Med Jan Holmbergs briljanta bok i handen kan man vandra genom festivalbiograferna och begrunda hans ingalunda nostalgiska genomgång av betydelsen av digitaliseringens sköna nya värld. Ett material – film – dess projektion, dess platser, dess historia.» – Eva af Geijerstam i DN

7

Konvergenskulturen Där gamla och nya medier kolliderar av Henry Jenkins Översättning: Per Sjödén ISBN 978-91-7173-368-9 2008, 2012. 312 sidor. Hft. Andra upplagan. Pris c:a 207:– Bokklubbspris 177:– inkl. frakt.

Ny medieteknik har satt igång en kreativ revolution som i allt högre grad tvinnar samman den digitala användarkulturen med det masskulturella medieutbudet. Gränsen mellan avsändare och mottagare suddas ut och resultatet blir ofta allt annat än det förväntade Den centrala frågan är inte vad medierna gör med oss – utan vad vi gör med medierna. Henry Jenkins är professor vid MIT och har skrivit en rad böcker om media och populärkultur. Detta är en reviderad andra upplaga med ett nytt efterord av författaren. »Henry Jenkins har skrivit en närmast oemotståndlig bok [...] Det är en lysande studie som verkligen förtjänar att bli läst av alla som intresserar sig för och försöker begripa den spretiga kulturen kring ”nya digitala medier”. Faktum är att Konvergenskulturen är en knivskarp kulturanalys av samtidens medielandskap. – Pelle Snickars i SvD


M AR T IN HE ID E G G E R

Vara och tid av Martin Heidegger Översättning och efterskrift: Jim Jakobsson ISBN 978-91-7173-400-6 2013. 528 sidor. Inbunden. Pris c:a 280:– Bokklubbspris inkl. frakt 252:–

Martin Heideggers Vara och tid (1927), som nu kommer i nyöversättning, är ett av den moderna filosofins mest inflytelserika och omdebatterade verk. Som en djärv omstöpning av Edmund Husserls fenomenologi och en radikal uppgörelse med sin tids tänkande har det haft en avgörande inverkan på viktiga tankeströmningar som hermeneutik, existentialism, psykoanalys och poststrukturalism. Verket har också haft betydelse på en rad andra kunskaps- och erfarenhetsområden. Men bortom alla teorier och ismer rymmer Vara och tid också ett mer direkt tilltal. I grunden handlar det om ett försök att överblicka den mänskliga tillvaron i hela dess vardaglighet, med alla dess göranden och låtanden – en tillvaro som präglas av vår omsorg om oss själva,

andra människor och den omvärld som ligger oss närmast till hands. Först genom att utgå från denna världsliga grund, som filosofin oftast har bortsett från, kan vi enligt Heidegger få grepp om de traditionella filosofiska problemen såväl som de djupa existentiella frågorna om döden, tiden och historien – för att till sist närma oss den centrala frågan om ”varats mening”. Vara och tid föreligger här i en välkommen nyöversättning av Jim Jakobsson, som också svarar för en utförlig, orienterande och resonerande efterskrift. Filosofiska verk är antagligen aldrig lätta att översätta, men Vara och tid torde – språkligt såväl som innehållsligt – höra till de besvärligare. Richard Matzs översättning från 1981 hälsades som ett pionjärarbete. Men i likhet med skönlitterära klassiker som Madame Bovary, Ulysses och Resa till nattens ände kan också filosofiska verk behöva översättas på nytt, för att aktualisera dem i nya sammanhang och lyfta fram nya aspekter hos dem. Daidalos har ställt några frågor till Jim Jakobsson om hans översättningsarbete och hans syn på Vara och tid: D: Hur kom det sig att du tog intitiativ till en nyöversättning av Vara och tid, och vad skiljer din version från den tidigare översättningen av Richard Matz? JJ: Matz översättning är utmärkt på många sätt, och personligen är jag tacksam att den fanns tillgänglig när jag började läsa Heidegger på gymnasiet. Samtidigt såg Matz själv brister som han ville åtgärda, men tyvärr hann han inte. För mig hade det känts fel att gå in och ändra i hans arbete, som har sin särskilda prägel och konsekvens. Rent språkligt ville jag väl också ha en lite stramare utformning, närmare originalets

8

syntax och utan förklarande inskott. D: Hur länge har du arbetat med översättningen? JJ: Jag började med den våren 2010, men har förstås inte hållit på oavbrutet ända sedan dess. Jag inbillade mig att det skulle gå ganska raskt, men det visade sig vara ett väldigt krävande och tidsödande arbete, så jag fick koppla av med andra översättningar mellan varven. D: Vad var svårast? JJ: Att balansera mellan trohet mot originalet och läslighet, som vanligt när det gäller filosofiska verk. Begrepp och formuleringar måste ju återges med en viss precision och konsekvens om man ska fånga tankesammanhanget. Men lyckas det kan texten nog bli läsbar även om språket först upplevs som tungt. Den begreppsliga tätheten i Vara och tid varierar också starkt, långa stycken är ändå ganska lättlästa. D: Och roligast? JJ: Det är nog att ha gjort översättningen, snarare än att göra den. Sedan är jag glad om den här versionen kan stå sig och förbli användbar lika länge som den förra. D: Har översättningsarbetet på något avgörande vis förändrat din bild av Vara och tid eller av Heideggers filosofi i allmänhet? JJ: Nu har jag ju läst verket ett antal gånger tidigare, ur olika infallsvinklar, som student och senfärdig doktorand på Husserl och Heidegger. Men något jag noterade var den vardagliga, upplevda tidens betydelse, som kanske inte uppmärksammats tillräckligt. D: Hur tycker du att man som läsare bör närma sig Vara och tid idag? JJ: Det är ju ett verk som haft enorm filosofisk och idéhistorisk betydelse, så redan som bakgrund till 1900-talets tänkande är det värt att sätta sig in i. Samtidigt tror jag att det fortfaran-

DAIDALOS


VAR A O C H T ID

de kan tala mer direkt till många läsare: mycket av vad Heidegger säger om människans fixering vid tingen och nuet besannas väl ännu mer i vår tid. Om det finns en enkel tanke att ta till sig av Vara och tid så är det kanske att den mänskliga tillvaron är verklig och betydelsefull i sig själv, även utan ständig tillbedjan av virtuella surrogat i nya eller gamla former. Ur Jim Jakobsson efterskrift: »Trots alla rykten om motsatsen hör Vara och tid, Heideggers magnum opus från 1927, knappast till filosofihistoriens mest svårfattliga eller dunkla verk. På ett plan är det snarare få filosofiska texter som borde vara lika omedelbart tillgängliga och begripliga för den vanliga läsaren: liksom en del andra filosofiska klassiker kräver det inte några särskilda förkunskaper eller ovanligt djupsinne, utan kan läsas med behållning även av den filosofiskt obevandrade. I första hand och mestadels är det helt enkelt ett försök att överblicka den mänskliga tillvaron, med utgångspunkt i den handfasta omvärld vi alla är väl förtrogna med och mer eller mindre obesvärat kan orientera oss i, som kännande, förstående och talande varelser i samvaro med andra, sysselsatta med olika redskap och ombesörjande alla ärenden av större eller mindre vikt som upptar merparten av vår tid, i ständig omsorg om oss själva, vår ställning i världen och våra relationer till andra människor. I verkets andra avsnitt vidgas perspektivet till aspekter som vi kanske inte är lika uppmärksamma på i vardagslag, utan snarare benägna att vifta bort och värja oss mot, men som likväl kan upplåtas i situationer och stämningar som rubbar livets rutiner och invanda gång: den egna döden, som avtecknar sig vagt vid horisonten, och det kulturella arv som tornar upp sig omkring oss

Höst 2013

– hela vår ändliga och historiska existens, som enskilda och i gemenskap, och frågan om dess möjliga mening. Så ungefär skulle man kunna sammanfatta Vara och tid, utan användning av någon särskild teknisk terminologi, och mer skulle strängt taget inte behöva sägas om själva innehållet här. Snarare än att införa ett nytt spektakulärt synsätt på människan, handlar det i mycket om att återvända till och dröja vid vårt vardagliga, spontana perspektiv på oss själva och världen, för att se vilka sammanhang som döljer sig i detta. Samtidigt är det förstås vandringen genom verket som gör mödan värd, inte de färdiga ”resultat” som låter sig kondenseras och föras vidare i ett fåtal behändiga satser; och den faktiska vägen genom Heideggers tillvaroanalytik kan ibland förvisso vara en smula svårframkomlig. På sitt sätt är Heidegger emellertid en god vägvisare, som vinnlägger sig om att motivera vad han gör och förklara vad han eftersträvar, med ofta återkommande överblickar och rekapitulationer; och de just skisserade perspektiv som här öppnas upp är något som var och en borde kunna känna igen sig i. Hur kan det då komma sig att verket ändå fått rykte om sig att vara så svårgenomträngligt? En anledning är säkert verkets höga abstraktionsgrad: medan Heideggers analys av den mänskliga tillvaron utgår från vår välbekanta, mest närliggande omvärld och är noga med att undvika alla övervärldsliga spekulationer, så erbjuder han inga detaljrika målningar av stadier på livets väg eller myllrande essäer fokuserade på ett enskilt livsöde. I stället håller han sig konsekvent till den mänskliga existensens mest allmänna drag, vilket ofta innebär att han måste uttrycka sig i abstrakta ordalag, bilda nya termer eller använda gängse uttryck på främmande sätt.

