Issuu on Google+

Dagmar Machutta

Arbeta med lä rarnas IKT-kompetensutveckling - En plan fö r genomfö rande Bakgrund

Dagens skolelever behöver utvecklar kunskaper och färdigheter för ett liv i en föränderlig värld där informations- och kommunikationsteknik tar stor plats och genomgår ständig förändring 1. Detta har skolans styrdokument tagit fasta på. Enligt Skollagen SFS 2010:800 2, 15 kap. 2 § ska utbildningen på gymnasieskola "... ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet".

Enligt Läroplanen för t.ex. grundskolan, Lgr 11 3, ska eleverna "... kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt". ( s. 9)

I skolans målbeskrivning står bl.a. att ett av skolans mål är att ge eleverna kunskaper och färdigheter i att kunna "använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande". (Lgr 11, s. 14) . Ansvaret för att skolans uppdrag fullföljs enligt gällande regelverk åligger huvudmannen och den lokala skolledningen 4. Rektorn ansvarar för att personalen "får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter" (s 19).

Problembeskrivning I internationell forskning 5 beskrivs läraren och dennes pedagogiska förhållningssätt till modern teknik som viktiga framgångsfaktorer för elevers lärande. Modern undervisning kopplad till ett teknologiserat samhälle kräver pedagoger som själv har utvecklat en tillräcklig datamognad samt kunskaper om hur IKT på ett effektivt och pedagogiskt sätt kan integreras i undervisningen för att kunna främja lärandet 6. Den förändrade lärarrollen medför att lärarna behöver utveckla "proaktiva strategier för att stödja, guida och främja lämpliga aktiviteter kopplat till lärande." 7 Dock anser lärarna själva enligt KK-stiftelsens rapport 8 att de har för 1

jämför IT guiden: guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet ( s 4) "Skolans arbete måste ändras, därför att vi lever i en värld som kräver detta för att skolan uppdrag skall genomföras".

2 3 4

Sverige, 2010, Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 att tydliggöra skolledningens ansvar, nämligen att säkerställa resurser, enligt IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. ( s 9)

5

a) Myndigheten för skolutveckling, 2007b, Effektivt användande av IT i skolan.( s 5, s 31) och b) Barber & Moushed, 2007, How the words's best performing school systems come out of top, Mc Kinsey & Company. 6 7

Lindwall m.fl., 2002, Lärandets konkreta villkor: Datoranvändning i skolans fysiklaborationer. Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i skolan - Analys av internationell forskning, Myndigheten för skolutveckling. ( s 35) 1


Dagmar Machutta

dålig kompetens inom IKT-området. Skarin 9 lyfter fram samma problematik i sin rapport och lämnar ett strategiskt förslag om "ett ökat fokus på användning av lärresurser och nya arbetsmetoder" 10 kopplat till en strukturerad uppföljning. Undersökningar 11 vittnar dessutom om resursproblem i skolan, både ekonomiska och tidsmässiga. Utrustningen i skolan är otillräcklig, datasupporten oftast centraliserat, det saknas tid för reflektion, samarbete, utvärdering 12 och fortbildning, kompetensutvecklingen följs inte upp och saknar styrning och förankring i verksamheten 13. Granström 14påpekar att personalens möjlighet till pedagogiska möten är begränsad p.g.a. tids- och resursbrist och att följden är avsaknaden av ett yrkesspråk, en gemensam förståelse, en samsyn beträffande skolans värdegrund och gemensamma strategier. Konsekvensen kan bli att tekniken kommer att styra pedagogiken i klassrummen och att lärare med hög datakompetens bestämmer över skolans IT-utveckling. Kort sagt, det saknas ofta en plan och strategier för en långsiktig och hållbar kvalitetsutveckling inom IT-området i skolan och därmed också en handlingsplan hur ett kompetensutvecklingsarbete för skolans personal skulle kunna gestalta sig.

Syfte och mål Med denna rapport vill jag visa en möjlig väg till ett i organisationen förankrad kompetensutvecklingsarbete för skolans pedagoger. Rapporten skall även klargöra vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för ett lyckat projektarbete och var processen ska ta sin utgångspunkt. Vidare ska en handlingsplan konkretisera processen som har som mål att på sikt höja kvalitén i undervisningen och öka skolans måluppfyllelse. 15

8 9

Hylén, 2004, IT i skolan: attityder, tillgång och användning. KK-stiftelsen. Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i skolan - Analys av internationell forskning, Myndigheten för skolutveckling. (s 6)

10

Skolans utmaning: IT som ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen, enligt IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. (s 7, s 13) 11

