Issuu on Google+

Dagmar Machutta

Empowerment: Personligt entreprenörskap Att stärka jaget för att kunna utveckla drivkraft, lust och motivation 4V – veta - vilja - våga - vinna

I believe passionately that we are all born with tremendous natural capacities, and that we lose touch with many of them as we spend more time in the world.

Ironically, one of the main reasons this happens is education. The result is that too many people never connect with their true talents and therefore don´t know what they´re really capable of achieving.

In that sense, they don´t know who they really are. Sir Ken Robinson

2012-12-10


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

Empowerment: Personligt entreprenörskap Att stärka jaget för att kunna utveckla drivkraft, lust och motivation

4V – veta - vilja - våga - vinna

Bakgrund

I regeringskansliets folder (2009) Strategi för entreprenörskap förordar regeringen att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningsväsendet. Begreppet entreprenörskap har en bred definitionsdjup som ingalunda enbart handla om eget företagande utan i högre grad om att utveckla individen, det handlar således inte om att lära om entreprenörskap utan om personlig utveckling, enligt Leffler, Falk-Lundqvist, Hallberg och Svedberg (2011). Skolverket (2010) skriver i sin skrift Skapa och våga - Om entreprenörskap i skolan på s. 63 kring entreprenörskap i skolan Men entreprenörskap i sin vidaste betydelse tillskriver varje individ en potential att vara entreprenöriell i sitt liv, i sina studier, i sitt arbete och i samhället samt att där kunna hantera problem, se möjligheter och vara handlingskraftig.

I den breda definitionsansatsen utgår man ifrån att stimulera en inre process hos individen, den s.k. inre motivationen, där arbetsformer och pedagogik anpassas så att elevens självkänsla och självförtroende stärks samt självinsikten, ansvarstagande, reflektionsförmåga, handlingskraft och samarbets- och kommunikationsförmåga utvecklas; "Entreprenöriellt lärande stödjer eleverna i att utveckla sin naturliga potential" (Peterson och Westlund, 2007, s. 42) och styr motivationen (Leffler et al., s. 76). Problembeskrivning Som lärare i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom den kommunala vuxenutbildningen möter man vuxna elever som efter sfi-studierna fortsätter med sin språkutbildning. Undervisningsgrupperna är väldigt heterogena, d.v.s. här studerar elever i olika åldrar, från olika kulturer med vitt skilda utbildningsbakgrunder/arbetslivserfarenheter och med många olika modersmål. Trots att dessa människor är så olika har många ofta en sak gemensam: man saknar energi, lust och vilja att förändra sin livssituation. Det saknas ofta visioner om den egna framtiden. Det saknas egenskaper som analysförmåga och förmåga till självinsikt. Ofta är eleverna fasta i sina traditionella livs- och könsmönster som utgör hinder för att kunna förändra sin situation och sig själv (och i förlängningen framgångsrikt kunna integreras i det svenska samhället). Frånvaro av kunskaper om hur man hittar nya vägar för att förverkliga sin dröm/sitt mål är mer regel än undantag. Det saknas ett förhållningssätt till det egna jaget, till ens nuvarande situation och till framtiden.