9

De grunddrag hos tillvaron som Heidegger lyfter fram är visserligen något som vi alla på något plan redan måste ha erfarit och förstått, i den mån vi alls kan läsa verket och delar den tillvaro som här ska karaktäriseras; men för den skull är dessa allmänna aspekter inte nödvändigtvis något vi är vana att reflektera över eller utan vidare kan uttrycka i ord. Om Heideggers verk upplevs som krävande, kan det därför paradoxalt nog bero på att mycket av det han har att säga är bara alltför välbekant – det ligger oss så nära och är så självklart att det kan te sig främmande och närmast exotiskt när någon gör sig mödan att formulera och begreppsliggöra det. (…) Nu har Heidegger trots allt, som de flesta känner till, en övergripande filosofisk frågeställning som horisont för sitt filosoferande, den så kallade varafrågan eller frågan efter ”varats mening” (Sinn des Seins), vilken han betraktar som överordnad eller primär i förhållande till all gängse filosofisk problematik, oaktat dess vördnadsbjudande traditionalitet eller pinfärska modernitet; och denna fråga – för Heidegger den livslånga ”enda frågan” – är det som ytterst vägleder hans utläggning av den mänskliga tillvaron och förklarar både den allmänna nivå den måste röra sig på och behovet av språkliga innovationer. Om den gängse ontologiska frågan lyder: ”Vad är det varande?”, finns det alltså en mer grundläggande, ”fundamentalontologisk” fråga, som rör innebörden av varat självt: ”Vad är varats mening?” Och om den förra frågan alls är meningsfull, är det svårt att se att inte även den senare skulle vara en filosofisk fråga av betydelse. I ett vidare perspektiv kan man då också förstå Heideggers tanke att frågan om varat måste vara relevant för och primär i förhållande till andra filosofiska och vetenskapliga discipliner.»


GL ÄNTA P R O D UK T IO N

Vad är kött? Kroppen och människan i Merleau-Pontys filosofi av Helena Dahlberg ISBN 978-91-86133-39-9 Glänta Produktion 2013. 344 sidor. Hft. Pris c:a 200:– Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

En hand som fattar en annan hand eller en kropp som rör vid sig själv – sådan är bilden av köttet i den franske filosofen Merleau-Pontys filosofi. Bilden innehåller både närhet och distans: lika nära som den berörande kroppsdelen är en annan kroppsdel, lika ohjälpligt åtskilda är de båda av kropparnas köttslighet. Det är på samma gång en aktiv och en passiv handling; den gripande handen möter ett blottställt kött. Denna dubbelhet är inte resultatet av att vi består av två skilda verkligheter (kropp och själ, ande och kött) utan visar vår kroppslighets fundamentala villkor. På samma gång som vi är verksamma i världen, och påverkar vår omgivning genom vår verksamhet, verkar världen på oss. Genom att vi rent fysiskt är på plats i världen är vi utsatta, sårbara, möjliga att beröra. I sitt sista verk, Le

visible et l’invisible, undersöker Merleau-Ponty dubbelheten som vi konfronteras med i den mänskliga kroppen, och som inte ska ses som en teoretisk möjlighet utan som en vardaglig verklighet, något vi erfar varje gång vår kropp möter en annan kropp. Då en kropp rör vid en annan är det på samma gång en gest av trosvisst igenkännande och en öppning inför det obekanta. Också då kroppen rör vid sig själv finns denna förening av det välbekanta och det främmande: vilken är denna kropp som jag känner så väl, och som jag i varje stund upplever på nytt? Vad är kött? Att fråga ut kroppens köttslighet innebär att fråga om det som är så välbekant, så väl känt, att det är svårt att formulera i ord. Men det är just därför det kräver en förklaring. Vilket är detta kött som har förmåga att mjukt smeka en annan kropp, och som både känner och inte känner sig själv? Helena Dahlberg försöker inte bara besvara denna fråga, utan ställer den också i kontrast till den franska humanistiska traditionens fråga om vem eller vad människan är. Det franska filosofiska klimatet under 1940- och 50-talen karaktäriseras av att frågan om människan, i spåren av de två världskrigen, fick förnyad aktualitet. Representanter för marxismen, den katolskt inspirerade existensfilosofin och den ateistiska existentialismen debatterade alla frågor om människans särskildhet i förhållande till resten av världen. Debatten präglades av en vilja att förklara den tvetydighet som människan upplever, och som beror på att hon å ena sidan är en naturlig varelse, men å andra sidan vänder sig mot naturen, att hon är kroppslig men också något mer än sin kropp, levande men döende. Då dessa franska debattörer talade om broderskap och humanism var det ofta i syfte att förklara vem människan är på ett sätt som skulle

10

göra henne mer enhetlig och begriplig. Då Merleau-Ponty skriver om köttet, däremot, är det inte för att svara på frågan om vem eller vad människan är. Köttet visar istället människans gräns; hur hon är delaktig i världen och hur hennes ”jag” bara är en fortsättning på något som alltid redan har börjat. Filosofin om köttets dubbelhet gör inte människan mera enhetlig, men den visar hur hennes olika sidor hänger ihop. Köttet utgör alltså inte ett svar på frågan om människan, utan på frågan om varat. Ur bokens inledning: »Jag är min kropp. Jag är min kropp men också något annat än den, och min kropp är något annat än mig. Våra gränser tycks ibland sammanfalla, men ännu oftare tycks de förskjutna i förhållande till varandra: vår gemensamma gång haltar en aning; vår gestalt är en smula skev. Min kropp är min närvaro, min plats och mitt uttryck i världen, och samtidigt är den också platsen för något som inte är jag. Om den uttrycker min vilja ger den samtidigt också uttryck åt sådant som jag inte önskat. Den talande rösten bryts, den gestikulerande armen är för häftig eller för lam, och de delar av kroppen som jag för tillfället inte uppmärksammar lyder tyngdkraftens lagar snarare än viljan. Jag är min kropp, men min kropp är också för svag, för okänslig, för gammal, för sjuk. Min egen kropp är mig främmande, och i dess djup döljer sig andra initiativ än mina egna. Att tala om kroppen innebär att tala om det avstånd som finns i jaget, som gör att jag inte är ett med mig själv.» Helena Dahlberg är idéhistoriker, filosof och dansare. Hennes forskning behandlar frågor om kroppen och mänskligt förkroppsligande ur ett fenomenologiskt perspektiv.

DAIDALOS


BU RMA N, LE T T E W ALL & LIE D M AN ( R E D )

Löftet om lycka. Estetik, musik, bildning Till Sten Dahlstedt. av Anders Burman, Rebecka Lettevall och SvenEric Liedman (red.) ISBN 978-91-7173-412-9 2013. 356 sidor. Hft. Pris c:a 244:– Bokklubbspris 168:– inkl. frakt.

Stenhammars Kantat till öppnande av Allmänna konst- och industriutställningen 1897 och Bob Dylans sångpoesi. Tidsrymden bland texterna är omfattande, perspektiven många, med tvära kast och oväntade möten mellan olika kunskapsområden och ämnes­discipliner, men samtidigt finns här en röd tråd i form av konstellationen estetik, musik och bildning: mångfald i enheten, enhet i mångfalden. Boken, som är tillägnad musikvetaren och idéhistorikern Sten Dahlstedt, är redigerad av idéhistorikerna Anders Burman, Rebecka Lettevall och Sven-Eric Liedman.

Romanförfattaren Stendhal säger att konsten ger ett löfte om lycka. Filosofen Theodor W. Adorno tolkar detta så att konsten pekar på det i tillvaron som förebådar utopin. Men, säger Adorno, tillvaron lämnar allt mindre plats för det utopiska. Därför måste konsten överge sitt löfte och frigöra sig. Denna bok, vars titel inspirerats av dessa tankar om löftet om lycka, innehåller arton bidrag om estetik, musik och bildning. Tematiskt sträcker sig texterna från den franska 1700-talsförfattaren Émilie du Châtelet, 1960-talets kulturdebatt och den digitala teknikens betydelse i samtida arkitektur till skolträdgårdar och musik­ utbildningar. Några andra bidrag handlar om G. W. F. Hegels och Karl Marx estetiska tänkande, Richard Wagners Tristan och Isolde, Wilhelm

Höst 2013

Ur Ola Holmgrens bidrag ”Bob Dylans problematiska musa”: Jag minns en intervju, fråga mig inte vilken, där Dylan avbröt journalisten med de ungefärliga orden: ”You think I wanna to be here at all? I’d rather been riding with David.” Jag minns också vad jag tänkte, när jag såg Martin Scorseses dokumentär No Direction Home från 2005. I början av sextiotalet blev ju Dylan en symbolgestalt för allt från medborgarrättsrörelse till Kubakris och presidentmord som då hände i det amerikanska samhället. När jag återsåg den unge Bob Dylan i det magiska filmmaterialet tänkte jag att han egentligen inte alls var typisk för tidsandan. I sin märkliga uppenbarelse såg han snarare ut att komma från en främmande planet, och att alla därför kunde projicera sina drömmar på honom. Hans tidlösa sånger kunde fyllas med samtidens frågor och svar. Vi har ju också den mindre lyckade spelfilmen I’m Not There från 2007; en Biopic där sex helt olika karaktärer spelar Dylan. Egentligen är det bara titeln som är riktigt lyckad. Den är naturligtvis hämtad från en Dylanlåt, och den säger mer om

11

poeten Dylan än vad filmen gör i övrigt. There skulle mycket väl kunna vara den frånvarande plats han besjunger i Red River Shore: I wish I was beside her but I’m not there, I’m gone. Dylans förhållande till musan är allt annat än enkelt. Man skulle kunna tolka det han skriver i Chronicles, som att det bara blev problem, när hon kom in i bilden. Hon gjorde knappast livet lättare att leva: ”Invoking the poetic muse was something I didn’t know about yet. Didn’t know enough to start trouble with it anyway.” I Red River Shore säger han sig heller inte veta vad livet egentligen gick ut på. Kan den tragiska insikten formuleras mer enkelt och eftertryckligt än i dessa isande rader: And when it’s all been said and done / I never did know the score. Man kan bara definiera Dylan med vad han inte är. Framför allt är han frånvarons och negativitetens besjungare; Red River Shore är ett Neverland, där han själv inte är. Och eftersom han är en främling i sitt eget land, lever han endast i det avlägsna minnet av sin musa: Well, I’m a stranger here in a strange land But I know this is where I belong I’ll ramble and gamble for the one I love And the hills will give me a song Though nothing looks familiar to me I know I’ve stayed here before Once, a thousand nights ago With the girl from the Red River shore Här förlorar sig den sanna kärleken i spel och dobbel, och här är musan långt borta. Det heter om bergen att de ger honom en sång, och det får man väl tolka som att den frånvarande musan verkar genom ombud. Relationen mellan poeten och hans musa är allt annat än omedelbar och självklar.»