Skolverket, 2009b. Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. 12

Eklundh & Thor, 2000, Kompetensutveckling i skolan. En behovsanalys utifrån gymnasielärare beskriver vikten av att lärare får möjlighet att diskutera, tillsammans analysera samt testa nya arbetsformer vilket i förlängningen resulterar i högre måluppfyllelse. (s 11)

13

Trots att Lgr11 föreskriver: "Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel ellan skolans personal och elever". (s. 11) enligt IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet ( s 8) är framgångskriterier för förändring t.ex. diskussion om problematiken, förankring och styrning inom organisationen. 14 15

Granström, 1999, IT som hot mot en professionell lärarroll. Utbildningsdepartementet. IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. (s 12) 2


Dagmar Machutta

Förutsättningar Ett framgångsrikt kompetensutvecklingsarbete tar sitt ursprung inte på det lokala planet utan bör redan vara förankrat i huvudmannens IT-strategi för skolan 16 eftersom kommunen har fått ett övergripande ansvar som uttrycks i de nationella styrdokumenten för skolan. Det lokala arbetet bör alltså föregås av en utveckling av en kommunal IT-plan och IT-strategi där det tydligt formuleras såväl syften som mål för en IT-policy. Ansvarsområden och ansvarstagare på samtliga plan bör utses och en sammanställning av resurser som står till förfogande i nuläget 17 bör göras. Ellström och Koch (1993) beskriver detta som ett komplext samspel mellan omgivningsfaktorer, den yttre kontexten, och faktorer som ligger inom organisationen, den inre kontexten. Huruvida kommunen prioriterar lärarnas kompetensutveckling i den överordnade IT-strategin styr tilldelningen av ekonomiska resurser till de lokala enheterna, d.v.s. den enskilda skolan. Därför bör det i första hand undersökas vilka resurser (både ekonomiska och tidsresurser) som finns tillgängliga för att överhuvudtaget kunna genomföra ett utvecklingsarbete på det lokala planet 18. Utvecklingsarbetsprocessen på den lokala enheten bör föregås av en grundlig inventering av problemområden på organisations-, grupp- och individnivå. Inventeringens syfte bör vara att skapa en översikt över utgångsläget/nuläget på samtliga plan och därmed en utgångspunkt för arbetet. I IT-guiden betonas vikten av att utgå från lärpersonalen och eleven och deras villkor utifrån gällande förutsättningar. Scherp 19 menar att processen måste förankras i vardagsarbetet och förespråkar problembaserad skolutveckling (PBS) som utgångspunkt i förändringsprocessen. Maltén 20 propagerar för att kompetensutvecklingen bör utgå från de problem som finns i verksamheten samt verksamhetens utvecklingsbehov. Scherps och Malténs tankar grundar sig i aktionsforskningen, i verksamhetsspecifik forskning med utgångspunkt i verkliga problem enligt ett dialogiskt samspel i organisationen med demokratiska principer och värderingar 21. I IT-guiden 22 argumenteras vidare för vikten av att kompetensutvecklingsarbetet bör starta med studier av de aktuella kursplaner som indirekt beskriver lärarens uppdrag och krav på dennes kompetens. I detta sammanhang bör även Granström 23 nämnas som diskuterar begreppen kompetens och lärarnas professionalism. Han säger att kompetensen är personligt buren och kan utvecklas genom egna studier medan professionalismen är kollektivt buren och endast kan utvecklas i 16

IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. (s 5) Analys av tre olika förhållanden mellan omvärld, resurser och värderingar samt mål i Jacobsen m fl, 2002 i Hur moderna organisationer fungerar. Studentlitteratur. 17

18 19 20

21 22 23

jämför Scherp, 2005, Kompetensutveckling. Scherp, 2005, Kompetensutveckling. Maltén, 1995, Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspektiv. Studentlitteratur. Rönnerman, 2004, Aktionsforskning i praktiken - erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur. IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. Granström, 1999, IT som hot mot en professionell lärarroll. Utbildningsdepartementet.

3


Dagmar Machutta

dialogiska samtal med andra inom yrket. Därför behöver kompetensutvecklingen sker på olika nivåer: på den individuella, på grupp- och på organisationsnivå. I utvecklingsarbetet, betraktat ur ett humanistiskt perspektiv, är personalen den största och mest betydelsefulla resursen när det gäller effektiviteten i organisationen. Därför förespråkar Pommer Nilsson 24 liksom Scherp 25 en lärande organisation där först och främst individens eget utvecklingsbehov är styrande. I framtagandet av en handlingsplan stöder jag mig på teorier inom PBS, aktionsforskning och socialkonstruktivismen samt Deweys aktivitetspedagogiska teoribygge (learnng by doing).