2


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

Syfte Genom mitt projekt som tar fasta på den vida interpretationen av entreprenörskap och som baseras på ett entreprenöriellt pedagogiskt arbetssätt har en grupp vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande nivå fått möjlighet att utveckla sin introspektionsförmåga, att reflektera över det egna jaget och sin nuvarande situation, att utveckla bättre självförtroende och självkänsla samt drivkraft för att kunna ta sig fram mot ett personligt mål, lära sig ett förhållningssätt till livet som inspirerar till att se nya möjligheter och ta sig an dessa med kraft, lust och vilja. Individens ansvars-, besluts- och resurskraft skulle stärkas genom kommunikation, samarbete och reflektion för att utveckla ett personligt entreprenöriellt förhållningssätt för att "kunna få saker att hända", nu och i framtiden. Projektets förankring i verksamhetens styrdokument Skolans verksamhet styrs av ett regelverk bestående av styrdokument, lagar och regler. Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för all skolverksamhet, skolförordningen är den av regeringen beslutade bindande förordning för respektive skolform, läroplaner beskriver verksamhetens uppdrag och innehåller värdegrund samt mål och riktlinjer. Som komplement till läroplanerna fungerar kursplanerna där syfte, undervisningsinnehåll och kunskapskrav för varje ämne anges. Skollagen säger i första kapitlet, 4§, att "Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare". Vidare tar tjugonde kapitel, 2§, upp målen med den kommunala vuxenutbildningen.” Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling". I 4§ beskrivs den grundläggande utbildningen som "... syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet". Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. "Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar". Skollagen är väldigt tydlig med att utbildningen ska ha en klart uttalad framtidsinriktning, den ska förse elever med kompetenser för framtiden, utgå ifrån egna behov och stödja kreativitet vilket stärker inlärarnas ställning på arbetsmarknaden samt ger förutsättningar för att kunna delta i samhällslivet. Språkkunskaper och språkfärdigheter är nyckeln till ett framgångsrikt deltagande i arbets- och samhällsliv. Kursplanerna för svenska som andraspråk på grundläggande nivå föreskriver att "Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där svenska används". Kommunikationens innehåll ska knyta an "till elevens utbildning, samhälls- och arbetsliv, aktuella områden, händelser och händelseförlopp samt tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor". Vidare ska levnadsvillkor, attityder och värderingar behandlas i undervisningen. Projektet 4V var tänkt att främja individens personliga utveckling med utgångspunkt i den egna nuvarande livssituationen. Genom kommunikation och samarbetsövningar där språkinlärning på ett motiverande och stimulerande sätt skulle pågå såväl i den formella 3


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

lärandesituationen i skolan som i den informella privata sfären utanför skolan med hjälp av det sociala mediet Twitter skulle händelser i det förflutna, erfarenheter och känslor undersökas och analyseras för att se samband med framtida utvecklingsmöjligheter. Detta arbetssätt skulle eleverna dessutom ge möjlighet att bekanta sig med ett för många nytt medium och därmed stärka den egna digitala kompetens som kan anses vara en viktig faktor ur anställningsbarhetssynpunkt. Genomförande Projektet genomfördes med fem tvåtimmarslektionspass under tre veckor i en grupp av 18 manliga och kvinnliga vuxenstuderande av svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Eleverna är mellan 19 och 45 år gamla och kommer från olika länder med olika skol- och utbildningsbakgrund. Projektet delades in i en inåt-, utåt- och framåtfas där fokus låg på inåtfasen med frågeställningarna: Vem är jag? Vad vill jag? Men även frågan Vart vill jag? (utåtfasen) berördes. Framåtfasen, Hur kommer jag dit?, togs också upp men inte i klassrumssammanhang, den tangerades mest implicit genom framåtsyftande frågor som läraren ställde till eleverna på Twitter. Det försiggick två paralleller processer under projektet. Först och främst lektioner i helklass men även en coachingprocess via det sociala mediet Twitter (m.h.a. en s.k. skyddad grouptweet, @sasgrund). Här ställdes 17 stycken coachande frågor som skulle fördjupa det som behandlades och diskuterades under lektionen samtidigt som det var tänkt att initiera en reflektionsprocess hos eleverna kring den egna personen, livssituationen och egna mål. För eleverna presenterades projektet under namnet Jag-styrka. Mestadels genomfördes grupparbeten som först initierades av läraren och sedan fångades upp och avslutades i helklass. Grupprocesserna skulle stödja och utveckla individens introspektions- och introjektionsförmåga och den sociala och emotionella intelligensen, för att kunna utveckla större självinsikt och förståelse för omvärldens betydelse och påverkan på den egna utvecklingen. Med hjälp av denna teknik skulle även deltagarnas jag-styrka utvecklas som är en förutsättning för att ta sig an den egna personliga utvecklingen. Läraren använde ett "interpersonellt arbetssätt" med t.ex. • • •

olika typer av samarbetsövningar (diskussioner och värderingsövningar) att öva sig i att kunna inleva sig i andras känslor att ge och ta emot feedback

och ett "intrapersonellt arbetssätt" med • • • •

reflektionsövningar "lära känna sig själv-övningar" fokuseringsövningar att utveckla tankestrategier

4


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

Andra konkreta verktyg och material som användes var bilder/fotografier, tankekartor, dikt och ordspråk, ett självtest (Gardners intelligenser), diagram och utvärderingsenkät. Lektionsplaneringen såg ut som följande: Översikt över lektionerna

Vad?

Hur?