HANNAH AR E ND T

Den banala ondskan. Eichmann i Jerusalem av Hannah Arendt Översättning: Barbro och Ingemar Lundberg ISBN 978-91-7173-052-7 1996. 284 sidor. Hft. Pris c:a 200:– Bokklubbspris 170:–

När staten Israel den 23 maj 1960 inledde en rättslig process mot den före detta SS-officeren Adolf Eichmann väckte detta uppmärksamhet i hela världen, eftersom Eichmann betraktades som huvudansvarig för genomförandet av ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan”. Hannah Arendt bevakade rättegången för tidskriften The New Yorkers räkning, och artiklarna publicerades sedan som bok – Den banala ondskan – som blev livligt diskuterad för sina kontroversiella ställningstaganden. Ansatsen i Den banala ondskan ligger på flera plan. Arendt diskuterar hur rättegången mot Eichmann användes i politiska syften av den unga israeliska staten men framför allt avdemoniserar hon Eichmann. Denne var varken diabolisk till sin karaktär eller någon ideologisk fanatiker. Mannen som hade betraktats som den som utförde förintelsen var ingenting annat än en fantasilös byråkrat utan egna idéer och initiativ. Den dygd han satte främst var pliktuppfyl-

lelse. Ondskan var, som bokens titel säger, banal. »Den banala ondskan är ett reportage som saknar motstycke i sitt slag, ett historiskt dokument över nazismens brott, den mänskliga moralen och våra svårigheter att göra upp med andra världskrigets brutalitet. Arendt är kontroversiell och hennes perspektiv bryter på en rad punkter mot den gängse bilden [...]» – Jesper Bengtsson i Arena Ur boken: »Det besvärliga med Eichmann var just att så många var lika honom och att dessa personer varken var perverterade eller sadistiska, att de var och ännu är skrämmande normala. Mot bakgrunden av våra juridiska institutioner och vårt rättsväsendes moraliska standard syntes denna normalitet mycket mer skrämmande än alla ohyggligheter tillsammans, ty den innebär – och detta framhölls gång på gång under Nürnberg­ rättegångarna av svarandena och deras advokater – att denna typ av brottsling som i själva verket är hostis generis humani (mänsklighetens fiende) förövar sina brott under omständigheter som gör det så gott som omöjligt för honom att veta eller känna om han handlar fel. I detta avseende var det bevismaterial som lades fram i Eichmann­fallet till och med mer övertygande än de bevis som presenterades i processerna mot huvudkrigsförbrytarna. Dessas försäkringar om att deras samveten var rena kunde så mycket lättare avvisas som de kombinerade argumentet att de bara lydde ”högre order” med åtskilligt skryt över tillfällig olydnad. Men fastän svarandenas bedrägliga avsikt låg i öppen dag, var den enda grund på vilken skuldkänslan kunde prövas det faktum att nazisterna, och då särskilt de brottsliga organisationer till vilka Eichmann hörde,

12

hade varit så angelägna om att under krigets sista månader förstöra bevismaterialet om de förbrytelser de hade begått. Och denna grundval var ganska vacklande. Den bevisade ingenting annat än ett erkännande av att lagen om massmord just därför att den var ny ännu inte hade accepterats av andra folk eller, på nazisternas eget språk, att de hade förlorat striden om att ”befria” mänskligheten från ”undermänniskornas herravälde” och särskilt från Sions äldstes makt och inflytande eller mera normalt uttryckt: det bevisade ingenting annat än erkännandet av ett nederlag. Skulle någon enda av dem ha lidit av skuldkänslor om de hade segrat? Främst bland de större problem som Eichmann-processen ställde var den förutsättning som är gemensam för all modern lagstiftning, nämligen att brott förutsätter ont uppsåt. Den moderna juridiken är särskilt stolt över att den på denna punkt genomdrivit ett hänsynstagande till den subjektiva faktorn. Där detta uppsåt inte finns anser vi att inget brott är begånget, vilken anledningen än är till att någon saknar förmågan att skilja mellan gott och ont. Vi förkastar och anser till och med dom barbariska åsikterna ”att ett grovt brott kränker naturen och att själva jorden därför ropar efter hämnd, att ondskan kränker en naturlig harmoni som bara vedergällning kan återställa, att ett förorättat kollektiv uppfyller sin plikt mot den moraliska ordningen genom att straffa brottslingen” (Yosal Rogat). Ändå tror jag det är obestridligt att det var just dessa sedan länge glömda påståenden som var den ursprungliga orsaken till att Eichmann ställdes inför rätta och att de faktiskt var den främsta motiveringen till dödstraffet. Eftersom han var inblandad i och spelat en central roll i ett företag vars öppna syfte var att definitivt utplåna vissa ”raser”, måste han själv utplånas.»

DAIDALOS


HANNAH AR E ND T

Människans villkor. Vita activa av Hannah Arendt Översättning: Joachim Retzlaff ISBN 978-91-7173-066-4 1988, 1998. 424 sidor. Hft. Andra upplagan Pris c:a 224:– Bokklubbspris 200:– inkl. frakt.

Mellan det förflutna och framtiden. Åtta övningar i politiskt tänkande av Hannah Arendt Översättning: Annika Ruth Persson ISBN 978-91-7173-209-5 2004. 295 sidor. Hft. Pris c:a 230:– Bokklubbspris inkl. frakt 200:–

Om våld av Hannah Arendt Översättning: Sven Hallén ISBN 978-91-7173-279-8 2008. 104 sidor. Pris c:a 160:– Bokklubbspris inkl. frakt 135:–

Vad gör vi när vi är aktiva? Denna fråga är utgångspunkten i Hannah Arendts klassiska verk Människans villkor. Hennes analys börjar med en djuplodande analys av arbete, tillverkning och handlande och följer dessa begrepps odyssé genom historien in i nutiden och hur de har förhållit sig till varandra. I en tid där arbetet alltmer förfrämligas är Arendts analys ett viktigt bidrag till samhällsdebatten.

I denna essäsamling undersöker Arendt begreppen tradition och historia, auktoritet och frihet såväl som olika aspekter av den modernitet som kännetecknas av att det inte längre finns giltiga, av traditionen givna svar på frågor som ”Vad är auktoritet?” och ”Vad är frihet?”. Essäerna griper tillbaka på hennes huvudverk Människans villkor, men pekar också fram mot de reflektioner över omdömes­förmågan som var avsedda att bli den tredje delen av hennes The Life of the Mind. Arendt beskriver sina essäer som övningar i politiskt tänkande. Deras enda syfte är, säger hon, ”att ge erfarenhet i hur man ska tänka; de innehåller inga föreskrifter om vad man ska tänka eller vilka sanningar man ska omfatta… Eftersom övningarna rör sig mellan det förflutna och framtiden innehåller de kritik såväl som experiment, men experimenten är inte till för att utforma någon sorts utopisk framtid, och kritiken av det förgångna, av traditionella begrepp, har inte för avsikt att ’avslöja sanningen’.”

Mot bakgrund av kapprustningen, Vietnamkriget och Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien, som födde en ny vålds­retorik, reflekterar Arendt över förhållandet mellan våld och politik. Hon vänder sig mot den utbredda föreställningen att politik inte är annat än maktkamp och att maktens yttersta form är våldet. För Arendt är makt och våld konträra begrepp, som hon sätter i förhållande till andra begrepp som ”styrka”, ”kraft” och ”auktoritet”. Politiskt handlande, hävdar hon, är ett handlande tillsammans med andra, och makt är till sin natur kommunikativ; makt uppstår när männi­ skor handlar tillsammans. När makt görs till förmågan att betvinga en motståndare försvinner distinktionen mellan makt och våld. Medan­ våldet är instrumentellt, är makt inte ett medel utan männi­skors förmåga att tillsammans sträva efter ett eller annat mål. Våldet kan med sina redskap slå ner makt, det kan framtvinga underkastelse, men inte skapa makt.

»Människans villkor är ett av vår tids största politisk-filosofiska arbeten. Inte bara på grund av den enorma lärdom som boken innehåller både i själva texten och i de många fotnoterna. Utan framför allt för att den gör upp med den inskränkta föreställningen att samhällslivet är en allomfattande ekonomisk process som har värde för människan bara när hon arbetar, men inte skapar något varaktigt och inte lämnar utrymme för handling, samtal och tänkande.» – Peter Kemp i Sydsvenskan

Höst 2013

13


G U Y S TAND ING • O V E SE R NHE D E

Prekariatet. Den nya farliga klassen av Guy Standing Översättning: Joel Nordqvist ISBN 978-91-7173-408-2 2013. 282 sidor. Danskt band Pris c:a 230:– Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

många migranterna inom prekariatet löper en särskilt stor risk att hamna i ett permanent politiskt utanförskap, i en undanskymd verklighet vid sidan av det etablerade samhället. Men prekariatets farhågor och förhoppningar skulle också kunna utgöra en grogrund för en fördjupad politisk reflektion, menar Standing. Och till och med skapa grundvalen för en ny radikal politik, en ”paradispolitik” med trygghet och solidaritet i fokus.