Handlingsplan för IT-kompetensutveckling i skolan Fas 1 - Förberedelsefasen I den fasen ska avstämning med rektor ske som har det yttersta ansvaret för projektet. Frågeställningar att ta upp: Vem äger projektet? Vem blir projektledare? Vem ingår i projektorganisationen? Tidsramar? Resurser? Syfte? Mål? Projektorganisationen ska enligt en rekommendationsmodell i IT-guiden 26 bestå av en styrgrupp, en projektledare, en ekonomisk grupp, en teknikgrupp, en fortbildningsgrupp och en pedagogisk projektgrupp 27. Som lämplig projektledare bör skolans IT-pedagog väljas. Inventering av nuläget (projektledare) a) på ett övergripande plan Framtagande av nationella och kommunala styrdokument samt studium av dessa; vad säger dessa om förutsättningar, krav, mål, resurser, policy, strategier? a) på lokalt plan 1. Framtagande av lokala styrdokument samt studium av dessa; jämförelse med de nationella och kommunala styrdokumenten. Har de övergripande styrdokumenten förankrats i de lokala? Detta bör göras i ett första skede av projektledaren för att få en överblick över gällande regelverk och situationen på skolan och i ett senare skede av personalarbetsgrupper i syfte att klargöra lärarnas uppdrag, initiera pedagogiska diskussioner och reflektioner kring detta med målet att skapa ett utvecklingsbehov (ett inre behov) hos den enskilde läraren. 24

Pommer Nilsson, 2003, En introduktion till pedagogik i arbetslivet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 25 26

Scherp, 2005, Kompetensutveckling. IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförbundet. (s 12)

27

Beroende på skolans storlek kan storleken av de olika grupperna naturligtvis variera; i en mindre organisation måste modellen anpassas. IT-pedagogen kan t.ex. vara projektledare samtidigt som han/hon är med i en pedagogisk grupp och en fortbildningsgrupp. 4


Dagmar Machutta

2. Självvärdering gällande skolans mognad och utveckling kopplat till IT enligt BECTAramverket. 28 (bör göras i samarbete IT-pedagog, skolledning, eventuellt några utvalda pedagoger) Den kostnadsfria, digitala självvärderingen finns tillgängligt på Bectas-webbplats 29 och är ett hjälpverktyg för att snabbt kunna utvärdera de anställdas utveckling, pedagogiska strategier, ledarskap och styrning, resurser och lärande på skolan. Den erbjuder dessutom hjälp i form av åtgärdsförslag och kan användas vid benchmarking med andra skolor. 3. Intervjuer med ämnesgrupper och enskilda lärare och elever, observationer, enkäter Dessa åtgärder ska försöka ge en första överblick om a) vilka problemområden som existerar på skolan inom IT-området och b) vilka utbildningsbehov som finns såväl på organisations-, grupp- som individnivå. Tidigare medarbetarsamtal kan också ligga till grund för en sådan kartläggning. 4. Inventering av befintlig utrustning på skolan: hård- och mjukvaror samt licenser. 5. Inventering av supportorganisationen (lokalt och centralt) 6. Inventering av säkerhetspolicy Punkterna 4.- 5. har jag tagit med för att säkerställa att nödvändig utrustning och support finns på plats som är en grundförutsättning för ett fungerande IT-utvecklingsarbete. När all inventering är gjord behöver en noggrann analys göras, materialet systematiseras, sammanställas och dokumenteras. En första åtgärds- och handlingsplan samt tidsplan behöver utarbetas och resurser behöver säkerställas. Projektorganisationen behöver fastställas, representanter till de olika grupperna behöver utses. Projektorganisationen behöver planera för avstämnings- och uppföljningsträffar och upprätta ett tidsschema. Personalen ska delas in i arbetsgrupper på ämnesnivå eller arbetslagsnivå samtidigt i nivåbaserade grupper enligt individernas enskilda utbildningsbehov. Fas 2 - Initieringsfas Ämnes- eller arbetslagsgrupperna ska träffas enligt ett förbestämt tidsschema. Analys och diskussion av styrdokument och läraruppdrag 30 samt problemområden i skolan inom ITområdet är frågeställningar att ta upp 31. Möjliga kompetensutvecklingsområden som genom

28 29

Becta, Self-review framework. Becta https://selfreview.becta.org.uk/

30

Condie m fl, 2007, The impact of ICT in schools - a landscape review, Becta Research menar i Myndigheten för skolutveckling, 2007b, Effektivt användande av IT i skolan att "den mest effektiva användningen sker när IT är direkt kopplat till målen för läroplanen och utvecklingen av specifika färdigheter..." (s 22)

31

PBS grundar sig i ett interaktionistiskt förhållningssätt. Skilda perspektiv ses som motor för lärande och utveckling. Scherp, 2005, talar om vikten av "produktiva tankeprocesser" som omorganiserar strukturer, får igång den inre motivationen och leder till förändringar. 5