Projektintroduktion: Jag-styrka

Prezipresentation http://bit.ly/TRtCe7

Introduktion: Dikt av

Läsning och diskussioner

L. Mallaguzzi

1. lektionspass

Livsroller/livsbågen

Diskussionsfrågor och diskussion kring livsbågen och livsroller (kan inte publiceras pga. upphovsrättsliga skäl)

Jag-tankekartor

Rita jag-tankekartor, jämföra och diskutera

2. lektionspass

Min livslinje

Arbeta med uppgiften Min livslinje.

3. lektionspass

Talessätt (uppgift och PPpresentation)

Arbeta med uppgiften Talessätt

Hälsa, må-bra-aktiviteter, intelligensprofil

Arbeta med uppgiften Din hälsa, tankekarta om hälsan, sammanställning av må-bra-aktiviteter intelligensprofiltest Arbeta med värderingsövning och röster om självkänsla, göra gemensam anonym och frivillig utvärdering på webben

4. lektionspass

5. lektionspass

Värderingsövning (nyckelord: passion, självförtroende, självkänsla, självinsikt) utvärdering

Lösning och konkret erfarenhet Projektet följdes med intresse och engagemang av eleverna vilket utvärderingen tydligt visar. Lektionerna var livliga, framför allt diskussionerna. Vid de lärarledda inslagen var samtliga elever mycket "närvarande". När det gällde att rita tankekartor och speciellt vid aktiviteten "min livslinje" var studenterna mycket engagerade och fördjupade i sin uppgift. Gruppdiskussionerna fick avbrytas vid ett antal tillfällen vilket demonstrerar att intresset och engagemanget för projektet var stort. Twittrandet fungerade däremot inte tillfredsställande. Två elever hade tekniska problem som inte kunde lösas. På Twitter var eleverna inte lika engagerade och aktiva, en del deltog bara i begränsad omfattning, en del inte alls trots ett antal uppmaningar. Detta kan ha berott på att mediet var okänt för de flesta trots att möjligheten har funnits att delta via webbsidan 5


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

grouptweet.com utan att behöva registrera sig på Twitter. Möjligen tyckte eleverna att frågorna var för personliga och man inte ville diskutera dessa i stora gruppen. Intentionen var att få igång en diskussion eleverna emellan och därför bestämdes att använda Twitter eftersom det är enkelt att använda t.ex. via mobilen utanför skolan. Studenterna valde dock mestadels att endast svara på frågorna utan att kommentera andras tweets. Läraren valde att avstå från att vara aktiv själv eftersom det ansågs att det skulle kännas för påträngande och påtvingande. Å andra sidan kan det låga deltagandet också bero på att läraren p.g.a. integritetsskäl har gått ut med informationen om att deltagandet på Twitter var frivilligt. En annan möjlig förklaring kan vara att eftersom eleverna har behövt lära sig ett antal nya digitala verktyg under kursens gång tyckte en del att "måttet var rågat" med nya digitala verktyg i undervisningssammanhang. Att rekommendera här är att eleverna behöver vara "inskolade" i att använda detta medium vid projektgenomförandet. Utvärdering av projektet För att kunna "mäta" hur projektet har uppfattats och tagits emot samt vilka svagheter som har visat sig enligt eleverna och hur det kan utvecklas vidare har läraren valt att använda ett webbformulär med sex uppgifter respektive frågor. Utvärderingens svarsfrekvens låg på 67%. Svaren var övervägande positiva. Första uppgiften var att beskriva projektet i en enda mening. Här nämndes motiverande, intressant, spännande och nyttig. Tre elevcitat förtydligar: "Jag kan mer titta på mig själv och jag kan mer hjälpa mig själv", "våga göra det som jag kunde inte göra" och "Man känner själv bättre" . Den andra frågan undersökte vilka moment som var mest uppskattade och varför. Delmomentet "min livslinje" uppskattades av tre elever och fem tyckte mest om diskussionerna angående självkänslan och självförtroendet. En elev skrev: "När vi pratade om självkänla, för att jag hade jättelåg själv känsla några år sen, nu inser jag att jag var lycklig eftersom att jag fick hjälp från andra sammtidigt motiverade jag själv och strävade att ändra. Jag är tacksam över det, för att få en positiv attityd och en personlighet påverkar ens liv". En annan skrev: "Det var idag för att jag kunna berätta om mina efarenheter och bli medveten om konsekvenser. Och en tredje skrev: "Det var den moment, när jag fattade att jag omedvetet började jobba mer med mig själv". Den tredje frågan undersökte vilka moment som skulle kunna tas bort (här nämndes inga) eller kunde utvecklas. Någon tyckte att Twitter-momentet, en annan tyckte att intelligensprofilmomentet skulle kunna utvecklas och en tredje önskade att allt kunde "breddas". Fem elever tyckte att allt var intressant vilket följande kommentar återger: "ingen ska av dem momen skulle tas bort.Själv tycker jag att det här projektet hjälper folk att känna sig själv".