Förorten, skolan och ungdomskulturen. Reproduktionen av marginalitet och ungas informella lärande av Ove Sernhede (red.) ISBN 978-91-7173-331-3 2011. 224 sidor. Hft. Pris c:a 224:– Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

Röster om boken: »Guy Standings Prekariatet. Den nya farliga klassen är den bästa sammanfattning jag hittills läst om den splittrade globala klasstrukturen som nu ritar om en hel värld.» – Åsa Linderborg i Aftonbladet ”Prekär” betyder ”mycket bekymmersam”. Och den nya samhällsklass som utvecklingsekonomen Guy Standing kallar ”prekariatet” har det just bekymmersamt. Det handlar om den snabbt växande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga och dåligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring ens på lång sikt. På en osäker arbetsmarknad där flexibilitet och anpassningsvilja har upphöjts till norm får prekariatets medlemmar betala ett högt pris i form av social marginalisering och fysisk och psykisk ohälsa. Arbetslivets fortlöpande fragmentarisering gör det dessutom svårt för prekariatet att förbättra sina villkor på arbetarklassens traditionella vis, genom klassmedveten solidaritet och politisk pragmatism. Som ett resultat av detta kan prekariatet bli ett lätt byte för populism av olika slag; otrygga och frustrerade människor vill ibland ha snabba och enkla svar på komplicerade frågor. De

»Fixeringsbilder har ofta en överrumplande effekt på betraktaren. Till en början tycks bilden framför oss obegriplig. Den framstår som ett virrvarr av pixlar, färger, former. Vi tittar på bilden, och trots försäkringar om att det finns ett motiv i synfältet ser vi det inte. Men plötsligt händer något. Bilden blir synlig, och vad som överraskar är inte själva motivet i sig utan den tydlighet med vilket det nu framstår. Varför såg vi inte detta tidigare? Guy Standings bok Prekariatet. Den nya farliga klassen har en liknande effekt på sina läsare [...] Vad har thailändska bärplockare gemensamt med svenska fabriksarbetare, frilansande journalister eller med tonåringar som hänger på kaféer och försörjer sig på småjobb? Det som gör Standings bok intressant är att den frammanar en tydlig bild av vad dessa till synes disparata grupper har gemensamt. Enligt Standing tillhör de alla ”prekariatet”, en ny global klass i vardande.» – Sofia Näsström i SvD

14

Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och ”territoriell stigmatisering”. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara – goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots – rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta valmöjligheter ut? Fostrar förortsskolarna oavsiktligt eleverna till ett liv som andra klassens medborgare? Och vilken roll spelar de kulturer och gemenskaper som ungdomarna själva skapar i förorten? Kan de ge ungdomarna den mänskliga och sociala plattform som samhället och skolan inte lyckas ge dem? Antologin Förorten, skolan och ungdomskulturen diskuterar förortstillvarons och förortsungdomarnas villkor med två skolar i förortsområdet ”Olleryd” som konkret utgångspunkt.

DAIDALOS


HARA LD W E LZ E R • G ÖT Z ALY

Gärningsmän. Hur helt vanliga människor blir massmördare av Harald Welzer Översättning: Svenja Hums ISBN 978-91-7173-360-3 2007, 2012. 312 sidor, Hft. Pris c:a 214:– Bokklubbspris inkl. frakt 186:–

Mycket har skrivits om Förintelsen, men den viktigaste frågan är ännu inte besvarad: Hur kunde ”helt vanliga män”, familjefäder och harm­lösa genomsnittsmänniskor vara i stånd att massmörda människor? Welzer baserar sin socialpsykologiska studie på material om polisbataljon 45 inom ordningspolisen, som understödde insatsgrupperna i det systematiska dödandet av judar under operation Barbarossa i Sovjetunionen. Han visar hur en ”normativ referensram”, den nationalsocialististiska moralen, i kombination med situationens egen dynamik under loppet av några veckor gjorda dödandet till ett normalt ”arbete”. Den avgörande vändpunk­ ten var, enligt Welzer, 1933 – inte 1939 eller 1941. Att exkluderingen av judarna kunde föregå tämligen problemfritt i vardagen betydde samtidig erkännandet av en ny ”nationalsocialistisk moral” där lösningen av ”den judiska frågan” var det centrala, även om det skulle kräva radikala medel.

Höst 2013

Hitlers folkstat. Rån, raskrig och nationell socialism av Götz Aly Översättning: Svenja Hums ISBN 978-91-7173-289-7 2009. 455 sidor, Inb. Pris c:a 256:– Bokklubbspris inkl. frakt 225:–

Kanske kunde det inte förutses, men ytterst möjliggjorde exkluderingen att exproprieringen och mördandet av judarna frikopplades från varje medvetande­om brott och omoral. Den nazistiska omdefinieringen av det tyska samhället som en arisk ”folkgemenskap” satte i gång en process som slutade­i massmord på de exkluderade. I sin studie av hur de ”vanliga männen” i polisbataljon 45 blev villiga mördare använder sig Welzer av den socialpsykologiska forskningen kring gruppbeteende och grupprocesser. Han beskriver hur männen initierades i mördandet, hur de genomförde det och hur de anpassade sig till det – och hur de såg sitt ”arbete” som utförandet av en oangenäm men ändock historisk plikt. Mot denna bakgrund granskar Welzer också kortfattat My Lai-massakern under Vietnamkriget, folkmordet i Rwanda och den ”etniska rensningen” i det forna Jugoslavien. Welzer ger ett nytt och oroande perspektiv på hur gärningsmän och beredskap att döda skapas. Harald Welzer är professor i socialpsykologi.

15

Aly visar hur nationalsocialismen förvandlade staten till en rövarmaskin som lyckades vinna stora delar av det tyska folket genom en kombination av socialpolitiska åtgärder, skatteförmåner och varuförsörjning från ockuperade områden. Kostnaderna för denna ”tjänstvilliga diktatur” övervältrades på andra européer och inkomsterna från försäljning av exproprierad judisk egendom över allt i Europa flöt in i den tyska krigskassan och i soldaternas fickor. Det är symbiosen mellan ”folkstat” och brott som Aly demonstrerar genom sina ingående beskrivningar av den nationalistiska regimens rövarekonomi. »Hitlers folkstat är omöjlig att gå förbi i den fortsatta diskussionen om nazismen och Förintelsen. Genom att förskjuta perspektivet från elitens ansvar till folkets vinning vidgar och fördjupar boken också en diskussion kring ansvar och skuld som annars kan bli alltför lätt att avsluta.» – Per Svensson i Sydsvenska Dagbladet


S IM O NE D E B E AUVO IR

För en tvetydighetens moral av Simone de Beauvoir Översättning: Mats Rosengren ISBN 978-91-8632-058-4 1992. 126 s. Hft. Pris c:a 140:– Bokklubbspris 117:–

Ur det första kapitlet i filosofen och författaren Simone de Beauvoirs moralfilosofiska essä från 1947: »”Vårt livs ständiga strävan är”, säger Montaigne, ”att bygga döden”. Han citerar de latinska poeterna: Prima, quae vitam dedit, hora carpsit. Och vidare: Nascentes morimur. [”Den första timmen som gav [oss] livet, slet [oss] itu” respektive ”I det att vi föds dör vi”.] Denna tragiska dubbelhet som växter och djur endast genomlever, den upplever människan, hon tänker den. En ny paradox förs därigenom in i hennes öde. Som ett ”rationellt djur, ett ”tänkande rö”, flyr hon sina naturgivna villkor utan därför kunna frigöra sig från dem. Hon är fortfarande en del av den värld vars medvetande hon är. Hon framträder som en ren interioritet som ingen yttre makt kan få grepp om och hon upplever sig som ett ting, nedpressat av den dunkla tyngden hos andra ting. I varje ögonblick kan hon fatta den tidlösa sanningen om sin existens,

men mellan det förflutna som inte längre är och framtiden som ännu inte är, är det ögonblick hon existerar ingenting. Hon är ensam om att vara ett suveränt och unikt subjekt mitt i ett universum av objekt, ett privilegium hon samtidigt delar med alla sina gelikar. Hon är i sin tur ett objekt för de andra, och i det samhälle hon är beroende av är hon endast en individ. Så länge det funnits människor, människor som levat, har de alla upplevt den tragiska tvetydigheten i sina mänskliga villkor. Men så länge det funnits filosofer, filosofer som tänkt, har de flesta av dessa försökt dölja tvetydigheten. De har bemödat sig om att reducera ande till materia eller om att låta materien uppgå i anden eller om att blanda dem båda i en unik substans. De som accepterat dualismen har upprättat en hierarki mellan kropp och själ som gör det möjligt att se den av del av dem själva som inte kan räddas som försumbar. De har förnekat döden antingen genom att införliva den i livet eller genom att lova människan odödlighet, eller också har de förnekat livet genom att betrakta det som en slöja av illusioner som döljer Nirvanas sanning. Och den moral de erbjuder sina lärjungar har alltid haft samma mål: att eliminera tvetydigheten genom att göra sig till ren interioritet eller ren exterioritet, att fly sinnevärlden eller låta sig uppslukas av den, att stiga in i evigheten eller att stänga in sig i det rena ögonblicket. Hegel, som var mer uppfinningsrik än så, försökte sammanföra alla de olika aspekterna av människans villkor utan att förneka någon av dem. Enligt hans system bevaras ögonblicket i tidens utveckling, Naturen framträder inför Anden som förnekar den samtidigt som hon förutsätter den, individen återfinner sig i kollektivet som hon förlorar sig i, och varje människas död

16

förverkligas genom att upphävas i Mänsklighetens Liv. [...] Än i dag finns många läror som väljer att dölja vissa besvärande aspekter av en alltför komplex situation. Men deras försök att ljuga för oss är förgäves. Feghet lönar sig inte. Dessa förnuftiga metafysiska system, dessa tröstande moraler som de vill invagga oss i, framhäver bara den förvirring vi lider av. Nutidens människor tycks mer medvetna än någonsin förr om sina paradoxala villkor. De uppfattar sig själva som det överordnade mål som varje handling bör underordnas, men handlingarna fodrar att de behandlar varandra som instrument eller som hinder, alltså som medel. Ju mer deras grepp om världen vidgas, desto mer finner de sig krossade av okontrollerbara krafter – de är atombombens herrar men den är skapt endast för att förinta dem själva. Var och en av dem har sitt eget livs ojämförliga smak på sina läppar samtidigt som de alla känner sig oansenligare än insekter i det enorma kollektiv vars gräns sammanfaller med jordens. Kanske har de aldrig tidigare visat sin storhet på ett mer lysande sätt, aldrig förr har denna storhet förhånats så skoningslöst. Trots alla envisa lögner visar sig sanningen i varje ögonblick och vid varje tillfälle – sanningen om livet och döden, om min ensamhet och mina band till världen, om min frihet och mitt tjänande, om obetydligheten och det oförlikneliga värdet hos varje människa och hos alla människor. Vi har haft Stalingrad och Buchenwald och ingendera utplånar det andra. Eftersom vi inte lyckas fly sanningen, låt oss försöka se den i ansiktet. Låt oss försöka acceptera vår grundläggande tvetydighet. Det är i kunskapen om vårt livs autentiska villkor som vi måste hämta kraft att leva och skäl att handla.»