Dagmar Machutta

möten kommer att arbetas fram ska fastställas och avstämmas med projektledaren som ansvarar för planering och organisation av fortbildningsåtgärderna. Projektledaren sammanställer utvecklingsområden, planerar och organiserar utbildningsinsatser. Det kan vara föreläsningar av forskare, IT-pedagoger, inspirationsseminarier, konferenser, pedagogiska forum där lärare delger sina kunskaper till kollegor och agerar "goda exempel", studiebesök på andra skolor 32 i syfte att lära av andra och "learning-by-doing möten" 33 där lärare har möjlighet att använda och fördjupa sina kunskaper och öva upp sina IT-färdigheter. Datakunniga elever skulle också kunna utbilda lärare 34. Allt arbete dokumenteras och sprids inom organisationen (via intranät, lärplattform, blogg, diskussionsforum eller dylikt). Fas 3 - Genomförandefas Ämnes- eller arbetslagsgrupperna "söker kunskap" 35 och tar fram lösningsförslag för gemensamma pedagogiskt relaterade IKT-problem samt delger sina nyvunna kunskaper till varandra inom den egna gruppen. Utarbetade lösningsförslag behöver sedan utprovas, utvärderas, dokumenteras av gruppen och spridas i organisationen. Parallellt har på individnivå arbetet med att utveckla den enskilde lärares digitala kompetens startat. Eftersom individerna befinner sig på olika nivåer behöver projektledaren utarbeta, planera och organisera en nivåbaserad fortbildning i t.ex. modulform. Fortbildningen kan ske genom externa aktörer, lärare på skolan med rätt kompetens, skolans elever eller så håller ITpedagogen själv i fortbildningen. Individen följer den interna IT-utbildningen enligt ett förutbestämt schema. Till varje modul finns det en syftes-, mål- och kunskapskravbeskrivning. Har en modul avklarats så säkerställer ett test att utbildningsmålen har nåtts. Deltagaren skriver en kursutvärdering och får ett kursintyg utfärdat och fortsätter till nästa nivå. Under tiden utbildningssatserna pågår träffas projektledaren och de andra grupperna för avstämnings- och uppföljningsmöten. Handlingsplanen och tidsplanerna revideras och kompletteras, projektledaren fortsätter med den långsiktiga handlingsplanen. 36 Kontinuerliga 31

Granström, 1999, betonar att människan måste se ett eget behov för att hitta motivationen för att vilja börja en förändringsprocess. 32

Granström,1999, pekar också på vikten av att få ett inflöde av kunskaper och impulser utifrån.

33

IT-guiden - Guide för IT-strategi i skolan, 1995, Svenska kommunförb. (s 5): lärande genom praktisk användning 34

se SVT.se, ABC, Elever utbildar lärare om datorer, publicerad 2010-03-04 http://svt.se/2.33538/1.1914905/elever_utbildar_larare_om_datorer?page1850614=2 och BLT, Blekinge Läns Tidning, Elever utbildar lärare, publicerad 2011-05-19 http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/elever-utbildar-larare(2781426).gm 35 36

jämför Scherp, 2005, Kompetensutveckling. Det kan t.ex. visa sig att hela skolan behöver utbildning inom ett visst område. 6


Dagmar Machutta

utvärderingar i de olika grupperna ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet dokumenteras på samtliga nivåer och sammanställs av projektledaren. Arbetet med kompetensutvecklingen ser jag som en ständigt fortgående process som ingalunda är statiskt. I takt med teknikutvecklingen och nya forskningsrön behöver kompetensutvecklingsarbetet ändras och modifieras.

Diskussion Skolans uppdrag är att rusta och utbilda sina elever för framtiden. Skolan ska undervisa på ett sätt som ger eleven nyckelkompetenser för att vara attraktiv på arbetsmarknaden och kunna delta i samhällslivet. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens. För att kunna klara sitt uppdrag behöver lärare själv utveckla den egna digitala kompetensen och pedagogiska idéer och metoder som integrerar modern teknik på ett pedagogiskt och effektivt sätt. Det diskuteras även i Skolinspektionens sammanställning om IT-användningen i skolan 37 som kommer att övervaka skolornas IKT-utveckling genom framtida granskningar: Forskning och utvärdering visar att användningen av IT-verktyg i skolan hittills har varit starkt beroende av initiativ från enskilda intresserade lärare. Skolverket [...] har konstaterat att det ännu inte har skett någon större förändring av pedagogiken generellt sett, även om allt fler skolor och kommuner nu gör stora satsningar för att integrera IT i skolans arbete... Granskningen utgår därför från följande frågeställningar: • Bedriver skolan ett strategiskt arbete för att stödja och utveckla användningen av IT‐ verktyg i det pedagogiska arbetet?