6


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

Med den fjärde frågan ville jag undersöka vad eleverna tyckte om twittrandet för att kunna få svar på varför det inte fungerade tillfredsställande. Någon tyckte att det var "totalt slöseri med tid" medan en elev skrev: "jag tycker att twittra med Dagmar och mina klasskamrater e jättebra, men det var synd att inte alla göra det. Det gav mig om mera kunskap att tänker mera". En tredje var fundersam från början: "Först det var lite konstigt för mig att svara offentlig på mycket personliga frågor. Men sen märkte jag att dessa frågor påverkar på mina tankar :)". På frågan vad man ansåg sig har lärt genom projektet kommer här ett axplock av svar: "Jag har lärt att jag behöver inte sluta dröma eller tänka om min förebild och fortsätta göra så mycket jag kan att nå mitt mål". "människan lära sig med repetera saker och då kan jag säger jag gjorde,repetera gamla kännedom". "Jag lärt mig jätte mycket om mig själv, om mina känslor och möjligheter". "jag har lärt mig inte bara att tänka om framtiden och planera men även fundera vad kan jag jöra redan nu att utvekla mig själv för att uppnå mitt mål". "Jag har lärt mig att man ska ge aldrig upp och kämpa emot det mål som man har fram för sig och uppskatta andra också att ge aldrig upp". "självständing, värkligen känner jag mig bättre än förrut". "versamhet, våga, känna mig bättre". "Jag motiverade lite mer om jag själv, och fick lite mer självförtroende och självkänska nu". Sista frågan lydde "Något du vill tillägga?" och på den svarade en elev: "det är läng vägen att får vet sig själv och det är ingen slut station ,det behöver utvekclas vidare,på vilken sätt?mer praktik möjligheter att avända ny kännedom".

Reflektion och förankring Utvärderingen visade att projektet mottogs väl av eleverna men inget är så bra att det inte kan göras bättre. Twittrandet t.ex. förutsätter att eleverna är vana användare och om pedagogen ska inta en mer aktiv roll i detta sammanhang är en frågeställning som kan diskuteras. En grundförutsättning för ett lyckat genomförande är enligt mig en överskådlig elevgrupp vilket som var fallet i det här projektet men verkligheten ser ofta annorlunda ut. En annan framgångsfaktor är också hur gruppen fungerar, vilket klassrumsklimat råder och hur relationen lärare - elever är, vilket bekräftas i Peterson & Westlund (2010, s. 77): 7


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

"Pedagogens personliga relation till eleven och deras ömsesidiga förtroende och tillit är helt avgörande för att självreflektion ska försiggå". Dysthe (1996) förespråkar det dialogiska samtalet i klassrummet, som förutsätter en fungerande gruppdynamik, en tilltalande klassrumsmiljö som präglas av respekt och intresse för den andra och ett demokratiskt samtalsklimat där alla känner sig trygga (Englund, 2000) och våga öppna sig. Ett entreprenöriellt förhållningssätt innebär bl.a. att kommunikationen i klassrummet försiggår i ett flerspråkigt, dialogiskt klassrum (Leffler et al., Skolverket) som i sin tur skapar motivation och intresse att lära känna den andra och sig själv bättre där pedagogen behöver anpassa sitt ledarskap till ett "utvidgat ledarskap". Lärarens roll som kunskapsförmedlare gäller inte längre i det moderna kunskaps- och informationssamhället. Läraren idag är coach, mentor, initiator, designer, koordinator, tekniksupport och mycket mer. Det är pedagogen som i sin roll som ledare fungerar som meningsskapare och i-scen-sättare. "... pedagogen anger tonen för samtalet. Det är alltid upp till pedagogen att bestämma atmosfären i klassrummet. Det är pedagogens ansvar att tillse att samspelet mellan eleverna och mellan elev och pedagog bidrar till ett personligt växande. Det är pedagogen som bär ansvar för lärprocessens kvalitet. Och det är således pedagogen som skapar förutsättningar för att eleverna ska våga, vilja och slutligen handla i riktningar som innebär ökad självkunskap". (Peterson & Westlund, 2007, s. 80)