DAIDALOS


ØY V IND TO R SE T E R

Hålet av Øyvind Torseter Översättning: Per Sjödén ISBN 978-91-7173-414-3 Bilderbok 2013. 64 sidor. Inbunden. Pris c:a 150:– Bokklubbspris inkl. frakt 130:– Den namnlösa huvudpersonen i Hålet hittar just ett hål i sin nya lägenhet. Ett hål som dessutom har den egenheten att det flyttar på sig hela tiden. Men ingen av de experter mannen söker upp för att få hjälp har någon förklaring. Ibland måste man kanske bara acceptera att saker är som de är. Øyvind Torseters Hålet blandar surrealism och vardaglighet på ett väldigt finurligt vis – hålet ifråga går förstås rätt igenom den fysiska boken också. Boken utsågs till årets vackraste i Norge 2012. ”En fantastisk idé som är genomförd på ett formidabelt sätt”, framhöll juryn. ”Det känns som om formen och innehållet kommit till parallellt.” Hålet nominerades även till 2012 års Bragepris. Dess jury skrev: ”Hålet är en originell och häpnadsväckande bilderbok som gör det möjligt för den egna fantasin att flöda fritt. Texten är full av humor och anspelningar och är en njutning för läsare i alla åldrar. Hålet är en bok som tänjer på gränserna och som man aldrig blir riktigt klar med”.

Höst 2013

17


TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Skönlitteratur Anyuru, Johannes En civilisation utan båtar 150 sidor 140:– Azar, Michael: Döden i Beirut 128 sidor 140:Azar, Michael: Vittnet 96 sidor 125:Anyuru, Johannes & Motturi, Aleksander: Förvaret 80 sidor 115:Hansson, Gunnar D: Lomonosovryggen 174 sidor 170:Kafka, Franz: Dagböcker 1910–1923 454 sidor 188:–

Gombrich, Ernst H.: En liten världshistoria 328 sidor, illustr. inb. 190:-

Andersson, Magnus & Jansson, André Landsbygdens globalisering 190 sidor 196:–

Goethe, J. W.: Den unge Werthers lidande. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Lilian Brøgger 133 idor 145:-

Andersson, Mette m. fl.: Youth, Otherness and the Plural City 368 pages 193:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte: Idiot 40 sidor, illustr. inb. 120:K. Oscar & Karrebæck Dorte: Lägret 80 sidor, illustr. inb. 145:Nyhus, Svein: Sånt som är 42 sidor 123:Shakespeare, William: Hamlet. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 110 sidor 145:-

Lowry, Lois: Den gyllene stjärnan 160 sidor 100:–

Voltaire, François: Candide. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 90 idor 145:-

Melberg, Arne & Melberg, Enel: Det var på Capri … 149 sidor 126:-

Ørrebeck-Nilssen & Duzakin: Inte alldeles ensam 40 sidor 135

Meyer, Clemens: Natten och ljusen 224 sidor 190:-

Facklitteratur

Meyer, Clemens: Våld. En dagbok 186 sidor 168:-

Agamben, Giorgio: Homo sacer. Den suveräna makten
och det nakna livet 223 sidor, hft. 189:-

Serge, Victor: Fallet Tulajev 410 sidor. 200:– Söderblom, Staffan: Knittlar 110 sidor, inb. 110:-

Barn- och allåldersböcker Dahle, Gro & Nyhus, Svein: Den Arge 40 sidor, illustrerad, inb. 120:Dahle, Gro & Nyhus, Svein: Roy 32 sidor, illustrerad, inb. 120:Dahle, Gro & Nyhus, Svein: God natt, natt 76 sidor, illustrerad, inb. 130:-

Agrell, Beata: Romanen som forskningsresa. Forskningsresan som roman 608 sidor 232:Agrell, Beata & Nilsson, Ingela (red.): Genre och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv 524 sidor, inb. 295:Ahmemulic, Meira: City of Names 128 sidor, färgillustr. 137:Alexy, Robert: Rätten och rättvisan 160 sidor 144:Amin, Samir: Kapitalism i globaliseringens tid 192 sidor 155:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein: Mammas hår 40 sidor, illustrerad, inb. 125:-

Anderson, Benedict: Den föreställda gemenskapen.
Reflexioner kring nationalismens ursprung … 256 sidor 165:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein: Snäll 32 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Anderson, Perry: Postmodernitetens ursprung 150 sidor 148:-

Andersson, Sten: Om vetenskapens gränser 260 sidor 180:Apel, Karl-Otto: Etik och kommunikation 160 sidor 125:Apelmo, Elisabet: Som vem som helst 274 sidor 210:Archer, David: Töväder 190 sidor 200:– Aristoteles: Den nikomachiska etiken 300 sidor 165:Aristoteles: Om själen 123 sidor 95:-

Balibar, Étienne & Wallerstein, Immanuel: Ras, nation, klass 298 sidor 180:Bauman, Zygmunt: Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen 143 sidor 125:Bauman, Zygmunt: Auschwitz och det moderna samhället 270 sidor 170:Bauman, Zygmunt: Collateral damage 202 sidor 190:Bauman, Zygmunt: Det individualiserade samhället 304 sidor 188:Bauman, Zygmunt: Döden och odödligheten i det moderna samhället 316 sidor 155:Bauman, Zygmunt: Flytande rädsla 204 sidor 160:Bauman, Zygmunt: Konsumtionsliv 174 sidor 150:-

Aristoteles: Politiken 243 sidor 238:Arrighi, Giovanni: Det långa 1900-talet 480 sidor 195:Assmann, Jan: Monoteism och våldets språk 70 sidor 98:Backéus, Maud: När Erik bär förklä är han Anders 318 sidor, hft. 196:Bachtin, Michail: Det dialogiska ordet 291 sidor 180:-

Bauman, Zygmunt: Postmodern etik 320 sidor 180:Bauman, Zygmunt: På konsumtionsindutrins soptipp 136 sidor 140:Bauman, Zygmunt: På spaning efter politiken 230 sidor 165:Bauman, Zygmunt: Samhälle under belägring 316 sidor 188:-

Bachtin, Michail: Dostojevskijs poetik 355 sidor 203:-

Bauman, Zygmunt: Skärvor och fragment. Essäer i postmodern moral 304 sidor 188:-

Bachtin, Michail: Författaren och hjälten i den estetiska
verksamheten 256 sidor 180:-

Beck, Ulrich: Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering 256 sidor 170:-

Bacon, Francis: Essäer 205 sidor 60:-

Beck, Ulrich: Den kosmopolitiska blicken eller: krig är fred 292 sidor 180:-

Badiou, Alain: Manifest för filosofin. & Vad är kärlek? 128 sidor 110:Bale, Kjersti: Estetik 200 sidor 182:-

Beck, Ulrich: Risksamhället 400 sidor 200:Beck, Ulrich: Vad innebär globaliseringen? Missuppfattningar och möjliga politiska svar 212 sidor 165:-

18

Beck, Ulrich & Grande, Edgar: Det kosmopolitiska Europa 424 sidor 205:Bengtsson, Jan: Den fenomenologiska rörelsen i Sverige 365 sidor 165:Bengtsson, Jan: Fenomenologiska utflykter 276 sidor 170: Bengtsson, Jan: Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi 160 sidor 100:Benhabib, Seyla: Autonomi och gemenskap 338 sidor 200:Benhabib, Seyla: Jämlikhet och mångfald 266 sidor 180:Benjamin, Walter: Språkfilosofiska texter 164 sidor 189:Berglund, J. & Svanberg, Ingwar: Hunden i kult och religion 163 sidor 170:Berman, Marshall: Marxistiska äventyr 256 sidor 180:Björk, Micael: Den engagerade polisen 130 sidor. 154:Burman, A. & Sundgren P. (red.): Bildning. Texter från Essaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 404 sidor 220:– Björk, Ulrika & Folkmarson Käll, Lisa (red.): Stil, kön, andrahet.
Tolv essäer i feministisk filosofi 288 sidor 200:Bobbio, Norberto: Liberalism och demokrati 96 sidor 78:Bobbio, Norberto: Rättigheternas epok 224 sidor 165:Bok, Sissela Om lycka 228 sidor 200:– Bolton, Gavin: Drama för lärande och insikt 294 sidor 184:Bolz, Norbert & van Reijen, Willem: Walter Benjamin – en introduktion 128 sidor 78:Bommert, Wilfried: En värld utan bröd 280 sidor 210:–

DAIDALOS


TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Bossius, Thomas: Med framtiden i backspegeln 302 sidor 188:-

Castells, Manuel: Internetgalaxen 300 sidor 188:-

Delanty, Gerard: Europa – idé, identitet, verklighet 256 sidor 165:-

Bourdieu, Pierre: Den manliga dominansen 143 sidor 132:-

Castells, Manuel: Nätverkssamhällets framväxt 592 sidor 256:-

Deleuze, Gilles: Leibniz och barocken 256 sidor 155:-

Bourdieu, Pierre: Kultur och kritik 300 sidor 165:-

Castells, Manuel: Identitetens makt 445 sidor 256:-

Deleuze, Gilles: Nietzsche och filosofin 297 sidor 188:-

Bourdieu, Pierre: Praktiskt förnuft 202 sidor 170:-

Castells, Manuel: Millenniets slut 453 sidor 256:-

Deleuze, Gilles: Vecket 256 sidor 155:-

Braudel, Fernand: Kapitalismens dynamik 90 sidor 102:-

Cavalcante Schuhback, Marcia Cá: Att tänka i skisser 200 sidor 150:-

Deleuze, Gilles & Guattari, Fèlix: Kafka. För en mindre litteratur 202 sidor 160:-