• Används IT‐verktyg i undervisningen på ett sätt som stödjer elevernas kunskapsutveckling och utvecklingen av deras digitala kompetens? Skolverket 38 bedömer i sin redovisning av utvecklingsbehovet gällande IT-användning och ITkompetens i skolan att informationsteknikens möjligheter i lärande och organisationsutveckling bör utnyttjas mer effektivt... Brister i utrustning begränsar inte bara lärarnas användning utan påverkar också deras attityder i negativ riktning. Frånvaro av tydliga strategier för IT-användning och utveckling på nationell och lokal nivå har också en negativ påverkan och innebär att IT-användningen blir helt beroende av den enskilda lärarens attityder och kompetens. Utan strategier blir frågor om till exempel kompetensutveckling och utrustning utan sammanhang 39.

Skolinspektionens iakttagelser överensstämmer väl med mina egna erfarenheter. Utan en sammanhållen strategi som sträcker sig från central nivå till det lokala planet kommer 37

Skolinspektionen, IT i undervisningen, 2011-09-24 på http://www.skolinspektionen.se/it

38

Skolverket 2009a. Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Dnr U2008/8180/S. Hämtad 2011-09-27 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244. 39

Skolinspektionen . Tvärgående granskningsaspekt: IT- användning i undervisningen. Litteraturöversikt. Dnr 40-2010:5753 . Hämtad 2011-09-27 från http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf

7


Dagmar Machutta

undervisningen inte att utvecklas till en modern och tidsenlig utbildning. Utan en sammanhållen strategi saknas det incitament för att bedriva en strukturerad och anpassad ITkompetensutveckling i skolan som det också behöver avsättas resurser för. Därför anser jag att ett kompetensutvecklingsarbete endast faller i fruktbar jord om det är förankrad i organisationen på samtliga nivåer. En annan förutsättning är att skolan upprättar en välgenomtänkt IT-kompetensutvecklingsplan som förankras bland personal där delaktighet är ett viktigt nyckelord. Hur ett sådant arbete skulle kunna planeras och organiseras har jag skissat i en handlingsplan för IT-kompetensutveckling i skolan. IT-pedagogen i skolan kommer att vara drivnavet i detta arbete. Rektorn har ett stort ansvar i att frigöra resurser och tid för utbildningsinsatser. Pedagogerna har ett uppdrag vilket idag inkluderar att anpassa undervisningen på ett tidsenligt och pedagogiskt sätt som stöder och främjar lärandet. Att känna ett inre behov av egenutveckling är ett vinnande koncept i sammanhanget. En strategi för ITkompetensutveckling som tar detta i beaktande har enligt min uppfattning störst chans att ge resultat. Förändring är en process och denna process måste börjas nerifrån, av pedagogen utifrån den egna vardagen.

8


Dagmar Machutta

Referenser Barber, M., Moushed, M., (2007), How the words's best performing school systems come out of top, Mc Kinsey & Company tillgänglig på http://www.mckinsey.com/locations/UK_Ireland/~/media/Reports/UKI/Education_report.ashx

Becta https://selfreview.becta.org.uk/ 2011-09-16 Becta, Self-review framework. Hämtad på https://selfreview.becta.org.uk/ 2011-09-16 BLT, Blekinge Läns Tidning, Elever utbildar lärare, publicerad 2011-05-19 http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/elever-utbildar-larare(2781426).gm Eklundh, A. & Thor, R. (2000) Kompetensutveckling i skolan. En behovsanalys utifrån gymnasielärare. Social och beteendevetenskapliga biblioteket. Lund Granström, Kjell (1999) IT som hot mot en professionell lärarroll. ITIS studiematerial 991013. Stockholm: Utbildningsdepartement/Delegationen för IT i skolan. Tillgänglig på http://www.norsknettskole.no/fu02/variable.cgi/IT_trussel_mot_l_rerrollen.pdf?&link_id=0.1 000.23329.23832.37622.37633&session_id=289580419&variable_id=Fil Hylén, Jan (2004). IT i skolan: attityder, tillgång och användning. En rapport från KKstiftelsen. Stockholm: CMA - Centrum för Marknadsanalys AB. IT guiden: guide för IT-strategi i skolan. (1995). Stockholm: Svenska kommunförbundet. Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (1998). Hur moderna organisationer fungerar: introduktion i organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Lindwall, O. Lindström, B. och Bernhard, J., (2002), Lärandets konkreta villkor: Datoranvändning i skolans fysiklaborationer i Säljö, R. och Linderoth J. (red.) (2002) Utm@ningar och e-frestelser –it och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Maltén, A. (1995) Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspektiv. Studentlitteratur, Lund. Myndigheten för skolutveckling (2007b). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Liber Distribution. Hämtad 2011-09-15 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1906. Pommer Nilsson, Peter. (2003) En introduktion till pedagogik i arbetslivet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet: Umeå. (Rapport) Rönnerman, Karin. (red.) (2004) Aktionsforskning i praktiken - erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur: Lund. 9