I den entreprenöriella pedagogiken använder man sig av "erfarenhet och tanke" med hjälp av s.k. DU-uppgifter för att öka självinsikten , som bl. a. "berör, ger en relation och involverar elevens livsvärld" (ibid, s. 99), vilket också gjordes i detta projekt. Projektet ställde vidare det personliga ledarskapet (självkunskap) i fokus och därmed berördes ett stort antal av de 22 nyckelkompetenser som ingår i det entreprenöriella lärandet. "Självkunskap i skolan avser ett utrymme där eleverna ges möjlighet och handledning att förstå och upptäcka mer om sig själva. Självkunskap i skolan avser att stärka eleverna i sin självkänsla och innebär möjligheter till ett kontinuerligt lärande om sig själv genom hela skoltiden. Begreppet ger en djupare innebörd till de kompetenser som definierats inom ramen för personligt ledarskap och som utgör grunden för entreprenörsandan. Inom ramen för personligt ledarskap/självkunskap återfinns elva kompetensområden: • Självkänsla och självförtroende • Personliga gränser och integritet • Behov och lust • Uppmärksamhet och bekräftelse • Konsekvensbedömning • Ansvarstagande • Känslohantering • Medvetenhet om sina talanger • Värderingstydlighet • Tålamod och uthållighet • Förmåga att hantera osäkerhet och tvetydighet." (Peterson & Westlund, 2007, s. 35)

Projektet tog sin utgångspunkt i det vidare entreprenöriella synsättet och det verkar vara en framgångsfaktor. Många idéer och lektionsuppslag hämtades ur boken Personligt entreprenörskap - att få saker att hända av Stefan Olsson och Marcus Frödin samt Charlotte Hågårds bok Bli din egen coach. Inspiration hämtades från The Element- How Finding your 8


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

passion changes everything av Sir Ken Robinson och många av hans framträdanden på TEDTalks. Att ett coachande, engagerande och handledande arbetssätt (jämför Peterson & Westerlund, s. 89) behövs i skolan kan jag som andraspråkslärare av vuxna i det multikulturella klassrummet bara skriver under på. Att det verkar fungera ger deltagande elever i det här projektet uttryck för. Mentors are different. They take a unique and personal place in our lives. Mentors open doors for us and get involved directly in our journeys. They show us the next step and encourage us to take them. (Sir Ken Robinson, 2009, s. 186)

Skolan är inne i ett paradigmskifte, pedagogen likaså.

9


Entreprenöriellt lärande - Projektredovisning

Centrum Vux, Haninge Dagmar Machutta

Litteratur Dysthe, O.,1996, Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Englund, T., 2000, Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuell förutsättningar. Skolverket http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D752 hämtad 2012-12-09 Hågård, Ch., 2009, Bli din egen coach! - en handbok i livs- och karriärplanering. Uppsala: Uppsala Publishing House. Leffler. E., Falk-Lundqvist, Å., Svedberg, G., Hallberg, P.-G., 2011, Entreprenöriell pedagogik i skolan – Drivkrafter för elevers lärande. Stockholm: Liber förlag. Olsson, St., Frödin, M., 2007, Personligt entreprenörskap - att få saker att hända, Universe Imagine. Peterson, M., Westerlund, C., 2007, Så tänds eldsjälar – en introduktion till entreprenöriellt lärande. Stockholm: Nutek. http://adastra.jbvaxjo.se/wpcontent/uploads/2009/09/S%C3%A5t%C3%A4nds-eldsj%C3%A4lar.pdf hämtad 2012-10-03 Regeringskansliet (2009). Strategi för Entreprenörskap inom utbildningsområdet. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/69/09/22b6e680.pdf hämtad 2012-12-02 Robinson, K., Aronica, L., 2009, The Element. How Finding Your Passion Changes Everything. Penguin Books. Skolverket, Kursplaner (SKOLFS 2012:18) för svenska som andraspråk http://www.skolverket.se/lagar-ochregler/2.3134/2.5007?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2 Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D2421 hämtad 2012-09-21 Skolverket, 2010, Skapa och våga: Om entreprenörskap i skolan. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2374 hämtad 2012-09-25 Sveriges Riksdag, Skollag (SFS 2010:800). http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ hämtad 2012-09-21

10


Empowerment: Personligt entreprenörskap