Bruner, Jerome: Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning 242 sidor 188:-

Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta: Sociala representationer. Om vardags­ livets sociala fundament 224 sidor 165:-

Derrida, Jacques: Den andres enspråkighet 106 sidor, inb. 140:-

Burg, Avraham: Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan 264 sidor 210:–

Chirot, Daniel & McCauley, Clark: Varför inte döda dem allihop? 280 sidor, inb. 176:-

Burke, Peter: Annales-skolan – en introduktion 192 sidor 78:Burke, Peter: Renässansen – en introduktion 120 sidor 60:Burke, Peter: Samtalskonstens historia 192 sidor 125:Burman, Anders & Sundgren, Per (red.): Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 400 sidor 220:Burman, Anders & Sundgren, Per (red.): Svenska bildningstraditioner 340 sidor 200:Butler, Judith: Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion 254 sidor 172:Calkins, Hartman & White: Berätta mer! 210 sidor 189:– Calkins, Lucy: Skriv mer! 90 sidor 105:Callinicos, Alex: Jämlikhet 144 sidor 140:Callinicos, Alex: Samhällsteori 460 sidor 210:-

Höst 2013

Christensen, Jan: Liberalernas stad. Fattigvård och kulturdonationer i artonhundratalets Göteborg 336 sidor, inb. 200:Claesson, Silwa (red.): Undervisning och existens 245 sidor. 200:– Clunies Ross, Margaret: Hedniska ekon. Myt och samhälle i fornnordisk mytologi 384 sidor 200:-

Derrida, Jacques: Marx spöken 250 sidor 188:Derrida, Jacques & Vattimo, Gianni: Religionen 220 sidor 170:Detering, Heinrich: Bob Dylan 198 sidor 163:Dewey, John: Demokrati och utbildning 416 sidor 210:Dewey, John: Människans natur och handlingsliv 292 sidor 180:-

Ekholm, Christer: Läs mig som läser er: texter om Lars Ahlin (1943–2009) 310 sidor, inb. 182:-

Fichte, J. G.: Första inledningen till vetenskaps­ läran.
Vägen till ett saligt liv 224 sidor 65:-

Eliade, Mircea: Heligt och profant 170 sidor 150:-

Fishkin, James S. När folket talar 284 sidor 210:-

Elster, Jon: Förnuft och rationalitet 80 sidor. 84:–

Fletcher, Ralph: Den unga författarens verktygslåda 144 sidor 40:-

Englund, Tomas (red.): Föreställningar om den goda läraren 306 sidor 200:-

Florida, Richard: Den kreativa klassens framväxt 448 sidor 220:-

Englund, Tomas: Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension 416 sidor 200:-

Florida Richard: Den stora omställningen 256 sidor 196:–

Englund, Tomas (red.): Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet 424 sidor 220:-

Florin, Camilla: Att uttrycka det undanträngda. Theodor W. Adorno om konst, natur
och sanning 256 sidor 170:-

Englund, Tomas (red.): Utbildning som medborgerlig rättighet 387 sidor. 220:-

Forser, Tomas: Kritik av kritiken 272 sidor 188:-

Englund, Tomas & Ann Quennerstedt (red.): Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning 224 sidor 180:-

Forser, Thomas & Karlsohn, Thomas: Till vilken nytta? 268 sidor. 168:-

Eriksen, Erik Oddvar: Kommunikativt ledarskap.
Om styrning av offentliga institutioner 304 sidor 180:Eriksen, E. O./Fossum, J. E./ Menéndéz, A.J.: En författning för Europa? 258 sidor 170:-

Cohen, Jean L. & Arato, Andrew: Det civila samhället och den politiska
teorin 640 sidor, inb. 265:-

Dworkin, Ronald: En fråga om jämlikhet. Rättsfilosofiska uppsatser 320 sidor 180:-

Connell, R. W.: Maskuliniteter 296 sidor 180:-

Eagleton, Terry: En essä om kultur 160 sidor 140:-

Eriksson, Lisbeth & Winman, Thomas: Learning to Fly 249 pages 196:-

Connell, Raewyn: Om genus. Andra upplagan 220 sidor 190:-

Edenheim, Sara: Anakronismen: Mot den historiska manin 112 sidor 126:-

Ernst, Wolfgang: Sorlet från arkiven 120 sidor 125:-

Crouch, Colin: Postdemokrati 136 sidor 168:Dahlberg, Göran: Hemliga städer 192 sidor 140:Dahmer, Helmut: Psykoanalys och marxism 480 sidor 102:Debord, Guy: Skådespelssamhället 160 sidor 140:-

Eder, Klaus: Natur och samhälle. Om det praktiska förnuftets evolution 352 sidor 188:Egan, Kieran: Från myt till ironi 400 sidor 200:Einstein, Albert: Den speciella och den allmänna relativitetsteorin 159 sidor 60:-

19

Essen, Johan von & Gunnar Sundgren (red.) En mosaik av mening 318 sidor 220:–

Forst, Rainer: Rätten till rättfärdigande 300 sidor 180:Fossen, Erling: EcstaCity. Ingångar till en ny urbanism 144 sidor 117:Foucault, Michel: Sexualitetens historia. Bd 1. Viljan att veta 160 sidor 165:Foucault, Michel: Sexualitetens historia. Bd 2. Njutningarnas bruk 228 sidor 165:Foucault, Michel: Sexualitetens historia. Bd 3. Omsorgen om sig 221 sidor 165:Fovet, William: Europeiska filosofer 272 sidor 155:-

Fanon, Frantz: Svart hud, vita masker 206 sidor 148:-

Franzén, Carin: Till det omöjligas konst 80 sidor 112:-

Fareld, Victoria: Att vara utom sig inom sig 330 sidor 165:-

Fraser, Nancy: Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande 248 sidor 180:-

Ferry, Luc: Den nya ekologiska ordningen 224 sidor 155:-

Fredriksson, Martin: Skapandets rätt 371 sidor 224:-


TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Freud, Sigmund: Leonardo da Vinci – ett barndomsminne 125 sidor 60:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J): Witz-bomber och foto-sken 992 sidor, inb. 405:-

Furberg, Mats: Den första stenen. En moralitets­ fenomenologisk undersökning 262 sidor 170:-

Grünbaum, Anita: Lika och unika.
Dramapedagogik om minoriteter 200 sidor 182:-

Gadamer, Hans-Georg: Förnuftet i vetenskapens tidsålder 111 sidor 78:-

Gulyga, Arsenij: Immanuel Kant. En biografi 320 sidor, inb. 165:-

Gadamer, Hans-Georg: Sanning och metod (i urval) 214 sidor 170:-

Gustavsson, Bernt (red.): Bildningens förvantlingar 224 sidor 160:-

Gardeström, Elin: Att fostra journalister 292 sidor 2000:-

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael & Edling, Marta Konstens omvända ekonomi 348 sidor 217:-

Giddens, Anthony: Modernitet och självidentitet 277 sidor 180:Gilje, Nils & Grimen, Harald: Samhällsvetenskapernas
förutsättningar 320 sidor 174:Glissant, Édouard: Realtionens filosofi – omfångets poesi 128 sidor 140:Gorz, André: Arbete mellan misär och utopi 192 sidor 155:Graeber, David: Skuld. De första 5000 åren 531 sidor 252:Graves, Donald H.: Att undersöka världen 120 sidor 112:Graves, Donald H.: Skriv- och läsbefruktning 80 sidor 102:Greider, G. & Gunnarsson, Björn: Att läsa världen 280 sidor 78:Gripsrud, Jostein: Mediekultur – mediesamhälle 423 sidor 220:Groebner, Valentin: Personbevis. Passets födelse i
medel­tidens Europa 256 sidor, hft. 168:Groopman, Jerome: Hur läkare tänker 284 sidor, inb. 196:Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J): Omkopplingar: Avskrifter, listor, dokument, arkiv 1000 sidor, inb. 405:-

Haglund, Magnus (red.): Musikens frihet och begränsning 274 sidor 196:-

Hobbes, Thomas: Leviathan 540 sidor 256:-

James, William: Pragmatism 176 sidor 140:-

Hallerstedt, Gunilla (red.): Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande 128 sidor 145:-

Holgersson, Helena: Icke-medborgarskapets urbana geografi 320 sidor. 186:–

Janson, Ulf: Vägen till verket. Studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess 260 sidor färgillustr. 170:-

Hammer, Espen: Melankoli. En filosofisk essä 160 sidor 145:Hansen, Phillip: Hannah Arendt. Politik, historia och medborgarskap 336 sidor 170:Hardt, Michael & Negri, Antonio: Imperiet 396 sidor 220:-

Gustafsson, Rolf Å.: Politisk styrning och demokrati 204 sidor 210:-

Heard, Georgia: Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning 198 sidor 145:-

Gustafsson, Rolf Å.: Välfärdstjänstearbetet 252 sidor 170:-

Hegel, G. W. F.: Inledning till estetiken 144 sidor 138:-

Götselius, Thomas: Själens medium 472 sidor 196:-

Heidegger, Martin: Konstverkets ursprung 124 sidor 110:-

Haag, Karl-Heinz: Filosofins väg 192 sidor 117:-

Heidegger, Martin: Varat och tiden 520 sidor, 2 bd. 220:-

Habermas, Jürgen: Den moraliska synpunkten 288 sidor 185:-

Heidegren, Carl-Göran: Antropologi, samhällsteori och politik 384 sidor 220:-

Habermas, Jürgen: Den mänskliga naturens framtid 144 sidor 140:-

Heidegren, Carl-Göran: Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915 560 sidor 255:-

Habermas, Jürgen: Den postnationella konstellationen 122 sidor 125:Habermas, Jürgen: Diskurs, rätt och demokrati 187 sidor 165:Habermas, Jürgen: Kommunikativt handlande. Texter om språk,
rationalitet och samhälle 432 sidor 200:Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion 192 sidor 160:Habermas, Jürgen: Samhällsvetenskapernas logik 256 sidor 170:Haglund, Magnus & Schneider, Stefan: Den nakna staden. Människor och platser i Göteborg 288 sidor 194:-