Dagmar Machutta

Scherp, H.-Å. (2005) Kompetensutveckling. Hämtad från http://www.pbs.kau.se/Begrepp/kompetensutveckling.htm den 2011-09-14 Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik. Skolinspektionen, IT i undervisningen, http://www.skolinspektionen.se/it 2011-09-24 Skolinspektionen. Tvärgående granskningsaspekt: IT- användning i undervisningen. Litteraturöversikt. Dnr 40-2010:5753 . Hämtad 2011-09-20 från http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf Skolverket (2009a). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Dnr U2008/8180/S. Hämtad 2011-09-27 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244. Skolverket (2009b). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och ITkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G. Hämtad 201109-14 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192. SVT.se, ABC, Elever utbildar lärare om datorer, publicerad 2010-03-04 http://svt.se/2.33538/1.1914905/elever_utbildar_larare_om_datorer?page1850614=2

10


Dagmar Machutta

Bilaga

Exempel på IKT-strategi Inledning Forskningen om IKT, Informations- och kommunikationsteknik, visar att det finns en stor potential för ett fördjupat och bättre lärande, om IKT förs in på ett genomtänkt pedagogiskt sätt i undervisningen. Skolans styrdokument tar fasta på att IKT ska genomsyra elevens utbildning för att ge denne de rätta förutsättningarna för att kunna klara vidarestudier samt ett liv i ett modernt samhälle, både ett privat och arbetsrelaterat sådant. Den snabba utvecklingen inom IKT-området och mot ett globaliserat och digitaliserat samhälle medför att elever ställer nya krav på läraren och undervisningen samtidigt som kunskapssynen förändras, vilket ställer höga krav på pedagogen och dennes förhållningssätt till teknikens möjligheter. En direkt konsekvens av detta är att undervisningsformer, kursdesign, skolmiljö och examination behöver anpassas. Idag finns digitala mötesplatser tillgängliga där lärare, elever och i bästa fall även utomstående aktörer kan kommunicera, interagera, samarbeta och lära tillsammans och av varandra. För framtidens elever kommer ett samarbetsinriktat och ”öppet” och socialt lärande vara en självklarhet, lika självklart som IKT används som naturlig del i undervisningen. Det i sin tur ställer stora krav på skolan och den enskilde läraren som ska kunna tackla en allt mer komplex verklighet samtidigt som pedagogens roll förändras. Framtidens lärare behöver förutom ämneskunskaper bland annat vara inspiratör, mentor och vägledare, kursdesigner och relationsbyggare, bedömare och examinator, koordinator och administratör. Pedagogen som har en djup förståelse för IKT och dess pedagogiska användningsmöjligheter och de konsekvenser och förändringar som digitaliseringen medför, kan bättre möta de utmaningar som den snabba teknikutvecklingen innebär men det förutsätter att läraren bland annat får stöd av en fungerande IKT-infrastruktur och IKT-support, ett tydligt regelverk och fungerande rutiner och genom utbildningsinsatser får möjlighet att utveckla sin egen kompetens. En förändrad syn på kunskap och lärande som i hög grad ska vara individinriktat, flexibelt, kreativt och entreprenöriellt, innebär också direkta konsekvenser för lärandemiljöer som behöver utformas och anpassas till nya förhållanden vilket inte minst gäller skolans administrativa IKT-infrastruktur. Ur ett elevperspektiv sett betyder ett alltmer digitaliserat samhälle att elevens roll likaväl som pedagogens förändras. Elever med en medvetenhet om att digitala medier och verktyg underlättar det egna lärandet, kunskaper om och erfarenheter av att ett samarbetsinriktat lärande stödjer kunskapsutvecklingsprocessen samt en högt utvecklad digital kompetens är 11


Dagmar Machutta

bättre rustade för framtiden där människor ständigt behöver anpassa sig till nya situationer, annorlunda förhållanden, föränderliga kommunikationskanaler och nya digitala verktyg och produkter. För att kunna säkerställa en fortsatt hög utbildningskvalitet och en flexibel undervisning som vilar på gällande lagar och regelverk samt möter elevens och omgivningens krav, behöver beredskapen att kunna hantera nuvarande och framtida utmaningar hos såväl lärare som elever stärkas och skolans IKT-infrastruktur och miljö anpassas.

Syfte Syftet med denna IKT-stragei är att • • •

säkerställa en likvärdig och för eleven användbar utbildning, anpassad för ett modernt digitalt samhälls- och arbetsliv och framtida studier, underlätta och stödja det pedagogiska och administrativa arbetet på skolan, klargöra ansvarsåttaganden för skolans olika aktörer.

Mål Undervisning ska bedrivas på ett tidsenligt sätt och skolan ska utbilda elever för ett framtida studie-, samhälls- och arbetsliv därför ska informations- och kommunikationsteknik och andra webbresurser integreras i undervisningen dock på ett adekvat pedagogiskt sätt. Att använda IKT ska inte vara ett självändamål utan det ska ge både pedagogen och eleven ett tydligt mervärde, d.v.s. att stödja och underlätta kunskapsinhämtningsprocessen. Ett kritiskt förhållningssätt och medvetenhet om att olika lärandemål kräver olika pedagogiska metoder och tillvägagångssätt för att bära frukt ska ligga till grund för det pedagogiska arbetet på skolan. I detta är den enskilde lärarens förmågor och färdigheter, elevernas vilja att hantera den digitala verklighet de möter i och utanför skolan samt en fungerande administrativ och intern IKT-infrastruktur avgörande faktorer.

Genomförande Det åligger rektorn att driva och utveckla verksamheten. När det gäller utvecklingen av den IKT-relaterade verksamheten ska detta ansvar delegeras till en IKT-grupp under ledning av en IKT-pedagog. Med detta ansvar för gruppen följer också en beslutsrätt för frågeställningar som faller på gruppens bord. Kontinuerlig information och avstämning med skolledningen och andra samordnande skolfunktioner samt i förekommandefall skolans ekonom ingår i IKTgruppens uppgifter. Arbetet som gruppen utför utanför den schemalagda arbetstiden bör kompenseras. Gruppen bör ha kontinuerliga möten där arbetet i gruppen läggs upp, samt utbildningsinsatser diskuteras, planeras och organiseras. Information om gruppens arbete behöver göras publikt.

12


Dagmar Machutta

För att kunna genomföra ett utvecklingsarbete i skolan, vilket å ena sida ska utöka nyttjandegraden av befintlig IKT-utrustning och å andra sida resultera i ett modernt och förändrat arbetssätt där IKT integreras på ett genomtänkt pedagogiskt sätt i undervisningen, behöver personalen känna en större trygghet inom IKT-området. Med det avses inte enbart att kunna hantera teknisk utrustning och administrativa datasystem utan även att kunna diskutera pedagogiska frågeställningar rörande IKT. Vidare avses att nya arbetssätt testas och utvärderas tillsammans med andra pedagoger och ett kritiskt förhållningssätt till den egna undervisningen. Kollegialt lärande ska vara ett nyckelord i förändringsprocessen där alla bidrar. Ett utvecklingsarbete förutsätter också tillgång till resurser, både av ekonomisk natur och stöd från alla skolans aktörer, d.v.s. huvudmannen. Då skolan berörs av beslut som fattas centralt i kommunen bör IKT-gruppen informeras och involveras i frågeställningar som rör IKT-området och skolan, i ett skede där styrgruppen fortfarande kan påverka och arbeta för skolans och elevens bästa. Ett första steg i genomförandet bör vara att dokumentera ett nuläge och ett börläge samt formulera riktlinjer att sträva efter. En nulägesrapport gällande personalens digitala kompetens bör genomföras av IKT-pedagogen. Riktlinjer för användningen av IKT i skolan med hänsyn tagen till olika aktörer samt förutsättningar för dessa följer nedan. I ett nästa steg ska en aktuell lokal handlingsplan upprättas.

Riktlinjer IKT

Informations- och kommunikationsteknik • • • • •

ska vara ett uttalat profilområde för skolan, ska användas för att effektivisera och underlätta skolans administration och pedagogens arbete, ska göra undervisningen mer flexibel, individanpassad, engagerande och motiverande, ska underlätta och kompensera för elever med funktionsnedsättningar likväl som det ska vara ett hjälpmedel för elevens lärande, planering och organisation, ska användas och stödja ett kreativt och entreprenöriellt arbetssätt och en lärandegemenskap där lärare och elever tillsammans utforskar nya arbetssätt som stimulerar lärandet.