Held, David & McGrew, Anthony: Den omstridda globaliseringen 182 sidor 155:Held, David: Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi 480 sidor 200:Hald, David: Kosmopolitism Ideal och verklighet 250 sidor 200:Hellesnes, Jon: Från Aten till Pompeji. Filosofiska essäer 151 sidor 125:Hentig, Hartmut von: Bildning eller utbildning? 158 sidor 125:Hilton (red) & Dobb & Sweezy, m. fl.: Övergången från feodalism
till kapitalism 260 sidor 70:-

20

Holgersson, Helena m.fl.: Göteborg utforskat – Studier av en stad i förändring 304 sidor. 182:–

Janss, C., Melberg, A. & Refsum, C.: Lyrikens liv. 320 sidor 210:-

Holgersson, Helena m.fl.: (Re)searching Gothenburg 304 sidor. 182:–

Johansen, Anders: Tid är makt, tid är pengar 229 sidor 79:-

Holm, Ulla: Modrande och praxis 368 sidor 180:

Johansson, Anders: Avhandling i litteraturvetenskap 368 sidor 140:-

Honneth, Axel: Erkännande. Praktisk-filosofiska studier 205 sidor 155:-

Johansson, Anders: Göra ont: litteraturens metafysik 144 sidor 126:-

Horkheimer, Max & Adorno, Theodor: Upplysningens dialektik 290 sidor 180:-

Johansson, Anders: Nonfiction 256 sidor 150:-

Hornborg, Alf Myten om maskinen 278 sidor 196:– Horster, Detlev: Ernst Bloch – en introduktion 120 sidor 66:Husserl, Edmund: Cartesianska meditationer. En inledning till fenomenologin 160 sidor 140:Husserl, Edmund: Fenomenologins idé 128 sidor 140:Hägerström, Axel: Socialfilosofiska uppsatser 162 sidor 168:Ihde, Don: Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:Iordanoglou, Dimitrios: Antiken by Night 120 sidor, hft. 140:Israel, Joachim: Språk och kunskap 208 sidor 125:Israel, Lena: Filmdramaturgi och vardagstänkande. En kunskapssociologisk studie 255 sidor 150:Jacobs. Jane: Den amerikanska storstadens
liv och förfall 496 sidor 248:-

Johansson, Anders & Martinson, Mattias (red): Efter Adorno 256 sidor 155:– Johansson, Ingvar & Liedman, Sven-Eric: Positivism och marxism 304 sidor 165:Johansson, Per Magnus: Freuds psykoanalys.
Band I: Utgångspunkter. 272 sidor 188:Band II: Arvtagare i Sverige. 480 sidor 200:Band III: Arvtagare i Sverige. Del 2. 504 sid. 200:Band IV: Inblickar i psykiatrins och
den psykodynamiska terapins historia i Göteborg 1945–2009 571 sidor 260:-Johansson, Thomas: Faderskapets omvandlingar 188 sidor 170:Johansson, Thomas (red): Manlighetens omvandlingar 246 sidor 165:Johansson, Thomas & Lalander, Philip (red): Sexualitetens omvandlingar 281 sidor 188:Johansson, Thomas & Sernhede, Ove (red): Urbanitetens omvandlingar 234 sidor 170:-

DAIDALOS


TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Johnston, Peter H: Väl valda ord Hur vårt språk påverkar barns lärande 144 sidor 168:Jónasdóttir, Anna G.: Kärlekskraft, makt och politiska intressen 308 sidor 188:-

Kittler, Friedrich: Nedskrivningssystem 1800 • 1900 672 sidor 252:-

Lorenzoni, Patricia: Att färdas under dödens tecken 400 sidor 180:-

Klemperer, Victor: LTI. Tredje rikets språk. En filologs
anteckningsbok 368 sidor 180:-

Luhmann, Niklas: Förtroende 224 sidor 165:-

Jordheim, Helge: Läsningens vetenskap 291 sidor 188:-

Koselleck, Reinhart: Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik 200 sidor 155:-

Kajfes, Arijana: Occular Witness 120 sidor 170:-

Kristof, Nicholas & WuDunn, Sheryl: Halva himlen 346 sidor 210:-

Kaldor, Mary: Det globala civilsamhället. Ett svar på krig 206 sidor 155:-

Krogh, Thomas: Frankfurtskolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Kaldor, Mary: Nya och gamla krig. Organiserat våld under globaliseringens era 208 sidor 165:-

Kroksmark, Tomas: Didaktiska strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik 380 sidor 170:-

Kandinsky, Wassily: Om det andliga i konsten 142 sidor 110:-

Kroksmark, Tomas: Didaskalos. Undervisningsmetodik … 280 sidor 196:-

Kant, Immanuel: Grundläggning av sedernas metafysik 96 sidor 82:-

Kukathas, Chandran & Pettit, Philip: John Rawls – en introduktion 192 sidor 78:-

Kant, Immanuel: Om pedagogik 83 sidor 125:-

Landahl, Joakim: Stad på låtsas 366 sidor 210:-

Karlsson, David: En kulturutredning. Pengar, politik … 296 sidor 154:-

Langer, Judith A.: Litterära föreställningsvärldar 192 sidor 160:-

Karlsohn, Thomas: Originalitetens former 256 sidor 210:-

Leggewie, Claus & Welzer, Harald: Slutet på världen så som vi känner den 223 sidor 190:-

Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan: Tankens mosaik. Om mötet mellan
text och läsare 270 sidor 188:-

Lessing, G. E.: Laokoon 228 sidor 180:-

Kemp, Peter: Emmanuel Lévinas – en introduktion 96 sidor 70:Kemp, Peter: Världsmedborgaren. Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet 272 sidor 173:Kildal, Nanna (red): Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa 256 sidor 170:Kittler, Friedrich: Maskinskrifter. Essäer om medier
och litteratur 330 sidor 200:-

Höst 2013

Mattsson, Helena (red): 1% love and devotion på Ulleåkers sjukhus 164 sidor 150:Matz, Richard: En god led för världen. Sju uppsatser 176 sidor 65:-

Lukes, Steven: Maktens ansikten 208 sidor 163:-

Mazower, Mark: Den mörka kontinenten. Europas nittonhundratalshistoria 528 sidor, hft. 220:-

Lundahl, Mikela: Vad är en neger? 368 sidor 152:Lundgren-Gothlin, Eva: Kön och existens. Studier i Simone de Beauvoirs Le Deuxième Sexe. 365 sidor 180:Løgstrup, K. E.: Det etiska kravet 320 sidor 170:Löwy, Michael: Förlossning och utopi 256 sidor 140:Malthus, Thomas En avhandling om befolkningslagen 190 sidor 190 :– Mandel, Ernest: Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen 125 sidor 65:Manga, Edda: Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag 296 sidor 170:Mannoni, Octave: Freud 242 sidor 155:– Marcuse, Herbert: Den estetiska dimensionen 95 sidor 50:-

Levander, Ulrika: Utanförskap på entreprenad 296 sidor 210:-

Margalit, Avishai: Det anständiga samhället. För en värdighetens politk 261 sidor 170:-

Liedman, Sven-Eric: Mellan det triviala och det outsägliga 165 sidor 145:-

Martinson, Mattias: Postkristen teologi 272 sidor 152:-

Liljeroth, Ingrid m.fl.: Verksamma verksamheter 182 sidor 168:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich: Ekonomiska skrifter 720 sidor, inb. 194:-

Lindensjö, Bo: Perspektiv på rättvisa 314 sidor 188:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich: Filosofiska skrifter 640 sidor, inb. 194:-

Locke, John: Andra avhandlingen om styrelseskicket 190 sidor 140:-

Marx, Karl: Människans frigörelse 210 sidor 140:-

Lorenz, Walter: Socialt arbete i ett föränderligt Europa 235 sidor 165:-

Mattick, Paul: Marx och Keynes 300 sidor 65:–

21

Melberg, Arne: Resa och skriva.
En guide till den moderna
reselitteraturen 248 sidor 165:– Merleau-Ponty, Maurice: Kroppens fenomenologi 184 sidor 155:Mill, John Stuart: Utilitarism 96 sidor 78:Minh-ha, Trinh T: Någon annanstans här inne 232 sidor 196:Mitterauer, Michael: Ungdomstidens sociala historia 20 sidor 95:Molander, Bengt: Kunskap i handling 286 sidor 170:Molander, Bengt (red): Mellan konst och vetande 150 sidor 125:Molin, Martin: Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik 272 sidor 180:-

Månson, Per: Från Marx till marxism 508 sidor 110:Månson, Per: Karl Marx – en introduktion 128 sidor 78:Nehls, Eddy: Kung alkohol och andra drogaktörer 245 sidor 176:Nortvedt, Per & Grimen, Harald: Sensibilitet och reflektion. Filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner 300 sidor 185:Nussbaum, Martha C.: Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden 356 sidor 210:Nylund, Katarina (red.): Perferin i centrum 384 sidor, färgillustr., inb. 215:Olofsson, Per Olof: Den avklädda människan 208 sidor 78:Olofsson, Per Olof: Urfantasin och ordningen. Om begäret,
det heliga och det moderna samhället 320 sidor 95:Olsson, Nils: Konsten att sätta texter i verket 168 sidor 168:Olsson, Ulf: Språkmaskinen 176 sidor. 140:Ong, Walter J.: Muntlig och skriftlig kultur 224 sidor 144:-

Moller Okin, Susan: Mångkulturalism – kvinnor i kläm? 160 sidor 140:-

Pauen, Michael & Roth, Gerhard: Frihet, skuld och ansvar 144 sidor 196:–

Monk, Ray: Ludwig Wittgenstein – Geniets plikt 544 sidor 155:-

Peirce, Charlse S.: Pragmatism och kosmologi 254 sidor 140:-

Motturi, Aleksander: Etnotism. En essä om mångkultur, tystnad och begäret efter mening 120 sidor 125:-

Phillips, D. Z.: Filosofi – en presentation 224 sidor 165:-

Motturi, Aleksander: Filosofi vid mörkret hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna 336 sidor 170:Münkler, Herfried: De nya krigen 248 sidor 170:Münkler, Herfried: Imperier. Herraväldets logik från Romarriket till Förenta staterna 294 sidor 180:-

Plant, Raymond: Modernt politiskt tänkande 416 sidor 188:Plutarchos: Levnadsteckningar 394 sidor. 252:Polanyi, Michael: Den tysta dimensionen 100 sidor. 168:Popper, Karl: Historicismens elände 160 sidor 140:-


TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Porter, Roy: Upplysningen – en introduktion 128 sidor 60:Postman, Neil: När skolans klocka klämtar 165 sidor 125:Rancière, Jacques: Den okunnige läraren 192 sidor 154:Rappe, Axel & Nygård, Mikael (red.): Politiken villkor i den globaliserade världen 219 sidor 196:-

Rüsen, Jörn: Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter 268 sidor 188:Sahlin, Ingrid (red.): I trygghetens namn 376 sidor 210:– Sartre, Jean-Paul: Egots transcendens 62 sidor 65:Sartre, Jean-Paul: Skiss till en känsloteori 62 sidor 65:-

Rawls, John: Folkens rätt 210 sidor 155:-

Sassen, Saskia: Gäster och främlingar 245 sidor 170:-

Reese-Schäfer, Walter: Karl-Otto Apel – en introduktion 144 sidor 78:-

Saul, Ralston John: Den omedvetna civilisationen 160 sidor 125:-

Reese-Schäfer, Walter: Jürgen Habermas – en introduktion 160 sidor 78:-

Scanlon, T. M.: Vad vi är skyldiga varandra 387 sidor. 230:–

Rickert, Heinrich: Kulturvetenskap och naturvetenskap 164 sidor. 189:-

Schelling, F. W. J.: Föreläsningar om metoden för akademiska studier 160 sidor 66:–

Ricœur, Paul: Homo capax 300 sidor 210:Ricœur, Paul: Minne, historia, glömska 640 sidor 271:Reichholf, Josef H.: Stabila ojämvikter. Framtidens ekologi 135 sidor, hft. 140:Roald, Anne Sofie: Muslimer i nya samhällen 250 sidor, 210:Robinson, Paul: Freud och hans kritiker 256 sidor 155:Rorty, Richard: Hopp i stället för kunskap 96 sidor 125:Rosdolsky, Roman: Kapitalets tillkomsthistoria. Bd 1 & 2 575 sidor 125:Rosengren, Cecilia: Conway. Naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England 180 sidor, hft. 154:Rosengren, Mats & Sigurdson, Ola (red): Penelopes väv 216 sidor 140:Rousseau, Jean-Jaques: Kulturen och människan 172 sidor 140:-

Schlichter, Detlvev: Papperspengarnas kollaps 288 sidor 200:Schmidt, Wolfgang (red.): Pengarnas frihet. Om finanskrisens politiska ekonomi 250 sidor 175:Schmitt, Carl: Det politiska som begrepp 170 sidor 200:– Schuster, Marja: Profession och existens 184 sidor 145:Schütz, Alfred: Den sociala världen fenomenologi 288 sidor 188:Schwartz, Shanna: Få det att fastna 110 sidor 130:Searle, John R.: Konstruktionen av den sociala verkligheten 256 sidor 165:-

Sen, Amartya: Identitet och våld 184 sidor 150:-

Steiner, George: Heidegger – en introduktion 160 sidor 955:-

Veyne, Paul: När världen blev kristen 312–394 224 sidor. 196:-

Sen, Amartya: Utveckling som frihet 432 sidor 220:-

Stensson, Britta: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning 160 sidor 150:-

Vygotskij, Lev S.: Tänkande och språk 480 sidor 220:-

Seneca: Om livets korthet 165 sidor 189:Sernhede, Ove: Ungdom och kulturens omvandlingar 332 sidor 190:Sernhede, Ove: Förorten, skolan och ungdomskulturen 232 sidor 196:Sernhede, Ove & Johansson, Thomas: Storstadens omvandlingar. Postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg och Malmö 342 sidor 185:Sigurdson, Ola: Dey postsekulära tillståndet. Religion, modernitet, politik 464 sidor 196:Sigurdson, Ola: Himmelska kroppar. Inkarnation, blick, kroppslighet 760 sidor, inb. 193:Skeggs, Beverley: Att bli respektabel 310 sidor 188:Skinner, Quentin: Niccolò Machiavelli – en introduktion 128 sidor 78:Skirbekk, Gunnar m.fl.: Striden om sanningen 218 sidor 155:Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils: Filosofins historia 800 sidor, inb. & illustr. 295:Solheim, Jorun: Den öppna kroppen 140 sidor 140:Solnit, Rebecca: Gå vilse. En fälthandbok 210 sidor 180:Spindler, Fredrika: Deleuze: tänkande och blivande 232 sidor 154:-

Segerdahl, Pär: Djuren i kulturen 134 sidor, hft. 175:-

Spindler, Fredrika: Nietzsche: Kropp, konst, kunskap 176 sidor 140:-

Selander, Staffan & Ödman, Per-Johan, (red): Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap 384 sidor 217:-

Spindler, Fredrika: Spinoza - multitud, affekt, kraft 205 sidor 140:-

22

Sveen, Karin: Det kultiverade lidande. En bok om kropp och samhälle 135 sidor 125:Svenbro, Håkan: Det biografiska persektivet 168 sidor 137:Svenbro, Jesper: Försokratikern Sapfo och andra
studier i antikt tänkande 392 sidor 180:-

Wagner, Betty Jane: Drama i undervisningen. En bok om
Dorothy Heathcotes pedagogi 304 sidor 165:Wahlström, Ninni: Mellan leverans och utbildning 250 sidor 210:Walzer, Michael: Pluralism och jämlikhet. En teori om
rättvis fördelning 416 sidor 188:-

Svensson, Lennart G & Everts, Julia: Sociology of Professions 209 pages 196:-

Warnke, Georgia: Hans-Georg Gadamer. Hermeneutik,
tradition och förnuft 256 sidor 165:-

Svenungsson, Jayne: Guds återkomst. En studie av guds­ begreppet inom postmodern filosofi 320 sidor 155:-

Welin, Stellan: Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssé 270 sidor 170:-

Sundström, Per: Sjukvårdens etiska grunder 224 sidor 140:-

Welzer, Harald: Klimatkrig 268 sidor, inb. 177:-

Taylor, Charles: Det mångkulturella samhället och
erkännandets politik 176 sidor 140:-

Wikan, Unni: Om heder 282 sidor, inb. 189:-

Taylor, Charles: Hegel och det moderna samhället 220 sidor 78:Taylor, Charles: Identitet, frihet och gemenskap 340 sidor 180:Tjäder, Per-Arne: Nattens mask. Teater från a till ö 184 sidor 155:Thorson, Staffan & Ekholm, Christer (red.): Främlingskap och främmandegöring 544 sidor, inb. 275:Tomasello, Michael: Därför samarbetar vi 150 sidor 150:-

Wilhelm, Jeffrey D.: Text och drama 190 sidor 170:Wittgenstein, Ludwig: Filosofi 96 sidor 120:Wittrock, Jon (red.): Tid för Europa Gemenskap, minne, hopp 256 sidor 196:Wittrock, Jon & Falk, Hjalmar (red.): Vän eller fiende? 226 sidor 196:Wolf, Maryanne: Proust och bläckfisken 280 sidor 200:-

Uhnoo, Sara: Våldets regler 312 sidor. 210:–

Wright, Moira von: Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet

Vattimo, Gianni: Friedrich Nietzsche – en introduktion 192 sidor 78:-

Žižek, Slavoj: Välkommen till verklighetens öken 160 sidor 125:-

Vattimo, Gianni: Utöver tolkningen. Hermeneutikens
betydelse för filosofin 208 sidor 170:-

Zukin, Sharon: Naken stad. Autenstiska urbana platsers liv och förfall 350 sidor 210:–

DAIDALOS


Kundnummer 410069200 SE–415 00 Göteborg Sverige

Svarspost

Daidalos betalar portot

Kan sändas ofrankerad inom Norden

Bokförlaget Daidalos AB

Daidalos bokklubb utkommer med fyra medlemsböcker per år. För medlemskap i bokklubben gäller följande regler: 1) Som medlem förbinder du dig att minst en gång om året köpa kvartalsboken eller en eller flera alternativböcker. Du kan naturligtvis köpa böcker även vid andra tillfällen. 2) Om du inte svarar på kvartalsutskicket anses du ha beställt kvartalsboken. 3) Du betalar de beställda böckerna inom 14 dagar. 4) Du har rätt att lämna klubben när som helst.


B

Avs.: Bokförlaget Daidalos Bergsjödalen 54B se–415 23 Göteborg Tel: 031-42 20 45 Fax: 031-42 64 33 www.daidalos.se e-post: kundservice@daidalos.se Begränsad eftersändning Notera ny adress ovanför den gamla

Namn

Gatuadress

Postadress

MÜller: DEMOKRATINS TIDSÅLDER (medlemspris inkl. frakt 210:– ) Är du medlem i Bokklubben Daidalos får du boken automatiskt på posten om du inte väljer någon alternativbok eller avstår från köp denna gång. Sista svarsdatum är 25 september. Stryk gärna över din adress (men inte medlemsnr.) så talongen kommer rätt. Eller svara per mail till kundservice@daidalos.se. Glöm inte att ange medlemsnr..

Jag avstår från köp denna gång Jag beställer följande titlar:     Inkl. Müller: Demokratins tidsålder Författare

Titel

Namnteckning:

Jag önskar löpande information via e-post:  Min e-postadress:

Jag anmäler mig samtidigt som medlem i bokklubben (se regler på sidan 35)


Bokförlaget Daidalos Katalog 3:13