13


Dagmar Machutta

Elevernas IKT-kompetens

Användningen och integreringen av IKT i undervisningen •

• • • • • •

ska bidra till att utveckla elevens digitala kompetens samt andra för framtiden viktiga nyckelkompetenser så att hen är väl rustad för framtiden, d.v.s. vidarestudier och ett digitaliserat arbets- och samhällsliv, ska ge eleven möjlighet att på ett kreativt och engagerande sätt medverka i sin egen utbildning, ska underlätta elevens planerings- och organisationsarbete, ska underlätta att individualisera elevens utbildning, ska göra studierna mer flexibla och transparenta, ska underlätta kommunikationen med eleven och läraren, ska underlätta att skapa kontaktytor utanför skolan samt knyta ihop det informella lärandet med det institutionaliserade.

Lärarnas IKT-kompetens

Användningen och integreringen av IKT i undervisningen förutsätter att pedagogen innehar en hög grad av digital kompetens40. Det kräver • • • • •

allmänna kunskaper om IKT, digitala verktyg och digitala resurser och deras användningsmöjligheter, en öppen men kritisk och reflekterande attityd till tekniken och dess pedagogiska användningsmöjligheter, kunskaper om hur man organiserar och skapar effektiva lärandemiljöer, kunskaper om hur digital teknik kan stödja ett samarbetsinriktat förhållningssätt i undervisningen, kunskaper i effektiv informationssökning,

40

Med digital kompetens avses här: ” […] the set of knowledge, skills, attitudes (thus including abilities, strategies, values and awareness) that are required when using ICT and digital media to perform tasks; solve problems; communicate; manage information; collaborate; create and share content; and build knowledge effectively, efficiently, appropriately, critically, creatively, autonomously, flexibly, ethically, reflectively for work, leisure, participation, learning, socializing, consuming, and empowerment.” Enligt: Anusca Ferrari. 2012. Digital Competence in Practice: An Analysis of Frameworks. European Commission. EUR 25351. Joint Research Centre. Institute for Prospective Technological Studies . Luxembourg: Publications Office of the European Union. EUR – Scientific and Technical Research series. doi:10.2791/82116 hämtat från http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC68116.pdf%20 2013-08-28 Se även: Ala-Mutka, K. (2011). Mapping Digital Competence: Towards a Conceptual Understanding. Seville: JRC-IPTS. Hämtad från http://ipts.jrc.ec.europa.eu/publications/pub.cfm?id=4699 2014-10-09 14


Dagmar Machutta

• • •

• •

kunskaper och färdigheter att kunna använda skolans interna digitala IKTinfrastruktur, kunskaper om och färdigheter i att med hjälp av digital teknik kunna planera och organisera sitt arbete, kunskaper om hur IKT ger möjlighet att öppna upp klassrummet och hur man genom nya kommunikationsmiljöer kan dra nytta av ett fördjupat samarbete med kollegor, utomstående expertis, samhälls- och arbetsliv, en beredskap för reflektion hur IKT och dess användning påverkar sociala, juridiska och etiska aspekter, en vilja och beredskap till ett livslångt lärande,

Förutsättningar Den pedagogiska ledningens uppgift är att skapa nödvändiga förutsättningar för att ett pedagogiskt utvecklingsarbete ska kunna falla i fruktbar jord så att skolan kan erbjuda kvalitetsutbildningar som ger eleverna de rätta förutsättningarna för framtiden.

Skolledningens ansvar För att möta framtidens utbildningskrav behöver skolledningen säkerställa • • • • • •

att skolan förfogar över verktyg och utrustning anpassade till en modern digitaliserad undervisning, att det finns adekvata administrativa stödsystem som fyller kraven som organisationen, utbildningen och lagen ställer på dem, att lärmiljöer anpassas på ett sätt som möjliggör en tidsenlig undervisning där IKT är en naturlig del, att lärarna får den kompetensutveckling som behövs för att kunna bedriva en tidsenlig och regelverksanpassad undervisning, att eleverna utbildas enligt gällande krav och förordningar samt får kunskaper och färdigheter som det digitaliserade samhället ställer på dem, ekonomiskt stöd som öronmärks för fortbildningsinsatser, underhåll och modernisering av den digitala utrustningen och infrastruktur.

Uppföljning Detta dokument bör åtföljas av en lokal handlingsplan inom ramen för den lokala arbetsplanen. Meningen är att den lokala handlingsplanen sedan årligen följs upp genom exempelvis enkätundersökningar och intervjuer, samt utvärderas och revideras; den lokala handlingsplanen ska följa kommunens IKT-strategi som lägger grunden för ett legitimerat, långsiktigt och lyckat utvecklingsarbete på skolan. Likaledes som samspelet mellan skolans

15


Dagmar Machutta

olika aktörer, här menas samtliga besluts- och genomförandenivåer i kommunen, såväl centralt i kommunen som i den enskilda skolan, utgör framgångskriterier för ett lyckat utvecklingsarbete.

16


Arbeta med IKT-kompetensutveckling i skolan